Sök i Ratio Lex

Angående avstående till Hudiksvalls stad av kronans rätt till gamla läroverkstomten i Hudiksvall med därå uppförda byggnader m. rn

1915-03-12 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:88, Angående avstående till Hudiksvalls stad av kronans rätt till gamla läroverkstomten i Hudiksvall med därå uppförda byggnader m. rn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 88.

1

Nr 88.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående avstående

till Hudiksvalls stad av kronans rätt till gamla läroverkstomten

i Hudiksvall med därå uppförda byggnader m. rn.;

given Stockholms slott den 12 mars 191Ö.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

dels att den äganderätt till gamla läroverkstomten i Hudiksvall, nr 91

i stadens tredje kvarter enligt 1839 års karta, med å tomten uppförda,

numera för läroverkets behov ej längre använda byggnader, som må tillkomma

Kungl. Maj:t och kronan, må avstås till staden, under villkor att

staden förbinder sig att allt framgent tillhandahålla fullgott läroverkshus

med gymnastiksal och lekplan ävensom bostad eller i vederbörlig ordning

bestämd hyresersättning åt rektor,

dels ock att läroverket i Hudiksvall må, mot det att staden Hudiksvall

avskriver sin fordran å 5,800 kronor hos läroverkets byggnadsfond,

till staden avstå tomterna nr 94 och 95 i stadens tredje kvarter enligt

1839 års karta.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 17 käft. (Nr 88).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

Avstående till

Hudiksvalls

stad av kronans

rätt till

gamla läroverkstomten

i

Hudiksvall

med därå

uppförda

byggnader

m. m.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

mars 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

W ESTMAN,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Westman anförde:

Stadsfullmäktige i Hudiksvall hava i en genom stadens magistrat till

Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse anhållit om nådigt medgivande, att

högre allmänna läroverkets i nämnda stad numera, utrymda byggnader

måtte få av staden med full äganderätt besittas och innehavas.

I skrivelsen hava stadsfullmäktige anfört:

Med höstterminen 1911 hade läroverket tagit i besittning de nya, modernt inredda

lokaler, vilka staden, väsentligen för egna medel, låtit för dess behov uppföra.

Då staden sålunda uppfyllt sin skyldighet att sörja för byggnader åt läroverket, vore

det med rättvisa och billighet förenligt, att till staden med full äganderätt överlates

läroverkets gamla fastigheter, helst läroverket numera icke hade någon användning

för desamma. , ,

Då emellertid de förutvarande läroverksbyggnaderna vore upptorda tor medel,

lämnade av skilda bidragsgivare, vore den formella äganderätten till dem oklar. Den

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

gamla läroverksbyggnaden vore uppförd åren 1813—1815 för medel, till största delen

tillskjutna från ärkestiftets byggnadskassa och till en mindre del anskaffade genom bidrag

i penningar, materialier och dagsverken från korporationer i Hudiksvalls stad

samt från norra och västra Hälsinglands socknar. Gymnastikbyggnaden och uthusbyggnaderna

vore uppförda åren 1867—1868 genom Hudiksvalls städs försorg samt delvis

med bidrag från Gävleborgs läns landsting och ärkestiftets byggnad-kassa.

Reparationerna å byggnaderna hade i äldre tider väsentligen bekostats av ärkestiftets

bygguadskassa, i senare tider huvudsakligen av läroverkets byggnadsfond. —

Upplysningsvis borde slutligen meddelas, att den tomt, vara läroverkets gamla fastigheter

vore uppförda, vore år 1813 inköpt genom magistratens försorg och alltså otvivelaktigt

tillhörde Hudiksvalls stad.

Stadsfullmäktige hade i detta ärende vänt sig till Kungl. Maj:t, då hindren för

de avsedda fastigheternas överlåtande till Hudiksvalls stad icke kunde undanröjas annorledes

än genom ett avgörande av Kungl. Maj:t.

Genom nådig remiss har kammarkollegium erhållit befallning att efter

vederbörandes hörande avgiva utlåtande i ärendet. Ur de av kammarkollegium

infordrade yttrandena må följande anföras.

