Sök i Ratio Lex

Angående understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande av regelbunden ångfartyg sförbindelse mellan Sverige och Ostasien

11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:182, Angående understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande av regelbunden ångfartyg sförbindelse mellan Sverige och Ostasien

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 182.

1

Nr 182.

Kung!. Majits nådiga proposition till riksdagen angående understöd

till aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för

fortsatt uppehållande av regelbunden ångfartyg sförbindelse

mellan Sverige och Ostasien; given Stockholms slott den

31 mars 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

dela — utav det av riksdagen såsom understöd åt aktiebolaget

svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande under tiden 1

augusti 1912 — 31 december 1917 av regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige och Ostasien beviljade förslagsanslag å högst 985,000

kronor, vilket jämte besparing å det av 1907 års riksdag till bolaget

för liknande ändamål beviljade anslag av 1,850,000 kronor, på de villkor,

Kuno-1. Magt i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 7 april 1911 rörande denna fråga angivna

grunder kunde finna skäligt föreskriva, finge utbetalas till bolaget a

extra stat för år 1917, för gäldande intill 50 procent av ej mindre de av

bolaget för dess fartyg erlagda avgifter i Suezkanalen än även följande

med passerandet av kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkavgifter,

utgifter för sundhetspass och sanitära avgifter, avgifter för

tull- och hamnklarering samt avgifter för lotsning under natten i Port

Saids hamn, anvisa högst återstående beloppet............... kronor 165,000,

dels ock därutöver medgiva att till beredande av sådant understöd

åt bolaget under år 1917 av ifrågavarande besparing må användas

högst återstående beloppet ...................................................... kronor 85,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 160 käft. (Nr 182). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

Do till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

mars 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Under erinran, att Kungl. Maj:t i den till innevarande års riksdag

avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidam på den

framställning i ämnet, som kunde varda till riksdagen avlåten, till understöd

åt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande

av regelbunden ångbåt sförbindelse mellan Sverige och Ostasien

bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917

beräkna ett belopp av 165,000 kronor, anförde chefen för finansdepartementet,

statsrådet Vennersten vidare: .

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition den 7 maj 1907 darom

gjorda framställning, beslöt samma års riksdag att under förutsättning att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 182.

det under bildning varande aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet

ko törne stånd samt att avtal mellan detta bolag och det danska

»Ostasiatiske kompani» bleve träffat om upprättande av gemensam regelbunden

ångfartygs förbindelse mellan Sverige och Danmark, å ena, samt

Ostasien, å andra sidan, dels såsom understöd åt nämnda bolag för

uppehållande av sådan förbindelse, varom nyss nämnts, bevilja såsom

förslagsanslag ett belopp av högst 1,850,000 kronor, att, på de villkor,

Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

0 ver finansärenden berörda den 7 maj angivna grunder kunde finna skäligt

föreskriva, för en tid av fem år, räknat från den dag, någon bolaget

tillhörig ångare först avginge från Sverige till Ostasien, till bolaget utbetalas

med belopp, motsvarande de av bolaget för dess fartyg erlagda

avgifter i Suezkanalen, dock ej överstigande för år räknat 370,000

kronor, dels ock till beredande av sådant understöd åt bolaget för åren

1907 och 1908 av nämnda anslag å extra stat för år 1908 anvisa ett

belopp av högst 470,000 kronor.

Den 6 december 1907 godkände Kungl. Maj:t uppgjort förslag till

kontrakt mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena,‘ samt bolaget, å andra

sidan, angående villkoren för åtnjutande av det utav riksdagen beviljade

statsunderstödet, varefter kommerskollegium i överensstämmelse härmed

enligt uppdrag å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar med bolaget av
1

nl!n i kontråktet att gälla under tiden från och med den 1 augusti

1907 till och med den 31 juli 1912. &

. anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar

anvisade av ovanberörda anslag å 1,850,000 kronor 1908, 1909 och

iJlO års riksdagar för vart och ett av åren 1909, 1910 och 1911 ett

belopp av högst 370,000 kronor samt 1911 års riksdag ett belopp av

högst 270,000 kronor.

