Sök i Ratio Lex

Angående anslag till en förplägnadsanstalt i Vaxholms fästning

1916-04-14 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:160, Angående anslag till en förplägnadsanstalt i Vaxholms fästning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

1

Nr 160.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

anslag till en förplägnadsanstalt i Vaxholms fästning;

given Stockholms slott den 14 april 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels att av det utav 1915 års riksdag till en förplägnadsanstalt i

Vaxholms (och Oscar Fredriksborgs) fästning beviljade anslaget av 333,514

kronor på extra stat för år 1917 anvisa återstående, ännu icke anvisade

beloppet, 186,757 kronor,

dels ock att för omförmälda ändamål på extra stat för år 1917 bevilja

ett ytterligare anslag av 125,156 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott ; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

k.ungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 138 höft. (Nr 160.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Becic-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström, anförde härefter:

I statsverkspropositionen till 1915 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att till en förplägnadsanstalt i Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

fästning — vilken fästning numera benämnes Vaxholms fästning — bevilja

ett anslag av 333,514 kronor samt därav på extra stat för år 1916 anvisa

ett belopp av 166,757 kronor. Till det vid nämnda statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet yttrade jag, bland annat, att planerna''för

ifrågavarande förplägnadsanstalt före arbetenas verkställande borde underkastas

den revidering, som tekniska förbättringar efter de ursprungliga

ritningarnas utförande kunde betinga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:t* Nåd. Proposition Nr 160.

Berörda förslag blev, enligt skrivelse den 27 maj 1915, bifallet av

riksdagen, som därvid i anslutning till mitt förenämnda yttrande uttalade,

att riksdagen funne önskvärt, att vid revideringen av planerna

för anstalten även företoges sådana jämkningar med hänsyn till utrymme,

vartill de närmast därförut förflutna månaderna torde hava givit anledning.

1 skrivelse den 8 oktober 1915 angående regleringen av utgifterna

under femte huvudtiteln för år 1917 meddelade därefter marinförvaltningen,

att inom ämbetsverket påginge revidering av den förut uppgjorda

beräkningen av mobiliseringsproviantförradet, varjämte vissa jämkningar

i byggnadsplanerna vore under utarbetande. De ändringar i kostnadsberäkningen

för förplägnadsanstalten, som därav föranleddes, komrne

ämbetsverket att framdeles underställa Kungl. Majtts prövning, ibis

vidare ansåge sig emellertid marinförvaltningen böra hemställa, att av det

till förplägnadsanstalten beviljade anslaget å 333,514 kronor återstående,

ännu icke anvisade beloppet, 166,757 kronor, måtte anvisas på extra stat

för år 1917. ... 0

Sedermera har chefen för marinförvaltningen under december manad

1915 hos mig anmält, att de jämkningar i byggnadsplanerna för förplägnadsanstalten,

som ämbetsverket ansåge böra vidtagas, skulle förorsaka

en ökning av de beräknade kostnaderna med 120,000 kronoi.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för

den 14 januari 1916, bilagt innevarande års statsverksproposition, uttalade

jag vid nämnda tillfälle att, då fullständig utredning i förevarande ärende

ännu icke till Kungl. Maj:t inkommit, kunde jag icke för det dåvarande

ingå i prövning av behovet av tilläggsanslag för anordnande av eu föiplägnadsanstalt

i Vaxholms fästning. Vid sådant förhållande syntes det

riktigast att bland de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917

beräkna, förutom den ännu icke anvisade delen, 166,757 kronor, av det

för förplägnadsanstalten beviljade anslaget, jämväl det av chefen för

marinförvaltningen angivna tilläggsbeloppet, 120,000 kronor; och har

Kungl. Maj:t enligt förenämnda statsrådsprotokoll, på min hemställan,

föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående anslag

till en förplägnadsanstalt i Vaxholms (och Oscar-Fredriksborgs) fästning,

Kungl. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål

bland de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917 beräkna ett

belopp av 286,757 kronor.

Marin förvaltningen har nu i skrivelse den 22 mars 1916 framlagt

resultatet av sin vidare utredning i ärendet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

Härvid bär ämbetsverket till en början erinrat, att det ursprungliga

förslaget till förplägnadsanstalten avgavs den 2 mars 1912, vadan ritningar

och kostnadsberäkningar nu vore omkring 4 år gamla.

