Sök i Ratio Lex

Angående anslag till husmodersskolor m. m

1916-04-07 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:191, Angående anslag till husmodersskolor m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 191.

1

Nr 191.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående

anslag till husmodersskolor m. m.; given Stockholms slott

den 7 april 1916.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att å extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av 50,000

kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

angivna grunder utgå såsom understöd dels till yrkesskolor för husmodersutbildning

i städer, köpingar, industri- och andra liknande samhällen,

dels ock till obemedlade och mindre bemedlade elever vid nämnda

skolor,

samt att medgiva, att av omförmälda anslag ett belopp av högst

1,500 kronor må användas för bestridande av kostnaderna för statens

tillsyn av samma skolor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 169 käft. (Nr 191.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 191.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för civildepartementet, statsrådet von Sydow anförde:

Uti innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avvaktan på den proposition angående anslag till

s. k. husmodersskolor m. m., som kunde komma att avlåtas, tills vidare för

ändamålet beräkna ett anslag å extra stat för år 1917 av 50,000 kronor.

Sedan ytterligare utredningar i denna fråga numera blivit verkställda,

ber jag att få ånyo anmäla ärendet inför Kungl. Maj:t.

Till en början må härvid erinras, att sedan åtskilliga år tillbaka

bidrag av statsmedel under olika former utgå till undervisningen i

huslig ekonomi.

Tanken på att införa dylik undervisning i skolorna väcktes hos

oss i slutet av 1880-talet och det första statsanslaget för samma ändamål

beviljades av 1892 års riksdag. Detta anslag, som utgick till statens

högre lärarinneseminarium i Stockholm, var avsett till utbildning av lärarinnor

i ämnet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 191.

År 1896 medgav riksdagen, att av anslaget till högre skolor för

kvinnlig ungdom särskilda understöd för undervisning i huslig ekonomi

(inge utgå. Till en början erhöllo blott två flickskolor understöd för

nämnda ändamål, vardera med ett mindre belopp. Vidare anvisade

riksdagen år 1906 ett anslag till undervisning i samma ämne vid

folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor samt slutligen år 1912 ett

anslag till anordnande av lanthushållsskolor. Efter hand hava sedermera

nya läroanstalter å området uppstått och undervisning i huslig ekonomi i

allt större utsträckning införts i såväl högre som lägre skolor, vilket åter

medfört en avsevärd höjning av statens utgifter för ifrågavarande ändamål.

I riksstaten för år 1916 äro för närvarande särskilt för de ändamål,

jag nu berört, upptagna följande anslag, nämligen

under åttonde huvudtiteln:

till anordnande av utbildningskurser för lärarinnor

i huslig ekonomi, extra anslag ........................... kronor 30,100: —

till anordnande av undervisning i huslig ekonomi

i folkskola, högre folkskola och folkhögskola, ordinarie

förslagsanslag............................................................. » 140,000: —

samt under nionde huvudtiteln:

till beredande av statsbidrag åt Fredrika Bremerförbundets

lanthushållningsskola vid Rimforsa för

utbildande av lärarinnor, extra anslag........................... »

till beredande av statsbidrag åt fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala för utbildning av lärarinnor

i lanthushållning å skolans lantgård Brogård,

extra anslag .......................................................................... »

till understöd åt lanthushållsskolor, ordinarie förslagsanslag

.............................................................................. »

8,000: —

5,500: —

36,000: —

Summa kronor 219,600: —

Härjämte utgå bidrag av statsmedel till undervisning i huslig ekonomi

från åtskilliga i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda anslag,

som äro avsedda jämväl för andra ändamål. Sålunda är av det i riksstaten

för 1916 upptagna extra anslaget till högre lärarinneseminariet

och därmed förenade läroanstalter ett belopp av 11,200 kronor beräknat

till uppehållande av den med seminariet förenade hushållsskolans verksamhet.

Det gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk och

förslagsanslaget till kommunala mellanskolor äro jämväl till en del av
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds Kåd. Proposition Nr 191.

sedda för undervisning av här ifrågavarande slag. Utav sistnämnda två

anslag utgick sålunda under år 1915 en summa av omkring 35,000

kronor för undervisning i huslig ekonomi vid nämnda läroanstalter.

Tager man därjämte i betraktande, att förslagsanslaget till lanthushållsskolor

under 1915 överskridits med icke mindre än omkring 26,000

kronor, utgå sålunda av statsmedel för närvarande inemot 300,000 kronor

till undervisning i huslig ekonomi.

I fråga om undervisningens omfattning vill jag meddela, att för närvarande

ungefär två tredjedelar av de högre flickskolorna samt ett fåtal

högre samskolor, enskilda och kommunala mellanskolor — tillsammans

ungefär 60 skolor — lämna undervisning i huslig ekonomi. Av folkskolorna

hava enligt senast tillgängliga uppgifter, som avse år 1913,

421 skolor — motsvarande ungefär 5 % av samtliga — infört ifrågavarande

ämne i sin undervisning. Av nyssnämnda antal folkskolor äro 148 belägna

i städer och 273 på landsbygden. Under samma år meddelades

vidare undervisning i huslig ekonomi vid ett 20-tal högre folkskolor och

folkhögskolor samt vid ett 10-tal s. k. vandrande skolkök. Vad slutligen

lanthushållsskolorna beträffar, utgick under år 1915 understöd av

statsmedel till sammanlagt 36 lanthushållskurser.

Beträffande grunder och villkor för erhållande av statsbidrag från

nämnda anslag vill jag — med förbigående av anslagen till lärarinneutbildningen,

vilka icke äga intresse i detta sammanhang — i korthet

framhålla följande.

Bestämmelserna om statsbidrag för undervisning i huslig ekonomi

till högre flickskolor och därmed jämställda läroanstalter återfinnas i

nådiga kungörelsen den 29 oktober 1909 angående avlöning av lärarinnorna

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd

åt dessa läroanstalter m. m. med däri genom nådiga kungörelsen

den 23 september 1912 gjorda ändringar. Enligt dessa bestämmelser

utgå efter prövning i varje särskilt fall årliga statsbidrag för

ifrågavarande undervisning:

till högre flickskolor med högst 400 kronor för kurs i ämnet, omfattande

en lärjungegrupp, samt med ytterligare högst 200 kronor för

varje därutöver tillkommande lärjungegrupp, dock sammanlagt med högst

1,000 kronor,

till enskilda mellanskolor enligt samma grunder, dock sammanlagt

med högst 600 kronor, samt

till högre goss- och samskolor med högst 600 kronor för kurs i

ämnet, omfattande en lärjungegrupp, samt med ytterligare högst 300 kronor

för varje därutöver tillkommande lärjungegrupp, dock sammanlagt

med högst 1,500 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191. 5

För kommunala mellanskof gälla i förevarande hänseende jämlikt

nådiga kungörelser den 29 oktober 1909 och 8 december 1911 samma

grunder som ovan äro angivna för enskilda mellanskolor.

Vid nu nämnda skoltyper omfattar varje kurs i huslig ekonomi vanligen

en arbetsdag i veckan under två terminer.

Till folkskolor, högre folkskolor eller folkhögskolor utgår jämlikt nådiga

kungörelser den 16 juni 1906 och 11 juni 1909 för varje kurs i

huslig ekonomi, omfattande minst trettio arbetsdagar, av statsmedel ett

bidrag av 100 kronor, därav 75 kronor såsom bidrag till lärarinnans

avlöning samt 25 kronor såsom bidrag till bestridande av övriga löpande

utgifter, dock ej för lokal och bränsle, under villkor bland annat:

att undervisningen, som huvudsakligen bör vara praktisk, pågår

under tillsammans minst fyra timmar om dagen,

att undervisningen, såvitt den meddelas i folkskola eller särskild

anstalt, ej meddelas åt andra elever än flickor, som antingen äro intagna

i folkskola och vare sig där uppflyttats till fjärde årsklassen eller uppnått

tolv års ålder eller ock avslutat sin skolgång och, där undervisningen

meddelas i folkskola, icke äro över aderton år gamla,

att antalet elever i varje kurs är minst åtta, högst tjugu,

samt

att, därest i samma skolkök flera kurser anordnas under samma

kalenderår, statsbidrag dock icke utgår för mer än högst sex kurser årligen.

Kurserna vid folkskolan omfatta antingen en arbetsdag i veckan

under 1—2 terminer eller också en sammanhängande lärotid på 6—7

veckor.

Vad slutligen lanthushållsskolorna beträffar, utgår till dylik skola

jämlikt nådiga kungörelser den 29 juni 1912 och 18 juni 1915 statsbidrag

med ett belopp av högst 1,800 kronor, därav 1,000 kronor såsom

grundanslag, i huvudsak under följande villkor:

att antalet elever vid kursen uppgår till minst 12, med rätt likväl

för Kungl. Maj:t att på grund av särskilda omständigheter bevilja statsunderstöd

jämväl för kurs, vars elevantal understiger nämnda siffra,

att inom orten tillskjutes ett belopp, som, med inberäknande av

elevavgifterna, uppgår till minst det belopp, varmed statsunderstödet till

skolan överstiger grundanslaget, samt

att för varje 500 kronor av statsunderstödet minst en frielev eller

dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta undervisning

vid kursen.

I sammanhang härmed må tillika framhållas att, jämlikt nådiga

reglementet för de med understöd av statsmedel inrättade lanthushålls
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

skolor den 29 juni 1912, för inträde i dylik skola fordras att hava fyllt

16 år, varjämte gäller att under för övrigt lika förhållanden av inträdessökande

den äger företräde, som fyllt 18 år.

Till sist vill jag ifråga om nu omförmälda former för meddelande

av undervisning i husligt arbete tillägga, att lanthushållskurserna avse

att giva en verklig yrkesutbildning, under det att de övriga skoltyperna

endast kunna anses lämna en viss förberedande utbildning å området.

Framställ- Sedan jag sålunda lämnat en kortfattad översikt över de nuvautTidgande

ran(^e formerna för statens ekonomiska medverkan för meddelande av

ar statens utbildning å hemmets område, vill jag övergå till att redogöra för

verksamhet v^ssa h°s Kungl. Maj:t gjorda framställningar, vilka samtliga avse vidifråga

om tagande av ytterligare åtgärder från statens sida för den kvinnliga ungningThus-

domens utbildning i husliga göromål. Dylika underdåniga framställninligt

ax-bete. gar hava gjorts av dels centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas

förening, dels styrelsen för fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,

dels ock vederbörande styrelser för moderata kvinnoförbundets lokalavdelningar

i Stockholm, Linköping, Ulricehamn, Gävle, Borgholm, Trollhättan,

Skara, Karlstad, Grästorp, Kalmar, Alingsås, Kristinehamn, Vara,

Kronobergs län och Falun.

Skolkökslära
rinnornas
förening.

Centralstyrelsen för de svenska skolkökslärarinnornas förening anför

ämnet huvudsakligen. följ ande.

Sedan det i skilda delar av vårt land visat sig, att vikten av studier i hushållsgöromål

börjat mer och mer uppskattas, hava olika slag av undervisningsanstalter,

lämpade efter olika lokala och ekonomiska förhållanden, upprättats. Många av dem,

exempelvis lanthushållsskolor och folkhögskolor, hava erhållit statsunderstöd dels i

form av anslag till respektive skolor, dels i form av stipendier till obemedlade eller

mindre bemedlade elever.

Ifråga om ordnandet av undervisningen för landsbygdens kvinnliga ungdom

framhöll den av Kungl. Maj:t den 14 juni 1907 tillsatta kommittén för den lägre

lantbruksundervisningens ordnande vikten av att de fackkunskaper, som vore erforderliga

för ett rätt skötande av ett lanthushåll, bibringades landsbygdens kvinnor

vid särskilt för ändamålet anordnade skolor, och i anslutning därtill föreslog kommittén

inrättande av så kallade lanthushållsskolor, med undervisningen mera direkt

riktad på kvinnans arbetsfält och med uppgift att meddela praktisk och teoretisk

undervisning i huslig ekonomi och de lantgöromål, som i olika landsdelar utfördes

av kvinnor. Dessa skolor kommo ock genom statsmakternas medverkan sedermera

till stånd.

Under det landsbygdens kvinnor sålunda numera erhålla välbehövliga tillfällen

till undervisning, finnes det, framhåller centralstyrelsen vidare, stora befolkningsgrupper,

för vilka dessa skolor ej direkt äro avsedda eller lämpade, nämligen städernas

och industrisamhällenas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

7

Vid en jämförelse mellan de hygieniska och andra förhållanden, under vilka

nämnda olika kategorier av kvinnor utföra sin dagliga gärning, torde man dessutom

med all rätt kunna göra gällande, att landsbygdens kvinnor hava det betydligt bättre

ställt än husmodern i stad eller industrisamhälle. I detta avseende framhåller

centralstyrelsen särskilt, att den kvinnliga ungdomen i sistnämnda samhällen ofta

tidigt är hänvisad till förvärvsarbete utom hemmet antingen i fabriker eller i skilda

slag av hantverk och därigenom hindras att inhämta grundliga kunskaper och färdigheter

i husliga sysslor.

Centralstyrelsen anser därför, att det förefinnes ett behov av husmodersskolor,

särskilt avsedda för städernas och industrisamhällenas kvinnliga ungdom, och syntes

det vara självklart, att dylika skolor vore av den samhälleliga betydelse, att de måste

anses förtjäna statens stöd.

Centralstyrelsen föreslår

att kurs vid dylika skolor bör vara minst ettårig för att giva eleverna tillräcklig

övning i alla de sysslor, som höra till ett hems skötande,

att elevantalet bör vara minst 12, samt

att antalet matgäster ej bör överstiga skolans hela elevantal.

För en sådan kurs i stad med 12—24 elever och med praktisk undervisning

även i barnavård har centralstyrelsen beräknat följande utgiftsstat:

Hyra för lokal, omfattande kök med skafferi och källare, matsal, slöjdsal, barnavårdssal,

badrum, rum för föreståndarinna och minst en lärarinna kronor 1,500: —

Bränsle och belysning................................................

Föreståndarinnans kontanta lön................................

Biträdande lärarinna i huslig ekonomi ....................

Slöjd- och barnavårdslärarinna .................................

Inventarier och underhåll ........................................

Förbrukningsartiklar ...................................................

Annonser och tryck ...................................................

Läkararvode och medicin för barnavårdsavdelningen

Diverse utgifter .........................................................

