Sök i Ratio Lex

Angående överlåtande å staden Falun av kronans rätt till vissa områden invid nämnda stad

1916-03-24 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:140, Angående överlåtande å staden Falun av kronans rätt till vissa områden invid nämnda stad

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 140.

Nr 140.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående överlåtande

å staden Falun av kronans rätt till vissa områden

invid nämnda stad; given Stockholms slott den

24 mars 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att kronans rätt till de i punkten l:o) av det i statsrådsprotokollet

intagna kontraktsförslag mellan staden Falun och Stora Kopparbergs

bergslags aktiebolag omförmälda områden dels väster om Faluån med

en areal av 351.233 hektar och dels öster om Faluån och sjön Tisken

med en areal av 2.7 98 hektar må överlåtas å staden Falun mot en

köpeskilling av 118,470 kronor samt under de av departementschefen

enligt statsrådsprotokollet föreslagna villkor och förbehåll.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand 119 höft. (Nr 140.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 140.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

mars 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WallenBERG,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde:

Med anledning av en utav enskild person verkställd inmutning av

två nära intill Stora Kopparbergs gruva vid Falun men utom gruvans

utmål belägna kopparmalmsskärpningar uppkom inemot mitten av 1800- talet tvist mellan Stora Kopparbergs bergslag och Falu stad angående

äganderätten till den mark, som vore belägen utom gruvans utmål men

inom stadens domsområde och ej ägdes av annan person. I denna tvist

uppträdde kronan såsom mellankommande part och yrkade, att jordäganderätten

till de malmskärpningar, som blivit eller kunde bliva å

marken uppfunna, matte förklaras tillkomma kronan. Genom dom den

21 december 1847 ogillade rådstuvurätten i Falun bergslagets anspråk,

i vad anginge det distrikt, som läge inom stadens vall, vilket område

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 140.

funnes utmärkt med bokstäverna A—B—C—D å en av lantmätaren Thomas

Christersson år 1664 författad karta, och tillerkände staden äganderätt till

detta område, samt förklarade, beträffande det utanför vallen och bergslagets

gruveutmål, men inom området för stadens domsrättighet belägna

området, vilket funnes utstakat i Kungl. Maj:ts resolution den 15 maj

1652 samt liksom den mark, varå gruvan och staden vore belägna, i äldre

tider tillhört kronan, av närmare angivna skäl och med ogillande av bergslagets

talan även i denna del, att kronan borde anses såsom rätt ägare

till samma mark. Genom dom den 17 april 1850 gjorde Svea hovrätt

icke ändring i det slut, vari rådstuvurätten stannat, varefter hovrättens

dom fastställdes av Kungl. Maj:t i högsta domstolen den 24 februari 1857.

Sedan uppmätning och kartläggning av kronan sålunda tillhörig

mark ävensom av vissa enskildas ägor Härinom med mera verkställts

år 1879 av kommissionslantmätaren Daniel Kjellin, hemställde domänstyrelsen

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 augusti 1883 om försäljning

av kronomarken i skilda lotter och under de villkor i övrigt, nådiga

brevet den 29 maj 1874 bestämde. Bergslaget bestred, att dylik försäljning

finge äga rum, under anförande bland annat, dels att vissa

deiar av den sålunda till försäljning ifrågasatta marken tillhörde bergslaget,

och dels att vad anginge samma mark i övrigt bergslaget, även

om marken vore kronans, i allt fall ägde rätt att för gruvdriften i mån av

behov disponera densamma, varjämte bergslaget, för den händelse någon

förändring i det bestående ansåges böra åstadkommas, anhöll i^tt få lösa

området till skatte. I detta ärende avgavs utlåtande av kammar- och

kommerskollegierna, som i fråga om bergslagets rätt till ifrågavarande

mark anförde bland annat, att kollegierna hölle före, att genom Kungl.

Maj:ts resolution den 10 januari 1769, angående sättet för Störa Kopparbergslagets

och Falu städs åtskiljande, det uppmätta området, i den mån

det tillhörde kronan, redan blivit disponerat på sådant sätt, att någon

ny eller annan användning därav icke skäligen då borde ifrågasättas;

att berörda resolution innehölle dels i tredje punkten, att dispositionen

över strömmar och vattendrag vid Stora Kopparberget enskilt tillhörde

bergslaget, dels i tionde punkten att stadfästelse lämnades å bergslagets

gjorda förbehåll, att bergsmännen icke måtte bliva stängda ifrån

ler- och sandtäkter på vanliga ställen, evad de läge närmare eller längre

från hyttorna, samt att alla hyttor så inom stadens vall som stadens

territorium finge, utan hinder av magistraten, betjäna sig av de bekvämligaste

ställen till slaggst jäsning, vändrosthus och kallrostmurar; samt

att den rätt, som därigenom tillerkänts bergslaget, visserligen vore inskränkt

så till vida, som den endast avsåge användning av marken i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 140.

man av behov för vissa särskilda ändamål, men å andra sidan vore

obegränsad så till vida, som den sträckte sig över hela området, så att

bergslaget kunde för sina ifrågavarande ändamål anlita på bekvämligaste

ställen de delar, som funnes vara lämpligast. Därjämte framställde

kollegierna åtskilliga anmärkningar mot Kjellins uppmätning och hemställde

även, då det syntes ovisst, huruvida alla för enskilda personer

meddelade lagfarter å mark inom området grundade sig på förvärv av

verklig äganderätt, att undersökning härom skulle verkställas samt eventuellt

åtgärder vidtagas för att få kronans äganderätt till sådana områden

lagligen erkänd.

