Sök i Ratio Lex

Om ändrad lydelse av 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna i lagen om val till riksdagen

1916-03-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:171, Om ändrad lydelse av 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna i lagen om val till riksdagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

1

Nr 171.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen om ändrad

lydelse av 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna

i lagen om val till riksdagen; given Stockholms slott

den 17 mars 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

föreslå riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna i lagen om

val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna

i lagen om val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

1. Stockholms stads första valkrets, innefattande Nikolai, Kungsholms,

Bromma, Maria, Katarina och Brännkyrka territoriella församlingar;

2. Stockholms stads andra valkrets, innefattande Klara, Jakobs,

Johannes, Adolf Fredriks, Gustav Vasa, Mattei, Engelbrekts, Hedvig

Eleonora och Oskars territoriella församlingar;

8. Östergötlands läns norra valkrets, innefattande Aska, Finspånga

läns, Björkekinds, Östkinds, Lösings och Bråbo härad, Memmings härad

utom Borgs kommun, Hammarkinds och Skärkinds härad samt städerna

Motala och Söderköping;

9. Norrköpings och Linköpings valkrets, innefattande Norrköpings

stad med Borgs kommun samt Linköpings stad;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 149 käft. (Nr 171.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 171.

31. Ålvsborgs läns mellersta valkrets, innefattande Flundre, Vane,

Bjärke, Vätle, Ale, Kullings och Gäsene härad samt städerna Vänersborg,

Alingsås och Trollhättan;

44. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Leksands och

Gagnefs, Rättviks, Mora, Orsa, Älvdals samt Sårna och Idre tingslag;

52. Jämtlands läns norra valkrets, innefattande Undersåkers och

Offerdals, Sunne, Ovikens och Hallens, Lits och Rödöns samt Hammerdals

tingslag.

Denna lag träder i kraft beträffande 1, 2, 8, 9, 31 och 44 punkterna

av förevarande paragraf dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, men beträffande

52 punkten den 25 augusti 1916.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition Nr 171.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsår enden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 17 mars 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen statsrådet Hasselrot anförde:

1:°)

»Sedan Kungl. Maj:t den 2 november 1915 förordnat, att Bromma

kommun, som då hörde till Sollentuna härad av Stockholms län, skulle

från och med år 1916 införlivas med Stockholms stad, erfordras, på sätt

redan i ärendet om införlivningen blivit påpekat, ändring i den paragraf

— 18 § — av lagen om val till riksdagen, genom vilken valkretsindelningen

för valen till andra kammaren blivit fastställd.

Då enligt § 14 riksdagsordningen vart och ett av rikets län så

ock Stockholms stad skall utgöra en eller flera valkretsar, måste Bromma

kommun, som nu ingår i Stockholms läns södra valkrets, efter införliv
-

Ändringar i

lagen om val

till riksdagen

a) på grund

av Bromma

kommuns infdrlivning

med Stockholm.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Magistraten

Stockholm.

4 Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

ningen med Stockholm hänföras till någon av valkretsarna inom Stockholms

stad.

För närvarande är Stockholm delat i två valkretsar, av vilka den

ena — stadens första valkrets — omfattar Nikolai, Klara, Kungsholms,

Maria, Katarina och Brännkyrka territoriella församlingar och den andra

— stadens andra valkrets — innefattar Jakobs och Johannes, Adolf

Fredriks, Gustav Vasa, Mattei, Engelbrekts, Hedvig Eleonora och Oskars

territoriella församlingar. Invånarantalet var vid 1914 års slut — den

senaste tidpunkt, från vilken några officiella siffror äro kända — i första

valkretsen 204,302 och i den andra 181,968. Jämlikt nådiga kungörelsen

den 13 maj 1914 om det antal riksdagsmän i andra kammaren, som

varje valkrets för val till kammaren äger utse, för treårsperioden 1915

—1917, äger första kretsen utse, 8 och andra kretsen 7 riksdagsmän.

Folkmängdsiffran för Bromma kommun var vid 1914 års slut

5,713.

Efter det överståthållarämbetet anmodats inkomma med yttrande

rörande den förändring av valkretsindelningen i Stockholm, som påkallades

av Bromma kommuns införlivning med Stockholm, har överståthållarämbetet

inhämtat yttrande av Stockholms magistrat. I detta yttrande

anför magistraten:

Fördelades folkmängden i huvudstaden den 31 december 1914, 386,270 personer,

på de 15 representanter, staden ägde utse, bleve valkvoten 25,751. Mot de

åtta representanterna skulle således svara en folkmängd av 206,008 och mot de sju

en folkmängd av 180,257. Vid en jämförelse med ovannämnda faktiska folkmängdssiffror

för de båda kretsarna visade sig alltså, att första kretsen vore något överrepresenterad

i förhållande till sin folkmängd och andra kretsen något underrepresenterad.

Lades till den förutvarande folkmängden talet för Bromma bleve totalsumman

för huvudstaden 391,983 och valkvoten 26,132. För Brommas förande till första

kretsen talade dess läge intill Kungsholms församling, som tillhörde denna krets.