Givetvis hade — fortsätter marinförvaltningen — under den tid,

som sålunda förflutit sedan förslaget upprättades, byggnadstekniken för

sådana . anläggningar undergått förändringar och erfarenhet vunnits särskilt

vid armén beträffande driften av förplägnadsanstalter. Marinförvaltningen

hade fördenskull dels genom att låta vederbörande avdelningscliefer

i ämbetsverket besöka förplägnadsanstalten i Boden, dels på annat

sätt sökt förskaffa sig kännedom om sagda erfarenhetsrön för att kunna

tillämpa dem vid revidering av här ifrågavarande förslag. Vidare hade

under mobiliseringen vissa erfarenhetsrön gjorts i avseende på marinens

proviantering, och hade i detta avseende särskilt givits tillfälle att göra

iakttagelser därigenom, att vid mobiliseringen provisoriska proviantförråd

upprättats; och borde dessa erfarenheter beaktas vid den nya förplägnadsanstaltens

anläggning.

De betydligare ändringar, som av nu sagda anledningar erfordrades,

vore dels ändrade anordningar för förvaring av lakegods, dels utökning

av bageriet. Ändring i det beräknade totalutrymmet i förrådslokalerna

både däremot icke ansetts erforderlig, om ock vissa jämkningar i detaljerna

av förrådens placering ansetts önskvärda.

Marinförvaltningen ville erinra, att behovet av bostadshus för personalen

vid förplägnadsanstalten fortfarande kvarstode. Med hänsyn till

vad i statsverkspropositionen för år 1915 anförts hade ämbetsverket

likväl icke ansett sig böra i detta sammanhang återupptagna fråsran om

bostadshuset. & &

I avseende å lakegodsets förvarande hade det befunnits nödvändigt

att gorå en kylanläggning i förrådsbyggnadens nedersta våning för att

under den varma årstiden hålla temperaturen så låg, som vore nödvändigt

för att med säkerhet kunna förebygga förskämning av varorna. Erfarenheten

såväl från Bodens förplägnadsanstalt som från de tillfälliga

mobiliseringsproviantförråden i Stockholm och Vaxholm påvisade det

oundgängliga behovet av sådan kylanläggning. I mobiliseringsförrådet

i Stockholm hade varorna skyddats genom isoleringsanordningar och

avkylning med isblock, varemot i Vaxholmsförrådet, där de lokala förhållandena

ej medgivit sådana anordningars vidtagande, förluster hade

uppstått genom förskämning av förrådsvaror. I det permanenta proviantmagasinet

i Karlskrona hade det icke visat sig nödvändigt att hava kylanläggning,

och vore detta anledningen därtill, att vid marinförvaltningens

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 100. 5

granskning av det ursprungliga förslaget till förplägnadsanstalt i Vaxholm

erinran icke gjorts om behovet av kylanläggning. Detta förslag

hade uppgjorts å armeförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyggnadsavdelning

i likhet med motsvarande anläggning för Boden,

där behovet av kylanläggning i lakegodsförrådet framträtt först på

o-rund av den erfarenhet, som vunnits, sedan lokalen tagits i. bruk.

Att man emellertid i Karlskrona kunnat undvara kylanläggning i lakegodsmagasinet

torde bero därpå, att lokalen vore av särskilt gynnsam beskaffenhet,

i det att densamma såsom del av ett gammalt fort vore

omgiven av synnerligen tjocka granitmurar, som hindrade olämplig

temperaturstegring under den varma årstiden.

I Boden hade lakegodskällaren inretts med cementcisterner för förvaring

av salt kött och fläsk, och vore ett sådant system lämpligt att

kombinera med kylanläggningen, varför detsamma föresloges till införande

i det reviderade förslaget till förplägnadsanstalten i Vaxholm.

Inredningen av lakegodskällaren med cementcisterner beräknades

draga en kostnad av 7,000 kronor.

Kylanläggningen, baserad på användning av ammoniakkompressorer,

dubbelrörskondensator, köldgenerator, kylbatterier och kylelement, beräknades

enligt ett av Ludwigsbergs verkstad uppgjort fullständigt förslag

draga en kostnad av 43,900 kronor, inberäknat driftmaskineri med råoljemotor.

Därest elektrisk ström funnes att tillgå, kunde sagda summa

nedbringas med 2,700 kronor.

