Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av områden från kungsladugården Skälby i Kalmar län

1916-03-31 · 29 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:158, Angående försäljning av områden från kungsladugården Skälby i Kalmar län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

1

Nr 158.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning

av områden från kungsladugården Skälby i

Kalmar län; given Stockholms slott den 31 mars 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

dels att ett å en av arkitekten greve S. Cronstedt upprättad

kartskiss till folkpark föreslaget område med undantag av lägenheten

XII må med en areal av 61.2 3 3 hektar från kungsladugården Skäl by

om 5 mantal i Kalmar socken med utjorden Värsnäs i Kläckeberga

socken av Kalmar län försäljas till '' staden Kalmar mot en köpeskilling

av 40,200 kronor att betalas kontant vid tillträdet samt i

övrigt*5 under de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna

villkor;

dels ock att de å nämnda kartskiss upptagna lägenheterna IX, X,

XI och XV må från samma kronoegendom mot nedan angivna köpeskillingar

försäljas, lägenheten IX till konsuln J. Jeansson mot 2,47o

kronor, lägenheten X till doktorn Hj. Ringberg mot 634 kronor, lägenheten

XI till kontoristen K. Bergvall mot 176 kronor och lägenheten

XV till handlanden O. Abramson mot 471 kronor, alla köpeskillingarna

att betalas kontant vid tillträdet, samt i övrigt under de av departementschefen

i statsrådsprotokollet föreslagna villkor.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 136 höft. (Nr 158.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott; och Kung!. Maj:t förbliver riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

mars 1916.

N ärvar ande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde:

Vid en år 1912 av domänintendenten i Kalmar län med biträde 1912 år, uPPav

vederbörande uppskattningsmän hållen uppskattningsförrättning för s 9

förnyad utarrendering för statsverkets räkning av kungsladugården

Skälby om 5 mantal i Kalmar socken med utjorden Värsnäs i Kläckeberga

socken av nämnda län begärde Kalmar stad att fa inköpa det

område av egendomen, som utgöres av den del av den så kallade Tallhagen,

som begränsas i norr av den så kallade Mossbergs väg ut

till Kalmarsund, i öster av Kalmarsund, i söder av stadens mark och i

väster av allmänna landsvägen och Kalmar sockens skolhusplan samt

å ett i stadens ansökning åberopat, av förste lantmätaren O. Bergström

upprättat utdrag av en av distriktslantmätaren J. Gezelius år 1911 över

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

egendomen upprättad karta utmärkts med gredelina gränslinjer. Detta

område innehåller enligt förste lantmätaren Bergströms uträkning 83.9 4 4

hektar och omfattar följande ägor (de romerska siffrorna och ägofigurerna

härnedan återfinnas även å ovanberörda karta av år 1911) T

. VI Brändtorpet............................................................. 4.3 6 6 hektar

VI a) del av torpet Moen ............................................. 2.180 »

XVI fabrikören Ax. Åkmans lägenhet ................... 0.280 »

kapten Jonssons d:o (fig. 356)......... 0.03 3 »

torpet Gröndal ...................................................... 3.010 »

» Jutnabben ................................................. 1.563 »

del av torpet Svensknabben ............................. 1.63 1 »

XII arrendatorn A. le Grands lägenhet.................. 1.3 5 0 »

XIII grosshandlaren Ragnar L. Jeanssons lägenhet 2.050 »

XIV stationsinspektoren Karl Eks lägenhet............ 1.42 0 »

XV handlanden Olof Abramsons lägenhet ............ 0.2 6 2 »

domkyrkovaktmästaren A. F. Schantz’ lägenhet

(fig. 378) ...................................................... 0.04 2 »

Holmar (fig. 451, 453 och 454)...................... 0.7 8 2 »

Svinö norra udde med holmar.......................... 6.6 4 6 )>

Övrig avrösningsjord ........................................... 57.532 »

Vägar och impediment ...................................... 0.79 7 »

I anledning av stadens ansökning och sedan ett flertal lägenhetsinnehavare

och torpare under egendomen, däribland innehavarna av

torpen Brändtorpet, Olstorp, Oxhagstorpet, Moen, Funkabotorpet och

Svensknabben, vid förrättningen begärt att få inköpa av dem innehavda

områden, föreslogo uppskattningsmännen försäljning till innehavarna av

bland andra lägenheter, om vilka vidare ej är fråga, Brändtorpet samt

Åhmans, le Grands, Jeanssons, Eks och Abramsons lägenheter, samtliga

utom Ahmans och Jeanssons med någon tillökning utöver ovannämnda

innehav, och saluvärderade Brändtorpet till 11,080 kronor, Åkmans lägenhet

XVI till 273 kronor, le Grands lägenhet XII till 1,547 kronor, därav

för skog 263 kronor, Jeanssons lägenhet XIII till 1,708 kronor, Eks

lägenhet XIV till 1,432 kronor och Abramsons lägenhet XV till 314

kronor. Torpet Moen, som är beläget mitt för uppkörsvägen till gården,

ifrågasattes skola bibehållas till gården, enär det fortfarande vore behövligt

såsom dagsverkstorp, vartill komme, att det ej vore önskvärt

att få en mängd lägenheter inpå gården, vilket ej kunde undvikas, om

torpet försåldes. Till försäljning åt Kalmar stad till en blivande folkpark

föreslogo uppskattningsmännen det återstående området söder om det å

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

kartan uppdragna röda gränsstrecket a-b jämte egendomeus andel i

Svillo med holmar. Detta område, omfattande en areal av 61.5 5 2 hektar,

huvudsakligen avrösningsjord, saluvärderades till 52,921 kronor^ däiav

för marken 500 kronor per hektar, för husen å Jutnabben och Dröna al

3,400 kronor samt för växande skog 18,903 kronor. För den händelse

stadens ansökan om förvärvande av det större området om oo-9 44

hektar vunne bifall, hade uppskattningsmännen beräknat saluvärdet tor

samma område till 84,226 kronor 50 öre, därav för vaxande skog

23,418 kronor.

Mot förslaget avgav en av uppskattningsmännen, ledamoten av

riksdagens första kammare Klas Malmborg, reservation och ansåg, att

hela det av staden begärda området med samtliga därå belägna villatomter

borde försäljas till staden.

Härjämte föreslogo uppskattningsmännen, att följande av stadens

ansökan ej berörda lägenheter matte upplatas nämligen.

IX konsul J. Jeanssons lägenhet (fig. av 429, 430, 431) 2.060 hektar

X doktor Hj. Ringbergs d:o (fig. av 429) ............ 0.55o

XI kontorist K. Bergvalls d:o (fig. av 427) ............ 0.185

XVII landssekreteraren K. Mossbergs d:o (fig. 348) ...... 0.43 5 »

vilka lägenheter saluvärderades till respektive kronor 1,650; 507; 141

och 382.50. Av dessa lägenheter ligga J. Jeanssons, Ringbergs och

Bergvalls invid stranden norr om det av staden begärda större området

samt Mossbergs nordväst om samma område. Beträffande de torp å

egendomen, som innehavarna anhållit att få inköpa och som vore belägna

utom det av staden begärda området, nämligen Olstorp, Oxhagstorpet,

Funkabotorpet och Svensknabben, ansågo däremot uppskattningsmännen

olämpligt, att dessa frånsåldes, huvudsakligen av det skälet, att

innehavarna av torpen såsom ägare av desamma givetvis komme att

utstycka dem till tomter för försäljning, varigenom en massa folk bleve

bofasta runt skogsmarken till påtaglig skada för den växande skogen

och obehag av mångahanda slag för egendomen.

I en sedermera i ärendet ingiven skrift tillkännagav egendomens

arrendator, förbemälde le Grand, att, därest lägenheten XII bibehölles

under arrendet av huvudgården, han frånträdde sm ansökning att la

inköpa lägenheten; och i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 december

1912 betonade stadens drätselkammare ytterligare stadens önskan att

förvärva hela det begärda området, särskilt med hänsyn därtill att staden

önskade disponera strandlinjen för att kunna anlägga en strandväg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

Yttranden

över 1912 års

förslag.

Kungl. Maj:ts

befallningshavande.

Över jägmästaren.

Domän
styrelsen.

Kungl. Maj:ts befallningshavande förklarade sig icke hava något

att erinra mot uppskattmngsmännens förslag, i vad det avsåge bibehållande

under huvudgården av torpen Olstorp, Oxhagstorpet, Moen,

Funkabotorpet och Svensknabben. Vad beträffade Brändtorpet så och då

värdet av detsamma på grund av närbelägenhet till staden ställde sie

sa högt, att torpet ej med fördel kunde brukas såsom jordbrukslägenhet,

utan fastmer grundad anledning funnes att antaga, att det skulle av

blivande ägare förr eller senare styckas och försäljas till bostadstomter

avstyrkte namnda myndighet torpets försäljning.'' Det borde i stället

enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes mening bibehållas såsom dagsverkstorp.