Störa Kopparbergs bergslags aktiebolag, såsom innehavare av

Stora Kopparbergs bergslags rätt, anhöll sedermera att för en sammanlagd

köpeskilling av 2,700 kronor få tillösa sig kronans rätt till en

huvudsaklig del av den å Kjellins karta inlagda marken. Jämväl staden

Falun gjorde framställning att få övertaga visst område dels mot skatteköpeskilling

och dels utan ersättning.

Genom beslut den 7 februari 1896 fann Kungl. Maj:t de gjorda

framställningarna för det dåvarande icke föranleda annan åtgärd än att

Kung). Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län anmodades att, förutom

verkställande av utredning i ett speciellt hänseende, låta undersöka,

huruvida de lagfarter, som beviljats å områden mellan stadens vall och

gränsen för stadens domsområde, ytterst vilade på behörig upplåtelse

under äganderätt från kronan såsom ursprunglig ägare till jordeu, samt

att, i den mån förhållandet befunnes icke vara sådant, vidtaga erforderliga

åtgärder i syfte att kronans äganderätt till samma områden bleve

lagligen erkänd.

Sedan därefter Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs

län i skrivelse den 26 november 1903 till domänstyrelsen gjort framställning

därom, att den kronan genom ovanberörda dom den 24 februari

1857 tillerkända mark måtte varda för kronans räkning tagen i

besittning och förvaltad, överlämnade domänstyrelsen skrivelsen till

Kungl. Maj:t, som, efter kammarkollegiets hörande, den 30 september

1904 anbefallde befallningshavanden att låta genom lantmätare uppmäta,

kartlägga och beskriva hela ifrågavarande markområde med angivande

om och i vilken mån delar av detsamma disponerades av enskilda personer

eller på annat sätt samt att sedermera till Kungl. Maj:t inkomma

med den sålunda vunna utredningen och därvid tillika föreslå de vidare

åtgärder, vartill befallningshavanden funne omständigheterna föranleda.

Den sålunda anbefallda uppmätningen och kartläggningen verkställdes

efter erhållet förordnande åren 1905 —1908 av kommissionslant
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kunyl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 140.

mätaren 0. Bergström med gode män. Bergström har därvid i betänkandet

framhållit, att gränserna för såväl stadens domsområdo och stadens

vall som bergslagets gruveutmål tinge anses på grund av befintliga

kartor behörigen bestämda. Däremot förelåge osäkerhet angående gränserna

för den mark, som vid tiden för ovan omförmälda domslut behörigen

innehades av enskilda ägare, och vartill kronan alltså icke vore

ägare. Den närmast tidigare, befintliga kartan vore av år 1815 och denna

hade nu lagts till grund för förrättningen så till vida, som de å denna

karta såsom enskilda betecknade ägor insatts å kartan. Beträffande

mark, som möjligen mellan åren 1815 och 1857 kommit i enskild ägo,

borde åtgärder för varje fall företagas och åtskilliga uppgifter lämnades

till ledning härför. Av dessa framgår, att även efter år 1857 intagor

inom detta område i rätt stor utsträckning gjorts av enskilda personer.

Kungl. Maj:ts befallningshavande överlämnade med skrivelse den

3 maj 1909 till Ivungl. Maj:t ärendet tillhörande handlingar och kartor,

därvid befallningshavanden — under framhållande att, såvitt befallningshavanden

hade sig bekant, kronan icke hade någon direkt användning

för ifrågavarande, staten tillhörande område samt att befallningshavanden

trodde sig veta, att Fall! stad önskade förvärva området — ifrågasatte,

huruvida icke Kungl. Maj: t kunde finna lämpligt bemyndiga befallningshavanden

att träda i underhandling med staden rörande områdets överlåtande

till staden mot lämplig köpeskilling och sådana villkor i övrigt,

att de, som kunde visa sig äga laglig rätt till vissa delar av området,

kunde vara i denna sin rätt gent emot staden tryggade och de, som

av marken utan laga rätt men i god tro förvärvat delar till bostadsplatser

och dylikt, skulle till dessa delar mot skälig ersättning kunna

vinna äganderätt.

Domänstyrelsen anförde i infordrat utlåtande häröver bland annat,

att en försäljning av ifrågavarande marker, däremot styrelsen i sak ej

hade något att erinra, borde föregås av en särskild värdering, varvid

tillika syntes böra utredas, huruvida dessa marker borde i sin helhet nu

avyttras eller om det ej vore för kronan lämpligare att tillsvidare behålla

vissa delar av områdena och för det dåvarande försälja dels de

delar av dem, som med hänsyn till Falu stads utveckling under närmaste

framtiden kunde i första rummet behöva disponeras av staden,

och dels de områden av kronans marker, som redan intagits av enskilda

till bostadsplatser och dylikt.

Därefter fann Kungl. Maj:t genom beslut den 1 oktober 1909 gott

anbefalla domänstyrelsen att låta i den i fråga om försäljning av mindre

kronoegendomar stadgade ordning verkställa uppskattning av saluvärdet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 140.

å ifrågavarande marker, därvid ej mindre de områden, som då redan

intagits av enskilda till bostadsplatser och dylikt, än även de områden,

som med hänsyn till Fall! stads utveckling under den närmaste framtiden

i första rummet kunde anses erforderliga för staden, skulle särskilt för

sig värderas.

Den 2 december 1909 anmodade domänstyrelsen Kungl. Maj:ts befallningshavande

att föranstalta om den sålunda föreskrivna värderingen.