Sammanlagda merkostnaderna för dessa viktigare förbättrade anordningar

i proviantmagasinet beräknades sålunda till 50,900 kronor.

Bageriet vore enligt det ursprungliga förslaget försett med två dubbelugnar,

varjämte plats reserverats för en tredje sådan ugn. Det beräknades

därvid, att en av dessa dubbelugnar, vilka huvudsakligen vore

avsedda för bakning av mjukt bröd, jämväl skulle kunna utnyttjas för

bakning av spisbröd. Detta torde dock numera få anses otillfredsställande,

sedan erfarenheten från mobiliseringen visat, att kapaciteten

av bageriet måste höjas, särskilt i avseende på spisbrödstillverkningen,

för att motsvara de ökade kraven vid krigstillfälle. För sådant ändamål

borde jalousiugn användas, enär demta ugnstyp bäst lämpade sig för

spisbrödsbakning och även i fredstid medgåve bättre ekonomisk drift

av bageriet.

I 1912 års plan för bageriet hade, såsom förut nämnts, plats reserverats

för att vid behov ytterligare en dubbelugn skulle kunna insättas.

Denna plats vore den enda, som kunde ifrågakomma för uppställningen

av en jalousiugn, om man för att begränsa kostnadsökningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 160.

sökte att i huvudsak bibehålla den ursprungliga byggnadsplanen. Utgående

från denna synpunkt hade eu ny-ritning jämte kostnadsberäkning

uppgjorts. Kostnaden för det sålunda ändrade bageriet beräknades till

58,600 kronor emot förut beräknade 56,000 kronor, varvid i båda fallen

för jämförelses skull x-äknats med samma enhetspriser. Kostnadsökningen

vore visserligen obetydlig, men marinförvaltningen ansåge detta förslag

till ändring av bageriet i övrigt mindre tillfredsställande av den grund,

att dels jalousiugnen inkräktade så på utrymmet i den fria delen av

bageriet, att aidxetet skixlle försvåras, dels endast ett jäsrum kunnat erhållas,

varigenom svårighet vid bakningens utförande uppstode, när full

drift erfordrades, och dels att, i händelse bageriet skulle behöva utvidgas,

detta ej läte sig göra utan fullständig ombyggnad av bageribyggnaden.

Marinförvaltningen hade därför låtit uppgöra nytt förslag

till bageribyggnad för två dubbelugnar och två jalousiugnar, varvid utrymme

för ytterligare ett jäsrum även erhållits. Dessutom hade marinförvaltningen

ansett det lämpligare att till denna bageribyggnad överföra

förråden av mjöl och bröd, för vilka enligt föregående förslag plats

varit beräknad i proviantförrådsbygguaden. Kostnaden för den sålunda

utvidgade bageribyggnaden, beräknad efter samma enhetspris som förut,

uppginge till 107,000 kronor eller 51,000 kronor mer än det ursprungliga

förslaget, men å andra sidan kunde förrådsmagasinet härigenom

minskas med en våning och därjämte en av de två för magasinet beräknade

hissaima avvaras, varigenom en bespaidng å förrådsbyggnaden av

38.000 kronor kunnat erhållas. Den del av denna besparing, som avsåge

den ena hissen, måste dock i stället påläggas maskinerna för

bageriet.

Om bageriet utvidgades, bleve ugnar och bagerimaskiner naturligtvis

dyrare än vad förut beräknats.

I det ursprungliga förslaget upptoges bagerimaskinerna till 30,000

kronor. Genom de sedermera ökade kostnaderna för maskiner, vilka

icke finge beräknas lägre än till 40 %1 hade dessa nu måst upptagas till

42.000 kronor. Därest jalousiugnar skulle komma till användning, torde

vid det förut omnämnda utökningsförslaget med en ugn kostnadeima

höjas till 53,900 ki''onoi’ samt vid det förbättrade förslaget med två ugnar

till 74,200 kronor, i vilken summa dock inginge kostnaden för en hiss.

I 1912 års förslag beräknades, att bageriet skulle erhålla värme

från en i den närbelägna tvättinrättningen å Rindö uppsatt ångpanna.