Av anledningar, om vilka i statsrådsprotokollet över finansärenden

den 14 januari 1910 närmare förmäles, föreslog Kungl. Maj:t 1910 års

riksdag att förklara, dels att till de avgifter för passerandet av Suezkanalen,

därför enligt omförmälda kontrakt ersättning skulle i viss angiven

ordning till bolaget utgå, binge räknas, utom egentliga kanalavgiiter,

aven följande med passerandet av kanalen förenade kostnader,

nämligen fyr- och båkavgifter, utgifter för sundhetspass och sanitära

avgifter, avgifter för tull- och hamnklarering samt avgifter för lotsning

under natten i Port Saids hamn, dels ock att de avgifter och Övrio-S

kostnader av nu nämnda slag, vilka bolaget fått eller finge vidkännas

under aren 1907, 1908, 1909 och 1910, måtte bolaget gottgöras från

anslaget for det ar, under vilket utgiften gjorts, i den män det å samma

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 182.

års riksstat upptagna understödsanslaget till bolaget därtill förslogo.

Denna framställning blev av riksdagen bifallen.

I skrivelse den 29 mars 1911 gjorde bolaget framställning om

fortsatt understöd för berörda ändamål under tiden l augusti 1912—31

december 1917.

Häröver avgav kommerskollegium infordrat utlåtande och framhöll

därvid, hurusom den omständigheten, att den nya understödsperioden

skulle komma att taga sin början den 1 augusti 1912 kunde antagas

komma att ur bokföringss)7npunkt medföra svårigheter vid utrönandet i

vad mån i kontraktet för visst fall stadgad skyldighet för bolaget att

återbära mottaget understöd förelåge. Med hänsyn härtill syntes det

kollegium lämpligast, att för tiden 1 augusti—31 december 1912

understödet utginge i huvudsaklig överensstämmelse med då gällande

bestämmelser och att följaktligen den tidigare understödsperioden förlängdes

till 1912 års utgång. Vidare hemställde kollegium, att bolagets

anhållan om fortsatt understöd måtte bifallas samt att, vidkommande

åren 1913—1917, med bolaget måtte avslutas nytt kontrakt enligt av

kollegium upprättat förslag.

I proposition den 7 april 1911 föreslog härefter Kungl. Maj:t riksdagen

att dels såsom understöd åt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet

för fortsatt uppehållande under tiden 1 augusti 1912—31 december

1917 av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Ostasien

bevilja såsom förslagsanslag ett belopp av högst 985,000 kronor att jämte

uppkommen besparing å det av 1907 års riksdag till bolaget för liknande

ändamål beviljade anslag av 1,850,000 kronor, på de villkor, Kungl.

Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda, av kommerskollegium

föreslagna grunder kunna finna skäligt föreskriva, utbetalas

till bolaget med belopp, motsvarande för tiden 1 augusti 1912—31

december 1915 60 procent av ej mindre de av bolaget för dess fartyg

erlagda avgifter i Suezkanalen än även följande med passerandet av

kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkavgifter, utgifter för

sundhetspass och sanitära avgifter, avgifter för tull- och hamnklarering

samt avgifter för lotsning under natten i Port Saids hamn, för år 1916

55 procent och för år 1917 50 procent av samma avgifter och kostnader,

dock sammanlagt ej överstigande för tiden 1 augusti—31 december

1912 30,000 kronor, för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915

300,000 kronor, för år 1916 275,000 kronor och för år 1917 250,000

kronor; dels ock medgiva, att till beredande av sådant understöd åt

bolaget för tiden 1 augusti—31 december 1912 av ifrågavarande besparing

finge användas ett belopp av högst 30,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds Nåd, Proposition Nr 182.

Kungl. Maj:ts berörda förslag vunno riksdagens bifall.

