Sök i Ratio Lex

Angående kapitalökning för lånefonden för torvindustriens understödjande

1916-04-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:194, Angående kapitalökning för lånefonden för torvindustriens understödjande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 194.

1

Nr 194.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående kapitalökning

för lånefonden för torvindustriens understödjande;

given Stockholms slott den 7 april 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels att såsom kapitalökning för lånefonden för torvindustriens

understödjande för år 1917 anvisa ett belopp av 600,000 kronor, att

utgå av lånemedel, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må i mån av

behov låta av tillgängliga medel utanordna beloppet redan innevarande år;

dels ock, vid bifall härtill, med 600,000 kronor höja de lånemedel

för produktiva ändamål, som upptagas bland inkomsterna i 1917 års

riksstat.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 172 käft. (Nr 194.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

Lånefonden för torvindustriens understödjande bildades enligt beslut

av 1902 års riksdag, som bemyndigade riksgäldskontoret att för ändamålet

tillhandahålla högst 1,500,000 kronor. Vid 1907 års riksdag

ökades fonden med 2,000,000 kronor. Genom räntevinster under den

första tiden har fondens kapital ökats, så att densamma nu uppgår till

3,584,682 kronor 5 öre. Angående fondens användning gäller kungörelsen

den 21 november 1902.

Under flera år var utlåningen från fonden stor, beroende på att

nya fabriker, isynnerhet för tillverkning av torvströ, anlades med understöd

från densamma. Småningom skedde dock häri eu ändring. Ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Muj:ta Nåd. Proposition Nr 194.

låningen minskades, lånen amorterades eller återbetalades och fonden

fick en ganska stor odisponerad kontant behållning.

Med förmälan att denna behållning kunde beräknas till omkring

1 000,000 kronor, anförde chefen för finansdepartementet till det vid

statsverkspropositionen till 1915 års riksdag lögade statsrådsprotokollet

över finansärenden i fråga om inkomstberäkningen för år 1916, att

denna behållning syntes utan någon som helst risk för fondens förmåga

att tillgodose de med densamma avsedda ändamål till mycket stor del

kunna tagas i anspråk för statsregleringen. Vid sådant förhållande och

då en överföring från berörda fond till 1916 års riksstats inkomstsida

av ett belopp å 600,000 kronor skulle jämnt förslå till täckande av

alla sådana på jordbruksdepartementets föredragning beroende utgifter,

vilka eljest skulle föranleda behov av lånemedel, hade det synts honom

önskligt, att en dylik kapitalöverflyttning komme till stånd. I överensstämmelse

härmed upptogs i förslaget till riksstat bland inkomster

ett belopp av 600,000 kronor såsom från torvindustrilånefonden i anspråk

tagen, av lånemedel uppkommen kapital tillgång. Detta godkändes

av riksdagen enligt^ skrivelsen nr 225 angående statsregleringen för

år 1916. . ,

I skrivelse den 13 januari 1916 hava nu kommerskollegiet och

lantbruksstyrelsen gjort framställning angående beredande av ytterligare

tillgångar åt torvindustrilånefonden.

Häröver har statskontoret den 17 mars 1916 avgivit infordrat

utlåtande. .

Vid kommerskollegiets och lantbruksstyrelsens förenamnda skrivelse

har fogats en från statskontoret avgiven uppgift, utvisande, att den

kontanta behållningen å nämnda fond vid 1915 års slut beräknats till

något över 1,200,000 kronor.

I förenamnda skrivelse hava kommerskollegiet och lantbruksstyrelsen

erinrat om en av ämbetsverken samma dag gjord hemställan

om beviljande av lån å 500,000 kronor från ifrågakomna fonder utförande

av torvpulveranläggning å Vakö myr i Loshults och \ irestads

socknar av Kristianstads och Kronobergs län. Ämbetsverken . hava

vidare anfört, att, då fonden för innevarande ar komme att minskas

med 600,000 kronor, samt beräknas kunde, att fonden genom under

året inbetalda amorteringar komme att tillföras omkring 150,000 kronor,

vid bifall till nyssnämnda framställning om lån ur torvlånefonden

allenast ett belopp av omkring 250,000 kronor skulle finnas tillgängligt

för vidare utlåning under innevarande år. Då. ämbetsverken

ansåge sig kunna antaga, att framställningar om ytterligare lån lian

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

fonden skulle under året inkomma till belopp, vida överstigande sistnämnda

summa, samt det, med hänsyn särskilt till inom landet nu

rådande brist å bränsle, syntes önskligt, att medel komme att tillföras

fonden, så att densamma kunde motsvara lånebehovet, hava ämbetsverken

hemställt om åtgärder för att fonden måtte under innevarande

år utöver nuvarande behållning jämte motsedda amorteringar erhålla tillgångar,

motsvarande det från fonden enligt vad ovan framhållits för

andra ändamål i anspråk tagna beloppet 600,000 kronor.

