Sök i Ratio Lex

Angående användande av överskott i djurgårdskassan till vissa restaurcringsarbeten å Ulriksdals slott

1916-04-07 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:179, Angående användande av överskott i djurgårdskassan till vissa restaurcringsarbeten å Ulriksdals slott

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

1

Nr 179.

Kungl Majits nådiga proposition till riksdagen angående användande

av överskott i djurgårdskassan till vissa restaurcringsarbeten

å Ulriksdals slott; given Stockholms slott

den 7 april 1916.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva, att till gäldande av kostnaderna för utförande, i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av arkitekten hos överintendentsämbetet greve

S. Cronstedt upprättat förslag med däri av ämbetet föreslagna jämkningar,

av vissa restaureringsarbeten å Ulriksdals slott intill ett belopp

av °296,000 kronor ävensom till gäldande av ränta, i den man medel

av riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånats, må av djurgåidskassans

överskottsmedel årligen under erforderlig tid, räknat från och

med innevarande år, användas ett belopp av högst 30,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 157 käft. (Nr 179.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 179.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Mafit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Bröstbom.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde:

Såsom jag tidigare denna dag erinrat vid behandlingen av riksmarskalksämbetets

framställning angående användande av överskott i

djurgårdskassan till vissa byggnads- med flera arbeten vid några av

de kungl. lustslotten, anhöll riksdagen i skrivelse den 17 mars 1908

angående regleringen av utgifterna under riksstatens första huvudtitel,

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida och i vad mån

de till den s. k. djurgårdskassan inflytande inkomster kunde, förutom

till det med kassan avsedda ändamål, användas jämväl till de kungl.

lustslottens underhåll, och därefter till riksdagen inkomma med det förslag,

vartill utredningen kunde giva anledning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kurir/1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Sedan det emellertid efter verkställd undersökning befunnits lämpligast

att låta på särskild utredning värjo år bero, i vad mån djurgårdskassan

kunde lämna tillgång till bestridande av kostnad för do kungl.

lustslottens underhåll, har alltsedan år 1910 Kungl. Maj:t i proposition

till riksdagen hemställt och riksdagen medgivit, att av djurgårdskassans

överskottsmedel Unge användas vissa belopp till att vid eu del av de

kungl. lustslotten utföra åtskilliga underhålls- och smärre byggnadsarbeten.

Också har riksmarskalksämbetets förberörda framställning, som

avser just dylika arbeten, föranlett Kungl. Maj:t att avlåta proposition

i ämnet jämväl till innevarande ars riksdag.

Nu har emellertid riksmarskalksämbetet i skrivelse den 20 februari

1916 ytterligare gjort framställning i syfte att, med anlitande av viss

del av djurgårdskassans överskottsmedel för ett antal år framåt, ganska

omfattande reparations- och omändringsarbeten å själva slottsbyggnaden

vid Ulriksdal måtte komma till utförande. .

I sin berörda skrivelse har riksmarskalksämbetet till eu början Riksmarerinrat

om, att planer tidigare varit å bane att låta Ulriksdals slott riksämbetet

undergå en grundlig reparation, samt yttrar liäiom.

»Riksmarskalksämbetet anhåller att till en början i underdånighet få erinra

därom, att riksmarskalksämbetet under år 1907, med föranledande av framställning

från ståthållarämbetet å Ulriksdals och Haga slott om verkställande av besiktnmg

å dessa slott jämte åtskilliga tillhörande byggnader för utrönande, i vad skick desamma

befunne sig, samt huruvida, förutom årligen återkommande mindre reparationer

och underhåll, några större och mera genomgående reparationer vore behövliga

för deras framtida bestånd, föranstaltade om att sådana besiktningar blevo genom

arkitekten hos kungl. överintendentsämbetet hovintendenten G. A. H. Lindgren jämte

av honom tillkallad sakkunnig person verkställda.