Innan denna värdering ägt rum, ingick Falu stad i skrivelse den

14 april 1910 till Kungl. Maj:t med framställning, att Kungl. Maj:t

och kronan måtte å staden överlåta sin rätt till ett område om 347.72 13

hektar, vars belägenhet och gränser närmare visades av en utav distriktslantmätaren

Teodor Andersson i anslutning till Bergströms karta upprättad

karta jämte utdrag av Bergströms beskrivning. Staden upplyste,

att densamma av Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag erhållit medgivande,

att bolaget icke på grund av sin dispositionsrätt motsatte sig

markens förvärvande åt staden, mot skyldighet för staden att till

bolaget lämna visst vederlag. Området utgjordes till större delen av

synnerligen stenbunden eller försumpad mark, vars växtlighet blivit

genom e. k. roströk och av andra orsaker i det närmaste tillintetgjord.

1 och för sig vore därför marken av ringa värde. Staden hade förutsatt,

att den rättvisligen borde utan särskild ersättning få marken på

sig överlåten. Att förvärvet vore av vikt icke blott för staden såsom

sådan utan även från allmän ordningssynpunkt framginge därav, att

behovet av s. k. egna hem föranlett uppkomsten av eller förberedelser

till en oreglerad och olaglig byggnadsverksamhet på flera ställen inom

området. I händelse av bifall till stadens framställning ämnade staden

i avsevärd omfattning upplåta området för uppförande av egna hem

under äganderätt eller tomträtt. Därest staden icke kunde erhålla marken

kostnadsfritt, vore staden villig erlägga köpeskilling enligt samma grunder,

som bolaget erbjudit enligt uppgift i 1896 års nådiga brev.

Över denna framställning infordrades yttrande från domänstyrelsen.

Arealen av det av Falu stad sålunda begärda området har sedermera

befunnits så tillvida vara felaktigt uppgiven, att den rätteligen

utgör 351.2 33 hektar. Härförutom har staden numera begärt att få

ytterligare förvärva ett område öster om Faluån om 2.7 98 hektar.

Den av Kungl. Maj:t den 1 oktober 1909 anbefallda värderingen

verkställdes enligt erhållet förordnande av överjägmästaren W. Teden

jämte uppskattningsmän.

De värderade områdena upptagas i värderingsinstrumentet under

tre huvudavdelningar, nämligen: I, innefattande kronan tillhörig mark

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 14G.

vid Stennäset och väster om Faluån enligt 1815 års karta av A. Ehrenström

och 18G9—1870 års karta av I). Kjellin; II, omfattande mark

öster om sjön Tisken och Faluån, som enligt 1907—1908 års karta av

O. Bergström eventuellt äges av kronan; samt III, upptagande kronan

enligt 1815 års karta tillhörig mark vid Stennäset och väster om Faluån,

som å Kjellins karta av åren 1869—1870 jämte beskrivning upptagits

såsom varande i enskild ägo. Totalarealen och uppskattningsvärdet av

de särskilda avdelningarna utvisas av följande sammanställning.

Avdelning

Areal

hektar

Uppskattningsvärde,

kronor

Markvärde

Skogsvärde

Svimma

I

273.08 7

103,894.53

16,972.18

120,866.71

II

22.769

106,674.7 2

12,087.45

118,762.17

in

115.079

83,845.4 5

1,853.48

85.698.93

410.88 5

294,414.7 0

30,913.11

325,327.81

Över värderingen avgåvos yttranden av stadsfullmäktige och magistraten

i Falun, Kopparbergs stads- och landsförsamlingars kyrkostämma

samt ett stort antal enskilda personer.

Stadsfullmäktige i Falun tillsatte i ärendet särskilda kommitterade,

vilka i avgivet yttrande anförde, att stadens ovanberörda framställning

i april 1910 om markinköp icke avsåge någon del av de områden, som

inginge i Tedens avdelning II, men däremot nästan all den mark, som

upptoges under avdelningarna I och III, nämligen 351.233 hektar med

ett sammanlagt värde enligt Tedens uppskattning av 159,712 kronor

8 öre för marken och 18,825 kronor 66 öre för ståndskogen, tillhopa

178,537 kronor 74 öre. Denna summa syntes kommitterade redan i och

för sig med hänsyn till markens beskaffenhet och läge oskäligt hög och

hade erhållits därigenom, att å större delar därav satts ett markvärde av

icke mindre än 2,270 kronor för hektar. Därtill komme, att äganderättens

beräknade värde icke kunde utgöra utgångspunkt för bestämmande

av försäljningspriset, emedan kronans äganderätt vore i högst väsentlig

grad inskränkt dels av de rättigheter till hela området, som vore tillförsäkrade

Stora Kopparbergs bergslag, och dels därjämte av bergslagets

rätt till utmål för slaggvarp m. m. å en del av samma område. Om

kronan icke kunde eller ville till staden överlåta området med full dispositionsrätt

till detsamma, måste givetvis vid prisets bestämmande avsevärd

hänsyn tagas till berörda förhållande. I enlighet med kommitterades

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 140.

hemställan beslöto stadsfullmäktige den 10 april 1913 att i anledning

av den verkställda värderingen förklara sig dels finna de enligt densamma

erhållna siffrorna vara alltför höga för att kunna läggas till

grund för en blivande köpeskilling dels ock villiga att genom kommitterade

upptaga underhandlingar med kronan om köpeavtals träffande

samt att avsluta överenskommelse med Stora Kopparbergs bergslags

aktiebolag.

Magistraten yttrade sig på samma sätt.

Av de enskilda personerna godkände ett rätt stort antal de föreslagna

värdena, under det andra förklarade sig ej kunna av handlingarna

bedöma det uppskattade värdet å deras tomter samt andra, under åberopande

av erhållen lagfart eller andra skäl, förklarade sig ej hava anledning

att avgiva yttrande i frågan.