Vid föredragning den 13 januari 1912 av frågan om anslag för

ifrågavarande ändamål för år 1913 erinrade dåvarande chefen för finansdepartementet

att — såsom av statsrådsprotokollet över finansärenden

den 7 april 1911 inhämtades — på det för åren 1907 —1912 till subvention

åt bolaget beviljade anslaget 1,850,000 kronor uppstått en besparing

å 470,000 kronor, vilken belöpte sig på åren 1907—1910, samt

att av ifrågavarande besparing 30,000 kronor tagits i anspråk för beredande

av understöd åt bolaget för tiden 1 augusti—31 december 1912.

Då av återstoden av besparingen, 440,000 kronor, som i enlighet med det

av föredragande departementschefen i sistnämnda statsrådsprotokoll gjorda

uttalande borde användas såsom fyllnad i anslaget för åren 1913 —

1917, på sätt då efter sig företeende omständigheter kunde prövas

lämpligt, för år 1913 ett belopp av 90,000 kronor lämpligen syntes

böra utgå, hemställde departementschefen vid sådant förhållande, att av

det såsom för år 1913 behövligt beräknade beloppet å 300,000 kronor

allenast 210,000 kronor måtte av riksdagen begäras i form av anslag å

riksstaten, samt att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att

till beredande av understöd åt bolaget under år 1913 av berörda besparing

finge användas ett belopp av högst 90,000 kronor.

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen i överensstämmelse med

nämnda hemställan gjorda framställning blev av riksdagen bifallen.

Enligt uppdrag har kommerskollegium sedermera under år 1912

å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar dels träffat överenskommelse med

aktiebolaget ostasiatiska kompaniet om förlängning intill 1912 års utgång

av det för tiden intill den 1 augusti samma år gällande kontrakt

med viss däri företagen ändring och dels avslutat nytt kontrakt med

bolaget för åren 1913—1917.

Beträffande lydelsen av det nya kontraktet ber jag att få hänvisa

till det vid 1913 års statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över finansärenden den 14 januari nämnda år, varest berörda

kontrakt finnes i sin helhet återgivet.

Enligt § 3 i de båda kontrakten skall det till Asien destinerade

svenska godset befordras enligt de maximitaxor, som fastställas av Kungl.

Maj:t i sammanhang med anordnandet av samtrafik mellan Sveriges

statsbanor samt bolagets och aktieselskabet det östasiatiske kompagnis

i Köpenhamn ångare.

Angående återbäringsskyldigliet för bolaget stadgas i § 9, att

bolaget skall vara skyldigt att, i händelse de intäkter, vilka influtit av

trafiken under hela den tid, understödet avsåge, översköte vad för be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

stridande av övriga kostnader för linjens upprätthållande erfordrades,

till statsverket återbära så stor del av understödet, som motsvarade

övorskottet, med rätt för bolaget att bland omkostnaderna beräkna fem

procent amortering för år å värdet av do bolagets ångare, som användes

för linjens upprätthållande, ävensom årligen fyra procent ränta å samma

ångares, efter avdrag av beräknade amorteringar, återstående värde.

Genom särskilda beslut den 30 juli 1912 har Kungl. Maj:t, sedan

kommerskollegium efter bolagets hörande avgivit utlåtande, dels förordnat,

att då gällande överenskommelse angående samtrafik mellan

Sveriges statsbanor samt bolagets och aktieselskabets ångare skulle förlängas

att gälla för tiden 1 augusti—31 december 1912, och dels förklarat,

att de maximitaxor för befordran av svenskt gods till Ostasien

med aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniets regelbundna ångfartygsförbindelse,

vilka av Kungl. Maj:t den 30 oktober 1908 fastställts att

gälla intill utgången av juli månad 1912, med vissa däri företagna

ändringar skulle fortfarande tillämpas intill 1912 års utgång.

Samma den 30 juli har Kungl. Magt även fastställt bestämmelser

rörande den postbefordran med aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniets

ångfartyg mellan Sverige och Ostasien, som det enligt kontrakten

åligger bolaget att kostnadsfritt ombesörja.