Genom beslut den 10 mars 1916 har Kungl. Maj:t för utförande

av omförmälda anläggning å Vakö myr beviljat envoyén H. L. F. Lagercrantz,

bankdirektören A. Hallin, direktören C. Hellström, trafikchefen

G. G. Andersson och maskiningenjören Hj. von Porat en låneförsträckning

å 500,000 kronor från ifrågakomna fond.

Med hänsyn till vad kommerskollegiet och lantbruksstyrelsen

sålunda anfört har statskontoret i sitt utlåtande hemställt, att Kungl.

Maj:t ville föreslå riksdagen att för avsättning till torvindustrilånefonden

i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av 600,000 kronor att utgå

av lånemedel eller, därest statsregleringen sådant medgåve, av andra

tillgångar, med rätt för Kungl. Maj:t att i mån av behov disponera

ifrågavarande belopp redan innevarande år.

Het behov, som under senaste tid visat sig, att kunna i ökad omfattning

använda torv såsom bränsle kan otvivelaktigt väntas medföra

anspråk på lån från fonden för torvindustriens understödjande till högre

belopp än vad med fonden för närvarande kan tillgodoses. Utöver ovanberörda

lån å 500,000 kronor hava ansökningar om dylika lån till rätt

stora belopp redan inkommit. Förhållandena hava alltså utvecklat sig

på ett sätt, som jag icke ansåg mig hava anledning antaga varken förlidet

år, då jag tillstyrkte ovanberörda överflyttning av medel från torvlånefonden,

eller i januari i år vid framläggandet av de till jordbruksdepartementet

hörande lånefondernas behov för år 1917. Då emellertid

denna utveckling ur flera synpunkter är synnerligen glädjande och i

avsevärd män bör kunna bidraga till det tillgodogörande av vårt lands

bränntorvtillgångar, vilket för närvarande är föremål för så livligt intresse

från statsmakternas sida, anser jag nu åtgärder böra vidtagas för

att befrämja densamma. Ehuruväl enligt mig numera tillhandakommen

upplysning de under innevarande år till fonden inflytande amorteringar

kunna beräknas till 200,000 kronor eller 50,000 kronor mer än kommerskollegiet

och lantbruksstyrelsen antagit, anser jag därför en ökning av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194. 5

fondens tillgångar med det belopp, som enligt vid sistlidna riksdag

fattat beslut frångick fonden, eller 600,000 kronor, vara särdeles önskvärd

för att kunna möta den närmaste tidens utlåningsbehov. Det är även

önskligt, att Kungl. Maj:t må äga att, om så skulle visa sig erforderligt,

redan under innevarande år disponera detta tillökningsbelopp. Chefen

för finansdepartementet har erinrat, att om ifrågavarande belopp icke i

riksstaten för år 1916 tagits i anspråk, lånesumman å samma riksstat

måst ökas med motsvarande belopp. Vid sådant förhållande anser chefen

för finansdepartementet lämpligt, att ifrågavarande 600,000 kronor, vilka

icke torde kunna utgå av för närvarande disponibla tillgångar eller från

de inkomstmedel, som upptagits i den till innevarande riksdag avlåtna

statsverkspropositionen, utgå av lånemedel, i följd varav motsvarande

ökning av det under rubriken »lånemedel för produktiva ändamål» upptagna

belopp i årets statsverksproposition bliver nödvändig.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att såsom kapitalökning för lånefonden för torvindustriens

understödjande för år 1917 anvisa ett belopp av 600,000 kronor, att

utgå av lånemedel, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må i mån av

behov låta av tillgängliga medel utanordna beloppet redan innevarande år;

dels och, vid bifall härtill, med 600,000 kronor höja de lånemedel

för produktiva ändamål, som upptagas bland inkomsterna i 1917 års

riksstat.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet skulle

med den lydelse bil. . . . till detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt JRohtlieb.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 172 käft. (Nr 194.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:275 Skrivelse till Konungen, angående statsreglering en för år 1917. s. 2 i texten
  2. JoU 1916:80 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalökning för lånefonden för torvindustriens understödjande. a1 i texten