Med underdånig skrivelse den 21 april 1908 överlämnade riksmarskalksämbetet

sedermera till Eders Kungl. Maj:t de av hovintendenten Lindgren avgivna berättelserna

över de utförda besiktningarna och därav föranledda förslag till reparationsoch

ombyggnadsarbeten vid slotten jämte ritningar och kostnadsförslag ävensom

yttranden av förbemälda ståthållarämbete.

Av innehållet i dessa besiktningsinstrument torde här — då för närvarande

frågan icke gäller andra byggnader än själva slottet vid Ulriksdal få beträffande

detta slott återgivas följande. u ... , . ...

Hovintendenten Lindgren meddelade, att Ulriksdals slott, som uppförts i mitten

av 1600-talet för riksfältherren greve Jakob De la Gardies räkning och sedermera

inköpts av drottning Hedvig Eleonora på hennes föranstaltande ävensom senare

under drottning Ulrika Eleonoras tid i vissa delar tillbyggts. De vid slottet förut

befintliga terrasserna åt landsidan hade vid slottets lordnmgsställande åt Konung

Karl XV borttagits, i sammanhang varmed marken avschaktats för åstadkommande

av lämpliga doseringar för regnvattnets avlopp och möjligen för erhållande av eu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

sundare bottenvåning, vars bjälklag, enligt vad socklarna utvisade, dessförinnan le "åt

toga över markens nivå.

Genom de sålunda vidtagna förändringarna både slottets socklar kommit att

pa långa sträckor ligga ovan marken. I följd av terrassernas borttagande och grundmurarnas

från början för andra förhållanden beräknade beskaffenhet hade under

paverkan av källossningen, för vilken grunderna efter vidtagande av nämnda förändringar

blivit i hög grad utsatta, i fönsterbröstningarna i södra och norra flyglarna

samt tvärs igenom murarna i nordöstra och sydöstra flyglarna uppstått sättningssprickor.

Åtgärder måste därför vidtagas för grundmurarnas förstärkande och

skyddande Vidare ansågos yttertaken tarva en grundlig reparation, varjämte åtskilliga

åtgärder borde vidtagas för slottets och därstädes förvarade dyrbara samhngars

skyddande mot eldfara genom inläggande av brandbotten i den till bostäder

åt betjäning använda vindsvåningen, uppsättande av järndörrar mot vindarna, anbringande

av åskledare m. m., ävensom slottets fasader repareras.

Kostnaderna för utförande av de vid Ulriksdals slottsbyggnad'' behövliga arbeten

beräknades av Lindgren till 212,000 kronor; däri hade icke inräknats kostnad för

införande av värmeledning, elektrisk belysning och sanitetsanordningar, åtgärder

vilka av Lindgren ansetts önskvärda för slottets modernisering som bostad för den

medlem av den kungl. familjen, som då innehade dispositionsrätten till Ulriksdals slott

nämligen Hennes Maj:t Änkedrottning Sofia, och vilkas utförande skulle medföra

att den beräknade totalkostnaden stege till 270,000 kronor.

På framställning av riksmarskalksämbetet avgav kungl. överintendentsämbetet,

eltei pi övning av de verkställda beräkningarna och kostnadsförslagen, yttrande i

ärendet och anförde därvid i fråga om Ulriksdals slott följande.

Het syntes kungl. överintendentsämbetet vara alldeles givet, att ett uppskov

med reparationen av själva Ulriksdals slottsbyggnad ännu några år kunde utan

olägenhet äga rum, helst om vissa av ämbetet förordade åtgärder vidtoges till

skyddande av socklarna å de delar av slottet, som vore mest känsliga för kälens

inverkan, da härigenom vidare söndersprickning kunde under uppskovstiden motaroetas.

Liksmarskalksämbetet för sin del fann sig böra instämma i de av kungl

överintendentsämbetet gjorda uttalanden och i de förslag till reparationsarbeten!

som detta ämbete tillstyrkt till omedelbart utförande.»

