Sök i Ratio Lex

Angående användande av ett till anläggning av en statens fiskodlingsanstalt vid Motala anvisat anslag till anläggning av en dylik anstalt vid Borenshult

11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:16, Angående användande av ett till anläggning av en statens fiskodlingsanstalt vid Motala anvisat anslag till anläggning av en dylik anstalt vid Borenshult

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 16.

Nr 16.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående användande

av ett till anläggning av en statens fiskodlingsanstalt

vid Motala anvisat anslag till anläggning av en

dylik anstalt vid Borenshult; given Stockholms slott den

17 december 1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att det av riksdagen på extra stat för år 1913 anvisade anslag av

28,000 kronor till anläggning av en statens fiskodlingsanstalt vid

Motala må användas till anläggning av en dylik anstalt utan hinder

därav, att densamma förlägges vid Borenshult.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 16.

7

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17

december 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde:

På Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen år 1912 dels medgivit,

att det till kronolägenheterna Motala kungsfiske nr 26 och Motala

herrekvarn nr 27 i Motala socken av Östergötlands län för det dåvarande

hörande fiskevatten finge från och med den 1 januari 1913 enligt av

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser disponeras för en statens fiskodlingsanstalt

vid Motala, dels ock till anläggning av en sådan fiskodlingsanstalt

på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag av 28,000

kronor med rätt för Kungl. Maj:t att låta utav nämnda belopp förskottsvis

under år 1912 av tillgängliga medel utanordna vad som kunde

finnas erforderligt.

Enligt den i detta ärende lämnade utredningen var det ämnat, att

anstalten skulle förläggas å ett arrenderat område av den Göta kanal
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 16.

bolag tillhöriga egendomen Hårstorp invid Motala ström helt nära staden

Motala. Beslutet gällde också en fiskodlingsanstalt »vid Motala». Det

har emellertid sedermera visat sig vara olämpligt att förlägga den beslutade

anstalten till den år 1912 angivna platsen samt att den i stället

bör komma till stånd å en plats alldeles invid Borenshult. Då härigenom

den förutsättning, under vilken riksdagen år 1912 beviljade ovannämnda

anslag, skulle bortfalla, torde samma anslag icke kunna utan riksdagens

medgivande användas till anstaltens anläggande å sistnämnda plats. Ett

sådant medgivande torde därför nu böra utverkas.

Beträffande den behandling ärendet undergått, sedan 1912 års

riksdagsbeslut fattades, anhåller jag få erinra om och meddela följande.

Den 10 juni 1912 föreskrev Kungl. Maj:t, att det till ovannämnda

kronolägenheter hörande fiskevattnet skulle från och med den 1 januari

1913 tillsvidare disponeras av lantbruksstyrelsen för att skötas i sammanhang

med den beslutade fiskodlingsanstalten, och bemyndigade tillika

lantbruksstyrelsen att träffa överenskommelse med vederbörande om

upplåtelse för en tid av högst 50 år av ett område vid Hårstorp om

2,000 kvadratmeter mot tomtavgift av 4 öre för kvadratmeter, såsom

styrelsen förut föreslagit.

I skrivelse den 15 januari 1913 meddelade därpå lantbruksstyrelsen,

att på grund av markens delvis sumpiga beskaffenhet en viss förändring

i områdets gränser och omfattning vore önskvärd, varom preliminärt

avtal träffats med kanalbolaget, samt överlämnade ritningar till anstaltens

byggnader och hemställde, att Kungl. Magt måtte fatta vissa beslut,

åsyftande anstaltens anläggande. Sedan överintendentsämbetet i utlåtande

den 4 februari 1913 förklarat sig ej hava någon erinran mot

ritningarna, blev detta ärende vilande, enär frågan under tiden syntes

hava kommit i förändrat läge.

I november år 1912 hade nämligen till Kungl. Maj:t ingivits en

skrivelse från Motala ströms kraftaktiebolag m. fl. vattenägare i Motala

ström mellan Vättern och Boren, däri framhållits, att, om en på dagordningen

stående fråga angående sammanslagning av vattenfallen å

nämnda sträcka av strömmen kunde bringas till verkställighet, platsen

för anstalten vid Hårstorp troligen skulle dränkas och alltså en ganska

dyrbar förflyttning av anstalten bliva nödvändig. Det syntes därför

vara klokt att redan från början förlägga anstalten på en sådan plats,

att den ej vore till hinder för en dylik sammanslagning, och föresloges

härtill den s. k. sågplatsen vid Duvedal nedanför Motala verkstad, där

kronan ägde jordområde.