Rektorn vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall K. Nordlund har förklarat

sig vitsorda riktigheten av de i stadsfullmäktiges ansökning meddelade allmänna uppgifterna

rörande de bidrag, som från skilda håll lämnats för uppförande av de nu

utrymda läroverksbyggnaderna, samt delvis närmare preciserat dessa uppgifter. Enligt

redovisningar, som år 1815 av läroverkets dåvarande inspektor och rektor insänts

till domkapitlet i Uppsala, hade för den äldre Järnverksbyggnadens uppförande genom

domkapitlets försorg kontant levererats omkring 6,275 riksdaler banko. Vidare hade i

orten upplånats sammanlagt 1,925 riksdaler banko, vilket belopp ävenledes torde slutligen

hava likviderats genom domkapitlet. Från socknarna i Hälsinglands norra kontrakt

hade genom fria sammanskott lämnats omkiing 700 riksdaler banko jämte eu

del materialier. Även från Hälsinglands västra kontrakt och möjligen från några socknar

i södra Hälsingland torde bidrag hava lämnats. I Hudiksvall hade inom skilda

korporationer hopsamlats omkring 430 riksdaler banko, varjämte hantverkare m. fl.

bistått med dagsverken och materialier — i vilken utsträckning syntes ej nu kunna

utredas.

1867—1868 års gymnastikbyggnad och de samtidigt uppförda uthusbyggnaderna

hade, enligt vad av stadens räkenskaper framginge, kostat sammanlagt 35,523 kronor

48 öre, därav ärkestiftets byggnad>kassa försträckt 7,000 kronor och Gävleborgs läns

landsting 6,000 kronor.

Detaljerade uppgifter rörande reparationskostnader vore svåra att sammanställa.

Dock förtjänade särskilt omnämnas, att medlen för en å den äldre läroverksbyggnaden

år 1885 verkställd större reparation anskaffats genom ett av Hudiksvalls stad

beviljat räntefritt lan, vilket skulle, i män av byggnadsfondens tillgångar, till kapitalet

gäldas med högst 500 kronor för år. Av detta lan återstode 5,800 kronor, vilket

belopp stadsfullmäktige nyligen beslutit att under vissa villkor avskriva.

I övrigt ville rektorn vitsorda, att Hudiksvalls stad på ett i allo erkännansvärt

sätt sörjt för anskaffande av nya tidsenliga lokaler för läroverkets behov samt att

läroverket numera icke hade någon som helst användning för de gamla byggnaderna.

Rektorn tillstyrkte därför stadsfullmäktiges ansökning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 88.

Magistraten i Hudiksvall bär hänvisat till rektorns utredning. Den i ärendet

meddelade uppgiften om tointens förvärv grundade sig på ett i läroverkets arkiv befintligt

inventarium, där det funnes antecknat, att tomten förvärvats genom magistratens

försorg. Riktigheten härav hade emellertid ej kunnat konstateras ur magistratens

protokoll, enär ekonomie-protokollen för de år, då detta förvärv skulle hava ägt rum,

saknades i magistratens arkiv.

Beträffande tillkomsten av 1867—1868 års gymnastikbyggnad kunde magistraten

med ledning av drätselkammarens räkenskaper vitsorda riktigheten av de uppgifter,

som lämnats av rektorn. Rektorns uppgifter i fråga om tillkomsten av den åren

1813—1815 uppförda byggnaden vore magistraten däremot icke i tillfälle att vitsorda,

enär dessa uppgifter huvudsakligen vore hämtade från handlingar, förvarade i domkapitlets

arkiv.

På skäl, som anförts av stadsfullmäktige och rektorn, tillstyrkte magistraten ansökningen,

särskilt som några berättigade anspråk å de gamla läroverksbyggnaderna,

så vitt magistraten kunnat duna, icke kunde göras från andra håll.

I domkapitlets i Uppsala den 15 maj 1912 avgivna yttrande har anförts, att domkapitlet,

enligt vad dess räkenskaper utvisade, till nybyggnad och reparation av Hudiksvalls

allmänna läroverkshus under åren 1814—1868 utbetalat sammanlagt omkring

26,660 kronor av stiftets byggnadskassas medel. Domkapitlet hade icke något att erinra

mot bifall till ansökningen.

Kungl. Majds befallning shav ande i Gävleborgs län har i skrivelse den 23 maj

1912 tillstyrkt ansökningen.

Från pastorsämbetet i Hudiksvalls församling har kammarkollegium inhämtat

vissa upplysningar rörande ett beslut å kyrkostämma med Hudiksvalls församling

den 31 maj 1894, varom närmare här efteråt förmäles, och stadsfullmäktige hava pa

given anledning meddelat, att kostnaden för de nya läroverksbyggnaderna till den

5 maj 1914 uppgått till 446,816 kronor 43 öre, därav Gävleborgs läns landsting tillskjutit

30,000 kronor och Hudiksvalls stad det övriga.

