Sök i Ratio Lex

Angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1917

1916-01-14 · 74 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 66 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:2, Angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1917

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

fastställande av postverkets stat för driftkostnader år

1917; given Stockholms slott den 14 januari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av protokollet över civilärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen

dels medgiva, att intendenten i generalpoststyrelsen Hjalmar Westin

må från och med år 1915 komma i åtnjutande av första och andra avlöningsförhöjningarna

vid tjänsten med 1,000 kronor;

dels medgiva, att till § 8 i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän

vid postverket göres följande tillägg: »Dylikt tillägg till belopp av

20 kronor för månad kan jämväl, i den ordning nyss är sagt, tilldelas

förste postvaktmästare och förste postiljon, som bestrider göromål av

särskilt maktpåliggande art»;

dels ock godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslaget

till postverkets stat för driftkostnader år 1917 samt bestämma postverkets

anslag till driftkostnader för år 1917, förslagsvis, till 25,300,000

kronor, att utgå direkt av postmedlen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 2 höft. (hr 2.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kung1. Maj:ts Käd. Proposition Kr 2.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Den av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda staten för postverkets

driftkostnader under år 1916 upptager följande slutsummor:

I skrivelse den 28 september 1915 har nu generalpoststyrelsen avgivit

förslag till stat för driftkostnader för år 1917. Därvid meddelar

Avlöningar....................................

Övergångsstaten ..........................

Pensioner .....................................

Postbefordran...............................

Omkostnader ................................

Oförutsedda utgifter...................

Avkortningar och restitutioner

Avsättning till förnyelsefond

kronor 14,277,900

)) 24,950

» 495,100

» 7,142,500

» 2,763,000

» 25,000

» 12,750

» 280,000

eller tillhopa kronor 25,021,200:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:t* Nåd. Proposition Nr 2.

styrelsen till eu början, att i anledning av anmodan till styrelsen

att, med hänsyn till rådande förhållanden, vid avgivande av förslag

beträffande anslag att äskas av 1916 års riksdag iakttaga all den sparsamhet,

som lämpligen läte sig gorå, styrelsen begränsat sina utgittskrav

till det minsta möjliga samt icke heller nu upptagit vissa förslag,

medförande utgiftsökning, vilka styrelsen under andra förhållanden halt

för avsikt att framföra. .,

Härmed övergår jag till redogörelse för styrelsens förslag, därvid

jag först har att behandla

A. Avlöningar.

Beträffande anslagen till

1. Gfeneralpoststyrelsen

så äro i 1916 års stat upptagna följande anslagsbelopp:

löner och tjänstgöringspenningar .................................... kronor 445,050: -

ortstillägg och hyresbidrag.............................. » 23,750: —

arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättmng m. in. » ''<5,000: —

Summa kronor 543,800: —

Generalpoststyrelsen har ansett sig icke behöva föreslå någon

ökning i dessa anslagsbelopp, vilka styrelsen därför anser kunna i 1917

års stat upptagas till samma belopp som 4 1916 års stat.

Styrelsen meddelar i detta sammanhang, att vaktmästarna hos styrelsen

i skrivelse den 17 juni 1915 förnyat sin redan ar 1913 gjorda

framställning att ernå likställighet i löneförmåner med tjänstemän av

lägre grad vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar. Under

nuvarande förhållanden och i avbidan på lösningen av frågan om åstadkommande

av i huvudsak gemensamma avlöningsbestämmelser för tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,

har emellertid generalpoststyrelsen funnit vaktmästarnas ifrågavarande

framställning icke för närvarande böra föranleda vidare åtgärd

från styrelsens sida.

Generalpoststyrelsens förslag beträffande anslagen till ortstillägg Departement,- och hyresbidrag samt arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning

m. m. biträdes av mig, och vad angår styrelsens statförslag, _ i vad det

avser löner och tjänstgöringspenningar till styrelsen, har jag intet annat

att erinra än att jag i detta sammanhang ber att få underställa Kung!.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Maj.ts prövning frågan om ålderstillägg åt en av stvrelsens tjänstemän

intendenten Hjalmar Westin.

Ålderstillägg

åt intendenten

H. Westin.

Westin liar förut vant förste aktuarie hos postsparbanken. Sedan

han sökt den ledigförklarade intendentsbefattningen hos generalpoststyrelsen,

utnämndes han den 1 oktober 1914 till intendent hos styrelsen

från och med den 1 november samma år.

Enligt det av Kung!. Maj:t den 22 juni 1911 fastställda avlöningsreglementet

för tjänstemän vid postsparbanken samt nu gällande av]öningsregleniente

för postverket utgör den årliga fasta avlöningen för

såväl förste aktuarie i postsparbanken som intendent hos generalpoststyrelsen

5,000 kronor, med förhöjning efter tre år till 5,500 kronor

efter sex år till 6,000 kronor och efter nio år till 6,500 kronor.

I egenskap av förste aktuarie i postsparbanken uppbar Westin vid

sitt tillträde till den nya befattningen en årlig fast avlöning av 5,500

kronor. . Denna avlöning hade han åtnjutit allt sedan den 1 januari

1912, då han i sammanhang med postsparbankens överförande på ordinarie

stat utnämndes till förste aktuarie. I § 1 mom. 3 av övergångsbestämmelserna

till nyssnämnda avlöningsreglemente för tjänstemän vid

postsparbankeu hade nämligen stadgats, att den, som med 1912 års

början tillträdde förste aktuariebefattningen, ägde att i avseende å beloppet

av begynnelseavlöningen tillgodoräkna sig tre år av den tid, han

kunde hava på grund av fast förordnande bestritt den dittillsvarande

aktuariebefattningen^ postsparbanken. Westin, som tidigare under något

mer än 9 år haft fast förordnande å sistnämnda befattning, kom härigenom

redan vid tillträdet av förste aktuariebefattningen i åtnjutande

av första ålderstillägget å denna befattning.

Efter det Westin, såsom jag nyss nämnt, den 1 november 1914 tillträtt

sin befattning såsom intendent i generalpoststyrelsen, beslöt styre^s®n

^en 5 november 1914, att Westin, som i egenskap av intendent

skulle förvalta postverkets huvudkassa, skulle äga åtnjuta årlig avlönineav

5,000 kronor. J s

Häröver anförde W estin underdåniga besvär, under yrkande att

Kung]. Maj.t måtte förklara honom berättigad att vid förflvttningen till

kassaintendentsbefattningen jämlikt § 2 mom. 1 i avlöningsreglementet

föi tjänstemän vid postsparbanken uppbära en begynnelseavlöning av

5,500 kronor, motsvarande den fasta avlöning, han vid förflyttningstillfället

innehaft i postsparbanken. Det åberopade stadgandet innehåller,

att dylik tjänsteman är underkastad den förflyttning till befattning inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 2.

postverket, som kali varda honom i behörig'' ordning- ålagd, dock utan

minskning i den honom vid förflyttningen tillkommande fasta avlöningen.

I avgivet utlåtande över dessa besvär gjorde general poststyrelsen

trallande, att nämnda stadgande icke vore tillämpligt å Westin, emedan

denne icke på grund av den däri stadgade skyldigheten att underkasta

sig förflyttning blivit ålagd transport till intendentstjänsten, utan på

o-rund av egen ansökning erhållit konstitutorial å denna tjänst.

Westin anhöll därefter, att, därest hans besvär med hänsyn till ordalydelsen

i gällande stadganden icke skulle kunna bifallas, Kungl. Maj:t

ändock måtte av nåd förklara honom berättigad att åtnjuta den begärda

begynnelseavlöningen.

^ Besvären föredrogos den 2 mars 1915 i regeringsrätten, som ej fann

skäl att göra ändring i generalpoststyrelsens beslut och hemställde, att

ansökningen ej måtte föranleda till någon Kungl. Maj.ts^ åtgärd.

Vid målets föredragning i statsrådet den 2 juli 1915 fattade Kungl.

Maj:t beslut i enlighet med denna regeringsrättens hemställan.

Emellertid hade före utgången av år 1914 i generalpoststyrelsen

uppstått fråga, huruvida Westin, vilken, såsom jag ovan anfört, utnämts

till förste aktuarie i postsparbanken från och med den 1 januari 1912,

vore berättigad att med 1915 års ingång erhålla avlöningsförhöjning å

innehavande befattning.

Vid föredragning i styrelsen den 29 december 1914 av detta ärende

anförde föredraganden, byråchefen Pramberg, bland annat, följande.

,1 fi 2 inom. 6, andra stycket, av nu gällande, den 20 juni 1913 utfardade

avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket stadgas, att ordinarie tjänstemän,

som i behörig ordning förflyttas från befattning vid postsparbanken till befattning

i postverket, äger att för åtnjutande av förhöjning i avlöningen tillgodoräkna

sig den tid, han före förflyttningen vant i det förra verket anstalld såsom

ordinarie innehavare av tjänst, motsvarande den, till vilken förflyttningen ager

rum. Det skulle därför kunna ifrågasättas, huruvida icke Westm må vara berättigad

att med ingången av år 1915, då den enligt § 1 av reglementet for

erhållande av avlöningsförhöjning erforderliga tiden av tre ar, räknad från hans

anställande såsom förste aktuarie, gått till ända, komma i åtnjutande av fast avlöning

av 5,500 kronor för år. Enligt min uppfattning ar emellertid stadgandet

i S 2 mom. 6, andra stycket, av reglementet icke tillämpligt pa Westm. till stod

för denna uppfattning får jag erinra, på vilket sätt stadgandet tillkommi .

Löneregleringskommittén hade i sitt den 5 februari 1910 avgivna betänkande

angående reglering av löneförhållanden in. m. vid postsparbanken föreslagit att

banken skulle inordnas såsom en byrå i generalpoststyrelsen Till stod för detta

förslag hade kommittén bland annat framhållit, att genom bankens ingående i

postverket vunnes den fördelen, att ställningen för bankens personal bleve betryggad

även för den händelse att bankens verksamhet i framtiden komme att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr ,2.

pÄr]''etUket fal1 <1<?SS överflödi8a Personal kunde beredas sysselsättning inom

I ett den 4 oktober samma år avgivet underdånigt utlåtande avstyrkte postsparbanksstyrelsen

den föreslagna anordningen. Beträffande den framhållna fördelen

tor postsparbankspersonalen av denna anordning anmärkte postsparbanksstyrelsen,

att aven om postsparbanken bibehölles såsom ett självständigt ämbetsverk,

denna fördel kunde vinnas därigenom att föreskrift meddelades om skylcugnet

tor ordinarie tjänstemän vid banken att underkasta sig förflyttning till befattning

mom postverket. Uti ett i utlåtandet framställt förslag till avlöningsreglemente

_|br postsparbanken intog postsparbanksstyrelsen ock föreskrift om

skyldighet för tjänstemän vid banken att underkasta sig sådan förflyttning utan

minskning i sm fasta avlöning. J s

. .. Generalpoststyrelsen, som den 1 november 1910 avgav underdånigt utlåtande

i ärendet, anslöt sig däri till postsparbanksstyrelsens uppfattning. Att, i händelse

postsparbanken mot förmodan skulle gå tillbaka i sådan grad, att indragning

av ordinarie personal därstädes ifrågakomme eller bankens verksamhet rent

av lomme att mstallas, bereda annan sysselsättning åt postsparbanksstyrelsens

J^rie ! fyanstemannapersonal, borde, framhöll generalpoststyrelsen, med hänsyn

därtill att denna personal vore jämförelsevis fåtalig, icke vålla postverket några

svårigheter; och enär det torde vara avsett att för framtiden rekrytera postsparbankspersonalen

uteslutande med posttjänstemän, skulle sagda personal så småningom

komma att innehava den kompetens, som krävdes av tjänstemän vid postverket.

Generalpoststyrelsen hemställde därför, bland annat, att särskilt nådigt

förklarande matte utfardas eller, måhända hellre, föreskrifter i vederbörande avloningsreglementen

mföras därom att tjänsteman i postverket eller i postsparbanksstyrelsen

skulle vara underkastad ej mindre förflyttning till befattning inom

det andra av ifrågavarande verk än även, i händelse av dylik förflyttning villkoren

och bestämmelserna i avlöningsreglementet för tjänstemän inom det Verk

dit han förflyttades, samt att ordinarie tjänsteman i det ena verket, vilken förflyttades

till befattning inom det andra verket, skulle för erhållande av avlöningsforhojnmg

och oavkortad semester få tillgodoräkna sig jämväl den tid, han inneiialt

ordinarie tjänst inom det verk, varifrån han förflyttats,

i-iij huvudsaklig överensstämmelse med vad generalpoststyrelsen sålunda hemställde

hava sedermera mtagits stadganden dels i § 2 mom.''l av avlöningsre^lementet

for postsparbanken och § 2 mom. 1 av avlöningsreglementet för postverket

om skyldighet för tjänsteman i postsparbanken respektive jiostverket att

underkasta sig den förflyttning till befattning i det andra verket, som kunde varda

honom i behörig ordning ålagd, dock utan minskning i den honom vid förflyttmngen

tillkommande fasta avlöning, och dels i § 3, sista styfhet, av 1911 års

av onmgsreg emente för postsparbanken och § 2 mom. 6, andra stycket, av

avlöningsreglementet för postverket om rätt för ordinarie tjänsteman, som i behörig

ordning bleve förflyttad från befattning vid postsparbanken till befattning

1 postverket, att bland annat för åtnjutande av förhöjning i avlöningen tillgodoräkna

sig den tid, han före förflyttningen varit i det förra verket anställd

såsom ordinarie innehavare av tjänst, motsvarande den, till vilken förflyttningen

agde rum. J ö

Av vad jag nu erinrat synes det mig framgå, att samtliga ovan åberopade

stadganden tillkommit med hänsyn till önskvärdheten därav att eu tjänsteman i

det ena av de tvä verk, om vilka det nu är fråga, skall kunna åläggas förflytt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

<

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

ning till det andra. Vid sådant förhållande synas de i § •>, sista stycket, av

postsparbankens och § 2 mom. 6, andra stycket, av postverkets avlöningsreglemente

förekommande orden »i behörig ordning förflyttas» ej kunna åsyfta annan

förflyttning än sådan, som avses i § 2 mom. 1 av bägge reglementena, nämligen

sådan, som varder vederbörande »i behörig ordning ålagd». De ifrågavarande

stadgandena få därigenom den innebörd att, medan i § 2 mom. 1 av reglementena

bestämmes, förutom skyldigheten att underkasta sig förflyttning, jämväl den på

grund av denna skyldighet förflyttades begynnelseavlöning, i § 3, sista stycket, av

postsparbankens och § 2 mom. 6, andra stycket, av postverkets reglemente bestämmes

den rätt till avlöning sförhöjning, som tillkommer den på grund av samma

skyldighet från postsparbanken till postverket förflyttade.

Då Westin icke på grund av den stadgade skyldigheten att underkasta sig

förflyttning blivit ålagd transport till intendentstjänsten utan på grund av egen

ansökning erhållit konstitutorial å denna, torde följaktligen § 2 mom. 6, andra

stycket, av postverkets avlöningsreglemente icke vara tillämpligt å Westin.

Gällande bestämmelser synas alltså icke giva styrelsen möjlighet att låta

Westin komma i åtnjutande av avlöningsförhöjning redan med nästa års ingång».

Byråchefen Hasselrot var av avvikande mening och anförde:

»Då ordalagen i åberopade § 2 mom. (j, andra stycket, i avlöningsreglementet

för tjänstemän vid postverket av den 20 juni 1913 synas mig icke lägga hinder i

vägen för tillämpningen av denna bestämmelse i förevarande fall, anser jag för

min del, att avlöningsförhöjning bör för tiden från och med den 1 januari 1915

tilldelas intendenten Westin, vilken även i övrigt på grund av för honom tillämpliga

bestämmelser uppfyller villkoren för sådan löneförhöjning.»

Generalpoststyrelsens övriga ledamöter jämte generaldirektören förklarade

sig emellertid instämma i föredragandens yttrande, vadan generalpoststyrelsen

alltså fann Westin icke kunna med 1915 års ingång erhålla

avlöningsförhöj ning.

I en den 29 april 1915 dagtecknad underdånig skrift har nu

Westin anhållit, att Kungl. Maj:t måtte förklara honom, som jämlikt

§ 1 mom. 3 av övergångsbestämmelserna i avlöningsreglementet för

tjänstemän vid postsparbanken den 22 juni 1911 såsom förste aktuarie

i sistnämnda ämbetsverk från och med den 1 januari 1912 erhållit ett

första åld erstil lägg och med 1914 års utgång innehaft befattning i för

andra ålderstilläggets vinnande föreskrivna tre år, berättigad att från

och med den 1 januari 1915 jämlikt § 2 mom. 6, andra stycket, av

gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket komma i

åtnjutande av avlöningsförhöjning med två ålderstillägg, så att hans

fasta avlöning från sistnämnda dag komme att uppgå till 6,000 kronor

för år.

Som ytterligare stöd för sin framställning anförde Westin följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 2.

»Även om de uti §_ 2 mom. (5, andra stycket, i postverkets avlöningsreglemente

så olyckligt vilseledande, intagna orden »i behörig ordning» skulle

antagas hava avsett endast tvångsförflyttning, så måste detta antagande uteslutande

grunda sig därpå, att — som också generalpoststyrelsen kanske med

rätt framhållit — bestämmelserna endast tillkommit med hänsyn till det förhållandet,

att postsparbankens verksamhet i en framtid kunde tänkas bliva så

förminskad, att en del av dess ordinarie personal, såsom obehövlig, måste kunna

inom statsverket placeras, och att således de gjorda bestämmelserna allenast haft

till ändamål att reglera eventuellt tvångsförflyttad personals avlöning.

Under sådan förutsättning liar generalpoststyrelsen naturligen ej heller kunnat

anse dessa bestämmelser giva direkt stöd för beviljandet av avlöningsförhöinin°''

i förevarande fall. 6 J

Ehuruväl generalpoststyrelsen under dylika omständigheter således intet

kunnat åtgöra, borde väl i allt fall dessa alldeles särskilda förhållanden ej föranleda

därtill, att tjänsteman i postsparbanken, som på egen ansökan förflyttas

till poststj^relsen, icke borde komma i åtnjutande av samma förmån som, enligt

gällande praxis och i enlighet med av statskontoret gjort principuttalande i

likartade fall, på senare tider av Kungl. Maj:t ansetts böra tillkomma tjänsteman

i centralt ämbetsverk, som på egen ansökan förflyttas till annat centralt verk,

nämligen att i fråga om avlöningsförhöjning få, genom särskilt nådigt beslut av

Kungl. Maj:t, tillgodoräkna sig ordinarie tjänstgöring i det föregående verket,

under villkor dock, att förflyttningen avsåge befattning inom samma grad, d. v. s.

befattning tillhörande samma avlöningstyp.»

I häröver avgivet utlåtande förklarade sig generalpoststyrelsen visserligen

vidhålla den uppfattning, som vid ärendets föredragning den

29 december 1914 av styrelsen uttalats beträffande innebörden av gällande

avlönings bestämmelser, men hemställde likväl, då Westins ansökning

till intendentstjänsten syntes hava tillkommit på grund av missuppfattning

av dessa bestämmelser och Westin genom sin utnämning å

tjänsten lidit avsevärd inkomstminskning, att, om så läte sig göra,

Kungl. Maj: t måtte, med bifall till ansökningen, tillägga Westin fast

avlöning från och med den 1 januari 1915 av 6,000 kronor för år.

Från detta uttalande var byråchefen Hasselrot i viss mån skiljaktig

och yttrade:

»Vidhållande min den 29 december 1914 uttalade uppfattning i fråga om

tillämpning i förevarande fall av bestämmelsen i § 2 mom. 6, andra stycket, i

gällande avlöningsreglemente för postverkets tjänstemän och då jag anser, att

det vore obilligt, om av rent formella grunder skulle förvägras sökanden en förmån,

som eljest anses i allmänhet böra tillkomma statens tjänstemän, instämmer

jag uti generalpoststyrelsens nu gjorda underdåniga hemställan.»

Sedan Kungl. Maj:t den 1 juni 1915 besluta, att regeringsrättens

utlåtande skulle inhämtas över ansökningen, föredrogs detta ärende den

16 samma månad i regeringsrätten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 9

Därvid hemställde regeringsrättens flesta ledamöter, att Kungl. Maj:t,

med anledning av förevarande ansökning, måtte vidtaga erforderliga åtgärder

för beredande åt Westin av rätt att för sin nu innehavande tjänst

såsom intendent hos generalpoststyrelsen komma i åtnjutande av första

och’ andra avlöningsförhöjningen vid tjänsten, räknat för tiden från och

med den 1 januari 1915.

Regeringsrådet Thulin hemställde, dels att Kungl. Maj:t matte jämlikt 2

mom. 6 i avlöningsreglementet för postverket den 20 juni 1913 förklara Westin

berättigad att för höjning i avlöningen å sin nuvarande tjänst tillgodoräkna sig

den tid, han innehaft förste aktuarietjänsten i postsparbanken, samt förty visa

ärendet i denna del åter till generalpoststyrelsen för ny behandling; dels att sådana

åtgärder måtte av Kungl. Maj:t vidtagas, att Westin för sin nuvarande

tjänst måtte komma i åtnjutande av avlöningsförhöjning, motsvarande den, som

på grund av den av Kungl. Maj:t med riksdagen i övergångsbestämmelserna till

avlöningsreglementet för tjänstemän vid postsparbanken intagna bestämmelsen

tillagts "honom vid hans tillträde av förste aktuarietjänsten i postsparbanken.

Generalpoststyrelsens utredning rörande tillkomsten av de utav nepartementsWestin

till stöd för hans framställningar åberopade stadgandena i veder- chefen.

börande avlöningsreglementen för postsparbanken och postverket synes

tyda därpå, att dessa stadganden tillkommit med hänsyn till önskvärdheten

därav, att en tjänsteman i det ena verket skulle kunna åläggas

förflyttning till det andra. Westin, som efter egen ansökning överflyttats

till tjänst i postverket, torde således knappast på grund av dessa stadganden

kunna tillerkännas vare sig den begärda begynnelseavlöningen

eller den av honom ifrågasatta avlöningsförhöj ningen från 1915 års ingång.

Westins framställning att vid sitt tillträde av den nya befattningen

i generalpoststyrelsen få behålla samma avlöning, som han förut haft

i postsparbanken, har också Kungl. Maj:t på regeringsrättens hemställan

funnit ej föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Vidkommande Westins senare framställning att erhålla en till 6,000

kronor förhöjd avlöning från och med den 1 januari 1915, har generalpoststyrelsen,

som nämnts, hemställt om bifall till densamma, under

framhållande att Westins ansökan till intendentstjänsten syntes hava

tillkommit genom missuppfattning av gällande avlöningsbestämmelser

samt att Westin härigenom lidit avsevärd inkomstminskning. Det må

ock erkännas, att uttrycket »i behörig ordning förflyttad» i de åberopade

stadgandena rörande rätt till avlöningsförhöjning vid förflyttning

från tjänst i postsparbanken till tjänst i postverket kan giva anledning

till antagandet, att härmed avses jämväl sådan förflyttning efter egen

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung1. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 2.

ansökning. Rent sakligt sett synes det för övrigt mycket berättigat,

att tjänstgöring i ordinarie befattning i det ena av dessa ämbetsverk

tillgodoräknas vederbörande vid förflyttning till motsvarande tjänst i det

andra verket, oavsett om denna förflyttning skett tvångsvis eller på grund

av ansökning.

