Sök i Ratio Lex

Angående särskild ersättning till vissa flottan tilldelade värnpliktiga under mohiliseringstjänstgöring

1916-04-14 · 20 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:159, Angående särskild ersättning till vissa flottan tilldelade värnpliktiga under mohiliseringstjänstgöring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 150.

1

Nr 159.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

särskild ersättning till vissa flottan tilldelade värnpliktiga

under mohiliseringstjänstgöring; given Stockholms

slott den 14 april 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärendon för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

dels att flottan tilldelad värnpliktig, som efter den 31 juli 1915

konstituerats till underofficerskorpral eller korpral i flottans reserv, ävensom

flottan tilldelad menig värnpliktig må, därest han efter inkallelse till

tjänstgöring under nu pågående mobilisering med gott vitsord fullgjort

eller kommer att fullgöra tjänst minst sex månader, erhålla särskild

ersättning:

underofficerskorpral med 25 kronor i månaden för den tid, han

tjänstgjort i denna egenskap;

korpral med 20 kronor i månaden för den tid, han tjänstgjort i

denna egenskap, i den mån särskild ersättning ej redan på grund av

nådigt brev den 18 juni 1915 till honom utgått; samt

menig värnpliktig med 10 kronor i månaden för tjänstgöringstid

efter den 31 december 1915;

dels och att de kostnader,'' som föranledas av bifall härtill, må av

marinförvaltoingen förskottsvis bestridas av omliänderhavande medel för

att framdeles anmälas till ersättande.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 137 häjt. (Nr 159.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung1. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 159.

Proposition

nr 1G2 till

1915 års

riksdag.

Utdrag av protokollet över sjöförsvar särenden, hållet inför

Hans Maj\t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström anförde härefter:

I proposition (n:r 162) den 10 april 1915 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, dels att flottan tilldelad värDpliktig av klass A,

som under sin stamanställningstid ‘uppnått korpralsgrad eller l:a eller

2:a klass sjömans tjänstbarhetsklass, ävensom flottan tilldelad värnpliktig

av klass B Ange, därest han efter inkallelse till tjänstgöring under pågående

mobilisering fullgjort eller komme att fullgöra tjänst minst sex

månader i följd och därunder minst fyra månader med gott vitsord bestritt

korprals- eller därmed likställd befattning, erhålla särskild ersättning med

ett belopp av 20 kronor i månaden för den del av tjänstgöringstiden,

som översköte två månader, dels ock att de kostnader, som föranleddes

av bifall härtill, finge av marinförvaltningen förskottsvis bestridas av

omhänderhavande medel för att framdeles anmälas till ersättande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 159.

Av den motivering, som av mig anfördes till det vid nämnda proposition

fo<>ado statsrådsprotokollet över sjöförsvar särenden, framgår, att

det vid den i början av augusti 1914 anbefallda partiella mobiliseringen

av flottan framstått såsom eu angelägenhet av största vikt, att inkallelsen

av värnpliktiga ordnades på sådant sätt, att åt flottans krigsberedskap

bereddes den största möjliga grad av effektivitet. A andra sidan sokte

man av naturliga skid så långt möjligt begränsa inkallandet av äldre

årsklasser värnpliktiga. Genom nådigt beslut den 3 augusti 1914 inkallades

sålunda dels, oberoende av ålder, värnpliktiga, tillhörande klass A (sadana,

som förut haft viss tids fast anställning vid flottan) och klass B (studenter

och med dem likställda samt de, sola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen

eller vissa examina å navigationsskolas maskinistavdelning), dels

ock förutom vissa andra värnpliktiga, de flottan i allmän tjänst eller

sjötjänst tilldelade värnpliktiga, som tillhörde 3:dje och 4:de årsklasserna

(1912 och 1911 års klasser). Sedermera hade efter hand och i den man

så med hänsyn till flottans krigsberedskap kunnat ske hemförlovning

äo-t rum av nämnda värnpliktiga, vilka därvid blivit ersatta genom inkallelse

av sådana värnpliktiga av sagda eller andra klasser, som törn t

ej varit i tjänst under mobiliseringen, samt genom inryckning av 1914

års klass. På grund av det förefintliga stora antalet vakanser inom

sjömanskåren hade det emellertid icke kunnat undgås, att inkallade värnpliktiga

särskilt av klass A och bland dem företrädesvis vid flottan förut

stamanställda korpraler och l:a klass sjömän jämte ett mindre antal av

de dugligaste bland f. d. 2:a klass sjömän måst kvarhållas i tjänstgöring

under en jämförelsevis lång tidrymd. Dessa f. d. korpraler samt l:a

och 2:a klass sjömän hade nämligen genom sm föregående utbildning

vid flottan varit särskilt lämpade att utfylla de förefintliga vakanserna

bland förhandsmännen ombord och giva erforderlig stadga åt fartygens

bemanning. Då ifrågavarande personal i regel tillhört äldre årsklasser

samt vid inryckningen till tjänstgöring väl i flertalet fall innehaft mera

stadigvarande civil sysselsättning och haft familj att försörja, hade härav

blivit en följd, att dessa kategorier av värnpliktiga på ett särskilt kännbart

sätt drabbats av mobiliseringen. Det syntes därför endast vara

en gärd av rättvisa och billighet, att dessa f. å. korpraler samt f. d.

1-a och 2:a klass sjömän, som under mobiliseringen bestritt korpralseiler

därmed likställda befattningar, under vissa villkor tillerkändes en

särskild ersättning med hänsyn till såväl den mera ansvarsfulla tjänst,

de under mobiliseringen fullgjort, som de ekonomiska uppoffringar, vilka

de under sin jämförelsevis långa mobiliseriiigstjänstgörmg mast underkasta

sig. Nämnda ersättning ansågs böra, för att den skulle komma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens

skrivelse nr 5

vid 1915 års

riksdag.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 159.

att utgöra ett verkligt vederlag för de ekonomiska uppoffringar, ifrågavarande

personal till följd av mobiliseringstjänstgöringen måst underkasta

sig, sättas till 20 kronor för månad. Beträffande villkoren för

denna ersättnings åtnjutande ansågs lämpligt att uppställa fordran på

en tjänstgöring av minst sex månader i följd — d. v. s. utan annat

avbrott an tillfällig permission. Då emellertid två månaders tjänst

kunde anses behövlig, innan en värnpliktig av ifrågavarande kategorier

återförvärvat sådan yrkesskicklighet, att lian kunde bestrida korpralsbefattmng,

syntes den ifrågasatta ersättningen icke böra utgå för de

två första månaderna av tjänstgöringen.

Förutom nu nämnda kategorier av värnpliktiga av klass A både

under längre tid måst i mobiliseringstjänstgöring kvarhållas ett förhållandevis

stort antal värnpliktiga av klass B, vilka avlagt sjökaptens-,

styrmans- eller maskinistexamen. Flertalet av dem hade konstituerats

till underofficerskorpraler och därigenom erhållit en mot deras tjänstgöring

svarande avlöning. Endast ett ringa fåtal hade tjänstgjort i korpralsbefattningar.