Förslaget hade för att undvika anläggningen av en kulvert mellan tvättinrättningen

och bageriet omarbetats och baserats på användning av två

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

smärre lågtrycksångpannor, uppsatta i bageriets källare. Dessa pannor

skulle även lämna ånga till jäsrummen i bageriet.

Om det ursprungliga förslaget till värmeanläggning bibehållits, hade

kostnaden, 18,000 kronor, måst ökas med 40 % till 25,200 kronor, under

det att det omarbetade förslaget stannade vid en kostnad av 23,000

kronor.

I proviantmagasinet behövdes värme till några av förrådsrummen,

varest för köld känsliga varor skulle förvaras. För dessa rum beräknades

elektrisk uppvärmning, vilket syntes vara lämpligt, då uppvärmningen

endast behövde äga rum tidvis och avse lindrig höjning av temperaturen

för att hindra frysning i rummen. För uppvärmning av förrådsmagasinets

kontor avsåges en kakelugn.

I de föreliggande förslagen hade beräknats anläggning av en elektrisk

station för driften av bagerimaskiner och hissar m. in. samt för elektrisk

belysning. Däremot vore denna station icke tillräcklig för driften av

kylmaskineriet, som enligt vad förut nämnts skulle drivas av en råoljemotor.

Härigenom erhölles mindre anläggningskostnad än om den

elektriska stationen skulle utvidgas för att jämväl driva kylmaskineriet.

Förslag hade emellertid väckts att å Vaxholms fort anlägga en

elektrisk kraftstation, avsedd i första hand att betjäna de militära anstalterna

i fortet och omkringliggande del av fästningen, men att därjämte

emot ersättning förse Vaxholms stad med elektrisk ström, som

skulle distribueras genom stadens försorg. Härigenom skulle kostnaden

för elektrisk ström för militärt behov kunna nedbringas.

I händelse sådan kraftstation, till vilken förslag vore under utarbetande

i marinförvaltningen, komme till stånd, bleve den elektriska stationen

vid förplägnadsanstalten obehövlig, och kunde därjämte råoljemotorn

för kylanläggningen utbytas mot elektrisk motor. De för dessa

anläggningar beräknade kostnaderna kunde i så fall tillgodogöras anläggningskostnaderna

för fortets elektricitetsverk.

Med stöd av förut omnämnda ändringsförslag hade nya kostnadsförslag

uppgjorts i tre alternativ.

I samtliga dessa hade medräknats kylanläggning med råoljemotor

samt cementcisterner i förrådsbyggnaden, varjämte de ursprungliga

byggnadskostnaderna ökats med 20 %, inventarier med 40 % samt elektriska

motorer med 50 %.

Alternativ 1 avsåge i övrigt det ursprungliga förslaget oförändrat.

Alternativ 2 avsåge det ursprungliga förslaget, tillökat med en

jalousiugn i bageribyggnaden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

Alternativ 3 avsåge ett bageri med ökad kapacitet, försett med

två jalousiugnar. Därjämte hade bageribyggnaden tillbyggts för mjöloch

brödförråd, som flyttats från förrådsbyggnaden, varigenom denna

kunnat minskas med en våning.

Förslagens slutsummor utgjorde:

för alternativ 1 .............................. kronor 447,170: —

» » 2 » 462,190: —

» » 3 » 502,570: —

Som det av 1915 års riksdag beviljade anslaget till förplägnadsanstalten

utgjorde 333,514 kronor, skulle förestående förslag innebära

en kostnadsökning av:

för alternativ 1 ................................. kronor 113,656: —

» » 2 » 128,676: —

» » 3 » 169,056: —

Den kostnadsökning för anläggning av förplägnadsanstalten, som i

årets statsverksproposition funnes approximativt angiven, nämligen

120,000 kronor, grundade sig på alternativ 1 och 2, av vilka det enas

kostnadsökning något understege, det andras något överstege sagda

belopp. Emellertid hade den ytterligare bearbetning av förslaget, som

resulterat i alternativ 3, visat sig medföra betydande fördelar, särskilt

i avseende på det enligt detta alternativ ordnade bageriet, vilket såväl

vid mobilisering som i fredstid kunde fylla hela brödbehovet för Vaxholms

fästnings garnison och till en del även flottans behov av hårt

bröd. Avsevärd besparing i kostnaderna för anskaffning och tillhandahållande

av bröd för marinen borde härigenom kunna ernås.