Däremot tillstyrkte Kungl. Majits befallningshavande, att

lagenheterna IX-XI samt XIII-XVII måtte försäljas till respektive

innehavare, men ansag saluvärdena för låga i jämförelse med de pris

som dylik tomtmark i stadens närhet eljest plägade betinga, med anledning

varav Kungl. Maj:ts befallningshavande hemställde, att priset på

lagenheterna IX och XIII—XVII måtte sättas 50 procent samt /olägenheterna

X och XI 25 procent högre än vad uppskattningsmännen

föreslagit. Kalmar stads ansökning tillstyrktes av Kungl. Maj:ts befallnmgshavande

allenast i den mån uppskattningsmännen föreslagit. Slutligen

avstyrkte nämnda myndighet försäljning av tomten nr XII enär

egendomens återstående strand därigenom''ännu mer skulle minskas.

Overjägmästaren i södra distriktet ansåg det mindre lämplig, att

det av staden även begärda området om 7.08 hektar norr om°den å

kartan med a-b betecknade linjen försåldes till staden.

beträffade stadens ansökan att med äganderätt förvärva viss

def av egendomen ansåg domänstyrelsen enligt skrivelse den 8 maj 1914

att kronan ej borde nu frånhända sig ifrågavarande del. Det intresse att

bilda en folkpark, som förestavat ansökningen, syntes styrelsen för övrigt

lika val kunna tillgodoses genom upplåtelse under arrende, för vilken

anordning något, hinder ej mötte, sedan egendomens arrendator, som

-ömme att medgivas optionsrätt vid egendomens förnyade utarrendering,

enligt vad en skrivelse från honom utvisad*, förklarat sig icke göra anspråk

pa sådan ratt för nu nämnda fall. I fråga om torpen instämde styrelsen

med Kungl. Mapts befallningshavande och anförde vidare att, sedan

arrendator^ förklarat sig avstå från den honom tillkommande optionsratten

i fråga om såväl Brändtorp som Funkabotorpet, Svensknabben

och Moen, dessa torp kunde upplåtas under arrende omedelbart till

innehavarna, varom ock dessa alternativt gjort framställning; och kunde

enligt styrelsens förmenande samma upplåtelserätt på grund av arren
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

datorns tillmötesgående tillämpas beträffande samtliga nu upplåtna villatomter,

vilkas föryttrande styrelsen ej heller kunde tillstyrka.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Magt den 20 juni 1914

fann jag mig ej kunna tillstyrka avyttring av mark från egendomen

vare sig till staden eller till förut omförmälda torp- och lägenhetsinnehavare.

Såsom skäl emot sådan försäljning till staden och innehavarna

av lägenheterna IX—XVII anförde jag, att det vore önskvärt,

att staten icke avhände sig de ifrågavarande områdena, och att syftet

med ansökningarna syntes lika väl kunna vinnas genom ett arrende, på

sätt domänstyrelsen ställt i utsikt. I likhet med myndigheterna kunde

jag icke heller tillstyrka försäljning av torpen, varvid jag emellertid

uttalade såsom önskligt, att torpen Olstorp och Brändtorp samt möjligen

ytterligare något jordområde icke ånyo utarrenderades på lika lång tid

som egendomen i övrigt, utan särskilt för sig upplätes på kortare tid för

att bereda tillfälle att vid behov lättare tillmötesgå en eventuell framställning

om utvidgning av stadens kyrkogård ävensom att verkställa

lägenhetsupplåtelser. Däremot föreslogs på min tillstyrkan av Kungl.

Magt i en till riksdagen förenämnda den 20 juni 1914 avlåten proposition,

nr 181, försäljning av vissa andra delar av egendomen.

Vid 1914 års senare riksdag, för vilken nämnda proposition framlades,

väcktes två särskilda motioner, i vilka hemställdes:

i den ena, att riksdagen i anledning av samma proposition ville

medgiva försäljning dels till Kalmar stad av det område uppskattningsmännen

föreslagit, dels till förbemälde Ragnar L. Jeansson, Ek, Abramson

och Åhman, J. Jeansson, Ringberg, Bergvall och Mossberg av deras villaområden;

samt

i den andra, att riksdagen måtte bifalla stadens ovanberörda framställning

om inköp av viss del av Tallhagen, dock med undantag av torpet

Brändtorpet, under villkor att hela området användes till folkpark, samt

vidare att Brändtorpet och Svensknabben måtte för visst nedsatt pris

försäljas till deras nuvarande innehavare.

Riksdagen yttrade i skrivelse den 29 augusti 1914 i anledning av

förenämnda proposition samt berörda motioner, bland annat, följande:

»Beträffande de i ämnet väckta motionerna hava uti bägge — i anslutning

till en av Kalmar stad förut i ärendet hos Kungl. Maj:t gjord framställning att få

till folkpark inköpa den så kallade Tallhagen — föreslagits försäljning till staden

av ifrågavarande område, av den ene motionären huvudsakligen i den utsträckning,

som av staden begärts, och av den andre i den begränsade omfattning, som av

Departe
mentschefen
1914.

1914 års

senare

riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o Kungl. Maj tis Nåd. Proposition Nr 158.

uppskattningsmännen tillstyrkts. Sistnämnde motionär bär dessutom hemställt, att

åtskilliga villalägenheter, samtliga utom en belägna inom det av staden begärda

större området, måtte, enligt av innehavarna därom gjord framställning, till dessa

försäljas, varemot förstnämnde motionär, som ansett, att ifrågavarande villalägenheter

liksom ock åtskilliga inom området likaledes belägna torplägenheter borde

enligt stadens önskan, få ingå i köpet, allenast föreslagit försäljning till innehavaren

av en mom området belägen torplägenhet.

o Vai beträffar Kalmar stads ansökning att få till en folkpark för stadens

invånare förvärva den sa kallade Tallhagen, har denna framställning synts riksdagen

synnerligen behjärtansvärd. Departementchefens uppfattning, att syftet med

stadens ansökan lika väl skulle kunna vinnas genom ett arrende, kan riksdagen icke

till fullo dela. Såsom den ene av motionärerna framhållit, skulle nämligen iordnin"- görandet av ifrågavarande område, för att detsamma på ett tillfredsställande sätt

skulle kunna motsvara sitt ändamål såsom folkpark, kräva ganska avsevärda kostnader

i och för strändernas ordnande, muddring, byggnaders uppförande m m

Da det av ganska naturliga skäl icke kan förväntas, att staden skulle vara sinnad

att sålunda nedlägga betydande kostnader på ett område, vartill den icke hade

äganderätt, torde det vara fara värt, att hela frågan kommer att förfalla, därest

stadens ansökan om inköp av området av statsmakterna avslås.

Med hänsyn till det allmännyttiga ändamål, vartill området ifråga är avsett

att av staden disponeras, anser därför riksdagen, att staten bör, i likhet med vad

förut i liknande fall plägat ske, tillmötesgå stadens önskan att med äganderätt få

förvärva ifrågavarande område. I fråga om storleken av det område, som sålunda

skuile till staden upplåtas, hava emellertid olika meningar gjort sig gällande.

•T.n .r, „ slädens ansökan avsett ett större avrundat område, innefattande

jämväl åtskilliga villa- och torplägenheter — vilkas innehavare emellertid anhållit

att för egen del få inlösa sina lägenheter — hava uppskattningsmännen tillstyrkt

ett mera begränsat område samt bland annat uteslutit nyssberörda villa- och torplägenheter.

Av motionärerna har, såsom förut antytts, den ene förordat försäljning

i hela den av staden begärda omfattning, med undantag endast beträffande en torplägenhet,

under det att den andre anslutit sig till uppskattningsmännens förslag

samt understött villaägarnas framställning att själva få inlösa sina lägenheter,

företrädesvis torde emellertid meningsskiljaktigheten gälla ett par av villalägenheterna,

vilka uppgivits disponera den vackraste och lättast tillgängliga delen av

stranden och vilka genom sin belägenhet i mitten av strandremsan hindra framdragandet

längs den ifrågasatta folkparken av en genomgående strandväg.

Givetvis mastf det. anses av synn?1-lig vikt att, då det såsom här gäller

att utlägga ett område för ett allmännyttigt ändamål, såväl områdets storlek och

torm som gränserna för detsamma så avvägas, att skäliga anspråk på utrymme

och trevnad bliva behörigen tillgodosedda. A andra sidan synes emellertid vid

bedömandet av förevarande fråga behörig hänsyn jämväl böra tagas till de villatorplägenhetsinnehavare,

vilkas rätt beröres av den ifrågasatta försäljningen

till Kalmar stad. °

Med hänsyn till de stridiga intressen, som i förevarande avseende gjort sig

gällande, särskilt beträffande dispositionen utav vissa av villalägenheterna, har riksdagen

icke ansett sig skäligen kunna, på grundval av den nu föreliggande utred
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 158.

ningen, träffa definitivt avgörande i detta ärende, vare sig i fråga om försäljning

till Kalmar stad av det begärda området eller upplåtelse till innehavarna av vissa

å detta område befintliga lägenheter — vilka bägge frågor på grund av sitt nära

inbördes samband givetvis måste behandlas i ett sammanhang. Riksdagen vill i

stället hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om förnyad utredning av hela denna fråga,

med behörigt iakttagande därvid av såväl stadens som vederbörande lägenhetsinnehavares

befogade intressen, samt om framläggande för riksdagen därefter av

fullständigt förslag i ärendet, innefattande jämväl förslag till uppgörelse med Kalmar

stad samt vederbörande jordinnehavare. I avseende a sättet för utförande av denna

utredning får riksdagen, då dot torde vara av vikt, att området för den ifrågasatta

folkparken redan från början på ett rationellt sätt planlägges, uttala önskvärdheten

av att för detta ändamål anlitas å ifrågavarande område sakkunnig person.