Lantbruksstyrelsen yttrade sig häröver den 4 januari 1913 och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 16.

anförde, att frågan om fallens samlande på en hand ännu befunne sig

blott i ett förberedande skede och att den för planens genomförande

nödvändiga överenskommelsen angående begagnande av statens andel i

vattenfallen icke syntes kunna åstadkommas under den närmaste tiden.

Under dessa förhållanden syntes ej tillräckligt skäl föreligga att frångå

planen att förlägga anstalten till Iiårstorp. Ifall en fullständig

reglering av fallen och forsarna uti ifrågavarande del av Motala ström

eller utbyggande av hela fallhöjden en gång i framtiden kom me till

stånd, kunde det inträffa, ej blott att laxfisket därstädes i det närmaste

förstördes utan ock att odling av lax vid Motala skulle förlora sin betydelse.

Styrelsen hemställde därför, att vattenägarnas framställning

icke måtte föranleda någon åtgärd.

Vattenfallsstyrelsen ansåg däremot i utlåtande den 17 januari 1913,

att staten om möjligt borde undvika att vidtaga åtgärder, som kunde

ytterligare försvåra eller fördyra utnyttjandet av vattenkraften i Motala

ström mellan Vättern och Boren. Ett sådant utnyttjande skulle nämligen

otvivelaktigt kunna lända den kringliggande orten till fördel,

vilket också framhållits bland annat av Östergötlands läns hushållningssällskap,

samt även gagna staten såsom delägare i vattenkraften. Då

därjämte den föreslagna anstalten syntes kunna utan större olägenhet

för densamma förläggas å annan plats, hemställde styrelsen, att den ej

måtte förläggas till Hårs torp utan på annan plats på sådant sätt, att den

ej fördyrade eller försvårade utnyttjandet av vattenkraften i strömmen.

Med anledning härav anbefalldes lantbruksstyrelsen att åstadkomma

ytterligare utredning i fråga om annan plats för anstalten samt kostnader

m. m.

Under det lantbruksstyrelsen hade detta ärende under behandling,

beslöt Kungl. Maj:t den 23 oktober 1914 på civildepartementets föredragning,

att förenämnda kronolägenheter Motala kungsfiske nr 2G och

Motala herrekvarn nr 27 med allt vad till lägenheterna hörde skulle

jämte andra kronans fastigheter i denna trakt från och med samma

dag överflyttas till vattenfallsstyrelsens förvaltning. Det genom 1912

års riksdagsbeslut åsyftade disponerandet av dessa lägenheters fiskevatten

för fiskodlingsanstaltens räkning ansågs sålunda böra ge vika

för vattenkraftsindustriens större intressen. Emellertid blevo även fiskodlingsanstaltens

behov i viss mån tillgodosedda. Sedan Kungl. Maj:t

den 28 november 1914 fastställt viss sträckning för Motala-Fornåsa

järnväg närmast Motala och därvid uppställt vissa villkor, utarrenderade

vattenfallsstyrelsen till innehavaren av koncessionen å nyssnämnda järnväg,

Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag, förtiden till den 1 januari

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 13 höft. (Nr 15—16.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 16.

1918 fiskerätten till nämnda bägge kronolägenheter mot skyldighet, bland

annat, att såsom årligt arrende kostnadsfritt tillhandahålla statens fiskodlingsanstalt

vid Motala ström 300,000 väl befruktade, av lantbruksstyrelsen

godkända ägg av vätterlaxöring eller lämna lantbruksstyrelsen

ersättning därför med 8 kronor för varje tusental icke levererade ägg,

dock att, därest genom sammanslagning av fallen i Motala ström eller

av annan orsak laxfisket i strömmen och den närmast ovanför belägna

delen av Vättern bleve i sådan grad förstört, att det därefter bleve

omöjligt att anskaffa avelslax från detta fiskevatten, bolagets ifrågavarande

skyldighet skulle upphöra. I sammanhang härmed stadgades,

att, intill dess nämnda fiskodlingsanstalt vid Motala vore färdig och

behövde laxrom, det årliga arrendet skulle utgöra 1,000 kronor och inbetalas

till vattenfallsstyrelsen.