Jag tillåter mig här erinra om att i överensstämmelse med det av

överintendentsämbetet förordade och av riksmarskalksämbetet gillade förslaget,

som alltså vad Ulriksdals slott beträffade blott avsåg utförandet

av vissa skyddsanordningar för slottets grundsocklar, Kungl. Maj:t i

proposition den 8 maj 1908 hemställde, att riksdagen måtte medgiva,

att för utförande av byggnads- och reparationsarbeten vid Haga& och

Ulriksdals slott finge av den s. k. djurgårdsfonden användas ett belopp

av 254,000 kronor. I skrivelse den 1 juni 1908 anmälde riksdagen —

under uttalande av den mening, att djurgårdsfondens kapital, som vore

bildat av försäljningsmedel av statsegendom, icke borde användas till

bestridande av tillfälliga utgifter — att riksdagen på det sätt biföll ifrågavarande

proposition, att riksdagen för sin del medgav, att, tills vidare och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179■ 5

till dess annorlunda bleve bestämt, för bestridande av de nödigaste underhållsarbetena

å ifrågavarande slottsbyggnader vid Haga och Ulriksdal finge

av de räntcmedel, som tillfördes djurgård skassan från djurgardsfonden,

årligen användas ett belopp, motsvarande räntan å 254,000 kronor.

På sätt jag redan nämnt, har Kung]. Maj:t sedermera från och

med år 1910 för värjo år föreslagit och riksdagen medgivit, att av

djurgårdskassans överskottsmedel vissa belopp finge användas för underhåll

och vård av eu del kungl. lustslott, däribland Haga och Ulriksdals

slott; och hava de i förberörda riksdagsskrivelse omförmälda räntemedlen

beräknats ingå i de sålunda anvisade beloppen. Under erinran

härom har riksmarskalksämbetet i sin förutnämnda skrivelse den 2G

februari 1910 vidare anfört:

»I den mån dessa räntemedel och övriga tillgängliga medel sådant medgivit,

hava visserligen en del av bristerna å Ulriksdals slott blivit avhjälpta, såsom t. ex.

reparation av taket jämte häng- och stuprännor, inledande av vattenledning i slottets

flyglar m. m., men någon mer genomgripande restaurering av detta slott har hittills

icke lämpligen synts böra påbörjas, dels med anledning av kungl. överintendentsämbetets

ovan berörda uttalande, dels med hänsyn till att dylika arbeten för

en längre tid skulle hava förhindrat slottets användande som bostad, och dels på

grund av att tillgängliga medel måst användas till andra, mera nödvändiga arbeten.

Sedan emellertid Eders Majestät behagat för riksmarskalksämbetet tillkännagiva,

att Eders Majestät hade för avsikt att ställa Ulriksdals slott till Deras IvungL

Högheter Kronprinsens och Kronprinsessans disposition såsom bostad under tider, då

Deras Kungl. Högheter icke uppehölle sig på Stockholms slott eller Sofiero, har

riksmarskalksämbetet nästlidna år uppdragit åt arkitekten hos kungl. överintendentsämbetet

greve S. Cronstedt att utföra utredning över dels erforderliga reparationsoch

underhållsarbeten å Ulriksdals slott, och dels förslag till sådan omändring av

slottet, att detsamma kunde anses erbjuda Deras Kungl. Högheter en lämplig och

nutida fordringar motsvarande bostad.»

Till fullgörande av berörda uppdrag hade greve Cronstedt till Greve Cronriksmarskalksämbetet

överlämnat av honom uppgjorda ritningar och tedh

detaljerade kostnadsberäkningar ävensom ett den 30 mars 1915 daterat

yttrande av följande innehåll:

»En genomgripande reparation erfordras utan tvivel å slottet för dess underhåll,

även om det icke skulle komma att bebos, enär bland annat langa sträckor

av grunden hava blivit frilagda genom avlägsnande av förut befintliga terrassen.

