Sök i Ratio Lex

Angående inköp av övre och nedre klosterträdgården i Vadstena

1916-03-10 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:135, Angående inköp av övre och nedre klosterträdgården i Vadstena

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Maj:tx Nåd, Proposition Nr 135.

1

Nr 135.

Kungl. Majds nådiga proposition till riksdagen angående inköp av

övre och nedre klosterträdgården i Vadstena; given Stockholms

slott den 10 mars 1016.

Under åberopande av Iblanda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att för inköp av gårdarna och tomterna litt. OR och UR av

Munketrädgården inom Klosterkvarteret i Vadstena jämte byggnaderna å

dessa gårdar och tomter må av allmänna besparingarna å anslagen under

riksstatens åttonde huvudtitel användas ett belopp av 50,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 114 käft. (Nr 135.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kutig!. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 135.

Inköp av övre

och nedre

klosterträdgården

i

Vadstena.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den I0

mars 1916.

Närvarande:

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Föredragande departementschefen, statsrådet Westman yttrade:

Av det gamla Birgittinerklostrets i Vadstena forna område med där

nu befintliga byggnader äger staten nunneklostret och tillhörande trädgård,

klosterkyrkan med klosterkyr kogården samt munkklostret jämte en mindre

del av den därtill hörande trädgården. Ifrågavarande byo-^nader hava av

staten upplåtits till användning för olika praktiska ändamål. Större delen

av vad som fordom bildade munkarnas trädgård är däremot i enskild ägo

och utgör två bebyggda fastigheter, kallade övre och nedre klosterträdgården.

I underdånig skrivelse den 2 november 1915 har vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien, med anledning av ett utav riksantikvarien väckt

förslag,. gjort framställning därom, att dessa nu i enskild hand befintliga

fastigheter, gårdarna och tomterna litt. OR och UR av Munketräd
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

lunigl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 135.

3

gärden inom Klosterkvarterct i Vadstena stad, måtte inköpas för statens

räkning; och har akademien tillika hemställt, att, i händelse köpet komnie

till stånd, föreskrift måtte lämnas, att ändringar inom det gamla klosterområdet.

, vare sig de gällde byggnaden eller trädgården, ej finge ske utan

akademiens hörande.

Riksantikvariens förslag i ämnet innchalles i eu till akademien avlåten

promemoria, varvid fogats, jämte andra handlingar, dels ett utdrag ur Vadstena

stadsplan, upptagande klosterområdet, dels ock kopia av en utav vice

koramissionslantmätaren G. W. Mtinning år 1897 upprättad »Karta över eu

del av f. d. Munketrä,dgården Lätt. OR och UR uti Wadstena stad» jämte till

kartan hörande beskrivning. Berörda utdrag ur stadsplanen torde för att underlätta

uppfattningen av det följande få såsom bilaga åtfölja detta protokoll.

1 sin nämnda promemoria har riksantikvarien anfört följande.

Det vore ej ofta, som enskilda svenska mäns och kvinnors verksamhet varit av

den betydelse, att de även utanför Sveriges gränser under århundraden påverkat

sinnena.'' Så vore likväl förhållandet med den heliga Birgitta. Desto mer vore därför

allt, som stode i samband med hennes verksamhet, väl värt att med pietet bevaras

och omsorgsfullt vårdas. Visserligen folie hennes livsgärning såsom stiftariuna av

klostersamfund inom etc område, som nutiden vore benägen att underskatta, men för

sin tid hade klostren varit av utomordentlig betydelse, och vår moderna kultur stode

i stor tacksamhetsskuld till dem. Birgittinerklostren utgjorde ingalunda något undantag

härifrån. Utom det i Vadstena av Birgitta grundade moderklostret hade dylika

till Brigittinerorden hörande institutioner funnits i följande länder: Norge, Danmark,