I den mån så skett, hade emellertid dessa ansetts böra

i förevarande avseende likställas med förut omnämnda kategorier värnpliktiga

av klass A.

Slutligen bär i omförmälda statsrådsprotokoll erinrats därom att

värnpliktigs familj ägde att, jämlikt förordningen den 13 augusti

1?14’ ,.1mder den den värnpliktige fullgjorde tjänstgöring till

rikets, försvar, åtnjuta visst understöd, därest familjen för sitt uppehälle

vore '' behov av sådant understöd, som i förordningen avsåges. Då

emellertid, med anledning av riksdagens därom fattade beslut, enligt

nådigt brev den 14 oktober 1914 föreskrivits, att jämväl till fast anställt

manskap vid marinen finge under tid, då detsamma tjänstgjorde vid mobiliserad

del av marinen eller. eljest fullgjorde tjänstgöring, för vilken

detsamma ° på grund av särskilda bestämmelser ägde åtnjuta krigsavlönmg,

utgå familjeunderstöd efter enahanda grunder, som stadgades i

nyssnämnda förordning, syntes vid bedömandet av förevarande fråga

kunna bortses från det understöd av nu nämnt slag, som kunde

hava utgått till här ifrågavarande kategori av värnpliktiga. Dock måste

naturligen iakttagas, att den särskilda gottgörelse, varom här vore fråga

icke finge verka på sådant sätt, att värnpliktig, som bildat familj, härigenom

skulle i något fall erhålla en förmån utöver dem, som tillkomme

den fast anställde med familj.

I skrivelse den 27 maj 1915 (nr 5, punkt 28) uttalade riksdagen,

att riksdagen, med hänsyn till långvarigheten av ifrågavarande värnpliktigas

tjänstgöring, som i huvudsak varit föranledd av de många

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 159. •>

vakanserna inom sjömauskåren, ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, i vad den avsåg ersättning åt bemäld;! värnpliktiga.

Riksdagen ville dock därvid betona att, såsom departementschefen

framhållit, den särskilda gottgörelse, varom här vore fråga, icke

Unge verka på sådant sätt, att värnpliktig, som bildat familj, härigenom

skulle i något fall erhålla cn förmån utöver dem, som tillkomme den

fast anställde med familj.

Departementschefen hade — yttrade riksdagen vidare ansett,

att ifrågavarande ersättningsbelopp borde bestridas under förskottstitel.

Riksdagen bulle emellertid före, att det vore lämpligare, att ett förslagsanslag

för ändamålet uppfördes å riksstaten under femte huvudtiteln.

Det erforderliga anslaget syntes på grund av gjorda beräkningar kunna

bestämmas till 75,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under

år 1915 förskjuta för ändamålet erforderligt belopp.

I anslutning till riksdagens i överensstämmelse härmed fattade beslut Kungi. Majas

föreskrev Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 18 juni 1915, att flottan -uni j^15

tilldelad, värnpliktig av klass A, som under sin stamanställningstid uppnått

korpralsgrad eller l:a eller 2:a klass sjömans tjänstbarhetsklass,

ävensom flottan tilldelad värnpliktig av klass B finge, därest han efter

inkallelse till tjänstgöring under pågående mobilisering fullgjort eller

komme att fullgöra tjänst minst sex månader i följd utan annat avbrott

än tillfällig permission och därunder minst fyra månader med gott vitsord

bestritt korprals- eller därmed likställd befattning, erhålla särskild

ersättning med ett belopp av 20 kronor i månaden för den del av

tjänstgöringstiden, som översköte två månader; dock att den särskilda

ersättningen jämte av den värnpliktige åtnjuten krigsavlöning ej finge

för månad överstiga ett belopp av 51 kronor, motsvarande lön, dagavlöning

och inkvarteringsbidrag, allt för månad om SO dagar, för stamanställd

korpral i 2:a lönegraden vid Karlskrona station.

Då Kungl. Maj:t sålunda föreskrev, att ifrågavarande ersättning jämte

av den värnpliktige åtnjuten krigsavlöning ej finge för månad överstiga

ett belopp av 51 kronor, var detta föranlett därav att, enligt vad såväl

i det vid förutnämnda proposition fogade statsrådsprotokollet som ock i

riksdagens skrivelse betonats, ersättningen ej finge verka på sådant sätt,

att värnpliktig, som bildat familj, därigenom skulle i något fall erhålla

en förmån utöver dem, som tillkomme den fast anställde med familj.

Nämnda belopp av 51 kronor motsvarar nämligen, på sätt förut sagts,

i gällande stat för flottans sjömanskår upptagen lön (23 kronor), dag
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Xungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 159.

avlöning (18 kronor) och inkvarteringsbidrag (10 kronor), allt för månad

om 30 dagar, för stamanställd korpral i 2:a lönegraden vid Karlskrona

station. Att därvid tagits hänsjm till avlöningsförhållandena vid Karlskrona

och icke vid Stockholms station, där inkvarteringsbidraget för

korpral utgör 15 kronor i månaden och således är 5 kronor högre än

vid Karlskrona station, har sin förklaring däri, att värnpliktiga, varom

här är fråga, eljest skulle hava kommit i åtnjutande av avlöningsförmåner,

överstigande dem, som utgå till stamanställda korpraler vid

Karlskrona station1). Visserligen har genom omförmälda bestämmelse

vållats, att under den tid, 1914 års krigsavlöningsreglemente var gällande,

värnpliktiga av här ifrågavarande kategorier vid tjänstgöring av

angiven art erhållit ersättning med icke oväsentligt lägre belopp än 20

kronor, för månad räknat. Men det synes uppenbart att, därest vid bestämmandet

av ersättningens maximibelopp tagits i beräkning det vid

Stockholms station utgående högre inkvarteringsbidraget, nyss omförmälda,

av riksdagen särskilt betonade önskemål icke kunde anses hava

blivit behörigen tillgodosett, liksom ock att ett sådant tillvägagångssätt

varit ägnat att väcka berättigat missnöje hos de fast anställda korpralerna

vid Karlskrona station.