Kungl. Majrts befallningshavande överlämnade med skrivelse den

15 oktober 1913 handlingarna i ärendet till domänstyrelsen och bifogade

då även en genom magistraten i Falun införskaffad utredning angående

lagfartsförhållandena å kronans ifrågavarande mark. Kungl. Maj:ts befallningshavande

anförde för egen del, att enligt inhämtade upplysningar

hade vid upplåtelser av lägenheter från enskild, inom eller i omedelbar

närhet av kronans ifrågavarande område belägen och därmed likartad

mark betingats och erlagts belopp, som vida överstege de jämlikt Tedens

uppskattning å intagorna belöpande värden. Utan hänsyn till en del i

ärendet hörda personers förklaring, att de å föreliggande värderingsinstrument

icke kunnat grunda något omdöme om det beräknade saluvärdet

å av dem intagna områden, syntes därför, då värderingen av

närliggande likartade områden blivit godkänd av vederbörande innehavare,

i allt fall Tedens uppskattning, såsom ingalunda för hög, böra läggas

till grund för intagornas prissättning vid försäljning.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 4 maj 1915 överlämnat

samtliga ovanberörda handlingar ävensom styrkt utdrag av stadsfullmäktiges

i Falun protokoll den 26 mars 1915, utvisande att stadsfullmäktige

dels beslutat att hos Kungl. Maj:t göra ansökning om förvärvande av

mark åt staden på de villkor och i den omfattning, som angåves i mom.

1 av ett efter förda underhandlingar mellan staden och Stora Kopparbergs

bergslags aktiebolag upprättat förslag till kontrakt, dels ock för

sin del godkänt berörda kontraktsförslag.

Någon sådan direkt framställning till Kungl. Maj:t, som stadsfullmäktige

sålunda beslutat avlåta, har emellertid icke gjorts.

Det av stadsfullmäktige godkända kontraktsförslaget var av följande

lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 140.

»Emellan Falu stad, här nedan benämnd staden, ocli Störa Kopparbergs

bergslags aktiebolag, bär nedan benämnt bergslaget, har träffats följande avtal att

gälla i stället för ett mellan staden och bergslaget den 5 mars 1910 upprättat,

sedermera genom beslut av Falu stadsfullmäktige den 14 april 1910 kompletterat

kontrakt angående förvärvande frän Kungl. Maj:t och kronan av viss mark inom

Falu stad:

l:o) Staden förbinder sig att dels fullfölja sin ansökning om förvärvande från

kronan av den mark väster om Faluån, som i ovannämnda kontrakt avses, vilken

mark är å bifogade, med kontrahenternas underskrift försedda karta utmärkt med

dels grön och dels röd färg och innehåller i areal rätteligen 351 hektar 23 ar 30

kvadratmeter, dels ock till Kungl. Maj:t ingå med ansökning om förvärvande av de

ägofigurer öster om Faluån, vilka å kommissionslantmätaren O. Bergströms karta

av åren 1907 och 1908 över mark, som eventuellt äges av kronan och är belägen

utom stadens vall, men inom dess domvärjo samt öster om sjön Tisken och Faluån,

varav utdrag likaledes är detta kontrakt bifogat, äro betecknade med n:ris 93, 92,

91, 88, 86, 85, 84, 83, 82, 81, 81 a och 81b och innehålla i areal sammanlagt 2

hektar 79 ar 80 kvadratmeter.

Detta stadens åtagande gäller under förutsättning dels att köpeskillingen

icke kommer att överstiga etthundraadertontusen fyrahundrasjuttio (118,470) kronor,

dels ock att kronan i övrigt vid överlåtelsen icke fäster andra villkor än följande:

a) Staden anskaffar åt kronan bergslagets medgivande att avstå de enligt

innehållit i 1769 års resolution tillförsäkrade särskilda rättigheter, i vad dessa avse

dels öster om Faluån belägen mark, dels ock sådan väster om an belägen mark,

som enligt 1815 års karta innehaves av enskild ägare, dock med bibehållande av

bergslagets rätt till strömmar och vattendrag.

b) I fråga om den rätt bergslaget kan äga till det område, som staden förvärvar

från kronan, har staden att med bergslaget träffa överenskommelse.

c) Staden ikläder sig skyldighet att till de personer, som för närvarande

såsom kronans arrendatorer innehava mark inom det till förvärvande ifrågasätta

området, med äganderätt till skäligt pris överlata eller med tomträtt pa betryggande

villkor upplåta för bebyggande fullt tillräckliga tomter inom området, allt under

förutsättning att ansökning därom göres av vederbörande arrendatorer inom ett ar

från stadens förvärv av kronan.

2:o) Bergslaget förbinder sig att mot stadens ifrågavarande underdåniga ansökning

icke gorå någon som helst invändning samt att lämna kronan det här ovan

under mom. 1 punkt a) omförmälda medgivande, vilket anses hava förfallit, därest

stadens ansökning icke vinner nådigt bifall.

3:o) Så snart staden på de i mom. 1 angivna villkor förvärvat området, är

staden pliktig att till bergslaget mot en köpeskilling av 38,470 kronor överlåta dels

den mark väster om ån, som å den bifogade kartan är utlagd med röd färg och

enligt beskrivning innehåller i areal 103 hektar 51 ar 45 kvadratmeter, dels ock ovanuppräknade

ägofigurer öster om ån om sammanlagt 2.7980 hektar i areal, dock med

staden bibehållen rätt enligt de tidigare överlåtelseavtal, vilka träffats mellan staden

och bergslaget.

Denna köpeskilling jämte ränta därå efter 5 procent om året från den dag,

köpeskillingen av staden utgives till kronan, skall erläggas kontant.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 119 höft. (Nr 140.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Nåd■ Proposition Nr 140.