Särskilt är detta fallet med södra flygeln. Skall slottet med trevnad kunna bebos,

bör därjämte en hel del omändringar vidtagas för att kunna i den åldriga byggnaden

erhålla nödig bekvämlighet. Vatten- och avloppsledningars inledande jämte

sanitetsanordningar, varav slottet nu är i så gott som alldeles saknad, är även en

nödvändighet, liksom det naturligen är önskvärt att inleda elektriskt ljus, ringledningar

och telefoner. Kostnadsförslaget. är beräknat med hänsyn till att reparationsarbetena

och förändringsarbetena utföras samtidigt, likaså att ledningar lör vatten

s. 6 Kontrollera mot PDF

överintendents

ämbei et.

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

och avlopp, värme, elektricitet m. m. även indragas och utföras på samma gång.

Många av rummen och lokalerna beröras givetvis såväl av reparationen som av

förändringen av slottet. Det är därför ganska svårt att fullt exakt angiva kostnaden

för erforderliga reparationsarbeten och för önskvärda förändringar, men den

fördelning, som i nedanstående tabell angives, torde kunna anses vara i det närmaste

rätt avvägd.

Totalkostnaden för samtliga arbeten enligt detta förslag böra

beräknas till .................................................................................... kronor 293,000: —

Därav för

Reparationsarbeten ........................................................................ » 99,000:_

Omändringsarbeten

71,000

Till denna summa av .......................................

bör läggas kostnaden för följande arbeten:

Värmelednings införande................................

Vatten- och avloppsledningar........................

Ringledningar ................................................

Elektrisk belysning .......................................

Ritningar, arbetsledning och tillsyn m. m.

Summa kronor 170,000

kronor 170,000: —

kronor 39,500

» 22,500

» 2,500

» 40,500

» 18,000

123,000: —

Summa kronor 293,000: —

Den elektriska^ anläggningen torde möjligen kunna erhållas något billigare,

om kraften tages från Stocksunds kraftstation, och om samtidigt den därifrån

dragna kraftledningen kan användas för kraft till andra ändamål och på så sätt

bidrag från dessa avnämare erhållas till dess framdragande.»

Då riksmarskalksämbetet, enligt vad ämbetet i sin nu ifrågavarande

skrivelse upplyser, fann det nödvändigt, innan vidare åtgärder vidtogos

beträffande de ifrågasatta omfattande arbetena, att de uppgjorda förslagen

och beräkningarna underkastades ytterligare sakkunnig granskning och

bearbetning, särskilt i syfte att om möjligt nedbringa de beräknade kostnaderna,

blev efter framställning av riksmarskalksämbetet en dylik sakkunnig

granskning på föranstaltande av överintendentsämbetet verkställd

av föredraganden hos ämbetet, förste intendenten I. G. Clason, varefter

överintendentsämbetet i skrivelse till riksmarskalksämbetet den 23 november

1915 för egen del avgav utlåtande i ärendet och därvid anförde följande.

Det föreliggande förslaget syntes väl genomtänkt och särdeles gott avpassat

såväl med skyldig hänsyn till den åldriga slottsbyggnaden som i betraktande av de

krav på hygieniska och andra anordningar, som man i våra dagar torde vara berättigad

uppställa beträffande en bekväm och tidsenlig furstebostad, och det syntes

ämbetet, att allenast i ett par fall erinringar kunde med fog framställas.

Sålunda ville ämbetet påpeka det förhållandet, att huvudtrappan — trots

den förbättring förslaget innebure — alltjämt mötte med sina första steg för nära

inpå huvudentréen och att en dylik anordning givetvis vore mindre tilltalande i en

byggnad av den förnämliga natur som den ifrågavarande. Skulle det emellertid

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

möta svårigheter att anordna trappan på annat sätt, än förslaget angåve och som

ju hade sina givna fördelar i våningen en trappa upp, torde det bliva nödvändigt

att genom sammanslagning till ett av rummen till höger om ingången n:ris 59, 60

och 61 — såsom tidigare torde hava varit fallet — eller åtminstone av rummen

n:ris 60 och 61, bilda en rymlig hall eller vestibul såsom pendang till rummet till

vänster om entrée», vilket borde få tjänstgöra såsom kapprum.