Vad angår den inkomstminskning, som Westin fått vidkännas i

sammanhang med sin förflyttning, ber jag att även få erinra, att Kungl.

Maj :t den 25 september 1914 fastställt nytt avlöningsreglemente för

tjänstemän vid postsparbanken. I övergångsbestämmelserna till detta

stadgas, att vissa tjänstemän äga tillgodoräkna sig den tid, som förflutit

sedan de tillträtt fast förordnande å innehavande befattning eller befattning

tillhörande, bland annat, närmast lägre avlöningsgrupp. Detta

stadgande skulle varit tillämpligt å Westin, därest han kvarblivit i postsparbanken.

Enär Westin, om han kvarstått såsom förste aktuarie i

postsparbanken vid 1915 års ingång, då det nya avlöningsreglementet

trädde i kraft, skulle innehaft sin befattning såsom förste aktuaide

under tre år och han dessförinnan under mer än nio år innehaft fast

förordnande å aktuarietjänst i postsparbanken, vilken tjänst tillhör närmast

lägre avlöningsgrupp, hade han såsom förste aktuarie med 1915

års ingång ägt uppbära slutavlöningen å tjänsten eller 6,500 kronor.

Den inkomstminskning, som estin fått vidkännas, är alltså ganska

avsevärd.

Jag anser mig därför böra biträda den hemställan, som regeringsrättens

flesta ledamöter gjort, och föreslår alltså, att Westin må beredas

rätt att från och med år 1915 för sin nuvarande tjänst såsom intendent

i generalpoststyrelsen komma i åtnjutande av första och andra avlöningsförhöjningarna

vid tjänsten.

Här efteråt intagna tabell utvisar den föreslagna lönestaten för

generalpoststyrelsen för år 1917, med däri gjord jämkning i anledning

av de för Westin föreslagna ålderstilläggen, jämförd med samma stat

för år 1916.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

11

ökning

Minskning

år 1917

i

år 1917

i

År 1916.

År 1917.

förhållande

förhållande

till är 1916.

till år 1916.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Generalpostdirektören ................................

13,000

_

13,000

_

4 byråchefer .............................................

35,500

—

35,500

—

1 kamrerare .............................................

7,000

—

7,000

—

B sekreterare .............................................

34,500

—

34,000

—

—

—

500

—

1 ombudsman ..........................................

6,000

—

6,000

—

3 förste aktuarier.......................................

19,000

—

19,500

—

500

—

2 intendenter............................................

13,000

—

12,500

—

—

—

500

—

1 aktuarie ...............................................

5,500

-

5,500

—

1 förrådsförvaltare ....................................

5,000

—

5,000

—

7 notarier ................................................

35,700

—

35,300

—

—

—

400

—

1 registrator .............................................

5,000

—

5,000

-

5 revisorer ..............................................

27,500

—

27,500

—

3 revisorer och bokhållare ...........................

16,000

—

15,500

—

—

—

500

—

18 förste postexpeditörer, manliga..................

64,500

—

66,900

—

2,400

—

13 postexpeditörer , » ..................

36,600

—

36,600

—

22 » , kvinnliga ........................

41,800

—

41,800

—

33 biträden, kvinnliga .................................

51,250

—

51,250

—

19 vaktmästare ..........................................

28,000

—

28,000

—

Förste vaktmästaren, arvode...........................

200 1—

200

1-

Summa

445,050

—

446,050

—

2,900

—

1,900

—

1

-

ökning kr. 1,000

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

Ordinarie löner och tjänstgöring spenningar.

I staten för år 1916 är anslaget till ordinarie löner och tjänstgöringspenningar

åt de vid distrikts- och lokalförvaltningarna anställda

tjänstemännen upptaget till 9,549,100 kronor. I detta belopp är jämväl

inberäknat ersättning jämlikt § 8 i avlöningsreglementet i form av

tillägg till tjänstgöringspenningarna till vissa postvaktmästare och postiljoner

för bestridande av viktigare göromål.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ökning av

antalet förste

postvaktmästare

och

förste postiljoner.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Styrelsen meddelar, att sagda anslag, såvitt nu kan beräknas,

torde för år 1916 bliva tillräckligt.

Beträffande det belopp, vartill ifrågavarande anslag bör beräknas

för år 1917, anför generalpoststyrelsen till en början följande:

»För år 1917 inträder visserligen genom ålderstillägg förböjning i avlöningsbeloppen

för ett flertal tjänstemän, men å andra sidan kunna för samma år —

genom pensionering, dödsfall eller annan avgång bland äldre tjänstinnehavare

och dessas ersättande med yngre tjänstemän — väsentliga nedsättningar i de

för nuvarande befattningshavare upptagna avlöningsbeloppen beräknas uppstå.

En stor del utnämnde postexpeditörer kunna numera icke beredas fast placering,

utan användas året om (med undantag av semestermånaden) såsom vikarier i anledning

av tjänstledighet eller förordnande å annan tjänst för tjänstemän av postexpeditörs

och högre grader. Då en icke fast placerad postexpeditör under vikariatet

åtnjuter sin egen avlöning — således icke blott lön utan jämväl tjänstgöringspenningar

—, komma tjänstgöringspenningarna för de postexpeditörer,

vilkas befattningar de uppehållit, att besparas postverket. Även i de fall, en ej

fast placerad postexpeditör själv åtnjuter ledighet, besparas dennes tjänstgöringspenningar.

Vid ledighet för enskilda angelägenheter såväl för tjänsteman utan

fast placering som för annan tjänsteman, för vilken vikarien i sista hand utgöres

av en tjänsteman utan fast placering, sker besparing tillika av en del utav lönen.

Därtill kommer att vid förordnande hos generalpoststyrelsen för tjänstemän vid

distrikts- och lokalförvaltningarna dessa tjänstemän tillkommande tjänstgöringspenningar,

vilka utbetalas i generalpoststyrelsen, belasta vederbörande anslag

för generalpoststyrelsen i stället för distrikts- och lokalförvaltningarna.

Med hänsyn härtill torde, med ledning av nu kända förhållanden för enahanda

antal tjänstemän, som upptagits i staten för år 1916, utgifterna till avlöningar

och tjänstgöringspenningar för distrikts- och lokalförvaltningarnas tjänstemän

för ar 1917 komma att uppgå till allenast 9,494,300 kronor eller således

54,800 kronor mindre än det i 1916 års stat upptagna belopp.»

Generalpoststyrelsen har emellertid jämväl för år 1917 föreslagit

ökning av antalet förste postvaktmästare och förste postiljoner samt

postvaktmästare och postiljoner.

Styrelsen erinrar härvid till en början, att, sedan med 1910 års ingång

på ordinarie stat uppförts 450 ''förste postvaktmästare och förste

postiljoner, ökning, med undantag för år 1911, årligen skett av antalet

dylika tjänstemän. Sålunda blevo i respektive stater upptagna:

för år 1912...................................................... 525

» » 1913...................................................... 560

» » 1914..................................................... 590

t> » 1915..................................................... 640

» » 1916...................................................... 665.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Därefter meddelar styrelsen, att antalet postvaktmästare och postiljoner,

som i egenskap av t. f. förste postvaktmästare och t. f. förste postiljon

er bestrida göromål, avsedda att i regel handhavas av förste postvaktmästare

och förste postiljoner, den 1 september 1915 utgjorde 217

mot 243 vid ungefär motsvarande tidpunkt år 1914. Dessa 217 tjänstemän

hade erhållit sina uppdrag:

1

st..................

............... år

1905

1

» ..................

................ »

1906

2

>>.................

................ »

1907

3

» .................

................ »

1908

5

» .................

................ ).>

1909

40

» ...............

.............. ))

1910

32

st..................

............... år

1911

52

»..................

................ »

1912

34

:»..................

............... »

1913

22

>).................

................ »

1914

25

»...............

............... »

1915.

Beträffande storleken av den ökning i antalet befattningshavare av

ifrågavarande slag, som med tillämpning av samma norm, som kommit

till uttryck i 1915 och 1916 års stater, borde beräknas for ar 1917,

anför generalpoststyrelsen följande:

»Av ovannämnda 217 tjänstemän, vilka bestrida göromål avsedda att i regel

handhavas av förste postvaktmästare och förste postiljoner, bliva vid tillsättandet

från och med 1916 års ingång av de i staten för sistnämnda ar upptagna 25

nya befattningar av ifrågavarande slag 25 befordrade fall ordinarie, varjamte

ytterligare omkring 20 (5 under återstående delen av ar 191o och lo unde

år 1916) kunna på grund av avgång genom dödsfall, pensionering eller dylikt

bland ordinarie förste postvaktmästare och förste postiljoner beraknas b iv

före utgången av år 1916 överflyttade på ordinarie stat Vid 1917 ars början

torde sålunda av nämnda 217 tjänsteman omkring 172! återstå såsom faUforordnade,

av vilka 7 skulle hava erhållit uppdraget redan under ar 1910 och 32 stycken

under år 1911. Visserligen kunna under år 1917 på grund av årgång bland den

ordinarie motsvarande personalen genom pensionering m. m. omkring 2U stycKen

beräknas bliva befordrade till ordinarie förste postvaktmastare eller förste postiljoner.

Men även med denna avgång skulle av dem, som erhållit sitt uppdrag

under år 1911, vid 1917 års utgång 19 kvarstå i tillförordnad tjänsteställning av

nu lfrg|^^ni^ostmannaförbundet har hos generalpoststyrelsen gjort framställning

om ökning av antalet ordinarie förste postvaktmästare och förste postiljoner

med 50, vilken framställning understötts av svenska posfaljonsforeningen.

Generalpoststyrelsen anser sig icke kunna ifrågasätta sa stort antal, ^ emellertid

av de 52, vilka förordnats under år 1912, 5 hava erhållit uppdraget i fråga

under första kvartalet, har generalpoststyrelsen funnit sig kunna för sm del tillstyrka,

att 25 nya ordinarie förste postvaktmastare- och förste postiljonsbefattningar

upptagas i 1917 års stat. Tjänstetiden för ej blott nyss namnda 19 tjanste
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

man utan även ett mindre antal av dem, som erhållit sitt uppdrag under år 1912

kan nämligen anses bliva längre än den tid, som är skälig för prövande av vederborandes

lämplighet för befordran till ordinarie förste postvaktmästare eller förste

postiljon.

generalpoststyrelsen redan vid avgivande av sitt underdåniga förslag

till stat för driftkostnader år 1915 framhållit, är styrelsen av den uppfattningen5

att överflyttande å ordinarie stat av nu ifrågavarande tjänstemän årligen bör ske’

givetvis under den förutsättningen att postverkets behov sådant kräver samt att

en lämplig proportion därvid bibehålies mellan ordinarie och tillförordnade förste

postvaktmastare och förste postiljoner.

I anseende till poströrelsens utveckling samt fortsatt överflyttande på förste

postvaktmastare och förste postiljoner av göromål, som förut anförtrotts postexpeditorer.

lärer kunna beräknas, att för åren 1916 och 1917 komma att meddelas

uppdrag såsom t. f. förste postvaktmästare och förste postiljoner åt ett

icke oväsentligt antal tjänstemän.»

På grund härav hemställer generalpoststyrelsen, att antalet ordinarie

förste postvaktmästare och förste postiljoner, i staten för år 1916 upptaget

till 665, måtte i staten för år 1917 ökas med samma antal som för ''år

1916 eller med 25 stycken och sålunda bestämmas till 690.

Rörande den anslagsökning, som vid bifall till generalpoststyrelsens

hemställan skulle erfordras, anför styrelsen följande:

»Då årsavlöningen till en var av de sålunda befordrade torde kunna beräknas

komma att utgå med 1,700 kronor, erfordras en höjning av anslaget till

förste postvaktmastare och förste postiljoner med omkring 42,500 kronor.

Enär emellertid genom ifrågavarande tjänstemäns befordran minskning kan

DGräKiläS uppstå

dels i anslaget till ordinarie postvaktmästare och postiljoner med skillnaden

mellan de befordrades beräknade avlöning, 1,400 kronor, för en var vid befordrmgstillfallet,

tillsammans 35,000 kronor, jämte tillägg till tjänstgöringspenmngarna

enligt § 8 i avlöningsreglementet, tillhopa 4,500 kronor, eller sammanlagt

39 500 kronor, och beraknad mimmiavlöning, 1,200 kronor, för de i succession

befordrade extra postiljonerna, 30,000 kronor, eller således kronor 9 500: —

dels ock i anslaget till extra tjänstemän med.................... » 27’000:

eller tillhopa med ........................................................................... j 3650(1^"

kommer i verkligheten kostnadsökningen för de 25 nya förste postvaktmastarna

och förste postiljonerna sålunda att utgöra allenast 6,000 kronor.»

Generalpoststyrelsen upplyser, att anslaget till förste postvaktmästare

oeh förste postiljoner, i staten för år 1916 upptaget till 1,268,700 kronor,

for år 1917 skulle, såvitt nu kan beräknas, till följd av invänta ålders
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

tillägg samt avgång och befordringar bland personalen, med samma

antal tjänstemän som för år 1916, 665 stycken,

komma att uppgå till ..................................................... kronor 1,275,000: .

Vid bifall till generalpoststyrelsens hemställan

om uppförande å 1917 års stat av 25 nya förste

postvaktmästare och förste postiljoner skulle anslaget

för samma år höjas med.................................. »_42,500:

och sålunda utgöra kronor 1,317,500: —.

Beträffande ordinarie postvaktmästare och postiljoner meddelar generalpoststyrelsen,

att antalet dylika befattningshavare i postverkets stater

fastställts

för år 1914 till

» » 1915 »

» »1916 »

1,740

1,890

1,975.

Den extra personalen utav vaktmästargrad, för vars sammansättning

redogörelse lämnats i den till nästlidet års riksdag avlåtna proposition

angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader för

år 1916, uppgick den 1 september 1915, enligt vad styrelsen vidare

meddelar, till 427 stycken. Av dessa voro

2 ....

1 ....

2 ....

4 ....

181 ....

80 ...

76 ...

81 ....

antagna år 1907

» 1908

»

»

»

»

»

»

»

» 1909

» 1910

» 1911

» 1912

» 1913

» 1914.

Under återstående delen av år 1915 kunde av detta antal, enligt

vad styrelsen beräknar, 122 antagas bliva befordrade, nämligen

på grund av avgång bland de ordinarie ............................................ 12

i succession efter de i 1916 års stat uppförda 25 nya förste postvaktmästare

och förste postiljoner ............................................... 25

genom de i 1916 års stat upptagna 85 nya postvaktmästare
-

och postiljonsbefattningarna

85

122.

Ökning ar

antalet poatvaktmästare

och poatiljoner.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

På grund av avgång genom dödsfall, pensionering eller befordran

torde under år 1916 kunna beräknas i succession komma att

befordras .................................................................................................... 45.

Vid bifall till generalpoststyrelsens förslag om upptagande i staten

för år 1917 av ytterligare 25 förste postvaktmästare och förste

postiljoner skulle befordran kunna ske till ordinarie postvaktmästare

och postiljoner av samma antal extra tjänstemän ......... 25.

Av ovannämnda 427 extra tjänstemän skulle sålunda vid 1916 års

utgång hava befordrats ....................................................................... 192

och alltså såsom obefordrade kvarstå 235 extra postiljoner.

Beträffande befordringsutsikterna för sistnämnda tjänstemän anför

styrelsen följande:

»Av dessa vid 1916 års utgång såsom obefordrade kvarstående extra tjänstemän

kunna omkring 78 stycken beräknas hava konstituerats till extra under år

1912 och således i avseende å tjänstetid såsom extra tjänstemän hava att räkna

sig till godo omkring 4 år, eller den tid, som enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen

gillade principer ansetts såsom den normala för vinnande av ordinarie

anställning uti nu ifrågavarande tjänstegrad. Härtill kommer, att de, innan de

blivit extra postiljoner, haft en föregående tjänstgöringstid såsom reservpostvaktmästare

eller reservpostiljoner.»

I enlighet med därom av såväl svenska postmannaförbundet som

svenska postiljonsföreningen bos generalpoststyrelsen gjord framställning

hemställer styrelsen därför, att ytterligare 15 ordinarie postvaktmästare

och postiljoner uppföras å postverkets avlöningsstat för är 1917.

Vid bifall härtill skulle samma stat komma att upptaga 2,050 dylika

tjänstemän.

Angående den kostnadsökning, som bleve en följd av nämnda

hemställan, anför styrelsen:

»Överflyttning på ordinarie stat av ifrågavarande extra tjänstemän komme,

då envar av dem finge såsom ordinarie uppbära en avlöning av 1,200 kronor, att

öka anslaget till avlöning åt postvaktmästare och postiljoner med 90,000 kronor.

Då arvodena till dessa tjänstemän, därest de kvarstode som extra, kunde beräknas

till 1,080 kronor för var och en, eller således utgöra tillhopa 81,000 kronor,

komme emellertid av denna anledning ökningen på avlöningsstaten i dess helhet

att belöpa sig till endast 9,000 kronor.»

Generalpoststyrelsen meddelar, att anslaget till postvaktmästare och

postiljoner, för år 1916 upptaget till 2,789,400 kronor, skulle, på grund

av intjänta ålderstillägg samt avgång och befordran bland personalen,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 17

med samma antal som för år 1916, 1,975 stycken, i staten för år 1917

komma att uppgå till .....................................................kronor 2,804,400: .

Vid bifall till generalpoststyrelsens förenämnda

framställning om anställande av 75 nya postvaktmästare

och postiljoner, ökas anslaget med »_90,000:

och uppgår till.....................................................................kronor 2,894,400. .

Genom överförande på ordinarie stat av 25

t. f. förste postvaktmästare respektive postiljoner

och nytillsättande i dessas ställe av 25 postvaktmästare-

och postiljonsbefattningar minskas anslaget,

såsom styrelsen förut nämnt, med __»_9,500: ,

varför anslaget sålunda för år 1917 borde beräknas

till......... ......................................................................kronor 2,884,900: —.

Vad generalpoststyrelsen hemställt i fråga om anslag till avlöningar Departement,- vid distrikts- och lokalförvaltningarna finner jag mig böra till alla delar e

tillstyrka. Den föreslagna ökningen i antalet tjänstemän, 25 förste postvaktmästare

och förste postiljoner samt 75 postvaktmästare och postiljoner,

synes nämligen vara betingad av postverkets fortgående utveckling

och i övrigt stå i full överensstämmelse med de principer, som i

förevarande hänseende tidigare godtagits.

Enligt vad ovan anförts, skulle, därest min hemställan om ökning

i antalet förste postvaktmästare och förste postiljoner samt postvaktmästare

och postiljoner bifölles, detta föranleda en ökning i det förut

för år 1917 beräknade, eljest erforderliga anslaget till löner och tjänstgöringspenningar,

............................................................... kronor 9,494,300: ,

med för 25 förste postvaktmästare och förste postiljoner » 42,500:

och för 75 postvaktmästare och postiljoner................. »_80,500: .

Slutbeloppet av de löner och tjänstgöringspenningar,

som för år 1917 beräknas komma att

utgå till de vid distrikts- och lokalförvaltningarna

placerade tjänstemännen, skulle sålunda utgöra kronor 9,617,300:

Detta innebär en förhöjning med 68,200 kronor i förhållande till

motsvarande belopp för år 1916, 9,549,100 kronor.

Emellertid vill jag framhålla, hurusom, på sätt av det ovanstående

framgår, vid bifall till de av mig framlagda förslagen om inrättande av

nya tjänster följande besparingar skulle komma att äga rum i arvoden

till extra tjänstemän, nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 2 höft. (.Nr 2.) 3

Samman
fattning.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

för förste postvaktmästarna och förste postiljonerna kronor 27,000: —

)) postvaktmästarna och postiljonerna ...................... » 81,000: —

eller kronor 108,000: —.

Fördelningen av anslaget till löner och tjänstgöringspenningar för

tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna skulle komma att äga

rum på de olika grupperna av befattningshavare på sätt framgår av

efterföljande tabell.

Antal

befattnings-

havare.

Befattningshavare.

År

1916.

Kr.

År

1917.

Kr.

Ökning

år 1917

i för- hållande

till år

1916.

Kr.

Minskning

år 1917

i för- hållande

till år

1916.

Kr.

År

1916.

År

1917.

6

6

Postdirektörer...............................

46,500

46,500

-

11

11

Postmästare av klass 1 A...............

78,200

—

78,200

J

—

—

—

—

23

23

» » » IB ...............

149,000

—

149,000

—

—

—

_

_

6

6

Överkontrollörer ...........................

36,500

—

37,500

—

1,000

—

—

—

15

15

Postmästare av klass 2 A...............

90,000

—

89,500

—

—

—

500

—

7

7

Förste kontrollörer ........................

42,000

—

42,000

—

—

—

—

—

28

28

Postmästare av klass 2 B...............

154,000

—

154,000

—

1

—

—

—

86

86

» » » 3 ...

430,000

—

429,600

—

—

—

400

—

53

53

Kontrollörer .................................

264,600

—

265,000

400

—

—

—

89

89

Postmästare av klass 4 ..................

401,900

—

397,500

—

—

—

4,400

—

152

152

Förste postexpeditörer, manliga.........

614,200

—

618,000

—

3,800

—

—

—

27

27

» » , kvinnliga ......

67,900

—

67,300

—

—

600

—

875

875

Postexpeditörer, manliga..................

2,571,000

—

2,509,400

—

—

—

61,600

—

270

270

» , kvinnliga ...............

519,600

—

505,600

—!

—

—

14,000

—

16

16

Biträden, kvinnliga........................

25,600

—

25,800

—

200

—

—

—

665

690

Förste postvaktmästare och förste pos-

tiljoner ....................................

1,268,700

—

1,317,500

—

48,800

—

—*

—

1,975

2,050

Postvaktmästare och postiljoner ......

2,789,400

—

2,884,900

—I

95,500

—

—

—

Summa kr.

9,549,100

9,617,300

—

149,700

—

81.500

—

Ökning kr. 68,200

Ändring av

§ 8 i avlöningareglementet.

1 detta sammanhang ber jag få omnämna en av generalpoststyrelsen

i dess förevarande skrivelse gjord framställning om visst tillägg till § 8

i avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket den 20 juni 1913.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj: tu Nåd. Proposition Nr 2.

Nämnda paragraf är så lydande:

»Postvaktmästare eller postiljon, som meddelats uppdrag att tills vidare

bestrida viktigare göromål, kan erhålla tillägg till tjänstgbnngspennmgarna med

högst 20 kronor, för månad räknat, enligt de närmare bestämmelser, som meddelas

av generalpoststyrelsen.»

Generalpoststyrelsen anför i detta ämne följande:

»Vid upprepade föregående tillfällen har generalpoststyrelsen närmare utvecklat,

hurusom styrelsen lett verkets skötsel i den riktning, att okad användning

vunnits för tjänstemän av postvaktmästares grad. Under saval ar 1. 14 som

år 1915 har också ett avsevärt antal postexpeditörstjänster utbytts mot förste

postvaktmästare- eller förste postiljonsbefattningar.

Vissa av de göromål, som enligt tillämpade principer numera anförtros åt

förste postvaktmästare och förste postiljoner, måste emellertid betraktas såsom

särdeles maktpåliggande. Detta är särskilt fallet med avseende a de av ifrågavarande

tjänstemän, som utöva förmanskap antingen vid postkontor for större

arbetsstyrka eller eljest under krävande förhållanden eller ock inom postkupe,

där enligt vanlig tjänstgöringsordning minst tre tjänstemän tjänstgöra samtidig .