4:o) Bergslaget avstår med det i mom. 8 här nedan gjorda förbehåll från

all rätt till det å bifogade karta med grön färg utmärkta område, vilket alltså, i

den mån bergslaget kan vara ägare till detsamma, anses vara av bergslaget till

staden överlåtet, därest detta avtal i övrigt träder i tillämpning.

5:o) Av den mark bergslaget enligt mom. 3) här ovan förvärvar skall bergslaget

vara skyldigt att utan ersättning tillhandahålla staden vad i mån av kvarterens

bebyggande kan vara behövligt för gators och allmänna platsers utläggande

enligt nu gällande stadsplan. Vidare medgiver bergslaget såsom ägare av berörda

mark och det s. k. Krondiket, att staden såsom ägare av ovanför Krondiket belägen

mark skall äga för all framtid gällande rätt att anlägga och hålla öppen

utfartsväg från sistberörda mark till allmän väg inom Falu stads område, dock att

denna utfartsväg ej får skära Krondiket på mindre avstånd från dess sydöstra slutpunkt

än 400 meter samt att skada icke förorsakas å vare sig Krondiket eller

Drottning Margaretas dike.

(ko) Bergslaget skall, därest annan överenskommelse icke med vederbörande

träffas, vara skyldigt att mot skäligt pris, vilket i händelse av tvist bestämmes av

skiljemän, enligt lagen om skiljemän, dels överlåta den å extra jägmästaren Geetes

karta med 1 a betecknade tomten till ägaren av därå uppförda byggnader, dels ock

till andra personer, vilka enligt samma karta intagit tomter å det område, som

bergslaget enligt detta avtal kommer att förvärva, utgiva ersättning för å sådan

tomt uppförd byggnad och för den ökning i tomtens värde, som inträtt på grund av

det av tomtinnehavaren å tomten nedlagda arbete.

7:o) Bergslaget medgiver staden rätt att för ett blivande renhållningsverks

behov anknyta stickspår till den mellan Falu ättiksfabrik och Falu gruva belägna

delen av bergslagets till Tiskens mötesplats anslutna järnväg samt att för transporter

från och till renhållningsverket använda järnvägen, i den mån därigenom icke

inkräktas på bergslagets eget behov av järnvägens användande.

Renhållningsverk må icke av staden anläggas å den del av ifrågavarande

område, som är beläget mellan sjön Tisken och Bergslagernas järnväg.

8:o) Staden och bergslaget såsom fastighetsägare förbehålla sig å ömse sidor

för all framtid rätt att använda de vägar och andra trafikleder, som för närvarande

finnas å de i detta avtal omförmälda områden, varjämte bergslaget såsom ägare av

del i dessa områden samt ägare av Falu gruva jämte de till Falu kopparverk

hörande fastigheter förbehåller sig dels enahanda rätt till de kanaler, vattenledningar

och dammar, som finnas och för närvarande av bergslaget disponeras å de

delar av områdena, vilka icke bliva av staden till bergslaget överlåtna, dels ock rätt

att bortföra därå befintliga slaggvarp, därest bortförandet sker inom ett år efter

det staden meddelat bergslaget, att marken skall för något särskilt ändamål av

staden disponeras.

9:o) Bergslaget skall vara skyldigt att vidkännas alla de kostnader, som med

lagfart å dess eventuella fång bliva förenade, samt att ersätta staden en tredjedel

av stämpelavgiften å stadens fång från kronan.»

För egen del har domänstyrelsen i ovan berörda skrivelse den 4

maj 1915 anfört följande:

»Det måste, med hänsyn till Falu stads utveckling och särskilt det oefterrättlighetstillstånd,

som rått och fortfarande råder med avseende å intagande och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 140.

bebyggande av ifrågavarande områden, beträffande vilka dispositionsrätten i långt

ifrån alla fall kan sägas utan vidare vara ostridig, framstå såsom en angelägenhet

av stor vikt för staden att bliva satt i tillfälle att råda bot för missförhållandena;

och klart är, att snart ordnande av frågan är av nöden, på det att ej ökade svårigheter

skola uppkomma. En omständighet, som hittills mer än allt annat statt

hindrande i vägen för en förnuftig disposition av ifrågavarande kronomarker, är

tillvaron av Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags på 1769 års nådiga resolution

grundade rätt till slaggvarpsutmål, lertäkt med mera. Domänstyrelsen har därför

ansett sig böra utröna, huruvida ej i samband med ifrågasatt överlåtande till staden

av vissa delar av kronomarkerna eu uppgörelse skulle kunna träffas, varigenom

kronan åtminstone huvudsakligen skulle för de delar, som ej av denna överlåtelse

berördes, befrias från det hinder bolagets omförmälda rätt innebure; och har staden

åtagit sig att i händelse av godkännande av överlåtelse till staden anskaffa bolagets

medgivande att avstå de enligt innehållet i 1769 års resolution tillförsäkrade särskilda

rättigheter i vad dessa avse dels öster om Faluån belägen mark, dels cck

sådan väster om ån belägen mark, som enligt 1815 års karta innehaves av enskild

ägare, dock med bibehållande av bolagets rätt till strömmar och vattendrag. Visserligen

hade det varit önskligt, att medgivandet jämväl kommit att omfatta kronans

övriga mark väster om Faluån, men, då bolaget bestämt motsatt sig en sådan

begäran, har styrelsen måst låta den falla. Olägenheten härav synes dock vara av

skäligen underordnad betydelse i jämförelse med vad det lämnade medgivandet skulle

innebära. Nödvändigheten av att frågan om kronans ställning till bolaget först

ordnas och den ovisshet rörande äganderätten, som i åtskilliga fall föreligger beträffande

de av stadens framställning ej omfattade områdena, hava föranlett styrelsen

att nu avgiva förslag endast i den del av dispositionsfrågan, som beröres av stadens

framställning, sådan densamma numera, efter förda underhandlingar, föreligger i

huvudsak bestämd genom stadsfullmäktiges i Falun beslut den 26 mars 1915; och

är det styrelsens avsikt att framdeles, sedan nu föreliggande ärende vunnit sin

lösning och efter vidare utredning i äganderättshänseende, till Eders Kungl. Maj:t

avgiva yttrande och förslag rörande dispositionen av återstående områden.