Häremot kunde invändas, att den redan befintliga skillnaden i folkmängden mellan

de båda kretsarna därigenom ökades. Men denna omständighet torde ej hava något

att betyda sedd för sig utan endast sammanställd med det faktum, att första kretsen

hade åtta representanter och andra kretsen sju. Ty då stadgandena om val till

andra kammaren i det hela vore baserade på ett representanttal i förhållande till

folkmängden, borde detta beaktas även här. Med Bromma lagt till första kretsen

bleve dess folkmängd 210,015. Valkvoten 26,132, multiplicerad med åtta, gåve

209,056 — således cirka 1,000 mindre. För andra valkretsen bleve folkmängdsiffran

fortfarande 181,968, medan sju gånger 26,132 gåve 182,924 — således cirka 1,000

mera. Första kretsen bleve således något underrepresenterad och andra kretsen

något överrepresenterad, men förhållandet kretsarna emellan bleve dock jämnare

än före Brommas tillkomst och ovanligt nära fullt jämviktsläge, sett ur relationen

mellan folkmängd och representanttal.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171. 5

På grund av dot anförda både det synts magistraten, att, mod bibehållande

av de båda valkretsarna i övrigt oförändrade och fördelningen dem emellan av

represen tantplatserna oförändrad, Bromma församling borde läggas till första valkretsen.

1 sitt i ärendet avgivna utlåtande yttrar överståthållarämbetet:

Överståthållarämbetet delade magistratens mening att Brommaområdet borde

förläggas till den första valkretsen, men med hänsyn till den avsevärda skillnaden

i folkmängd de båda valkretsarna skulle erhålla, om enbart denna åtgärd vidtoges,

ville ämbetet förorda, att Klara församling samtidigt flyttadts från den första valkretsen

till den andra. Då invånarantalet i Klara församling vid 1914 års slut

uppgått till 12,336, skulle första kretsen enligt nu kända folkmängdsiffror därefter

komma att innehålla 197,679 och andra kretsen 194,304 invånare. En sådan uppdelning

av folkmängden på de särskilda valkretsarna syntes i sig själv lämpligare

än den av magistraten föreslagna. Från den av magistraten framhållna synpunkten

måste åter dess förslag anses fördelaktigare, men å andra sidan torde förtjäna

framhållas, att den möjligheten ej vore utesluten, att genom Bromma sockens inkorporering

och den normala ökningen av folkmängden i Stockholm det snart nog

kunde inträffa, att Stockholm finge utse ännu en representant i andra kammaren,

samt att, efter vad det ville synas, första valkretsen enligt den av magistraten

förordade indelningen i så fall skulle komma att utse 9 riksdagsmän mot andra

valkretsen 7, medan vid överflyttning av Klara församling till andra valkretsen

vardera kretsen skulle äga utse 8 riksdagsmän.

I likhet med magistraten och överståthållarämbetet håller jag före,

att Bromma kommun på grund av sin belägenhet bör hänföras till första

valkretsen.

Beträffande därefter frågan, om på grund av Brommas läggande

till första valkretsen någon del av denna valkrets bör överflyttas till andra

valkretsen, ansluter jag mig till överståthållarämbetets förslag. Det torde

böra tillses, att skillnaden i folkmängd emellan stadens båda valkretsar

ej blir alltför stor. Redan nu är första kretsen i berörda hänseende

väsentligt större än den andra, och denna ojämnhet skulle skärpas,

därest Bromma kommun, utan ändring av första kretsens område i övrigt,

lades till denna krets. Genom avskiljande därifrån av Klara territoriella

församling och dess hänförande till andra kretsen skulle däremot olikheten

bliva på lämpligt sätt utjämnad.

Genomförandet av detta förslag påkallar icke någon ändring uti

den punkt — 3 — i 18 § vallagen, i vilken omfattningen av Stockholms

läns södra valkrets bestämts genom angivande av de härad,

skeppslag och städer, av vilka kretsen består och bland vilka ingår

Sollentuna härad, som med sitt efter Bromma sockens utbrytning återstående

område fortfarande tillhör kretsen. Däremot måste givetvis de

i paragrafens första och andra punkter förekommande uppräkningar av de

Överst&thållar

ämbetet.

Departement t•

chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

till vardera av Stockholms stads första och andra valkretsar hörande

territoriella församlingar ändras.

b) på grund

av andra

ändringar i

rikets

administrativa

eller

judiciella

indelning.

Vid bestämmandet i 18 § vallagen, av vilka administrativa områden

de särskilda valkretsarna för val till andra kammaren bestå, har

dessas omfattning angivits på sådant sätt, att man vid tillkomsten inom

ett valkretsområde, av eu ny stad i allmänhet måste ändra lagen så,

att den nya staden blir särskilt nämnd såsom beståndsdel av vederbörande

valkrets.