Ehuru marinförvaltningen haft anledning hoppas, att kostnadsökningen

för förplägnadsanstaltens anläggning skulle kunnat begränsas

till det i årets statsverksproposition förslagsvis angivna beloppet, ansåge

sig ämbetsverket — med hänsyn såväl till de svagheter, vilka vidlådde

alternativ 1 och 2, som till det bättre utbyte, vilket kunde beräknas av

bageriet enligt alternativ 3, och i betraktande av att anläggningen avsåges

vara till nytta under en lång tid framåt *— böra förorda sistnämnda

dyrare alternativ.

Marinförvaltningen har fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå innevarande års riksdag, dels att av det av 1915 års riksdag till

en förplägnadsanstalt i Vaxholms fästning beviljade anslaget å 333,514

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ICO.

kronor anvisa på extra stat för år 1917 återstående, ännu icke anvisade

beloppet, 160,757 kronor, dels att därutöver för enahanda ändamål bevilja

på extra stat för år 1917 ett anslag av 169,056 kronor.

Den i överensstämmelse med riksdagens uttalande verkställda revideringen

av planerna för ifrågavarande förplägnadsanstalt har, enligt vad

som framgår av marinförvaltningens skrivelse den 22 mars 1916, givit

vid handen, att bageriets kapacitet behöver ökas samt att ändrade anordningar

i proviantförrådsbyggnaden erfordras för lakegodsets förvaring.

Vid revideringen har därjämte till följd av inträffade prisstegringar be-,

funnits nödvändigt att höja det förut beräknade kostnadsbeloppet.

Vad först beträffar bageriet, torde jag få erinra, att detta enligt

det ursprungliga förslaget var försett med två dubbelugnar. Med hänsyn

till den ökning av Vaxholms fästnings krigsbesättning, som i sinom

tid måste påkallas av 1914 års senare riksdags beslut angående fästningens

utvidgning, hade dessutom plats reserverats för eu tredje dubbelugn.

Den plan för fästningens proviantering, som gällde vid tiden för

utarbetandet av det ursprungliga förslaget till förplägnadsanstalten, upptog

ett dägsbehov av bröd, i vilket ingick 90 % mjukt och 10 % hårt

bröd. Ehuru dubbelugnarna voro avsedda huvudsakligen för bakning

av mjukt bröd, ansågs den jämförelsevis mindre betydande kvantitet

hårt bröd, som erfordrades, kunna bakas i dessa ugnar. Härigenom

inbesparades i det ursprungliga förslaget kostnaden för en jalousiugn,

avsedd för bakning av hårt bröd.

Erfarenheterna från mobiliseringen år 1914 hava emellertid beträffande

fästningens proviantering tydligt visat, att hårt bröd måste

ersätta mjukt bröd i större utsträckning än vad förut varit fallet, detta

särskilt med hänsyn till de i krigsbesättningen ingående trupperna av

armén och de till fästningen hörande rörliga formationerna av kustartilleriet.

Provianteringsplanen för fästningen har därför omarbetats

och upptager numera ett dägsbehov av bröd med 67 % mjukt och

33 % hårt bröd. Den betydande kvantitet hårt bröd, som i enlighet

härmed kommer att erfordras under krigstid, kan icke tillika med det

mjuka brödet bakas i dubbelugnarna, utan krävas för ändamålet två

jalousiugnar. A andra sidan blir det med hänsyn till den nya provianteringsplanen

obehövligt att, såsom i det ursprungliga förslaget skett,

reservera plats för en tredje dubbelugn.

Av de utav marinförvaltningen framlagda alternativen är alternativ

3 det enda, som förmår säkerställa fyllandet av fästningens bröd
Bihavg

till riksdagens protokoll 1916. 1 smil. 13S höft. (Nr 160.) 2

s

Departements
chefens
yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung1. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 160.

behov under krigstid. Alternativen 1 och 2 däremot måste betecknas

såsom mycket otillfredsställande, icke endast därför att bageriets kapacitet

enligt båda dessa alternativ är för ringa, utan även ur den synpunkten

att efter anläggningens fullbordande enligt något av dessa

alternativ en utvidgning av bageriet skulle kräva kostsamma ombyggnader.