Under utredningen i ärendet hos kammarkollegium meddelade arkivarien

i kammararkivet i avgivet, av bilagor åtföljt tjänstememorial vissa

uppl)7sningar rörande stiftets byggnadskassa, kostnaderna för den åren

1813—1815 uppförda läroverksbyggnaden m. m. Bland bilagorna befann

sig ett »utdrag ur räkenskaperna för uppförandet av skolhuset i Hudiksvall

under åren 1813—1815».

I underdånigt utlåtande den 22 september 1914 har kammarkollegium,

jämte redogörelse för vissa av kollegiet föranstaltade undersökningar i fråga

om Hudiksvalls stads skyldighet att tillhandahålla läroverkshus, anfört:

Av de i kammararkivet förvarade räkenskaperna rörande byggandet av gamla

skolhuset i Hudiksvall för åren 1813—1815 — i vilka räkenskaper antecknats, att

någon särskild fond icke blivit »till denna av Kungl. Maj:t i nåder fastställda byggnad

anslagen» — framgår, att av kostnaderna för byggnaden, uppgående till sammanlagdt

11,160 riksdaler 8 skillingar lU/g rundstycken banko, 7,111 riksdaler 5 skillingar

61/8 rundstycken banko bestritts av »ärkestiftets skolhus’ reparationskassa», varmed

avses stiftets byggnadskassa, 1 925 riksdaler banko utgjort upplänade medel, 1,997

riksdaler 46 skillingar 9 rundstycken banko influtit i bidrag från stiftets prästerskap

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

m. fl. samt återstoden 126 riksdaler 4 skillingar 8 rundstycken banko uppkommit genom

försäljning av det förutvarande skolhuset. På sätt i räkenskaperna angives vara

avsett, hava, enligt av rektorn Nordlund lämnad uppgift, nämnda upplånade medel

sedermera ersatts av stiftets byggnadskassa.

Då sålunda större delen av berörda kostnader bestritts av medel från stiftets

byggnadskassa samt dessutom, enligt vad inhämtas av domkapitlets yttrande i ärendet,

för sagda byggnads underhall under en följd av år frän omförmälda kassa utbetalts

avsevärda belopp, torde man vara berättigad att anse samma byggnad till väsentligaste

delen vara eu statsverkets tillhörighet.

Enligt av Nordlund lämnad uppgift, vars riktighet icke motsäges av vad som

framgatt vid anställda undersökningar, har till de till 35,523 krouor 48 öre uppgående

kostnaderna för den gymna-dikbyggnad vid läroverket i fråga och de därtill hörande

uthusbyggnader, vilka åren 1867 och 1868 blivit uppförda, nämnda byggnadskassa bidragit

med 7.000 krouor, och torde med avseende härå statsverket kunna anses äga

del i sagda byggnader.

Vad vidkommer gamla läroverkstomten har visserligen av stadsfullmäktige uppgivits,

att äganderätten till densamma skulle tillhöra staden, men har någon åtkomsthandling

till tomten icke kunnat företes. I varje fall är det icke uteslutet, att till

inköp av tomten kan hava använts någon del av de medel, som lämnats från Uppsala

stifts byggnadskassa för den gamla skolhusbyggnadens uppförande. Enligt vad

kollegium inhämtat, har under 1890-talet den ursprungliga läroverkstomten blivit

tillökt med visst område, som utlagts till lekplats för lärjungarna. En del av detta

område utgöres av mark med en areal av 5,166 kvadratfot, som jämlikt den för prästerskapet

i Hudiksvalls stadsförsamlings och Idenors landsförsamlings pastorat genom

nådig resolution deu 18 december 1863 fastställda lönereglering upplåtits till trädgård

åt komministern i stadsförsamlingen. På framställning av läroverkets rektor beslöt

emellertid stadsförsamlingen a kyrkostämma den 31 maj 1894 att till läroverket med

full äganderätt avsta nämnda trädgård, mot det att till kyrkan överlämnades äganderätteu

till läroverkets i annat kvarter av staden belägna trädgård om 5,172 kvadratfot;

varjämite bestämdes, att komministern i stället för förmånen av trädgård skulle av församlingen

årligen erhålla ett belopp av 30 kronor. Nådig fastställelse av berörda

beslut synes ej hava sökts.