Generalpoststyrelsen anser det önskvärt, att möjlighet beredes styrelsen a

kunna i vissa särskilda, jämförelsevis ringa antal fall tilldela de förste postvaktmästare

och förste postiljoner, som bestrida de allra viktigaste av de till dylika

tjänstemän överlåtna göromål, ett tillägg till tjänstgönngspennmgarna i likhet

med vad, jämlikt § 8 i gällande avlöningsreglemente, redan for närvarande ar

medgivet beträffande postvaktmästare och postiljoner.

"Då ett dylikt medgivande, på sätt nyss nämnts, endast ar avsett att komma

till användning i ett fåtal fall, anser generalpoststyrelsen ett bifall till styrelsens

framställning icke behöva medföra ökning av utgifterna av beskaffenhet att ova

något egentligt inflytande på storleken av vederbörande anslagsbelopp.

Framställning i nu omliandlade syfte har såväl i år som vid föregående tillfällen

framkommit från postmannaförbundets sida. Svenska posto] onsforeningen

har i år jämväl för sin del anslutit sig till framställningen.»

På grund av vad sålunda anförts har generalpoststyrelsen hemställt,

att till ovanberörda paragraf måtte fogas ett tillägg av följande lydelse.

»Dylikt tillägg till belopp av 20 kronor för månad kan jämväl tilldelas förste

postvaktmästare och förste postiljon, som bestrider göromål av särskilt maktpåliggande

art.»

Generalpoststyrelsens förevarande förslag avser att bereda möjlighet

för styrelsen att, i likhet med vad redan är bestämt beträffande postvaktmästare

och postiljoner, kunna tilldela jämväl förste postvaktmästare

och förste postiljoner ett tillägg, till. tjänstgöringspenningarna. Förslaget

härutinnan ansluter sig till de riktlinjer, som, enligt vad vid upprepade

tillfällen närmare utvecklats, på senare tider allt mer och mer följts

inom postverket i syfte att, för undvikande av användning utav överkvalificerad

arbetskraft, åt tjänstemän av lägre grad överlåta mera makt
-

Departements
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

påliggande göromål, vilka förut anförtrotts åt tjänstemän av högre grad.

Det torde få anses ligga i statsmakternas intresse att främja ett strävande

i sådan riktning, och då för övrigt det av styrelsen ifrågasatta

medgivandet icke skulle komma till användning annat än i ett fåtal fall

och således icke bliva av någon större ekonomisk innebörd, tillstyrker

jag det föreliggande förslaget. Det nya stadgandet torde dock böra förtydligas

så att klart framgår, att tilldelandet av ifrågavarande avlöningsförbättring

skall jämväl i fråga om förste postvaktmästare och förste

postiljoner ske enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av generalpoststyrelsen.

Någon ökning av anslaget till löner och tjänstgöringspenningar

anses icke erforderlig på grund av det föreslagna tillägget.

Ortstillägg och hyresbidrag.

Ifrågavarande anslag är i staterna upptaget:

år 1 914 till......... kronor 880,000: —

» 1915 » ....... b 930,000: —

» 1916 » ........ » 950,000: —.

Vid avgivande av nästföregående statförslag anförde generalpoststyrelsen,

att utgifterna för år 1914, så vitt då kunde beräknas, komme

att uppgå till omkring 895,000 kronor. Styrelsen meddelar nu, att utgifterna

i fråga icke stigit till mer än 872,003 kronor. För åren 1915

och 1916 torde dock utgifterna, enligt vad styrelsen vidare anför, komma

att uppgå till de för dessa år anvisade belopp.

Generalpoststyrelsen anför beträffande anslaget för år 1917 följande:

»Genom nådigt brev till generalpoststyrelsen den 26 juni 1915 angående

ändrade bestämmelser rörande sjukavlöning till extra tjänstemän vid postverket

m. m. har föreskrivits, att jämväl extra postexpeditörer eller extra postiljoner

utan fast placering under viss förutsättning äga uppbära närmare bestämd ersättning

under sjukdom. Dessa ändrade bestämmelser föranleda givetvis någon ökning

av utgifterna under anslaget. Då ortstillägget står i visst förhållande till

avlöningen, medföra intjänade ålderstillägg för de ordinarie samt förhöjning av

arvodet för de extra tjänstemännen jämväl en förhöjning i ortstillägget.»

I anledning av vad sålunda anförts samt med hänsyn till den personalökning,

som för år 1917 är att beräkna, föreslår generalpoststyrelsen

en förhöjning i anslaget med 20,000 kronor i förhållande till

motsvarande anslag för år 1916, varigenom anslaget för år 1917 skulle

komma att förslagsvis fastställas till 970,000 kronor.

Generalpoststyrelsen erinrar i detta sammanhang, att beräkningarna

å förevarande anslag äro verkställda med hänsyn till nu gällande be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. M.aj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

stämmelser i avseende å beräknandet av ortstillägget beträffande såväl

grunderna för ortstilläggets utgående som även de olika orternas gruppering

i dyrortshänseende.

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. in.

De utgifter, som bestridas av anslaget under denna titel, utgöras

av:

a) arvoden till extra tjänstemän med fast placering och till sådana

extra tjänstemän utan fast placering, som, ehuru de stå till verkets förfogande,

ej innehava tjänstgöringsuppdrag;

b) dispositionsanslag för tillgodoseende av vare sig mera stadigvarande

eller tillfälligare behov av personalförstärkning;

c) anslag för beredande av semesterledighet och sabbatsledighet åt

tjänstemän; _ _ .....

d) vikariatsersättning i anledning av sjukdomsfall m. m. för tjänstemän,

ordinarie och extra; av detta anslag utgår också ersättning åt

vikarie för tjänsteman, som inkallats till undervisningskurs.

Styrelsen hemställer, att anslaget till avlönande av extra postexpeditörer

med fast placering måtte bibehållas vid det vid uppgörande av

1915 och 1916 års stater beräknade beloppet kr. 15,000: .

Däremot framhåller styrelsen, att de s. k. expektansarvodena

till extra postexpeditörer, i 1915 och 1916

års stater beräknade till 2,000 kronor, synas kunna för

år 1917 beräknas till endast ................................................... ® 1,000: .

Beträffande anslaget till extra postiljoner med fast

placering anför styrelsen följande:

»Antalet extra postiljoner med fast placering, vilket den

1 september 1915 utgjorde 175, kan antagas vid årets slut

hava stigit till 190. Av detta antal skola, da i 1916 ars stat

upptagits 25 nya förste postvaktmästare- och förste postiljonstjänster

samt 85 nya postvaktmästare- och postiljonstjänster,

110 med 1916 års ingång vinna ordinarie anställning, så att i

början av år 1916 antalet funktionärer, om vilka nu är fråga,

kan antagas uppgå till omkring 80. Under år 1916 beräknas

detta antal komma att ökas med omkring 40, således till omkring

120. Vid bifall till styrelsens i det föregående framställda

förslag om överförande å ordinarie stat med 1917 års ingång

av 25 förste postvaktmästare- och förste postiljonsbefattningar

samt 75 postvaktmästare- och postiljonsbefattningar, varigenom,

på sätt närmare utvecklats under anslaget till löner och tjänst
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

göringspemxingar åt distrikts- och lokalförvaltningarnas personal,

under nu förevarande anslag skulle inbesparas sammanlagt

108,000 kronor, skulle vid 1917 års början kvarstå omkring 20

extra postiljoner med fast placering. Detta antal kan under

loppet av år 1917 antagas komma att ökas med omkring 40.»

Anslaget till avlönande av extra postiljoner med fast

placering, vilket för 1916 beräknats till 150,000 kronor,

synes därför, enligt vad styrelsen vidare anför, kunna

för år 1917 nedsättas till .........................................................

Jämväl expektansarvodena till extra postiljoner utan

fast placering, för 1916 beräknade till 8,000 kronor,

anser styrelsen för år 1917 kunna nedsättas och beräknas

till ................................................................................

Beträffande anslaget till avlönande av dispositionsbiträden

finner generalpoststyrelsen sig icke nu böra

ifrågasätta någon ändring, vadan detsamma för år 1917

upptagits till samma belopp som för år 1916,..................

Anslaget till semesterledighet, för år 1916 beräknat

till 270,000 kronor, torde, med hänsyn bland annat till

de föreslagna, ovan omförmälda 100 nya befattningarna,

böra förhöjas. Generalpoststyrelsen föreslår, att anslaget

för år 1917 beräknas till............................................................

Åven i anslaget till sabbatsledighet, vilket för 1916

beräknats till 125,000 kronor, torde erfordras någon förhöjning,

förslagsvis med 3,000 kronor, till ........................

I fråga slutligen om vikariatser sättning eu erinrar

styrelsen om följande:

»Jämlikt nådiga brevet den 26 juni 1915 har rätten för

extra tjänstemän att under sjukdom behålla del av arvodet,

vilken rätt förut varit förbehållen dylik tjänsteman med fast

placering, blivit utsträckt jämväl till extra tjänsteman utan

fast placering, vilken minst två kalenderår varit i egenskap av

extra tjänsteman i postverket anställd. Yid sjukdom under

högst sex månader uppbäres två tredjedelar av arvodet och därjämte,

i förekommande fall, om vederbörande är extra postexpeditör,

hela ortstillägget, men, om han är extra postiljon,

tre fjärdedelar av detsamma; och ankommer det på Kungl.

Maj:ts prövning i varje särskilt fall, om och till huru stor del

arvode må till sådan extra tjänsteman under sjukdom utgå

jämväl under längre tid. Annan extra tjänsteman, som mera

stadigvarande ställt sig till postverkets förfogande, äger vid

sjukdom under högst sex månader uppbära, om han är extra

kr. 44,000: —.

» 6,000: —.

» 140,000:—.

» 275,000:—.

» 128,000:—.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

postexpeditör, en krona för dag, men om lian är extra postiljon,

67 öre för dag. .

Den sålunda utsträckta rätten till sjukavlomng för extra

tjänstemän torde visserligen endast i jämförelsevis ringa mån

öka postverkets kostnader, men, med hänsyn till de ökade utgifter,

som under senare åren visat sig uppstå för bestridande

av vikariatsersättning med anledning av sjukdom eller annan

ledighet för såväl ordinarie som extra personal,1 finner generalpoststyrelsen

sig nödsakad föreslå, att det för ändamålet i staten

för år 1916 upptagna anslagsbeloppet, 265,000 kronor, ökas.»

Styrelsen hemställer därför, att anslaget för 1917

upptages till...............................................................................__

kr. 285,000:

kr. 894,000:-

Anslaget i sin helhet under denna utgiftstitel skulle

alltså komma att uppgå till................................................ .....

vilket innebär en minskning med 81,000 kronor i förhållande

till anslaget för år 1916, 975,000 kronor.

Emot generalpoststyrelsens hemställan i fråga om anslagen till orts- Departementstillägg

och hyresbidrag samt till arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning

m. m. har jag intet att erinra, utan får till alla delar tillstyrka

densamma.

Summan av samtliga under avlöningar till distrikts- och lokal- sammanfattförvaltningarna

förekommande anslag är i staten för år 1916 fastställd

till ................................................................................ kr. 11,474,100:

Läggas härtill ovan föreslagna förhöjningar,

nämligen:

å anslaget till löner och tjänstgöringspenningar »

samt å anslaget till ortstillägg och hyresbidrag

men från summan härav,.

68,200:

20,000:

dragés föreslagen nedsättning i anslaget till arvoden

åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m.,.

kr. 11,562,300:—,

» 81,000: —,

komma samtliga under avlöningar till distrikts- och

lokalförvaltningarna upptagna anslag att för år 1917

utföra....................................................................................... kr- 11,481,300:—,

vilket innebär en förhöjning i förhållande till år 1916 av 7,200 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

3. Övriga anslag.

Arvoden till po st stationer.

Anslaget har för vart och ett av åren 1914, 1915 och 1916 upptagits

till ett belopp av 2,150,000 kronor.

Utgifterna å anslaget hava för år 1914 uppgått till 1,841,472 kronor,

innebärande en ökning vid jämförelse med utgifterna för år 1913 av

18,510 kronor eller omkring 1 %. För år 1915 torde, enligt vad styrelsen

meddelar, utgifterna kunna beräknas komma att uppgå till omkring''

2,015,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har i detta sammanhang lämnat följande redogörelse

i poststationsfrågan, innefattande vissa ekonomiska och andra

uppgifter:

»Huvudparten av den år 1915 inträdda utgiftsstegringen faller på ersättningarna

för handhavandet av de s. k. järnvägspoststationerna eller de poststationer,

vilka efter åtagande av vederbörande järnvägsförvaltning handhavas av

järnvägsstationens föreståndare.

Genom nådigt brev den 3 december 1909 har bestämts, att ersättningen för

sagda poststationers skötande skall, därest poststationens uppbörd icke överstiger

7,000 kronor, utgå efter någondera av femton genom samma nådiga brev

fastställda olika avlöningsklasser med ett för varje avlöningsklass bestämt årligt

arvodesbelopp. Till detta kommer för de tio högsta avlöningsklasserna ett till

beloppet likaledes fixerat fast biträdesanslag. Genom nämnda nådiga brev har

tillika förklarats, att på generalpoststyrelsens bestämmande skall ankomma, till

vilken av förenämnda avlöningsklasser varje station skall hänföras. Med anledning

härav fastställde generalpoststyrelsen den 13 december 1909 vissa allmänna

grunder för ifrågavarande ersättnings reglerande. Hänsyn tages därvid till såväl

uppbördens storlek som ock antalet behandlade försändelser, in- och utbetalade

postanvisningsbelopp, verkställda tidningsabonnemang m. m. vid vederbörande

poststationer. Enligt dessa allmänna grunder skall avlöningsreglering äga rum

för period av fem år. Under år 1914 har reglering skett för perioden 1915

En jämförelse mellan poströrelsens omfattning vid de i regleringarna ingående

poststationerna de båda år, som ligga till grund för de två sista regleringarna,

nämligen åren 1908 respektive 1913, utvisar, att sammanlagda uppbörden

ökats från 3,203,778 kronor till 3,546,253 kronor eller med omkring 11 %. Beträffande

övriga på regleringen inverkande faktorer har ökningen varit än mer

betydande. Särskilt har detta” varit förhållandet med beloppen av in- och utbetalade

postanvisnings medel. Dessa förete en ökning av över 130 %>.

Till följd av nu omförmälda stegring av poströrelsens omfattning har ock

inträtt en ökning i antalet järnvägspoststationer med uppbörd, överstigande 7,000

kronor, beträffande vilka generalpoststyrelsen, enligt bemyndigande i ovanberörda

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 2.

nådiga brev av den 3 december 1909, äger träffa särskilda avtal i fråga om ersättningens

storlek. I samband med regleringen ar 1909 träffades särskilt avtal

om 32 stationer, av vilka 15 voro belägna vid statens och 17 vid enskilda järnvägar.

Av de järnvägspoststationer, vilka skolat ingå i regleringen år 1914, både 59

stycken — 27 vid statens och 32 vid enskilda järnvägar — en uppbörd, överstigande

7,000 kronor. Ersättningsbeloppen för sistberörda stationers skötande,

vilka givetvis med hänsyn till arbetets omfattning uppgå till jämförelsevis avsevärda

belopp, har generalpoststyrelsen ansett höra regleras efter i huvudsak

likartade grunder som de, vilka tillämpas vid reglering av ersättningen till järnvägspoststationerna

med uppbörd, understigande 7,000 kronor. De av generalpoststyrelsen

sålunda beräknade ersättningarna hava i allmänhet accepterats av

vederbörande järnvägsförvaltningar; beträffande de vid statens järnvägar belägna

stationerna hava förhandlingarna emellertid ännu icke blivit slutförda.

Sammanlagda ersättningsbeloppet för handhavande av järnvägspoststationerna

från 1915 års ingång utgör, enligt den av generalpoststyrelsen verkställda

regleringen, 1,167,120 kronor, motsvarande en ökning vid jämförelse med de för

samma stationer vid 1914 års slut utgående ersättningsbeloppen av 131,938 kronor

eller 12,7 %>. I regleringen hava ingått 409 vid statens järnvägar belägna

poststationer med eu sammanlagd ersättningssumma. av 352,330 kronor samt

1,156 med enskilda järnvägar tillhöriga stationer förenade poststationer.. Av

sistnämnda 1,156 stationer voro 933 stycken med eu sammanlagd ersättningssumma

av 657,680 kronor inbegripna i mellan generalpoststyrelsen och vederbörande

järn vägsförvaltning träffade avtal om ersättningens utbetalande direkt till

förvaltningen. Ersättningen för de övriga 223 poststationerna, sammanlagt 15(,Ilo

kronor, utbetalas direkt till vederbörande stationsföreståndare.

I de för järnvägspoststationerna fastställda arvodena och fasta biträdesanslagen

vidtages icke någon ändring under den period, regleringen _ avser. Beträffande

de särskilda biträdesanslag, vilka generalpoststyrelsen, enligt bemyndigande i

nådiga brevet av den 3 december 1909, med hänsyn till särskilda, arbetet ökande

förhållanden anvisar vid vissa järnvägspoststationer, kunna däremot under regleringsperioden

vissa ändringar visa sig vara av omständigheterna påkallade. Dessa

särskilda biträdesanslag utgå emellertid med jämförelsevis ^obetydliga belopp,

sammanlagt för samtliga järnvägspoststationer till endast 71,630 kronor.

Nvöppnade järnvägspoststationer hänföras i regel först till lägsta avlöningsklassen"

Sedan sådan poststation varit i verksamhet minst ett kalenderår och

mera tillförlitlig erfarenhet rörande poströrelsen vid stationen vunnits, plägar

omreglering av ersättningen verkställas enligt de allmänna grunderna. Dessa

omregleringar torde i allmänhet icke komma att föranleda någon utgiftsökning

av större betydenhet.

Om utgifterna för skötandet av de med järnvägsstation förenade poststationerna

sålunda icke ökas i någon mera avsevärd man under tiden mellan regleringarna,

stegras däremot årligen utgifterna för de övriga, de s. k. lantpoststationerna,

vilkas föreståndare äro anställda medelst personliga kontrakt.

Ersättningen till sistnämnda poststationsföreståndare regleras icke, såsom

fallet är med järnvägspoststationerna, efter fastställda normer utan betalas den

ersättning, mot vilken för befattningens skötande fullt lämplig person, som jämväl

är i stånd att erbjuda väl belägen och i övrigt tjänlig lokal, är villig åtaga sig

befattningen i fråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Från de sålunda antagna poststationsföreståndarne inkomma i rätt stor utsträckning

framställningar om förhöjning av utgående ersättningsbelopp. Dylika

framställningar tillmötesgår generalpoststyrelsen i all den mån skälig anledning

därtill förefinnes, och har generalpoststyrelsen särskild uppmärksamhet riktad

på hithörande förhållanden för att tillse, att ersättningen står i rimligt förhållande

till det arbete, som av vederbörande poststationsföreståndare presteras.

I anslutning härtill har generalpoststyrelsen under senaste åren jämväl utan

ansökan beviljat ersättningsförhöjning åt lantpoststationsföreståndare, vilka uppburit

särskilt låg ersättning. Senast under år 1915 hava i sådan ordning avlönmgsförhöjningar

tilldelats 46 jioststationsförestandare med ett sammanlagt ökat

ärligt belopp av 4,935 kronor.

I anledning av gjorda ansökningar har generalpoststyrelsen därjämte beviljat

avlomngsf or hoj mngar till avsevärda belopp. Under år 1914 beviljades i

sadant hänseende ett ärligt belopp av 26,562 kronor.

Då^ alltså avlöningsförhöjningar åt lantpoststationsföreståndare under de

senaste åren i stor utsträckning av generalpoststyrelsen beviljats såväl efter som

utan föregående ansökan, torde det kunna antagas, att antalet dylika ansökningar

hädanefter skall minskas. Under första hälften av år 1915 hava endast 114 ansökningar

ingått, vilket torde tyda på nedgång i jämförelse med år 1914, då 292

ansökningar inkommo.

Enär lantpoststationsföreståndare sålunda, utan kontraktsuppsägning, kan

erhålla och även erhåller skälig förhöjning av sin ersättning, därest densamma

icke anses stå i lämpligt förhållande till postarbetet, har följden blivit, att antalet

kontraktsuppsägningar visat tendens att nedgå. Dylika uppsägningar förekomma

numera huvudsakligen endast då vederbörande önskar avsäga sig poststationsföreståndarebefattningen.

Antalet inkomna uppsägningar av lantpoststationsföreståndarekontrakt

utgjorde

Det toide kunna sägas, att i allmänhet ny poststationsföreståndare erhålles

mot samma ersättning, som den frånträdande åtnjutit. Detta belyses också därav,

att de under år 1914 avslutade poststationsföreståndarekontrakt, vilka upprättats

efter uppsägning av förutvarande kontrakt, föranlett en årlig kostnadsökning av

allenast omkring 5,300 kronor.

Antalet poststationer, som vid utgången av år 1913 utgjorde 3,136, har

under ag 1914 ökats till 3,181. Under tiden 1 januari—31 augusti 1915 hava inrättats

25 nya poststationer. På grund av att ersättningen vid nyinrättade poststation^,

såsom ovan beträffande järnvägspoststationerna antytts, till en början

sättes till lagt belopp i avvaktan pa tillförlitlig erfarenhet rörande omfattningen

P°stl''?re.lsen.’ begränsas den av sådan anledning uppkommande kostnadsökning

till jämförelsevis små belopp. Kostnadsökningen för de under år 1914 nyinrättade

poststationerna har uppgått till 10,745 kronor. För åren 1910—1914 har

den utav nyinrättande av poststationer föranledda årliga kostnadsökningen i

medeltal utgjort inemot 8,800 kronor för år.»

år 1911

. 147 stycken

1912

1913

1914

108 »

105 »

103 »

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 27

Generalpoststyrelsen, sura ansett höjning av anslaget för år 1917

obehövlig, hemställer, att detsamma fastställes till samma belopp som

för år 1910 eller till 2,150,000 kronor.

Arvoden till frimärksförsäljare.

Beträffande detta anslag anför styrelsen följande:

»För att bereda den korresponderande allmänheten tillfälle att jämväl å

andra ställen än å postanstalterna ävensom vid tillfällen, då dessa ej äro för

allmänheten tillgängliga, inköpa frankotecken, har sedan lång tid tillbaka av

postverket förordnats särskilda frimärksförsäljare, vanligen handelsidkare, som

hava öppen butik. ......

I enlighet med gällande allmänna föreskrifter i amnet har generalpoststyrelsen

bestämt, att, därest anställande inom postkontors område av frimärksförsäljare

anses vara av behov påkallat, postmästaren äger hos vederbörande postdirektör

avgiva förslag å pålitlig och lämplig person, varefter postdirektören antager

frimärksförsäljare. Dylikt uppdrag kan av postdirektören aterkallas. Hos

frimärksförsäljaren skall finnas att tillgå vanliga frankotecken av de slag och

valörer, som i allmänhet erfordras, och har han att mot kontant betalning inköpa

behövliga frankotecken vid det postkontor, inom vars område han är

anställd. 1 . . .... ...