Matvaror ...................................................................

kronor 600: ■

800

1,200

900

900

300

300

100

300

500

2,000

Summa kronor 8,600: — å kronor 8,800: —

Då dessa skolor i främsta rummet böra vara avsedda för obemedlade eller

mindre bemedlade elever, torde endast ett fåtal kunna betala någon avgift för den

mat, de erhålla i skolan. Obemedlade eller mindre bemedlade måste bliva fullständigt

befriade från varje avgift i övrigt. Inkomsten av elevavgifter torde därför ej

böra beräknas till högre än 500 kronor. Sålunda skulle ytterligare ett belopp av

minst 8,100 ä 8,300 kronor krävas för undervisningens upprätthållande. Härav syntes

staten lämpligen böra bidraga med dels ett grundanslag av 3,000 kronor, dels ett anslag

av 200 kronor för varje elev utöver det tänkta minimiantalet (12) elever, under villkor

dock att samma belopp utöver grundanslaget tillskjutes från den ort, där skolan är

belägen, samt att skolan i fråga om lokaler, lärarkrafter och undervisningsmateriel

godkännes av den inspektör, Kung!. Maj:t förordnar.

För att så stort antal som möjligt måtte kunna begagna sig av denna utväg

till inhämtande av kunskaper och färdigheter i hemsysslor och huslig ekonomi, förordar

centralstyrelsen slutligen, att de, som ej själva hava tillgångar eller från hemmet

kunna påräkna tillräcklig hjälp, erhålla studieunderstöd av staten liksom obemedlade

eller mindre bemedlade elever vid lanthushållsskolor eller kvinnliga folkhögskolor,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!,. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 191.

ehuru med mindre belopp än dessa. Man torde nämligen kunna räkna med, att

även fattiga hem äro i stånd att lämna fri bostad under lärotiden. Däremot bör

hjälp utgå till kläder, böcker, skolmateriel och kvällsmåltider. Ett understöd av

exempelvis 10 kronor per månad till obemedlad och 5 kronor per månad till mindre

bemedlad skulle, enligt centralstyrelsens åsikt, för många göra det möjligt att offra

ett år för en dylik kurs.

Fackskoianför I likhet med centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas föreekonoml

i ning framhåller jämväl styrelsen för fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala. Uppsala önskvärdheten av att staten genom ekonomiskt understöd

medverkar till uppkomsten av friviliga yrkesskolor för husmodersutbildning.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 12 oktober 1915 anför

fackskolans styrelse angående nyssnämnda angelägenhet i huvudsak

följande.

Sedan ett par årtionden tillbaka får en ringa del av vårt lands kvinnliga ungdom

undervisning i huslig ekonomi, huvudsakligen matlagning, i skolkök, förbundna med

folkskolor, folkhögskolor, högre flickskolor och samskolor ävensom i flyttande skolkök.

Det lider intet tvivel därom, att denna undervisning är synnerligen nyttig, enär

den riktar den unga flickans intresse på de husliga sysslor, som efter naturens

ordning bliva de flestas uppgift i livet. Emellertid lämnas ännu så länge undervisning

i huslig ekonomi blott i ungefär hälften av Sveriges högre flickskolor och

samskolor och i, på sin höjd, 5 % av folkskolorna, varjämte må framhållas, att den

skolundervisning, som f. n. meddelas i huslig ekonomi, i regel blott omfattar ett

skolår med en dag i veckan, d. v. s. sammanlagt ungefär 30 dagar, eller ock en

sammanhängande kurs på 6 veckor. Under en sådan 30—36 dagars kurs deltager

flickan i matens beredning knappast mer än 15 gånger. Utan att man underskattar

värdet i uppfostringsavseende av de i skolköket förekommande arbeten, bör det dock

för var och en vara alldeles klart, att en kurs på 30—36 dagar ej räcker till för att

bibringa vare sig några mera omfattande kunskaper eller någon mera betydande

färdighet ifråga om matlagning eller hemmets andra sysslor.

Skolköket är en början till husmodersutbildning, men också blott början. För

envar, som med någon insikt i och något intresse för ifrågavarande sysslor tagit

kännedom om, huru hemmets ekonomi i fråga om födans anskaffande och beredning

skötes inom vidsträckta kretsar av vårt folk, torde det vara klart, att svåra missförhållanden

råda. Olämplig föda nedsätter arbetsförmågan, förstör hälsan och kan

efter några generationers förlopp leda till fysisk degeneration. En bland de faror,

som hota folkhälsan, är det allmänna missbruket av kaffe, ett missbruk, delvis ägande

sin grund i en mycket allmän okunnighet om såväl matlagningens teknik som näringsfysiologiens

enklaste grunder. Att kaffemissbruket utgör en allvarsam fara för folkets

hälsa, framgår tydligt bland annat av de rapporter angående kaffemissbruket, som

av landets läkare inlämnats till medicinalstyrelsen. Att det i allmänhet är synnerligen

illa ställt med kosthållet, kan också med all önskvärd tydlighet konstateras

såväl av det material under form av hushållsböcker, som socialstyrelsen för sin

levnadskostnadsundersökning införskaffat från olika delar av landet, som även av de

hushållsböcker från Stockholm, som tidigare insamlats av Stockholms stads statistiska

kontor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191. 9

Dot kosthåll, som för närvarande vida kretsar av vårt folk består sig, hotar

sålunda med fysisk dekadans. Det är dessutom oskäligt dyrbart. Vida bättre kost,

bättre både med hänsyn till näringsvärde och smak, skulle kunna erhållas för billigare

pris. Hemmens ekonomi och, med hemmens ekonomi, landets ekonomi i dess helhet

skulle kunna stå på vida bättre fotter, om de belopp, som nu offras på mat och

njutningsmedel, användes med något mera förstånd. Sannolikt kunde genom bättre

hushållning i genomsnitt 25 % av vad maten nu kostar sparas, och kosthållet ändå

vara bättre än nu. Utgifterna för föda utgöra en så betydande post i eu familjs

ekonomi, att nu rådande misshushållning måste hava de mest betänkliga konsekvenser.

Svåra missförhållanden råda emellertid ej blott i fråga om föda och matlagning.

Det är bekant, att barnadödligheten under det första levnadsåret är fruktansvärt hög,

och det är lika bekant, att detta huvudsakligen beror på olämplig vård, på mödrarnas

okunnighet i barnavård. När så är förhållandet, ligger den frågan nära till hands:

var och när lämnas tillfälle för blivande mödrar att lära sig, huru ett litet barn

skall skötas först och främst i fråga om dess näring, men i övrigt också med hänsyn

till vården av benbyggnad, sinnesorgan m. m. I den mån barnet växer upp, behöver

detsamma även någon andlig vård, och det är alltför väl bekant, att för barns andliga

uppfostran varken modersinstinkten eller vanligt enkelt förstånd räcker till. Utom

kunskap i spädbarns fysiska vård skulle den blivande modern sålunda även behöva

någon förberedande undervisning i barnuppfostran.

Fackskolans styrelse är emellertid ingalunda av den uppfattningen, att någonting

av vad skolan nu giver eller kan giva i fråga om undervisning i matlagning,

barnavård, hälsovård eller annat sådant, skulle vara överflödigt eller onyttigt. Men

det är icke tillräckligt. För att kvinnorna skola kunna giva samhället, vad detta

för sin existens och sin välfärd av dem måste kräva, är det nödvändigt, att undervisning

i de kunskaper och färdigheter, varom ovan talats, gives den unga kvinnan

vid en ålder, då hennes kroppskrafter, hennes andliga förmögenheter och intressen

göra henne på ett helt annat sätt mottaglig för sådan undervisning, än vad som i

barndomen eller omedelbart därefter kan förutsättas vara fallet. En undervisning,

som för henne själv och för samhället skall bära något så när fullmogen frukt, torde

i regel böra förläggas till tiden mellan 18 och 25 år, och samhället måste i sitt eget

välförstådda intresse tillse, att undervisning i de viktigare kunskaper och färdigheter,

som en mor och husmor behöver, är tillgänglig för alla Sveriges kvinnor. Det kan

ifrågasättas, om icke samhället i sitt eget och kvinnornas välförstådda intresse borde

göra inhämtandet av sådan undervisning obligatorisk för landets alla kvinnor, lika

väl som det är obligatoriskt för all ungdom att lära sig läsa och skriva och åtskilligt

annat. Skulle emellertid denna tanke ännu befinnas vara alltför ny och främmande

för det allmänna föreställningssättet, borde staten åtminstone omedelbart vidtaga

nödiga åtgärder, för att undervisning i huslig ekonomi i vidsträckt mening må vid

angiven ålder vara tillgänglig för alla unga kvinnor, som önska därav begagna sig.

Detta förutsätter emellertid, att staten åt skolor för sådan undervisning lämnar understöd

i åtminstone samma omfattning som åt skolor för boklig bildning, så att undervisningen

kan lämnas antingen gratis eller mot en avgift, som ej överstiger elevens

betalningsförmåga eller avskräcker från skolan.

För en sådan undervisning, som här ovan ifrågasättes, erfordras ett helt system

av över hela landet spridda husmodersskolor.

Kursen vid dessa bör vara ettårig eller åtminstone räcka 8 månader.

Undervisningen bör omfatta:

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 169 käft. (Nr 191.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

praktisk matlagning med närings- och födoämneslära, tillvaratagande av rester,

konservering av såväl animaliska som vegetabiliska födoämnen samt bakning;

tvätt och rengöring;

sömnad av linne och barnkläder samt om möjligt något klädsömnad;

hälso- och sjukvård, såvitt möjligt med praktiska övningar;

spädbarnsvård och barnuppfostran;

hushållsbokföring samt de enklaste begreppen ur den ekonomiska samhälls
läran.

Undervisningen i ovannämnda ämnen bör upptaga minst 24 timmar i veckan.

Elevantalet bör i regel ej överstiga 16 och ej understiga 10.

Undervisningen bör skötas av kompetenta, för ändamålet utbildade lärarinnor

och stå under sakkunnig inspektion.

Fackskolans styrelse framhåller vidare, att en jämförelse med motsvarande förhållanden

vid lanthushållsskolor, högre flickskolor och folkskolor giva vid handen,

att statsunderstödet till en av styrelsen föreslagen åtta månaders kurs i husmodersutbildning

skäligen borde bestämmas till 1,200—1,400 kronor. Fackskolans styrelse

vill emellertid föreslå, att statsbidraget begränsas till 1,000 kronor, dock att dessutom

särskilt understöd utgår till eventuell kurs i praktisk barnavård, beräknat efter

20 kronor för varje elev, d. v. s. för 16 elever 320 kronor. Kursen i barnavård bör

omfatta en månad.

De hushållsskolor, som för närvarande finnas, äro av två olika slag, nämligen

dels för förmögnare flickor med höga avgifter, 200—250 kronor för år eller ännu

mera, vid vilka man beräknar, att elevavgifterna helt skola bära alla omkostnader,

dels skolor för mindre bemedlade flickor med låg eller ingen avgift för undervisningen,

i vilka omkostnaderna huvudsakligen täckas av vinsten av mathållning för

främmande spisgäster, bageri eller charkuteriaffär. En del skolor av sistnämnda slag

lära ha understöd från kommuner, hushållningssällskap eller donationer.

Några dylika bidrag lära emellertid, enligt fackskolestyrelsens åsikt, icke vara

att förvänta för de förstnämnda skolornas vidkommande.

Budgeten för en 8 månaders husmoderskurs med relativt höga avgifter för

flickor ur de mera burgna klasserna, med undervisningsavgifter (termins- eller kursavgifter)

motsvarande avgifterna i flickskolornas högre klasser, visar ungefär följande

utseende:

Inkomster:

16 elevavgifter å 200 kronor för år ................................

Statsanslag..........................................................................

Särskilt anslag för barnavård............................................

Utgifter:

Hyra för kök, matsal, rum för handarbete och teoretis

jämte tvättstuga och förrådsrum av olika slag...........

Amortering, nyanskaffning och reparationer av material

Förbrukningsartiklar, inberäknat bränsle och belysning .

Lärarinnelön .......................................................................

Barnavård ..........................................................................

Betjäning.............................................................................

Diverse utgifter .................................................................

.............. kronor

............. »

3,200

1,000

320

—

Summa kronor

4,520

—

lektioner

............. kronor

800

—

............. »

500

—

.............. 7>

500

—

.............. »

1,750

—

.............. »

520

—

.............. »

100

—

.............. »

350

—

Summa kronor 4,520: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 101.

11

Fackskolans styrelse framhåller slutligen, att det med hänsyn till nu bestående

förhållanden torde vara lämpligt att tills vidare lämna statsunderstöd även till husmoderskurser

på fyra månader. Statsbidraget till en dylik kurs, som bör utmätas så

knappt, att det blir förmånligare att giva årskurser, synes enligt fackskolestyrelsens

åsikt skäligen kunna fastställas till 400 kronor.

Samtidigt med denna framställning har fackskolans styrelse till

Kungl. Maj:t ingivit ytterligare en skrift, vari styrelsen anhåller om ett

särskilt statsbidrag för år 1917 å 3,840 kronor för fortsatt uppehållande

av skolans husmoders-, special- och yrkeskurser, för den händelse styrelsens

ovannämnda förslag om statens understödjande i allmänhet av husmodersskolor

icke skulle bifallas.

Såsom förut nämnts hava även styrelserna ‘för en del av moderata

kvinnoförbundets lokalavdelningar hos Kungl. Maj:t gjort underdåniga

framställningar i ämnet. Dessa framställningar, vilka samtliga äro av

enahanda innehåll, skilja sig från de av mig förut refererade bland

annat därutinnan, att man däri giver uttryck för den uppfattningen, att

viss husmodersutbildning måste bliva obligatorisk för alla kvinnor, och

hemställer man därför om statliga åtgärder för vinnande av detta syfte.

Å andra sidan vill man dock icke nu taga steget fullt ut till en verkligyrkesutbildning

å området, utan förordar man i stället kortare, mera

elementära s. k. hemvårdskurser. Vederbörande lokalstyrelser anföra

därom i huvudsak följande.

På samma gång moderata kvinnoförbundets lokalstyrelser instämma i de önskemål,

som framförts av centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas förening och

styrelsen för fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, anse dessa styrelser sig tillika

böra framhålla, att kunskap i ett hems vård för den kvinnliga ungdomen är av fullt

lika stor betydelse som de bokliga kunskaper, skolan meddelar, och att av nämnda

skäl undervisningen i huslig ekonomi bör bliva icke blott tillgänglig, utan obligatorisk

och avgiftsfri för rikets alla unga kvinnor.

Då emellertid ettåriga husmodersskolor med barnavård, avsedda för städerna

och de större industrisamhällena, samt ettåriga lanthushållsskolor, avsedda för landsbygden,

icke skulle kunna upprättas i tillräckligt stort antal utan avsevärda kostnader

för staten och då dessutom många unga kvinnor av ekonomiska skäl redan

tidigt måste ägna sig åt förvärvsarbete, torde det, framhålla lokalstyrelserna vidare,

stöta på svårigheter att låta den ettåriga husmodersskolan med barnavård och den

ettåriga lanthushållsskolan bliva obligatoriska. Dessa skolor torde därför med hänsyn

till rådande sociala och ekonomiska förhållanden tillsvidare få betraktas som valfria

yrkesskolor.