Vidare ville ämbetet framhålla, vad den sydvästra flygeln anginge, att omtanken

om alla de personer, som vore ämnade att tilldelas bostäder i sagda flygels

vind, torde bjuda att till vindsvåningen uppdraga jämväl trappan i flygelns sydvästra

hörn på det att, i händelse av eldsolycka, det måtte iinnas större möjligheter till

räddning för de i vinden inhysta.

Förslaget omfattade även anordnande av två terrasser, en framför utgången

mot sjön och den andra framför gården mellan flyglarna. På båda ställena torde

visserligen terrasseringsarbeten bliva erforderliga, men ämbetet funne för sin del,

att ingendera av de föreslagna terrasserna fullt motsvarade därmed avsedda ändamål,

varken med hänsyn till storlek eller form: studiet av dessa terrasser borde ske i

samband med studiet av frågan om ordnandet av terrängen i sin helhet med vägar,

inhägnader och planteringar närmast omkring själva slottet.

Slutligen ville överintendentsämbetet, med föranledande av från riksmarskalksämbetet

given anmodan att eventuellt verkställa bearbetning av det föreliggande

förslaget särskilt i avsikt att söka nedbringa den beräknade och av ämbetet vid

skedd granskning utan anmärkning lämnade arbetskostnaden meddela, att ämbetet

vore av den mening, att nedsättning i den angivna kostnadssumman icke kunde

vinnas, utan att de förbättringar i avseende å trevnad och bekvämlighet, som med

förslagets genomförande just åsyftats, skulle bliva i motsvarande mån reducerade.

Efter det greve Cronstedt med anledning av detta överintendentsämbetets

uttalande lämnats tillfälle att komplettera de av honom förut

gjorda förslagen, hade greve Cronstedt i en till riksmarskalksämbetet

ingiven skrivelse meddelat följande.

Den av kungl. överintendentsämbetet emot huvudtrappan gjorda erinran, att

densamma, oaktat den blivit tillbakadragen, mötte med sina första steg alltför nära

ingången, kunde säkerligen, i någon mån åtminstone, avhjälpas vid ett mera ingående

studium av trappans och vestibulens lösning.

Att anordna ett större rum vid nr 61 på södra sidan om hallen till samma

bredd som nr 62 å andra sidan vore likaså en åtgärd, vilken borde göra förslaget

mera bekvämt och på samma gång giva ett mera ståtligt intryck åt vestibulen.

Att uppdraga den sydvästra trappan till vinden vore ur alla synpunkter

en fördel.

Genomförandet av dessa ändringsarbeten förorsakade emellertid en något ökad

kostnad, varför det uppgjorda kostnadsförslaget borde höjas med kronor 3,000 eller

till summa kronor 296,000.

Sedan riksmarskalksämbetet redogjort för de sålunda på ämbetets

föranstaltande verkställda utredningar rörande de ifrågasatta reparationsoch

omändringsarbetena å Ulriksdals slott, anför ämbetet i sin skrivelse

den 26 februari 1916 vidare:

Greve Cronstedts

kompletterade

förslå/f.

Riksinar
skalksämbetet,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

»Emot de uppgjorda förslagen med däri av kungl. överintendentsämbetet tillstyrkta

mindre ändringar och tillägg, har riksmarskalksämbetet — som i likhet med

kungl. öveiintendentsämbetet och arkitekten greve Cronstedt anser, att lösningen av

frågorna angående anordnandet av stora trappan jämte vestibulen ävensom av yttre

terrasser bör åstadkommas först i samband med övriga arbetens utförande — för sin

del intet att erinra, och icke heller torde några berättigade anmärkningar kunna

göras beträffande de uppgjorda kostnadsberäkningarna.