Kollegium hemställer alltså i underdånighet, det Kungl. Maj:t täcktes — med

förklarande att Kungl. Maj:t later bero vid det på grund av Hudiksvalls stadsförsamlings

beslut deu 31 maj 1894 verkställda utbyte av allmänna läroverket i staden

tillhörig mark mot mark, som varit upplåten åt komministern i nämnda församling —

föreslå riksdagen medgiva, att den äganderätt till gamla läroverkstomten i Hudiksvall

med dära uppförda, numera för läroverkets behov icke längre använda byggnader, som

tillkommer Kungl. Maj: t ocii kronan, ma avstås till staden, under villkor att staden

till domkapitlet i Upphala avlämnar skriftlig förbindelse att allt framgent tillhandahålla

fullgott läroverkshus med gymnastiksal och lekplan ävensom bostad eller i behörig

ordning bestämd hyresersättning åt rektor.

Uti infordrat, den 22 december 1914 avgivet utlåtande har läroverksö

ver st yr elsen yttrat:

Genom beslut å sockenstämma med Hudiksvalls stads församling den 31 mars

1861 åtog sig sagda stad fulla ansvaret för läroveiksbyggnad och dess underhäll emot

åtnjutande av de bidrag därtill, som möjligen kunde erhallas dels av ärkestiftets bygg
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Mnj:ts Nåd. .Proposition Nr 88.

nåd sk assa, dels av invånarna i orten. I enlighet med detta åtagande liar staden med

bidrag ur stiftets byggnad skassa för högre allmänna läroverket på sin tid uppfört ny

gymnastik byggnad och till stor del på egen bekostnad reparerat det gamla läroverksbuset

samt slutligen på staden tillhörig, fritt belägen och tillräckligt rymlig tomt

låtit uppföra den” nya. tidsenliga läroverksbyirgnad, som alltsedan höstterminen 1911

disponeras av högre allmänna läroverket i Hudiksvall. Kostnaderna för sistnämnda

byggnad uppgingo till 446,816 kronor 43 öre, därav Gävleborgs läns landsting bidragit

med 30.000 kronor och återstoden gäldats av staden Hudiksvall. Därjämte

lämnar staden i enlighet med bestämmelserna i § 216 mom. 1 av gällande läroverksstadga

skälig hyresersättning åt läroverkets rektor.

Vid sådant förhållande och då läroverket icke har något behov av de förutvarande

läroverksbyggnaderna, synes det överstyrelsen billigt, att den äganderätt till den

gamla läroverkstomten i Hudiksvall med dära uppförda, för läroverket ^uumeia obehövliga

byggnader, som må tillkomma Kungl. Maj:t och kronan, avstas till staden

Hudiksvall.

Slutligen har justitiekansler sämbetet jämlikt nådig remiss yttrat sig i

ärendet. Enligt underdånig skrivelse den 6 februari 1915 har ämbetet

vid de remitterade handlingarnas granskning icke funnit något att erinra

mot kammarkollegiets hemställan, så vitt angar den gamla läroverkstomten

med därå uppförda byggnader.

Justitiekanslersämbetets yttrande leder över till ett annat ärende, som

med det nu omförmälda har sådant sammanhang, att jag nu bör i underdånighet

föredraga detsamma. Det gäller vissa till lekplats vid den gamla

läroverkstomten upplåtna områden.

I rektorn Nordlunds i det föregående intagna yttrande omnämnes i

förbigående, hurusom Hudiksvalls stad försträckt läroverket ett räntefritt

lån, varmed kostnaderna för en å den gamla läroverksbyggnaden år 1885

verkställd reparation bestritts. Härmed avses ett mellanhavande mellan

staden och läroverket, vilket uppkommit på grund av Kungl. Maj:ts beslut

den 10 oktober 1884. Genom nådigt brev nämnda dag bifölls nämligen

på det sätt en av Hudiksvalls stadsfullmäktige gjord framställning om

ersättning för bestridda kostnader för reparationer å läroverkshuset, att

från och° med år 1885, och intill dess stadens utgifter för ifrågavarande

reparationsar beten blivit till kapitalet ersatta, finge från läroverkets byggnadsfond

till stadskassan årligen utgå ett belopp av 500 kronor, för så

vitt byggnadsfonden, sedan övriga densamma åliggande utgifter blivit bestridda,

därtill lämnade tillgång.