Fasta skolkök och obligatorisk undervisning i kvinnlig slöjd finnas redan i städernas

och de större industrisamhällenas folkskolor samt i de flesta av våra högre

flickskolor, och på landsbygden åtnjuta de s. k. flyttande skolköken samt den kvinnliga

slöjden understöd av stat och kommun, och synes därför syftet att tillförsäkra

kvinnorna insikt i ett hems vård på billigaste och enklaste sätt kunna vinnas genom

Moderata

kvinnoförbundets

lokalavdelningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

att bygga vidare på den grund, som sålunda redan finnes, och låta ovannämnda

kurser i matlagning och kvinnlig slöjd bliva obligatoriska för rikets alla unga flickor,

såväl på landsbygden som i städerna. Till dessa kurser kunde fogas ett lämpligt

antal undervisningstimmar i födoämneslära, utgiftsberäkning, tvätt, allmän hygien

och teoretisk barnavård, varigenom de skulle utvidgas till enkla hemvårdskurser med

mål i främsta rummet att fostra de unga flickorna till aktning för hemmets arbete

och ansvarskänsla i egenskap av kvinna.

Med hänsyn till såväl de enskilda hemmens ekonomi som släktets fostran till

pliktkänsla och arbetsduglighet, torde största enkelhet och strängaste ordning böra

bliva rådande vid sådana hemvårdskurser, och för att vänja de unga flickorna vid

den kontinuitet i sysslorna, som ett hems skötsel fordrar, syntes det vara lämpligt,

att de olika undervisningsämnena, med undantag av den förberedande kvinnliga

slöjden, förenades till en sammanhängande kurs på minst tre månader, som förlädes

antingen till tiden för skolgångens avslutande eller senare och som exempelvis omfattade

:

36 dagars undervisning i matlagning, omväxlande med undervisning i födoämneslära

samt i enkel bokföring och beräkning av hushållsutgifter, lämpade efter

olika inkomstbelopp;

36 dagars undervisning i enkel klädsömnad, omväxlande med undervisning i

allmän hygien, omfattande bostadens och kroppens vård, samt i teoretisk barnavård,

ävensom tvätt, mangling och enkel strykning.

Ur synpunkten av den kroppsliga utvecklingen vore det fördelaktigt, om de

unga flickorna först vid fyllda 16 år finge genomgå dylik kurs i hemvård, men av

praktiska och ekonomiska skäl blir det sannolikt nödvändigt att förlägga hemvårdskursen

till åldern mellan 13 och 18 år.

Då hemvårdskursen omfattar det minimum av kunskap om ett hems vård, som

varje kvinna bör äga, och tillika utgör en förberedande kurs till husmodersskolan

med barnavård och lanthushållsskolan, bör genomgående av hemvårdskurs utgöra

villkor såväl för anställning i statens tjänst som för vinnande av inträde vid de av

stat och kommun understödda kvinnliga yrkesskolor.

Moderata kvinnoförbundets lokalstyrelser framhålla slutligen, att dylika hemvårdskurser

jämväl kunna bidraga till en god lösning av den för närvarande aktuella

frågan om den s. k. kvinnliga värnplikten genom att höja landets inre försvarskraft,

alldenstund ett lands ekonomi i stort sett är oskiljaktigt förenad med de enskilda

hemmens ekonomi och det uppväxande släktets hälsa och duglighet i många

avseenden äro beroende av kvinnans inflytande såsom husmor och uppfostrarinna.

Till följd av nådiga remisser har socialstyrelsen den 9 mars 1916

avgivit underdånigt utlåtande över samtliga ovannämnda framställningar

— här må anmärkas, att vid ärendets behandling i socialstyrelsen

deltagit representanter från folkskolöverstyrelsen — och har socialstyrelsen

däri framlagt ett fullständigt förslag till grunder och villkor för

statens understödjande av yrkesskolor för husmodersutbildning i städer,

köpingar och liknande samhällen. Då detta förslag enligt min mening

lämpligen bör läggas till grund för statliga åtgärder i förevarande syfte,

kommer socialstyrelsens nyssnämnda utlåtande att tjäna som utgångspunkt

för min fortsatta framställning i ämnet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

Innan jag går vidare, vill jag dock i detta sammanhang omnämna,

att socialstyrelsen sedermera till mig överlämnat en till styrelsen inkommen

skrift från Sveriges moderata kvinnoförbunds ombudsmöte, i

vilken framhålles, att de av förbundets lokalstyrelser föreslagna obligatoriska

hemvårdskurserna endast komma att giva ett minimum av kunskaper

i husligt arbete och att det vid sådant förhållande vore synnerligen

önskvärt, att även en längre och mer omfattande utbildning å området

stode den kvinnliga ungdomen till buds. Ombudsmötet ville därför

uttala sin fulla anslutning till de av centralstyrelsen för skolkökslärarinnornas

förening framförda önskemålen om statsunderstöd till husmodersskolor

med barnavård. Vidare vill jag omnämna, att förbundet av

Sveriges kristliga föreningar av unga kvinnor ävensom Södra kristliga

föreningen av unga kvinnor i särskilda, efter det socialstyrelsens utlåtande

avgivits, till Kungl. Maj:t ingivna skrifter likaledes förklarat sig

instämma i de av nämnda centralstyrelse framförda ''önskemål.

I fråga om behovet av utvidgad undervisning inom det husliga

arbetets område har socialstyrelsen i sitt omförmälda underdåniga utlåtande

den 9 mars 1916 anfört, bland annat, följande.

Den under de senare decennierna pågående industriella utvecklingen i vårt land har

inom de flesta samhällsgrupper så gott som fullständigt omlagt såväl hemmens ekonomi

som deras arbetsmetoder. Behovet av arbetskraft inom hemmet har väsentligen minskats,

icke blott därför att en stor del av det arbete, som förr utfördes i hemmen,

nu överflyttats på fabrikerna, utan även därigenom, att de moderna tekniska hjälpmedlen

även på hemmets område utövat sitt inflytande och minskat behovet av sådant

arbete, som måste utföras för hand. Det sålunda minskade och till sina metoder

omlagda husliga arbetet ansågs till en början fordra föga eller ingen yrkesskicklighet,

och kom detsamma till följd härav att jämställas med de s. k. olärda arbeten, som

ej fordra någon utbildning. Helt naturligt har denna omständighet menligt inverkat

såväl på det husliga arbetets anseende som på dess utövares skicklighet.

De minskade kunskaperna i husligt arbete måste även i ej oväsentlig grad

tillskrivas de betydligt större krav, som det nutida livet ställer även på flickornas

utbildning och som under uppväxtåren taga deras tid så hårt i anspråk, att hemmen

ofta, även där dessa äro fullt skickade därtill, ej ha tillfälle att bibringa dem de

husmoderliga kunskaperna.

Den utveckling, vårt samhällsliv tagit och av allt att döma fortfarande kommer

att taga, gör det i de allra flesta fall till en lika bjudande plikt för flickan som för

gossen att så fort som möjligt kunna försörja sig själv, och det är vid sådant förhållande

klart, att hennes huvudintresse redan därigenom skall läggas på den uppgift,

som är henne närmast, d. v. s. förvärvsarbetet, alldeles frånsett det faktum, att

hon i regel ej räknar husmoderns uppgift som något yrke, för vilket vissa kunskaper

och färdigheter äro nödvändiga.

Uppenbarligen hava de husmoderliga kunskaperna ej följt med utvecklingen i

Behovet av

utvidgad un

dervisning i

huslig ekonomi.

Socialsty
relsen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kimgl. May.ts Nåd. Proposition Nr 191.

övrigt, och följderna härav bli på alla områden allt kännbarare. En hel del sociala,

hygieniska och ekonomiska missförhållanden måste säkerligen tillskrivas den omständigheten,

att den husmoderliga yrkesskickligheten är i sjunkande eller ej har

kunnat tillräckligt anpassa sig efter nutida förhållanden.

Att förhållandena ej ställt sig värre än de äro beror givetvis därpå, att den

nedärvda husmoderliga dugligheten, trots de förändrade förhållandena, dock alltjämt

gör sig gällande. Detta gäller dock mera den äldre generationen. Det nu

uppväxande släktet av husmödrar förlorar mer och mer kontakten med det som

varit och okunnigheten i hushållsgöromål växer. De missförhållanden, som härav

uppstå, trycka naturligtvis hårdast på de ekonomiskt sämst lottade, men samma

okunnighet finnes inom alla lager av samhället och utgör på alla områden en fara

för den enskildes såväl som för landets ekonomi och befolkningens välbefinnande.

Man har också i känslan av denna fara på olika håll visat ett allt starkare intresse

för att söka åstadkomma en ändring i förhållandena. På enskilt initiativ hava olika

metoder och skolformer utprövats för att söka finna bästa vägen att bibringa den

kvinnliga ungdomen kunskaper i husligt arbete. Ett flertal motioner i riksdagen hava

behandlat denna fråga och såväl staten som kommuner och landsting hava i stigande

grad lämnat anslag till undervisning på detta område. I flera av staten föranstaltade

utredningar beröres denna fråga och de nu föreliggande skrivelserna till

Kungl. Maj:t utgöra ett uttryck för det allt starkare framträdande kravet på ett

mera allsidigt och systematiskt ordnande av denna del utav den kvinnliga ungdomens

utbildning.

Otvivelaktigt har utvecklingen å här ifrågavarande område gått den rätta

vägen, då staten börjat med att understödja lärarinneutbildningen och sedermera

lagt grunden för fortsatt utbildning genom att införa ämnet i barnskolan. Men härmed

är blott ett första steg taget till att höja den husmoderliga färdigheten i

vårt land.

Frågan sammanhänger intimt med den alltmer framträdande strävan att giva

landets ungdom, utöver den grundläggande allmänbildningen, en för vars och ens

speciella levnadsbana direkt lämpad yrkesutbildning.

Tre av staten tillsatta kommittéer, nämligen kommittén för den lägre tekniska

undervisningens ordnande, kommittén för ordnandet av den lägre lantbruksundervisningen

samt folkundervisningskommittén hava behandlat frågan om dylik specialeller

fackutbildning. I dessa kommittéers utlåtanden beröres även från olika synpunkter

frågan om behovet av ökad undervisning i husligt arbete.

Folkundervisningskommittén säger bland annat om den önskade utvecklingen

härutinnan, att »ställningen nu vore i viss mån lik den, som förelåg, då för sjuttio

år sedan vår folkskola genom statsmakternas beslut fick sin lagstadgade tillvaro. Då

gällde det barnen, nu gäller det åldersgruppen närmast ovanom barnstadiet. Och då

som nu hade man en förutgående social och ekonomisk utveckling, som nödvändiggjorde

en kraftig åtgärd till folkbildningens höjande».

Den fortsättningsskola, som enligt kommitténs förslag skulle läggas ovanpå barnskolan,

bygger visserligen vidare på den allmänna medborgerliga bildningen, men tar

dessutom sikte på den individuella specialiseringen genom den s. k. arbetskunskapen,

d. v. s. förberedelsen till yrket. Till denna arbetskunskap hör också enligt kommitténs

förslag undervisning i husligt arbete. I fortsättningsskolor ordnade endast för

flickor bör sålunda det husliga arbetet utgöra den huvudsakliga arbetskunskapen.

Men då kunskaper och färdigheter på detta område äro av så stor betydelse ej allenast

för den kvinnliga ungdomen själv, utan ock medelbart för hela samhället, borde,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mdj. ts Nåd. Proposition Nr 191.

15

framhåller kommittén vidare, alla fortsättningsskolor, i vilka flickor åtnjuta undervisning,

på ett eller annat sätt förknippas med någon undervisning i husligt arbete.

Folkundervisningskommittén har sålunda ställt det husliga arbetet inom ramen

av de praktiska färdigheter, som höra till yrkesfortsättningsskolan, men då den så

gör, har den dock ingalunda sagt, att behovet av yrkesutbildning på detta område

därmed är fyllt.

Tager man i beräkning, att en husmoders utbildning för att vara fullt effektiv

förutsätter längre sammanhängande arbetstid, helst omfattande alla årstider med deras

olika mat och sysslor, så är det givet, att den begränsade tid, som står fortsättningsskolan

till buds — 360 timmar eller i bästa fall 540 timmar, fördelade på 2 eller 3

år — ingalunda kan jämte de obligatoriska teoretiska ämnena giva den husliga

arbetskunskapen tillräckligt utrymme för att motsvara vad man menar med yrkesutbildning.

Däremot kan här läggas en synnerligen värdefull grund att bygga vidare på.

Därjämte må framhållas, att eleverna i fortsättningsskolan fortfarande äro barn och att

en verklig yrkesutbildning ej gärna kan anses lämplig förrän vid en något senare

ålder.

Ett genomförande av folkundervisningskommitténs förslag till yrkesfortsättningsskola

skulle betyda ett stort steg framåt, icke blott för yrkesskickligheten irfom handel

och industri, utan även för de rent husliga kunskaperna; men liksom det för industri

och handel vore att stanna på halva vägen, om man ej läte yrkesfortsättningsskolan

övergå i yrkesskolan, så är ej heller den husmoderliga utbildningen i fortsättningsskolan

tillräcklig.

Behovet av en utav staten kontrollerad yrkesutbildning av husmödrar har redan

av staten erkänts i fråga om landsbygdens kvinnor. Kommittén för den lägre lantbruksundervisningen

framhöll uti sin utredning om behovet av yrkesutbildning för lantbefolkningen

såsom en i hög grad betydelsefull sak, att dylik yrkesutbildning erbjödes

icke blott männen utan även kvinnorna samt att den ordnades efter bägge parters

speciella behov.

Efter att hava uttalat den meningen, att lantmannaskolorna fortfarande böra

vara öppna för kvinnor, framhåller ifrågavarande kommitté vikten av att det för

kvinnans fackutbildning skapas en annan skolform med undervisningen mera

direkt inriktad på kvinnans arbetsfält. Upprättandet av dylika skolor innebure

enligt kommitténs åsikt otvivelaktigt ett så stort allmänt intresse, att staten syntes

böra härtill medverka i den utsträckning, vartill de inom varje landsdel rådande

förhållandena kunde föranleda. På kommitténs förslag beviljade ock 1912 års riksdag

ett förslagsanslag av 36,000 kronor till understödjande av lanthushållskurser för

landsbygdens kvinnor. Anslaget utgick första året eller 1913 med 34,380 kronor för

20 kurser och hade 1915 stigit till 62,330 kronor för 36 kurser. Dessa siffror visa

tydligt, att behov av sådana skolor förelegat. Resultatet är desto mer anmärkningsvärt

som åren 1914 och 1915 ju falla under den pågående krisen med sina tryckta

och oroliga förhållanden, vilken givetvis även här verkat hämmande. Säkerligen

torde man hava att motse en ännu starkare utveckling av dessa skolor, så snart

lugnare förhållanden inträtt.

Kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande framlägger däremot i

sin utredning angående yrkesskolor icke något förslag om inrättande av dylika för husligt

arbete. Den berör frågan om utbildning i husligt arbete endast iså måtto, att den framhåller

lämpligheten av att i de fall, då obligatoriska lärlingsskolor för i yrken anställda kvinnliga

arbetare komma att inrättas, dessa lärjungar böra beredas tillgång till undervis
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

ning även i hushållslära i ändamål att bibringa de unga flickorna kunskaper i sådana

ämnen, som höra till ett hems skötande, det vill säga frågan tages icke upp ur yrkessynpunkt

utan enbart på grund av ämnets sociala och medborgerliga betydelse. Kommittén

avskiljer också denna del av utbildningen från yrkesskolan och lägger den

på fortsättningsskolans ansvar.

De uttalanden om utbildning i husligt arbete, som förekomma i dessa kommittéers

förslag, gruppera sig sålunda efter huvudsakligen två linjer, nämligen den

mer eller mindre obligatoriska utbildning i husligt arbete, som kan anses vara det

minimum av kunskap, som varje kvinna har behov av, samt den frivilliga mera

yrkesmässiga utbildningen på området.

Dessa båda linjer framträda även i de till styrelsens behandling föreliggande framställningarna.

Den senare typen är representerad förnämligast i det av styrelsen för

svenska skolkökslärarinnornas förening framlagda förslaget, som utmynnar i en hemställan

om särskilda anslag av statsmedel dels till understöd åt husmodersskolor med

barnavård, avsedda för städernas och industrisamhällenas kvinnliga ungdom, dels

ock till understöd åt obemedlade eller mindre bemedlade elever vid dylika skolor.

Nämnda styrelse framhåller visserligen, att den kvinnliga ungdomen i städer

och industrisamhällen ofta tidigt är hänvisad till förvärvsarbete utom hemmet, antingen

i fabriker eller i skilda slag av hantverk, och därför så mycket hellre dessförinnan

borde bibringas grundliga kunskaper och färdigheter i husliga sysslor, för

att ej, när de senare bilda eget hem, vara urståndsätta att sköta detsamma och därigenom,

som så ofta skett, förr eller senare falla samhället till last.

Den här föreslagna skolformen avser dock i första hand en yrkesutbildning,

som skall giva eleven möjlighet att därmed sedermera förtjäna sitt uppehälle, och

i framställningen hänvisas därtill, att staten redan förut understöder dylika undervisningsanstalter

för landsbygdens kvinnliga ungdom genom anslag till lanthushållsskolorna.

Det förslag till reglemente för husmodersskolor med barnavård, som åtföljer

skrivelsen, anknyter sig också mycket nära till reglementet för lanthushållskurser.

Undervisningen är avsedd att bygga på den utbildning i huslig ekonomi, som erhålles

i folkskolan eller genom vandrande skolkökskurser, och elev måste innehava viss ålder

och kompetens för att vinna inträde i skolan. Kursens längd är föreslagen till ett år.

Styrelsens för fackskolan för huslig ekonomi framställning ansluter sig så tillvida

till skolkökslärarinnornas, att även däri begäres statsanslag till husmodersskolor

av visst angivet slag. Den här skisserade typen sammanfaller också i det stora hela

med den föregående med avseende å kursens omfattning, ämnesval och dylikt ävensom

däri, att den föreslagna kursen avser att giva verklig yrkesutbildning. I framställningen

från fackskolan går man emellertid ett steg längre och ifrågasätter, om icke

samhället — vid det förhållandet att denna husmoderliga yrkesutbildning just utgöres

av de viktiga kunskaper och färdigheter, som en mor och husmor behöver, och

således borde vara tillgänglig för alla Sveriges unga kvinnor — i sitt eget och kvinnornas

välförstådda intresse borde göra inhämtandet av sådan undervisning obligatorisk

för landets alla kvinnor inom angiven ålder 18—25 år, lika väl som det är

obligatoriskt för all ungdom att lära sig skriva och läsa och åtskilligt annat.

Skulle emellertid, fortsätter fackskolans styrelse, tanken att gorå sådan undervisning

obligatorisk befinnas vara ännu alltför ny och främmande för det allmänna

föreställningssättet, borde staten åtminstone omedelbart vidtaga nödiga åtgärder, för

att undervisning i huslig ekonomi i vidsträckt mening må vid denna ålder vara tillgänglig

för alla unga kvinnor, som önska begagna sig därav.

Vad slutligen beträffar moderata kvinnoförbundets framställningar, ansluta de

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 191.

17

sig däremot helt till den första typen och hemställes däri, att Kungl. Maj:t täcktes

taga i övervägande, huruvida enkla hemvårdskurser, omfattande undervisning i matlagning,

födoämneslära, utgiftsberäkning, tvätt, sömnad, allmän hygien och teoretisk

barnavård, kunde i en för ändamålet nödig utsträckning genom lag göras obligatoriska

för den kvinnliga ungdomen. På samma gång moderata kvinnoförbundets

vederbörande lokalstyrelser förklara sig instämma i de båda föregående förslagsställarnas

önskemål, hålla de dock före, att kunskap i ett hems vård för den

kvinnliga ungdomen är av fullt lika stor betydelse som de bokliga kunskaper

skolan meddelar och att av detta skäl undervisningen i huslig ekonomi bör bliva

icke blott tillgänglig utan obligatorisk och avgiftsfri för landets alla unga flickor.

Då ettåriga husmodersskolor med barnavård, avsedda för städer och större industrisamhällen,

samt ettåriga lanthushållsskolor, avsedda för landsbygden, ej utan

allt för stora kostnader för staten skulle kunna upprättas i tillräckligt stort antal

och då dessutom en ett års kurs skulle utgöra en alltför stor ekonomisk börda för

de unga kvinnor, som måste tidigt ut i förvärvsarbete, så giver man i ifrågavarande

framställningar från moderata kvinnoförbundet uttryck för den farhågan, att det

skulle stöta på alltför stora svårigheter att göra dessa skoltyper obligatoriska, varför

dessa tillsvidare måste bliva valfria yrkesskolor. I stället anser man sig här böra

förorda en sammanhängande s. k. hemvårdskurs på 3 månader, som skulle vara obligatorisk

för alla. Med tanke på svårigheten att få med även sådana, som tidigt

måste ut i förvärvsarbete, föreslår man vidare inträdesåldern till 13 år, men framhålles

samtidigt, att det ur synpunkten av den kroppsliga utvecklingen vore fördelaktigare,

om den kunde höjas till 16 år.

Innan socialstyrelsen går att framlägga sina egna synpunkter i föreliggande ämne,

tillåter sig styrelsen här erinra, att även riksdagen, ehuru i ett väsentligen annat

sammanhang, framhållit betydelsen av husmodersutbildning.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 april 1912 (nr 80) angående åtgärder

för motarbetande av missbruk utav tobak och kaffe har riksdagen anhållit, att

Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda, vad från det allmännas sida, särskilt

genom upplysningsverksamhet, kunde åtgöras för att stödja strävandet att motarbeta

missbruk av tobak och kaffe, ävensom vidtaga de åtgärder, som härav kunde

föranledas. I motiveringen till denna hemställan gör riksdagen bland annat följande,

i här ifrågavande avseende betydelsefulla uttalande: »Vidare vill riksdagen fram
hålla

behovet av hushållsskolor och hushållskurser för flickor och unga kvinnor

såväl ur allmogeklassen som industriarbetarnas led, där de grundligare än nu få

inhämta konsten att tillreda sund, välsmakande men dock billig föda. De skolkökskurser,

i vilka flickorna i skolåldern mångenstädes deltaga, äro visserligen av

stort gagn, men tyvärr hava så många av de unga kvinnorna glömt de kunskaper,

de i skolköket inhämtat, då de själva som vuxna gå att bilda ett eget hem.

Efter skolans slut komma de kanske till fabriken, de syssla under några, kanske

många år, icke alls med husliga göromål och glömma därunder, vad de måhända

en gång inhämtat. En repetitionskurs för mera vuxna kvinnor skulle säkerligen

fylla ett verkligt behov. En god och praktisk undervisning i sådant hänseende torde

kunna bidraga till bättre insikt om verklig födas företräde framför den nu så vanliga

kaffedieten för äldre som för barn.»

På grund av nådig remiss avgav medicinalstyrelsen den 29 juli 1914 underdånigt

utlåtande angående nämnda riksdagsskrivelse. Medicinalstyrelsen framhåller däri,

att förste provinsialläkarna, som lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet, vitsorda

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 169 höft. (Nr 191.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

Departements
chefen.

förekomsten av kaffemissbruk nära nog över hela landet, särskilt bland den fattigare

befolkningens kvinnor men även hos barn. På många håll utgjorde bland skolbarn

kaffe med dopp två huvudmål om dagen. Övervägande antalet läkare såge också i

kaffemissbruket en allvarlig fara för folkhälsan. Såsom ett botemedel mot det onda

förordades av de flesta läkarna en i stor utsträckning genomförd, praktiskt anlagd

undervisning i matlagning och huslig ekonomi, som verkligen sträckte sig ned till

de lager av befolkningen, där kaffemissbruket framför allt vore att finna.

Till belysande av det intresse man även på tjänarinnehåll hyser för yrkesutbildning

å hemmets område, anser sig socialstyrelsen slutligen böra återgiva den

resolution i ämnet, som antogs å ett av Stockholms tjänarinneförening den 21

mars 1912 anordnat möte. Resolutionen var av följande lydelse: »Tjänarinnor i

Stockholm, samlade till talrikt besökt möte, uttala som sin samfällda mening, att

yrkesutbildningen är en av tjänarinnornas livsfrågor. De missförhållanden, som

för närvarande råda inom vår kår, äro i hög grad beroende av att de allra flesta

icke erhållit lämplig utbildning för sitt värv. Det är således en av de viktigaste

förutsättningarna för en lycklig lösning av tjänarinnef rågan, att kommunerna

icke blott i Stockholm utan överallt i landet taga i övervägande möjligheterna

för upprättande av avgiftsfria hushållsskolor, där obemedlade flickor, som skola

ägna sig åt husligt arbete, kunna erhålla nödig utbildning härför. De skola då

bliva icke blott lämpliga för sitt yrke utan även få den aktning för sig själva

och för sitt arbete, som varje upplyst människa numera fordrar och även erhåller,

då förutsättningarna därför finnas. Vi tjänarinnor äro sämst ställda i detta avseende.

Vi hoppas därför, när nu yrkesslcolefrågan löses, att vederbörande skola förhjälpa

även vår kår till möjligheten av en ordentlig yrkesutbildning.»

Vad styrelsen nu anfört torde till fullo ådagalägga, att den föreliggande frågan

om bibringande i tillräcklig grad och omfattning åt landets kvinnor av yrkesutbildning

å det husliga området är av synnerligen stor betydelse och räckvidd ävensom

att densamma från skilda håll och ur olika synpunkter ägnats en betydande uppmärksamhet.

Dylika skolor finnas ju ock redan sedan några år tillbaka genom åtgöranden

från statens sida för landsbygdens kvinnor. I minst lika hög grad gör

sig dock behovet av husmodersskolor gällande för den kvinnliga ungdomen i städer

och industrisamhällen.

Med avseende härå vill socialstyrelsen ytterligare tillägga, att de senaste årens

livsmedelsförhållanden bidragit till att göra frågan ännu mera aktuell, särskilt i dessa

samhällen. Då det vidare är anledning antaga, att livsmedelsproblemet, varav den

föreliggande frågan påtagligen utgör en viktig del, även efter den nu pågående krisens

slut kommer att påkalla en avsevärt större uppmärksamhet än före krisens utbrott,

synes tiden just nu vara lämplig för vidtagande av åtgärder i förevarande syfte.

Frågans vikt för såväl individen som samhället i dess helhet, dess stora räckvidd och

ekonomiska konsekvenser synas enligt styrelsens mening göra det till en bjudande

plikt för staten att söka medverka till dess lösning, även om därmed skulle följa

icke obetydliga ekonomiska uppoffringar för statens vidkommande.

Det synes mig utan vidare klart, att ett verkligt trängande behov föreligger

av att åtgärder vidtagas i syfte att bibringa landets kvinnor en

effektiv yrkesutbildning å det husliga arbetets område. Man hör i våra

dagar klander ofta riktas mot kvinnorna inom den kroppsarbetande

befolkningen, särskilt i städer och liknande samhällen, för det sätt, varpå

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

do sörja för sina familjers kosthåll. Otvivelaktigt är också detta klander

i viss man berättigat, om ock liknande anmärkningar kunna med

samma rätt göras mot andra befolkningslager. Man må emellertid besinna,

att nämnda missförhållande i allmänhet icke beror på bristande

vilja utan på bristande insikt å det husliga området. Av förut antydda

skäl komma nämligen arbetsklassens kvinnor sällan i åtnjutande av

någon verklig husmodersutbildning, vare sig i hemmet eller utom detsamma,

och någon förbättring i detta avseende torde icke vara att förvänta,

med mindre samhället griper in och vidtager åtgärder för att

medverka till dylik utbildning. Icke minst under rådande dyrtid, då en

omläggning av kosthållet torde för allt bredare folklager vara både lämplig

och nödvändig, gör sig behovet av ökad husmodersutbildning starkt

gällande.

Av en husmoders övriga uppgifter vill jag här ytterligare beröra endast

en, som emellertid är av sådan vikt, att den påkallar en alldeles särskild

uppmärksamhet. Det torde vara alla bekant, att barnadödligheten under

de första levnadsåren är synnerligen hög. Den officiella statistiken

utvisar, att av 100 nyfödda barn nio duka under redan under det första

levnadsåret och ytterligare två under det andra året. Denna stora

barnadödlighet torde till en icke ringa del böra tillskrivas bristfällig

vård på grund av otillräckliga kunskaper med avseende å barnens skötsel.

Då så är förhållandet, synes det ligga i samhällets eget intresse

att söka så långt som möjligt avhjälpa denna brist genom att främja

erforderlig utbildning å området.

I likhet med socialstyrelsen anser jag mig sålunda böra livligt

tillstyrka omedelbara åtgärder från statens sida för åstadkommande av

yrkesskolor för husmödrar.

Att dylika åtgärder icke behöva på något sätt föregripa vad från

statens sida kan böra företagas i anledning av de utredningar i närliggande

frågor, som utförts av folkundervisningskommittén och kommittén för

den lägre tekniska undervisningens ordnande, synes mig vara tillräckligt

ådagalagt genom socialstyrelsens, av folkskolöverstyrelsens representanter

biträdda uttalanden i detta ämne.

Vid diskussionen om möjligheterna för en lösning av frågan om

ordnande av en effektiv yrkesutbildning för husmödrar är utan tvivel

spörsmålet, huruvida denna utbildning bör vara av obligatorisk eller frivillig

karaktär, av synnerligen stor betydelse. Socialstyrelsen anför

härutinnan följande.

Den tanke, som i ifrågavarande avseende framförts i moderata kvinnoförbundets

framställningar och som även framkastats i fackskolans förslag, torde säkert kunna

Obligatorisk

eller

frivillig

yrkesutbildning

i huslig

ekonomi.