I det följande kommer jag att till behandling upptaga särskilda

till Kungl. Maj:t inkomna eller överlämnade framställningar beträffande

avlöningsförmånerna för vissa grupper av värnpliktiga. Dessförinnan

torde jag emellertid få erinra om några ytterligare omständigheter, som

stå i samband med nämnda framställningar. Förut är nämnt, att flertalet

till mobiliseringstjänst inkallade värnpliktiga av klass B, vilka avlagt

sjökaptens-, styrmans- eller maskinistexamen, konstituerats till underofficerskorpraler

i flottans reserv och därigenom erhållit eu mot deras

tjänstgöring svarande avlöning. Enahanda är ock förhållandet med en

del under mobiliseringen inkallade värnpliktiga av klass A. Sålunda

konstituerade underofficerskorpraler åtnjöto efter mobiliseringsinkallelse

jämlikt § 3, mom. 3, och § 8, mom. i, i reglemente för marinens avlöning

under krigstjänstgöringstid (krigsavlöningsreglemente) den 25

september 1914 dels fredsavlöning i likhet med motsvarande stampersonal

— uppgående till 84 resp. 89 kronor i månaden för underofficerskorpral

med inkvarteringsbidrag vid Karlskrona, resp. Stockholms station

— dels ock, med undantag av dem, som kommo i åtnjutande av familje
'')

Enligt krigsavlöningsreglementet för marinen av den 25 september 1914, som

var gällande till den 1 augusti 1915, utgick krigslön till värnpliktig korpral med 12

kronor 50 öre för lönetermin eller med 37 kronor 50 öre i månaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj:t.i Nåd. Proposition Nr t ä 9. ‘

understöd, under all tjänstgöring krig savlöning stillägg med 5 kronor lör

lönetermin (= 15 kronor i månaden). Vid sjötjänstgöring tillkom dessutom

den avlönings förhöj ning, som uppbars av stamanställda underofficerskorpraler

under motsvarande tjänstgöring.

Den efter riksdagens hörande den 11 juni 1915 utfärdade förordningen

med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. in.

vid marinen på krigsfot, vilken förordning trädde i kraft den 1 augusti

samma ar och var avsedd att ersätta nyssnämnda kiigsavlöningsregle

mente för marinen av den 25 september 1914, upptager för värnpliktig,

som blivit konstituerad till underofficerskorpral, krig slån med

ett i förhållande till tidigare utgående avlöningsförmåner väsentligt

reducerat belopp. Denna krigslön utgår enligt den i § 11 av förordningen

upptagna krigslönetariff med 12 kronor 50 öre i lönetermin

(—*37 kronor 50 öre i månaden). Då emellertid i § 1, mom. 2, av

förordningen stadgats, att Kungl. Maj:t vid partiell mobilisering av

marinen i varje fall lämnar föreskrift, beträffande vilka delai avT mannen

och i vilken omfattning förordningen skall äga tilllämpning,

förordnade Kungl. Maj:t, med stöd av nämnda stadgande, genom

nådigt brev den 30 juli 1915, bland annat, att från förordningens

tillämpning tills vidare skulle undantagas värnpliktiga, som före den

1 augusti samma år konstituerats till militär tjänstegrad.. Anledningen

till nyssnämnda bestämmelse i nådiga brevet den 30 juli 1915

var, att det icke ansågs med billighet överensstämmande, att värnpliktiga,

som före förordningens av den 11 juni 1915 trädande i kraft inkallats

till mobiliseringstjänstgöring och på grund, av innehavda kvalifikationer

konstituerats till militär tjänstegrad, skulle i följd av nämnda

förordnings bestämmelser i avlöningshänseende komma att intaga en

väsentligen ofördelaktigare ställning än tillförene. Å andra sidan

befanns det, med hänsyn till angelägenheten därav att i sagda, förordning

upptagna bestämmelser rörande lägre avlöning för konstituerade

värnpliktiga i största möjliga omfattning skulle komma att tillämpas

under pågående mobilisering, icke vara lämpligt att i vidare män än

som nyss angivits göra undantag från förordningens bestämmelser beträffande

nämnda värnpliktiga. Emellertid har härav blivit en följd,

att värnpliktiga, som konstituerats till underofficerskorpraler efter den

31 juli 1915, kommit att i avlöningshänseende bliva sämre ställda än

sådana värnpliktiga, som under mobiliseringen fullgjort korpralstjänst

och därvid uppfyllt villkoren för åtnjutande av den utav 1915 års riksdag

beviljade särskilda ersättningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Framställ
ningar
rörande

särskild

ersättning

till värnpliktiga,

vilka

efter den

31 juli 1915

konstituerats

till nnderofficerskorpraler

i flottans

reserv.

Kungl, Maj:t Nåd. Proposition Nr 159.

I berörda förordning av den 11 juni 1915 finnes även intagen bestämmelse

rörande krigslön — utgående med 10 kronor för lönetermin eller

30 kronor i månaden — för konstituerad korpral. Tidigare bär konstituering

av värnpliktiga till korpraler i flottans reserv icke förekommit,

men i samband med nämnda bestämmelses införande i sagda förordning

bar i kungörelse den 30 juli 1915 angående vissa ändringar i förordningen

den 7 augusti 1914 angående konstruering och anställning av personal

vid marinens stam och reserv vid mobilisering, vilken kungörelse trätt i

kraft den 1 augusti 1915, stadgats, att chef för underofficers- och sjömanskårerna

äger, jämlikt de närmare föreskrifter, som meddelas av

Konungen i kommandoväg, konstituera värnpliktiga till korpraler i

flottans reserv.

Slutligen torde jag få erinra, huruledes enligt krigsavlöningsreglementet

för marinen av den 2o september 1914 till menig värnpliktig

utgick krigslön med 8 kronor 10 öre för lönetermin (= 24 kronor 30

öre i månaden). I förordningen av den 11 juni 1915 nedsattes krigslönen

för menig värnpliktig till 5 kronor för lönetermin (= 15 kronor

i månaden). Jämlikt en i sagda förordning intagen övergångsbestämmelse

gäller emellertid, att krigslönen till menig värnpliktig, vilken under återstoden

av år 1915 fullgör krigstjänstgöring, skall, oberoende av förordningens

föreskrifter, under den tid av sagda år inkallelsen omfattar

utgå med 8 kronor 10 öre för termin, men att, därest allmän mobilisering

varder anbefalld, förordningen skall i sin helhet lända till efterrättelse.

I

I underdånig skrivelse den 22 november 1915 har chefen för underofficers-

och sjömanskårerna vid flottans station i Stockholm gjort framställning

om särskild ersättning till sådana värnpliktiga av klass Ä eller B, som

efter den 1 augusti 1915 blivit konstituerade till underofficerskorpraler i

flottans reserv. Bemälde kårchef har därvid hänvisat till det förut anmärkta

förhållandet, att sådan underofficerskorpral enligt förordningen den 11 juni

1915 uppbure krigslön med endast 12 kronor 50 öre för lönetermin

(== 37 kronor 50 öre i månaden), under det konstituerad korpral av

klass A eller B, som uppfyllde de i berörda nådiga brev den 18 juni

1915 angivna villkor, åtnjöte, utöver krigslön enligt nämnda förordning

med 10 kronor för lönetermin (= 30 kronor i månaden), den av riksdagen

medgivna särskilda ersättningen av 20 kronor för månad och

sålunda erhölle avlöningsförmåner med tillhopa 50 kronor i månaden. En

till underofficerskorpral befordrad korpral bleve sålunda efter sin befordran,

vilken kunde anses erforderlig för fyllande av vakans inom underofficers
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 159. 9

korpralsgraden, ekonomiskt sämre lottad äu före densamma. Den ifrågasatta

särskilda ersättningen till omförmälda underofficerskorpraler bordo

enligt bemälde chefs mening lämpligen bestämmas till 45 kronor i månaden,

därvid samma beräkningsprinciper använts som de, vilka legat

till grund för bestämmandet av ersättningen till korpral. Lön, dagavlöning

och inkvarteringsbidrag lör månad om SO dagar lör stamanställd

underofticerskorpral i l:a lönegraden vid Karlskrona station belöpte sig

nämligen till 84 kronor, under det att konstituerad värnpliktig underoflicerskorpral

enligt nyssnämnda förslag skulle erhålla 37 kronor SO öre

+ 45 kronor — 82 kronor 50 öre.