Denna transaktion mellan staden och läroverket har givit upphov till

en framställning, vilken innehålles i en av rektorn Nordlund å vederbörande

läroverkskollegiums vägnar till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse,

däri anförts:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

Läroverkets av förutnämnda anledning uppkomna skuld till staden utgjorde ursprungligen

7,800 kronor, men den hade genom inalles fyra avbetalningar nedb agts till

5,800 kronor. Den sista avbetalningen skedde år 1895; sedan dess hade ej någon avbetalning

gjorts eller från stadens sida påfordrats. År 1911 hade delegerade för byggnadsfondens

förvaltning ingått till stadsfullmäktige med anhållan, att berörda fordran

måtte avskrivas. Såsom av ett Nordlunds skrivelse bilagt protokollsutdrag frainginge,

hade stadsfullmäktige bifallit denna framställning, dock med villkor att staden av

läroverket erhölle tomterna nr 94 och 95 i tredje kvarteret. Nämnda tomter hade,

enligt vad bilagda handlingar utvisade, på grund''av donationer kommit i läroverkets

ägo. Den ena av dessa, tomten nr 95, både år 1891 skänkts av numera avlidne

kronofogden T. Liden. Den andra, tomten nr 94, hade på det sättet blivit läroverkets

egendom, att änkefru Carolina Charlotta Dahlbom är 1891 donerat eu ungefär

lika stor tomt till läroverket, vilken tomt, nr 77 i tredje kvarteret, emellertid år

1895 utbyttes mot den till stadens komminister anslagna, för det avsedda ändamålet

lämpligare tomten nr 94. Berörda tomter jämte den av Hudiksvalls stad förvärvade,

bredvid dessa belägna tomten nr 96 i tredje kvarteret utgjorde eu öppen lekplats nedanför

de gamla, numera av läroverket icke disponerade läroverksbyggnaderna. Då

nu läroverket å annan trakt i staden tagit sina nya byggnader i besittning och staden

invid dessa byggnader berett lärjungarna en stor och rymlig lekplats, hade läroverket

^icke något som helst behov av berörda tomter, varför läroverkskollegiet icke

hade något att invända mot den av stadsfullmäktige i Hudiksvall föreslagna transaktionen.

Såsom av en bifogad handling framginge, hade änkefru Dahlbom lämnat sitt

medgivande därtill, att lomteu nr 94 finge överlatas till staden, varigenom det laga

hinder för överlåtelsen, som kunde anses förefintligt i donationsbrevets ordalydelse,

syntes vara, åtminstone i det väsentliga, undanröjt Däremot kunde, då givaren av

tomten nr 95 vore avliden, endast genom beslut av Kungl. Maj:t det hinder undanröjas,

som det för denna gåva grundläggande donationsbrevets lydelse syntes innebära.

Därjämte torde läroverket över huvud icke hava rätt att utan Kungl. Maj:ts

medgivande avhäuda sig detsamma tillhörig mark.

^Skrivelsen slutar med hemställan, att Kungl. Maj:ts täckte undanröja eventuellt

förefintliga lagliga hinder för överlåtande till Hudiksvalls stad av tomterna nr 94

och 95 i tredje kvarteret enligt 1839 års karta samt lämna medgivande till en

sådan överlåtelse under det villkor, att stadsfullmäktige i Hudiksvall avskreve sin

fordran å högre allmänna läroverkets i Hudiksvall byggnadsfond till belopp av 5,800

kronor.

Läroverkets åtkomst till de båda tomterna nr 95 och 94 framgår av

följande vid Nordlunds skrivelse fogade tre handlingar:

Avskrift.

1) Gåvobrev.

Till Hudiksvalls högre allmänna läroverk skänker jag härigenom den mig tillhöriga

trädgården nr 95 i Hudiksvalls städs tredje kvarter enligt 1839 års karta att

av läroverket ägas och besittas med full äganderätt, och får jag av förekommen anledning

förklara, att ovannämnda fastighet må, där sådant finnes kunna främja avsikten

med denna gåva, som är att bereda möjlighet för läroverket att förvärva tomt

till lekplats, av läroverket förvandlas i penningar eller annan mark. Gävle den

1 december 1893. Thore Liden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl, Majits Nåd. Proposition Nr 88.