Givetvis bör i avvaktan på resultatet av en dylik utredning egendomen eller

åtminstone den del därav, som utgöres av nu ifrågavarande område, utarrenderas

endast för kortare tid. Liknande anordning torde, i tillämpliga delar, böra tillämpas

beträffande de i ärendet omförmälda lägenheterna.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t

anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition

medgivit —--— —-----■— —

Därjämte får riksdagen i anledning av förevarande motioner anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning enligt ovan angivna grunder av

frågan om försäljning till Kalmar stad av visst område av den så kallade Tallhagen

och om dispositionen i sammanhang därmed av vissa å sagda område belägna torpoch

villalägenheter samt därefter för riksdagen framlägga fullständigt förslag i

ärendet, innefattande jämväl förslag till uppgörelse med Kalmar stad och vederbörande

lägenhetsinnehavare.»

Med anledning av denna riksdagens skrivelse anbefallde Kungl. Ny utredning.

Maj:t den 9 oktober 1914 domänstyrelsen att gå i författning om verkställande

av sådan utredning, varom riksdagen anhållit, samt bemyndigade

styrelsen att i fråga om planläggandet av området för den ifrågasatta

folkparken anlita en på ifrågavarande område sakkunnig person,

varjämte styrelsen anbefalldes tillse, att såväl det område av Tallhagen

med därå befintliga torp- och villalägenheter, som omfattades av ovanberörda

utredning, som ock torpen Olstorp och Brändtorp jämte den

ytterligare del av egendomen styrelsen kunde bestämma* bleve från den

14 mars 1915 utarrenderade allenast för viss kortare tid, för området

av Tallhagen ej överstigande två år.

Till följd'' härav har domänstyrelsen låtit ånyo utarrendera ifrågavarande

egendom i dess helhet på allenast två år eller från den 14 mars

1915 till den 14 mars 1917, varvid betingats ett arrende av 8,200 kronor,

samt åt Kungl. Maj:ts befallningshavande uppdragit att verkställa den

begärda utredningen med bemyndigande att för planläggandet av den

ifrågasatta folkparken anlita en sakkunnig person.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 satnl. 136 käft. (Nr 158.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Förordnande

av kommit
terade.

Ansökningar

av lägenhetsinneliavare

och torpare.

Kommit
terades
förslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

Med skrivelse den 28 januari 1916 har nu Kungl. Maj:ts befallningshavande

— med tillkännagivande att Kungl. Majrts befallningshavande,

som ansett lämpligt bereda Kalmar stad tillfälle att genom

ombud deltaga i den föreskrivna utredningen av ärendet, anmodat stadsfullmäktige

att utse en person att å deras vägnar biträda vid utredningen

och att, sedan härtill valts lantbruksingenjören C. J. Kling,

Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnat arkitekten i överintendentsämbetet

greve Sigge Cronstedt att jämte länsbokkållaren E. Bmhrendtz

samt bemälde Kling verkställa den anbefallda utredningen — efter det

de sålunda förordnade kommitterade fullgjort sitt uppdrag, till domänstyrelsen

överlämnat deras yttrande och förslag i ärendet tillika med en

av greve Cronstedt upprättad kartskiss *), innefattande plan till den föreslagna

folkparkens anordnande, och av Kling författad avvägningskarta

över samma område ävensom över förslaget infordrade yttranden av

lägenhetsinnehavarna Ragnar L. Jeansson, Ek, Schantz, skeppsmäklaren

A. E. Nilsson och änkan Lovisa Karlsson, vilka bägge sistnämnda äga

hus å torpet Gröndal, stadsfullmäktige och magistraten i Kalmar, nuvarande

arrendatorn av egendomen samt domänintendenten H. Wieslander.

Härjämte har Kungl. Maj:ts befallningshavande bifogat en från förbernälde

Abramson inkommen ansökning, däri han anhållit att få förvärva

den med XV betecknade lägenheten, ävensom en från de nuvarande

innehavarna av torpen Brändtorpet, Moen, Funkabotorpet, Svensknabben,

Oxhagstorpet och Olstorpet till Kungl. Maj:ts befallningshavande jämväl

ingiven ansökning om tillstånd för var och en av dem att inköpa det

av honom brukade torpet eller, i händelse av avslag härå, att få direkt

av kronan arrendera torpet för den vid arrendeuppskattningen angivna

arrendesumman.

Av de sålunda inkomna handlingarna inhämtas, bland annat,

följande.

Till en början hava ovanbemälde kommitterade anfört, att riksdagen

syntes hava utgått från den uppfattningen, att samtliga de villalägenheter,

som» avsåges i ovan förstberörda motion, vore utom en belägna

inom det av staden begärda större området. Så vore emellertid

icke förhållandet, i det fyra av villalägenheterna, nämligen K. Bergvalls,

Hj. Ringbergs, J. Jeanssons och Iv. Mossbergs (n:ris IX, X, XI

och XVII å domänkartan) läge norr om sagda område och således ej

direkt berördes av stadens ansökning. De kommitterade hade därför

ej ansett det ingå i deras uppdrag att låta utredningen omfatta dessa

fyra lägenheter.

1) Bil. 1 vid detta protokoll.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 158.

Vad vidkommer stadens ansökning hava de kommitterade anfört,

att de efter verkställda undersökningar samt diverse mätningar och avvägningar

å det i ansökningen avsedda området funnit, att en folkpark

med fördel kunde anordnas därstädes. Ifrågavarande del av Tallhagen

gränsade i söder intill stadens mark samt vore belägen endast 300

meter från norra gränsen av stadens planlagda område och 1,250 meter

från en så central plats som Malmbron, i rät linje räknat, härutom

bekväm landförbindelse kunde efter muddring kommunikation med staden

lätt åvägabringas sjöledes, såväl innanför som utomkring den på kort

avstånd från stranden belägna Svinön. Strandområdet vore omväxlande

och inbjöde till anläggande av badställen, fågel- och säldammar och

dylikt. På ett flertal ställen vore dock strandmarken låg och försumpad,

men kunde där utfyllas. Området, som i övrigt vore torrt och hälsosamt

samt till större delen vackert bevuxet med tallskog, erbjöde goda tillfällen

till utövande av såväl sommar- som vintersport. I fråga om områdets

omfattning hava de kommitterade emellertid funnit det av staden

begärda området för stort för att användas till folkpark. Fn sådan

krävde nämligen viss koncentration i anläggningen samt ständig tillsyn

och noggrant underhåll. För ändamålet lämpade sig bäst strandområdet

av Jutnabben och Tallhagen och den närmast därintill liggande

skogsmarken. De kommitterade hava därför föreslagit, att folkparken

borde i väster begränsas utefter en linje, som å en deras förslag närsluten

kartskiss och å 1911 års domänkarta betecknats med c d. Skogsmarken

väster därom vore oländig och sumpig och de här belägna

torpen Brändtorpet och del av Moen vore obehövliga för parken. Stadens

önskan att få inköpa dessa torp torde delvis hava orsakats av farhågor,

att störande kåkstäder kunde uppstå å torpens mark, därest de av

kronan försåldes till enskilda. De skäl, som vid sistförflutna arrendeperiod

föranlett kronan att vägra försäljning till enskilda, torde dock

även i framtiden äga sin giltighet och utgöra en borgen för att staden

ej behövde av försiktighetsskäl inköpa torpen. Området öster om berörda

linje inneslöte en areal av 62.9 8 5 hektar. Frånräknades häri ingående

Svinö norra udde med holmar samt några lägenheter, som måhända

komme under enskild disposition, återstode för folkparken cirka

54 hektar, vilket område måste anses fullt tillräckligt och borde få av

staden under full äganderätt förvärvas, pa det att staden skulle hava

framtida trygghet för anläggningar och nedlagda kostnader. I försäljningen

till staden borde emellertid även ingå Svinö norra udde med

holmar, enär staden ägde den återstående delen av ön, som måhända

framdeles kunde utnyttjas i förbindelse med folkparken.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 158.

.De anläggningar, som de kommitterade tänkt sig kunna närmast utföras

i den blivande folkparken, framginge av greve Cronstedts förberörda

skiss, varjämte framhållits, att strax söder om den åker, som tillhörde

torpet Svensknabben (vid C), vore redan nu en av befolkningen i staden omtyckt

festplats, och att platsen fortfarande lämpade sig för sådant ändamål,

jämn och omgiven av högstammig skog som den vore. Från den

angivna platsen för restauranten å den backsluttning invid stranden

emellan Eks och Ragnar L. Jeanssons villor (nr XIV och XIII), som

betecknats med bokstaven d, komme en vacker och nästan skärgårdsliknande

utsikt att erhallas. Genom uppmuddring eller uppgrävning

samt avstängning mot sjön genom landfästa bankar av de grunda

vikarna å ömse sidor om Jutnabben, vilka de kommitterade tänkt sig

kunna omdanas till fågel-, fisk- och säldammar, skulle vinnas den fördelen,

att en sådan strandväg, som staden förklarat sig åstunda, kunde

förmedelst bankarna framdragas över holmen mellan förenämnda två

villor och vidare ut pa Jutnabben. Härå kunde tillika öppnas strandbad

eller anläggas så kallade folkbad. Båtbryggan, som nu funnes vid

tomten XII, kunde av staden inlösas. Slutligen hava de kommitterade

framhållit nödvändigheten av brunnars anläggning samt utledande av

elektriskt ljus.