Finland, Tyskland, Holland, England, Belgien, Frankrike, Spanien, Portugal, Österrike

och Polen.'' Vad nu särskilt Vadstena kloster beträffade hade det utgjort en centralpunkt

för dåtidens andliga liv i Sverige. Dess bibliotek både omfattat omkring 4,000

volymer, vilket ju för medeltiden maste anses vara ett högst betydande antal; bär

hade. för så vitt riksantikvarien hade sig bekant, anlagts det första tryckeriet i Sverige,

bär hade delar av bibeln för första gången översatts på svenska, härifrån hade utgått

flera andliga upphyggelseskrifter avfattade pa vart modersmål. Munkarna och nunnorna

hade varit föregångare i allehanda konstfärdigheter och slöjd. Huru högt klostret

skattats av samtiden framginge bland annat såväl av de vallfärder, som under dess

blomstra)gstid dit företagits från nar och fjärran, som ock därav, att förnäma män

och kvinnor sökt sina gravplatser inom klostrets helgade murar; de hade väl ansett,

att ett heligare rum än detta ej funnes inom Sveriges gränser.

Att under senare delen av medeltiden de mäktige här i landet hållit flera möten

i Vadstena, torde hava berott icke på staden» betydelse utan fastmer på Birgittinerklostrets

stora anseende, ty dessa möten hade sammanfallit med klostrets blomstringstid.

Kloster verksamheten vore inom vårt land ett minne blott; desto angelägnare vore

det då, att ej alla minnen av denna verksamhet utplånades. I främsta rummet gällde

det därför att rädda vad som numera återstode av Birgittinerklostret i Vadstena, den

främsta klosteranläggningen i Sverige.

Det område, som den gamla minnesrika klosteranläggningen omfattat, funnes än

i dag markerat genom en till största delen kvarstående medeltida mur, den sa kallade

klostermuren. Av det forna klosterområdet ägde staten nunneklostret och den därtill

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Knngl. Maj ds A ad. Proposition Nr 135.

börande trädgarden, klosterkyrkan med klosterkyrkogården samt munkklostret med en

mindre del av den därtill hörande trädgården. Av dessa byggnader vore för närvarande

nunneklostret med tillhörande trädgård upplåtet till Vadstena hospital såsom

sjukhus för kvinnliga patienter; klosterkyrkan disponerades, mot underhållsskyldighet

av Vadstena städs och S:t Pers församlingar; munkklostret användes av ÖstergötfandJ

lans landsting till vardanstalt för obotligt sjuka. Av munkarnas trädgård hade större

delen tidigare avsondrats till enskild man, och funnes å denna del flera boningshus

m in. Klostermuren kvarstode ännu till största delen kring detta område, fastän

delvis inbyggd såsom vägg mot gatan i en del där uppförda byggnader. Detta senare

område tillhörde nu E. O. Rengstrands stamhus.

Från kulturhistorisk synpunkt sett vore det i hög grad önskvärt, att det »anda

muromslutna klosteromradet i dess helhet komme i statens ägo, ty dä fornnnnnesvarden

vore ett erkänt statsintresse, borde ju deu omständigheten, att staten vore

ägare till klosteranlaggnmgarna, vara en garanti för att dessa ej ytterligare vandaliserades.

Komme däremot det Kengstrandska området att fortfarande vara i enskild

ago, innebure detta en synnerligen stor risk. Enligt uppgift av ordföranden i Vadstena

städs byggnadsnämnd både under de senare åren hyrorna i Vadstena visat tendens

otydlig grad stiga, och eu dylik hyresstegring följdes i regel av ökad

byggnadsverksamhet, basom av den bitogade planskissen framginge, sträckte si»- den

Kengstrandska tomten intill klosterkyrkogården och så nära intill kyrkan, att enskild

byggnadsverksamhet mycket väl kunde bliva utövad på ett sådant sätt, att både intrycket

av kyrkan och den historiska platsen i övrigt kunde tänkas taga väsentlig

skada darav. I händelse av stegrad byggnadsverksamhet inom samhället'' borde onektigen

de Kengstrandska tomterna med sina stora trädgårdsområden bliva ganska

begärligt Nar de nu i, följd av dödsfall skulle byta ägare, förelåge därför obestridiiöen

möjligheten, att enskild person kunde förvärva dem i spekulationssyfte för att

ur egendomarna draga högsta möjliga inkomst, och fara vore för handen, att detta

kunde ske pa ett satt, som skulle lända klosteranläggningen såsom historiskt minnesmarke

EU obotlig . skada. Denna anläggning vore dock ett av våra allra märkligaste

medeltida minnesmärken.