På en gång närvarande vittnen:

N. Molin. Emil Söder gr en.

Vidimeras ex ofdcio

Karl Nordlund.

Rektor.

Avskrift.

2) Gåvobrev.

Jag Carolina Charlotta Dahlbom, född Fougt, skänker härigenom till Hudiksvalls

högre allmänna läroverk den mig tillhöriga trädgården nr 77 i stadens tredje kvarter

enligt 1839 års karta att av läroverket ägas och besittas med full äganderätt, och får

jag av förekommen anledning förklara, att ovannämnda fastighet, där sådant finnes

kunna främja avsikten med denna gåva, som är att bereda möjlighet för läroverket

att förvärva tomt till lekplats, av läroverket förvandlas i penningar eller annan mark.

Hudiksvall den 26 januari 1891. ,,

Carolina Charlotta Dahlbom, född Fougt.

På en gång närvarande vittnen:

Leopold Boos. Axel Härdelin.

Läroverksadjunkt. Kapten.

På grund av h. domkapitlets i Uppsala bemyndigande av den 4 februari

1891 mott ages den genom ovanstående gåvobrev till Hudiksvalls allmänna läroverk

donerade fastighet. Hudiksvall den 25 februari 1891.

Å Hudiksvalls allmänna läroverks vägnar:

Auqust Schagerström.

Rektor. # .

Vidimeras ex officio

Karl Nordlund.

Rektor.

2^ Avskrift.

Undertecknade, G. A. Schwartz, ordförande i Hudiksvalls kyrkostämma, och A. P.

Schagerström, rektor vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall och ordförande i läroverkets

kollegium, hava nedanstående dag på grund dels av läroverkskollegii beslut

av den 27 januari 1894, § 6, dels av kyrkostämmans beslut den 31 maj 1894, § 3, å

ovan omförmälda kyrkostämmas och läroverkskollegii vägnar bortbytt deras ägande

fastigheter, nämligen, undertecknad G. A. Schwartz trädgårdstomten i tredje kvarteret,

utmärkt på 1823 års karta med röd nr 233 och svart nr 90, svarande emot nr 94

enligt 1839 års karta eller s. k. komministergården, till högre allmänna läroverket i

Hudiksvall och undertecknad A. F. Schagerström trädgårdstomten i tredje kvarteret,

utmärkt med nr 75 med svart eller 215 med rött bläck enligt 1823 års karta, svarande

emot nr 77 med svart bläck enligt 1839 ars karta, till kyrkoförsamlingen i Hudiksvall.

I följd härav avhända vi oss berörda fastigheter och tillägna dem var den

andre med allt vad därtill hörer och lagligen tillvinnas kan att tillträda omedelbarligen

samt därefter okvalt äga och besitta.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

Av denna handling äro tvenne lika lydande exemplar upprättade, varav vi vardera

ett till oss tagit. Hudiksvall den 11 maj 1895.

A kyrkostämmans vägnar: Å högre allmänna läroverkets vägnar:

G. A. Schwartz. August Schagerström.

Kyrkostämmans ordförande. Rektor.

Egenhändiga namnteckningar bevittna:

Alaot Ljunggren. Frans Rodenstam.

Läroverksadjunkt. Läroverksadjunkt.

Vidimeras ex officio

Karl Nordlund.

Rektor.

Förutnämnda skriftliga medgivande rörande överlåtandet till staden

av tomten nr 94 lyder enligt företett original sålunda:

Jag, Carolina Charlotta Dahlbom, som, i syfte att bidraga till beredande av lekplats

för läroverkets ungdom, genom gåvobrev den 26 januari 1891 till Hudiksvalls

högre allmänna läroverk donerade den mig tillhöriga trädgårdstomten nr 77 i stadens

tredje kvarter enligt 1839 års karta, sedermera av läroverket jämlikt medgivande i

gåvobrevet utbytt mot tomten nr 94 i tredje kvarteret enligt samma karta, förklarar

mig nu, med särskild hänsyn därtill, att Hudiksvalls stad numera anskaffat eu för

läroverket fullt lämplig lekplats, icke hava något att invända däremot, att läroverket

till Hudiksvalls stad överlämnar sistnämnda tomt nr 94 som vederlag för att staden

avskriver en dess fordran å läroverkets byggnadsfond av 5,800 kronor. Hudiksvall

den 31 oktober 1912. _ ^

Carolin Dahlbom..