Vidare har stationsbefälhavaren vid Hottans station i Karlskrona den

9 december 1915 till marinförvaltningen överlämnat en framställning i

nyss angivet syfte från chefen för underofficers- och sjömanskårerna vid

sistnämnda station samt därvid hemställt om utverkande, att flottan

tilldelad värnpliktig av klass A eller B, vilken efter den 1 augusti 1915

konstituerats till underofficerskorpral, måtte tillerkännas sådan särskild

ersättning av 20 kronor i månaden, som enligt nådiga brevet den 18 juni

1915 utginge till vissa värnpliktiga under mobiliseringstjänstgöring.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm har den 16

december 1915 till marinförvaltningen med tillstyrkan överlämnat en ansökning

från vissa värnpliktiga av klass A (korpraler), vilka efter hemförlovning

från krigs tjänstgöring under nu pågående mobilisering ånyo

blivit inkallade till sådan tjänstgöring, i vilken ansökning anhållits, att

sökandena för rätt att åtnjuta särskild ersättning enligt nådiga brevet

den 18 juni 1915 måtte få tillgodoräkna sig den tid, under vilken de

före hemförlovningen fullgjort krigstjänstgöring.

Mot denna framställning har chefen för marinstaben i den 5 januari

1916 avgivet yttrande förklarat sig icke hava något att erinra. I

I en till Kungl. Maj:t ställd, av stationsbefälhavaren vid flottans

station i Karlskrona med utlåtande den 28 januari 1916, jämte yttrande

av chefen för underofficers- och sjömanskårerna vid nämnda station, insänd

ansökning hava åtskilliga värnpliktiga, bland annat, anhållit, att

krigslön måtte jämväl efter den 1 januari 1916 få till dem utgå i enlighet

med tidigare gällande bestämmelser.

Bemälde kårchef har därvid föreslagit, att meniga värnpliktiga efter

två månaders tjänstgöring med gott vitsord måtte erhålla särskild ersättning

med ett belopp av 10 kronor i månaden, därest tjänstgöringen

varat under minst halva månaden. Härigenom skulle dessa värnpliktiga

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 137 höft. (Nr 159.) 2

Framställning

rörande tillgodoräknande

av tidigare

fullgjord

krigstjänstgöring

för rätt

att åtnjuta

särskild ersättning.

Framställning

rörande ökade

avlöningsförmåner

för

menig värnpliktig.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Framställning

rörande ökade

avlöningsförmåner

till

under mobiliseringen

inkallade

maskinister.

10 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 159.

komma att uppbära sammanlagt 25 kronor i månaden — krigslönen

för menig värnpliktig utgör numera, såsom förut nämnts, 15

kronor för månad — eller i det närmaste samma belopp, 24 kronor 30

öre, vartill krigslönen för menig värnpliktig uppgått enligt krigsavlöningsreglementet

för marinen den 25 september 1914.

Detta kårchefens förslag har tillstyrkts av stationsbefälhavaren.

Chefen för marinstaben har i häröver avgivet utlåtande av den 7

februari 1916, i likhet med nyssbemälde kårchef och stationsbefälhavare,

ansett rättvist, att någon förbättring i avlöningen tillerkändes jämväl

meniga värnpliktiga, som inkallats till krigstjänstgöring, och anslutit

sig till dessa myndigheters uppfattning beträffande det belopp, med

vilket sagda löneförbättring lämpligen borde utgå. Däremot ansåge

marinstabschefen, att i fråga om löneförbättringens tillgodonjutande

samma villkor borde uppställas, som angivits i nådiga brevet den 18

juni 1915, d. v. s. att fordran på en längre tids oavbruten krigstjänstgöring

borde bibehållas. Särskild ersättning utöver den av riksdagen

fastställda krigslönen syntes nämligen marinstabschefen böra utgå endast

till sådana värnpliktiga, som särskilt tungt drabbats av krigsinkallelsen,

och ett annat tillvägagångssätt skulle även kunna leda till ersättningsanspråk

från andra håll av oöverskådlig räckvidd. För att i möjligaste

män tillgodose de värnpliktigas intressen syntes dock böra tagas under

övervägande, huruvida icke de bestämmelser i detta hänseende, som framdeles

eventuellt komme att utfärdas, borde tillämpas retroaktivt från 1916

års början, därvid även under år 1915 infallande del av nu pågående

krigstjänstgöring borde få tillgodoräknas för den särskilda ersättningens

åtnjiitande.

Slutligen har svenska maskinbefälsförbundet i en till chefen för

sjöförsvarsdepartementet ställd ansökning anhållit, bland annat, att

»tjänstgöringspenningarna» för maskinister, som inkallats till tjänstgöring

under pågående mobilisering, måtte ställas i lämpligt förhållande till de

mobiliserades kvalifikationer och tjänsteutövning.

Häröver har chefen för marinstaben den 14 februari 1916 avgivit

utlåtande och därvid hemställt, att till underofficerskorpral konstituerad

värnpliktig, som uppbure krigslön enligt förordningen den 11 juni 1915,

måtte tillerkännas den i nådiga brevet den 18 i samma månad omförmälda

särskilda ersättningen av 20 kronor i månaden under de i berörda nådiga

brev angivna villkor, samt att åt den bestämmelse, som eventuellt

komme att utfärdas i sådant hänseende, måtte givas retroaktiv verkan. Vidare

har chefen för marinstaben anfört, att det kunde ifrågasättas, huruvida

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 159.

icke värnpliktiga av klass A och B, som inkallats till krigstjänstgöring

under pågående mobilisering, rättvisligen borde med hänsyn till de

tunga offer för landets säkerhet, som av dessa värnpliktiga fordrades, beredas

avlöningsförmåner, som gjorde det möjligt för dem att under den langa

tjänstgöringstiden försörja sina familjer, och sålunda komma i åtnjutande

av en avlöning, lika hög eller helst något högre än den, som utginge

till stammanskap av motsvarande tjänstegrad eller tjänstbarlietsklass.