Da Birgittmerklostret i Vadstena varit av största betvdelse för vårt lands utveckling,

da gynnsamma omständigheter gjort, att det väsentligaste av denna klosteran

aggning ännu tunnes hvar, munkklostret visserligen påbyggt och nunneklostret

med till större delen andrad inredning, och då slutligen fara förelåge, att själva

klosteromradet kunde bliva ytterligare vandaliserat och därigenom eventuellt verka

storande pa omgivningarna, hade det synts riksantikvarien vara hans ämbetsplikt att

söka förekomma^ detta, vilket på ett fullt tryggande sätt torde kunna ske endast

genom statens återförvärvande av den nu i enskild ägo befintliga delen av klosteomradet.

Riksantikvarien meddelar vidare, att han i nu angivna syfte tratt i

förbindelse med innehavarna av den staten ej tillhöriga delen av klosterområdet,

nämligen E. O. Rengstrands stamhus, och i övrigt sökt att för

ett eventuellt köp utreda frågan. Resultatet av denna utredning vore

följande:

t-. Munkträdgården avsöndrade området hade av en Kengstrand år 1851

forvarvats genom ett med krigskollegiet verkställt byte mot stadsjord vid Tvcklinge

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 135.

till samma värde, llengstrand hade samma år erhållit lagfart på området. Detta utgjordes

enligt den av Miintzing upprättade kartan av fastigheterna gården och tomten

litt. Ull samt gården och tomten litt. OR av Munketrädgården inom klosterkvarteret,

kallade övre och nedre klosterträdgården.

Övre klostergården hade en areal av 7,172,4 g kvm. och vore med byggnader

senast taxerad till ett belopp av 29,000 kronor samt intecknad till 12,500 kronor, varav

belånats 9,000 kronor. Nedre klostergården hade en areal av 5,111,33 kvm. och vore

med byggnader senast taxerad till 22,000 kronor. Eu nu obelånad inteckning å 5,500

kronor vilade på fastigheten. Sammanlagda taxeringsvärdet utgjorde alltså 51,000

kronor. Stärbhuset hade, sedan det lyckats riksantikvarien att nedbringa anspråken,

förklarat sig vilja sälja hela området med byggnader och allt för ett pris av 65,000

kronor, och stode dess anbud intill den 1 juni 1916.

Att under nuvarande tryckta tider komma med ett förslag, att staten skulle inköpa

sagda område för det begärda priset, syntes riksantikvarien mindre lämpligt, men

om saken kunde bedrivas så, att det för staten endast bleve en penningplacering, där

staten åtnjöte minst 5 procent på de medel, staten nedlagt, vore ju frågan bragt i

ett sådant läge, att det väl ej ens under dessa tider kunde anses vara någon uppoffring

från statens sida. Riksantikvarien hade därför genom antikvarien Janse vänt

sig till personer, som kunde av en eller annan anledning vara intresserade för denna

fråga, och på sådant sätt lyckats åvägabringa, att tre personer med sällspord offervillighet

åtagit sig att av köpeskillingen betala ett belopp av tillhopa 15,000 kronor,

vadan staten skulle erhålla området med byggnader för 50,000 kronor, alltså för ett

pris, som något understege taxeringsvärdet. Den nettoinkomst i medeltal per år, som

egendomarna under senare år givit, utgjorde enligt stärbhusets i utdrag bifogade

räkenskaper 2,927 kronor 66 öre, vilken summa närmade sig 6 procent på den av

staten eventuellt betalade köpeskillingen.

För den händelse egendomarna skulle anses behöva genomgå reparation, hade

riksantikvarien anmodat en byggmästare i Vadstena att utreda kostnaderna för en

dylik. Byggmästaren i fråga, som vore nära förtrogen med förhållandena på orten

och där åtnjöte ett gott anseende, vadan hans beräkningar borde vara fullt tillförlitliga,

hade för reparation av båda egendomarna, på sätt framginge av en jämväl

bifogad handling, kommit till en summa av 12,783 kronor eller i runt tal 13,000

kronor.