Såsom ersättning för sitt bestyr med frankoteckensforsaljmngen atnjot försäljaren

intill 1884 års utgång en rabatt av två procent av inköpssumman. Sedan

generalpoststyrelsen i underdånig skrivelse den 29 november 1883 med förslag

till postverkets stater för år 1885 — i syfte att bereda förbättrade lönevillkor åt

vissa av postpersonalen — framställt förslag om nedsättning av den köpare av

frimärken medgivna rabatt, vilken ansags i allt flera fall liava för postpersonalen

kringskurit inkomsten av uppbördsprovision, samt detta förslag, uppå Kungl.

Maj:ts hemställan, antagits av 1884 års riksdag, blev genom nådigt brev den 30

maj 1884 förklarat, att vid köp av visst större parti frankotecken rabatt skulle

åtnjutas med en procent av inköpssumman.

Efter det emellertid blivit stadgat, att vid beräkning av den uppbörds- och

frimärksprovision, som tillkomme vissa tjänstemän vid postkontoren, något avdrag

ej vidare skulle ske för den frimärksförsäljare medgivna rabatten, föreslog generalpoststyrelsen

i underdånig skrivelse den 21 november 1902, med förslag till

postverkets stater för år 1904, att, då sålunda den viktigaste anledningen, varför

berörda rabatt blivit nedsatt från två till en procent, bortfallit, samt det ar for

år visat sig vara förenat med allt större svårighet att finna lämpliga personer,

som vore villiga att åtaga sig försäljning av frankotecken mot så ringa ersättning

som en rabatt av 1 procent, rabatten åter måtte höjas till tva procent, varigenom

tillfällena till inköp av frankotecken annorstädes än å postanstalt ansåges komma

att betydligt ökas, och sålunda viktiga fördelar skulle beredas den korresponderande

allmänheten, särskilt i de större städerna, ävensom postverket okad uppbörd;

Sedan riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning medgivit sådan höjning,

föreskrev Kungl. Maj:t, jämlikt nådigt''brev till generalpoststyrelsen den 10 juni

1903, att rabatten skulle utgöra två procent.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj''ds Nåd. Fruposition Nr 2.

Den enligt nådigt bemyndigande den 5 juli 1907 tillsatta kommission för

avgivande av yttrande och förslag angående ändrad organisation av generalpoststyrelsen

och därunder lydande förvaltningar samt lönereglering för tjänstemän

vid postverket föreslog uti sitt den 28 november 1907 avgivna betänkande, att

den rabatt, som tillgodokomme frimärksförsäljarne, skulle avskaffas. Kommissionen

ansåg nämligen, att ersättning lämpligen borde beredas frimärksförsäljarna

i annan form än såsom rabatt, även om denna ersättning fortfarande borde sättas

i ett visst förhållande till mängden av försålda frankotecken. Kommissionen

foreslog i sådant avseende, att frimärksförsäljare skulle åtnjuta ett arvode motsvarande

2 procent å inköpta frankoteckens värde.

... i.Någon erinran mot detta förslag, vartill föredragande departementschefen

jämlikt statsrådsprotokollet över civilärenden den 12 januari 1909 anslutit sio-,

törekom icke, och har Kungl. Maj:t genom nådiga brev dels den 27 augusti

1909 föreskrivit, att den till frimärksförsäljare utgående rabatten vid köp av

större mängder frankotecken skulle med 1910 års ingång upphöra, dels ock den

3 december 1909 föreskrivit, att arvode till frankoteckensförsäljare finge från 1910

års början utgå med två kronor för varje fullt hundratal kronor av värdet å de

frankotecken, som blivit av sådan försäljare inköpta å vederbörande postkontor.

.r anslutning härtill hava under titeln: »övriga anslag, arvoden åt frimärksf

or sälj are» i postverkets stater för vart och ett av åren 1910, 1911 och 1912 upptagits

ett förslagsanslag av 55,000 kronor, för vart och ett av åren 1913 1914

och 1915 75,000 kronor samt för år 1916 70,000 kronor.

I sammanhang härmed tillåter generalpoststyrelsen sig i underdånighet erinra

om, vad generalpoststyrelsen i fråga om frimärksförsäljare yttrat uti sina

underdåniga skrivelser den 23 och den 24 oktober 1912 med ''förslag till utgifter

för kapitalökning och till inkomstberäkning och stat för driftkostnader för år

1914. I den förstnämnda av dessa skrivelser har generalpoststvrelsen i fråga

om anslaget till inköp av inventarier hemställt om nödiga medel för anskaffande

av frimarksautomater och därvid anfört, att den utgift, som drabbade postverket

för inköp av dylika automater, kunde förväntas komma att åtminstone så småningorn

återvinnas genom indragning av frimärksförsäljningsställen och eu därav

följande minskning i postverkets kostnad för frimärksförsäljningen.

-J- ,den sei,are av nyssnämnda skrivelser har generalpoststyrelsen vidare anfört

följande: Arvodet till en del frimärksförsäljare skulle, i den mån automater

komme att tagas till användning, kunna besparas postverket. Då emellertid

fragan ännu ej vore slutligt behandlad och den antydda besparingen i allt fall

allenast vore att förvänta så småningom framdeles, ansåg generalpoststyrelsen sig

ej hora föreslå någon nedsättning i anslaget till arvoden åt frimärksförsäljare^

Ett liknande uttalande gjorde generalpoststyrelsen jämväl i sin underdåniga

skriveise den 25 september 1913 med förslag till inkomstberäkning och stat för

dnrtkostnader för år 1915.

Angående frimärksförsäljarne och deras arvode hava även riksdagens revisorer

uttalat sig, nämligen i sin berättelse om den år 1913 av dem verkställda

granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och

förvaltning under år 1912. Revisorerna hava här framhållit, hurusom enligt

deras uppfattning postverkets utgifter för arvoden till frimärksförsäljare skulle

kunna, om ej helt inbesparas, så åtminstone väsentligt nedbringas.’ Antalet

irankoteckensforsaljare ansågs vara omotiverat högt på vissa orter, varjämte den

medgivna provisionen 2 procent å det belopp, vartill de av frimärksförsäl
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

jama inköpta frankotecknen uppgingo — föreföll revisorerna val stor. ltevisorerna

höllo därför före, att både antalet försäljare och arvodets storlek kunde minskas.

Med anledning liärav anförde generalpoststyrelsen i underdånig skrivelse

den 7 januari 1914 bland annat följande. Generalpoststyrelsen både sedan länge

haft sin uppmärksamhet inriktad just på de av revisorerna anmärkta förhållandena

beträffande frimärksförsäljarnas stora antal samt meddelat föreskrifter åt

vederbörande postdirektörer tillse att, i all den mån så ansåges kunna äga rum

utan åsidosättande av allmänhetens berättigade intressen att äga lätt tillgång

till frankotecken, icke blott icke anordnades nya, utan även efter hand indroges

förutvarande frimärksförsäljningsställen. Det iåge emellertid i sakens natur, att

man i frågor av dylik art måste gå till väga med viss försiktighet. Klagomål

hade också ej sällan anförts lios"generalpoststyrelsen över att frimärksförsäljningsställen

indragits.

Sedan genom Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut åt generalpoststyrelsen

anvisats medel för inköp av frimärksautomater, påbörjades under år 1914 tillverkningen

av dylika automater.

Hittills hava uppsatts inalles omkring ett femtiotal frimärksautomater, dels

i Stockholm dels ock i ett flertal större landsortsstäder. Tillverkningen av dylika

automater fortgår alltjämt. Det är avsett, att ytterligare omkring 4o0 automater

skulle bliva färdiga till utplacering 1915 och 1916.

Vidkommande därefter frågan om begränsning av arvodet till frankoteckensförsäljare

har generalpoststyrelsen sedan längre tid tillbaka haft sin uppmärksamhet

riktad härpå, enär storleken av de belopp, för vilka en del frimärksförsäljare

gjorde inköp av frankotecken, givit anledning antaga, att vissa försäljare

sökte på ej avsett sätt öka frimärksavsättningen genom att exempelvis lämna rabatt

åt köpare. . .

Såsom generalpoststyrelsen meddelade i sitt underdåniga förslag till postverkets

stat för driftkostnader år 1916, hade styrelsen vid tiden för avgivande

av sagda statförslag frågan under närmare utredning. « .

Sedan frågan numera blivit slututredd, får generalpoststyrelsen härmed i

underdånighet anföra följande.

Antalet frimärksförsäljare samt beloppen av de till dem utbetalade arvoden

under senaste åren framgå av nedanstående tabell:

Frimärltsförsäljames

antal.

arvoden.

kr.

1910............

.......... 1,573

35,055: 49

1911............

.......... 1.440

59,925: 79

1912............

.......... 1,438

62,278: 69

1913...........

.......... 1.427

64,648: 66

1914............

........ 1,343

67,065: 42.

Av utredningen i ärendet framgår, att frimärksförsäljare i vissa fall bedriva

partiförsäljning av frankotecken. Sålunda lär t. ex. ett bolag, vilket tillhandahåller

tidningar, vykort o. d. — enligt vad upplysts — jämväl åtaga sig att åt

firmor verkställa frankering av prospekt o. d. Under det att de flesta frimärksförsäljama

under ett år avyttra frankotecken till jämförelsevis små belopp eller

intill 1,000 ä 2,000 kronors‘värde, förekomma fall, då frimärksförsäljare under ett

och samma år av postverket tillhandlat sig frankotecken till belopp av ej mindre

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

än 25,000 ä 30,000 kronors värde. Det nyssnämnda bolaget bär under de senare

åren härvidlag dock slagit rekord, i det att detsamma inköpt frankotecken år
.

h-ll ett värde av i 5,000 ä 80,000 kronor. Uppenbart är, att dylika partiförsäljningar

i större skala stå i strid med det med frimärksförsäljning genom

särskilt antagna frimärksförsäljare avsedda ändamål.

En förut till allmänheten utgående rabatt vid köp av större mängder

frankotecken har jämlikt nådiga brevet den 27 augusti 1909 upphört med 1910

års ingång. Som det dock förekommit, att frimärksförsäljare lämnat rabatt vid

försäljning av frankotecken till enskilda, har generalpoststyrelsen visserligen

meddelat särskilt förbud för frimärksförsäljare att lämna dylik rabatt, men

någon effektiv kontroll över att detta förbud iakttages torde icke vara möjlig

att åstadkomma. ö

Ett fullständigt borttagande av arvodet till frimärksförsäljarna synes ej böra

komma i_ fråga. __ Skulle arvodet bortfalla, komma nämligen med all säkerhet de

flesta frimärksförsäljare att upphöra med tillhandahållande av frankotecken.

Detta åter skulle _ medföra avsevärda olägenheter för den korresponderande allmänheten,

vilken i ganska stor utsträckning anlitar frimärksförsäljningsställena

för sina inköp av frankotecken. Skäligt synes även vara, att vederbörande har

någon, om än liten, ersättning för besväret med frankoteckensförsäljningen, helst

som försäljaren städse måste hava större eller mindre belopp bundet i det inneliggande

lagret av frankotecken. Härtill kommer, att postverket självt har en

direkt fördel _ av frimärksförsäljarnas verksamhet, nämligen sålunda att postanstalterna

därigenom befrias i icke oväsentlig mån från stycketalsförsäljning av

frankotecken samt även från bestyret med frankering av försändelser''. I den

män frimärksautomater komma att i större utsträckning uppsättas torde antalet

frimärksförsäljare kunna nedbringas ganska avsevärt. Men i alla händelser lära

desamma icke kunna helt och hållet indragas. De pläga nämligen tillhandahålla

allmänheten ett flertal olika slag av frankotecken såsom frimärken av flera slags

valörer, breykort, kortbrev och frankokuvert, varemot automaten endast kan tillhandahålla

ett slags frimärke.

Generalpoststyrelsen anser sig därför icke kunna förorda vidtagande av

sådana åtgärder, som skulle leda därtill, att frimärksför sälj arinstitutionen upphörde.

Emellertid skulle, synes det generalpoststyrelsen, såväl partiförsäljningar

som rabattering kunna i avsevärd mån motarbetas och samtidigt en minskning

uti de till frimärksförsäljarne utgående arvodena kunna åstadkommas genom införande

av ett system med fallande skala för arvodenas bestämmande. Då härigenom

vinsten å försalda frankotecken minskades i den mån höjning inträdde i

värdet av de försålda frankotecknen, föreligger ej, åtminstone icke i samma grad

som nu, frestelse för frimärksförsäljaren att genom olämpliga medel uppdriva

frankoteckensomsättningen.»

Beträffande den sålunda ifrågasatta skalans utseende tiar det, anför

styrelsen vidare, efter verkställda ingående utredningar synts generalpoststyrelsen

lämpligast, att frimärksförsäljarnas arvoden finge beräknas

till 2 kronor för varje fullt hundratal kronor av inköpta frankotecken

till och med ett sammanlagt värde av 1,000 kronor, därutöver till och med

5,000 kronor till eu krona och därutöver till och med 10,000 kronor till

50 öre. Därest värdet av inköpta frankotecken skulle överstiga 10,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kung1. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 2. 31

kronor, skulle något arvode för överskjutande beloppet icke ifrågakomma.

Jämte det generalpoststyrelsen hemställer om ovan angivna ändring i

gällande bestämmelser i fråga om arvodet till antagna särskilda trankoteckensförsäljare,

framhåller styrelsen, att genom bifall till nämnda hemställan

en besparing å anslaget åt frimärksförsäljare för år 1917 av omkring

20,000 kronor torde kunna beräknas och anslaget sålunda nedsättas

från 70,000 till 50,000 kronor.

G ratifikationer in. in. åt tjänstemän eller andra personer, som äro anställda

vid postverket eller anlitas i dess ärenden.

I fråga om detta anslag har styrelsen avgivit följande redogörelse:

»Detta anslag har ursprungligen uppkommit genom sammanslagning av två

för ordinarie tjänstemän avsedda gratitikationsanslag. I 1873 års stat funnos

nämligen upptagna dels ett anslag på 5,000 kronor till »gratifikationer åt extra

tjänstemän och betjänte hos generalpoststyrelsen och vid Stockholms postkontor»,

dels ett anslag å 2,000 kronor till »gratifikationer åt postförvaltare» och dels ett

anslag å 1,000 kronor till »gratifikationer åt postiljoner». I 1874 års stat åter

blev anslaget till extra tjänstemän indraget och de två anslagen till postförvaltare

och postiljoner ersatta med ett enda anslag å 3,000 kronor till »gratifikationer

åt tjänstemän och betjänte vid postanstalterna».

I sammanhang därmed att detta anslag sedermera i 1892 års stat förhöjdes

till 6,000 kronor, bland annat, för att kunna utdelas jämväl till extra tjänstemän

hos styrelsen och kunna användas för beredande åt posttjänstemän av även

annan förmån än gratifikationer i vanlig mening, erhöll anslaget titeln »gratifikationer

m. m. åt tjänstemän och betjänte», vilken titel därefter, sedan de särskilda

benämningarna »tjänstemän» och »betjänte» utbytts mot den gemensamma

benämningen »tjänstemän», ändrats till den ovan åberopade »gratifikationer m. m.

åt tjänstemän».

I staterna från och med år 1913 har anslaget, av skäl, som nedan närmare

angivas, upptagits såsom anslag till »gratifikationer m. m. åt tjänstemän eller

andra personer, som äro anställda vid postverket eller anlitas i dess ärenden».

Anslaget i fråga har sedan 1892 utgått med följande belopp:

för åren 1892—1894 ....................................... kronor 6,000: —

» » 1895-1898 ...................................... » 7,000: —

» » 1899—1902 ....................................... » 9,000: —

» år 1903................................................... » 12,000: —

» » 1904.................................................. » 15,000: —

» » 1905 och tills vidare ..................... » 20,000: —.

Utgifterna, som till och med år 1908 helt eller i det närmaste tagits i anspråk

för avsett ändamål, hava därefter utgjort

för år 1909 ..................................................... kronor 12,719: —

» » 1910...................................................... » 16,238: —

» » 1911 ................................................... » 11,127: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kimgl. Maj:fn Nåd. Proposition Nr 2.

för år 1912...................................................... kronor 13,198: —

» » 1913..................................................... » 13,033: —

;> . 191-1 ...................................................... >■ 8,010: —.

För år 1915 liar generalpoststyrelsen varit nödsakad att ingå till Kung!.

Maj:t med framställning att åtskilliga till personal — tjänstgörande vid vissa i

anledning av kriget särskilt inrättade postutväxlingspostanstalter — utbetalade

och under nu ifrågavarande anslag tills vidare avförda särskilda ersättningsbelopp

måtte i stället få belasta anslaget till »oförutsedda utgifter» på det att styrelsen

skulle kunna, i likhet med vad hittills ägt rum, tilldela annan personal gratifikationer

med lämpliga belopp. Och gäller detta i all synnerhet utdelande av gratifikationer

för nitiskt och intresserat arbete under avsevärt utsträckt tjänstgöringstid

utöver den normala vid jul- och nyårsperioderna.

Av de motiv, som vid olika tillfällen blivit anförda till stöd för framställningar

rörande anslaget, vilka därefter blivit av Kungl. Maj:t och riksdagen

bifallna, inhämtas, att anslaget ursprungligen varit avsett att användas till uppmuntran

åt posttjänstemän, som därav särskilt gjort sig förtjänta, och till ersättning

för extra tjänstgöring och dylikt, men att det sedermera anlitats även till

ett flertal andra ändamål. _ Från och med år 1892 har sålunda en del av anslaget

varit avsett att användas till understöd åt posttjänstemän under resor i främmande

länder för studerande av en eller flera särskilda grenar inom postväsendet. Från

och med år 1894 blev anslaget förhöjt för att bereda ersättning åt de posttjänstemän,

åt vilka uppdroges att förestå postelevkurserna. Sedan undervisningskurser

jämväl för tjänstemän av lägre grad anordnats, blev anslaget från och med år

1905 förhöjt för att bereda gottgörelse åt de posttjänstemän, som blevo utsedda

att leda dessa kurser. Från och med år 1899 vidtogs en ökning av anslaget, för

att posttjänstemän skulle kunna erbjudas tillfälle att utan personlig penningeuppoffring

genomgå av styrelsen anordnade språkkurser. Från och med år 1903

blev anslaget höjt i avsikt att, i förekommande fall, kunna bereda något bidrag

till bestridande av kostnaderna för postfunktionärer vid förflyttning utan egen

ansökan från en till annan tjänstgöringsort. Enär tjänsteman, som utan ansökning

förflyttades, redan förut erhöll ersättning enligt resereglementet för sin egen

resa till den nya stationsorten, åsyftade detta förslag att bereda sådan tjänsteman

ersättning för kostnaden för transport av hans bohag, familjemedlemmars resa

och dylikt.

Med hänsyn till ordalydelsen av anslagets rubrik kunde från detsamma till

år 1913 gäldas ersättning endast till personer, som i egentlig mening vore

anställda såsom tjänstemän vid postverket, men däremot icke till funktionärer,

som på grund av kontrakt eller eljest enligt uppdrag vore anställda av postvex-ket

eller anlitades i dess ärenden, såsom i tjänst varande poststationsföreståndare,

lantbrevbärare, postförare m. fl. I anledning härav erinrade styrelsen vid avgivande

av sitt statförslag för år 1913, att, då sådan person xxnder sysselsättning för postverkets

räkning träffades av olycksfall eller eljest lede skada, ägde generalpoststyrelsen

— sedan 1910 års ingång — utan särskild underdånig framställning av

det näst härefter omförmälda anslaget tilldela honom ett efter förhållandena avpassat

understöd. Men vid upprepade tillfällen hade av olika anledningar inträffat,

att generalpoststyrelsen ansett skäl föreligga att tilldela dylika personer

någon belöning för berömvärt, oegennyttigt handlingssätt till postverkets bästa,

såsom . t. ex. då särskild rådighet visats till avvärjande av eldsolycka i postlokal

eller vid framforsling av post under synnerligen svåra och livsfarliga förhållanden

eller i andx-a liknande fall, varå icke heller bestämmelserna i § 20 av gällande

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

instruktion för generalpoststyrelsen voro tillämpliga. I sådana fall ansåg generalpoststyrelsen,

att det lämpligen skulle kunna överlåtas åt styrelsen att utan

föregående underdånig framställning besluta om utanordnande av gratifikationer

till skäliga belopp från nu förevarande anslag.

Generalpoststyrelsens berörda hemställan om utsträckt rätt för styrelsen

att disponera det dittills varande gratifikationsanslaget bifölls av Kungl. Maj:t

och riksdagen.»

Då ifrågavarande anslag är av fast anslags natur och sålunda icke

får överskridas, men det ur derå synpunkter skulle för generalpoststyrelsen

vara önskvärt och av stor vikt att, i fall av behov, kunna i utsträckt

män utdela ersättning från samma anslag, har styrelsen hemställt, att

anslagsbeloppet i staten för år 1917 måtte höjas med 5,000 kronor och

sålunda fastställas till 25,000 kronor.

Understöd in. in. åt personer, som äro eller varit anställda vid postverket

eller anlitats i dess ärenden.

Detta anslag har, alltsedan det första gången anvisades å postverkets

stat, nämligen för år 1910, varje år fastställts till samma belopp eller

20,000 kronor.

Beträffande utgifterna från ifrågavarande anslag anför styrelsen:

»För närvarande utbetalas, enligt nådiga bemyndiganden till och med den

6 augusti 1915, understöd å detta anslag till f. d. poststationsföreståndare och

lantbrevbärare med ett sammanlagt årligt belopp av 14,645 kronor.

Antalet nuvarande poststationsföreståndare, vilka vid utgången av år 1916

hava en tjänstetid överstigande 25 år och vilka sålunda, därest de i övrigt uppfylla

de för erhållande av årliga ålderdomsunderstöd stadgade villkor, skulle kunna

erhålla dylikt understöd, utgör enligt verkställd utredning 152 stycken. Sammanlagda

summan av de högsta understödsbelopp, vartill dessa personer skulle kunna

vara berättigade, utgör, efter nuvarande arvodesbelopp räknat, något över 41,000

kronor.

Motsvarande siffror för de nuvarande lantbrevbärarna utgöra 15 stycken

respektive 3,800 kronor.

Erfarenheten visar, att såväl poststationsföreståndare som lantbrevbärare

ofta kvarstå i tjänst långt över uppnådda 25 tjänsteår och till ganska hög levnadsålder.

Vidare låter det sig, åtminstone för närvarande, innan större erfarenhet

angående hithörande förhållanden vunnits, svårligen beräkna, i vilken mån utgifterna

å anslaget genom understödstagares frånfälle komma att minskas.»

För att emellertid förebygga, att därtill berättigad person icke

skulle kunna komma i åtnjutande av understöd av den anledning, att

hela anslaget blivit disponerat, vore det, enligt generalpoststyrelsens

förmenande, lämpligast att ifrågavarande anslag från och med år 1917

erhölle förslagsanslags natur. Styrelsen ansåge hinder häremot så mycket

mindre böra möta, som frågor om anvisande av understöd å anslaget till

poststationsföreståndare och lantbrevbärare avgjordes av Kungl. Maj:t.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 2 Käft. (Nr 2.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Departementschefen.

Sammanfattning

av anslagen

under

»3. Övriga

anslag».

Sammanfattning

av samtliga

anslag

under »A. Avlöningar».

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Generalpoststyrelsen ifrågasätter emellertid icke någon ändring i

anslagsbeloppets storlek för år 1917.