\ ad beträffar de inom ifrågavarande område befintliga villalägenheterna

hava de kommitterade anfört bland annat följande.

1. Abramsons lägenhet (XV), bebyggd med honom tillhörig villa,

kunde på grund av sitt läge utan skada för folkparken försäljas till

innehavaren, dock med de gränslinjer som å domänkartan och förberörda

skiss angivits för lägenheten, omfattande en areal av 0.40 2 hektar.

2. I fråga om Schantz’ lägenhet (fig. 378 å kartan) om 0.0 4 2 hektar

med hus tillhörigt Schantz har föreslagits förbehåll om rätt för honom

att under sin livstid avgiftsfritt kvarbo å lägenheten, och hade Schantz

förklarat sig nöjd med sådana villkor.

3. Gröndal. A denna lägenhet funnes en torpstuga tillhörig änkan

Lovisa Karlsson, till vilken stuga en tillbyggnad uppförts av skeppsmäklaren

E- Nilsson, som därjämte ägde ett lusthus å lägenheten. Kronans

hus därå utgjordes av en fallfärdig och värdelös lada. De kommitterade

hava föreslagit, att staden måtte förpliktas lösa Nilssons hus med skäligt

ansett belopp av 1,200 kronor samt änkan Karlssons hus med 1,000

kronor, samt meddelat, att Nilsson ej gjort anspråk på att få kvarbo.

4. Eks lägenhet (XIV) med en nuvarande areal av 1.4 2 0 hektar.

Husens och anläggningarnas värde uppskattades till cirka 10,000 kronor.

Ek hade jämlikt domänstyrelsens brev den 26 april 1907 tillstånd att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

kvarbo på området till den 14 mars 1915, men tillståndet hade ej sedan dess

förnyats. Lägenhetens fortsatta disposition av enskild person vore givetvis

till viss olägenhet för folkparken, men om området begränsades — förslagsvis

till 0.815 hektar på sätt merberörda kartskiss utvisade —

ansåo-e kommitterade, att lägenheten kunde förbehållas Ek på arrende

enligt deras yttrande bilagt förslag till arrendevillkor. För framdragande

av strandvägen behövde visserligen ej så stort område som skett frånskiljas

lägenheten, men då stort tillopp av besökande skedde, vore det

av vikt, att det strandområde, som avsåges för allmänheten härstädes,

icke vore för trångt, enär detsamma läge så nära centrum av blivande

anläggningar.

5. Ragnar L. Jeanssons lägenhet (XIII) med eu nuvarande areal

av 2.0 5 0 hektar. Husens och anläggningarnas värde uppskattades till

cirka 22,000 kronor. Jeansson hade jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 21

december 1904 rätt att kvarbo till den 14 mars 1915, men denna rätt

hade ej förnyats. Denna lägenhet vore till mycket stort förfång för

en blivande folkpark, då densamma upptoge vackraste platsen på hela

området och blockerade tillgången till Jutnabben, till vilken funnes endast

en trång passage på norra sidan om tomten. Helst borde husen och

anläggningarna lösas av staden för ett pris av 15,000 kronoi, som e

kommitterade ansåge skäligt med hänsyn därtill att bostadshuset, som

i sådant fall skulle ombyggas till restaurant, varför belägenheten vore

lämplig, ändock ej bleve fullt lämplig för värdshusrörelses drivande, samt

att trädgårdsanläggningarna för staden komme att äga ringa värde. 1

händelse uppgörelse om inlösen ej kunde åvägabringas, borde Jeansson

berättigas kvarbo mot arrende, dock med begränsning av lägenhetens

område till 0.87 0 hektar, på sätt kartskissen utvisade och på samma

villkor som ifrågasatts för Ek.

6. le Grands lägenhet (XII) med en nuvarande areal av 1.3 5 0

hektar. Stugans värde uppskattades till 600 kronor och den le Grand

jämväl tillhöriga bryggan till 250 kronor. Lägenheten vore helt skogbevuxen,

delvis ganska högland samt fribelägen med vacker utsikt över

Kalmarsund med djupt vatten vid lägenheten, varigenom stranden bleve

tillgänglig för mera djupgående båtar, vilka här kunde passera in direkt

från sundet, samt erbjudande skyddat läge för båthamn. På grund

härav och med hänsyn till områdets läge i omedelbar närhet till festplatsen

vore det enligt de kommitterades mening till stor skada för

den planerade folkparken, därest denna lägenhet ej komme att tillhöra

parken. Den blivande strandvägen hade även sin naturliga sträckning

över lägenheten för att utmynna i den väg, som från landsvägen leder

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

®jön (Mossbergs väg). Genom den senast omförmäla lägenhetens

införlivande med folkparken skulle egendomen sedan ej hava kvar mer

an vestra och norra sidan av den så kallade Skälbyviken, av vilken

strandlinje den västra sidan vore grund och därför otillgänglig samt

norra . sidan till större delen upptoges av villatomter. Ehuruväl de

kommitterade knappast ansåge det vara av väsentlig vikt för huvudgärden

att äga tillgång till det ifrågavarande strandområdet å lägeneten

All, vide de dock föreslå, att förbehåll vid försäljningen till

staden gjordes därom, att huvudgårdens innehavare för afl framtid

skulle aga rätt att hålla kallbadhus vid lägenheten samt att för

eget och egendomens behov begagna brygga vid stranden. Den

nu befintliga stenbron borde likasom stugan med åsätta värden inlösas

av staden från nuvarande arrendatorn och vore de kommitterade övertygade,

att staden komme att visa tillmötesgående, därest arrendatorn skulle

önska fortfarande begagna stugan med nödigt utmål till sommarnöje.

Emellertid borde fiskerätten uttryckligen tillerkännas staden, därest området

skulle genom jord avsöndring frånskiljas egendomen, varjämte måha+nda,

..ave?! 1 blivande arrendekontrakt om egendomen borde stadgas

ratt för allmänheten att fritt begagna vägen från landsvägen till folkparksområdet

(Mossbergs väg). Vidare borde, i betraktande därav

att egendomens enda grustillgång funnes å Jutnabben, staden tillförbindas

att årligen vid Kalmar västra station avgiftsfritt tillhandahålla

5U kubikmeter gott väggrus åt egendomens innehavare å tid, som av

denne bestämdes.

Bet sålunda av kommitterade till försäljning åt staden föreslagna

folkparksområdet innefattade, efter avskiljande av Abramsons lägenhet,

en areal av 62.583 hektar. Inom detsamma funnes å Jutnabben kronan

tillhöriga hus, som av kommitterade värderats till 1,400 kronor samt

vaxande skog, av jägmästaren i Kalmar revir värderad till 14,543 kronor

öie. Området har åsatts en köpeskilling av, inberäknat nämnda bägge

47,234 kronor 58 öre. Marken har därvid uppskattats efter

... i’onor per hektar. Härtill skulle för staden komma ersättningarna

till de enskilda. ®

Slutligen hava de kommitterade anfört, att vid bedömande av vad

som kunde anses vara skälig köpeskilling för marken hänsyn torde

b and annat böra tagas till de kostnader, som erfordrades för dränering

och utfyllning av sankmarkerna samt för muddring; att av lantbruksmgenjören

Klings utlåtandet bilagda avvägningskarta över folkparksomradet

jamte stadsingenjören Eder T. Schiölers därpå grundade kostnadsorsfag

framgmge, att kostnaderna för dränering kunde uppskattas till 690

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

kronor samt för uppmuddring och fyllning till 5,000 kronor, att av hänsyn

till dessa avsevärda kostnader, vilka vore nödvändiga för att sätta folkparksområdet

i användbart skick, och med tanke på det allmängagneliga ändamålet

de kommitterade ej kunde underlåta uttala den meningen, att en avsevärd

nedsättning av jordpriset borde ske, samt att det eljest vore fara värt,

att staden under nuvarande ekonomiska förhållanden icke skulle se sig

i stånd att i folkparken påkosta de tämligen dyrbara anläggningar, som

vore nödvändiga för att densamma måtte kunna rätt fylla sitt ändamål.

De av kommitterade föreslagna arrendevillkoren angående Eks

och Ragnar L. Jeanssons lägenheter innehålla huvudsakligen, att arrendet

skulle omfatta 20 år men upphöra vid arrendatorns död, om denna inträffade

dessförinnan; att staden ägde rätt att vid arrendetidens slut inlösa

nu befintliga byggnader efter värdering av skiljemän; att lösen icke

skulle ges för trädgård eller andra påkostnader eller efter den 14 mars

1915 uppförda byggnader; att, om staden ej ville lösa till åsatt pris,

arrendatorn skulle få 20 års förlängt kontrakt med transporträtt; att

vid den nya tidens slut inlösning eller ny prolongation skulle ske och

så undan för undan; att, om arrendatorn under sin livstid ville överlåta

arrendet, staden skulle äga inlösa husen, varvid arrendet skulle upphöra,

eller ock godkänna transporten; samt att årliga arrendet skulle utgöra

75 kronor för vardera lägenhéten.