Social
styrelsen,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

Departements
chefen.

räkna på rätt allmänna sympatier. Det ligger utan tvivel någonting tilltalande däruti,

att en utbildning av ifrågavarande slag skulle utgöra ett led i den medborgerliga

utbildning, som staten har rätt att fordra och som den därför erbjuder

kostnadsfritt.

Det må emellertid med avseende härå framhållas, att den av moderata kvinnoförbundet

ifrågasatta husmodersutbildningen i huvudsak torde kunna jämställas med

den utbildning å området, som folkundervisningskommittén i sitt därom avgivna

förslag velat förlägga till den obligatoriska fortsättningsskolan. Med hänsyn till

såväl undervisningens omfattning som dess förläggning till barnaåren kan utbildningen

i båda dessa fall icke anses annat än såsom en förutbildning. Ehuru alla

strävanden till en dylik obligatorisk förundervisning i husligt arbete böra enligt

styrelsens mening så långt som möjligt stödjas, synes det dock av ovan angivna skäl

icke möjligt att till prövning upptaga moderata kvinnoförbundets ifrågavarande framställning

annat än i sammanhang med folkundervisningskommitténs nyssnämnda förslag.

Att åter redan nu — såsom fackskolans styrelse ifrågasatt — taga steget fullt

ut till en obligatorisk yrkesutbildning för husmödrar utan samband med folkundervisningens

höjande i övrigt eller innan man ens varit i tillfälle att pröva resultaten

av en mindre omfattande obligatorisk förutbildning inom det husliga arbetets område,

synes socialstyrelsen vara att gå händelserna i förväg. Uppenbart är också, att en

lösning efter den obligatoriska linjen av olika skäl innebär många svårigheter, framför

allt av ekonomisk art, och icke kan ifrågasättas förrän efter ingående och tidsödande

utredningar.

Av nu angivna skäl anser styrelsen det sålunda icke vara möjligt att omedelbart

ifrågasätta införandet av någon allmän skyldighet i fråga om anordnande av

yrkeskurser för husmodersutbildning eller i fråga om deltagande i dylika, utan

synes det närmaste steget böra bliva att på frivillighetens väg bereda den kvinnliga

ungdomen i städer, köpingar och industrisamhällen tillgång till husmodersutbildning,

såsom redan sker i fråga om landsbygdens kvinnor. Givetvis måste emellertid, för att

ett gott resultat överhuvud skall kunna förväntas, staten även här liksom i fråga om

lanthushållsskolorna på ett kraftigt sätt ekonomiskt understödja den frivilliga verk

samheten av kommuner och enskilda för inrättande av husmodersskolor i nyssnämnda

samhällen. A andra sidan är det vid sådant förhållande nödvändigt, att garantier

skapas för att skolorna verkligen äro lämpade för sin betydelsefulla uppgift.

Utom de av socialstyrelsen mot införande av en obligatorisk husmodersutbildning

åberopade skäl, vilka i och för sig synas giltiga, torde även en del

rent praktiska svårigheter möta för ett omedelbart genomförande av en sådan

mera allmän utbildning. Sålunda lärer det exempelvis vara fullkomligt omöjligt

-att inom de närmaste åren erhålla en härför fullt kompetent lärarinnekår.

För mig framstår det därför såsom nödvändigt, att statens

åtgärder i förevarande syfte tillsvidare inskränka sig till ekonomisk

medverkan vid inrättande av frivilliga yrkesskolor för husmodersutbildning.

Härmed har man givetvis icke för framtiden avvisat tanken på

en obligatorisk undervisning å ifrågavarande område eller ens på något

sätt försvårat tillkomsten av en sådan; tvärtom måste enligt min mening

ett system av frivilliga husmodersskolor anses vara en nödvändig över
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung1. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 7.9/.

gångsform för cn utveckling fram till det obligatoriska systemet, som

tvivelsutan skulle innebära stora, för vår folkhushållning betydelsefulla

fördelar.

Den närmaste uppgiften skulle sålunda bliva att genom lämpligt

avvägda bidrag från statens sida söka åstadkomma ett system av frivilligt,

efter mönstret av lanthushållsskolor^ å landsbygden upprättade

skolor, i vilka den kvinnliga ungdomen i städer och liknande

samhällen kunde erhålla utbildning å det husliga området.

Då emellertid denna undervisning, enligt vad redan framhållits, måste

avse en verklig yrkesutbildning, böra med statsbidragens tillgodonjutande

förknippas sådana villkor i fråga om undervisningsplan, lärotid

och inträdesålder m. m., att just denna yrkessynpunkt blir bestämmande

i fråga om det praktiska anordnandet av ifrågavarande

skolor. I anslutning till denna principiella uppfattning har också

socialstyrelsen i sitt utlåtande framlagt förslag till grunder för statens

understödjande av yrkesskolor för beredande av kusmodersutbildning

åt den kvinnliga ungdomen i städer, köpingar och industrisamhällen

ävensom till de villkor i fråga om skolornas organisation

m. m., som böra uppställas för statsbidragets tillgodonjutande. Vid

uppgörande av detta förslag har styi''elsen i väsentliga delar anslutit sig

till de synpunkter, som härutinnan framförts i ovannämnda framställningar

av styrelserna för svenska skolkökslärarinnornas förening och

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Vad till en början skolornas organisation beträffar, har socialstyrelsen

med avseende härå anfört följande.

Husmoders
skolornas
organisa
tion.

En dylik yrkeskurs för husmodersufbildning synes enligt socialstyrelsens åsikt

böra omfatta övningar och undervisning i nedanstående ämnen:

I. Praktisk undervisning.

a) matlagning, bakning, tillvaratagande av slakt i den utsträckning, det

låter sig göra;

b) konservering av såväl animaliska som vegetabiliska födoämnen;

c) tvätt och städning samt övriga rengöringsarbeten;

d) sömnad av linne och barnkläder och om möjligt något klädsömnad;

e) barnavård.

Socialstyrel
sen.

a) TJndcrv

isning sjplan.

II. Teoretisk undervisning.

a) närings- och födoämneslära;

b) enkel bokföring och beräkning av hushållsutgifter lämpade efter olika

inkomstbelopp;

c) hälso- och sjukvårdslära (med demonstrationer och övningar);

d) spädbarnsvård och barnuppfostran;

e) medborgarkunskap.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 191.

b) Inträdesålder

och

inträdesfordringar.

Ovanstående arbetsplan är, framhåller socialstyrelsen vidare, i avseende å ämnesval

fullständigt överensstämmande med de i skolkökslärarinnornas och fackskolans för

huslig ekonomi skrivelser skisserade planerna endast med tillägg av ämnet medborgarkunskap,

vilket enligt styrelsens åsikt jämväl bör ingå i undervisningen.

Beträffande ämnet praktisk barnavård torde det icke vara möjligt att överallt

medtaga detta på grund av svårigheterna att särskilt för ändamålet anordna eller

eljest få tillgång till spädbarnshem. Såvitt möjligt bör emellertid även praktisk

barnavård ingå i undervisningen och givas tillräckligt utrymme å arbetsplanen.

Helst bör kursen däri, såsom även skolkökslärarinnornas förening föreslagit, omfatta

en tid av tre månader, vilket i betraktande av att den inhämtade kunskapen i detta

ämne bör kunna användas i förvärvsarbete torde ungefär motsvara behovet. I allt

fall synes fackskolans för huslig ekonomi förslag om endast en månads undervisning

i praktisk barnavård icke taga tillbörlig hänsyn till ämnets vikt.

Beträffande undervisningens anordnande i detalj har styrelsen icke ansett det vara

möjligt eller ens lämpligt att här angiva generella bestämmelser därför, enär skolorna

givetvis torde behöva inrättas på olika sätt i olika trakter av landet och allt efter belägenheten

i stad eller i annat samhälle. En detaljerad läroplan med angivande av

ämnenas fördelning, timantal och dylikt torde emellertid liksom även elevavgifternas

storlek, lokaler, lärarkrafter och undervisningsmaterial böra i varje särskilt fall godkännas

av den myndighet, som skall hava inseende över skolornas verksamhet och

som styrelsen i fortsättningen benämner tillsynsmyndigheten.

Socialstyrelsen, som, enligt vad redan tidigare framhållits, anser det vara av

vikt, att den här föreslagna typen av husmodersskolor bestämt markeras som yrkesskolor

till skillnad från de av folkundervisningskommittén föreslagna yrkesfortsättningsskolorna

för flickor, vill för sin del föreslå, att inträdesåldern här liksom vid

lanthushållsskolorna sättes till fyllda 16 år.

I den utredning i förevarande ämne, som framlades i samband med nådiga

propositionen om anslag till undervisning i huslig ekonomi i folkskolor, högre folkskolor

och folkhögskolor år 1906, framhöllos från många håll farhågor för att denna

undervisning skulle giva föga resultat, då den meddelades på ett så tidigt stadium,

varför man ansåg, att den i stället borde förläggas efter skolans slut och efter

fyllda 16 år. Vid denna tidpunkt hade man ännu för liten erfarenhet om detta

nya ämne och dess betydelse för att kunna skilja mellan vad som tillhör det grundläggande

och förberedande stadiet och yrkesundervisningen. Den erfarenhet man nu

har från flickskolor och folkskolor har emellertid så bestämt ådagalagt ämnets betydelse

i skolan såsom ett led i skolans fostrande och allmänbildande uppgift, att dess

plats där kan anses fullt erkänd. De, som 1906 höllo på 16-årsåldern såsom den

lämpliga, avsågo med denna undervisning något annat än vad skolan kan giva, nämligen

verklig yrkesutbildning till husmödrar, d. v. s. den skoltyp, som i här föreliggande

förslag avses. Förlägges inträdesåldern till fyllda 16 år, så skulle elev vid

inträdet redan hunnit genomgå en skolkökskurs i folkskola eller fortsättningsskola,

i bästa fall en dylik kurs i vardera, varför förutsättningarna att tillgodogöra sig

undervisningen bliva större.

Möjligheten för yngre flickor att få komma in i yrkeshusmodersskolan synes dock

böra hållas öppen, till dess att den föreslagna fortsättningsskolan kommit till stånd.

Dispens i förevarande avseende torde lämpligen i det särskilda fallet kunna meddelas

av tillsynsmyndigheten, dock endast försåvitt den unga flickans förutbildning från

skolan eller hemmet kan anses innefatta garanti för att hon är i stånd tillgodogöra

sig undervisningen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

23

Socialstyrelsen finner vidare, att genomgången fortsättningsskola eller därmed

jämställd utbildning sedermera efter fortsättningsskolans tillkomst bör utgöra villkor

för inträde. Till dess synes man i förevarande avseende böra nöja sig med genomgången

folkskola.

Då, såsom styrelsen upprepade gånger framhållit, här avses en verklig yrkes- c) Kursernas

utbildning, lärer det icke vara tillrådligt att låta kursernas varaktighet understiga ett längd.

år (11 månaders effektiv undervisning). Erfarenheten har nämligen givit vid handen,

att för flickor med endast folkskolebildning en kurs av sådan varaktighet är nödvändig

för bibringande av en allsidig utbildning, något som jämväl framhålles i skolkökslärarinnornas

förslag i ämnet.

Därest emellertid husmodersskola uteslutande är avsedd för elever, som genomgått

högre flickskola, samskola eller högre folkskola eller fått annan därmed jämställd

utbildning, så torde lärotiden möjligen kunna i någon mån reduceras. Dels

torde man nämligen kunna beräkna, att elever av denna kategori genomgå skolan

först vid 17 eller 18 års åldern, dels har deras föregående utbildning givit dem större

förutsättningar för att kunna snabbare tillgodogöra sig undervisningen.

Lärotiden, vars längd i det särskilda fallet skall vara beroende av tillsynsmyndighetens

prövning, bör dock under inga omständigheter understiga åtta månaders

effektiv undervisning. Den omständigheten, att kursernas varaktighet vid lanthushållsskolorna

är fastställd till endast 3 månader, får icke i och för sig anses lämna

något som helst stöd för den åsikten, att en ungefär motsvarande tid jämväl vore

tillräcklig i här ifrågavarande fall. Dels synes man nämligen i allmänhet kunna förutsätta

mera praktisk förutbildning å området hos landsbygdens kvinnliga ungdom,

dels torde det ock vara en allmän uppfattning, att lanthushållskurserna äro för korta,

Vid varje skola bör vara anställd en i skolan boende föreståndarinna, som leder S)Föreståndaoch

deltager i undervisningen, varjämte övriga lärarkrafter anställas till det antal, rinna och

undervisningens behöriga upprätthållande kräver. styrelse.

En särskild styrelse bör enligt socialstyrelsens åsikt jämväl finnas vid varje

skola. Lämpligen bör minst halva antalet styrelseledamöter utgöras av på orten

bosatta, för denna verksamhet intresserade kvinnor, vilka på det sättet skulle bliva

i tillfälle att utöva inflytande på skolans ledning och uppsikt över dess arbete.

Mot socialstyrelsens förslag till husmodersskolornas organisation liar Departementsjag

i huvudsak ingenting att invända, utan vill det synas, som om skolor chefen,

anordnade efter de av styrelsen angivna principer böra äga stora förutsättningar

att på önskvärt sätt fylla sin viktiga uppgift.

Såsom socialstyrelsen erinrat, lärer det icke vara lämpligt att i detalj

nu meddela bestämmelser angående undervisningsplanen, utan torde

denna kunna få jämkas med hänsyn till lokala förhållanden och behov.

Särskilt synes i vissa fall böra kunna lämnas något mindre utrymme

för den praktiska undervisningen i barnavård.

Vad beträffar inträdesåldern, vilken socialstyrelsen i likhet med

vad som gäller i fråga om lanthushållskurserna föreslagit till fyllda 16

år, bör man givetvis uppställa sådana fordringar, att garantier finnas

för att elev nått den mognad, att hon kan tillgodogöra sig en verklig

s. 24 Kontrollera mot PDF

Kostnader.

Socialstyrel
sen.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

yrkesutbildning. Vidare synes man böra tillse, att husmodersskolans

åldersklasser icke sammanfalla med vare sig folkskolans eller fortsättningsskolans.

Å andra sidan får icke inträdesåldern för husmodersskolan

sättas allt för högt, då ju den kvinnliga ungdomen inom de befolkningslager,

man bär framför allt vill gagna, som regel tvingas ut i

förvärvsarbete vid mycket unga år. Ur dessa synpunkter synes inträdesåldern

lämpligen kunna sättas till lägst 16 år. Till dess den föreslagna

fortsättningsskolan kommit till stånd, torde emellertid, på sätt styrelsen

ifrågasatt, tillsynsmyndigheten böra medgivas rätt att under av styrelsen

angivna förutsättningar meddela dispens i förevarande avseende.

Någon maximiåldersgräns för inträde i husmodersskolan bör icke

förekomma, då densamma självfallet bör vara tillgänglig för så många

som möjligt.