Beträffande anslaget till arvoden åt frimärks försälj are torde den av

generalpoststyrelsen därutinnan förebragta utredningen giva vid handen,

att det ej låter sig göra att helt borttaga arvodena till omförmälda försäljare.

Vad styrelsen föreslagit i syfte att nedbringa postverkets utgifter

för dessa arvoden står, som av det förut anförda framgår, i god

överensstämmelse med av riksdagens revisorer förut i frågan uttalat

önskemål. Jag anser mig desto hellre böra biträda styrelsens förslag

härutinnan, som därigenom åtminstone i väsentlig grad skulle förebyggas

det, enligt vad styrelsen upplyser, nu i vissa fall rådande missbruket,

att frimärksförsäljarna bedriva partiförsäljning av frankotecken till allmänheten.

Bestämmelser i ämnet torde emellertid ej böra utfärdas, innan

riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan.

Vad styrelsen i övrigt föreslagit beträffande »Övriga anslag» har

ej givit mig anledning till erinran.

Totalsumman för anslagen under »3. Övriga

anslag» utgör för år 1916 ............................................. kronor 2,260,000: —.

Lägges härtill ovan av mig föreslagna förhöjning

i anslaget till gratifikationer m. m....... » 5,000: —

och dragés från summan härav,........................... kronor 2,265,000: —,

föreslagen nedsättning i anslaget till arvoden åt

frimärksförsäljare ..................................................... » 20,000: —,

komma samtliga under »3. Övriga anslag» förekommande

anslagsbelopp att för år 1917 utgöra kronor 2,245,000: —,

vilket innebär en minskning i förhållande till år 1916 av 15,000 kronor.

Summan av samtliga anslag under »A. Avlöningar»

är i staten för år 1916 upptagen till ...... kronor 14,277,900: —.

Läggas därtill de av mig föreslagna förhöjningarna

å

dels anslaget till generalpoststyrelsen........................ » 1,000: —

dels ock anslaget till distrikts- och lokalförvaltningarna,

................................................................... » 7,200:—,

samt från summan härav,............................................. kronor 14,286,100: —,

dragés föreslagen nedsättning i anslagen under

»3. Övriga anslag»,............................................... » 15,000: —,

komma samtliga anslagen till avlöningar för år 1917

att sluta å ett belopp av ................................... kronor 14,271,100: —,

vilket innebär en minskning i förhållande till år 1916 med 6,800 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

35

B. Övergångsstat.

1. General poststyrelsen.

Det i övergångsstaten för år 1916 uppförda anslaget, 4,000 kronor,

till personligt avlöningstillägg åt byråchefen C. A. Hasselrot beraknar

styrelsen böra uppföras i övergångsstaten för år 1917 med oförandra

belopp.

Övriga i 1916 års övergångsstat upptagna anslag anser generalpoststyrelsen

på nedan anförda grunder böra beräknas till följande belopp.

»Av de i 1916 års stat uppförda 8 tjänstemän i l:a lönegraden hava två avlidit

under år 1915 varjämte en beräknas komma att på grund av uppnådd

pensionsålder avgå under 1916. Då dessa tre tjänsteman uppburit i avlöningar

tillhopa 11,500 kronor, bör det för tjänstemännen illa graden i 1916 års stat

uppförda anslag, 30,500 kronor, i 1917 ars stat nedsattas till 19,000 krono .

1 Det i 1916 års stat uppförda anslag, 4,200 kronor, till personlig verkmastarbefattning

för E. V. Nyberg bör i 1917 års stat höjas till 4,600 kronor pa grund

av att Nyberg med 1917 års ingång beräknas komma i åtnjutande av av lonings

förkomma’ med 400 kronor. ...

Antalet av de extra tjänstemän - amanuenser - som uppbara arvoden a

styrelsens övergångsstat har numera nedgått till 2 med avlöning av tillsammans

3 060 kronor. Det i 1916 års stat uppförda anslaget till arvoden åt extra tjänstemän,

6,000 kronor, bör således för år 1917 sänkas till 3,060 kronor eller i runt tal

3,100 kronor.»

Samtliga förenämnda anslag, å generalpoststyrelsens övergångsstat

för år 1916 upptagna till 44,700 kronor, skulle sålunda för år 1917

komma att allenast uppgå till sammanlagt kronor 30,700: — •

Det belopp, som skall avgå för de under A upptagna

avlöningar, är i staten för år 1916 upptaget

till 36,800 kronor. De tjänstemän i l:a lönegraden,

som avlidit under år 1915, hava ersatts med två

manliga förste postexpeditörer med sammanlagda avlöningar

av 9,300 kronor. Därjämte beräknar styrelsen,

att den tjänsteman i samma grad, som avgår med

pension under år 1916, skall ersättas med en manlig

förste postexpeditör med en avlöning av 3,950 kronor

samt att i stället för de två avgångua extra tjänstemännen

skall inrättas en kvinnlig postexpeditörstjänst

med en avlöning av 1,925 kronor. Sammanlagda be-________________________

Transport kronor 30,700: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Transport kronor 30,700: —

loppet av dessa avlöningar, vari jämväl ingår ortstillägg,

utgör 15,175 kronor eller i runt tal 15,200

kronor. Förenämnda belopp, 36,800 kronor, bör därför

minskas med sistnämnda till 15,200 kronor uppgående

avlöningar och beloppet sålunda sättas till..................... » 21,600: .

o —■ -

Återstoden utgör således kronor 9,100: —.

Anslaget till eu kammarskrivare upptages med

samma belopp som för år 1916, ...................................... » 1,600:

Summan av samtliga anslagen å övergångsstaten

för år 1917 för generalpoststyrelsen skulle således bliva kronor 10,700: —.

En ökning av 1,200 kronor å senast fastställda anslag föreligger

alltså.

2. Distrikts- ock lokalförvaltningarna.

Generalpoststyrelsen meddelar, att de i 1916 års övergångsstat upptagna

anslagen till 1 postdirektör i Malmö, 4,000 kronor, samt till 1

postmästare av klass 4, 3,400 kronor, icke erfordras i 1917 års stat.

enär innehavarna av nämnda två tjänster kunna beräknas avgå med

pension före 191/ års ingång. På grund av dessa två tjänstemäns

avgång kommer jämväl det i 1916 års övergångsstat (i slutet) uppförda

anslag till uppbörds- och frimärksprovision, 7,000 kronor, att bortfalla.

Vidare bör det i samma stat uppförda anslag till 10 postexpeditörer i

2:a lönegraden minskas med 2,800 kronor, utgörande avlöning för eu

av dessa postexpeditörer, vilken under år 1915 befordrats till postmästare

av klass 4.

Det i 1916 års stat lör fasta avlöningar å övergångsstat till personal

vid distrikts- och lokalförvaltningarna uppförda anslag å 67,550

kronor kommer alltså att för år 1917 minskas med förenämnda tre avlöningsbelopp,

4,000, 3,400 och 2,800 kronor, tillhopa 10,200 kronor.

Återstår således 57,350 kronor.

Å andra sidan erfordras, enligt vad styrelsen vidare anför, en ökning

å anslaget med 4,200 kronor, utgörande avlöning till 1 postexpeditör

med avlöning som förste postexpeditör, manlig (enligt 1915 års

stat). Anledningen härtill är, att generalpoststyrelsen med tillämpning

av bestämmelserna i § 2 mom. 1 i gällande avlöningsreglemente under

år 1915 förflytta^ en manlig förste postexpeditör till postexpeditör, med

bibehållande av hittills åtnjutna löneförmåner.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 37

Med iakttagande av denna höjning kommer sålunda anslaget i 1917

års stat att belöpa sig till 01,550 kronor.

Det belopp beträffande distrikts- och lokalförvaltningarna, som skall

avgå för de under A upptagna avlöningar, bör å ena sidan minskas med

avlöningar till dels postmästaren vid postkontoret Malmö 1, 7,300 kronor,

dels 1 kvinnlig postmästare av klass 4, 3,100 kronor, dels ock 1

postexpeditör, kvinnlig, 2,100 kronor, tillsammans 12,500 kronor, å

andra sidan ökas med avlöning till 1 postexpeditör, manlig, 3,800 kronor,

vilken tjänst bestrides av förenämnda under år 1915 förflyttade

förste postexpeditör. Beloppet under rubriken »Avgå under A upptagna

avlöningar», i 1916 års stat upptaget till 59,100 kronor, kommer på

grund härav att i sin helhet minskas med 8,700 kronor och bör således

i 1917 års stat uppföras med 50,400 kronor.

Efter avdrag av detta belopp från det här ovan till 61,550 kronor

beräknade anslaget blir skillnaden, 11,150 kronor, den slutsumma, vartill

— då såsom förut framhållits något anslag till uppbörds- och frimärksprovision

icke erfordras — övergångsstaten för distrikts- och lokalförvaltningarna

bör beräknas i 1917 års stat. Detta innebär vid

jämförelse med 1916 års stat, där motsvarande belopp var utfört med

15,450 kronor, en minskning av 4,300 kronor.

Emot styrelsens förslag beträffande övergångsstaten har jag intet

att erinra.

Om till nyssnämnda för distrikts- och lokalförvaltningarna

beräknade slutsumma,......................................... kronor 11,150: —,

lägges anslaget till generalpoststyrelsen, vilket här

ovan för år 1917 beräknats till.......................................... » 10,700: —,

kommer anslaget å övergångsstaten i dess helhet, i

1916 års stat fastställt till 24,950 kronor, att för år

1917 belöpa sig till ............................................................ kronor 21,850: —.

Detta innebär vid jämförelse med 1916 års övergångsstat en minskning

av 3,100 kronor.

C. Pensioner.

(Förslagsanslag.)

Styrelsen meddelar, att utgifterna till pensioner åt postverkets tjänstemän

hava upptagits i staten

för år 1914................................... till kronor 421,745: —

» » 1915.................................. » » 433,840: —

» » 1916.................................... » » 495,100: —.

Departements
chefen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Departements

chefen.

Beträffande anslagsbehovet för år 1917 anför styrelsen följande:

»De verkliga utgifterna under år 1914 hava, frånsett det belopp, som gottgjorts

postverket från pensionsfonden för civila tjänsteinnehavare, belöpt sig till

401,175 kronor.

För år 1915 synas de verkliga pensionsutgifterna komma att med ett mindre

belopp överstiga det i staten för samma år förslagsvis angivna belopp, varemot

utgifterna under år 1916 komma att med ungefär motsvarande belopp understiga

anslagsbeloppet för sistnämnda år.

På sätt styrelsen vid avgivande av nästföregående statförslag närmare utvecklat,

komma, såsom ligger i sakens natur, utgifterna å ett anslag av den beskaffenhet

som det förevarande alltid att förete åtskilliga fluktuationer genom förskjutning

i utgifterna under de olika åren, beroende på, å ena sidan, förtida

dödsfall eller pensionering med avkortad pension samt, å den andra, beviljade

anstånd med avskedstagande till senare år eller i varje fall senare tidpunkt å

året, än som kalkylerats. Växlingarna i sådant hänseende torde emellertid, särskilt

om en viss marginal iakttages, i stort sett få anses utan egentlig betydelse

i avseende å driftkostnaderna i deras helhet.

Beträffande pensionsstaten för år 1917 bör till det i staten

för år 1916 upptagna anslagsbelopp, .................................... kronor 495,100: —,

läggas......................................... ..................................................... » 39,340;—,

utgörande skillnaden mellan pensionsbeloppen för helt år till

de tjänstemän, vilka år 1916 beräknas erhålla pension, och

den del därav, som kommer att till dessa tjänstemän utbetalas

under nämnda år.

Härtill komma de pensionsbelopp, som, enligt vad nu kan

bedömas, komma att under år 1917 utbetalas till under nämnda

år nyblivna pensionärer, med iakttagande att pensionerna, såsom

förut skett, beräknats komma att utgå från och med andra

månaden efter inträdd pensionsålder ........................................kronor 28,780: —

Summa kronor 563,220: —

Från denna summa bör dragas den på grund av dödsfall

eller annan avgång bland pensionärerna beräknade besparing

i utgifterna. Denna besparing torde, i likhet med vad förut

gjorts, böra upptagas till 5 % å ovannämnda slutsumma,

eller.................................................................................................. » 28,160: —.

Utgifterna å pensionsstaten för år 1917 skulle, enligt

denna beräkningsgrund, komma att utgöra............................... kronor 535,060: —

eller i runt tal 535,000 kronor.»

I sin förevarande skrivelse har styrelsen härefter gjort framställning

om beredande av årliga understöd åt ytterligare några i postverkets

tjänst anställda personer.

Generalpoststyrelsens framställning, i vad den avser frågan om sist

omförmälda understöd, har jag för avsikt att denna dag som särskilt

ärende anmäla inför Kungl. Maj:t. För ändamålet torde å nu förevarande

anslag för år 1917 beräknas ett belopp av 1,600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

:i9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ii.

Vad generalpoststyrelsen i övrigt hemställt i fråga om peusionsstaten

fiuner jag mig böra biträda.

Pensionsstaten har ovan beräknats till

Med beräkning för sist omförmälda understöd

av ett belopp om

kronor 535,000:

» 1,600:

lommer pensionsstaten att sluta på ett belopp av kronor 536,600: —,

vilket innebär en ökning i jämförelse med senast fastställda pensionsstat,

495,100 kronor, av 41,500 kronor.

Summan av de utgående pensionerna är i staten uppdelad på följande

personalgrupper:

1) Tjänstemän, som erhållit avsked;

2) Tjänstemän med flera, som i följd av skada under tjänstutövning

eller av annan orsak tillerkänts årligt understöd; samt

3) Avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn.

För år 1916 är för gruppen 2) upptaget ett belopp

av .................................................................................

Härtill kommer dels skillnadsbeloppet mellan det

vid framläggande av 1916 års statförslag beräknade

understöd till dispositionsbiträdet J. F. Ljungkrantz,

650 kronor, och det av riksdagen för honom beviljade

beloppet, 800 kronor, eller........................................•

dels understöd till f. d. poststationsföreståndaren i

Byske Emma Grahnberg med ............................................

till vilket belopp understöd, sedan riksdagen bifallit

en i proposition den 23 maj 1914 i ämnet gjord framställning,

tillerkänts henne genom kungl. brev den 14

september 1914,

dels ock beräknat belopp till förenämnda årliga

understöd, beträffande vilka jag ämnar denna dag

hos Kungl. Maj:t göra framställning, ........

kronor 10,430: —.

» 150: —

» 600: —,

1,600:

tillhopa kronor 12,780: —.

Från detta belopp böra avdragas understöd till

numera avlidna:

postvaktmästaren J. B. Åsbrink kronor 45: —

samt förre lantbrevbäraren J.

N:son Lith ................................................... » 120: — d 165: —#

Sammanfatt
ning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Beloppet av understöd till tjänstemän m. fl., som

i följd av skada under tjänstutövning- eller av annan

orsak tillerkänts årligt understöd, skulle sålunda för

år 1917 belöpa sig till........................................................kronor 12,615: —.

För år 1916 är för gruppen 3) upptaget ett belopp

av ................................................................................... » 2,450: —,

vilket belopp torde böra kvarstå oförändrat.

Pensionsstaten för år 1917, som ovan beräknats till 536,600 kronor,

torde sålunda böra fördelas på följande sätt:

1) Tjänstemän, som erhållit avsked.......................kronor 521,535: —

2) Tjänstemän med flera, som i följd av skada under

tjänstutövning eller av annan orsak tillerkänts

årligt understöd ...................................................................... » 12,615: —

3) Avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn » 2,450: —

Summa kronor 536,600: —.

D. Postbefordran.

(F örslagsanslag.)

Postbefordran å järnväg.

Beträffande detta anslag, vilket under vart och ett av åren 1914,

1915 och 1916 fastställts till 4,400,000 kronor, ifrågasätter generalpoststyrelsen

icke under nuvarande förhållanden någon ökning för

år 1917.

I fråga om anslagets ställning anför styrelsen:

»Utgifterna å anslaget bava för år 1914 belöpt sig till 3,909,299 kronor, innebärande

en ökning vid jämförelse med utgifterna för 1913 av 80,678 kronor. För

år 1915 torde de normala utgifterna å anslaget kunna beräknas komma att uppgå

till omkring 3,970,000 kronor. En avsevärd del av ökningen föranledes av vissa

utav förändringar i tågförbindelserna till övre Norrland betingade omläggningar

av järnvägspostbefordringen.

Det nu rådande krigstillståndet i Europa, vilket föranlett, att postutväxlingen

mellan, å ena sidan, England, Frankrike m. fl. länder och, å andra sidan,

Ryssland samt vissa delar av Ostasien kommit att uteslutande eller åtminstone

till allra största delen förmedlas av svenska postverket, har givetvis övat ett

stort inflytande å utgifterna för järnvägspostföringen. Ett avsevärt ökat vagnsutrymme

har nämligen till följd därav blivit erforderligt för transporterande av

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

41

de stora transitoposterna. Vidkommande utgifterna för år 1914 är detta inflytande

icke så märkbart, enär dels transitobefordringen av paket under de första

krigsmånaderna icke haft den omfattning, som den sedermera uppnått, dels ock

den ökade postbefordringskostnad, som föranletts av den under sagda månader

verkställda transitbefordringen, uppvägts av den minskning i de normala postbefordringskostnaderna,

vilken blivit eu följd bland annat av å vissa linjer minskat

behov av postkupéutrymme samt av den minskning i antalet tåglägenheter,

som särskilt under augusti och september månader 1914 ägde rum på ett flertal

järnvägar inom landet. Sedan mot slutet av sistnämnda år transitbefordringen,

särskilt av paket, nått en mycket stor omfattning, hava emellertid järnvägspostbefordringskostnaderna

i motsvarande mån stegrats. För innevarande års första

hälft utvisa de en ökning utöver de normala kostnaderna av i runt tal 213,000

kronor. Visserligen har, på grund av särskilda omständigheter, de transiterande

paketens antal i början av sista halvåret väsentligt nedgått. Men jämförelsevis

dryga extra kostnader kvarstå ännu. Sålunda expedieras i regel dagligen godsfinkor

från Göteborg till Haparanda, lastade med post, som sjöledes ankommit

från England, samt från Norge.

Den utväxling av post till och från krigsfångar i Eyssland och Tyskland

m. fl. länder, vilken förmedlas av svenska postverket, har tagit en avsevärd omfattning.

Sålunda hava från den tidpunkt, då ifrågavarande utväxling tog sin

början, och intill mitten av september månad 1915 befordrats 347,907 krigsfångepaket

i riktning till och 28,866 djdika paket i riktning från Tyskland.

Denna omfattande postutväxling kräver givetvis särskilda befordringsanordningar.

Skulle transitbefordringen av paket komma att ånyo taga inemot samma

omfattning, som under årets första del, stiga givetvis postbefordringskostnaderna

åter i samma mån. Det torde därför kunna förutses, att utgifterna å nu ifrågavarande

anslag komma att för år 1915 uppgå till eller möjligen något överstiga

det för året beviljade beloppet. Den av nu rådande förhållanden postverket förorsakade

utgiftsökningen för järnvägspostbefordringen kommer emellertid till sin

huvudsakligaste del statens järnvägar till godo. Och rörande det ekonomiska

resultatet i sin helhet för svenska postverket av de genom kriget föranledda

särskilda postbefordringsanordningar får generalpoststyrelsen i underdånighet

hänvisa till den redogörelse i sådant hänseende, som styrelsen ansett sig böra

meddela efter slutbehandlingen av samtliga postbefordringsanslag.

De för postföring använda järnvägslinjernas längd utgjorde år 1914 tillhopa

14,641 kilometer och torde under år 1915 komma att uppgå till omkring 14,890

kilometer. Antalet postförda kilometer å järnväg har under år 1914 ökats med

154,812 kilometer eller från 29,189,974 till 29,344,786. Att denna ökning är så

jämförelsevis obetydlig, är beroende på förut omnämnda indragning av vissa för

postbefordring eljest använda tåglägenheter. Under år 1915 torde dock ökningen

av antalet postförda kilometer bliva ganska avsevärd, till följd bland

annat därav att, som förut antytts, postbefordringslägenheterna inom övre Norrland

ökats.

Under år 1916 beräknas järnvägspostföringslinjer komma att öppnas till en

sammanlagd längd av omkring 100 kilometer. Under år 1917 lärer, så vitt nu

kan förutses, nyöppnade banor med en sammanlagd längd av omkring 102 kilometer

komma att tagas i bruk för postbefordring.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Utgifterna å nu ifrågavarande anslag för år 1916 torde — bortsett från de

extra ordinära utgifter, som kunna komma att föranledas av det rådande krigstillståndets

fortvaro — kunna begränsas till omkring 4,230,000 kronor, däri inbegripet

ett belopp av inemot 50,000 kronor, varmed utgifterna komma att ökas,

då järnvägspostbef ordringen återgår till den utsträckning den vid nu rådande särskilda

förhållandens inträde hade å de järnvägslinjer, å vilka indragning av tåglägenheter

eller minskning av postkupéutrymine ägt rum.

Enär från anslaget till postbefordran å järnväg utöver kostnaderna för posttransporter

å statens och enskilda järnvägar jämväl bestridas — förutom kostnaderna

för anskaffande och underhåll av inredning i postkupéer å enskilda järnvägar

samt för postkupéers uppvärmning, belysning och städning — utgifter för

underhåll av statsjärnvägarnas postvagnar (med undantag av axlar och hjul)

och förändringar å desamma, som vidtagas på begäran av generalpoststyrelsen,

är i den ovan angivna utgiftssumman för 1916 jämväl inberäknat en summa

av omkring 76,000 kronor, utgörande kostnader för vissa vid statens järnvägars

verkstäder i Örebro under åren 1908—1913 verkställda reparationer av postvagnar,

vilka kostnader tillförne icke blivit debiterade postverket.»

Postbefordran å landsväg jämte lokala transporter.

Ej heller beträffande detta anslag, vilket för vart och ett av åren

1914, 1915 och 1916 fastställts att utgå med 2,100,000 kronor, anser

generalpoststyrelsen sig böra ifrågasätta någon ökning för år 1917.

Styrelsen anför i fråga om detta anslag följande:

»Utgifterna å anslaget belöpte sig för år 1914 till 1,805,657 kronor, vilket

vid jämförelse med motsvarande utgifter för år 1913 innebär en ökning av

95,405 kronor.

De normala utgifterna å anslaget torde för år 1915 kunna beräknas till omkring

1,900,000 kronor. Härtill komma emellertid ytterligare utgifter till avsevärda

belopp, föranledda av nu rådande särskilda" förhållanden, vilka utgifter

emellertid torde komma att uppvägas av ökade inkomster i anledning av transitrörelsen.

Omedelbart efter utbrottet av nu pågående krig inställdes den direkta ångbåtsförbindelsen

Stockholm—Åbo, medelst vilken den huvudsakliga befordringen

av post mellan Sverige och Finland—Ryssland ägde rum. En kortare tid därefter

befordrades sagda post via Karungi och Haparanda till Torneå. Sedermera

upprättades ångbåtsförbindelse å en linje Stockholm—Raumo, till vilken

linje befordringen av den från Sverige kommande och Sverige transiterande

posten då överflyttades. I riktning från Finland och Ryssland ägde däremot,

jämväl efter sistnämnda ångbåtsförbindelses upprättande, postbefordring till en

början i allmänhet rum via Torneå—Haparanda. Sedan slutligen under sista

delen av år 1914 ångbåtspostföringen Stockholm—Raumo indragits, har nu ifrågavarande

postbefordring allt hitintills ägt rum landvägen runt Bottniska viken.