Lägenhetsinnehavaren Ragnar L. Jeansson har framhållit, att han

ej ansåge kommitterades förslag, i vad detsamma berörde hans villa,

vara överensstämmande med vad riksdagen menat med behörig hänsyn

till villaägarnas rätt och befogade intressen, eftersom han genom förslaget

bleve berövad badhus och båtbrygga, som han med dyra kostnader

åstadkommit, ävensom åtskilliga byggnader, vilka ej kunde inrymmas

på återstående lilla område, samt — utan att vilja ytterligare

bemöta de för honom oantagliga villkoren i förslaget och med framhållande

att han å sin lägenhet nedlagt, utom en del förbättringar, över

40,000 kronor i tillit att fortfarande, om han ej finge köpa den, liksom

i andra liknande fall vid blivande arrendeskifte bliva skyddad såsom

innehavare av kronans mark och förbliva kronans arrendator såsom hittills

— anhållit att i likhet med förbemälde Abramson få köpa. det ringa

område, som enligt kommitterades förslag skulle uthyras till honom,

och arrendera det övriga av honom nu innehavda området, tills staden

utlade parken och strandvägen, ävensom få i sin och sina rättsinnehavares

tid nyttjanderätt till badhuset och båtbryggan och inhägna desamma

samt använda den nuvarande eller blivande vägön dit.

Yttranden

över kommitterades

förslag.

Lägenkets
innehavare.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stadsfullmäktige

i

Kalmar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

Lägenhetsinnehavaren Ek liar i sitt yttrande i anledning av kommitterades

förslag — med förmälan att lian å sin Lägenhet nedlagt ett

för hans förhållanden betydande belopp i byggnader och å jorden samt

under åberopande av den hänsyn, som tagits till lägenhetsinnehavare å

''ionans mark anhållit att, därest staden av en eller annan anledning

ej skulle vilja lösa hans byggnader och anläggningar, vilket enligt vad

det syntes honom vara rimligt staden borde åläggas göra efter värdering»- Ek måtte få köpa den del av marken, som enligt förslaget hädanefter

skulle utgöra lägenhetens område, och arrendera det övriga av det nu

av honom disponerade området, till dess staden på grund av sina andetsamma,

samt att, om ej heller denna framställning

bnölies, Ek måtte hädanefter såsom hittills få arrendera området av

kronan, givetvis utan gensaga från hans sida angående stadens krav att

ia anlägga strandväg, samt behålla av honom anlagda båtbrygga och

badhus vid stranden. Härjämte har Ek förklarat sig icke kunna godkänna

de föreslagna villkoren för arrende av staden.

Skeppsmäklaren Nilsson har anmält, att han ansåge det av kommitterade

satta inlösningspriset å hans byggnader vid Gröndal vara allt

lör lågt och höra höjas exempelvis efter ny värdering, varemot änkan

Karlsson godtagit de kommitterades värdering av hennes stuga.

Stadsfullmäktige i Kalmar hava i likhet med drätselkammaren funnit

det av de kommitterade föreslagna området vara fullt tillräckligt och

motsvara behovet av mark för anläggande av en folkpark med därtill

hörande, av de kommitterade ifrågasatta anordningar. I fråga om de

inom folkparksområdet befintliga lägenheterna biträdde stadsfullmäktige

även kommittéförslaget. Det syntes stadsfullmäktige, att genom detsamma

så\äl stadens som vederbörande lägenhetsinnehavares befogade

intressen behörigen blivit tillgodosedda. Vad lägenhetsinnehavarna

Ragnar L. Jeansson, Ek och Nilsson anfört funne stadsfullmäktige

icke i någon mån ägnat att rubba kommittéförslaget bland annat av

det skål, att möjligheten för staden att framdeles erhålla full dispositionsrätt

över Jeanssons och Eks i centrum av den blivande anläggningen

varande områden måste hållas öppen. Därest Jeansson icke

skulle vilja ingå på något av de föreslagna alternativen till uppgörelse,

stode ju iör honom den utvägen öppen att i enlighet med anvisningarna

i ovan åberopade nådiga brevet den 21 december 1904 borttaga å hans

område uppförda byggnader och återställa marken i förut befintligt skick,

hjgendomens nuvarande arrendator Axel le Grand hade städse visat stadens

invånare tillmötesgående genom att till deras fria begagnande upplåta

1 allhagen, varför stadsfullmäktige föresloge, att staden medgåve le Grand,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

Bil länge han under arrende innehade egendomen, att avgiftsfritt få begagna

den honom tillhöriga stugan med nödigt utmål till sommarnöje, i

vilket fall stadens lösningsplikt till stugan givetvis borde inträda först,

då le Grands nyttjanderätt upphörde. Den tomt, som le Grand för närvarande

innehade, vore pa grund av dess belägenhet och naturbeskaffenhet

av sådan betydelse för den blivande folkparken, att densamma måste

av staden förvärvas. Vad beträffar den föreslagna köpesumman hava

stadsfullmäktige ansett det vara utsiktslöst att göra invändning mot

däri ingående priset för lösen av kronans hus och växande skog, ehuru

väl det den sistnämnda åsätta värdet vore högt i betraktande därav att

staden givetvis bleve urståndsatt att ekonomiskt tillgodogöra sig skogens

värde. Så mycket större skäl funnes däremot att göra erinringar mot

det ifrågasatta markvärdet av 500 kronor per hektar, vilket pris möjligen

kunde anses motiverat, därest kronan skulle avlåta området för att

styckas till tomter. De skäl, som kommitterade anfört för nedsättning

av markpriset, vore synnerligen vägande och därtill komme, dels att det

i kronans hand varande Svinöområdet, vilket skulle ingå i köpet, bestode

av försumpad och snart sagt oduglig mark, dels ock att stadens möjligheter

att planera och bebygga det för inköp föreslagna området med

hänsyn till stadens nuvarande finansiella ställning vore i hög grad beroende

därav, att inköpspriset i möjligaste måtto begränsades. I följd

härav hava stadsfullmäktige hemställt, att markpriset ej måtte sättas

högre än till 200 kronor per hektar.

Magistraten i Kalmar har instämt i vad stadsfullmäktige anföit.

Från magistratens beslut var emellertid en dess ledamot rådmannen

Axel Runnqvist skiljaktig och ansåg det vara onödigt, att staden nu

sökte komma i besittning av ifrågavarande område, dels därför att staden

icke hade råd att göra de stora uppoffringar, som erfordrades, dels därför

att förvärvande av området icke för staden vore nödvändigt, i ty att

plats för folkpark kunde erhållas å staden redan tillhörig mark, även om

läge och förutsättningar i övrigt ej vore fullt så gynnsamma som i Tallhagen,

varförutom staden hade ett flertal offentliga planteringar, en så

kallad stadspark och en så kallad folkets park och för dess invånare

genom bekväma kommunikationer till lands och sjöss resor sommartiden

stode till buds till Öland och närgränsande landsbygd. Skulle emellertid

staden berättigas att för rimligt pris inköpa större eller mindre del

av Tallhagen, ansåge reservanten, att det åtminstone borde bestämmas,

att från köpet skulle undantagas den mark, varå Ragnar L. Jeanssons

och Eks villabyggnader vore uppförda, med de av de kommitterade föieBihang

till riksdagens protokoll 1916■ 1 saml. 136 höft. (B r 158.) 3

Magistraten

i Kalmar.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Egendomens

arrendator.

Domäninten
denten.

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

slagna utmål, så att någon inlösen av dessa byggnader ej under nåo-ra

omständigheter kunde för staden ifrågakomma.

Kungsladugårdens arrendator, förbemälde le Grand, har på det

bestämdaste avrått från försäljning av det av honom särskilt inhägnade

område, som är beläget mellan Skälbyviken och den genom Tallhagen

ledande vägen. I annat fall skulle egendomen bliva så gott som fullständigt

avstängd från sjön — den obetydliga strandremsan vid vikens

nordvästra långgrunda del kunde alldeles* lämnas ur räkningen — vilken

förlust av strandrätten med alla därmed förenade förmåner skulle medföra

en avsevärd värdeminskning för egendomen. För övrigt borde från

försäljningen undantagas även hela Jutnabben, varest egendomens enda

grustag vore befintligt. Den kvantitet grus, varmed det ifrågasatts, att

staden skulle ersätta grustaget, försloge på långt när icke ens till bestridande

av det vägunderhåll, som egendomen måste besörja. Utom

betydliga sträckor allmänna vägar hade egendomen att underhålla nära

5 kilometer enskilda på grund av stadens närbelägenhet delvis synnerligen

mycket trafikerade vägar. Åven erfordrades eu myckenhet grus

för andra ändamål vid egendomen. På grund härav kunde den mängd

grus, som behövdes för egendomens räkning, enligt arrendatorns mening

icke beräknas lägre än 150 kubikmeter om året, vilket under alla förhållanden

borde vid uppgörande av avtalet med staden beaktas. Vad

fiskerätten i Skälbyviken anginge borde densamma förbehållas egendomen

och icke staden. Fisket därstädes vore nämligen väl vårdat och hade

sin avsevärda betydelse för egendomen, varemot det för folkparken vore

betydelselöst och såsom inkomstkälla för staden syntes det icke böra

tjäna. Slutligen har arrendatorn protesterat mot förslaget om förbehåll

vid en blivande utarrendering av egendomen om rätt för allmänheten

att fritt begagna vägen från landsvägen till folkparksområdet.

förutom det att stadens befolkning icke behövde denna väg för besök i

parken, vore att beakta,, att trafiken å vägen redan nu vore förenad med

ganska stora olägenheter såsom att därav väsentligt försvårades underhållet

av vägen och att genom trafikanternas underlåtenhet att stänga

den i gränsen till Tallhagen uppförda grind sommartiden ständig tillsyn

måste ägnas densamma med hänsyn till å bete gående kreatur. Vad

beträffade torparnas framställning hade arrendatorn icke något att erinra

mot att de av dem innehavda torp upplätes på arrende.