I fråga om kursernas varaktighet kan man måhända vilja göra den

anmärkningen, att lärotiden är väl drygt tilltagen. Med avseende härå

vill jag emellertid framhålla, att, enligt vad jag inhämtat, erfarenheten

av de s. k. gula spårvagnskortens skolor här i Stockholm, där lärotiden

jämväl är ettårig, bestämt visar, att någon inknappning häri icke

kan ske, försåvitt man fasthåller vid kravet på en verklig yrkesutbildning.

I övrigt vill jag i detta sammanhang endast tillägga, att skolornas

lärarkrafter måste, på grund av de stora krav, som undervisningen ovillkorligen

kommer att lägga på dem, vara för ändamålet särskilt utbildade.

Socialstyrelsen bär därefter verkställt en beräkning över de kostnader

en husmodersskola av angivna typ kunde anses draga, och har

styrelsen i detta avseende anfört följande.

För en husmoderskurs av bär ifrågavarande slag med 11 månaders effektiv

undervisning samt med 16 å 20 elever — till elevantalet återkommer styrelsen vidare

längre fram — har styrelsen beräknat de utgiftsposter, vilka äro upptagna i följande

tablå, där för jämförelse de av skolkökslärarinnornas förening och faekskolan för

huslig ekonomi beräknade utgiftsstaterna jämväl äro inlagda.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

25

Social-

styrelsens

förslag.

Skolköks- lärarinnor- nas förslag.

Fackskolans

förslag.

(lG elever.)

(l 0u20elever.)

(l2å 24elever.)

Kr.

Kr.

Kr.

Hyra ..............•......................................................

_

1,500

800

Hyra med bränsle och belysning ..............................

1,800

—

—

Bränsle och belysning .............................................

—

G00 å 800

—

Förbrukningsartiklar, inberäknat bränsle och belysning,

—

—

500

Föreståndarinnans kontanta lön.................................

>) 1.200

>)1,200

—

Arvode till extra lärarkrafter....................................

1,500

1,800

—

Lärarinnans kontanta lön jämte bostad och bränsle....

—

—

1,750

Inventarier och underhäll..........................................

300

300

—

Amortering, nyanskaffning och reparationer...............

—

—

500

Förbrukningsartiklar...............................................

300

300

—

100

100

_

Läkararvode och medicin för barnavärdsavdelningen...

300

300

—

—

—

520

Diverse utgifter ..................................................7.

500

500

350

_

_

100

I Matvaror ................................................................

—

2,000

—

Summa

6,000

18,600 ä 8,800

4,520

I såväl socialstyrelsens som skolkökslärarinnornas förslag förutsattes därjämte, att lärarinnorna

skola erhålla fri kost.

Med avseende å tablån må anmärkas följande. Socialstyrelsens och skolkökslärarinnornas

förslag är beräknat för 11 månaders effektiv undervisning, då däremot

fackskolans för huslig ekonomi förslag endast avser 8 månaders dylik undervisning.

Då vidare den i skolkökslärarinnornas förslag upptagna posten till matvaror icke lämpligen

bör räknas med i detta sammanhang — den ifrågavarande utgiften synes nämligen

icke kunna räknas såsom en direkt kostnad för själva undervisningen —

komma i själva verket de olika utgiftsstaternas slutsummor att ganska nära överensstämma

sins emellan.

Vad särskilt skolkökslärarinnornas förslag beträffar, synas utgifterna för hyra

jämte bränsle och belysning vara väl drygt beräknade såsom genomsnittskostnad för

hela landet.

Fackskolan för huslig ekonomi har, som synes, endast räknat med en lärarkraft.

Med avseende härå må emellertid anmärkas, att det lärer vara omöjligt för endast

en lärarinna att hinna till för så omfattande praktisk och teoretisk undervisning,

som här avses, varför åtminstone någon extra lärarkraft med nödvändighet är erforderlig.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 169 käft. (Nr 191.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

Departements
chefen.

Den sammanlagda kostnaden för en liusmoderskurs med praktisk barnavård

skulle sålunda enligt styrelsens mening kunna anslås till ungefär 6,000 kronor eller

per elev i genomsnitt något över 300 kronor.

Till ytterligare jämförelse må bär meddelas kostnadsuppgifter från några i verksamhet

varande kusmodersskolor.

Infordrade uppgifter från en husmodersskola med barnavård i Gävle visa en årskostnad,

hyran ej inräknad, av cirka 5,500 kronor. I nämnda belopp ingå utgifterna

för tvenne kurser på 4 månader vardera. Elevernas antal per kurs utgör 20. Driftkostnaderna

vid liusmodersskolor här i Stockholm utgöra för en skola med 30 elever

6,029 kronor, med barnavårdsavdelning inräknad 10,200 kronor. Barnavårdsavdelningen

omfattar tillsammans 45 späd- och krubbarn. För eu annan skola med 34 elever

uppgår kostnaden till 7,450 kronor, med barnavårdsavdelningen på 50 barn till 11,675

kronor. Vad särskilt barnavårdsavdelningarna beträffar, så uppgå kostnaderna för

dessa sålunda i förra fallet till 139 kronor och i senare fallet till 124 kronor för

varje elev.

Kostnaderna ställa sig visserligen något högre i Stockholm än i landsorten, och

barnantalet i späd- och krubbarnsavdelningarna äro ock på grund av de lokala förhållandena

högre, än skolan för undervisningen behöver, men det torde dock av anförda

uppgifter med ganska stor tydlighet framgå, att den av styrelsen beräknade

genomsnittskostnaden för kurs, 6,000 kronor, knappast kan anses vara för hög.

De av socialstyrelsen gjorda kostnadsberäkningarna avse en husmoderskurs

av här ifrågavarande slag med 11 månaders effektiv undervisning

samt med 16 å 20 elever.

I utgifter för lokaler — vari ingå kök med källare och andra förrådsrum,

matsal, rum för handarbete och teoretiska lektioner, rum för barnavård,

tvättstuga och bostad åt föreståndarinnan — jämte bränsle och belysning

har socialstyrelsen beräknat 1,800,kronor. Nämnda siffra synes mig

emellertid väl hög. Visserligen måste man antaga, att ifrågavarande

utgiftspost i några få fall å särskilt dyra orter kommer att överskrida

nyss angivna belopp, men man synes dock i flertalet fall kunna räkna

med något lägre kostnad. A vissa orter torde utgifterna för hyra

jämte bränsle och belysning måhända till och med kunna stanna vid

1,300 å 1,400 kronor.

Enligt vad jag inhämtat, har socialstyrelsen för varje husmodersskola

av angiven storlek räknat med — förutom en föreståndarinna —

ännu eu hel lärarkraft samt därjämte ytterligare någon extra lärarhjälp.

Med avseende härå vill jag till en början framhålla, att det sannolikt

som regel kommer att bliva omöjligt att kunna erhålla en föreståndarinna,

som är fullt kompetent att själv undervisa i alla olika ämnesgrupper.

Redan ur denna synpunkt måste man sålunda räkna med mer

än en lärarkraft. Därjämte måste tagas i betraktande, att en enda

lärarinnas tid och krafter ej kunna räcka till för hela undervisningen,

därest man fasthåller vid, att denna skall bedrivas med önskvärd effek
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 191.

tivitet. Arbetet är ju avsett att pågå dag ut och dag in under så gott

som hela året och måste oftast, åtminstone vad det praktiska arbetet

beträffar, uppdelas i olika avdelningar. I sådant avseende vill jag särskilt

anmärka, att barnavården, där den kan förekomma, alltid måste bliva

en sak för sig, som i allmänhet för ogen del tager eu hel lärarkraft i

anspråk. Jag håller oek före, att de av socialstyrelsen beräknade lärarkrafterna

som regel bliva nödvändiga för undervisningens rätta bedrivande.

Å andra sidan tror jag dock, att i vissa fall en reducering av

lärarkrafterna skall kunna bliva möjlig, särskilt å orter, där undervisning

i huslig ekonomi jämväl förekommer i skolorna. Jag föreställer

mig nämligen, att å sådana platser ett utbyte av lärarkrafter skall kunna

ske, så att därigenom möjligen någon sänkning av lmsmodersskolans

utgifter i sådant avseende skall låta sig göra.

Vad angår avlöningen till lärarkrafterna, har socialstyrelsen beräknat

i kontant avlöning till föreståndarinnan 1,200 kronor samt till extra

lärarkrafter 1,500 kronor eller" tillsammans 2,700 kronor. Därtill komma

emellertid fri bostad med bränsle samt fri kost till såväl föreståndarinnan

som eu extra lärarinna. I själva verket belöper sig i följd härav en

skolas utgifter för lärarpersonal till omkring 3,800 kronor. Enligt vad

jag inhämtat, har socialstyrelsen vid beräknande av föreståndarinnans löneförmåner

utgått därifrån, att hon genast bör komma i åtnjutande av en

avlöning, som motsvarar 3:dje lönegraden i lärarlönenämndens förslag till

löner för lärarinnor i huslig ekonomi vid folkskolor, eller sålunda av en

kontant lön av 1,550 kronor — i detta fall ett kontant belopp av 1,200

kronor samt fri kost, uppskattad till 350 kronor — jämte fri bostad

och bränsle. För en biträdande lärarinna bär styrelsen tänkt sig en

kontant lön av 1,000 kronor jämte samma naturaförmåner som för föreståndarinnan''.

Ehuru nämnda löneförmåner visserligen kunna synas väl stora, torde

de dock, med hänsyn till dessa lärarinnors stora undervisningsskyldighet,

såväl den dagliga som för år räknat, icke vara oskäliga, utan anser jag

mig böra förorda desamma.

Ej heller i övrigt har jag något att erinra mot de av styrelsen

gjorda kostnadsberäkningarna.

Vad vidare angår grunderna för beräknande av statsbidragets belopp

samt villkoren för dess tillgodonjutande, har socialstyrelsen anfört

följande.

Enär det givetvis möter svårigheter att på förhand bedöma vilka krav på statskassan

ett godtagande av styrelsens här framlagda förslag till understödjande från

Grunderoch

•villkor för

statsbidrag-.

Socialstyrel
sen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

statens sida av vissa husmodersskolor kommer att medföra, synes det styrelsen nödvändigt

att till en början iakttaga stor försiktighet i fråga om statsbidragets storlek.

Det är ock med hänsyn härtill som styrelsen i de’ här nedan föreslagna grunder och

villkor för statsbidragets utgående ansett sig böra såväl i något högre grad stöda

kursernas ekonomi på det lokala intresset som ock uppställa väsentligt strängare

fordringar beträffande elevantal och antal frielever, än vad som är föreskrivet för

lanthushållsskolorna.

Enligt nådiga kungörelserna angående anslag till lanthushållsskolorna den 29

juni 1912 och 18 juni 1915 utgår statsbidrag till dylik skola med ett belopp av högst

1,800 kronor, därav 1,000 kronor såsom grundanslag, under villkor, bland annat:

att antalet elever vid kursen uppgår till minst 12,

att inom orten tillskjutes ett belopp, som, med inberäknande av elevavgifterna,

uppgår till minst det belopp, varmed statsunderstödet till skolan överstiger grundanslaget,

samt

att för varje 500 kronor av statsunderstödet minst en frielev eller dubbla antalet

elever mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta undervisning vid kursen.

Som synes, utgår statsbidraget till nyssnämnda kurser dels med ett belopp motsvarande

det, som tillskjutes från orten och av elever, dock högst 800 kronor, dels

ock därutöver med 1,000 kronor. Ifråga åter om de husmodersskolor, som styrelsens

framställning närmast gäller, har styrelsen icke ansett sig böra ifrågasätta högre

totalbelopp i statsbidrag än vad som tillskjutes från orten, med inberäknande av

elevavgifter och eventuellt krubbavgifter till skolas barnhem. Denna skärpning i

kravet på det lokala bidraget synes — förutom av nödig omtanke om statens medel,

särskilt under det försöksstadium., på vilket frågan tillsvidare måste anses befinna

sig — åtminstone i någon mån hava sitt berättigande däri, att de städer och andra

kommuner, på vilka man i främsta rummet ställt sina förhoppningar om lokalt tillskott,

i allmänhet torde hava större möjligheter i detta hänseende än vad fallet

som regel är på den egentliga landsbygden. A andra sidan har det synts styrelsen

skäligt, att statsbidraget uppgår till ungefär hälften av hela kostnaden.

Vidare har socialstyrelsen i sitt förslag ansett sig böra utgå därifrån, att det icke

skall bliva möjligt att anordna undervisning i praktisk barnavård vid alla skolor

ävensom att statsbidraget till skolor med praktisk barnavård bör vara avsevärt större

än till skolor utan detta ämne, enär utgifterna för den förra skolan måste som regel

ställa sig betydligt högre än för den senare. Möjligen torde man kunna göra gällande,

att olikheten i de nedan föreslagna statsbidragens belopp till dessa båda skoltyper är

större än vad de faktiska förhållandena betinga, men denna omständighet kommer i så

fall att medföra den enligt styrelsens mening synnerligen önskvärda effekten, att skolorna

låta sig angeläget vara att i största möjliga utsträckning införliva ifrågavarande ämne

med sin undervisning. På grund av vad nu anförts samt jämväl med hänsyn till

de med en husmodersskolas anordnande förenade kostnader finner styrelsen sig böra

förorda, att det årliga statsbidraget (grundanslaget) fastställes till 2,000 kronor för

skola utan praktisk barnavård samt till 2,800 kronor till skola, i vars undervisning

även nyssnämnda ämne ingår. Med ett minimiantal av 16 elever skulle sålunda

den särskilda del av statsbidraget, som avsåge praktisk barnavård, uppgå till 50

kronor per elev och kurs.

Såsom villkor för statsbidragets tillgodonjutande har socialstyrelsen funnit skäligt

föreslå:

att antalet elever vid varje kurs uppgår till minst 16,

att inom orten — av vederbörande landsting, hushållningssällskap, kommun

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

eller av enskilda — tillskjutes ett belopp, som, med inberäknande av elev- och

krubbavgifter, uppgår till minst samma belopp som grundanslaget, samt

att av nämnda elevantal minst 12 äro frielevor.

För övriga elever skulle skola givetvis vara berättigad upptaga elevavgifter,

men synas dessa med hänsyn till skolornas allmännyttiga karaktär icke gärna böra

överstiga 50 kronor för varje elev, eventuell avgift för kosthållet dock ej inberäknad.

Enär det ju icke är otänkbart, att de lokala förhållandena understundom kunna

vara sådana, att de icke påkalla skola av sådan storlek som den av styrelsen här

föreslagna standardtypen, synes det vara ändamålsenligt att lämna möjlighet till statsbidrag

även för mindre skolor.