Redan vid tidpunkten för Raumolinjens brytande hade transitoposten, särskilt

paketposten, uppnått betydande storlek, om den ock ej på långt när uppnått

så stor omfattning som sedermera. Och det blev givetvis förenat med be
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

tydande kostnader att landsvägsledes forsla så stora mängder post från Karungi,

vilken plats vid sagda tidpunkt utgjorde ändpunkten för järnvägslinjen åt detta

håll, till Haparanda, varifrån posten över Torne älv forslades till Torneå.

Sedan Torne älv tillfrusit och järnväg färdigbyggts från Torneå till den mitt

emot Karungi belägna finska orten Karunki, forslades posten på slädar över älven,

varigenom kostnaderna kunde nedbringas, oaktat postmängden ständigt ökades.

Sedan vid islossningen förbindelselinjen Karungi—Karunki brutits, måste

postforslingen landsvägsledes till och från Haparanda ånyo vidtaga, varav betydliga

kostnadsökningar följde. Dessa kunde emellertid successivt åter nedbringas

i den mån byggandet av järnvägslinjen Karungi—Haparanda fortskred

och postvagnarna i samband därmed kunde framföras till allt närmare Haparanda

belägna punkter. Så snart vägförhållandena så medgåvo, togos tvenne för detta ändamål

ditskaffade, postverket tillhöriga automobiler i bruk för postforslingen i fråga.

I början av juni månad 1915 kunde postvagnarna framföras ända till

Haparanda och på sista tiden har genom färdigbyggandet av ett Haparanda stad

tillhörigt hamnspår, om vilkets användande avtal träffats mellan generalpoststyrelsen

och staden, postforslingen i fråga inskränkts därtill, att posten med användande

av decauvillevagnar transporteras mellan postvagnarna och de pråmar,

med vilka dess överförande över älven äger rum.

Kostnaderna för de hästskjutsar, som använts för nu omförmälda postforsling,

hava hitintills uppgått till omkring 90,000 kronor.

Med de ovan omnämnda förenklade transportanordningarna vid Haparanda

hamn hava hithörande kostnader betydligt nedbringats och omfatta nu i huvudsak

endast ersättning till arbetshjälp vid lossning och lastning samt avgift för användande

av hamn spåret, vilken avgift utgår efter antalet framförda järnvägsvagnar. Dessa

kostnader kunna beräknas uppgå till mellan 3,000 och 5,000 kronor för månad,

beroende av de förekommande posternas storlek.

Bland andra extra-ordinära utgifter å detta anslag, som vållats av den utav

kriget föranledda transitpostbefordringen, må framhållas betydligt ökade kostnader

för posttransporterna i Göteborg, vilken stad i allmänhet utgör in- och

utskeppningsorten för den post, som med ångbåt överföres mellan Sverige och

England. Då understundom så stora mängder av post skola transporteras från

och till båtarna, att postverkets för posttransporterna i staden använda automobiler

icke räcka till, måste extra skjutsar anlitas, varjämte bogserbåtar, pråmar,

extra arbetsfolk m. m. ibland fått tagas i anspråk. Kostnaderna för dessa särskilda

anordningar torde kunna beräknas uppgå till i runt tal 30,000 kronor för år.

Det synes generalpoststyrelsen därför böra förutsättas, att utgifterna i sin

helhet å nu ifrågavarande anslag under år 1915 komma att uppgå till minst

2,000,000 kronor.

Såsom ännu en följd av nu rådande förhållanden kan ock med säkerhet

antagas, att postverkets utgifter för landsvägspostföring och lantbrevbäring komma

att under år 1916 stiga i högre grad än vad annars varit att vänta.

Oaktat generalpoststyrelsen haft särskild uppmärksamhet riktad på angelägenheten

att hålla legorna vid skäliga belopp, har det givetvis icke kunnat undvikas,

att legorna år från år ökats i samband med de på alla områden ökade

kraven å högre ersättning för arbetsprestationer i allmänhet. Särskilt lantbrevbärarnas

legor hava sedan iiera år tillbaka utvisat oavbruten stegring. Men även

legorna för postföringen med häst och åkdon hava under de senaste åren utvisat

en jämn ökning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Postföringslegan utgjorde under år 1913 i medeltal för åkande post 11,5,

för gång- och roddpost 9,8 och för lantbrevbäring 10,3 öre per kilometer. Motsvarande

tal för 1914 utgöra respektive 11,6, 10,l och 10,4 öre per kilometer.

Såväl postförare — d. v. s. personer, som forsla post mellan fasta postanstalter

utan att i samband därmed verkställa utdelning eller mottagande av

försändelser — som lantbrevbärare anställas med kontrakt, vilka i fråga om tilllämpningstid

i allmänhet äro så avfattade, att postförarekontrakt gälla Iför kalenderår

med uppsägning före september månads ingång samt att ''lantbrevbärarekontrakten

gälla intill utgången av kalenderkvartalet näst efter det, varunder

uppsägning äger rum. Den ständigt fortgående höjningen av legorna är i allmänhet

en följd av uppsägningar av gällande kontrakt. Beträffande lantbrevbärare

har generalpoststyrelsen dock i åtskilliga fall, då utgående lega icke ansetts stå

i lämpligt förhållande till vederbörande arbetsprestation, medgivit legoförhöjning

utan föregående uppsägning av gällande kontrakt.

Av nedanstående tabell, vilken omfattar antalet till generalpoststyrelsen inkomna_

kontraktsuppsägningar under åren 1913 och 1914 "samt första hälften av

år 1915, framgår dessa uppsägningars verkan i ekonomiskt avseende.

År för

nya avtals

tillämp- ning.

Postföringskontrakt.

Antal uppsagda

kontrakt.

De uppsagda kontraktens

sammanlagda ersättnings- summa.

Den av uppsägningarna föranledda

kostnadsökningen.

St.

% av hela

antalet

kontrakt.

Kronor.

% av utgif- terna för post- föring under

föregående år.

Kronor.

% av utgif- terna för post- föring under

föregående år.

% av de upp- sagda kotrak- tens samman- lagda ersätt- nings8umnia.

1914 ......

1915 ......

1916 ......

112

91

142

13.4

10.9

17.1

105,177

94,411

190,906

14.2

12 2

24.7 5

av utg. för

1914

8,009

11.357

t

1.08

1.47

7.6

12.02

År för

nya avtals

tillämp- ning.

!

Lånt!» r e vl) ä ri n g s k ontr akt.

Antal uppsagda

kontrakt.

De uppsagda kontraktens

sammanlagda ersättnings- summa.

Den av uppsägningarna föranledda

kostnadsökningen.

St.

% av hela

antalet

kontrakt.

Kronor.

% av utgif- terna för lant- brevbäringen

under föregå- ende år.

Kronor.

% av utgif- terna för lant- brevbäringen

under före- gående år.

-1

% av de upp-|

sagda kontrak-j

tens samman- lagda ersätt- ning8sumraa.

1 1914 ......

1915 ......

368

334

17.4

15

134,941

119,799 i

17.8 1

15.i

17,478

[van ännu ej b

2.3

jräknas för åre

12.9

; i dess helhet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.is Nåd. Proposition Nr 2. 45

På grund av postförarekontraktens ovan omnämnda bestämmelser i fråga

om uppsägningstid Lava redan nu till generalpoststyrelsen från postdirektörerna,

vilka äga bemyndigande att träffa avtal om postföring å landsväg m, m., inkommit

anmälningar rörande det antal postföringslinjer, beträffande vilka nya avtal

skola träffas för 1916. Som av tabellen framgår utgör antalet under innevarande

år uppsagda postförarekontrakt 142 st. eller 17,i % av hela antalet kontrakt. De

sålunda uppsagda kontrakten innefatta en ersättningssumma av ej mindre än

190,906 kronor. Då den postföring, varom nu är fråga, till övervägande delen utgöres

med användande av häst och åkdon, röna givetvis legorna stor inverkan av

gällande pris å kreatursfoder. Då dessa priser för närvarande äro synnerligen

höga och någon nedgång under den tid, som återstår intilldess nya avtal i ifrågavarande

fall skola vara träffade, näppeligen kan vara att förvänta, torde det

kunna förutses, att den sammanlagda ersättningssumman kommer att högst betydligt

ökas. Då vidare eu stor del av nu ifrågavarande kontraktsuppsägningar

avse postföringslinjer inom Norrland, där foderprisens verkningar i särskilt hög

grad torde göra sig gällande, vågar man knappast räkna med mindre höjning av

den sammanlagda ersättningssumman än 25 %, motsvarande sålunda en ökning

av de normala utgifterna å anslaget av inemot 50,000 kronor.

Förhållandena under år 1915 hava icke givit vid handen, att antalet uppsägningar

av lantbrevbärarekontrakt skall under den närmaste tiden komma

att äga rum i större utsträckning än under de senaste åren i allmänhet varit fallet.

Beträffande den ökning av ersättningsbeloppen, som under de båda närmast

kommande åren kan beräknas bliva eu följd av blivande kontraktsuppsägningar,

torde det kunna förutses, att utav ökade levnadskostnader föranledda höjda pris

å arbetsprestationer i allmänhet komma att åstadkomma jämförelsevis högre

stegring än tillförene varit förhållandet.

Utgifterna å nu ifrågavarande anslag ökas jämväl genom inrättande av nya

linjer, ökning av turantalet å redan befintliga linjer o. d. Särskilt har generalpoststyrelsen

ansett angeläget att i så stor utsträckning som möjligt tillgodose

de rimliga krav, som framställas angående anordnande av lantbrevbäringslinjer,

därvid tillses, att de av lantbrevbärareinstitutionen härrörande fördelar, i den

mån så är lämpligt och möjligt, komma landets olika delar i ungefär lika grad

till godo.

Antalet lantbrevbäringslinjer utgjorde vid ingången av år 1914 2,116, därav

477 av första klass samt 1,639 av andra klass. Vid ingången av år 1915 utgjorde

motsvarande antal 2,189, därav 498 av första klass och 1,691 av andra klass, samt

hade vid ingången av september månad 1915 stigit till 2,228, varav 511 av första

och 1,717 av andra klass. Lantbrevbärare av första klass har större befogenhet

i fråga om utlämnande och mottagande av försändelser än lantbrevbärare av andra

klass.

Antalet postförda kilometer å landsvägspostlinjer utgjorde under år 1913

13,269,676 samt under år 1914 13,475,373, sålunda en ökning av 205,697 kilometer.

För tiden intill den 31 augusti 1915 kan ökningen beräknas till 106,000 kilometer.

Den av nyinrättande av linjer, turökning o. d. föranledda ökning av årskostnaderna

belöpte sig för år 1914 till omkring 15,000 kronor.

Sådan postutdelning under enklare former, s. k. låd- eller förstadsbrevbäring,

som generalpoststyrelsen i nådigt brev den 22 mars 1912 bemyndigats anordna,

har inrättats på ett flertal platser under de senaste åren.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Broposition Nr 2.

Antalet dylika linjer utgjorde

vid utgången av år 1912 ............... 12 st.

» » » » 1913 47 »

* * » 1914 98 » samt

» » » augusti månad 1915 124 ».

Detta slag av postutdelning innebär avsevärda fördelar ej blott ur posttjänstens

utan även ur allmänhetens synpunkt. Detsamma medgiver postens utdelande

med större snabbhet och på bestämdare tider än med annan postutdelErfarenheten

har hittills givit vid handen, att de från allmänhetens sida

otta framhållna farhågorna för olägenheter därav, att brevlådor stundom måste

placeras på något avstånd från vederbörandes bostäder, i praktiken visat sier vara

obefogade.

Såsom belysande för det förtroende förstadsbrevbäringen tillvunnit sig från

allmänhetens sida, kan framhållas, att av de av postverket för detta ändamål till

självkostnadspris tillhandahållna, synnerligen billiga brevlådor hittills åtgått sammanlagt

12,317 stycken.

.. Eea av förstadsbrevbäringars inrättande föranledda årliga kostnadsökningen

belöpte sig för år 1914 till omkring 13,000 kronor.

. Ehuruväl, såsom av nu lämnad redogörelse torde framgå, betydliga utgiftsökningar

a anslaget i fråga kunna vara att förvänta för de båda närmaste åren

anser generalpoststyrelsen, som skall låta sig angeläget vara att söka begränsa

utgifterna å anslaget, att detsamma för år 1917 kan fastställas till samma belopp

som för år 1916 eller 2,100,000 kronor.»

Postbefordran sjöledes.

1) Emellan Sveriges fastland och Gottland.

Detta anslag har för vart och ett av åren 1914—1916 fastställts

till 75,000 kronor, motsvarande den gottgörelse, som, jämlikt mellan

generalpoststyrelsen och ångfartygsaktiebolaget Gotland den 14 november

1911 avslutat kontrakt, utgår till sagda bolag för upprätthållande

av för postförbindelsen erforderliga ångbåtsturer fram och åter mellan

Gottland och fastlandet. Detta kontrakt var, då generalpoststyrelsen

avlät sin ifrågavarande skrivelse av den 28 september 1915, gällande

till och med den 14 november 1916, och om detsamma icke å någondera

sidan blivit uppsagt före den 15 november 1915, anses det förlängt

för ett år och således till och med den 14 november 1917.

Generalpoststyrelsen föreslår, att anslaget för år 1917 upptages med

oförändrat belopp eller 75,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

47

2) Emellan övriga inrikes orter.

Detta anslag har för vart och ett av åren 1911 —1916 fastställts

till belopp av 140,000 kronor, till vilket belopp anslaget även, enligt

vad generalpoststyrelsen anför, bör beräknas för år 1917.

3) Emellan Sverige och Tyskland.

Generalpoststyrelsen anmäler, att ifrågavarande anslag, under antagande

att nu pågående krig upphört år 1917 och . sålunda normala förhållanden

beträffande postförbindelsen mellan Sverige och Tyskland då

inträtt, torde kunna för år 1917 beräknas till samma belopp som för år

1916 eller till 273,500 kronor.

Beträffande förevarande anslag anför styrelsen härefter:

»Från och med den 2 augusti 1914 har postförbindelsen å linjen Trälleborg

—Sassnitz upprätthållits med användande uteslutande av de svenska statsbanorna

tillhöriga ångfärjorna, vilka i regel fullbordat en tur dagligen i vardera

riktningen. De extra turer, som å linjen under vissa tidsperioder fullgjorts av

tyska ångfärjor, hava däremot icke ansetts böra användas för postbefordringen.

Enligt den mellan svenska och tyska postförvaltningama den 1—3 juli 1909

avslutade överenskommelse angående ordnandet av postbefordringen mellan Stockholm

och Berlin med anledning av inrättandet av regelbunden postångfärjeförbindelse

mellan Trälleborg och Sassnitz skall vardera postförvaltningen vidkännas

hälften av kostnaderna för sagda förbindelse. I överensstämmelse härmed

skall under normala förhållanden svenska postverket betala dels hälften av den

till statens järnvägar för sagda förbindelses upprätthållande utgående årliga ersättningen

av 267,000 kronor, eller 133,500 kronor, dels ock hälften av den till

preussiska järnvägsförvaltningen utgående motsvarande ersättning av 315,000

mark, eller, efter överenskommen kurs, 140,000 kronor. Då ersättningen till

preussiska järnvägsförvaltningen bortfaller för den tid postförbindelsen på ovan

nämnt sätt uteslutande uppehälles av svenska statsjärnvägarna, minskas sålunda

under fortvaron av nu rådande förhallanden utgifterna a anslaget med ett belopp

av 140,000 kronor för år räknat.»

4) Emellan Sverige och Danmark.

Anslaget i fråga bar under åren 1914—1916 upptagits med ett

belopp av 15,000 kronor, till vilket belopp anslaget, enligt vad generalpoststyrelsen

anför, bör beräknas jämväl lör år 1917.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.

Styrelsen anför i fråga om anslagets ställning följande:

i »Utgifterna å anslaget hava för år 1914 uppgått till 15,300 kronor och sålunda

något överskridit anslagsbeloppet. En ökning i utgifterna liar för sistnämnda

år uppkommit darav, att en extra ångfärjetur, som under viss period

Tant anordnad mellan Malmo och Köpenhamn, använts för postbefordring

Emellertid kan icke nu förutses, huruvida utsträckning av ångfärjeförbindelsen i

truga i motsvarande eller större mån kan komma att framdeles äga rum »

5) Emellan Sverige och Finland fRyssland).

Detta anslag har sedan flera år tillbaka varit upptaget till 25 000

kronor.

Beträffande ifrågavarande anslags ställning under nu rådande förhållanden

anför styrelsen:

i .”Sjöpostföringen mellan Sverige och Finland ägde från ingången av år 1914

och intill krigsutbrottet rum genom finska postverkets föranstaltande med siu

turen veckan fram och åter å linjen Stockholm-Abo. Den på svenska post
för

år 1914 tiUni8,193 kronor k°stnaderna för nu uämnda ^postföring uppgick

... ~^ran m®d den i5 augusti 1914 igångsattes genom svenska postverkets

föranstaltande postföring a en linje Stockholm-Raumo, därvid anlitades av Stockrederiaktiebolag

Svea i trafik å denna linje insatta ångare. För denna

angbatsposttormg vilken upphörde från och med den 7 december 1914, har

till bolaget utbetalats en ersättning av 17,400 kronor.

För år 1915 kommer anslaget — under förutsättning att ej genom eventuellt

upphörande av kriget den vanliga sjöpostföringen med de finska båtarna skulle

komma att återupptaga eller annan ångbåtspostföring mellan Sverige och Finland

skulle bliva anordnad att endast belastas med utgifterna för den sedan den

10 augusti 1915 genom svenska postverkets föranstaltande upprätthållna postrorslingen

med pråmar fram och åter mellan Haparanda och Torneå. Kostnaden

harfor uppgår till 100 kronor för dag.»

Under antagande att normala förhållanden inträtt år 1917 och att

finska postförvaltningen på de vid krigsutbrottet gällande villkor ombesörjer

upprätthållandet av sjöpostföringen Sverige—Finland, anser generalpostst}u-elsen,

att anslaget för detta ändamål bör upptagas ''till samma

belopp som för år 1916 eller till 25,000 kronor.

6) Emellan Sverige samt Storbritannien och Amerika.

Ej heller beträffande detta anslag, vilket alltsedan år 1909 upptagits

till 14,000 kronor, har generalpoststyrelsen, under antagande att

under år 1917 postförbindelserna med utlandet komma att upprätthållas

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

å samma vägar, som vid tidpunkten för krigsutbrottet 1914, hemställt

om någon förhöjning för år 1917.

Beträffande ifrågavarande anslag anför styrelsen vidare:

»Vid normala förhållanden utgå av detta anslag kostnaderna för den direkta

paketntväxlingen mellan Sverige och England å linjerna Göteborg—London och

Göteborg—Hull respektive Grimsby samt mellan Sverige och Amerikas förenta

stater med anlitande av dansk ångbåtslinje Köpenhamn—New York.

Under nu rådande, av krigstillståndet skapade förhållanden befordras med

direkta ångbåtslägenheter mellan Göteborg (eventuellt i riktningen till Sverige

annan västkusthamn) och olika hamnar i Storbritannien ej blott den svenska

posten till och från Storbritannien och Irland, Frankrike, Spanien, Portugal,

Italien m. fl. europeiska länder, Amerikas förenta stater samt de flesta utomeuropeiska

länder utan även den stora mängd transitopost till och från Kyssland

och vissa ostasiatiska länder, vars befordran över Sverige är eu följd av de rådande

förhållandena.

I född härav hava utgifterna å nu ifrågavarande anslag stigit till betydande

belopp. Enligt bemyndigande i nådigt brev den 6 april 1915 äger generalpoststyrelsen

att till vederbörande rederier utbetala gottgörelse med 1,000 kronor för

postföringstur i riktningen från Sverige till Storbritannien samt 1,500 kronor i

riktningen från Storbritannien till Sverige. Under förutsättning att, såsom under

första delen av år 1915 ägt rum, i regel omkring 26 turer i vardera riktningen

utgöras varje månad, skulle den årliga utgiften för nu uppehållna direkta ångbåtsförbindelsen

Sverige—Storbritannien stiga till omkring 780,000 kronor. Av

de normala utgifterna å anslaget utgår under nu rådande förhållanden endast ersättningen

för sjöbefordringen från Köpenhamn till New York av paketposten

från Sverige till Amerikas förenta stater, vilken ersättning kan beräknas till omkring

3,700 kronor för år 1915.»

Summan av samtliga anslag för postbefordran sjöledes skulle således

för år 1917 beräknas uppgå till samma belopp som för år 1916

eller till 542,500 kronor.

Transitersättning åt främmande postverk.

Enligt den år 1906 i Rom avslutade världspostkonventionen skall

en vart sjätte år upprättad statistik ligga till grund för beräknande av

den ersättning för transitering av brevpostförsändelser, som skall tillkomma

de olika postförvaltningarna. Dylik statistik upprättades senast

under maj månad 1913. Uträknandet efter denna statistik av de belopp,

som de olika postförvaltningarna hava att erlägga till och erhålla från

varandra, verkställes av internationella postbyrån i Bern. Denna har

emellertid, enligt vad styrelsen anför, ännu ej lämnat styrelsen dylika

beräkningar beträffande ett stort antal, och däribland de i detta hänseBihang

till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Det ekonomiska

resultatet

av transitbefordringen.

ende ojämförligt viktigaste, av de främmande postförvaltningarna. Generalpoststyrelsen

framhåller därför, att styrelsen nu saknar anledning

ifrågasätta, att anslaget till transitersättning åt främmande postverk skall

för år 1917 sättas till högre belopp, än det generalpoststyrelsen med ledning

av de beräkningar, som verkställts i samband med avgivande av

statförslag för år 1914, föreslagit för åren 1914 och 1915 samt sedermera

jämväl för år 1916, eller 100,000 kronor.

I detta sammanhang har generalpoststyrelsen lämnat en redogörelse

för det ekonomiska resultatet av transitbefordringen. Styrelsen anför

härom följande:

»Under normala förhållanden, då transitbefordran genom Sverige av post

mellan främmande länder endast förekommer i mindre utsträckning och inskränker

sig huvudsakligen till posten mellan Norge och Finland, Danmark samt

Tyskland jämte därbortom liggande länder samt till posten mellan Finland och

Danmark, överstiger det belopp, som Sverige har att betala till främmande länder

för transitbefordring genom dessa länder av brevpostförsändelser från Sverige,

ganska betydligt det belopp, som Sverige har att uppbära för transitbefordring

genom Sverige av brevpostförsändelser från främmande länder. Skillnaden mellan

sistnämnda båda belopp, eller med andra ord de utgifter, som avföras å anslaget

till transitersättning åt främmande postverk, utgjorde år 1913 inemot 85,000 kronor

samt antages, enligt generalpoststyrelsens ovannämnda beräkningar för perioden

1914—1919, uppgå till omkring 100,000 kronor årligen.

De av nu rådande krigstillstånd skapade särskilda förhållandena hava, på

sätt förut omförmälts, åstadkommit betydande förändringar härutinnan. I stället

för att, såsom ovan antytts, endast i ringa grad förmedla postutväxling mellan

främmande länder har Sverige fått övertaga den förmedling av postutväxlingen

mellan, å ena sidan, ryska riket jämte vissa ostasiatiska länder samt, å andra

sidan, västeuropa jämte vissa utomeuropeiska länder, vilken postutväxling under

normala förhållanden ombesörjes av tyska postverket.