Vidare har Kungl. Maj:t den 3 i december 1912 godkänt dels

ett av kommerskollegium efter bolagets hörande uppgjort förslag till

maximitaxor för befordran av gods från Sverige till Asien med bolagets

ångare att tillämpas under tiden 1 januari 1913—31 december 1917

och dels ett av järnvägsstyrelsen uppgjort förslag till överenskommelse

angående samtrafik mellan statens järnvägar, å ena sidan, samt bolagets

och aktieselskabet det östasiatiske kompagnis i Köpenhamn ångare, å

andra sidan, att tillämpas under samma tid.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställningar har riksdagen för

ifrågavarande ändamål och på enahanda villkor som 1912 års riksdag

på extra stat för vartdera av åren 1914 och 1915 anvisat ett belopp av

högst 210,000 kronor ävensom medgivit, att till beredande av understöd

åt bolaget under sist nämnda två år av förut omförmälda besparing

finge för vartdera av dessa år användas ett belopp av högst 90,000

kronor.

Motsvarande för år 1916 i enahanda ordning beviljade bidrag utgjorde

respektive 190,000 kronor och 85,000 kronor.

1 en till Kungl. Magt ställd, den 14 december 1915 dagtecknad

skrift bär nu bolaget anfört, att enär de förändringar i fraktmarknaden,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 182.

som inträtt genom världskriget, gjorde det sannolikt, att de av bolaget

från och med år 1913 uppburna understödsbeloppen komme att till statsverket

återbetalas, bolaget, med hänsyn till de stora anspråk i övrigt,

som i nuvarande tider ställdes på statskassan, icke funne lämpligt att

statsunderstöd vidare utginge till bolaget, utan hemställde, att kontraktet

mellan kronan och bolaget måtte upphöra med utgången av år 1915,

med skyldighet för bolaget att återbära, vad bolaget under åren 1913—

1915 erhållit i understöd.

över bolagets berörda framställning hava infordrade utlåtanden

avgivits av järnvägsstyrelsen och av kommerskollegium.

Järnvägsstyrelsen framhåller, att då den trafik från svenska stationer

till ostasiatiska hamnar, som ombesörjdes i samtrafik mellan de

svenska järnvägarna, å ena sidan, samt bolagets och aktieselskabet det

östasiatiske kompagnis ångfartyg, å andra sidan, utgjort allenast en

ringa del av exporten från Sverige till Ostasien med nämnda bolags

ångare, styrelsen ansåge, att från statens järnvägars synpunkt någon

invändning icke kunde resas mot kontraktets hävande. Styrelsen hade

emellertid förvissat sig om, att en dylik åtgärd icke utan vidare innebure,

att från bolagets sida taxan för godssamtrafik mellan svenska

stationer och Ostasien omedelbart komme att upphävas. Fastmer komme

förhandlingar mellan styrelsen och bolaget om erforderliga ändringar i

gällande taxa att med det snaraste upptagas.

Kommerskollegium yttrar:

»Ifrågavarande kontrakt kan givetvis icke ensidigt av någondera

sidan brytas, utan kräves för dess upphävande båda parternas samtycke.

Något annat synes bolaget icke heller hava ifrågasatt. Då det sålunda

ligger i Eders Kungl. Maj:ts hand att, därest så prövas lämpligt, påfordra

kontraktets fortsatta fullgörande, må något närmare undersökas

lördelarna och olägenheterna för det allmänna av kontraktets upphörande,

på sätt av bolaget föreslagits.