Att den på egendomarna nedlagda kostnaden väl förräntade sig, framginge av

en vid riksantikvariens promemoria fogad, av byggmästaren uppsatt beräkning av

hyrornas storlek efter reparationen, vilken beräkning genomgåtts av ordföranden i

Vadstena stads byggnadsnämnd och blivit av honom bestyrkt. Den upptoge bruttoinkomsten

till 5,690 kronor, under det att den med nuvarande hyror beräknade inkomsten

utgjorde 4,050 kronor, under förutsättning att alla lägenheterna vore uthyrda,

vilket de på sista åren dock ej varit, förmodligen på grund av bristande underhåll.

Skatterna och brandstodsavgifterna för de båda gårdarna hade, i medeltal för

de tre sista åren, utgått med sammanlagt 327 kronor 62 öre. Då staten varken

betalade skatt för eller brandförsäkrade sin egendom, borde denna summa fråndragas

omkostnaderna, vilka för de tre sista åren uppgått till i medeltal 811 kronor 50 öre,

vadan statens årliga omkostnader bleve ej fullt 500 kronor. Lädes härtill hyran för

två rum åt en vicevärd och två rum åt gårdskarlar, en för övre och en för nedre

gården, vilken hyra efter 100 kronor för varje rum utgjorde 400 kronor, skulle alltså

av den beräknade bruttoinkomsten, 5,690 kronor, uppstå en nettovinst av 4,790 kronor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 135.

Detta gjorde 7,6 procent på sammanlagda beloppet av inköpssumman och reparationskostnaderna,

63,000 kronor.

Då således enligt förestående utredning erbjöde sig ett tillfälle att till ett pris,

som understege taxeringsvärdet och i övrigt vore'' så lågt, att den köpeskilling, staten

eventuellt nedlade, väl förräntade sig, för statens räkning förvärva det enda av Birgittinerklostrets

gamla muromslutua område, som befunne sig i enskild ägo, föresloo-e

riksantikvarien, till förekommande av att detsamma utnyttjades i spekulationssyfte till

fördärv för det gamla minnesmärket och de omgivande minnesrika byggnaderna,

att vitterhetsakademien måtte ingå till Kungl. Maj:t med underdånig anhållan, att

Kungl. Maj:t ville i nådig proposition av 1916 år riksdag äska ett anslag å 50,000

kronor för inköpandet av ifrågavarande fastigheter.

Sedan akademien, såsom jag redan nämnt, överlämnat ärendet till

Kungl. Maj:t, har riksantikvarien i en till ecklesiastikdepartementet ingiven

skrift meddelat, att den del av köpeskillingen, 15,000 kronor, som skulle

tillskjutas av enskilda personer, funnes tillgänglig att av vitterhetsakademien

lyftas, så snart ifrågavarande inköp beslutits.

På grund av nådig remiss har kammarkollegium i ärendet låtit höra

magistraten i Vadstena samt inhämtat underdåniga, respektive den 15 och

den 20 december 1915 dagtecknade utlåtanden av domkapitlet i Linköping

och Kungl. Ma j ris befallningshavande i Östergötlands län, varjämte kollegium

den 30 december 1915 avgivit eget utlåtande i ärendet.

Magistraten har vid sitt yttrande fogat ett av två sakkunniga personer

den 8 december 1915 avgivet intyg, utvisande att dessa sakkunniga

uppskattat ifrågavarande fastigheter till ett sammanlagt värde av 70,000

kronor, och har magistraten för egen del förordat det ifrågasatta inköpet.

Aven domkapitlet och Kungl. Maj:ts befallningshavande hava tillstyrkt

bifall till den gjorda framställningen.

Kammarkollegium har beträffande det av riksantikvarien i hans förenämnda

promemoria uppgivna, av krigskollegium på sin tid föranstaltade

jordbyte, varigenom ifrågavarande del av munkträdgården avhänts Kungl.