Med hänsyn till de sålunda förändrade förhållandena kunna rimligtvis icke

de i den generalavräkning rörande brevtransitavgifterna, som upprättats på grund

av statistiken för maj månad 1913, för Sverige upptagna tillgodohavanden av

respektive länder anses utgöra ersättning för de av den utvidgade transitbefordringen

förorsakade kostnaderna. I anledning härav hava, med stöd av bestämmelser

i gällande internationella postfördrag, underhandlingar inletts med vederbörande

utländska postförvaltningar om erhållande för Sveriges del av full ersättning

för den av Sverige ombesörjda särskilda transitbefordringen. Enligt det förslag,

som härutinnan å vederbörande byrå inom generalpoststyrelsen utarbetats,

skulle Sverige för tiden augusti 1914—juli 1915 i stället för en skuldsumma, på

sätt ovan nämnts beräknad till omkring 100,000 kronor, äga ett tillgodohavande

uppgående till mera än 1,000,000 kronor.

Avgifterna för befordringen av de paket, som av utländska postverk överlämnas

för transitering genom Sverige, beräknas icke, såsom fallet är med brevpostförsändelserna,

efter förhållandena under viss statistisk period, utan beräknas

enligt fastställda grunder för varje särskilt, för transitbefordran överlämnat paket.

De inkomster, som tillförts svenska postverket såsom befordringsavgifter för

paket, vilka på grund av nu rådande särskilda förhållanden kommit att transitera

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

Sverige, kunna icke ännu med bestämhet beräknas. Emellertid utgjorde under

sista halvåret 1914 och första halvåret 1915 svenska postverkets inkomster för

befordran av samtliga från utlandet ankomna paket, däri sålunda jämväl

inbegripna svenska postverket tillkommande befordringsavgifter för till Sverige

adresserade paket samt för sådana paket, som även under normala förhållanden

skolat transitera Sverige, sammanlagt omkring 1,035,000 kronor, under det att

motsvarande siffror för sista halvåret 1913 och första halvåret 1914 utgjorde omkring

519,000 kronor, motsvarande en inkomstökning för tiden 1 juli 1914—30

juni 1915 av omkring 516,000 kronor. Beträffande dessa, siffror är dock att märka,

att paketförsändningen mellan Sverige och utlandet visade en synnerligen stor

nedgång omedelbart efter krigsutbrottet, att transitbefordringen av paket hade

en ofantlig omfattning under första halvåret 1915 samt att en avsevärd nedgång

i sistnämnda avseende blivit följden av utfärdade förbud för transitbefordran

genom Sverige av vissa varor. Man torde därför icke våga räkna med en motsvarande

ökning av inkomsterna från paketrörelsen för den ytterligare tid, krigstillståndet

kan komma att fortfara.

Såsom generalpoststyrelsen haft anledning att här ovan meddela beträffande

de olika postbefordringsanslagen, har svenska postverket emellertid åsamkats

högst betvdande särskilda utgifter för nu ifrågavarande transitbefordran.

Förutom nyss omförmälda ökning av postbefordringskostnaderna hava även

andra anslag belastats med extraordinära utgifter. Ökade kostnader hava sålunda

uppstått dels för personal m. m. vid den särskilda utväxlingspostanstalt, som

anordnats i Karungi och vilken sedermera förflyttats till Haparanda, dels ock för

förstärkning av personalen vid de ordinarie utväxlingspostanstalter, vilka haft att

taga befattning med transitoposterna.

I detta sammanhang må här framhållas, hurusom en förut icke omnämnd

gren utav den av Sverige förmedlade särskilda postutyäxlingen, nämligen utväxlingen

av postanvisningar till och från krigsfångar i Tyskland, Kyssland och

Japan, tagit en mycket stor omfattning och förorsakat högst avsevärt ökat arbete

vid vederbörande utväxlingspostanstalt. Under tiden december 1914—augusti

1915 hava följande antal krigsfångepostanvisningar behandlats:

348,424 st. postanvisningar till krigsfångar i Tyskland,

33,741 > » » » » Ryssland.

\ 073 » » » » » Japan eller

tillhopa 383,238 dylika postanvisningar till ett sammanlagt belopp av 5,311,052

kronor 60 öre.

Slutligen hava ökade utgifter föranletts för telegram och telefonsamtal,

tjänsteresor m. m. .

Dessa särskilda utgifter kunna för perioden augusti 1914—juli 1915 beraknas

till, i avrundade tal, följande belopp:.....

ökade utgifter för postbefordringen å järnväg ....................... kronor 280,000:

ökade utgifter för postföringen å landsväg jämte lokala transporter.

............................................................................... » 120,000: —

ökade utgifter för postbefordran sjöledes efter avdrag av

besparingar å de normala utgifterna för sjöpostföringen

emellan Sverige och Tyskland samt emellr- Q/''"1’

Finland.........................................................

ökade utgifter för personal.................................

direkt ökade utgifter å andra anslag ...............

........ »

560,000: —

......... »

60,000: —

.................. »

30,000: —

Summa kronor

1,050,000: —.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Under antagande, att ersättning för transitbefordringen av brevpostförsändelser

kommer svenska postverket tillgodo för perioden juli 1914—augusti 1915

med det föreslagna beloppet av omkring 1,000,000 kronor, vartill kommer inbesparing

av de under normala förhållanden beräknade utgifterna å anslaget till

transitersättning åt främmande postverk, 100,000 kronor, eller omkring 1,100,000

kronor, skulle, om till sistnämnda belopp lägges den ovan beräknade ökningen i

inkomsterna av postbefordringsavgifterna för utländska paket eller 516,000 kronor,

de från den av krigstillståndet föranledda transittrafiken härrörande inkomsterna

utgöra sammanlagt omkring 1,600,000 kronor.

Mot detta belopp skulle svara ovan beräknade utgiftssumma av cirka

1,050,000 kronor, vadan svenska postverkets vinst av transittrafiken i fråga under

första krigsåret skulle belöpa sig till omkring 550,000 kronor.»

Emot vad generalpoststyrelsen föreslagit i fråga om anslagen under

»D. Postbefordran» har jag intet att erinra, då det ju under nu rådande

förhållanden ej synes möjligt att med någon säkerhet beräkna, i vad

mån anslagen eventuellt böra höjas eller sänkas.

Anslagen under »D. Postbefordran» skulle sålunda för år 1917

komma att utgå med oförändrat belopp eller 7,142,500 kronor.

E. Omkostnader.

(F örslagsanslag.)

Eelräkniugspenningar.

Generalpoststyrelsen förklarar, att detta anslag, som alltsedan år

1913 utgått med 75,000 kronor, jämväl i 1917 års stat torde kunna

fastställas till samma belopp.

Ersättning för tjänsteresor i allmänhet.

Anslaget under denna titel fastställdes för år 1914 till 90,000 kronor.

För åren 1915 och 1916 bestämdes anslaget till 95,000 kronor.

Styrelsen meddelar, att utgifterna å anslaget under 1914 överskjutit

anslagsbeloppet med 10,056 kronor och att för år 1915 motsvarande

siffra näppeligen torde komma att understiga 15,000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Froposition .Nr 2. 53

Beträffande anledningen härtill anför styrelsen:

»Denna utgiftsökning har till största delen varit beroende på genom världskriget

framkallade säregna förhållanden. Posttrafiken, för vilken de sedvanliga

internationella vägarna nu i många fall blivit stängda, måste söka sig nya. För

att tillgodose de nya krav, som härvid framkommo, blev det nödvändigt att inrätta

s. k. tillfälliga utväxlingspostanstalter och dit sända personal, som var väl

förfaren i arbetet vid en dylik postanstalt. Det kunde därvid ej undvikas, att

personal beordrades från avlägsna orter.

Såväl härigenom som till följd av de tjänsteresor, som i övrigt måst företagas

för arbetets ordnande och ledande å ort och ställe, har anslaget till tjänsteresor

under åren 1914 och 1915 kommit att belastas med ökade utgifter.

Frånsett dessa oförutsedda omständigheter, lära emellertid utgifterna å anslaget

komma att ökas allteftersom postverkets rörelse i olika grenar tillväxer

med därav föranlett behov av ökad inspektion och kontroll. För vinnande av

samarbete mellan underlydande och erforderlig likformighet i arbetet samt undersökande

i övrigt av förhållanden, som äro av vikt för postverket, hava generalpoststyrelsens

chef och ledamöter, jämlikt gällande nådiga instruktion för generalpoststyrelsen,

att tid efter annan företaga inspektionsresor. Därjämte åligger

det distriktscheferna och deras närmaste män att öva en fortlöpande kontroll

över de postala inrättningarnas ekonomiska och reglementsenliga skötsel. Ej

sällan kräves också företagande av tjänsteresor för att kunna erhålla en tillfyllestgörande

utredning i avseende å allmänhetens postala behov. För att erna det

bästa möjliga utbytet av poströrelsen är det enligt generalpoststyrelsens förmenande

av stor vikt att vederbörande tjänstemän i all erforderlig mån företaga

inspektionsresor.

Då de utgifter, som därför krävas, icke torde kunna täckas med det för de

två sista åren för ändamålet anvisade anslagsbelopp, nödgas generalpoststyrelsen,

för att anslaget för år 1917 icke skall komma att överskridas, hemställa om en

ökning av anslaget.»

Styrelsen hemställer följaktligen, att anslaget till ersättning för

tjänsteresor i allmänhet i 1917 års stat upptages till 105,000 kronor,

vilket innebär en ökning i förhållande till 1916 års stat av 10,000 kronor.

Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å landsvägspostlinje.

Ifrågavarande anslag, som för åren 1913 och 1914 utgått med

300,000 kronor, förhöjdes för år 1915 till 310,000 kronor och fastställdes

i 1916 års statförslag till enahanda belopp.

Då generalpoststyrelsen anser utgifterna under denna titel, vilka

under år 1914 uppgingo till 278,479 kronor, kunna för såväl år 1916

som år 1917 hållas inom det beräknade anslagsbeloppet, hemställer

styrelsen, att anslaget i fråga måtte för sistnämnda år fastställas till

samma belopp som för åren 1915 och 1916, eller till 310,000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i postkupé eller å

landsvägspostlinje.

Anslaget för ifrågavarande ändamål har i postverkets stater för

vartdera av åren 1913, 1914 och 1915 upptagits till 60,000 kronor och

förhöjdes för år 1916 till 65,000 kronor.

Från anslaget bestridas även utgifter för härbärgesersättning.

Utgifterna å detta anslag, som under år 1913 uppgått till 56,321

kronor och under år 1914 till 59,880 kronor, synas, enligt vad styrelsen

anför, icke komma att för år 1915 understiga 66,000 kronor.

Härom anför styrelsen följande:

»Den huvudsakligaste utgiftsposten under denna titel eller ungefär 3/t därav

utgöres av härbärgesersättning. Det är emellertid givet, att förhyrningen av

överliggningslokaler, som överlämnats till postdirektionerna, rönt inverkan av den

inträdda allmänna prisförhöjningen å lägenheter.

Då redan utgifterna för år 1916 svårligen synas kunna hållas inom anslagsbeloppet

för samma år, 65,000 kronor, anser generalpoststyrelsen sig nödsakad

ifrågasätta en ökning av anslaget ifråga.»

Styrelsen hemställer därför, att anslaget i 1917 års stat fastställes

till 70,000 kronor, motsvarande en höjning av 5,000 kronor.

Uniformsbeklädnad

Anslaget till uniformsbeklädnad har i postverkets stater för vart

och ett av åren 1913—1916 upptagits till 360,000 kronor.

Av anslaget under denna titel har, enligt styrelsens uppgift, utbetalats

:

år 1913 ............................................. kronor 276,470 och

» 1914 .............................................. » 313,648.

Beträffande anslagsbehovet för år 1917 anför nu styrelsen:

»Under år 1915 torde, enligt vad nu kan beräknas, utgifterna komma att

uPPgå Bil endast. omkring 280,000 kronor. Anledningen härtill är att söka

däri, att upphandlingen under år 1915 av beklädnadsmaterialier på grund av de

genom världskriget högt uppdrivna priserna ansetts böra inskränkas till minsta

möjliga kvantiteter. Generalpoststyrelsen hade nämligen, vid avslutande under

hösten 1914 av senaste leveransavtal (för år 1915), trott sig kunna förutsätta, att

världskrigets verkningar i fråga om tillgång på råvaror till beklädnadsartiklar

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

icke skulle mera avsevärt sträcka sig in på år 1916. På grund härav hava enligt

nyssnämnda avtal endast inköpts så stora kvantiteter, att desamma jämte inneliggande

förråd skulle fylla behovet till och med utgången av år 1915.

Genom krigets långvarighet har emellertid skapats en situation, som det

icke varit möjligt att i förväg beräkna.

Med hänsyn till nu rådande stegrade priser å alla slag av beklädnad och

beklädnadsmaterialier — å vissa slag av kläde ända till 50 procents förhöjning

— samt då, såsom ovan framhållits, inneliggande förråd av beklädnadsmaterialier

vid utgången av år 1915 torde bliva i det närmaste upprymda, på grund varav

under år 1916 måste upphandlas minst de kvantiteter, som beräknas åtgå under

sagda år, finnes anledning antaga, att det för år 1916 beräknade anslaget, 360,000

kronor, måste i viss mån överskridas.

Krigets verkningar å världsmarknaden, vad beträffar priserna å ull och lin,

torde förvisso komma att göra sig kännbara även under år 1917. De största

utgifterna å denna titel eller, enligt normala priser, omkring 150,000 kronor per

år uppstå för anskaffande av kläde samt fodertyg och tyg till sommaruniformer.

Då priset å dessa materialier med all sannolikhet icke kan beräknas hava

under år 1917 återgått till normalt läge, anser generalpoststyrelsen, att anslaget

till uniformsbeklädnad för sistnämnda år bör förhöjas.»

Styrelsen hemställer följaktligen, att ifrågavarande anslag måtte i

1917 års stat upptagas till 420,000 kronor, vilket innebär en förhöjning

av 60,000 kronor i förhållande till 1916 års stat.

Sjukvård m. in.

Å detta anslag avföras kostnaderna för läkarvård, medikamenter,

sanatorievård m. m. åt därtill berättigade tjänstemän vid postverket.

Anslaget har upptagits i postverkets stater för år 1913 till 33,000 kronor,

för år 1914 till 40,000 kronor, för år 1915 till 45,000 kronor och för

år 1916 till 55,000 kronor.

Utgifterna å anslaget belöpte sig

för år 1913 till............................................ 33,941 kronor,

» » 1914 » ............................................. 40,402 » .

För år 1915 beräknar generalpoststyrelsen utgifterna å samma anslag

till omkring 47,000 kronor.

Vid det förhållande att ökningen, enligt vad styrelsen vidare meddelar,

i medeltal för de tre sista åren utgjort 11 %, hemställer styrelsen,

att anslaget för år 1917 upptages med lägst 60,000 kronor, vilket,

jämfört med anslaget för år 1916, innebär en ökning av 5,000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

Undervisningskurser.

Beträffande ifrågavarande anslag, vilket alltsedan år 1913 i postverkets

stater upptagits till 33,000 kronor, anser sig generalpoststyrelsen

icke böra föreslå någon ändring.

Hyror för postlokaler.

Anslaget är i 1913 års stat upptaget till 395,000 kronor samt för

de följande åren till 435,000 kronor.

Utgifterna å anslaget belöpte sig år 1913 till 319,212 kronor och

år 1914 till 374,401 kronor. För år 1915 beräknas desamma till i runt

tal 410,000 kronor, och i betraktande av utgiftsökningen å anslaget i

fråga under de senaste åren torde, enligt vad generalpoststyrelsen anför,

utgifterna för åren 1916 och 1917 böra beräknas till 440,000 respektive

475,000 kronor.

Styrelsen lämnar härefter följande redogörelse för anslagets ställning:

»Under år 1915 hava 9 hyresavtal uppsagts, vilka sedermera förnyats. En

höjning i hvresersättningen har därvid inträtt, men i en del fall ha i stället

vissa fördelar vunnits genom utvidgade lokaler m. m. Ökningen i hyresbeloppen

för dessa nio kontrakt utgjorde 52 %\ motsvarande procenttal för år 1914 var

47

För närvarande finnas 31 hyreskontrakt löpande år från år med en uppsägningstid

från 3 månader till 1 år och med en sammanlagd hyressumma av 54,415

kronor. År 1916 utlöpa ytterligare 27 kontrakt med en hyressumma av 36,025

kronor och 1917 26 kontrakt representerande en summa av 37,150 kronor.

Influtna hyresmedel, som gottgöras detta anslag, utgjorde 1914 59,466 kronor

och beräknas för

1915 till ............................................................... 43,600 kronor,

1916 » .............................................................. 47,100 » och

1917 » .............................................................. 46,900 » .

Anledningen till den stora minskningen 1915 i förhållande till 1914 är, på

sätt generalpoststyrelsen vid avgivandet av näst föregående statförslag omförmälde,

att hyresmedlen för de lägenheter, som förut uthyrts i postverkets fastighet

i kvarteret Riddaren i Stockholm, bortfallit genom husens rivning i och för

centralposthusets till- och ombyggnad.

Med hänsyn till nu rådande kristider är att befara, att betydligt flera hyresavtal

komma att uppsägas under 1916 och 1917 än föregående år och en väsentlig

ökning i hyresersättningen till följd härav komma att äga rum. Då dessutom

tillgången å lämpliga postlokaler i allmänhet, och särskilt i mindre samhällen,

är ringa, kan generalpoststyrelsen bliva nödsakad att godtaga kontrakt med en

jämförelsevis hög hyressumma. I flera fall krävas även större och tidsenligare

lokaler för att den korresponderande allmänheten må kunna nöjaktigt betjänas.

Dessa lokalutvidgningar komma naturligen även att förorsaka en betydande merkostnad.

»

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

Generalpoststyrelsen, som funnit den för år 1916 fastställda anslagssumman,

435,000 kronor, otillräcklig för bestridande av utgifterna under

ifrågavarande anslag för år 1917, hemställer därför, att anslaget i fråga

i 1917 års stat ej måtte upptagas till lägre belopp än 475,000 kronor,

vilket skulle innebära en ökning av senast fastställda belopp med 40,000

kronor.

Postlokalers uppvärmning, belysning och städning.

Ifrågavarande anslag, vilket i 1914 års stat upptagits till 370,000

kronor, har i 1915 och 1916 års stater beräknats till 390,000 kronor.

Utgifterna uppgingo år 1914 till 346,199 kronor och komma, såvitt

generalpoststyrelsen nu kan bedöma, att lör år 1915 stiga till omkring

385,000 kronor.

Beträffande de förhållanden, som inverka på förevarande anslags

ställning, anför styrelsen:

»Den största anparten av denna betydande ökning i utgifterna a anslaget

faller på postkontorslokalernas uppvärmning.

Den åtstramning i kolmarknaden, som framkallats av världskriget, nar för

postverket medfört väsentlig kostnadsstegring i avseende å bränsle. För att nedbringa

utgifterna i sådant hänseende har generalpoststyrelsen med statens järnvägar

träffat avtal om leverans av erforderlig koks för uppvärmning av posthusen

i Stockholm, varigenom erhållits en avsevärd besparing i kostnaderna. I syfte

att än ytterligare åstadkomma minskning uti utgifterna i fråga har generalpoststyrelsen

nu med statens järnvägar slutit överenskommelse om leverans under

stundande eldningsperiod av koks för samtliga posthus, således även för posthusen

i landsorten, med allenast ett undantag. Den utredning rörande den

ekonomiska inverkan av denna överenskommelse, som generalpoststyrelsen låtit

verkställa, utvisar en högst betydlig vinst för postverket, i jämförelse med om

postverket, såsom eljest skolat ske, varit hänvisat att tillgodose sitt koksbehov

för posthusen hos enskilda leverantörer. På grund härav och med ett fortgående

å den väg, på vilken generalpoststyrelsen sålunda slagit in, hyser generalpoststyrelsen

den förhoppning att kunna hålla utgifterna för uppvärmning av förutvarande

postkontorslokaler inom ramen för de belopp, som före prisstegringen

utgått för ändamålet

X samma mån emellertid som nya eller utvidgade lokaler för postkontor

tagas i anspråk, måste utgifterna också ökas. Posthuset i Norrköping kommer

att tagas i bruk i början av år 1916 och i posthuset i Uddevalla beräknas inflyttning

kunna ske i slutet av år 1916 eller början av 1917. Under ar 1917

skall den nu pågående tillbyggnaden av centralposthuset i Stockholm bliva färdig.

Dessa byggnadsföretag måste givetvis föranleda en ej obetydlig ökning i bränsleåtgången.

Slutligen torde å ett ej ringa antal platser behov av ökat lokalutrymme i iorhyrda

lägenheter komma att gorå sig gällande med därav föranledd liknande ökning.

Under sådana förhållanden lärer icke kunna undvikas, att utgifterna för

uppvärmning komma att ökas för såväl 1916 som 1917.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 2 höft. (År 2.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Kostnaden för postkontorens städning liar under 1915 ökats. Och även för

kommande år torde i dylika fall böra räknas med en ökning, som, bortsett från

den allmänna prisstegringen i avseende å arbetskostnad, utan vidare följer av

utvidgning av postkontorslokalerna. I sådant hänseende åberopas särskilt ovannämnda

tre byggnadsföretag.

Yad beträffar kostnaden för elektrisk belysning har det däremot lyckats

generalpoststyrelsen att nedbringa denna. Under belysningsåret 1914—15 hava

7 postkontor försetts med elektrisk belysning, med sammanlagt 181 lampor. Med

eu beräknad årsåtgång av inemot 9,000 lampor för belysningsperioden 1915—16,

kommer anskaffningskostnaden, på grund av erhållet nedsatt pris å lampor, att

avsevärt understiga samma kostnader nästföregående belysningsperiod.

Strömförbrukningskostnaden har 1913—1914 uppgått till 88,461 kronor och

för 1914—1915 till 83,175 kronor samt torde, enligt nu verkställda utredningar,

för belysningsperioden 1915—1916 beräknas komma att ytterligare nedgå.»

För att möta de ökade utgifter, som under år 1917 lära komma

att drabba nu ifrågavarande anslag för bestridande av kostnaderna för

postlokalernas uppvärmning och städning, anser sig generalpoststyrelsen,

oaktat all möjlig sparsamhet iakttages, nödgad hemställa, att anslaget

måtte i 1917 års stat upptagas till 410,000 kronor, det vill säga höjas

med 20,000 kronor.

Tillverkning av frankotecken.

Anslaget har för åren 1915 och 1916 upptagits till 230.000 kronor.

Utgifterna å anslaget, som för år 1913 belöpte sig till 231,747 kronor,

hava för år 1914 uppgått till allenast 218,178 kronor och beräknas för

år 1915 till omkring 220,000 kronor.

Antalet och värdet av de från postverkets frimärksförråd till post
-

anstalterna utlämnade

frankotecken voro

antal

värde

st.

kr.

1913 .............

......................... 253,852,490

........................ 262,324,980

23,653,587

1914 ..............

24,236,656

För år 1915 beräknas jämväl en avsevärd ökning i franko teckensåtgången.