På grund av ovanberörda befallning om förnyad utredning lät

lantbruksstyrelsen fiskeriingenjören C. Schmidt verkställa undersökning.

Denne föreslog, förutom Hårstorp, tre alternativa platser: vid förenämnda

sågplats vid Duvedal; vid kanalens norra sida, där Motala stads kloak

ledes under kanalen; samt vid Borenshult mellan kanalen och Motala

ströms utlopp i Boren. Efter jämförelse mellan dessa platser förordade

Schmidt den sistnämnda, vilken ensam erbjöde tillräckligt utrymme såväl

för anstaltens byggnader som för anläggning av dammar. Marken

tillhör Göta kanalbolag men är utarrenderad till Motala verkstad.

I utlåtande den 10 maj 1915 har lantbruksstyrelsen nu anfört

huvudsakligen följande.

Ifrågavarande fiskodlingsanstalts ändamål skulle vara att där odla

Vätterns laxöring, röding, sik och siklöja samt att lämna praktisk undervisning

i odling av våra inhemska höstlekande fiskar för utsättning till

större mängder i våra sjöar och vattendrag. På grund av den erfarenhet,

som vunnits såväl i Sverige som i utlandet, hade man på senare tider

alltmer börjat vid inplantering av fisk i naturliga sjöar och vattendrag,

i stället för spätt fiskyngel, utsätta äldre årgångar, nämligen ett år

gammal eller ännu hellre två år gammal fisk, varigenom betydligt

säkrare resultat kunde erhållas. För att hava tillgång till dylik etteller

tvåårig »sättfisk», måste fiskynglet uppfödas i dammar. Ett nödvändigt

tillbehör till en nutida fiskodlingsanstalt, isynnerhet om denna

tillika skulle tjäna undervisningsändamål, vore därför dammar eller

bassänger, i vilka fiskynglet kunde uppfödas till önskad storlek. Av de

olika platser, som av fiskeriingenjören Schmidt föreslagits för ändamålet,

uppfyllde endast platserna vid Hårstorp och Borenshult sistnämnda

villkor. På de övriga platserna kunde dammar icke anläggas på grund

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 16.

av antingen bristande utrymme eller olämpliga terrängförhållanden. Av

nyssnämnda två platser vore Hårstorp beläget närmare till kungsfisket

och Vättern, därifrån den befruktade tiskrommen skulle hämtas, varför

denna plats hittills förordats av lantbruksstyrelsen. Då emellertid, på

grund av den ifrågasatta sammanslagningen av vattenfallen i Motala

ström, en vid Hårstorp anlagd fiskodlingsanstalts framtida bestånd måste

anses vara hotat, hade lantbruksstyrelsen tagit i närmare övervägande

möjligheterna för anstaltens förläggande till Borenshult och därvid funnit,

att sistnämnda plats vore för ändamålet fullt lämplig.

Innan lantbruksstyrelsen ansåge sig kunna förorda fiskodlingsanstaltens

förläggande till sistnämnda plats, hade styrelsen dock först velat

hos vattenfallsstyrelsen förhöra sig, dels huruvida en sammanslagning

av fallen i Motala ström å sträckan mellan Vättern och Boren vore att

emotse under den närmaste tiden, dels ock huruvida denna styrelse hade

något att erinra mot den av riksdagen beslutade fiskodlingsanstaltens

förläggande till nu ifrågavarande plats.

Till svar härå hade vattenfallsstyrelsen meddelat bland annat att,

enligt vad styrelsen hade sig bekant, undersökningar och förberedelser

för sammanslagning av vattenfall i Motala ström fortfarande påginge,

och att styrelsen icke ville avstyrka fiskodlingsanstaltens förläggande å

berörda ställe vid Motala ströms utflöde i sjön Boren.

De underhandlingar, som lantbruksstyrelsen fört med Göta kanaldirektion

angående arrendering av nödig mark för den ifrågavarande

fiskodlingsanstalten, hade lett till uppgörande av ett av direktionen den

27 april 1915 godkänt förslag till arrendekontrakt, enligt vilket för en

tid av 50 år till lantbruksstyrelsen utarrenderades ett område vid Borenshult

för 200 kronor om året under de första tio åren, därefter 400

kronor årligen under tio år och slutligen 600 kronor årligen under de

sista trettio åren, med rätt att för anstalten avleda 10 sekundliter vatten

från kanalen.