Samtliga i nu nämnda framställningar väckta frågor hava av marinförvaltningen

upptagits till behandling i utlåtande av den 2 innevarande

mars, varjämte ämbetsverket i särskilda yttranden samma dag över de

två sist omförmälda framställningarna hänvisat till nyssnämnda utlåtande.

I detta utlåtande har ämbetsverket anfört, bland annat, föl
jande.

. .

För att tillerkänna sådana till krigstjänstgöring inkallade värnpliktiga,

som efter den 1 augusti 1915 konstituerats till underofficerskorpraler,

en särskild ersättning i likhet med vissa värnpliktiga, som bestritt

korpralstjänst, funne marinförvaltningen under ovan angivna omständigheter

numera samma skäl tala, som i förberörda proposition nr 162 till

1915 års riksdag anförts till stöd för sådan ersättning åt sistnämnda

värnpliktiga. Med avseende å det belopp, varmed den särskilda ersättningen

för underofficerskorpral borde utgå, ansåge ämbetsverket detta

höra bestämmas så, att proportionen mellan underofficerskorprals och

korprals krigslön enligt förordningen den 11 juni 1915 med särskilda

föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m. vid marinen på krigsfot

bibehölles även efter det särskild ersättning tillagts såväl i framställningarna

avsedda underofficerskorpraler som i nådiga brevet den 18

juni 1915 avsedda värnpliktiga, eller sålunda till 25 kronor i månaden.

Sedan numera, enligt § 1 i förutberörda kungörelse den 30 juli

1915 angående vissa ändringar i förordningen den 7 augusti 1914 angående

konstituering och anställning av personal vid marinens stam och

reserv vid mobilisering, värnpliktig kunde konstitueras även till korpral

i den ordning, nämnda förordning närmare föreskreve, syntes det ämbetsverket,

som om stadgandet i nådiga brevet den 18 juni 1915 borde i hithörande

del givas en något ändrad lydelse.

Efter ingången av år 1916 åtnjöte menig värnpliktig, såsom förut

nämnts, krigslön med endast 5 kronor i lönetermin. Da emellertid

tjänstgöringstiden jämväl för dessa värnpliktiga blivit jämförelsevis lång,

ansåge marinförvaitningen, att den särskilda ersättningen icke borde be
-

Marinförvaltningens

utlåtande

den

2 mars 1916.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 159.

gränsas att gälla blott underofficerskorpraler och korpraler, utan torde

sådan ersättning böra utsträckas även till meniga. Denna särskilda

ersättning syntes lämpligen kunna sättas till 10 kronor i månaden. Därmed

skulle nämligen värnpliktigas avlöning uppnå ett belopp, ungefär

motsvarande det förut utgående. Jämväl ur synpunkten, att proportionen

mellan krigslönebeloppen för underofficerskorpraler, korpraler och

meniga enligt förordningen den 11 juni 1915 bibehölles, sedan såväl

underofficerskorpraler som korpraler och meniga erhållit sålunda föreslagen

särskild ersättning, vore detta belopp att förorda.

Då det visat sig, att vissa värnpliktiga efter hemförlovning från en

relativt lång krigstjänstgöring ånyo inkallats till sådan tjänstgöring, och

det icke torde vara avsett, att vid den långa tjänstgöringen, som med

inkallelse vid marinen avsåges, värnpliktig skulle gå miste om den särskilda

ersättningen under två månader för varje inkallelse, syntes icke

längre böra fordras för den särskilda ersättningen, att tjänstgöringen

fullgjordes i en följd.

Med ledning av tillgängliga uppgifter från flottans stationer kunde

antagas, att till den föreslagna ersättningen bleve berättigade under år

1915 29 underofficerskorpraler för fem månader (= 3,625 kronor) och

120 ånyo inkallade korpraler för två månader (= 4,800 kronor) samt

under år 1916 80 underofficerskorpraler, 330 korpraler och 300 meniga

värnpliktiga (= 139,200 kronor), vadan kostnaderna för åren 1915 och

1916 kunde beräknas till sammanlagt omkring 147,625 kronor. Då av

det utav 1915 års riksdag beviljade anslaget, 75,000 kronor, vid årsskiftet

allenast återstått ett belopp av 11,811 kronor, torde ytterligare

behöva anvisas för kostnadernas bestridande under åren 1915 och 1916

136,000 kronor.

På grund härav har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå innevarande års riksdag att ej mindre medgiva, att flottan

tilldelad värnpliktig, som efter den 1 augusti 1915 konstituerats till underofficerskorpral

eller korpral i flottans reserv, ävensom flottan tilldelad

menig värnpliktig, därest han efter inkallelse till tjänstgöring Tunder nu

pågående mobilisering med gott vitsord fullgjort eller komme att fullgöra

tjänst minst sex månader, måtte för den del av tjänstgöringstiden,

som översköte två månader, få uppbära särskild ersättning, att utgå till

underofficerskorpral med 25 kronor, till korpral med 20 kronor, i den

män särskild ersättning ej redan till sådan värnpliktig utbetalts, och

till menig värnpliktig för krigstjänstgöringstid, som infölle efter den 31

december 1915, med 10 kronor, allt för månad räknat, dock med iakttagande

av att den särskilda ersättningen jämte av den värnpliktige

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proportion Nr 150.

13

åtnjuten krigsavlöning icke finge för månad överstiga för underofficerskorpral

84 kronor, för korpral 51 kronor och för menig 25 kronor i

månaden, än även till bestridande av kostnaderna för utbetalande av

ifrågavarande ersättning för år 1916 anvisa ett förslagsanslag av

136,000 kronor på extra stat för år 1917, med rätt för Kung!. Maj:t

att redan år 1916 disponera nämnda belopp.

I samband härmed har marinförvaltningen erinrat därom att, vid

bifall till det av ämbetsverket sålunda framlagda förslaget, till underofficerskorpral

eller korpral konstituerad värnpliktigs kontanta avlöningsförmåner

icke längre komme att stå i proportion till de avlöningsförmåner,

till underofficerare konstituerade värnpliktiga ägde uppbära enligt

den lägre tariffen i förordningen den 11 juni 1915.

Innan jag går att yttra mig över de i ärendet föreliggande förslagen,

torde det tillåtas mig att i korthet redogöra för det sätt, på vilket

inkallelserna av värnpliktiga under den pågående mobiliseringen av

flottan ordnats.

