Sök i Ratio Lex

Angående användande under år 1916 av behållning å norrländska avdikning sanslag et för år 1915

1916-01-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:18, Angående användande under år 1916 av behållning å norrländska avdikning sanslag et för år 1915

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 18.

Nr 18.

Kungl. Majits nådiga proposition till riksdagen angående användande

under år 1916 av behållning å norrländska

avdikning sanslag et för år 1915; given Stockholms slott

den 14 januari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att det belopp, som vid utgången av år 1915 kvarstått oanvänt å

det under benämningen »norrländska avdikningsanslaget» för samma

år anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom

Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling

av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet

för närliggande bygd, må av Kungl. Maj:t under år 1916

användas för samma ändamål.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18.

7

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.

Det så kallade norrländska avdikningsanslaget, avsett till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar

och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna, vare sig

ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämpligjord

eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, utgjorde

för vartdera av åren 1913 och 1914 1,100,000 kronor. Då emellertid en

stor balans av ansökningar uppstått, så att inkommande ansökningar först

efter flera års förlopp kunnat tillgodoses, beviljade på Kungl. Maj:ts förslag

1914 års förra riksdag å extra stat för år 1915 ett till 1,900,000 kronor

förhöjt anslag för detta ändamål, med bemyndigande för Kungl. Maj:t

att härav förskottsvis använda 400,000 kronor redan under år 1914.

Alltså blev härigenom för vartdera av åren 1914 och 1915 ett belopp

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18.

av 1,500,000 kronor disponibelt för detta ändamål. Åven för år 1916

har sistnämnda belopp anvisats av riksdagen för samma ändamål.

På grund av bristande tillgång å arbetskrafter inom vederbörande

ämbetsverk, varest de till ifrågavarande arbetsföretag hörande planerna

granskas, har emellertid varken under är 1914 eller under år 1915 dylik

granskning medhunnits i sådan utsträckning, att de för dessa år tillgängliga

medlen kunnat tillfullo tagas i anspråk. Av det för år 1914

disponibla beloppet, 1,500,000 kronor, disponerades sålunda före samma

års utgång allenast 1,215,600 kronor, varav 115,600 kronor såsom förskott

av 1915 års anslag. Ett belopp av 284,400 kronor av förberörda förskott

å 1915 års anslag blev alltså oanvänt och ökade 1915 års disponibla

belopp till 1,784,400 kronor.

I skrivelse den 9 oktober 1915 har nu lantbruksstyrelsen meddelat,

att styrelsen beräknade kunna bedriva granskningsarbetet i sådan omfattning,

att ärenden, avseende statsbidrag å omkring 1,6<>0,000 kronor,

däri inräknat ovanberörda förskott under år 1914 å 115,600 kronor,

skulle före årets utgång anmälas till Kungl. Maj:ts prövning. Ehuru

Kungl. Maj:t och riksdagen syntes hava avsett, att hela det för året

disponibla beloppet skulle varit fördelat före årets utgång, läte detta

påtagligen sig ej göra med styrelsens nuvarande arbetskrafter. Det

syntes vid sådant förhållande vara rimligt, att det odisponerade beloppet,

som ju vore avsett att minska den inneliggande balansen å ansökningar,

fortfarande måtte få stå till Kungl. Maj:ts disposition för att kunna

tagas i anspråk år 1916. Lantbruksstyrelsen föresloge därför, att riksdagens

medgivande härtill måtte utverkas.

I häröver den 15 november 1915 avgivet utlåtande har statskontoret,

under åberopande av innehållet i ämbetsverkets den 5 januari

1911 avgivna utlåtande angående av riksdagens revisorer ifrågasatt

föreskrift rörande behandlingen av behållningar å extra ordinarie anslag,

framhållit, att, ehuru uttryckligt stadgande numera saknades om dispositionen

av behållningar å extra ordinarie anslag, likväl beträffande åtskilliga

sådana anslag måste anses fortfarande gälla vad som i riksgäldskontorets

reglemente funnits i sådant avseende stadgat, så länge

de extra ordinarie anslagen varit anvisade att utgå från nämnda verk.