Genom resolution den 5 november 1915 har Kungl. Maj:t, som

ej ansett sig böra bevilja det område, vilket under benämningen Trollhättan

villkorligt förunnats stadsrättigheter, egen jurisdiktion, funnit

gott medgiva, att Trollhättan finge med ingången av år 1916 inträda i

utövning av stadsrättigheterna.

Trollhättan har intill årsskiftet hört till Väne härad, som ingår i

Ålvsborgs läns mellersta valki’ets.

Uppkomsten av nämnda stad lärer alltså påkalla ändring i 31

punkten av 18 § vallagen.

Åven till följd av överflyttning av visst område från land till

stad samt ändringar beträffande tingslagen i några domsagor har avfattningen

av vallagens ifrågavarande paragraf kommit att i vissa

punkter icke överensstämma med vad för närvarande gäller. Jämväl i

dessa hänseenden torde vara skäl att vidtaga rättelser.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 december 1914 har sålunda

förordnats, att Östra Eneby kommun, som då tillhörde Bråbo härad,

skulle från och med år 1916 införlivas med Norrköpings stad. Enligt

gällande lydelse av punkt 8 av 18 § vallagen, avseende Östergötlands

läns- norra valkrets, ingår i kretsen Bråbo härad utom Östra Eneby

kommun. Sistnämnda kommun angives i följande punkt såsom tillhörande

Norrköpings och Linköpings valkrets. Då Östra Eneby kommun

på grund av nyssnämnda beslut numera är en del av Norrköpings stad,

utgöra kommunens undantagande från Bråbo härad i punkt 8 och dess

särskilda angivande jämte Norrköpings stad i punkt 9 oegentligheter,

vilka lämpligen böra undanröjas.

Till området för Kopparbergs läns norra valkrets höra, enligt 44

punktens nuvarande lydelse, bland annat Gagnefs, Leksands och Rättviks

tingslag, vilka tre tingslag till den 1 januari 1916 tillsammans bildat

Nedansiljans domsaga. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 juni 1915

har emellertid Gagnefs och Leksands tingslag med detta års ingång

förenats till ett tingslag under namn av Leksands och Gagnefs tingslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

Detta nya tingslag torde sålunda böra i stället för de båda, av vilka

det bildats — Gagnets tingslag och Leksands tingslag — upptagas i

punkt 44 bland ifrågavarande valkrets’ beståndsdelar.

Till Jämtlands läns norra valkrets räknas enligt 52 punktens

nuvarande lydelse bland annat Sunne, Ovikens, Hallens, Undersåkers

och Offerdals tingslag, vilka tillsammans bilda Jämtlands västra domsaga.

Då emellertid Kungl. Maj:t enligt beslut den 10 april 1915 och den

28 januari 1916 bestämt, att denna domsaga skall från och med den

25 augusti 1916 vara indelad i två tingslag sålunda, att Undersåkers

och Offerdals nuvarande tingslag skola bilda ett tingslag under benämningen

Undersåkers och Offerdals tingslag samt Sunne, Ovikens och

Hallens nuvarande tingslag skola bilda ett tingslag, benämnt Sunne,

Ovikens och Hallens tingslag, torde därav föranledd jämkning böra

vidtagas i avfattningen av ifrågavarande punkt.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Eders Kungl.

Kungl. ville föreslå riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna i lagen

om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna

i lagen om val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

1. Stockholms stads första valkrets, innefattande Nikolai, Kungsholms,

Bromma, Maria, Katarina och Brännkyrka territoriella församlingar.

2. Stockholms stads andra valkrets, innefattande Klara, Jakobs,

Johannes, Adolf Fredriks, Gustav Vasa, Mattei, Engelbrekts, Hedvig

Eleonora och Oskars territoriella församlingar.

8. Östergötlands läns norra valkrets, innefattande Aska, Finspånga

läns, Björkekinds, Östkinds, Lösings och Bråbo härad, Memmings härad

utom Borgs kommun, Hammarkinds och Skärkinds härad samt städerna

Motala och Söderköping;

9. Norrköpings och Linköpings valkrets, innefattande Norrköpings

stad med Borgs kommun samt Linköpings stad;

31. Ålvsborgs läns mellersta valkrets, innefattande Flundre, Väne,

Bjärke, Vätte, Ale, Kullings och Gäsene härad samt städerna Vänersborg,

Alingsås och Trollhättan;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

44. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Leksands och

Gagnefs, Rättviks, Mora, Orsa, Älvdals samt Särna och Idre tingslag;

52. Jämtlands läns norra valkrets, innefattande Undersåkers och

Offerdals, Sunne, Ovikens och Hallens, Lits och Rödöns samt Hammerdals

tingslag.

Denna lag träder i kraft beträffande 1, 2, 8, 9, 31 och 44 punkterna

av förevarande paragraf dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, men

beträffande 52 punkten den 25 augusti 1916.»

Vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt täcktes Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:200 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om ändrad lydelse av 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna i lagen om val till riksdagen. s. 11 i texten
  2. KU 1916:18 Utlåtande, i anledning av Kungl, Maj ds proposition om ändrad lydelse av 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna i lagen om val till riksdagen. s. 1 i texten