Maj:t och kronan, anfört följande:

Detta jordbyte grundade sig på av Kungl. Maj:t i nådigt brev den 26 januari

1849 lämnat tillstånd. Åtgärden hade föranletts därav, att kurhusinrättningen i Vadstena

gjort hemställan om att inrättningen måtte få till promenadplats för däri intagna

patienter åt sig upplåten berörda till kurhuset angränsande trädgård, vilken i förening

med åtskilliga andra Vadstena krigsmaushuskassa tillhöriga lägenheter då innehades

å arrende av radmannen O. U. Rengstrand. Till vinnande av det med ansökningen

avsedda ändamalet hade det förslaget underställts Kungl. Maj:t, att Rengstrand skulle

av den utav honom arrenderade munkträdgården, vars sammanlagda areal uppgivits

utgöra 4 tunnland 2 kappland, utan nedsättning i arrendebeloppet i övrigt till inrättningen

avstå viss del av trädgården om en sammanlagd ytvidd av 1 tunnland 201/2

kappland mot det att han, å ena sidan, erhölle full ägande- och dispositionsrätt till den

återstående delen av trädgarden, innehållande 2 tunnland 13 */0 kappland, varå Reng
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 135.

strand, ehuru utan vederbörligt tillstånd, låtit uppföra byggnader av sten, men, å andra

sidan, skulle såsom ytterligare vederlag härför till krigsmanshuskassau avlämna till

värde, efter av lantmätare verkställd uppmätning och gradering, fullt motsvarande åkerjord,

belägen intill Tycklingen. Enligt uttrycklig bestämmelse skulle ock Rengstrand

genom det föreslagna bytet bekomma full ägande- och dispositionsrätt till den gamla

stenmuren, som lydde till den del av trädgården, han genom bytet erhöll, och på tre

sidor omslöte densamma.

Vad sålunda föreslagits hade blivit av Kungl. Maj:t genom berörda nådiga brev

godkänt.

Vidkommande själva saken finge kollegium, som funne starka skäl tala för önskvärdheten

av att ifrågavarande fastigheter av kronau återförvärvades, i underdånighet

hemställa, att därest den förevarande framställningen vunne Kungl. Maj:ts och riksdagens

bifall, köpets avslutande måtte uppdragas åt Kungl. Maj:ts befallningshavande,

som torde höra tillika ombesörja fångets lagfarande för kronans räkning ävensom i

sinom tid för Kungl. Maj:ts övervägande anmäla frågan om fastigheternas framtida

förvaltning.

Slutligen har överintendentsämbetet uti infordrat underdånigt utlåtande

den 1 februari 1916 anfört, att ämbetet ansåge det högeligen önskvärt,

att ifrågavarande område återförvärvades åt statsverket, varjämte ämbetet

beträffande kostnaderna härför yttrat:

Ämbetet hade — efter att hava genom hos ämbetet tjänstgörande arkitekt på

platsen vunnit närmare kännedom om detta ärende — funnit de av riksantikvarien i

ämnet uppgjorda beräkningarna riktiga. Ifrågasättas1 kunde dock, huruvida man vid

beräknandet av de årliga utgifterna borde räkna med anställandet av mer än en gårdskarl.

Å andra sidan torde emellertid den gamla klostermuren fordra mer årligt underhåll,

än den under de senare åren fått. Till förverkligandet i sin helhet av riksantikvariens

förslag och beräkningar erfordrades emellertid, att hos riksdagen äskades

medel såväl till inköp av ifrågavarande område, 50,000 kronor, som till reparationer,

13,000 kronor. Om mindre avseende fästes vid att den ifrågasatta statsutgiften skulle

bliva en ur ekonomisk synpunkt fördelaktig penningplacering, torde anslaget kunna

inskränkas till allenast inköpskostnaden, 50,000 kronor, alldenstund de föreslagna reparationsåtgärderna

icke kunde betraktas såsom omedelbart behövliga för byggnadernas

bestånd, åtminstone icke beträffande byggnaderna å nedre klosterträdgården.

Såsom riksantikvarien i sin promemoria på ett övertygande sätt ådagalagt,

är det ett kulturhistoriskt intresse av största vikt, att den del av det

gamla Birgittinerklostrets område, som år 1851 kom i enskild ägo, nu återförvärvas

av staten. Det kan eljest befaras, att ifrågavarande fastigheter,

övre och nedre klosterträdgården, komma att utnyttjas på ett sätt, som

kan störande inverka på omgivande byggnader, framför allt på klosterkyrkan.

Därjämte bör särskilt beaktas, att till dessa fastigheter hör en

rätt stor del av den medeltida mur, som omslöt den minnesrika klosteranläggningen.