Ågofigurerna å karta, arealer och vid värderingen åsätta markvärden för de

områden, stadens framställning avser, visas av vid denna skrivelse fogad tablå. I

denna har, med föranledande av uttalande från stadens ombud, icke intagits den

till 199 kronor 76 öre värderade ägofiguren nr 4 om 8.8 ar av området väster om

Faluån.

Av denna tablå, sammanställd med den verkställda värderingen av befintlig

ståndskog, framgår bland annat

att området väster om Faluån, innehållande en beräknad areal av 351.14S

hektar, åsatts ett saluvärde av sammanlagt 178,337 kronor 98 öre;

samt att ifrågavarande området öster om Faluån, innehållande en beräknad

areal av 2.798 hektar, åsatts ett saluvärde av sammanlagt 8,470 kronor.

I fråga om värdet å sistberörda område har erinran icke gjorts. Däremot

uttalade stadsfullmäktige i Falun å sammanträde den 10 april 1913, att de funne

saluvärdet å området väster om Faluån alltför högt för att kunna läggas till grund

för en blivande köpeskilling. Denna mening delades ock av magistraten i Falun.

Däremot har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande funnit prissättningen i fråga

skälig. Under förhandlingarna med domänstyrelsen har från stadens sida fram
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr HO.

hållits att, även om det samma område åsätta saluvärdet kunde anses skäligt för

den oinskränkta äganderätten till området, avdrag därå borde ske med hänsyn till

dels — och huvudsakligen — det sätt, varpå Stora Kopparbergs bergslag utnyttjat

avsevärda delar av området, och dels även bergslagets på 1769 års nådiga resolution

grundade rätt i övrigt, vilka båda omständigheter syntes böra verka eu nedsättning

av saluvärdet till högst 100,000 kronor, på sätt närmare framginge av en avlämnad

promemoria med bilagor. Domänstyrelsen har ansett de av staden sålunda åberopade

omständigheterna, till vilka hänsyn icke torde hava tagits vid värderingen, böra

föranleda viss minskning av saluvärdet, dock ej till lägre belopp än 110,000 kronor.

Stadens representanter ställde sig väl till en början mindre villiga att hos staden

förorda en sålunda bestämd köpeskilling, men numera har staden gått med på eu

köpeskilling för området, bestämd i enlighet med vad nyss angivits.

Såsom underlag för förhandlingarna med staden har domänstyrelsen jämväl

uppställt kravet på skäligt tillgodoseende av hittillsvarande bebyggares på området

intressen i huvudsaklig överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes

i skrivelsen den 3 maj 1909 därutinnan uttalade önskemål; och har staden

därvidlag förbundit sig att till de personer, som för närvarande såsom kronans

arrendatorer innehava mark inom området, med äganderätt till skäligt pris överlåta

eller med tomträtt på betryggande villkor upplåta för bebyggande fullt tillräckliga

tomter inom området, allt under förutsättning att ansökning därom göres av vederbörande

arrendatorer inom ett år från stadens förvärv från kronan. Denna förbindelses

ordalydelse synes icke medföra full trygghet för vederbörande arrendatorer

att få kvarbliva vid de platser, där de slagit sig ned; och torde i vissa fall en

ovillkorlig rätt till kvarboende omöjliggöra eller åtminstone avsevärt försvåra en

lämplig stadsplaneordning. Styrelsen anser dock, att arrendatorerna böra få sina

tomter företrädesvis förlagda till nuvarande platser. Att så skall ske i händelse

av ett förvärv från stadens sida lärer kunna förväntas, men torde jämväl böra

uttryckligen utsägas.

Mot stadens ifrågasatta förvärv av ett mindre område öster om Faluån har

domänstyrelsen icke heller något att erinra.

Domänstyrelsen får följaktligen i underdånighet — under framhållande av

angelägenheten, med hänsyn ej mindre till fördelarna av att nu föreliggande fråga

snarast möjligt bringas till avgörande än även till att under nuvarande förhållanden

en definitiv disposition av återstående kronomarkerna knappast kan åvägabringas

utan särskild överenskommelse med Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, av att

frågan om stadens förvärv av kronans rätt till ansökta områdena om möjligt avgöres

under innevarande år — hemställa, att Eders Kungl. Maj:ts och kronans rätt

till dels ifrågavarande område väster om Faluån om 351.145 hektar och dels ifrågavarande

område öster om Faluån om 2.7 9 8 hektar måtte å Falu stad överlåtas

mot en köpeskilling av 118,470 kronor och under följande villkor och förbehåll,

nämligen :

att områdena tillträdas omedelbart vid köpeavtalets träffande, då ock köpeskillingen

erlägges;

att staden ikläder sig kronans rättigheter och skyldigheter gent emot nuvarande

arrendatorer inom områdena;

att Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag genom skriftlig avhandling, för

egen del och för gruvorna vid Falun, avstår de enligt innehållet i 1769 års nådiga

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 140.

resolution tillförsäkrade särskilda rättigheter, i vad dessa avse dels öster om Fal lian

belägen mark, dels ock sådan väster om ån belägen mark, som enligt 1815 års

karta innehaves av enskild ägare, dock med bibehållande av bolagets rätt till

strömmar och vattendrag;

alt staden ikläder sig skyldighet att till de personer, som för närvarande

såsom kronans arrendatorer innehava mark inom de till förvärvande ifrågasatta

områden, med äganderätt till skäligt pris överlåta eller med tomträtt på betryggande

villkor upplåta för bebyggande fullt tillräckliga tomter inom området företrädesvis

på platser, som för närvarande av dem innehavas, allt under förutsättning att

ansökning därom göres av vederbörande arrendatorer inom ett år från stadens

förvärv från kronan;

samt att staden skall vara pliktig ensam bestrida alla med köpet förenade

kostnader.»