Med fästat avseende å den tillämnade framtida dispositionen av Ulriksdals

slott och med hänsyn jämväl till nödvändigheten av att erforderliga åtgärder snarast

vidtagas för att mot tidens åverkan säkerställa och i ett värdigt, nutida fordringar

motsvarande skick försätta Ulriksdals vackra och minnesrika slott, håller riksmarskalksämbetet

före, att ett vidare uppskjutande av de nu föreslagna och av

kungl. överintendentsämbetet förordade åtgärderna skulle vara olämpligt och dessutom

kunna vara till stor skada för denna åldriga och dyrbara slottsbyggnad. Riksmarskalksämbetet

vågar därför i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes taga under nådig omprövning frågan om bringande till verkställighet av de

nu föreslagna reparations- och restaureringsarbetena å Ulriksdals slott samt angående

beredande av härför erforderliga medel.

Under de förberedande arbetena i detta ärende har riksmarskalksämbetet även

sökt åvägabringa en lösning av frågans ekonomiska sida; och då riksmarskalksämbetet

trött sig finna, att statsverket under nuvarande ekonomiska förhållanden

borde i möjligaste mån besparas några extra utgifter och därför nu icke anser sig

böra för bekostandet av de föreslagna reparationsarbetena ifrågasätta anvisandet av

statsmedel, tillåter sig riksmarskalksämbetet i stället i underdånighet föreslå, att

erforderliga belopp av djurgårdskassans överskottsmedel mätte få användas för

bestridande av kostnaderna för dessa arbeten, ett förslag som riksmarskalksämbetet

finner sig så mycket hellre kunna framställa, som önskvärdheten av att djurgårdskassans

överskott måtte komma till användning för ändamål av ifrågavarande art

blivit uttalad i riksdagens underdåniga skrivelse den 17 mars 1908, då riksdagen

anhöll, »att Eders Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida och i vad

jnån de till djurgårdskassan inflytande inkomster kunde, förutom till det med kassan

för närvarande avsedda ändamål, användas jämväl till de kungl. lustslottens underhåll».

Sammanlagda beloppet av kostnaden för ovanberörda nu föreslagna reparationsoch

omändringsarbeten å Ulriksdals slott eller 296,000 kronor är visserligen betydligt

större, än att detsamma skulle kunna på en gång eller under den jämförelsevis

korta tid, på vilken dessa arbeten torde kunna hinna slutföras, av djurgårdskassans

överskott utbetalas, men riksmarskalksämbetet anser sig kunna uttala, att hinder

icke lärer möta för att djurgårdskassan kan av sitt överskott bestrida dessa kostnader,

därest desamma fördelas på en något längre tidrymd, exempelvis tio år,

under vilken tid ett belopp av 25 ä 30,000 kronor årligen med säkerhet bör kunna

av nämnda överskottsmedel bliva disponibelt för nu ifrågavarande ändamål. Under

förutsättning av nådigt medgivande till ett sådant successivt bestridande av byggnadskostnaderna,

som av riksmarskalksämbetet nu ifrågasatts, lärer det icke möta något

hinder för riksmarskalksämbetet att genom upptagande av ett tillfälligt lån eller

annorledes förskottsvis tillhandahålla de under arbetstiden för bestridande av löpande

utgifter erforderliga medlen.

Beträffande djurgårdskassans nuvarande ställning och möjligheten att redan

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-M Nåd. Proposition Nr 179.

under innevarande år tillhandahålla medel för påbörjande av nu ifrågasatta arbeten,

tillåter sig riksmarskalksämbetet i underdånighet hänvisa till riksmarskalksämbctets

underdåniga skrivelse den 15 innevarande februari rörande användandet av djurgårdskassans

överskott för vissa i sagda skrivelse närmare angivna ändamål.