Vid dylika mindre skolor bör emellertid rätten till statsbidrag vara beroende på

prövning i varje särskilt fall, varförutom bidragets belopp och det obligatoriska antalet

frielever fastställas i förhållande till elevernas totalantal. ,

För att uppmuntra till ett fullt utnyttjande av skolas undervisningsmöjligheter

vill socialstyrelsen vidare föreslå, att ytterligare statsbidrag utgår med 100 kronor

per elev och kurs i skola utan barnavård samt med 150 kronor per elev och kurs i

skola med barnavård för varje elev utöver 20 elever, dock fortfarande under förutsättning

att samma belopp tillskjutes från orten. Detta tilläggsstatsbidrag bör dock

icke överstiga i förra fallet 600 kronor och i senare fallet 900 kronor per skola.

Av de elever, för vilkas undervisning tilläggsstatsbidrag utgår, bör minst hälften

vara frielever.

Statsanslaget till här ifrågavarande skolor skulle sålunda kunna uppgå till högst

3,700 kronor per kurs, vilket bidrag, jämfört med anslaget till lanthushållskurser, som

utgår med högst 1,800 kronor för en tre månaders kurs med 12 elever, varav endast

3 frielever, ej torde kunna anses oskäligt i betraktande av att det här gäller ettårig

kurs med 26 elever, varav 15 frielever.

Såsom ofta sker vid de nuvarande husmodersskolorna, synes det icke böra anses

föreligga något hinder för de statsunderstödda skolorna att mottaga matgäster.

Tvärtom kan mottagandet av dylika i viss omfattning bidraga till att giva eleverna

nödig övning och färdighet i matlagning. Att i likhet med vad som skett i fråga

om folkskolor m. in. fixera ett maximiantal matgäster torde i detta fall ej vara lämpligt,

utan bör det kunna överlämnas åt tillsynsmyndigheten att tillse, att antalet

matgäster ej överskrider, vad som är förenligt med och ändamålsenligt för undervisningen.

Såsom ovan anmärkts, hava kostnaderna för elevernas bespisning icke inberäknats

i de direkta utgifterna för undervisningen, utan synes man böra utgå ifrån, att

eleverna betala sin mat själva.

Dock torde det vara av behovet påkallat, att obemedlade och mindre bemedlade

elever kunna erhålla någon hjälp härtill av statsmedel. Det utgör för denna kategori

av elever redan en så stor uppoffring att under ett helt år avstå från föfvärvsarbete, att

det för dem är förenat med de största svårigheter att dessutom skaffa sig medel att

bekosta sitt uppehälle vid skolan ävensom kläder, böcker m. m. Dylikt understöd

utgår redan till elever vid lanthushållsskolor för att, såsom det framhålles i nådiga

propositionen om inrättande av dylika, den genom dessa skolor öppnade utvägen till

vinnande av nödiga och nyttiga kunskaper skall komma att begagnas även av dem,

som varken själva äga tillgångar att bekosta sitt uppehälle vid''skolan eller kunna

påräkna tillräckliga bidrag härtill från hemmet, vilket uttalande givetvis har sin fulla

tillämpning även i här ifrågavarande fall.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

Departements
chefen.

Jämlikt nådig kungörelse åen 29 juni 1912 utgår dylikt understöd till obemedlad

elev vid lanthushållsskola med 25 kronor samt till mindre bemedlad med 15

kronor per månad. Då emellertid eleverna,vid här ifrågavarande skolor som regel

äro från orten och sålunda ej behöva bekosta sig särskild bostad under lärotiden, vill

styrelsen för dessa föreslå ett lägre belopp eller 10 kronor resp. 5 kronor per månad.

I sammanhang härmed vill styrelsen uttala önskvärdheten av att, där dessa understöd

visa sig otillräckliga för sitt ändamål, de ytterligare erforderliga medlen tillskjutas

från vederbörande kommun eller från annat håll.

Såsom av ovan föreslagna villkor torde framgå, kan statsbidrag jämlikt ovanstående

grunder givetvis icke utgå till skolor, vilka i likhet med fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala stöda sin ekonomi till någon väsentligare del på elevavgifter. Då

det emellertid redan nu finnes ett ganska stort antal skolor av sistnämnda slag, vilka

under namn av husmodersskolor och hushållsskolor meddela undervisning å här

ifrågavarande område — understundom i samband med en större matservering —

har styrelsen ansett sig böra taga under övervägande, huruvida icke statsbidrag, om

ock med mindre belopp, jämväl må kunna utgå till dessa. Sistnämnda skolor få som

regel sina elever från mera välbärgade hem, vilka utan allt för stora uppoffringar själva

kunna bekosta sina flickors utbildning till husmödrar. Ur statsnyttans synpunkt är

det emellertid synnerligen viktigt, att även kvinnor ur dessa folkklasser lära sig att

sköta sina hem. Deras förvärvsarbete ställer dem ofta lika främmande för allt, som

har med hemvård att gorå, som någonsin en fabriksarbeterska och deras okunnighet

kan hava lika svåra följder för hemmets ekonomi. Vidare synes man med visst fog

kunna göra gällande, att tillvaron och uppkomsten av skolor med betalande elever,

men med mindre statsbidrag, komma att åtminstone i någon mån hindra, att flickor

från välbärgade hem konkurrera med obemedlade eller mindre bemedlade om

tillträde till skolor av förstnämnda slag, d. v. s. sådana med större statsbidrag men

med inga eller ringa elevavgifter. Då det slutligen torde vara synnerligen önskvärt,

att även dessa andra skolor komma under statens kontroll och tillika med övriga

husmodersskolor inordnas under ett enhetligt undervisningssystem, har stj^relsen ansett

sig böra tillstyrka statsbidrag, ehuru med nedsatt belopp, jämväl till skolor med

betalande elever, under förutsättning dock att de uppfylla de av styrelsen ovan föreslagna

villkor i fråga om undervisningsplan, lärotid, elevantal m. m., undantagandes

villkoren beträffande frielever, elevavgifternas storlek och lokala tillskott. Styrelsen vill

därför föreslå, att till husmodersskolor med betalande elever må kunna utgå statsbidrag

(grundanslag) med hälften så stort belopp som till ovannämnda skolor, d. v. s. med

1,000 kronor till sådan skola utan praktisk barnavård samt 1,400 kronor till skola,

som medtagit nyssnämnda ämne på undervisningsplanen.

Några ytterligare villkor för statsbidrags tillgodonjutande i detta fall har socialstyrelsen

icke ansett lämpligt föreslå i annan mån än att elevavgifterna icke skäligen

böra överstiga 200 kronor.

Det torde ligga i sakens natur, att något tilläggsbidrag av statsmedel icke bör utgå

till skolor med betalande elever, enär det lärer ligga i vederbörande anordnares eget

intresse att tillse, att dylik skolas undervisningsmöjligheter så långt möjligt utnyttjas.

Ej heller kunna understöd till dessa skolors elever ifrågasättas.

Enligt socialstyrelsens förslag skulle till husmodersskola av den utav

styrelsen förordade normaltypen utgå ett statsbidrag av 2,800 kronor,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

därest skolan jämväl meddelade undervisning i praktisk barnavård, eljest

2,000 kronor. Med ett lika stort tillskott från orten — av kommun,

landsting, hushållningssällskap eller enskilda donatorer samt med inberäknande

jämväl av elev- och krubbavgifter — skulle vid sådant förhållande

skolans inkomster uppgå till 5,600 kronor respektive 4,000 kronor.

\ illkoren för statsbidrag skulle vara, att elevantalet vid värjo kurs

uppgår till minst 10, därav minst 12 frielever. För övriga elever borde

avgiften för undervisningen i allmänhet ej överstiga 50 kronor. Ersättning

för kosthåll skulle givetvis även frielever betala.

I huvudsak anser jag mig böra förorda detta förslag. Styrelsen

har emellertid tydligen utgått från den ståndpunkten, att en hustnodersskola,

avsedd för det beräknade antalet elever, d. v. s. minst 16, icke

kan på ett tillfredsställande sätt anordnas för en kostnad, som understiger

sålunda angivna belopp. Då jag, såsom tidigare närmare utvecklats,

hyser den uppfattningen, att utsikter finnas för att de av socialstyrelsen

beräknade kostnaderna kunna för vissa fall i rätt avsevärd grad

reduceras, synes man böra hålla möjligheterna öppna, så att även de

skolor, vilkas årliga driftkostnader icke uppgå till fullt de angivna beloppen,

kunna komma i åtnjutande av statsunderstöd.

Förutsättning härför måste dock givetvis vara, att planen för skolas

anordnande lämnar betryggande garantier för att undervisningen

uppfyller de fordringar, man med hänsyn till de föreslagna skolornas

uppgift måste ställa å densamma. Det torde därför vara lämpligt, att

rätten till statsbidrag för skolor, vilkas driftkostnader icke uppgå till

meranämnda belopp, i varje särskilt fall göres beroende utav Kungl.

Maj:ts godkännande av planen för skolas anordnande.

Statsbidragen böra för dessa fall i överenstämmelse med den princip,

som genomgående tillämpats i ifrågavarande avseende, utgå med

högst hälften av kostnaderna samt under de villkor i övrigt, som av

socialstyrelsen föreslagits.

Socialstyrelsen har vidare tänkt sig, att, därest antalet elever överstiger

20, ytterligare statsbidrag skulle utgå för vai^e elev därutöver med

150 kronor i skola med • undervisning i barnavård och 100 kronor i skola

utan sådan undervisning, dock högst med 900 kronor i förra och 600

kronor i senare fallet, allt under förutsättning av motsvarande tillskott

från orten. Av de elever, för vilka tilläggsbidrag utgår, skulle minst

hälften vara frielever. Mot detta förslag bär jag icke funnit anledning

till erinran.

Lika med socialstyrelsen anser jag lämpligt, att möjlighet förefinnes

för Kungl. Maj:t att efter särskild prövning lämna statsbidrag högst till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

samma belopp, som tillskjutes från orten, även till mindre skolor än

den nyss angivna standardtypen.

Såsom av de föreslagna grunderna för statsbidragets utgående torde

framgå, kan bidrag enligt dessa grunder endast erhållas till skolas driftkostnader.

Det ankommer sålunda på vederbörande anordnare att utan

understöd av statsmedel svara för de kostnader, som äro förenade med

den första uppsättningen av en husmodersskola.

I fråga om villkoren för statsbidrags åtnjutande bär styrelsen för

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala i en till mig ställd skrivelse av

den 28 mars 1916 framställt vissa anmärkningar mot socialstyrelsens

förslag. Sålunda bär fackskolans styrelse, bland annat, i fråga om elevantalet

framhållit, att proportionen mellan antalet frielever och sammanlagda

antalet elever — minst 12 frielever på sammanlagt 16 elever —

vore mindre lämplig. Det torde nämligen, anmärker fackskolestyrelsen,

vara ett välkänt faktum, att folk i allmänhet sätter mindre värde på

det, som erhålles gratis, varför antalet frielever borde inskränkas och

istället kursavgifterna sänkas till exempelvis 25 eller 30 kronor. Denna

anmärkning synes mig emellertid knappast kunna anses befogad. Det

torde nämligen vara nödvändigt, att själva undervisningen så långt

möjligt är fullt kostnadsfri, för såvitt man överhuvud skall kunna

hoppas, att den mindre bemedlade befolkningens unga kvinnor skola

kunna begagna sig av densamma. Såsom av socialstyrelsen framhållits,

innebär för dem den omständigheten, att de under ett helt år måste

avstå från förvärvsarbete, redan i och för sig en kännbar uppoffring.

Jag vill därjämte påpeka, att eleverna som regel själva få betala sin

mat vid skolan.

Socialstyrelsen har vidare föreslagit, att jämväl husmodersskolor,

som mottaga elever från något mera välbärgade hem och sålunda basera

sin ekonomi väsentligen på elevavgifter, skulle hava möjlighet till understöd

av statsmedel. Styrelsen har tänkt sig, att statsbidraget skulle kunna

utgå med 1,400 kronor till skola, som medtagit praktisk barnavård i

undervisningsplanen,1* och 1,000 kronor till skola utan sådan undervisning,

detta under förutsättning att skolan anordnats i överensstämmelse med

den allmänna plan och med det elevantal, som angivits för skolorna av

normaltypen. Såsom ytterligare villkor har ifrågasatts, att elevavgiften

icke skulle överstiga 200 kronor. Däremot har icke förutsatts, att skolan

skulle behöva mottaga frielever eller att tillskott skulle lämnas från

orten.

Fackskolans styrelse har i sin nyssnämnda skrivelse framfört starka

betänkligheter mot att elevavgifterna vid dessa skolor med i huvudsak

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:In Nåd. Proposition Nr 191. . 33

betalande elever skulle begränsas till 200 kronor per kurs, och anför

fackskolestyrelson i sådant hänseende, att avgifterna vid de nuvarande

skolorna i regel växla mellan 250 och 400 kronor och allmännast tordo

kunna uppskattas till 300 kronor.

För ogen del linnor jag de av socialstyrelsen anförda skäl för att

staten skulle ekonomiskt stödja jämväl liusmodersskolor av nu angiven

art synnerligen beaktansvärda. Givet är, att det ur allmänna synpunkter

är av synnerlig vikt, att unga kvinnor ur alla samhällslager

erhålla en så vitt möjligt fullgod utbildning för husmoderskallet, och det

torde icke sakna betydelse, att ett gott exempel i strävan att tillägna

sig en sådan utbildning givcs av döttrarna från do mera burgna hemmen.

Utan tvivel lärer man dock kunna ställa sig tveksam, huruvida skolor

med elevavgifter, överstigande 200 kronor, kunna anses vara i behov

av statsunderstöd. Såsom framgår av fackskolestyrelsens skrivelse, torde

lägsta avgiften för närvarande i allmänhet uppgå till 250 kronor,

under det medelavgiften stiger till 300 kronor. Därest genom statsbidrag

bercdes möjlighet att sänka dessa avgifter, skulle skolorna kunna

läggas på något bredare bas och sålunda öppnas för elever, som under

nuvarande förhållanden måhända icke äga tillfälle att genomgå skolkursen.

För att mottagande av statsbidrag icke skall ställa sig ekonomiskt

ofördelaktigt, bör dock icke alltför låg elevavgift stadgas såsom

villkor därför. Efter närmare övervägande, särskilt av innehållet i fackskolestyrelsens

skrivelse, har jag funnit det lämpliga maximibeloppet

för elevavgift i skola, som skall komma i åtnjutande av statsunderstöd,

böra bestämmas till 225 kronor.

I detta sammanhang vill jag slutligen omnämna, att lackskolestyrelsen

i sin skrivelse av den 28 mars 1916 uttalat som önskvärt, att

bestämmelserna rörande skolornas organisation och undervisningens anordning

måtte göras i hög grad elastiska, så att de icke träda hindrande

i vägen för styrelsens eller föreståndarinnans egna initiativ eller minska

deras ansvarskänsla och intresse. I detta uttalande vill jag desto hellre

instämma, som det med hänsyn till det försöksstadium, vari hela frågan

tillsvidare måste anses vara, enligt min mening vore synnerligen oklokt

att genast från början utfärda mera detaljerade föreskrifter i omförmälda

hänseenden. En dylik uppfattning synes ock vara i full överensstämmelse

med socialstyrelsens uttalanden i ämnet.