Med anledning av vad domänstyrelsen sålunda anfört, anbefalles

Kungl. Maj :ts befallningshavande att infordra stadsfullmäktiges yttrande.

Sedan utsedda kommitterade upplyst, att den av domänstyrelsen uteslutna

ägofiguren nr 4 om 8.8 ar av området väster om Faluån visserligen

en gång antagits tillhöra Bergslagernas järnverksaktiebolag och icke

kronan, men att det sedermera utrönts, att den icke tillhörde nämnda

bolag utan vore likställd med övrig i stadens ansökning avsedd mark,

vadan detta missförstånd nu borde rättas och ägofiguren ingå i försäljningen

till staden, beslöto stadsfullmäktige den 28 februari 1916 att

dels hemställa, att stadens markförvärv måtte, på sätt stadsfullmäktige

åsyftat, få omfatta den i domänstyrelsens skrivelse den 4 maj 1915

omförmälda ägofiguren nr 4 och att det av domänstyrelsen ifrågasatta tilllägget

i Stora Kopparbergs bergslags utfästelse rörande dess rättigheter

enligt 1769 års resolution måtte, om ett tillägg ansåges nödvändigt,

erhålla följande lydelse: »för egen del och för de till Stora Kopparberget

hörande koppargruvorna vid Falun», dels ock förklara sig i

övrigt icke hava något att erinra mot de villkor och förbehåll, som av

domänstyrelsen med avseende å det ifrågasatta markförvärvet blivit uppställda

i styrelsens nämnda skrivelse.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet har i utlåtande den 6

mars 1916 med överlämnande av protokoll angående stadsfullmäktiges

sistnämnda beslut för egen del anfört följande:

»Ehuru Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande på grund av de skäl, som

Eders Kungl. Majrts befallningshavande andragit uti sin den 15 oktober 1913 till

Eders Kungl. Maj:ts domänstyrelse avlåtna skrivelse, fortfarande, även med hänsyn

till vad som till stöd för en motsatt åsikt åberopats, anser de av överjägmästaren

W. Teden kronans ifrågavarande markområden åsätta värden icke vara för högt

beräknade, vill Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, med beaktande av den stora

betydelse,5 som denna frågas snara lösande äger såväl för ett stort antal enskilda

personer som staden Ealun, icke vidare motsätta sig, att de till förvärv av Falu

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 140.

stad ifrågasatta områden, utgörande väster om Faluån — inberäknad ägofiguren

nr 4 om 8.s ar — sammanlagt 351.2 3 3 heklar och öster om samma vattendrag

2.7 9 8 hektar, upplåtas för den emellan Eders Kungl. Maj:ts domänstyrelse och Falu

stad avtalade köpeskilling 118,470 kronor.

Vad angår de av Eders Kungl. Maj:ts domänstyrelse för försäljningen i

övrigt ifrågasatta villkor och förbehåll tillåter sig Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

underdånigst erinra:

Enligt moment 6:o i det mellan Falu stad och Stora Kopparbergs bergslags

aktiebolag föreliggande kontraktsförslag skall det åligga bolaget att, därest annan

överenskommelse icke med vederbörande kan träffas, mot skäligt pris, vilket i

händelse av tvist bestämmes av skiljemän, enligt lagen om skiljemän, dels överlåta

den å extra jägmästaren E. Geetes karta med 1 a betecknade tomten till ägaren

av därå uppförda byggnader, dels och till andra personer, vilka enligt samma karta

intagit tomter å det område, som bergslaget enligt detta avtal kommer att förvärva,

utgiva ersättning för å sådan tomt uppförd byggnad och för den ökning i

tomtens värde, som inträtt på grund av det av tomtinnehavaren å tomten nedlagda

arbete.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts domänstyrelses förslag skall Falu stad ikläda sig

skyldighet att till de personer, som för närvarande såsom kronans arrendatorer

innehava mark inom de till förvärvande ifrågasatta områdena, med äganderätt till

skäligt pris överlåta eller med tomträtt på betryggande villkor upplåta för bebyggande

fullt tillräckliga tomter inom området företrädesvis på platser, som av

dem för närvarande innehavas, allt under förutsättning att ansökning därom göres

av vederbörande arrendator inom ett år från stadens förvärv från kronan.

Utan att vilja draga i tvivelsmål, att Falu stad gent emot de personer,

vilka komma att direkt från staden förvärva områden å ifrågavarande mark, skall,

därest vid en blivande reglering av området en innehavd tomt måste utbytas mot

annan plats, i avseende å ersättning till vederbörande för å gamla tomten uppförd

byggnad och nedlagt arbete ikläda sig enahanda förpliktelse, som bolaget enligt

föreliggande kontraktsförslag åtagit sig, tillåter sig Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

ifrågasätta, huruvida icke till undvikande av skenet att vissa arrendatorer

komma att beredas särskilda fördelar, i blivande köpeavtal med Falu stad lämpligen

borde intagas en kontraktsförslagets 6:o moment andra punkt motsvarande

bestämmelse.

Vad slutligen angår det till förmån för Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag

gjorda förbehåll om bibehållen rätt till strömmar och vattendrag, torde i ett

blivande avtal böra uttryckligen framhållas, att förbehållet avser den rätt, som

bolaget uti ifrågavarande hänseenden för det närvarande lagligen äger.»