Då uti Kungl. Maj:ts brev den 23 oktober 1914 angående kungsfiskets

överförande från lantbruksstyrelsen till vattenfallsstyrelsen även

funnes bestämt, att fiskodlingsanstalten vid en eventuell sammanslagning

av fallen i Motala ström skulle erhålla 500 sekundliter vatten, komme

dammarnas behov av vatten att efter ifrågavarande sammanslagning

bliva fullt tillgodosett. För de dammar, som vore avsedda att först inrättas,

ansåges det vatten komma att räcka, som enligt avtalet med

Göta kanaldirektion kunde erhållas från kanalen. Skulle pumpning av

vatten under någon kortare tid bliva behövlig, borde kostnaden härför

icke bliva stor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 16.

Den sammanlagda kostnaden för kläckningshuset och bostadsbyggnaden

skulle enligt fiskeriingenjörens nu föreliggande förslag uppgå

till 29,000 kronor och således med 1,000 kronor överstiga det för fiskodlingsanstalten

vid Hårstorp beviljade anslaget. Av infordrade anbud

framginge emellertid, att det för fiskodlingsanstalten vid Hårstorp beviljade

anslaget, 28,000 kronor, icke skulle behöva överskridas, i händelse

vissa av lantbruksstyrelsen föreslagna förändringar beträffande byggnadernas

anordning godkändes.

Då det skulle vara till stor nytta för det med anstalten avsedda

ändamålet, om vid densamma kunde inrättas några dammar eller

bassänger för fiskynglets uppfödande under ett eller två år, vore det

önskligt, att eventuellt överblivna medel av anslaget finge användas till

anläggning av dammar och andra för fiskodlingen behövliga anordningar.

De årliga driftkostnaderna för en fiskodlingsanstalt vid Hårstorp

hade av lantbruksstyrelsen i dess skrivelse den 26 oktober 1910 beräknats

till följande belopp:

föreståndaren...........................................................

.............. kronor

2,000

—

underhåll av bostad ................................................

............. »

150

—

underhåll av fiskodlingsanstalt och inventarier

.............. »

650

—

jordarrende.................................................................

.............. T>

100

—

diverse mindre utgifter .........................................

.............. »

50

—

Summa kronor

2,950

—

Denna beräkning måste nu undergå vissa jämkningar. Sålunda

hade fiskeriingenjören beräknat för underhåll av byggnader, materiel

m. m. en summa av 840 kronor, varjämte till ökade transportkostnader

upptagits 120 kronor. Då vidare enligt ovan åberopade förslag till

arrendekontrakt tomthyran skulle under de tio första åren utgå med

200 kronor, måste den härtill upptagna summan ökas med 100 kronor.

Genom ovan omförmälda bestämmelse vid utarrenderingen av förenämnda

kronolägenheters fiskerätt hade anskaffandet av befruktad laxrom

till fiskodlingsanstalten blivit till en väsentlig del säkerställd utan

någon särskild avgift för densamma. Enligt styrelsens nu framställda

ändringsförslag skulle anstalten komma att rymma 1 å 2 miljoner laxoch

rödingägg och omkring 10 miljoner ägg av sik och siklöja. Huruvida

det skulle bliva möjligt att efter fallens i Motala ström sammanslagning

erhålla någon laxrom, vore det dock omöjligt att förutsäga. I

alla fall måste anskaffandet av laxrom utöver de 300,000 ägg, som Mellersta

Östergötlands järnvägsaktiebolag förbundit sig att leverera, bliva förenat

med utgifter, vilka torde kunna beräknas till omkring 4 kronor för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 16.

1,000 laxägg. Om sammanslagningen av fallen i Motala ström komme

till stånd och laxfisket i strömmen därigenom bleve så förstört, att anskaffandet

av avelslax omöjliggjordes, komme huvudvikten av arbetet

vid ifrågavarande fiskodlingsanstalt att ligga på odling av vätterröding,

sik och siklöja. I anseende till de stora mängder rom av dessa Åskslag,

som måste anskaffas för att av anstalten draga den största möjliga nytta,

nämligen minst 1 miljon rödingägg och 10 miljoner ägg av sik och

siklöja, bleve det nödvändigt att för rommens anskaffande anlita sjöns

fiskare. För anskaffande av såväl lax- som röding-, sik- och siklöjeägg

till fiskodlingsanstalten vid Borenshult skulle under det första året behövas

sammanlagt 1,000 kronor. Att lantbruksstyrelsen tidigare icke upptagit

några utgifter för anskaffande av dylik rom, hade berott därpå, att

styrelsen dels förutsatt, att kronans ovanberörda laxfisken i Motala ström

skulle komma att disponeras av styrelsen, och dels därpå att dessa fisken

tidigare avkastat betydligt mera än nu, sedan Motala—Fornåsa järnväg,

som förstört det förnämsta laxnotvarpet, blivit byggd.