I likhet med socialstyrelsen anser jag det vara synnerligen önskvärt,

att tillträdet till husmodersskolorna av normaltypen underlättas för obemedlade

och mindre bemedlade genom studieunderstöd av statsmedel,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 169 käft. (Nr 191.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

och har jag ingenting att erinra mot de av socialstyrelsen för sådant

ändamål föreslagna beloppen eller 10 kronor för obemedlad och 5 kronor

för mindre bemedlad per månad. För att de ifrågavarande understöden

skola kunna bliva till avsedd nytta, synes det vara nödvändigt, att

besked kan på förhand erhållas, huruvida dylikt understöd kan påräknas

eller ej. Det torde kunna ifrågasättas, huruvida icke även dessa statsbidrag

borde göras beroende av tillskott från orten. Jag har dock icke

ansett mig böra förorda ett dylikt villkor, enär det är att befara, att

detsamma kunde försvåra uppkomsten av husmodersskolor. Liksom

socialstyrelsen vill jag emellertid uttala den. förhoppningen att, där

nämnda understöd visa sig otillräckliga för sitt ändamål, de ytterligare

erforderliga medlen tillskjutas från vederbörande kommun eller från

annat håll. I detta sammanhang vill jag tillägga, att det givetvis forutsättes,

att anordnare av skola icke betingar sig någon vinst av elevernas

matavgifter, utan att dessa fastställas till sådana belopp, att de endast

täcka kostnaderna för inköp av de för elevernas bespisning behövliga

matvarorna.

och^ndra Socialstyrelsen har i sitt meranämnda utlåtande jämväl framställt förkurser.

slag därom, att husmodersskolorna skulle, förutom sin huvuduppgift att

meddela eu allsidig husmodersutbildning, kunna tjäna som underlag för

anordnande av mera tillfälliga kurser för utbildning å det husliga arbetets

område, och har styrelsen i sådant hänseende anfört följande.

styrelsen Genom upprättande av lanthushållsskolor hava möjligheter tidigare öppnats

s yre sen. f;;r en landsflicka att få en — om ock ännu så länge för kortvarig och därigenom

ofullständig — utbildning, som på samma gång utbildar henne för hennes husmoderliga

kall och hennes förvärvsarbete. Med ett system av yrkeshusmodersskolor i

enlighet med här avgivna förslag, med låga eller ingå avgifter och möjlighet för

mindre bemedlade elever att erhålla studieunderstöd, skulle nu möjlighet givas

den kvinnliga ungdomen inom städer, köpingar och industrisamhällen att få en

verkligt effektiv yrkesutbildning. Dessa skolor skulle emellertid icke blott giva

tillfälle för ett stort antal kvinnor att erhålla eu praktisk och allsidig husmodersutbildning,

utan de skulle dessutom kunna bliva en sorts centraler, vid vilka specialkurser

för fortsatt yrkesutbildning på det husliga området lätteligen kunde anordnas

ävensom aftonkurser för fabriksarbeterskor och sådana kontors- och affärsbiträden

m. in., för vilka det är en ekonomisk omöjlighet att avstå ett år till sådan

utbildning. Den här föreslagna ettåriga utbildningen representerar det mått av

kunskap, som behöves för en något så när allsidig husmodersutbildning för den

blivande husmodern eller för den, som skall förtjäna sitt uppehälle som tjänarinna

eller hushållsbiträde. Men det bör på detta område liksom i de flesta andra yrken

finnas möjligheter till specialisering, som giver sina utövare större möjligheter till

bättre förtjänst, men som också fordrar större yrkesskicklighet. En kokerska, en

kammarjungfru, en strykerska, en bagerska, en barnsköterska o. s. v. behöver specialutbildning

utöver vad den allmänna husmodersutbildningen giver. Vid yrkes
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kun</l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

35

husmodersskolor i andra länder har man också anordnat dylika specialkurser för

längre eller kortare tid såsom dags- eller aftonkurser allt efter behovet på platsen.

Elev kan genomgå den allmänna kursen, komma ut i arbete och komma tillbaka

både en och två gånger för genomgående av specialkurser. Dylika kurser kunna

anordnas så, att de kunna genomgås under kort sammanhängande tid eller utsträckas på

längre tid med arbete en dag, en afton eller några timmar per vecka. Det är intet

tvivel om, att en praktiskt ordnad specialutbildning skall bliva till stor nytta samt

jämväl verka höjande på det husliga arbetets sociala anseende och därmed också

locka in eu hel del goda krafter på detta område, som nu i stället anse sig hava en

bättre social ställning som telefonister, bodbiträden, kontorister o. s. v.

Det skulle vidare vara av stor betydelse, om även de obemedlade och mindre

bemedlade unga kvinnor, som utbildat sig till ett annat yrke eller som omedelbart efter

skolan inträtt i fabriksarbete, kunde erhålla tillfälle till husmodersutbildning. Detta kan

åven lämpligen låta sig göra vid husmodersskolorna genom anordnande av afton- eller

endagskurser av olika slag, ett system, som med fördel prövats vid de större yrkeshusmodersskolorna

i utlandet. Härvidlag torde man ock kunna räkna med intresse

och ekonomiskt understöd från en del arbetsgivare, vilka inse betydelsen av, att deras

kvinnliga arbetspersonal såväl som arbetarnas hustrur få möjligheter till utbildning

på det husliga området, men för vilka det skulle ställa sig för kostsamt och besvärligt

att ordna en särskild skola vid den egna fabriken.

Enär de ifrågavarande kurserna med all säkerhet böra bliva till verklig nytta

och det vidare bör ligga i statens intresse, att de statsunderstödda husmodersskolorna

så långt möjligt utnyttjas, böra, framhåller socialstyrelsen vidare, även dessa kurser

kunna räkna med understöd från staten. Hur anslagen i detta fall böra beräknas,

torde för närvarande vara svårt att avgöra, då tillräcklig erfarenhet ej föreligger, men

synes man dock kunna med avseende å afton- och endagskurserna för vanlig husmodersutbildning

lämpligen kunna räkna med samma anslag, som nu utgår till flyttande

skolkök, d. v. s. 100 kronor för 30 undervisningsdagar, under förutsättning

dock att motsvarande belopp — med inberäknande av eventuella elevavgifter — tillskjutes

från orten.

Som särskilda villkor synes skäligen kunna föreskrivas, att i varje sådan kurs

minst 12 elever deltaga samt att den dagliga undervisningstiden utgör minst 3 timmar.

Yad slutligen angår specialkurserna, lärer det på grund av dessa kursers växlande

art och omfattning åtminstone tills vidare, innan någon närmare erfarenhet

därom vunnits, vara omöjligt att på förhand fastställa några generella grunder för

statsbidragets utgående, utan synes detta, framhåller socialstyrelsen slutligen, böra

bestämmas efter prövning i varje särskilt fall. Statsbidraget torde emellertid under

inga förhållanden böra överstiga halva kostnaden för varje kurs.

Do av socialstyrelsen sålunda ifrågasatta mera tillfälliga kurserna

lära utan tvivel kunna bliva av gagn för utbildningen i det husliga

arbetet. Särskilt gäller detta förslaget om anordnande av afton- eller

endagskurser för fabriksarbelerskor och andra kvinnor, som icke äro i

tillfälle att för ändamålet under någon längre tid avslå från sitt förvärvsarbete.

Emellertid synes mig lämpligt, att husmodersskolorna till

en början organiseras för sitt egentliga ändamål, och att dylika mera

tillfälliga kurser upptagas på arbetsprogrammet först sedan någon när
-

Departements
chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

Tillsyn och

ledning.

Social
styrelsen.

mare erfarenhet vunnits huruvida detta kan ske utan inkräktning på

huvuduppgiften. Jag anser mig därför icke för närvarande böra förorda

statsunderstöd för tillfälliga kurser.

Såsom av det anförda framgår, har förutsatts, att ifrågavarande

yrkesskolor» skola ställas under tillsyn och kontroll av en central statlig

ledning. Det måste nämligen anses självfallet, att endast därigenom

garantier kunna vinnas för att skolornas verksamhet utvecklas i önskvärd

riktning och att statens understöd kommer till sådan användning

och nytta som därmed avses, ävensom för att skolorna skola mötas med

förtroende från dem, det vederbör.

Med avseende å dessa husmodersskolors ställning inom hela systemet

av allmänna utbildningsanstalter i landet har socialstyrelsen anfört

följande.

Kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande har, som nämnts,

ej upptagit denna typ av yrkesskolor i sitt förslag, utan endast framhållit önskvärdheten

av att de kvinnliga elever, som gå i yrkes- och lärlingsskolor, jämväl erhålla

någon utbildning i husligt arbete, och föreslår kommittén såsom lämpligt, att undervisningen

i denna del överföres till fortsättningsskolan och sålunda förlägges under

folkskolöverstyrelsen. De skäl, som tala för denna anordning i fråga om husmodersutbildningen

å ett stadium, motsvarande den allmänna folkskolans och fortsättningsskolans

åldersklasser, kunna givetvis icke, framhåller socialstyrelsen, tillmätas vitsord

i fråga om den nu av styrelsen föreslagna yrkesskolan.

Den verkliga yrkeshusmodersskolan bör enligt socialstyrelsens åsikt i likhet

med andra yrkesskolor läggas under annan myndighet än den allmänna undervisningens,

såsom redan skett i fråga om lanthushållsskolorna. Dessa lyda under lantbruksstyrelsen

och hava därigenom angivits såsom ingående i den fackliga lantbruksutbildningen.

Kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande upptager, såsom

ovan nämnts, i sitt förslag jämväl kvinnliga yrkesskolor, men har man därmed

endast avsett de rent industriella yrkena, men däremot icke husmodersutbildningen,

utan tvivel på den grund att man här hade att göra med eu utbildning, som icke i

vanlig mening brukar kallas yrkesutbildning. Socialstyrelsen, som anser, att ett

framhållande av yrkessynpunkten i denna utbildning är av största betydelse för att

i det allmänna medvetandet inskärpa uppfattningen av dennas likvärdighet med annan

yrkesutbildning, vill emellertid framhålla vikten av, att de nu planerade yrkeshusmodersskolorna

i detta hänseende behandlas på samma sätt som lanthushållsskolorna.

Då frågan om de övriga yrkesskolornas förläggning icke ännu är slutbehandlad,

kan det måhända vara olämpligt att nu träffa något definitivt avgörande i fråga om

tillsynens över liusmodersskolorna förläggning, vid vilket förhållande man sålunda

för närvarande torde böra inskränka sig till att söka få till stånd en mera provisorisk

anordning i detta avseende. Därest det härvid på grund därav, att dessa skolor

otvivelaktigt hava en mera utpräglad social karaktär än yrkesskolor i allmänhet

och närmast åsyfta en förbättring av arbetarnas levnadsförhållanden, skulle befinnas

ändamålsenligt att tillsvidare förlägga tillsynen över desamma till socialstyrelsen, så

s. 37 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 1.01.

37

har styrelsen ingenting att däremot erinra. För en sådan anordning talar även den

omständigheten, att styrelsen vid handläggningen av hithörande ärenden skulle hava att

tillgå den gedigna sakkunskap, som den nuvarande yrkesinspektrisen, fröken Kerstin

Hesselgren, under sin föregående verksamhet förvärvat på ifrågavarande område.

I avvaktan på det slutliga ordnandet av yrkesundervisningen i landet

torde tillsynen över de ifrågavarande skolorna provisoriskt kunna

förläggas till socialstyrelsen, särskilt med hänsyn till den nuvarande

yrkesinspektriselis ingående sakkunskap på området.

På grund av den arbetsbörda, som redan påvilar yrkesinspektrisen,

lärer det emellertid vara uteslutet, att denna skall bliva i tillfälle att

verkställa lokala inspektioner av skolorna i annan mån än då sådant

lämpligen kan ske i samband med resor i yrkesinspektionens tjänst.

Det synes därför vara nödvändigt, att socialstyrelsen beredes möjlighet

att för nyssnämnda inspektionstjänst anlita sakkunnigt biträde. Då

jag förutsätter, att rese- och traktamentsersättning för erforderliga inspektionsresor

må kunna utgå av förslagsanslaget under sjätte huvudtiteln

till rese- och traktamentspenningar, torde till en början ett belopp av

högst 1,500 kronor vara för ändamålet tillräckligt. Jag vill därför förorda,

att nämnda belopp ställes till socialstyrelsens förfogande. Beloppet

torde tillsvidare lämpligen kunna utgå av det anslag, som kan komma

att anvisas för husmodersskolornas understödjande.

I fråga om storleken av det statsanslag, som kan bliva erforderligt

för husmodersskolornas understödjande jämlikt förut angivna grunder

samt för studieunderstöd till obemedlade och mindre bemedlade elever

vid dessa skolor, har socialstyrelsen anfört följande.

Då det givetvis är omöjligt att nu bedöma i vilken utsträckning dels redan

existerande husmodersskolor komma att inordna sig under här föreslagna system, dels

ock nya skolor komma att anordnas, låter det sig icke göra att mera exakt beräkna,

huru stort statsanslag kan för ändamålet bliva erforderligt. Med hänsyn till det

ringa antalet av nu i verksamhet varande dylika skolor synes det emellertid icke

vara sannolikt, att skolornas antal under det första året kommer att överstiga 20 å

25. Då vidare en del av dessa kunna förväntas bliva skolor med betalande elever

och med statsbidrag sålunda, som icke överstiger 1,000 å 1,400 kronor, torde ett

anslag av 50,000 kronor åtminstone under det första året vara tillräckligt, däri även

inberäknat kostnaden för statens tillsyn. Anslaget torde dock böra givas karaktären

av förslagsanslag.

Mot vad socialstyrelsen anfört beträffande det erforderliga statsanslagets

storlek har jag icke något att erinra. Med hänsyn till att statens

utgifter för här ifrågavarande ändamål ej låta sig med säkerhet nu beBihang

till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 169 käft. (Nr 191.) 6

Departements

chefen.

Statsan
slagets
storlek.

Social
styrelsen.

Departements
chefen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 191.

räkna samt då grunderna för de föreslagna statsunderstödens utgående

underställas riksdagens prövning, torde anslaget böra upptagas såsom

förslagsanslag.

Under åberopande av jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag

av 50,000 kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse

med ovan angivna grunder, utgå såsom understöd

dels till yrkesskolor för husmodersutbildning i

städer, köpingar, industri- och andra liknande samhällen,

dels ock till obemedlade och mindre bemedlade elever

vid nämnda skolor,

samt att medgiva, att av omförmälda anslag ett

belopp av högst 1,500 kronor må användas för bestridande

av kostnaderna för statens tillsyn av samma

skolor.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.