Såsom förut nämnts, inkallades vid mobiliseringens början genom

nådigt beslut den 3 augusti 1914 dels samtliga värnpliktiga av klass

A och B, dels ock, förutom vissa andra värnpliktiga, de flottan i allmän

tjänst eller sjötjänst tilldelade värnpliktiga, som tillhörde 1911 och

1912 års klasser. Härvid inställde sig av klass A ett större antal än

som motsvarade behovet, varför en del av dem hemförlovades omedelbart

och andra efter 3 å 4 månaders tjänstgöring. Då förhållandena

nödvändiggjorde, att flottan alltjämt bibehölls mobiliserad i ungefär

samma omfattning som förut, inkallades de sålunda hemförlovade av

klass A ävensom sådana värnpliktiga av denna klass, som ej förut inställt

sig, i mars och april 1915 för att avlösa dem, som varit i tjänst

sedan augusti 1914 eller under en period av omkring 8 månader. För avlösning

efter omkring 8 månaders tjänstgöring av de i mars och april 1915

inryckta värnpliktiga av klass A inkallades under oktober och november

samma år de, som tidigare hemförlovats efter 3 å 4 månaders tjänstgöring,

och är det avsett, att dessa efter 8 månaders tjänst skola hemförlovas

i juni 1916. De komma därvid att avlösas av sådana förut inkallade

av klass A, som av en eller annan anledning ännu icke inställt

sig till krigstjänstgöring; dessa senare skulle då i sin ordning, om så

anses behövligt, vara i tjänst under en period av 8 månader. Skulle

ny avlösning av värnpliktiga utav ifrågavarande klass därefter erfordras

eller antalet av inkallade sådana, som ännu ej inställt sig till krigstjänstgöring,

bliva otillräckligt för avlösningen i juni 1916, torde de,

Departements
chefens
yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 159.

vilka varit i tjänstgöring under tiden augusti 1914—mars (april) 1915,

ånyo komma att, åtminstone till en del, behöva inkallas.

Vad beträffar de i augusti 1914 inkallade värnpliktiga av klass B,

hemförlovades jämväl av dessa en del omedelbart samt andra efter 2 å

4 månaders tjänstgöring. 1 maj och juni 1915 — således efter omkring

10 månaders tjänstgöring — avlöstes de värnpliktiga av denna

klass, som fullgjort tjänst sedan augusti 1914, av sådana, vilka vid

förstnämnda tidpunkter (maj och juni 1915) avslutat navigationsskola

eller icke förut varit i tjänst längre tid än 2 månader. Dessa senare

hava från och med år 1916 ersatts av andra värnpliktiga utav klass B,

vilka i sin ordning beräknas vara i tjänst under 10 månader eller till

november 1916.

De inkallade värnpliktiga av 1911 och 1912 års klasser kvarblevo

i tjänst, i den mån de ej hemförlovades redan under augusti 1914, under

en tid av 3 å 6 månader. Under april 1915 inkallades samtliga förut ej

inryckta värnpliktiga av dessa klasser, och hemförlovades dessa i början

av augusti 1915 efter 31/* månaders tjänstgöring. Vid sistnämnda tidpunkt

inkallades i sjötjänst inskrivna värnpliktiga, tillhörande årsklassen

1910, vilka hemförlovades efter 3 månaders tjänst.

I övrigt hava, i ändamål att i möjligaste mån inskränka inkallelserna

av värnpliktiga av klass A och B samt äldre årsklasser, under

olika tidsperioder kvarhållits värnpliktiga av 1913 och 1914 års klasser

efter avslutad fredstjänstgöring.

Den nu lämnade redogörelsen har endast avsett att angiva den allmänna

gången av de gjorda inkallelserna av värnpliktiga. Under mobiliseringen

hava därjämte för ordnandet av flottans krigsberedskap även

vid andra än förut omförmälda tillfällen inryckning och hemförlovning

ägt rum av värnpliktiga, tillhörande förenämnda klasser.

De i ärendet föreliggande förslagen avse väsentligen,

dels att sådana värnpliktiga av klass A eller B, som efter den 31

juli 1915 konstituerats till underofficerskorpraler eller korpraler i flottans

reserv, må under vissa villkor tillerkännas särskild ersättning utöver den

krigslön, som tillkommer dem enligt förordningen den 11 juni 1915;

dels och att till meniga värnpliktiga må under vissa villkor utgå

särskild ersättning utöver dem jämlikt nämnda förordning tillkommande

krigslön.

Vad då först beträffar framställningen om särskild ersättning till

sådana värnpliktiga av klass A eller B, som efter den 31 juli 1915

konstituerats till underofjicerskorpraler i flottans reserv, har i det före
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 159.

gående (sid. 7) omnämnts, hurusom ifrågavarande värnpliktiga kommit

att i avlöningshänseende bliva sämre ställda än sådana värnpliktiga, ^

som under den pågående mobiliseringen av flottan fullgjort korpralstjänst

och därvid uppfyllt villkoren för åtnjutande av den i nådiga

brevet den 18 juni 1915 omförmälda särskilda ersättningen av 20 kronor

för månad. Jag har ock redan tidigare angivit, att orsaken till, att

endast de underofficerskorpraler, som konstituerats före förordningens av

den 11 juni 1915 trädande i kraft (den 1 augusti samma år), bibehöllos

vid stamanställd underofficerskorprals avlöningsförmåner, var den, att

man — icke minst ur besparingssynpunkt — ansåg sig böra bringa de

i nämnda förordning upptagna bestämmelserna rörande lägre avlöning

för konstituerade värnpliktiga i största möjliga omfattning i tillämpning

under den pågående mobiliseringen. Därest flottans mobilisering blivit av

kortare varaktighet, hade den sålunda uppkomna ojämnheten i avlöningsförmåner

mellan nu nämnda underofficerskorpraler och korpraler saknat

vidare betydelse. Då emellertid mobiliseringen med hänsyn till de utrikespolitiska

förhållandena alltjämt måst fortgå, synes mig rättvisan

kräva, att en ändring i avlöningshänseende åvägabringas beträffande förhållandet

mellan dessa båda kategorier av värnpliktiga. Det lärer därvid

icke kunna ifrågasättas att minska beloppet av den vid 1915 års riksdag

medgivna ersättningen till sådana värnpliktiga, som bestritt korpralsbefattning,

utan torde frågan icke kunna lösas på annat sätt än att, såsom

myndigheterna föreslagit, en särskild ersättning under vissa villkor tiller - kännes jämväl ifrågavarande konstituerade underofficerskorpraler. Denna

ersättning synes mig i enlighet med marinförvaltningens hemställan och

på det av ämbetsverket angivna skäl, att proportionen mellan underofficerskorprals

och korprals krigslön enligt förordningen den 11 juni 1915

borde bibehållas även efter det särskild gottgörelse tillagts såväl sådana

värnpliktiga underofficerskorpraler, varom nu är fråga, som i nådiga

brevet den 18 i samma månad omförmälda värnpliktiga, höra bestämmas

till 25 kronor, för månad räknat. Härigenom skulle här avsedd värnpliktig

underofficerskorprals avlöningsförmåner kunna uppgå till 37

kronor 50 öre (krigslön) + 25 kronor = 02 kronor 50 öre för månad,

under det värnpliktig korprals förmåner numera kunna belöpa sig till

30 kronor (krigslön) + 20 kronor = 50 kronor i månaden. Den av

chefen för underofficers- och sjömanskårerna i Stockholm uti ifrågavarande

avseende föreslagna ersättningen av 45 kronor i månaden finner

jag alltför högt tilltagen, liksom jag å andra sidan anser, att den av

chefen för marinstaben och stationsbefälhavaren i Karlskrona gjorda

framställningen om ersättningens bestämmande till samma belopp som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 15,0.

för korpraler eller till 20 kronor för månad icke i erforderlig mån

tager hänsyn till underofficerskorpralens berättigade krav på högre avlöning

än korpralen.