Vittna:

Elsa Nordlund. Sophie Fougt.

Det av Nordlund åberopade, vid hans skrivelse fogade utdraget av

stadsfullmäktiges protokoll utvisar, att stadsfullmäktige den 13 december

1911 till behandling förehaft en av delegerade för förvaltningen av läroverkets

byggnadsfond gjord framställning om avskrivning av stadens omförmälda

fordran å byggnadsfonden, 5,800 kronor. Framställningen hade

motiverats därmed, att byggnadsfonden måste anlitas för åstadkommande

av medel tillJmöblering av de nya läroverkslokalerna. Härför måste ett

lån å några tusen kronor upptagas, och byggnadsfondens ställning vore

sådan,att det syntes antagligt, att vederbörligt tillstånd till lånets upptagande

ej kunde erhållas, om fonden fortfarande vore belastad med den

förutnämnda skulden å 5,800 kronor. Med bifall till vad drätselkammaren

tillstyrkt beslöto stadsfullmäktige att avskriva stadens ifrågavarande fordran

hos byggnadsfonden, med villkor att staden i vederlag erhölle av läroverket

med full äganderätt tomterna nr 94 och 95 i tredje kvarteret.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 77 höft. (Nr 88). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

I avgivet utlåtande den 14 november 1912 har läroverksöverstyrelsen

tillstyrkt bifall till den av Nordlund gjorda underdåniga framställningen.

Detta tillstyrkande har överstyrelsen grundat därpå, att läroverket numera ej

hade iw''on användning för ifrågavarande tomter, att överlåtandet skulle för läroverket

medföra ”den fördelen, att skulden å 5,800 kronor bleve avskriven, samt att staden invid

de nya läroverksbyggnaderna ställt till läroverkets förfogande en synnerligen rymlig

lekplats, varigenom det med omförmälda tomters donerande till Liroverket avsedda ändamålet

numera vore genom stadens försorg på annat sätt tillgodosett.

Kungl. Maj:ts befallning shav ande i Gävleborgs län erhöll sedermera

nådig befallning att avgiva utlåtande i ärendet och därvid lämna utredning

angående'' värdet av de till överlåtelse ifrågasatta tomterna.

°I skrivelse den 22 februari 1915 har Kungl. Maj:ts befallningshavande

tillstyrkt bifall till framställningen. Vid skrivelsen var fogad en

(renom magistraten i Hudiksvall införskaffad utredning rörande tomternas

värde. Utredningen, vilken lämnats av stadens byggnadskontor, utvisar,

att tomterna vardera innehölle 458,28 kvadratmeter. Då taxeringsvärdet

för närbelägna tomter utgjorde en krona 50 öre—2 kronor för kvadratmeter,

kunde de båda tomternas sammanlagda värde beräknas till 2,000 kronor.

Slutligen har justitiekansler sämbetet den 4 mars 1915 avgivit infordrat

utlåtande i ärendet.

Under förutsättning, yttrar kanslersämbetet, att det i handlingarna omförmälda

utbytet av den till läroverket donerade tomten nr 77 i stadens tredje kvarter enligt

1839 års karta mot den till komministern anslagna tomten nr 94 i stadens tredje

kvarter enligt samma karta blivit med vederbörandes medgivande av Kungl. Maj:t

godkänt, hade kanslersämbetet för sin del icke något att erinra mot den nu föreliggande

framställningen, för vars bifallande samtycke emellertid erfordrades jämväl av

riksdagen.

Departe- Såsom av (let anförda framgår, gälla de ärenden, jag nu omförmält,

mentschefen. ^ den gamla ]är0verkstomten, varå läroverkets gamla byggnader äro

förlagda — det är denna tomt, som avses i stadsfullmäktiges framställning

— dels två tomter, som på grund av donationer tillkommit läroverket

och vilka, jämte en av staden inköpt tomt, upplåtits till lekplats

vid den gamla skolgården.

Av vad ovan meddelats samt av upplysningar, som infordrats från

magistraten i Hudiksvall, framgår, att den gamla skoltomten, nr 91 i

stadens tredje kvarter, innehåller 1,399,85 kvadratmeter, att de två på

grund av donationer läroverket tillhöriga tomterna, nr 94 och 95, vardera

innehålla 458,28 kvadratmeter samt att den tomt, som staden inköpt

och upplåtit till lekplats vid den gamla skolgården, utgör 1,819,5 kvadrat
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

11

meter. Summan av dessa arealer utgör 4,135,91 kvadratmeter. Vidare

utvisar en av magistraten meddelad uppgift, att dén nya läroverkstomten

i areal innehåller omkring* 12,700 kvadratmeter.