Då vidare till handräckning, anställande av smärre försök m. m.

borde för anstalten finnas tillgängligt ett ytterligare belopp av 340

kronor, skulle anstaltens utgiftsstat för det första året komma att upptaga

följande poster:

föreståndaren........................................................................... kronor 2,000:

underhåll av byggnader, materiel m. m...................

transportkostnader ...........................................................

tomthyra ..............................................................................

anskaffande av fiskrom.....................................................

handräckning, anställande av smärre försök m. m.

Summa kronor 4,500: —

Såsom syntes överstege denna stat med 1,550 kronor den av lantbruksstyrelsen

i dess framställning den 26 oktober 1910 uppgjorda beräkningen.

Dessutom hade lantbruksstyrelsen i åberopade framställning

beräknat, att anstalten skulle hava en årlig inkomst av 850 kronor

genom försäljning av yngel och rom. En dylik försäljning ansåge sig

lantbruksstyrelsen icke för närvarande kunna förorda, dels emedan utplantering

av yngel av Åskslag från V ättern till andra vatten hittills endast

i undantagsfall givit något resultat, och dels emedan försäljning av fiskyngel

till andra vatten alltid måste i någon mån ske på bekostnad av

fisket i Vättern och Motala ström, därifrån rommen skulle tagas. Hela

den ovan beräknade utgiftsstaten, uppgående till 4,500 kronor, syntes

därför böra bestridas av statsmedel. Då emellertid Mellersta Östergöt
-

x>

»

840

120

200

1,000

340

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 16.

lands järnvägsaktiebolag hade att, intill dess statens fiskodlingsanstalt

vid Motala vore färdig och behövde laxrom, till vattenfallsstyrelsen erlägga

ett årligt arrende av 1,000 kronor, syntes detta arrendebelopp

lämpligen böra få användas till bestridande av fiskodlingsanstaltens utgifter,

helst som vid beslutet om upprättande av här ifrågavarande fiskodlingsanstalt

förutsatts, att omförmälda fiskevatten skulle disponeras av

fiskodlingsanstalten.

I utlåtande den 19 augusti 1915 bar därefter vattenfallsstyrelsen

förklarat sig icke hava något att erinra mot, att ifrågavarande fiskodlingsanstalt

med tillhörande anläggningar förlädes till Borenshult och

utfördes i huvudsaklig överensstämmelse med de av fiskeriingenjören

Schmidt uppgjorda ritningar. Vad däremot anginge lantbruksstyrelsens

hemställan, att de arrendemedel för laxfiske i Motala ström, "som av

vattenfallsstyrelsen uppbures enligt kontraktet med omförmälda järnvägsaktiebolag,

skulle överlämnas till lantbruksstyrelsen att användas för

fiskodlingsanstaltens drift, ville vattenfallsstyrelsen framhålla, att ett

sadant förfaringssätt, såvitt styrelsen kunde finna, strede mot de principer,

som. numera tillämpades i fråga om riksstatens uppställning och redovisning.

Enligt dessa principer skulle nämligen bruttoinkomsterna av

det i statens affärsdrivande verk nedlagda kapitalet, minskade med

vederbörande verks egna driftkostnader, redovisas såsom inkomster för

statsregleringen, under det att kostnaderna för andra statens verk skulle

bestridas av anslag, som anvisats under rubriken »verkliga utgifter».