Domänintendenten har i fråga om stadens ansökning förklarat sig

i huvudsak instämma i vad förbemälde arrendator anfört angående det

av staden godtagna kommittéförslaget. Angående köpeskillingen för

markområdet syntes det domänintendenten, som om priset av 500 kronor

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 158.

per hektar, hven om hänsyn toges till det allmännyttiga ändamål, varlör

området komme att disponeras, ej vore lör högt beräknat. Beträffande

den av egendomens torpare gjorda förnyade hemställan att få inköpa

torpen har domänintendenten åberopat vad vederbörande myndigheter

vid behandlingen av torparnas föregående ansökan däremot anfört, vilka

skäl domänintendenten ansåge fortfarande äga tillämplighet, och har han

i likhet med arrendatorn tillstyrkt torparnas anhållan att mot de av

vederbörande uppskattningsmän angivna arrendesummor få direkt av

kronan arrendera torpen, varvid av domänintendenten dock framhållits,

att staten i sådan händelse kunde få vidkännas kostnader, enär det då

möjligen kunde bliva nödvändigt att å kungsladugårdens ägor uppföra

nvtt stathus.

Beträffande frågan om försäljning till Kalmar stad av viss del av Kungi. Maja»

Tallhagen har Kungl. Maj:ts befallningshavande icke funnit något att behf^1anSf"

anmärka mot den av de kommitterade föreslagna gränsen västerut för

folkparkens område, och lika med de kommitterade har nämnda myndighet

ansett, att om staden finge förvärva detta område, till staden jämväl

borde försäljas kronans del av Svinö och den intill Tallhagens strand

belägna holmen. Däremot, då Kungl. Maj:ts befallningshavande ansåge

det vara av den största betydelse för staden att hava äganderätt till all

mark inom folkparksområdet, har Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett

sig icke kunna förorda bifall till villaägarna Ragnar L. Jeanssons och

Eks anhållan att få inköpa tomterna XIII och XIV, likasom samma

myndighet ej heller funnit sig böra tillstyrka, att såsom villkor för

stadens markförvärv stadgades, att staden ovillkorligen skulle inlösa

villaägarnas byggnader och anläggningar. Lika med de kommitterade

ansåge nämligen Kungl. Maj:ts befallningshavande, att såväl staden som

lägenhetsinnehavarnas befogade intressen bleve behörigen iakttagna, om

de sistnämnda berättigades fortfarande innehava den del av lägenheterna,

som icke ovillkorligen måste tagas i anspråk vid folkparkens anordnande,

men å andra sidan möjlighet bereddes staden att vid lägenhetsinnehavares

frånfälle, vid överlåtelse av lägenheten å annan person eller efter viss

tidsperiods utgång komma i besittning av lägenheterna; och har Kungl.

Maj:ts befallningshavande icke funnit något att erinra mot de av kommitterade

enligt dessa grunder uppgjorda förslag till arrendevillkor.

Det i sydvästra hörnet av nu ifrågavarande del av Tallhagen belägna

med XV betecknade området bär Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett

uppenbarligen ej vara behövligt för folkparken och därför böra direkt

försäljas till innehavaren förbemälde Abramson för det av Kungl. Maj:ts

befallningshavande förut tillstyrkta priset av 471 kronor (== 314 kronor +

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 158.

50 % därav). Den föreslagna lösesumman för skeppsmäklaren Nilssons

hus å Gröndal bär synts Kungl. Majrts befallningshavande skälig och

böra fastställas; och har samma myndighet härvid anmärkt att, om

Nilsson ej skulle åtnöjas med densamma, lian givetvis ägde bortföra

byggnaderna, vilka icke hade något egentligt värde för folkparken.

Med erinran beträffande det av egendomens arrendator le Grand

inhägnade område, som å kartan betecknats med XII, att Kungl. Maj:ts

befallningshavande redan i sitt över arrendeuppskattningsmännens förslag

avgivna yttrande avstyrkt försäljning av denna tomt, enär egendomens

strand därigenom ännu mer skulle minskas, har Kungl. Maj:W befallningshavande

vidare anfört, att om de kommitterades förslag i avseende

å denna del av egendomen skulle vinna avseende, av egendomens hela

strand längs Kalmarsund norr om staden en sträcka inne i Skälbyviken

av endast omkring 200 meters längd skulle bibehållas till egendomen,

vilken strand vore så långgrund och hade så dålig botten, att egendomen

på detta håll, praktiskt sett, skulle bliva helt och hållet avstängd från

sjön; att det läge i sakens natur, att detta innebure en avsevärd värdeminskning

för egendomen, även om det kunde möta svårigheter att i

detta ögonblick uppskatta värdeminskningen till något bestämt belopp;

att i varje fall den nu ifrågasatta köpeskillingen för tomten icke ens

tillnärmelsevis torde utgöra skälig ersättning därför; att egendomens

innehavare icke heller borde betagas möjligheten att få disponera ett

område vid sjön, där han sommartiden kunde vistas utan att störas av

främmande och därjämte hava tillgång till egen båtbrygga och eget

badhus; att områdets införlivande med folkparken av kommitterade ansetts

önskvärt huvudsakligen därför att vid stranden lätt kunde anläggas

brygga för mera djupgående båtar, vilken brygga också finge ett fördelaktigt

läge i omedelbar närhet av festplatsen; samt att då emellertid

tillräckligt djupt vatten funnes vid stranden av Jutnabben omkring den

med e å förberörda kartskiss utmärkta punkten, utan olägenhet för folkparken

brygga torde kunna anordnas på sistnämnda plats, från vilken

avståndet till den så kallade festplatsen ej vore större än att det bekvämt

kunde tillryggaläggas på 3 högst 4 minuter, vadan någon invändning

mot bryggans förläggande därstädes således icke heller ur denna synpunkt

kunde med fog göras. På grund härav bar Kungl. Maj:ts befallningshavande

ansett sig icke hava anledning att frångå sin förut uttalade

uppfattning i denna fråga.

Vad anginge det av kommitterade framhållna önskemålet, att staden

måtte tillerkännas fiskerätt för folkparksområdet ävensom att allmänheten

måtte äga rätt att fritt begagna vägen från landsvägen till folkparken,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

liar Kungl. Maj:ts befallningshavande lunnit sig icke heller lämna biträda

dessa förslag, då något oundgängligt behov lör staden av dessa förmåner

icke torde förefinnas, och då, därest det skulle befinnas önskvärt, att

stadens invånare erhölle rätt att idka nöjesfiske vid folkparkens stränder,

den utvägen alltid stode öppen för staden att träffa avtal härom med

egendomens arrendator, vars medgivande också lätt nog torde kunna

utverkas till begagnande av berörda väg, därest det vid fester eller andra

särskilda tillfällen skulle finnas önskligt, att besökande från landsbygden

finge färdas denna väg, som utgjorde genaste vägen från landsvägen

till folkparksområdets centrala delar.

Med anmärkande att från det å Jutnabben befintliga grustaget

väglagningsänmen hämtats till egendomens enskilda vägar, men att

gruset från grustaget, som innehölle ett mycket stenblandat grus av

mindre god beskaffenhet, ej lämpat sig för gårdens vägstycke å allmän

väg, har Kungl. Maj:ts befallningshavande, som ansåge att, därest försäljningen

av Jutnabben komme till stånd, staden givetvis maste halla

egendomen skadeslös för mistningen av grustaget, förklarat sig övertygad,

att även om den av kommitterade föreslagna grusmängden blivit

väl knappt tillmätt, den av arrendatorn fordrade kvantiteten å andra

sidan vore för högt tilltagen och utan tvivel betydligt överstege den

grusmängd, som hittills plägat årligen hämtas från grustaget; och har

Kungl. Maj:ts befallningshavande med avseende härå föreslagit, att vid

försäljningen måtte fästa^ det villkor, att staden skulle tillhandahålla

egendomen dess årsbehov av grus, dock högst 100 kubikmeter årligen,

och att gruset, som skulle vara av god beskaffenhet, skulle etter rekvisition

levereras fritt å järnvägsvagn vid Kalmar västra järnvägsstation.