Bolagets väsentliga fördel av kontraktet ligger givetvis i det statsunderstöd,

som enligt § 9 tillförsäkras bolaget. Förmånerna för det

allmänna åter bestå huvudsakligen dels i den garanti, som därigenom

vinnes för öppnande och upprätthållande under femårsperioden av reguljär

förbindelse sjöledes med respektive länder, dels ock i den bestämmanderätt

vid fraktsatsernas fastställande, som jämlikt § 3 i viss omfattning tillkommer

Eders Kungl. Maj:t. Därjämte har bolaget förbundit sig att

med sina fartyg kostnadsfritt ombesörja postföring från och till Sverige,

att å bolagets fartyg utan ersättning medföra svenska diplomatiska och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 182.

lönade konsulära tjänstemäns bohag vid utflyttning och hemflyttning,

att utan ersättning från Asien hemföra hemförpassat svenskt sjöfolk m. m.

I händelse kontraktet upphäves, skulle detta medföra, dels att

bolaget återbetalar vad det uppburit i understöd under åren 1913—1915,

dels ock att statsverket befrias från sin understödsplikt för åren 1916

och 1917. Härvid är emellertid att märka, att kontraktet självt, i senare

delen av § 9, föreskriver skyldighet för bolaget att xmder vissa förutsättningar

till statsverket återbära erhållet understöd. Bolaget antyder

i sin framställning, att med nu rådande fraktförhållanden de uppställda

förutsättningarna torde komma att uppfyllas. Därest så blir fallet —

och enligt kollegii mening föreligger goda skäl för ett sådant antagande

— skulle fördelen för det allmänna av ett bifall till bolagets hemställan

inskränka sig därtill, att återbärandet av redan lyftade medel komme

att äga rum redan nu i stället för eljest först efter femårsperiodens slut,

samt att staten icke skulle nödgas till samma tidpunkt utan ränteersättning

avvara även blivande iitbetalningar å understödet. Emellertid

måste man ju alltid, med hänsyn till nu rådande, i olika avseenden

oberäkneliga förhållanden räkna med den möjligheten, att den sålunda

antagna förutsättningen icke kommer att inträffa.

Å andra sidan skulle ett hävande av kontraktet innebära — förutom

andra mindre nackdelar — att dels den nu förefintliga garantien

för trafikens upprätthållande uppgives, dels ock Eders Kungl. Maj:ts

kontrollrätt över fraktsatserna kommer att upphöra. Den senare olägenheten,

som är den avgjort mest anmärkningsvärda, framstår så mycket tydligare,

som för närvarande konkurrensen på den internationella fraktmarknaden

är, om icke helt utesluten, så dock väsentligen reducerad.

Att, särskilt vad angår frågan om fraktsatserna, farhågorna för deras

ytterligare stegring, utöver vad kan finnas skäligt, icke sakna grund,

torde erfarenheten redan hava utvisat.

Vid vägandet av ovanberörda synpunkter emot varandra har kollegium

ej kunnat annat än ställa sig i viss mån betänksamt gentemot

den gjorda framställningen om kontraktets upphävande. Om kollegium

dock icke anser sig böra motsätta sig densamma, så beror detta dels

därpå att det allmänna ekonomiska och politiska osäkerhetstillståndet

ingalunda gör ett avslag å sökandebolagets framställning riskfritt, dels

ock därpå att ändamålet med den genom kontraktet träffade överenskommelsen

närmast måste anses hava varit att tillförsäkra bolaget det

statsunderstöd, som befanns nödigt för att — visserligen huvudsakligen

till den svenska exportindustriens och exporthandelns bästa — möjliggöra

öppnandet och utvecklingen av regelbunden direkt sjöfartsförbinBihang

till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 160 käft. (Nr 182.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

delse med Ostasien. Att då, sedan förbindelsen nu blivit en verklighet

och lärer bliva fortbeståndande, tvinga bolaget att fortfarande mottaga

ett understöd, varav det förklarar sig ej längre vara i behov, torde icke

vara rätt förenligt med den träffade anordningens svfte.

Kollegium har alltså funnit sig icke böra avstyrka bolagets framställning

dock under förutsättning att bolaget i samband med befrielsen

från kontraktet förpliktas genast återbetala hela det för tiden från 1913

års början redan lyftade statsunderstödet.»