Laxfiskena till lägenheterna Motala kungsfiske nr 26 och Motala herrekvarn

nr 27 inginge numera i det av statens vattenfallsverk disponerade

kapitalet, vars avkastning skulle särskilt för sig redovisas. Det vore

vidare att märka, att kontant arrendeavgift för ifrågavarande laxfisken

blott skulle erläggas för tiden före fiskodlingsanstaltens färdigställande,

men att några driftkostnader för fiskodlingsanstalten icke, såsom lantbruksstyrelsen

beräknat, torde ifrågakomma under nämnda tid, åtminstone

icke de kostnader, som av lantbruksstyrelsen upptagits för underhåll av

byggnader, materiel m. m. På grund av det anförda funne sig därför

vattenfallsstyrelsen icke kunna tillstyrka bifall till lantbruksstyrelsens

hemställan om erhållande av omförmälda arrendemedel.

Statskontoret har i utlåtande den 23 oktober 1915 dels framhållit,

att anslagets användning till en vid Borenshult förlagd fiskodlingsanstalt

torde förutsätta riksdagens medgivande, dels avstyrkt lantbruksstyrelsens

förslag att förberörda arrendemedel skulle få användas för fiskodlingsanstaltens

driftkostnader.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 16.

På grund av vad i ärendet numera förekommit synes mig tanken Departementsatt

förlägga ifrågavarande liskodlingsanstalt vid Hårstorp böra över- cAe/e"''

givas. Själva planen att inrätta en dylik anstalt vid ifrågavarande del

av Motala ström synes mig dock fortfarande väl förtjänt att realiseras.

Aven om framdeles till följd av vattenfallens sammanslagning och utbyggande

lisket efter vätterlaxöring i strömmen skulle skadas eller till

och med förstöras, har, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, anstalten

betydelsefulla uppgifter i fråga om odling av röding, sik och siklöja,

vartill kommer den undervisningsverksamhet, som skulle bedrivas därstädes.

Beträffande förändrad plats för anstalten synes mig det föreslagna

området vid Borenshult vara den ojämförligt bästa av de föreslagna,

ehuruväl dess mera avlägsna läge från Vättern onekligen är eu olägenhet.

Såsom av infordrade anbud framgår, kan det beräknas, att anstaltens

anläggning å denna plats skall kunna ske inom ramen av det år 1912

av riksdagen beviljade anslaget. Att, såsom lantbruksstyrelsen förordat,

eventuellt överskott å detta anslag må kunna användas till anläggning

av dammar och andra för fiskodlingen behövliga anordningar, synes mig

icke böra möta något hinder, naturligtvis under förutsättning att dessa

dammar och anläggningar anordnas i förbindelse med denna anstalt

och för dess behov, så att de kunna anses utgöra en integrerande del

av densamma.

På sätt lantbruksstyrelsens utredning visar, komma de årliga driftkostnaderna

för anstalten att överstiga den år 1912 till allenast 2,100 kronor

netto beräknade summan och uppgå till 4,500 kronor. Anledningarna härtill

äro huvudsakligen nödvändigheten att genom inköp anskaffa fiskrom,

sedan kronolägenheternas fiskerätt ej längre disponeras för anstaltens

behov, samt uteblivandet åtminstone tillsvidare av inkomst genom försäljning

av fiskyngel och rom. Dessa driftkostnader torde därför böra

gäldas medelst direkta statsmedel och utgå från den till Kungl. Maj:ts

förfogande ställda delen av anslaget till fiskerinäringens understöd.

Detta anslag tarvar på grund härav förhöjning. Det har emellertid

redan förut visat sig vara väl knappt tilltaget, vadan ökningen torde

böra bliva något större än som motiveras endast av denna fiskodlingsanstalts

behov. Med sådan ökning torde dock kunna anstå till ett senare

år och nödigt anslag till anstaltens driftkostnader under första tiden av

Kungl. Maj:t anvisas från andra tillgängliga medel.

Då jag i likhet med statskontoret anser riksdagens medgivande

erforderligt för att det år 1912 beviljade anslaget må kunna användas till

fiskodlingsanstalten, om den förlägges vid Borenshult, får jag nu hem
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 16.

ställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen

medgiva,

att det av riksdagen på extra stat för år 1913 anvisade anslag

av 28,000 kronor till anläggning av en statens fiskodlingsanstalt vid

Motala må användas till anläggning av en dylik anstalt utan hinder

därav, att densamma förlägges vid Borenshult.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga . . . vid detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lekander.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTB.YCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:106 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående användande av ett till anläggning av en statens fiskodlings anstalt vid Motala anvisat a1 i texten
  2. JoU 1916:6 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av ett till anläggning av en statens fiskodling sanstalt vid Motala anvisat anslag till a1 i texten