A en tillika infordrad karta äro samtliga nu omförmälda tomter ut''

märkta. Tomten nr 77 ligger i omedelbar närhet av tomterna 94, 95

och 96, vilka tillsammans bilda ett slutet, av fyra gator omgivet område,

genom en av dessa gator skilt från tomten nr 91.

På grund av vad i det av stadsfullmäktige anhängiggjorda ärendet

förekommit anser jag mig böra i avseende å den gamla läroverkstomten

nr 91 med därå uppförda byggnader tillstyrka proposition till riksdagen

i huvudsaklig anslutning till vad kammarkollegium hemställt

Vid den ifrågasatta överlåtelsens beviljande har kammarkollegium

velat fästa ett villkor av väsentligen enahanda innebörd som de, vilka

under de senare åren plägat av Kungl. AIaj:t uppställas i sammanhang

med inrättande av nya lärartjänster vid de allmänna läroverken. Någon

sådan tjänst har ej efter genomförandet av 1904 års läroverksreform inrättats

vid Hudiksvalls läroverk, och staden har sålunda icke av berörda

anledning gjort någon utfästelse i omförmälda avseende. Med hänsyn till

innehållet av sockenstämmobeslutet den 31 mars 1861 samt de krav i

fråga om rektorsbostad eller liyresersättning åt rektor, lekplan och gymnastiksal,

som äro uppställda i gällande läroverksstadga, är det emellertid

att antaga, att stadsfullmäktige icke skola undandraga sig uppfyllandet av

berörda villkor, så mycket mindre som för närvarande intet synes vara att

erinra mot det sätt, varpå stadsfullmäktige i berörda avseenden tillgodosett

läroverket.

Aven den av Nordlund å läroverkskollegiets vägnar gjorda framställningen

är jag beredd att understödja. Denna frågas avgörande i enlighet

med Nordlunds förslag synes för läroverket vara fördelaktigt, då tomterna

nr 94 och 95, vilka såsom numera ej för läroverket behövliga skulle avstås

till staden, icke representera högre värde än omkring 2,000 kronor,

men läroverkets byggnadsfond skulle befrias från en densamma påvilande

skuld å 5,800 kronor. Även detta ärende bör underställas riksdagen.

För stadens fria förfogande över den av staden inköpta och till lekplats

upplåtna tomten nr 96 lärer Kungl. Maj:t finna hinder icke möta.

En framställning till riksdagen i sistberörda ärende förutsätter, att

det omförmälda utbytet av tomterna nr 77 och 94 vunnit bekräftelse. 1

själva verket har så redan skett genom viss föreskrift i Kungl. Maj:ts den

26 september 1913 givna resolution angående lönereglering för prästerskapet

i Hudiksvalls pastorat, vilken lönereglering har trätt i kraft den

1 maj 1914.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

Jag tillstyrker, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

medgiva,

dels att den äganderätt till gamla läroverkstomten

i Hudiksvall, nr 91 i stadens tredje kvarter enligt 1839

års karta, med å tomten uppförda, numera för läroverkets

behov ej längre använda byggnader, som må

tillkomma Kungl. Maj:t och kronan, må avstås till staden,

under villkor att staden förbinder sig att allt framgent

tillhandahålla fullgott läroverkshus med gymnastiksal och

lekplan ävensom bostad eller i vederbörlig ordning bestämd

hyresersättning åt rektor,

dels ock att läroverket i Hudiksvall må, mot det

att staden Hudiksvall avskriver sin fordran å 5,800

kronor hos läroverkets byggnadsfond, till staden avstå

tomterna nr 94 och 95 i stadens tredje kvarter enligt

1839 års karta.

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt

behagade Hans Maj:t Konungen, på hemställan

av statsrådets övriga ledamöter, i nåder gilla; och skulle

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Christer d!Albedyhll.

Stockholm, Ivar Hasggströms Boktr. A. B, 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående till Hudiksvalls stad av kronans rätt till gamla läroverkstomten i Hudiksval a1 i texten
  2. JoU 1915:43 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående till Hudiksvalls stad av kronans rätt till gamla läroverkstomten i Hudiksvall med därå up s. 1 i texten