Justitiekansler^ som jämväl anmodats avgiva utlåtande, anför

följande:

»Det ifrågavarande emellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt

aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet, å andra sidan, avslutade

kontraktet innehåller icke bestämmelse om rätt för någondera av kontrahenterna

att uppsäga detsamma. Vid sådant förhållande kan kontraktet,

såsom kommerskollegium redan framhållit, icke ensidigt brytas, utan

erfordras för dess upphävande bifall därtill av båda kontrahenterna. Att

bolaget delar denna uppfattning framgår av bolagets underdåniga hemställan

om kontraktets upphörande.

I överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t föreslagit har riksdagen

enligt underdånig skrivelse den 29 maj 1911 beviljat understöd av statsmedel

för fortsatt uppehållande under tiden 1 augusti 1912—31 december

1917 av regelbunden ångbåtsförbindelse emellan Sverige och Ostasien i

huvudsaklig överensstämmelse med vissa, i det ifrågavarande kontraktet

sedermera intagna grunder. Enär således anslaget av statsmedel beviljats

av riksdagen under den uttryckliga förutsättningen, att ångbåtsförbindeisen

skulle uppehållas till och med år 1917, samt bolaget lyftat vissa delar

av anslaget, lärer medgivande, att kontraktet redan nu må upphöra att

gälla, kunna av Kungl. Maj:t och kronan lämnas endast med riksdagens

samtycke. °

Huruvida ui det allmännas synpunkt skäl föreligga att medgiva

kontraktets upphävande eller att höja maximitaxorna äro frågor, som

falla utom området för justitiekanslerns ämbetsverksamhet.»

Vid underdånig föredragning innevarande dag av bolagets omförmälda

framställning har Kungl. Maj:t icke funnit skäl bifalla densamma.

Då kontraktet mellan kronan och bolaget sålunda fortfarande äger

giltighet, böra medel vara tillgängliga för utbetalande till bolaget även

av statsunderstödet för år 1917, det sista år, för vilket bolaget enligt

kontraktet må komma i åtnjutande av understöd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kungl. Maj:t,s Nåd. Proposition Nr 182.

Enligt riksdagens beslut år 1911 skall statsanslaget i fråga utgå

med högst 250,000 kronor för år 1917. Av detta belopp torde, i

anslutning till de tidigare besluten i frågan, 85,000 kronor böra utgå av

besparingen på det för tiden den 1 augusti 1907—den 31 juli 1912 till

subvention åt bolaget beviljade anslaget och 165,000 kronor av det år

1911 beviljade anslaget.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels — utav det av riksdagen såsom understöd åt aktiebolaget

svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande under tiden

1 augusti 1912—31 december 1917 av regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige och Ostasien beviljade förslagsanslag å högst 985,000

kronor, vilket jämte besparing å det av 1907 års riksdag till bolaget för

liknande ändamål beviljade anslag av 1,850,000 kronor, på de villkor,

Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 7 april 1911 rörande denna fråga

angivna grunder kunde finna skäligt föreskriva, finge utbetalas till bolaget

— å extra stat för år 1917, för gäldande intill 50 procent av ej mindre

de av bolaget för dess fartyg erlagda avgifter i Suezkanalen än även

följande med passerandet av kanalen förenade kostnader, nämligen fyroch

båkavgifter, utgifter för sundhetspass och sanitära avgifter, avgifter

för tull- och hamnklarering samt avgifter för lotsning under natten i

Port Saids hamn, anvisa högst återstående beloppet...... kronor 165,000,

dels ock därutöver medgiva, att till beredande av sådant understöd

åt bolaget under år 1917 av ifrågavarande besparing må användas

högst återstående beloppet....................................................... kronor 85,000.

Till denna hemställan, som biträddes av statsrådets

övriga ledamöter med undantag av hans excellens

herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg och

statsrådet Broström, vilka med Hans Maj:t Konungens

tillstånd underlåtit att deltaga i ärendets behandling,

behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition i ämnet av

den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Gunnar Schumacher.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1916:76 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande av regelbunden s. 1 i texten