Under åberopande av vad riksmarskalksämbetet sålunda anfört, far riksmarskalksämbetet

härmed i underdånighet anhålla, att Eders Kungl. Magt täcktes

medgiva, dels att här ovan angivna reparations- och omändringsarbeten å Ulriksdals

kungl. slott måtte få bringas till verkställighet i huvudsaklig överensstämmelse med

det av arkitekten greve Cronstedt den 30 mars 1915 upprättade förslag med däri

av kungl. överintendentsämbetet, enligt skrivelse den 13 november 1915, föreslagna

mindre ändringar och tillägg samt för en sammanlagd kostnad av högst 296,000

kronor, samtliga arbeten att utföras genom kungl. överintendentsämbetets försorg i

samråd med riksmarskalksämbetet, dels ock att härför måtte få mot det att

riksmarskalksämbetet anskaffar och under arbetstiden tillhandahåller de för byggnadskostnadernas

bestridande erforderliga medlen — av djurgårdskassans överskottsmedel

årligen under den för byggnadskostnadernas amortering och förskotterade medels

förräntande nödvändiga tid, räknat från och med innevarande ar, utanordnas ett

belopp av högst 30,000 kronor att på skeende rekvisition utbetalas till riksmarskalksämbetet

till ersättande av förskotterade medel.»

Såsom av den föregående utredningen i ärendet framgar förefinnas a

Ulriksdals slottsbyggnad åtskilliga bristfälligheter, vilka endast genom eu

grundligare reparation stå att avhjälpa och icke utan olägenhet kunna

få fortfarande kvarstå. T sammanhang med de sålunda nödvändiga

reparationsarbetena torde böra verkställas vissa andra arbeten, vilka

jämte det de tjäna till att ytterligare säkra slottets bestånd erfordras

''för försättande ''av slottet i ett värdigt och för dess ändamål lämpat

skick. Det av greve Cronstedt uppgjorda restaureringsförslaget med

däri av överintendentsämbetet förordade ändringar synes på ett förtjänstfullt

sätt tillgodose det dubbla intresset att åt framtiden omsorgsfullt

bevara en i kulturhistoriskt avseende värdefull byggnad och tillika

bereda medlemmar av kungl. familjen en bostad, som motsvarar nutida

fordringar på bekvämlighet.

Vad kostnaderna för slottets iståndsättande angår äro desamma

visserligen avsevärda men synas dock helt uppvägas av de fördelar, som

förslagets genomförande medför.

Då jag sålunda anser mig böra förorda själva restaureringsförslaget

och ej har något att erinra mot de härför beräknade kostnaderna, återstår

att pröva riksmarskalksämbetets förslag till anskaffande av de erforderliga

medlen.

Riksmarskalksämbetet har föreslagit att, sedan ifrågavarande byggnadskostnader

guldits med av ämbetet genom upptagande av lån eller

annorledes anskaffade medel, av djurgårdskassan årligen skulle utgå ett

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 157 höft. (Nr 1/9). 2

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

belopp av högst 30,000 kronor till amortering av de av byggnadsarbetet

föranledda kostnaderna.

Med anledning härav och då jag hyser den meningen, att, därest

lånevägen behöver anlitas för uppbringande av det erforderliga kapitalbeloppet,

lånet bör om möjligt upptagas av allmänna medel, har jag

under hand införskaffat yttrande från statskontoret, huruvida ett dylikt

lån skulle kunna erhållas från djurgårdsfonden. Jag har därvid inhämtat,

att de föreskrifter, som för närvarande gälla angående placering av

fondens tillgångar, ej synas lägga hinder i vägen för utlåning till riksmarskalksämbetet

mot ränta av fem procent och på för lånets återbetalning

betryggande villkor, samt att för ändamålet erforderliga medel

kunna under innevarande år göras tillgängliga.

Vidare har jag låtit verkställa beräkningar rörande den tid, för

vilken — under antagande att riksmarskalksämbetet vid arbetenas påbörjande

upplånade ett mot hela byggnadskostnaden svarande belopp av

296,000 kronor — bidrag från nämnda kassa skulle för ändamålet erfordras.