I likhet med samtliga myndigheter anser jag det särdeles önskligt,

att frågan om dispositionen av den kronan genom högsta domstolens

dom den 24 februari 1857 tillerkända mark invid staden Falun blir så

snart som möjligt avgjord. Det nuvarande tillståndet är i hög grad

ofördelaktigt för alla av frågan intresserade parter. Ehuru fullständig

utredning ännu ej kunnat åstadkommas beträffande vissa delar av området,

om vilka domänstyrelsen förmält sig framdeles ämna göra framställning,

vill jag därför tillstyrka, att frågan i den omfattning densamma

nu föreligger underställes riksdagens prövning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 140.

Genom de underhandlingar, som förts mellan domänstyrelsen, staden

Falun och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, synes mig en fullt

antaglig lösning av frågan hava ställts i utsikt. Jag kan icke finna,

att något bärande skäl föreligger att behålla dessa områden i kronans

ägo, men för staden och nämnda bolag är förvärvandet av desamma

påtagligen av stor betydelse. Det synes mig även vara en lämplig

anordning, att kronan överlåter sin rätt till området i dess helhet till

staden, som sedermera får enligt förslagskontraktet ordna sitt mellanhavande

med bolaget.

Vad arealen av området beträffar, bör påtagligen enligt numera

vunna upplysningar däri ingå även ägofiguren nr 4 å västra området,

så att hela detta försäljningsområde kommer att uppgå till 351.2 3 3 hektar.

Det mellan domänstyrelsen och staden överenskomna priset synes

mig visserligen ganska lågt. Åven om i Tedens värdering vissa delar

av området åsatts ett värde av 2,270 kronor för hektar — vilket i allt

fall för tomter strax utanför en i utveckling varande stad icke kan anses

högt, då det utgör blott 22.7 öre för kvadratmeter och omkring 2 öre för

kvadratfot — hava andra mycket stora delar knappast upptagits till

något värde. Det må vara sant, att genom förekomsten av slaggvarp

samt genom roströkens dödande inverkan på växtligheten med flera

omständigheter markvärdet måste för stora delar av området sättas lågt,

men jag kan knappast undgå att finna, att dessa omständigheter blivit

vid värderingen tillbörligen beaktade. Ätt jag icke desto mindre finner

mig nu böra tillstyrka antagandet av det av staden erbjudna priset, beror,

utom därpå att det synes mig vara av högsta vikt, att denna fråga snart

blir ordnad, på den omständigheten att de rättigheter, bolaget såsom

innehavare av det gamla bergslagets rätt har till visst begagnande av

området enligt 1769 års resolution, skäligen böra verka till sänkning

av värderingssumman. Jag biträder alltså förslaget att bestämma köpeskillingen

till 118,470 kronor.

Försäljningsvillkoren torde böra avfattas i enlighet med domänstyrelsens

förslag med det av stadsfullmäktige begärda förtydligandet

samt med tillägg och förtydligande i huvudsaklig överensstämmelse med

vad Kungl. Maj:ts befallningshavande förordat i sitt senaste utlåtande.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition

föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till de i punkten l:o) av ovanintagna kontraktsförslag

mellan staden Falun och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag

om förmälda områden dels väster om Faluån med en areal av 351.233

hektar och dels öster om Faluån och sjön Tisken med en areal av 2.798

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 140.

hektar må överlåtas å staden Falun mot en köpeskilling- av 118,470

kronor samt under följande villkor och förbehåll, nämligen:

att områdena tillträdas omedelbart vid köpeavtalets träffande, då

ock köpeskillingen erlägges;

att staden ikläder sig kronans rättigheter och skyldigheter gent

emot nuvarande arrendatorer inom områdena;

att Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag genom skriftlig avhandling,

för egen del och för de till Stora Kopparberget hörande koppargruvorna

vid Falun, avstår de enligt Kungl. Maj:ts resolution den

10 januari 1769 tillförsäkrade särskilda rättigheter, i vad dessa avse

dels öster om Faluån belägen mark, dels ock sådan väster om ån

belägen mark, som enligt 1815 års karta innehaves av enskild ägare,

dock med bibehållande av den rätt till strömmar och vattendrag, som

bolaget för närvarande lagligen äger;

att staden ikläder sig skyldighet ej mindre att till de personer, som

för närvarande såsom kronans arrendatorer innehava mark inom de till förvärvande

ifrågasatta områdena, med äganderätt till skäligt pris överlåta

eller med tomträtt på betryggande villkor upplåta för bebyggande fullt

tillräckliga tomter inom områdena företrädesvis på platser, som för närvarande

av dem innehavas, allt under förutsättning att ansökning därom

göres av vederbörarde arrendatorer inom ett år från stadens förvärv

från kronan, än även att, därest vid blivande reglering av områdena

tomtinnehavare måste lämna av honom innehavd tomt och annan överenskommelse

med honom icke kan träffas, till honom utgiva ersättning med

belopp, som i händelse av tvist bestämmes av skiljemän, enligt lagen

om skiljemän, för å tomten uppförd, honom tillhörig byggnad och för

den ökuing i tomtens värde, som inträtt på grund av det av tomtinnehavaren

å tomten nedlagda arbete;

samt att staden skall ensam bestrida alla med köpet och lagfart å

fånget förenade kostnader.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga. . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Herman Schlytern.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:165 Skrivelse till Konungen, i anledning av Iiungl. Maj:ts proposition angående överlåtande å staden Falun av kronans rätt till vissa områden invid nämnda stad. s. 1 i texten
  2. JoU 1916:66 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtande å staden Falun av kronans rätt till vissa områden invid nämnda stad. a1 i texten