De ekonomiska förhållandena äro för närvarande visserligen icke Så
-

ll epartementsehefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 135.

dana, att de medgiva utgifter, som skulle kunna undanskjutas. Jag skulle

därför, huru behj är tans värt syftet med det ifrågasatta inköpet än måste

anses vara, hava tvekat att nu göra någon framställning i ärendet, därest

detta icke förelåge i sådant skick, att förvärvet synes kunna ske utan

uppoffring från statens sida.

Genom enskilda personers offervillighet har en del av köpeskillingen

redan blivit täckt; för det återstående beloppet, 50,000 kronor, vilket är

något lägre än fastigheternas sammanlagda taxeringsvärde, kräves anvisande

av statsmedel. Enligt vad den verkställda utredningen giver vid

handen, torde emellertid fastigheterna i sitt nuvarande skick kunna beräknas

lämna en inkomst av omkring 3,000 kronor för år, d. v. s. 6 procent

av de för inköpet erforderliga statsmedlen. Efter vidtagande av en del

reparationer till en beräknad kostnad av omkring 13,000 kronor anses

fastigheterna kunna lämna en årlig behållning av omkring 4,800 kronor,

motsvarande 7,6 procent av sammanlagda inköps- och reparationskostnaderna,

63,000 kronor. I ena liksom i andra fallet skulle sålunda det

kapital, som staten komme att nedlägga i fastigheterna, lämna en fullt tillfredsställande

avkastning.

Ehuru jag sålunda är beredd att förorda, att de för inköpet erforderliga

medlen ställas till förfogande, synes det mig dock böra undvikasatt

för ändamålet kräva anslag å riksstaten. Ifrågavarande belopp, 50,000

kronor, torde i stället böra med riksdagens medgivande få utgå från allmänna

besparingarna å anslagen under riksstatens åttonde huvudtitel. Dessa

besparingar uppgingo vid 1914 års slut enligt rikshuvudboken till ett sammanlagt

belopp av 111,813 kronor 8 öre och hava sedermera enligt approximativ

uppgift ökats till 127,715 kronor 66 öre vid 1915 års slut.

Till bestridande av kostnaden för de ifrågasatta reparationerna, vilka,

såsom nämnt, beräknats kräva ett belopp av omkring 13,000 kronor,

torde inflytande hyresinkomster lämpligen böra användas. Skulle det på

grund av särskilda omständigheter visa sig önskvärt, att vissa reparationsarbeten

komma till utförande, innan ännu hyresmedlen därtill lämna tillgång,

torde det erforderliga beloppet kunna tills vidare förskjutas av tillgängliga

medel.

De vid fastigheterna häftande inteckningarna böra givetvis, därest

köpet kommer till stånd, snarast möjligt dödas.

I händelse av riksdagens bifall till det föreslagna inköpet torde jag

få vid ett kommande tillfälle yttra mig om fastigheternas framtida användning

och förvaltning samt sättet för deras bevarande.

Då det avgivna försäljningsanbudet icke är bindande längre än till

den 1 juni 1916, är det angeläget, att ärendet dessförinnan bringas till

slutligt avgörande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj As Nåd. Proposition Nr 135.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva.

att för inköp av gårdarna och tomterna litt. OR

och UR av Munketrädgården inom Klosterkvarteret i Vadstena

jämte byggnaderna å dessa gårdar och tomter ma

av allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens

åttonde huvudtitel användas ett belopp av 50,000

kronor.

Till denna departementschefens av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

i nåder lämna bifall; och skulle proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

C. Wilh. Hagman.

Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 1 sand. 111 höft. (Nr 135.)

o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utdrag ur

Vadstena stadsplan

visande klosterområdet.

Det med. grönt vrarkeradr vig är

WL inköp föreslaget område.

Det vnö/i, utmärker medeltida,

klostermur.

Nunne
-

klostret

Klosterkyrkan

Munlckl

t \\$L

Litt. OR.

om. STAB. LIT. ANST. STOCKH.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:113 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Mgjds proposition angående inköp av övre och nedre klosterträdgården i Vadstena. a1 i texten
  2. SU 1916:72 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majis proposition angående inköp av övre och nedre klosterträdgården i Vadstena. a1 i texten