Intill den med 1874 års ingång genomförda förändringen hade i riksgäldskontorets

reglemente varit stadgat i fråga om den extra statsregleringen,

att vad som av ett anslaget belopp under ett år icke blivit

uttaget eller behövt användas finge, där ej annorlunda blivit särskilt

föreskrivet, under ett följande år disponeras och utbekommas.

Vad särskilt beträffade det norrländska avdikningsanslaget, som i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Knuff!.. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 18. 9

själva verket vore att betrakta såsom ett under formen av extra ordinarie

anslag anvisat nytt tillskott till en redan befintlig fond för understödjande

medelst statsbidrag av utdikningsföretag i Norrland, måste det

enligt statskontorets mening vara att hänföra till sådana i statskontorets

åberopade utlåtande omförmälda extra anslag, som anvisats för utförande

av något företag eller något arbete, utan att utförandet nödvändigt

behövde vara förlagt eller begränsat till något visst år. Med hänsyn

till de för bidrag från ifrågavarande anslag av riksdagen godkända villkor

vore det på förhand alldeles uppenbart, att utbetalningen av anslaget

icke kunde begränsas till budgetåret; och, såvitt statskontoret kunde

finna, förelåge icke heller något skäl att anse själva fördelningen av

anslaget begränsad inom ramen av budgetåret.

På grund av vad sålunda anförts har statskontoret hemställt, att

lantbruksstyrelsens berörda framställning icke måtte föranleda någon

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Jag vill till en början erinra, att, med inberäknande av de utav

Kungl. Maj:t gjorda anvisningar efter det lantbruksstyrelsens ovanberörda

skrivelse avläts, hava under år 1915 från norrländska avdikningsanslaget

anvisats statsbidrag å tillhopa 1,683,760 kronor Av det för

året disponibla beloppet, 1,784,400 kronor, återstod alltså vid årets utgång

oanvänt ett belopp av 100,640 kronor.

Lika med lantbruksstyrelsen anser jag det vara i hög grad ensidigt,

att detta belopp må fortfarande stå till Kungl. Maj ds förfogande för att

användas för det avsedda ändamålet.

Då det vid tiden för 1915 års statsverksproposition antogs, att

lantbruksstyrelsen skulle under året medhinna granskning av arbetsplaner

i sådan utsträckning, att hela beloppet av årets tillgängliga

medel å detta anslag skulle förbrukas, begärdes icke då något särskilt

medgivande av riksdagen att under år 1916 använda eventuell behållningvid

1915 års slut. Huruvida under sådana förhållanden riksdagens medgivande

till en dylik användning nu ovillkorligen fordras, kan ju vara

tvivelaktigt. Statskontoret är av den mening, att detta skulle vara överflödigt,

och att en dylik användningsrätt i allt fall skulle tillkomma

Kungl. Maj:t. För egen del anser jag, att riksdagens medgivande till

behållningens användning under år 1916 bör begäras. Jag gör det

särskilt av den anledning, att det hittills just beträffande det nu ifrågavarande

anslaget och därmed likställda äldre anslag städse omsorgsfullt

iakttagits, att ett års anslag blivit fördelat före samma års utgång.

På grund av vad jag sålunda anfört och då förevarande fråga icke

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 14 höft. (Nr 17—18.) 2

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 18.

direkt berör statsverkspropositionen för år 1917, hemställer jag, att

Eders Kungl. Magt måtte i särskild proposition föreslå riksdagen medgiva,

att det belopp, som vid utgången av år 1915 kvarstått oanvänt

å det under benämningen »norrländska avdikningsanslaget» för samma

år anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalniugsskyldighet

av mvrutdikningar och vattenavtappningar inom

Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbets företaget är uppodling

av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frost1

kådighet för närliggande bygd, må av Kungl. Maj:t under år 1916

användas för samma ändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet av

den lydelse, bil. . . vid detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Bohtlieb.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:108 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande under år 1916 av behållning å norrländska avdikningsanslaget för år 1915. a1 i texten
  2. JoU 1916:8 Utlåtande, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående användande under år 1916 av behållning å norrländska avdikning sanslag et för år 1915. a1 i texten