För åtnjutande av den sålunda föreslagna ersättningen av 25 kronor

i månaden torde, på sätt marinförvaltningen föreslagit, böra fordras, att

värnpliktig underofficerskorpral, varom här är fråga, efter inkallelse till

tjänstgöring under nu pågående mobilisering med gott vitsord fullgjort

eller kommer att fullgöra tjänst minst sex månader. Jag finner mig

ock böra ansluta mig till ämbetsverkets mening därom, att denna tjänstgöring

om minst sex månader icke behöver omfatta en sådan tidsperiod

i en följd. Då här ifrågavarande — liksom andra — värnpliktiga,

såsom av den förut lämnade redogörelsen för de värnpliktigas inkallelser

under mobiliseringen framgår, i flera fall inryckt till krigstjänstgöring

i olika omgångar, av vilka en eller flera kan hava avsett kortare tid än

sex månader, synes mig rätten att komma i åtnjutande av den särskilda

gottgörelsen bliva alltför snäft begränsad, därest icke en sammanläggning

får äga rum av de särskilda tidrymder inkallelserna omfattat.

Däremot kan jag icke biträda marinförvaltningens uppfattning, att från

krigstjänstgöringstiden böra avdragas två månader, under vilka ifrågavarande

underofficerskorpraler icke skulle få uppbära omförmälda gottgörelse.

I och med den värnpliktiges konstituering till underofficerskorpral

lärer han nämligen, oberoende av den tid, han dessförinnan

varit i krigstjänstgöring, böra komma i åtnjutande av den särskilda

ersättningen under hela tjänstgöringstiden i denna sin egenskap, då hans

konstituering till underofficerskorpral ju innebär, att han anses besitta

de erforderliga kvalifikationerna för att fullgöra underofficerskorprals

tjänst.

Med avseende å ifrågasatt särskild ersättning till värnpliktiga av

klass A eller B, vilka efter den 31 juli 1915 konstituerats till korpraler i

flottans reserv, torde jag få erinra därom att, på sätt redan i det föregående

(sid. 8) omnämnts, genom kungörelse av den 30 juli 1915, som

trätt i kraft den 1 augusti samma år, stadgats, att chef för underofficersoch

sjömanskårerna äger konstituera värnpliktiga till korpraler i nämnda

reserv. Den rätt att komma i åtnjutande av särskild ersättning av 20

kronor i månaden, som genom förut omförmälda nådiga brev den 18

juni 1915 tillerkänts värnpliktiga, vilka bestritt korprals befattning,

bör givetvis tillgodokomma jämväl sådana värnpliktiga, som i enlighet med

nyssnämnda stadgande efter den 31 juli 1915 konstituerats till korpraler,

helst sådan konstituering numera i allmänhet skett av värnpliktiga,

vilka fullgöra korpralstjänst. Ehuru bestämmelserna i berörda nådiga

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kung!. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr 159.

brev den 18 juni 1915, enligt vad jag- erfarit, redan tillämpas även pa

konstituerade '' korpraler, torde dock ett uttryckligt medgivande i sådan

riktning nu böra av riksdagen inhämtas. Beträffande villkoren för att

dessa till korpraler konstituerade värnpliktiga må erhålla nämnda ersättning

torde jag få hänvisa till vad jag nyss anfört beträffande värnpliktiga,

som efter den 31 juli 1915 konstituerats till underofficerskorpraler i

flottans reserv, då förhållandena beträffande båda dessa kategorier av

värnpliktiga i nämnda hänseende äro fullständigt likartade.

Då jag nu övergår till frågan om ersättning i vissa fall till meniga

värnpliktiga utöver dem enligt förordningen den 11 juni 1915 tillkommande

krigslön, anhåller jag till en början få fästa uppmärksamheten

därå, att man vid bestämmandet av denna krigslön lagt till grund

beloppet av det penningbidrag, som enligt 1914 års senare riksdags

beslut i allmänhet tillkommer värnpliktig under fredstjänstgöring eller

50 öre för dag, samt'' att med hänsyn härtill krigslönen för menig värnpliktig

i nämnda förordning upptagits till 5 kronor för lönetermin. Jag

utgår från, att den sålunda fastslagna principen om menig värnpliktigs

krigslön icke bör rubbas. Däremot synes det enligt min mening äga

goda skäl för sig, att sådana meniga värnpliktiga, som fullgöra krigstjänstgöring

under en avsevärt längre tidsperiod än flertalet övriga värnpliktiga

och vilka sålunda måste underkasta sig väsentliga uppoffringar

av ekonomisk och annan art samt därigenom på samma gång åt flottan

giva ett ökat mått av krigsberedskap, beredes särskild ersättning, att

utgå från och med år 1916.

I fråga om nämnda tidsperiods längd anser jag mig, i likhet med

marinförvaltningen, böra förorda en tidrymd av minst sex månader eller

samma tid, som enligt nådiga brevet den 18 juni 1915 redan nu

fordras för åtnjutande av den värnpliktig, som bestritt korpralsbefattning,

tillerkända ersättningen och som i det föregående föreslagits beträffande

efter den 31 juli 1915 konstituerade underofficerskorpraler och

korpraler. Av samma anledning, som nyss angivits beträffande nämnda

underofficerskorpraler och korpraler, torde fordran på, att krigstjänstgöringen

skall omfatta minst sex månader i en följd, icke höra uppställas.

Icke heller synas skäl föreligga för att, såsom marinförvaltningen

föreslagit, med avseende a meniga värnpliktiga bestämma, att

den ifrågasatta ersättningen skall utgå endast för den del av tjänstgöringstiden,

som överskjuter två månader. Går man nämligen ut från,

att meniga värnpliktiga bör med hänsyn till förhandenvarande förhållanden

tillerkännas en särskild gottgörelse under förutsättning av en längre

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 137 hult. (År 159.) ;>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 159.

tids val vitsordad krigstjänstgöring, lärer ock ett sådant betraktelsesätt

följdriktigt leda till, att denna gottgörelse bör utgå för tjänstgöringstiden

i dess helhet.