Jämfört med de båda övriga alternativen erbjuder vidare alternativ

3 flera viktiga tekniska förbättringar beträffande bageriet, ägnade

att göra driften av detsamma avsevärt mera ekonomisk. #

Merkostnaden för anläggningen av en bageribyggnad enligt alter''

nativ 3 i stället för enligt alternativ 1 har beräknats till 55,400 kronor,

under det att motsvarande kostnadsökning för alternativ 2 upptagits till

15,020 kronor.

Trots den betydligt högre anläggningskostnaden tvekar jag icke att

på nyss angivna skäl förorda bageribyggnadens utförande enligt alternativ 3.

För ändrade anordningar för lakegodsets förvaring har i samtliga

alternativ upptagits en tilläggskostnad av 50,900 kronor, varav 7,000

kronor för cementcisterner i förrådsbyggnaden och 43,900 kronor för

kjdanläggning med tillhörande råoljemotor. Det vore visserligen önskvärt,

att även dessa anordningar bleve vidtagna. I jämförelse med angelägenheten

av att bageriet omedelbart försättes i det skick, som fästningens

proviantering i fråga om bröd påkallar, torde dock kylanläggningen

böra sättas i andra rummet. Enligt vad jag inhämtat, lärer ock en

dylik anläggning kunna utan nämnvärt ökad kostnad installeras även efter

förrådsbyggnadens uppförande. Om jag alltså finner mig ej böra ifrågasätta,

att kylanläggningen — vilken skulle bringa kostnaderna för förplägnadsanstalten

väsentligt utöver till och med det högre belopp, som

i årets statsverksproposition kalkylerades — för närvarande skall komma

till utförande, anser jag däremot, att ett belopp av 7,000 kronor redan

nu bör beräknas för anordnande av cementcisterner i förrådsbyggnaden.

Såsom närmare framgår av en vid marinförvaltningens förutnämnda

skrivelse fogad bilaga, har kostnadsökningen till följd av prisstegringar,

som inträffat efter det ursprungliga förslagets uppgörande, beräknats till

62,756 kronor. Därvid hava i de från början beräknade kostnaderna

följande höjningar vidtagits, nämligen: för elektriska motorer, ledningar

och armatur m. m. 50 för andra maskiner än elektriska, hissar,

ugnar och inventarier 40 %, för byggnader 20 % samt för planering

och stängsel 15 %. Jag har ansett försiktigheten bjuda att för kostnadsökning

till följd av prisstegringar beräkna det av marinförvaltningen

sålunda angivna beloppet eller 62,756 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

Enligt vad jag sålunda anfört skulle för den beslutade förplägnadsanstalten

erfordras ett tilläggsanslag av 55,400 + 7,000 -f 02,750 - 125,150 kronor. Denna summa överstiger visserligen med 5,156 kronor

det belopp, som i årets statsverksproposition reservationsvis beräknades

för det nya anslaget till förplägnadsanstalten, men av riksdagen redan

vidtagna nedsättniugar i de begärda anslagen under femte huvudtiteln

kunna bereda medel till täckande av det överskjutande beloppet.

I likhet med marinförvaltningen anser jag, att frågan om erhållande

av elektrisk ström för förplägnadsanstaltens behov bör underkastas

förnyad prövning, sedan den inom ämbetsverket pågående utredningen

beträffande anläggning av eu elektrisk kraftstation å Vaxholms

fort blivit slutförd.

Marinförvaltningen har i sin förutnämnda skrivelse den 22 mars

1916 jämväl erinrat om behovet av bostadshus åt den vid förplägnadsanstalten

anställda personalen. I anslutning till mitt uttalande till det

vid 1915 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för den 14 januari samma ar torde emellertid denna

fråga böra upptagas till prövning först i samband med frågan om övriga

nybyggnader för inkvarteringsändamal i Vaxholms fästning.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

dels att av det utav 1915 års riksdag till en förplägnadsanstalt i

Vaxholms (och Oscar-Fredriksborgs) fästning beviljade anslaget _ av

333,514 kronor på extra stat för år 1917 anvisa återstående, ännu icke

anvisade beloppet, 166,757 kronor,

dels ock att för omförmälda ändamål på extra stat för år 1917 bevilja

ett ytterligare anslag av 125,156 kronor.

Till vad departementschefen sålunda hemställt

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition

till riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid

detta protokoll fogad bilaga utvisade.

Ur protokollet:

Gustaf Norblad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.