Dessa beräkningar utvisa, att ett dylikt lån med en årlig kapitalavbetalning

och ränteinbetalning av sammanlagt 30,000 kronor skulle vara slutamorterat

inom 14 år, därest detsamma löpte med 5 procents ränta, och inom 16

år, därest ränta å lånet beräknades efter 6 procent. Det är emellertid

att märka, att, om annuiteten något år skulle understiga 30,000 kronor

eller ej hela det ifrågavarande beloppet skulle behöva upplånas eller ock

det erforderliga beloppet komme att upplånas allenast i mån som arbetena

fortskrede, dessa omständigheter givetvis skulle förändra amorteringstiden.

Tidigare i dag har jag vid behandlingen av frågan om vissa

underhållsarbeten m. m. vid Haga, Ulriksdals" och Drottningholms slott

lämnat redogörelse för av riksmarskalksämbetet verkställd utredning

angående djurgårdskassans ställning. Av denna utredning, vartill riksmarskalksämbetet

i sin nu ifrågavarande skrivelse hänvisar, framgår, att

kassans behållning vid innevarande års slut beräknas uppgå till 131,000

kronor. Då jag redan föreslagit, att av sistnämnda belopp skulle gäldas

vissa till sammanlagt 101,446 kronor uppgående kostnader för underhållsarbeten

m. m. vid omförmälda kungl. lustslott, återstår av kassans överskottsmedel

för innevarande år ett belopp av omkring 29,500 kronor,

som skulle kunna utgå såsom bidrag för år 1916 till nu ifrågavarande

ändamål.

Jag hyser icke tvivel om att djurgårdskassan, som under senare

år lämnat avsevärda överskott, även för en så lång tid framåt som här

kan vara i fråga, förmår bidraga med omkring 30,000 kronor för år till

realiserandet .av nu förevarande förslag samt dessutom tillhandahålla

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 179.

medel till de sedvanliga mindre reparations- och underhållsarbetena vid

de kung!, lustslotten.

Då sålunda genom anlitande av djurgårdskassans medel en utväg

öppnas att låta de ifrågasatta synnerligen önskvärda reparations- och

omändringsarbeten komma till utförande utan att anslag å riksstaten

härför behöver beviljas, synes mig hänsyn till rådande kristid så mycket

mindre böra hindra arbetenas utförande på föreslaget sätt, som härigenom

ett arbetstillfälle för arbetare i byggnadsbranschen, inom vilken kristiden

vållat vissa svårigheter, kommer att yppa sig.

Jag anser mig alltså böra biträda riksmarskalksämbetets förslag

även vad beträffar anskaffandet av de erforderliga medlen.

Såsom riksmarskalksämbetet föreslår, torde det lämpligast böra uppdragas

åt överintendentsämbetet att i samråd med riksmarskalksämbetet

låta de ifrågasatta arbetena komma till utförande.

På grund av vad jag nu anfört far jag alltså hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till gäldande av kostnaderna för utförande, i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av arkitekten hos överintendentsämbetet greve

S. Cronstedt upprättat förslag med däri av ämbetet föreslagna jämkningar,

av vissa restaureringsarbeten å Ulriksdals slott intill ett belopp

av 296,000 kronor ävensom till gäldande av ränta, i den man medel

av riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånats, må av djurgåidskassans

överskottsmedel årligen under erforderlig tid, räknat från och

med innevarande år, användas ett belopp av högst 30,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och

skulle proposition i ärendet till riksdagen avlåtas av

den lydelse, bil. litt____vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Georg Sjöcrona.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:245 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående användande av överskott i Djurgärdskassan till vissa restaurering sarbeten å Ulriksda s. 13 i texten
  2. SU 1916:133 Utlåtande, i anledning av Kangl. Maj ds proposition angående användande av överskott i Djurgårdskassan till vissa restaurering sarbeten å Ulriksdals slott. s. 1 i texten