Beträffande storleken av den ifrågasatta ersättningen till meniga

värnpliktiga under den pågående mobiliseringen har jag icke något att

erinra mot myndigheternas förslag om bestämmandet av denna gottgörelse

till 10 kronor för månad. Härigenom skulle den menige värnpliktiges

månatliga avlöningsförmåner under den angivna förutsättningen

av minst sex månaders väl vitsordad krigstjänstgöring från och med

år 1916 uppgå till 15 kronor (krigslön) + 10 kronor = 25 kronor eller

ett belopp, ungefärligen motsvarande menig värnpliktigs krigslön enligt

tidigare gällande bestämmelser (24 kronor 30 öre). Jämväl den av marinförvaltningen

framhållna omständigheten, att proportionen mellan krigslönebeloppen

för underofficerskorpraler, korpraler och meniga enligt förordningen

den 11 juni 1915 komme att bibehållas, sedan såväl underofficerskorpraler

som korpraler och meniga erhållit sålunda föreslagen

särskild ersättning, talar för ersättningens fastställande till detta belopp.

Till åskådliggörande härav torde tjäna följande sammanställning:

Krigslön per

månad enligt

förordnin- gen den 11

juni 1915.

Föreslagen sär- skild ersättning,

att under vissa

villkor utgå

per månad.

Summa

avlönings-

förmåner

per

månad.

Efter den 31 juli 1915 konstituerad underofficers-

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

korpral.........................................................

37

50

25

—

62

50

Efter deri 31 juli 1915 konstituerad korpral .........

30

—

20

_

50

__

Menig värnpliktig för tid efter den 31 december 1915

15

—

10

—

25

—

Marinförvaltningen har i sitt utlåtande den 2 innevarande mars

föreslagit, att såsom villkor för åtnjutande av den sålunda till värnpliktiga

underofficerskorpraler, korpraler och meniga ifrågasatta ersättningen

skulle föreskrivas, att denna ersättning jämte av de värnpliktiga

åtnjuten krigsavlöning icke finge för månad överstiga de belopp, som

utginge till stamanställd personal av motsvarande tjänstegrad vid Karlskrona

station.. Dessa belopp utgöra resp. 84, 51 och 40 kronor för

månad. Härvid hava de meniga värnpliktiga med hänsyn till den utbildning,

de under sin fredstjänstgöring såsom värnpliktiga erhållit,

ansetts böra jämnställas med stamanställt manskap i 3:e lönegraden. Då

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr låt). 19

emellertid på grund av do i förordningen den 11 juni 1915 väsentligt

reducerade krigslönebeloppen för här ifrågavarande värnpliktiga ett sådant

överskridande numera icke i något fall kan äga rum, torde den ifrågasatta

bestämmelsen såsom överflödig kunna utelämnas.

Vidare bär marinförvaltningen erinrat att, vid bifall till ämbetsverkets

förslag, till underofficerskorpral eller korpral konstituerad värnpliktigs

kontanta avlöningsförmåner icke längre komme att stå i proportion

till de avlöningsförmåner, till underofficer konstituerad värnpliktigäger

uppbära enligt den i § 11 av förordningen den 11 juni 1915 intagna

lägre tariffen. Jämlikt denna tariff utgår krigslön till konstituerad

flaggunderofficer med 60 kronor och till konstituerad underofficer av. 2:a

graden med 45 kronor, allt för månad räknad. Enligt vad jag inhämtat,

bär emellertid av anledning, att underofficerskorpraler i allmänhet

fullgöra samma tjänst som underofficer, under den nu pågående

mobiliseringen endast i sällsynta undantagsfall (vid Karlskrona station

2, vid Stockholms station 1 fall) inträffat, att värnpliktiga konstituerats

till underofficerare, och när detta skett, har den sålunda konstituerade

endast kortare tid fullgjort krigstjänstgöring. Då följaktligen den påpekade

omständigheten icke äger någon nämnvärd praktisk betydelse,

torde man i detta sammanhang kunna bortse från densamma.

Vad slutligen beträffar de kostnader, som föranledas av de utav mig

i det föregående gjorda framställningarna, har jag icke något att erinra

mot grunderna för de av marinförvaltningen i sådant hänseende verkställda

beräkningarna. Enligt dessa beräkningar skulle kostnaderna under åren

1915 och 1916 uppgå till ett belopp av 136,000 kronor utöver den av

1915 års riksdag anvisade summan av 75,000 kronor. Då marinförvaltningens

beräkningar äro uppgjorda under förutsättning att det angivna

antalet värnpliktiga komme att åtnjuta särskild ersättning för hela den

tid under åren 1915 och 1916, då de äro inkallade till mobiliseragstjänstgöring,

torde anledning icke föreligga att beräkna kostnaderna till

högre belopp på grund därav, att jag, i olikhet med marinförvaltningen,

ansett ersättningen till ifrågavarande värnpliktiga böra utgå även för

de två första månaderna av tjänstgöringstiden.

Då den här ifrågasatta särskilda ersättningen till vissa värnpliktiga

innebär en av flottans mobilisering förorsakad avlöningsförbättring, lärer

det vara principiellt riktigast, att de därmed förbundna kostnaderna, i

likhet med andra utgifter för upprätthållandet av neutralitetsvakten, av

marinförvaltningen förskottsvis bestridas för att sedermera anmälas till

ersättande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Katigt. May.ts Nåd. Proposition Nr 159.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

dels att flottan tilldelad värnpliktig, som efter den 31 juli 1915

konstituerats till underoflicerskorpral eller korpral i flottans reserv, ävenspm

flottan tilldelad menig värnpliktig må, därest han efter inkallelse

till tjänstgöring under nu pågående mobilisering med gott vitsord fullgjort

eller kommer att fullgöra tjänst minst sex månader, erhålla särskild

ersättning:

underoflicerskorpral med 25 kronor i månaden för den tid, han

tjänstgjort i denna egenskap;

. korpral med 20 kronor i månaden för den tid, han tjänstgjort i

denna egenskap, i den män särskild ersättning ej redan på grund av

nådiga brevet den 18 juni 1915 till honom utgått; samt

menig värnpliktig med 10 kronor i månaden för tjänstgöringstid

efter den 31 december 1915;

_ dels ock att de kostnader, som föranledas av bifall härtill, må av

marinförvaltningen förskottsvis bestridas av omhänderhavande medel för

att framdeles anmälas till ersättande.

Till vad departementschefen sålunda hemställt

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition

till riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid

detta protokoll fogad bilaga utvisade.

Ur protokollet:

Gustaf Norblad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1916:114 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskild ersättning till vissa flottan tilldelade värnpliktiga under mobiliseringstjänstgöring samt a1 i texten
  2. SU 1916:115 Utlåtande, i anledning av väckt motion angående särskild ersättning till vissa armén tilldelade värnpliktiga under mobilisering stjdustg öring. s. 7 i texten
  3. AK 5TU 1916:12 Skrivelse till Kungl. Maj:t angående de flottans s. k. A-klass tillhörande värnpliktiges tjänstgöringsoch avlöningsförhållanden. s. 2 i texten