Vidkommande värdet av den i folkparksområdet ingående marken,

som stadsfullmäktige ansett icke böra beräknas högre än 200 kronor

per hektar, har Kungl. Maj:ts befallningshavande — under erinran att

vid den år 1912 förrättade arrpndevärderingen uppskattningsmännen

föreslagit ett medelvärde för ifrågavarande skogsmark av 500 kronor

per hektar — anfört, att då marken icke skulle användas till tomtmark

utan tjäna ett allmännyttigt ändamål samt därtill komme, att

staden, enligt vad kommitterades utredning gåve vid handen, för folkparkens

iordningställande finge vidkännas avsevärda utgifter, Kungl.

Maj:ts befallningshavande ville föreslå en sänkning av priset å marken

till 400 kronor per hektar, vilket markvärde i varje fall flera gånger

överstege det värde marken hade såsom skogsproducerande mark.

Med den sålunda ifrågasatta sänkningen av markpriset och under

förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts befallningsliavandes förslag, att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

tomten XII med en areal av 1.3 5 0 hektar icke skulle ingå i försäljningen,

i anledning varav det uppskattade skogsvärdet å folkparksområdet borde

minskas med värdet av skogen ä berörda tomt, vilket värde vid arrendevärderingen

upptagits till 263 kronor, har Kungl. Maj:ts befallningshavande

ansett, att köpeskillingen för folkparksområdet borde bestämmas

till 40,173 kronor 28 öre.

I övrigt har Kungl. Maj:ts befallningshavande ej haft något att

erinra i anledning av kommitterades förslag.

På grund av vad Kungl. Maj:ts befallningshavande sålunda anfört

har Kungl. Maj:ts befallningshavande hemställt,

dels att till Kalmar stad måtte försäljas det å den av arkitekten

greve Cronstedt upprättade kartan över folkparken upptagna området

med undantag av tomten XII under följande villkor, nämligen:

att för området, som innehölle en areal av 61.2 3 3 hektar, vid

tillträdet skulle erläggas i köpeskilling 40,173 kronor 28 öre;

att området finge tillträdas den 14 mars 1917;

att staden skulle å tillträdesdagen till änkan Lovisa Karlsson

erlägga lösen för den henne tillhöriga stugan å torpet Gröndal med

1,000 kronor;

att, därest skeppsmäklaren Nilsson icke önskade bortföra sina å

nämnda torp befintliga byggnader, staden skulle till Nilsson utbetala

ersättning för dem med 1,200 kronor;

att domkyrkovaktmästaren Schantz förbehölles nyttjanderätt under

sin livstid till det område om 4.2 0 ar, som han nu innehade;

att åt grosshandlaren Ragnar L. Jeansson och stationsinspektoren

Ek förbehölles rätt att mot en årlig avgift av 75 kronor och villkor i

övrigt, som innehölles i det av de kommitterade framlagda förslaget till

arrendevillkor, fortfarande disponera, Jeansson lägenheten XIII och Ek

lägenheten XIV med det ägoinnehav, som å förberörda över folkparken

upprättade kartskiss för var och en a.v lägenheterna angivits;

att staden förbunde sig att tillhandahålla den mängd grus, som

årligen kunde erfordras vid kronoegendomen Skälby, dock högst 100

kubikmeter årligen, vilket grus, söm skulle vara av god beskaffenhet,

skulle på vederbörandes rekvisition levereras fritt å banvagn vid Kalmar

västra järnvägsstation; samt

att staden skulle ensam vidkännas lagfarts- och andra med köpet

förenade kostnader;

dels och att lägenheten XV måtte försäljas till Olof Abramson mot

en köpeskilling av 471 kronor att kontant betalas vid tillträdet den 14

mars 1917.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

Vidkommande torparnas anhållan att få inköpa torpen, har Kungl.

Maj:ts befallningshavande ansett sig sakna anledning att frångå sin i

det över arrendeuppskattningsmännens förslag avgivna yttrande uttalade

åsikt och följaktligen avstyrkt bifall till förevarande ansökning.

Vidare har Kungl. Maj:ts befallningshavande, som — efter det kontoristen

K. Bergvall, konsuln J. Jeansson, doktor Hj. Ringberg och

landssekreteraren Karl Mossberg hos Kungl. Maj:t gjort förnyad ansökning

i fråga om förvärvande av de lägenheter, som de nu innehava

under ifrågavarande egendom, och domänstyrelsen anbefallts att efter

vederbörandes hörande däröver avgiva utlåtande samt kommunicerat

samma ansökning — överlämnat infordrat yttrande häröver av vederbörande

domänintendent och avgivit eget utlåtande.

Domänintendenten, som förrättade 1912 års arrendeuppskattning

å egendomen, varvid ifrågakomna lägenheterna, å domänkartan av år

1911 betecknade med IX, X, XI och XVII, föreslogos till försäljning,

har — med framhållande att de tre förstnämnda lägenheterna vore

avskilt belägna invid egendomens nordöstra gräns och i söder avskilda

från övriga ägor genom Skälbyviken samt att lägenheten XVII läge intill

torpet Moens östra gräns och norr om den linje, som å nämnda karta

angåve norra, gränsen för folkparksområdet, samt att av sökandena Ringberg

och Mossberg nedlagts betydande kostnader uti den magra skogsjordens

omdaning till trädgård med fruktträd och prydnadsväxter, vilka

först nu hunnit så långt, att innehavarna hade nytta och trevnad därav

— tillstyrkt bifall till ansökningen.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har anfört, att med hänsyn till

områdenas belägenhet desamma kunde utan någon olägenhet för egendomen

därifrån avsöndras samt, vidhållande sin förut uttalade uppfattning,

att de av arrendeuppskattningsmännen föreslagna saluvärdena

borde höjas med förut angivna procent, nämligen för området IX till

2,475 kronor, för X till 633 kronor 75 öre, för XI till 176 kronor 25

öre samt för XVII till 573 kronor 75 öre, hemställt, att områdena måtte

försäljas till de nuvarande innehavarna mot köpeskillingar, motsvarande

nämnda värden, under villkor att områdena finge tillträdas den 14 mars

1917 och att vederbörande köpare å tillträdesdagen kontant erlade köpeskillingarna.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 26 februari 1916 för egen del

anfört, att ehuruväl styrelsen fortfarande hyste den mening, att frågan

Lägcnhetsinnehavares

ansökning.

Infordrade

yttranden.

Domän
intendenten.

Kungl. Maj:ts

befallningshavande.

Domänstyr elsen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

om beredande av en så kallad folkpark åt Kalmar stad kunde vinna sin

lösning på det sätt styrelsen i sin skrivelse den 8 maj 1914 föreslagit,

styrelsen dock efter vad i ärendet förekommit vid 1914 års senare

riksdag ansåge sig icke böra motsätta sig det för ändamålet erforderliga

områdets upplåtande under äganderätt. Härvid finge dock styrelsen på

av Kungl. Maj:ts befallningshavande anförda skäl avstyrka försäljning

av det av arrendatorn le Grand nu inhägnade området, som å 1911 års

karta betecknats med XII och upptoge ägofiguren nr 434, vidare upplåtande

till staden av fiskerätten i Skälbyviken samt av nyttjanderätt

till den så kallade Mossbergs väg; och vad vidkomme Ragnar L. Jeanssons

och Eks lägenheter syntes det styrelsen, att det ej borde möta

hinder från stadens sida mot att låta bemälde lägenhetsinnehavare fortfarande

bibehållas vid nuvarande innehav, intill dess anordningar för

folkparken ovillkorligen skulle utföras därinom.

Beträffande köpeskillingen för folkparksområdet ville styrelsen väl

medgiva, att värdet av vissa delar av marken, såsom vissa områden

invid stranden, Svinö och holmarna, ej kunde skattas så högt som de

delar därav, som vore avsedda att utgöra det egentliga folkparksområdet,

men denna omständighet likasom storleken av de av kommitterade antydda

kostnaderna för parkens iordningställande syntes styrelsen ej vara

så vägande, att därav betingades en sänkning av medelvärdet för marken

i dess helhet under det medelpris per hektar av 500 kronor, vartill uppskattningsmännen

år 1912 kommit, och vilket styrelsen funne vara

moderat i synnerhet i betraktande av den betydelse staden fäste vid

områdets åtkomst nu. I följd härav ansåge styrelsen, som ej hade

något att anmärka mot värderingen av växande skog å området eller

mot det föreslagna inlösningspriset å kronans i försäljningen ingående

hus, att köpeskillingen borde bestämmas till 46,296 kronor 58 öre.

För övrigt hade styrelsen ej något att anmärka eller tillägga i

fråga om de försäljningsvillkor Kungl. Maj:ts befallningshavande föreslagit.

Vidkommande sättet för områdets avskiljande från stamfastigheten

ansåge styrelsen jordavsöndringsförfarandet böra tillämpas.

Styrelsen finge vidare i likhet med Kungl. Maj:ts befallningshavande

tillstyrka försäljning till förbemälde Abramson av tomten nr

XV med den därför ifrågasatta arealen av 0.4o2 hektar, och syntes

denna upplåtelse böra ske enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar, dock att köpeskillingen, såsom

Kungl. Maj:ts befallningshavande föreslagit, skulle betalas kontant vid

tillträdet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

Beträffande de utanför folkparksområdet belägna torpen och villalägenheterna

vidhölle styrelsen sin i skrivelsen den 8 maj 1914 uttalade

åsikt.

Jag anser mig med hänsyn till den verkställda utredningens resultat

kunna biträda förslaget, att till staden Kalmar må försäljas det av de

kommitterade föreslagna området av Tallhagen med tillhörande holmar

och del av Svinön men med undantag av den av arrendator!! le Grand

nu intagna lägenheten XII samt fiskerätten i Skälbyviken, vilka höra

bibehållas för kronoegendomen. Jag vill framhålla, att den s. k. Mossbergs

väg faller utanför området. Detta område innehaller en areal av

61.233 hektar. Lägenhetsägarna Eks och Ragnar L. Jeanssons ansökningar

att få med äganderätt inköpa sina lägenheter eller delar av desamma

kan jag icke tillstyrka, enär det påtagligen bör för staden vara

av stor betydelse att hava äganderätt till området i dess helhet. Där- »

emot bör i huvudsaklig överensstämmelse med kommitterades förslag

arrenderätt tillförsäkras dessa personer till de i samma förslag för dem

avsedda områden, med tillägg, i enlighet med domänstyrelsens förslag,

att de böra bibehållas vid sina nuvarande lägenhetsinnehav, intill dess

anordningar för folkparken skola utföras därinom och kräva ett inkräktande

därå.

Priset på det område, som sålunda bör säljas till staden, anser jag

böra, såsom Kungl. Maj:ts befallningshavande föreslagit, beräknas eftei

400 kronor för hektar med tillägg av värdet av växande skog samt av

kronans hus och skulle då uppgå till inalles 40,173 kronor 28 öre, som

torde böra avjämnas till 40,200 kronor. Att jag nu kunnat föreslå

priset så pass lågt, beror på att området icke skall användas till bebyggande

eller eljest torde kunna giva staden nämnvärd inkomst, när

det användes till folkpark. Det synes mig emellertid av vikt, att detta

användningssätt på något sätt garanteras, och torde detta lämpligen

kunna ske därigenom, att bland köpevillkoren stadgas, att området, med

undantag av delen av Svinön jämte holmarna, icke må utan tillstånd av

ägaren till Skälby kungsladugård användas till annat ändamål än folkpark,

samt att inteckning härför må tagas i området såsom servitut till

förmån för nämnda kungsladugård.

Mot de av Kungl. Maj:ts befallningshavande föreslagna köpevillkoren

har jag i övrigt icke något att erinra. Dock torde i proposition

till riksdagen icke böra utsättas någon viss tillträdesdag.

Jag tillstyrker likaledes försäljning till Olof Abramson av lägenheten

XV för 471 kronor att betalas kontant vid tillträdet samt med

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 136 höft. (Nr 158.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

förbehåll om stängselskyldighet mot kronans mark. Att tillämpa egnahemsupplåtelseförfarandet

i detta fall synes mig knappast motiverat.

Framställningarna av torpar na å Brändtorpet, Moen, Funkabotorpet,

Svensknabben, Oxhagstorpet och Olstorpet att få inköpa var och

en sitt torp finner jag mig nu, liksom år 1914 och av samma skäl som

då, icke kunna tillstyrka. De hava även avstyrkts av samtliga myndigheter.

Vissa av dessa torp torde emellertid kunna få av torparna arrenderas

direkt av kronan.

Vad slutligen beträffar de fyra lägenheterna IX, X, XI och XVI T,

vilka ligga utanför det till upplåtelse åt staden ifrågasatta området, är

att märka, att de tre förstnämnda av dessa lägenheter äro belägna utmed

stranden å eu smal, av främmande ägor norrut begränsad och från egendomens

övriga ägor på naturligt sätt avskild markremsa. De synas kunna

upplåtas från egendomen utan någon olägenhet för dennas övriga ägor.

• Med hänsyn till det förändrade läge, vari frågan om lägenhetsupplåtelser

kommit genom riksdagens beslut år 1914 och den nu ifrågasatta försäljningen

av ett stort område till staden Kalmar, anser jag mig

kunna tillstyrka, att dessa tre lägenheter, IX, X och XI, försäljas till

sina respektive innehavare. De av Kungl. Maj:ts befallningshavande

föreslagna prisen torde kunna godkännas, men synas för lägenheterna

X och XI böra utjämnas till respektive 634 och i76 kronor. De böra

betalas kontant vid tillträdet. Såsom villkor för försäljning av lägenheten

XI, vilken angränsar kronoegendomens återstående ägor, torde

böra föreskrivas, att lägenhetens innehavare skall uppehålla stängsel

mot kronans mark."

Den av landssekreteraren Mossberg nu innehavda lägenheten XVII

är däremot belägen inne i landet och omgives å alla sidor av kronoegendomens

ägor. Dess försäljning med äganderätt svnes därför icke

nu lämplig, varemot hinder icke bör möta för att lägenheten fortfarande

upplåtes på arrende.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

dels att det å ovanberörda av arkitekten greve S. Cronstedt upprättade

kartskiss till folkpark föreslagna området med undantag av

lägenheten XII må med en areal av 61.2 3 3 hektar från kungsladugården

Skälby om o mantal i Kalmar socken med utjorden Värsnäs i Kläckeberga

socken av Kalmar län försäljas till staden Kalmar mot en köpeskilling

av 40,200 kronor att betalas kontant vid tillträdet samt under

villkor i övrigt:

att området, med undantag av däri ingående del av Svinön samt

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 158.

holmar, icke må utan tillstånd av ägaren till Skälby kungsladugård

användas till annat ändamål än folkpark samt att inteckning till säkerhet

härför må tagas i området såsom servitut till förmån för nämnda

kungsladugård;

att staden å tillträdesdagen till änkan Lovisa Karlsson erlägger

lösen för den henne tillhöriga stugan å torpet Gröndal med 1,000 kronor;

att, därest skeppsmäklaren A. E. Nilsson icke önskar bortföra sina

å nämnda torp befintliga byggnader, staden skall till Nilsson utbetala

ersättning för dem med 1,200 kronor;

att domkyrkovaktmästaren A. F. Schautz förbehålles avgiftsfri

nyttjanderätt under sin livstid till det område om 4.2 0 ar, som han

nu innehar;

att åt grosshandlaren Ragnar L. Jeansson och stationsinspektoren

K. Ek förbehålles rätt att mot en årlig avgift av 75 kronor för vardera

och i huvudsak på de villkor i övrigt, som innehållas i det av de kommitterade

framlagda förslaget till arrendevillkor, fortfarande disponera,

Jeansson lägenheten XIII och Ek lägenheten XIV med det ägoinnehav,

som å förberörda över folkparken upprättade kartskiss angivits för var

och eu av lägenheterna, ävensom återstående delar av de av dem nu

innehavda lägenhetsområdena, intill dess anordningar för folkparken skola

utföras därinom och kräva ett inkräktande därå;

att staden förbinder sig att tillhandahålla den mängd grus, som

årligen kan erfordras vid kronoegendomen Skälby, dock högst 100 kubikmeter

årligen, vilket grus, som skall vara av god beskaffenhet, skall på

vederbörandes rekvisition levereras fritt å banvagn vid Kalmar västra

järnvägsstation; samt

att staden ensam vidkännes lagfarts- och andra med köpet förenade

kostnader;

dels ock att de å nämnda kartskiss upptagna lägenheterna IX, X,

XI och XV må från samma kronoegendom mot nedan angivna köpeskillingar

försäljas, lägenheten IX! till konsuln J. Jeansson mot 2,47o

kronor, lägenheten X till doktorn Hj. Ringberg mot 634 kronor, lägenheten

XI till kontoristen K. Bergvall mot 176 kronor och lägenheten

XV till handlanden O. Abramson mot 471 kronor, alla köpeskillingarna

att betalas kontant vid tillträdet, samt under villkor att varje köpare

ensam svarar för de med områdets avskiljande och lagfart å fånget

förenade kostnader ävensom, beträffande lägenheterna XI och XV, att

dessa lägenheters innehavare uppsätta och underhålla stängsel i gränsen

mot kronans mark.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 158.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lekander.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1.

ä-åLPT.

KLaATan. a. i:

XE >

s

''MoenS

bör infSrftbvas

/öhcstde anordnai7

girens

mot Sl

mark.

Förslag till anordnande av

Folkpark

kungsladugården Skälby

invid Kalmar

///.T.

Skala 1:8000

O SO 100 XOO 300 SOOmetrr

.........-..■I - I ■■ —.4

CL

Kopla af

Utdrag af:

Karta,

öfver Jamgslajcbug&rcLen

SKÄLBY

Kalmar socken, Kärra, Kärv härad och Kalmar län

zqjprtzttoÄL medelst Tiymci/TUTUj och Iwpierijuj år 1311 af

Z&ereHus

JlistrQxtslomdImtttccne

Ihccrv t Kalmar läns ZcaidlmäterOumtor förvarcul crrgmaZTtarta,

TtopicraxL 1315 af

O. Kergsträzn

YShsfx. TcmcUmxxjtcrre

Beteckningar

a-Idrottspark,

b -Lekplaner

c - Festplats

dt -Restazarcnt

e -Badplatser

f -Fdgetö säZdammar

Område sam.

SE3T.STAB.Ln.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:214 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av områden från kungsladugården Skälby i Kalmar län samt en i ämnet väckt s. 2 i texten
  2. JoU 1916:86 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av områden från kungsladugården Skälby i Kalmar lån. s. 6 i texten