Styrelsen meddelar härefter följande beträffande anskaffningen av

frankotecken:

»I anslutning till vad generalpoststyrelsen i sitt nästföregående år avgivna

statförslag anförde har generalpoststyrelsen under år 1915, för mötande av oförutsedda

omständigheter, jämväl ökat sitt inneliggande frankoteckensförråd, så att

behållningen i förrådet vid slutet av år 1915 torde komma att betydligt överstiga

behållningen vid 1914 års utgång. Med hänsyn härtill och i betraktande av den

prisnedsättning, som generalpoststyrelsen betingat sig i det med enskild firma

avslutade förnyade kontrakt angående leverans av frankotecken, gällande från

1915 års början, tror generalpoststyrelsen sig, även med den ökning i tillverk
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

ningen av frankotecken, med vilken man bör räkna för åren 1916 och 1917, icke

behöva ifrågasätta större ökning av anslaget än med 10,000 kronor.»

Generalpoststyrelsen hemställer alltså, att ifrågavarande anslag måtte

i staten för år 1917 beräknas till 240,000 kronor, innebärande en ökning

av senast fastställda belopp med 10,000 kronor.

Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialicr m. in.

Detta anslag har upptagits i postverkets stater år 1914 till 400,(»00

kronor, år 1915 till 425,000 kronor och år 1916 till likaledes 425,000

kronor. Utgifterna uppgingo år 1914 till 396,019 kronor och beräknas

för år 1915 komma att stiga till inemot 410,000 kronor.

De olika utgiftsposterna å anslaget fördela sig, enligt vad styrelsen

meddelar, med ungefär följande belopp, i runda tal, beräknade efter förhållandena

år 1914:

kostnad för papper av olika slag

tryckningskostnad...............................

ersättning för bokbinderiarbeten......

skrivmaterialier in. m........................

Beträffande dessa utgiftsposter

»Under nu rådande kristid har priset särskilt å papper stigit väsentligt.

Generalpoststyrelsen har därför fått vidkännas ej ringa ökade utgifter i sadant

hänseende- I de fall, generalpoststyrelsen haft kontrakt avslutade med enskilda

om leverans av blanketter m. m., hava kontrakten i stor utsträckning uppsagts

i anseende till förhöjda papperspris, och hava vederbörande leverantörer förklarat

sig icke kunna förnya kontrakten med mindre de erhölle avsevärd foihojnmg i

förut betingad leveranssumma. .

Då årsförbrukningen av ett flertal blanketter är synnerligen stor inrikes

postanvisningar omkring 9 miljoner stycken, s. k. postsakskuvert 8 miljoner

stycken, adresskort till inrikes paket 7 miljoner stycken, o. s. v- — torde generalpoststyrelsen

hava att emotse en ej obetydlig ökning i utgifterna för blankettryck.

För att emellertid i möjligaste mån minska verkets utgifter för saval blanketttryck

som även annat tryck, har styrelsen, på sätt styrelsen vid föregående tillfällen

anmält, sedan några år tillbaka inrättat ett mindre postverkets accidenstryckeri

i Malmö. Så småningom har alltmera av postverkets blanketter och auuat

tryck överlämnats till utförande av nämnda tryckeri. Sålunda har under ar 191o

dit överflyttats tryckningen av en del blanketter, som utgå i störa upplagor,

exempelvis blanketter till internationell postanvisning (omkring 1 300,000 per ar)

brevbuntsetikett för försändelser i allmänhet (omkring 3,000,000 om året) samt

avis rörande rekommenderade eller assurerade försändelser (omkring 7,000,0011 om

året) För närvarande tryckas över 50 av postverkets blanketter å tryckeriet i

Malmö. Sammanlagda antalet exemplar av de från ifrågavarande tryckeri levererade

tryckalstren utgjorde under år 1914 6,212,100. Det ekonomiska resultatet av

Malmö-tryckeriet, med vilket är förenad en mindre bokbindenavdelnmg, bär vant

gott och'' anordningen har i övrigt visat sig för postverket i alla avseenden tall
-

kronor 200,000

» 125,000

» 35,000

» 40,000.

styrelsen följande:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

fredsstörande. Generalpoststyrelsen har därför för avsikt att fortsätta på den

sålunda inslagna vägen att, i den mån så lämpligen kan ske, verkställa tryck för

postverkets räkning å tryckeriet i fråga.

Då det emellertid uppenbarligen ur flera synpunkter skulle vara till fördel,

att tryckeriet vore förlagt till huvudstaden, är generalpoststyrelsen betänkt på

att, sedan lokal för ett mindre tryckeri lämpligen kan erhållas i en källarvåning

uti den nu pågående nybyggnaden till centralposthuset i Stockholm, från 1917

års början dit överflytta tryckeriet och därvid tillika försöksvis utvidga bokbinderiavdelningen.

Genom dessa anordningar förväntar generalpoststyrelsen att kunna i ej

oväsentlig mån nedbringa utgifterna å anslaget till blankett- och cirkulärtryck

m. m. Och styrelsen hoppas att härigenom kunna motväga de prisförhöjningar,

som torde vara att förutse för nämnda tryck, ävensom, åtminstone i viss mån,

neutralisera den kostnadsökning, som automatiskt måste följa av ökad blankettförbrukning

i anseende till poströrelsens utveckling.

Därest nu ifrågavarande anslag för år 1917 höjes med 10,000 kronor, tror

generalpoststyrelsen sig, med iakttagande av all möjlig sparsamhet, kunna reglera

utgifterna å anslaget så, att detsamma icke skall behöva överstiga det i staten

fastställda beloppet.»

Generalpoststyrelsen hemställer följaktligen, att anslaget för år 1917

fastställes till 435,000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till

motsvarande anslagssumma i 1916 års stat av 10,000 kronor.

Förbrukningsartiklar.

Anslaget till förbrukningsartiklar, vartill bland annat hänföras bindgarn,

blyplomber, datumstilar, lack, postpåsar och postsäckar, påssaxar,

stämpelfärg, stämpellådor, stämpelplattor (av gummi), uniformsknappar

m. m., är i postverkets stater upptaget:

år 1913 till............................................... kronor 180,000

» 1914 » ............................................... » 190,000

» 1915 j> ............................................... » 190,000

» 1916 » ................................................ » 200,000.

Generalpoststyrelsen anför, att av ovan uppräknade förbrukningsartiklar

tillverkas en del, såsom bindgarn, lack, postpåsar och postsäckar

m. m., av råvaror, som icke frambringas inom landet. Dessa råvaror

hava på grund av kriget stigit avsevärt i pris, och bar, såsom en följd

bärav, postverket i åtskilliga fall fått vidkännas ökad anskaffningskostnad.

Utgifterna för år 1915 å ifrågavarande anslag torde därför, så vitt nu

kan förutses, enligt styrelsens förmenande komma att med omkring 25,000

kronor överstiga det i staten upptagna anslagsbeloppet, 190,000 kronor.

Ehuru styrelsen sökt att genom vidtagande av lämpliga anordningar

i all möjlig mån begränsa utgifterna för förbrukningsartiklar och allt

framgent kommer att hava sin uppmärksamhet riktad härpå, vill det

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

61

synas styrelsen, dels med hänsyn till världskrigets verkningar, vilka

sannolikt komma att lämna spår efter sig även under år 1917, dels ock

på grund av poströrelsens utveckling, som om anslaget till förbrukningsartiklar

för år 1917 ej skulle täcka förekommande utgifter med

mindre detsamma vid jämförelse med det för år 1916 medgivna anslaget,

200,000 kronor, höjes med 30,000 kronor.

Styrelsen anser sålunda, att anslaget till förbrukningsartiklar för år

1917 bör fastställas till 230,000 kronor.

Telefonavgifter och telegramporto.

Till bestridande av utgifterna under denna titel bar alltsedan år 1913

varit anvisat ett anslag av 35,000 kronor för år.

Styrelsen meddelar, att utgifterna under år 1913 belöpte sig till i runt

tal 29,000 kronor och år 1914 till 37,500 kronor. Under 1915 års första

balvår hava utgifterna uppgått, likaledes i runt tal räknat, till 26,500

kronor. Årskostnaden torde därför näppeligen komma att understiga

50,000 kronor.

Anledningen till denna anmärkningsvärt stora utgiftsstegring är,

enligt styrelsens förmenande, till huvudsaklig del att söka i de av världskriget

förorsakade svåra rubbningarna i den internationella posttrafiken.

De dispositioner i trafikhänseende, som på grund härav erfordrats, hava,

enligt vad styrelsen uppgiver, i stor utsträckning måst vidtagas med

anlitande av telefon och telegraf. Under året hava emellertid även åtskilliga

postkontor försetts med nya eller ökade telefonförbindelser,

vilket haft till följd utgiftsökning å anslaget. För närvarande sakna 19

postkontor telefon. Inom de närmaste åren torde åtminstone större delen

av dessa böra förses med telefonförbindelse.

På grund av vad sålunda anförts hemställer generalpoststyrelsen,

att anslaget i statförslaget för år 1917 icke upptages till lägre belopp

än 45,000 kronor, vilket skulle innebära en höjning av senast fastställda

anslag med 10,000 kronor.

Diverse utgifter.

Under detta anslag avföras de utgifter under omkostnadsstaten, som

icke äro av beskaffenhet att direkt kunna hänföras till annat anslag å

samma stat. Sålunda avföras under titeln diverse utgifter, bland annat,

fraktkostnad för möbler och andra inventarier, kostnad för uppsättning

eller nedtagning av skyltar, brevlådor och dylikt, målning av tidbrickor,

märkning och textning i allmänhet, åtskilliga utgifter i anledning av

arsenikförekomst i postlokaler, vissa utgifter för postautomobildrift,

hyror för elektriska normalur, annonseringskostnad ävensom utgifter för

s. 62 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Samman
fattning.

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

kalendrar, böcker, kartor m. m. samt för prenumeration å tidningar.

Därjämte avföras under titeln, på grund av särskilda nådiga beslut, vissa

andra utgiftsposter, exempelvis ersättning för vissa utredningsarbeten

bos generalpoststyrelsen, bidrag till utgivande av Tidskrift för postväsendet

m. m.

Nu ifrågavarande anslag, som alltsedan år 1914 höjts med 10,000

kronor per år, är i staten för år 1916 fastställt till 55,000 kronor.

Generalpoststyrelsen anför, att, enligt vad verkställd utredning givit

vid handen, det icke torde kunna undvikas, att utgifterna å anslaget

för år 1915 komma att uppgå till något över 75,000 kronor. Vid sådant

förhållande och då givetvis på grund av poströrelsens utveckling samt

nya verksamhetsområden, som tillagts postverket, ökning av utgifterna

under detta anslag måste förekomma, hemställer styrelsen, för att utgifterna

å anslaget icke skola behöva överstiga det i staten upptagna

belopp, att anslaget för år 1917 fastställes till 75,000 kronor, innebärande

en höjning av 20,000 kronor.

Emot vad generalpoststyrelsen föreslagit beträffande anslagen under

omkostnadsstaten har jag icke funnit annan erinran att framställa än

att jag, beträffande anslaget till uniformsbeklädnad, anser vad av generalpoststyrelsen

därutinnan anförts om under år 1917 beräknade prisstegringar

med anledning av världskriget icke i och för sig utgöra

giltig orsak till den förhöjning av anslaget, som styrelsen föreslagit. Med

hänsyn till poströrelsens stegring och då i samband med pågående

överflyttning av göromål från tjänstemän av högre grad till tjänstemän

av lägre grad med därav föranledd ökning av antalet till fri uniformsbeklädnad

berättigade tjänstemän upphandlingen av beklädnadsmaterialier

torde kunna antagas behöva verkställas i större omfattning än eljest,

har emellertid försiktigheten synts mig bjuda, att det för ifrågavarande

ändamål anvisade förslagsanslaget bibehålies vid det av generalpoststyrelsen

föreslagna belopp.

Här ovan har föreslagits höjning av anslaget

till ersättning för tjänsteresor i allmänhet med ......... kronor

» överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande

i postkupé eller å landsvägspostlinje, med...... »

» uniformsbeklädnad med ............................................. »

» sjukvård m. m. med................................................... »

» hyror för postlokaler med ......................................... »

10,000: —

5,000

60,000

5,000

40,000

Transport kronor 120,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

68

Transport kronor 120,000: —

till postlokalers uppvärmning, belysning och städning

med..................................................................... » 20,000: —

j> tillverkning av frankotecken med............................ » 10,000: —

)) blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m. m.

med .............................................................

................. »

10,000: —

» förbrukningsartiklar med...........................

................. »

30,000: —

» telefonavgifter och telegramporto med. .

................. »

10,000: —

).) diverse utgifter med....................................

................. »

20,000: -

Summa kronor

220,000: —

Genom dessa ändringar kommer alltså omkostnadsstaten att ökas

från 2,763,000 kronor för år 1916 till 2,983,000 kronor för år 1917.

F. Oförutsedda utgifter.

Till oförutsedda utgifter hänföras tillfälliga utgifter, såsom kostnader,

föranledda av tjänstemäns från postverkets distrikts- och lokalförvaltningar

inkallande för deltagande hos styrelsen i reglements- m. fl.

arbeten, gottgörelser av olika slag, utbetalade med stöd av särskilda

nådiga beslut in. m.

Generalpoststyrelsen föreslår, att anslaget, som i staterna för åren

1914, 1915 och 1916 är upptaget till 25,000 kronor, för år 1917 sättes

till samma belopp.

G. Avkortningar och restitutioner.

(Förslagsvis.)

De utgifter, som avföras under detta anslag, nämligen ersättningar

för bortkomna och skadade värdeförsändelser, anmärkningsprovisioner

samt avkortningar och restitutioner av postavgifter i allmänhet, äro av

den art, att de ej på förhand kunna överskådas, vadan de under olika

år förete mycket växlande belopp.

Sålunda uppgingo utgifterna i fråga år 1912 till 13,694 kronor,

år 1913 till 8,442 kronor och år 1914 till 58,126 kronor.

Ifrågavarande anslag hade för samma år förslagsvis upptagits till

respektive 7,465, 10,295 och 12,405 kronor samt för år 1915 till 14,460

och för år 1916 slutligen till 12,750 kronor.

Beträffande anledningen till den starka utgiftsstegringen under år

1914 å ifrågavarande anslag anför styrelsen följande:

»Utgiftsbeloppen för år 1914 äro i jämförelse med motsvarande summor de

föregående åren, som synes, anmärkningsvärt stora. Genom inbrott å post
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

kontoret Stockholm I natten mellan den 2 och 3 juli 1914, varvid tillgrepos bland

annat tre assurerade paket, förorsakades nämligen postverket en utgift å tillhopa

35,500 kronor, som generalpoststyrelsen tills vidare fått utanordna till vederbörande

paketavsändare för förlusten av dessa paket.

En bidragande orsak till den stora utgiftsökningen å detta anslag för år 1914

har även vant, att restitutioner av portoavgifter måste ske till avsevärda belopp.

Sålunda avsändes under oktober månad 1914 telegrampostanvisningar till England,

vilka därstädes pa grund av då rådande förhållanden å penningemarknaden

ansågos ej höra utbetalas och därför återsändes. För dessa telegrampostanvisningar

har till vederbörande avsändare restituerats ett belopp av i runt tal

13,400 kronor.

Med avdrag av dessa stora utgiftsbelopp skulle utgiftssumman för år 1914 sålunda

endast uppvisa ett belopp av c:a 9,000 kronor utgörande i övrigt för samma

år ersättningar för förkomna och skadade försändelser, anmärkningsprovision

samt avkortningar och restitutioner av postavgifter i allmänhet.»

För vinnande av jämn slutsumma föreslår styrelsen, att anslaget

för år 1917 bestämmes till förslagsvis 12,150 kronor, innebärande en

minskning av 600 kronor.

H. Avsättning- till förnyelsefond.

För avsättning till postverkets förnyelsefond bar av Kungl. Maj:t

och riksdagen beräknats:

dels 11 2 procent av värdet på postverkets i bruk tagna fastigheter,

dels ock 5 procent av värdet å postverkets inventarier.

Fastigheternas värde upptagas vid 1915 års

utgång till .......................................................................... kronor 7,234,500: —.

Under år 1916 blir posthuset i Norrköping

färdigt. Fastigheternas värde ökas härigenom med

det för nämnda posthus avsedda anslag, 400,000 kronor,

med avdrag av 32,000 kronor, motsvarande

det efter rivning av gamla posthusbyggnaden nedskrivna

värdet av postverkets fastighet i Norrköping,

således med........................................................................ » 368,000: —.

Under år 1917 beräknas posthuset i Uddevalla

samt tillbyggnaden till posthuset vid Vasagatan i

Stockholm bliva färdiga. Värdet å postverkets

fastigheter skulle därigenom komma att ökas med

de för dessa byggnadsföretag avsedda belopp, respektive

240,000 och 933,000 kronor eller tillhopa » 1,173,000:—.

Sammanlagda värdet av postverkets i bruk

tagna fastigheter beräknas alltså vid 1917 års utgång

till................................................................................. kronor 8,775,500: —.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

KungL Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

1,5 procent härå utgör kronor 131,632: 50 eller i runt tal 131,700

kronor.

Värdet av postverkets inventarier uppgick vid

1914 års slut till .............................................................. kronor 2,541,415:

Till inköp av inventarier är för år 1915 anvisat

ett belopp av........................................................................ » 300,000: —

och för år 1916................................................................. »_350,000: —.

Vid 1916 års utgång skulle postverkets inventarier

således hava ett värde av.................................. >» 3,191,415:—.

Bifalles den under utgifter för kapitalökning

denna dag gjorda hemställan om anslag till inköp

av inventarier för år 1917 till ett belopp av 350,000

kronor, skulle postverkets inventarier ökas med »_350,000: —.

Värdet av postverkets inventarier kan alltså

vid 1917 års utgång beräknas komma att uppgå till kronor 3,541,415: —.

5 procent å detta värde utgör 177,070 kronor eller i avrundat tal

177,100 kronor.

Sammanlägges den här ovan beräknade kostnaden

för posthusens underhåll .................................. kronor 131,700: —

med nyss angivna beräknade utgifter för underhåll

av inventarier ................................................ »_177,100: —,

erhålles det belopp, som enligt styrelsens förslag

för år 1917 bör avsättas till förnyelsefond,.............. » 308,800:—,

vilket innebär en ölcning av 28,800 kronor i förhållande till 1916 års

anslag, 280,000 kronor.

Mot vad styrelsen föreslagit beträffande anslagen till oförutsedda Departementsutgifter,

avkortningar oeh restitutioner samt avsättning till förnyelse- chefenfond

har jag intet annat att erinra än att, för vinnande av jämn slutsumma,

anslaget till avkortningar och restitutioner för år 1917 torde

böra bestämmas till förslagsvis 11,150 kronor.

Vid bifall till mitt förslag till postverkets stat för driftkostnader

för år 1917 komma de särskilda anslagssummorna att i förhållande till

år 1916 ställa sig på sätt närmare framgår av efterföljande tabell:

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

År 1916.

År 1917.

Ökning år

1917 i för- hållande till

år 1916.

Minskning

år 1917 i

förhållande

till år 1916.

A. Avlöningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

I. Generalpoststyrelsen.

Löner och tjänstgöringspenningar .

445,050

23,750

446,050

23,750

1,000

Ortstillägg och. hyresbidrag.........................

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt-

ning m. m................................

75,000

75,000

II. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar......

9,549,100

9,617,300

68,200

—

Ortstillägg och hyresbidrag...........................

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt-

950,000

970,000

20,000

—

ning m. m. ........

975,000

894,000

-

81,000

III. Övriga anslag.

Arvoden till poststationer ............................

2,150,000

2,150,000

» åt frimärksförsäljare..................

Gratifikationer m. m. åt tjänstemän eller andra

70,000

50,000

—

20,000

personer, som äro anställda vid postverket eller

anlitas i dess ärenden .......

20,000

25,000

5,000

Understöd m. m. åt personer, som äro eller varit

anställda vid postverket eller anlitats i dess

ärenden...............

20,000

20,000

Summa

14,277,900

14,271,100

94,200

101,000

Minskning ....................

—

—

—

6,800

B. Övergångsstat.

I. Generalpoststyrelsen......

9,500

10,700

1,200

—

11. Distrikts- och lokalförvaltningarna......

15,450

11,150

—

4,300

Summa

24,950

21,850

1,200

4,300

Minskning ...........

—

—

—

3,100

C. Pensioner

495,100

536,600

41,500

—

D. Postbefordran.

Postbefordran å järnväg .

4.400.000

2.100.000

4.400.000

2.100.000

» » landsvägjämtelokalatransporter

—

—

Transport

6,500,000

6,500,000

—

—

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2 67

År 1016.

År 1917.

ökning är

1917 i för- hållande till

år 1916.

Minskning

år 1917 i

förhållande

till år 1916.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

Postbefordran sjöledes:

6,500,000

6,500,000

—

—

emellan Sveriges fastland och Gottland........

75,000

75.000

—

—

» övriga inrikes orter.......................

140,000

140,000

—

—

» Sverige och Tyskland.....................

273,500

273,500

—

—

» » » Danmark.....................

15,000

15,000

—

—

n » » Finland ...................

25,000

25,000

_

—

» » samt Storbritannien och Ame-

rika ...................................................

14,000

14,000

—

—

Transitersättning åt främmande postverk.........

100,000

100.000

—

—

Summa

7,142,500

7,142,500

—

—

E. Omkostnader.

Felräkningspenningar...................................

75,000

75,000

—

—

Ersättning för tjänsteresor i allmänhet ..........

Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller

95,000

105,000

10,000

å landsvägspostlinje .................................

överliggningslokaler åt tj änstemän, tj änstgörande

310,000

310,000

i postkupé eller å landsvägspostlinje............

65,000

70,000

5,000

—

Uniformsbeklädn ad......................................

360,000

55.000

33.000

420,000

60,000

33,000

60,000

5,000

—

_

Hyror för postlokaler .............. ..................

435,000

475,000

40,000

—

Postlokalers uppvärmning, belysning och städning

390,000

410,000

20,000

—

Tillverkning av frankotecken ........................

230,000

240,000

10,000

—

Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m.m.

425,000

435,000

10,000

—

Förbrukningsartiklar....................................

200,000

230,000

30,000

—

Telefonavgifter och telegramporto ..................

35,000

45,000

10,000

—

Diverse utgifter ..........................................

55,000

75,000

20,000

—

Summa

2,763,000

2,983,000

220,000

—

F. Oförutsedda utgifter..........................

25,000

25,000

—

—

G. Avkortningar och institutioner .........

12,750

11,150

—

1,600

| H. Avsättning till förnyelsefond

280,000

308,800

28,800

—

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

År 1916.

År 1917.

Ökning år

1917 i för- hållande till

år 1916.

Minskning

år 1917 i

förhållande

till år 1916.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Sammandrag.

A.

Avlöningar ..........................................

14,277,900

14,271,100

—

6,800

B.

Övergångsstat.......................................

24,950

21,850

—

3,100

C.

Pensioner............................................

495,100

536,600

41,500

—

D.

Postbefordran...........

7,142,500

7,142,500

—

_

E.

Omkostnader ......................................

2,763,000

2,983,000

220,000

_

F.

Oförutsedda utgifter ..... ........................

25,000

25,000

-

_

G.

Avkortningar och restitutioner..................

12,750

11,150

—

1,600

H.

Avsättning till förnyelsefond ...............

280,000

308.800

28,800

Summa

25,021,200

25,300,000

290,300

11,500

Ökning........................

—

—

278,800

- 1

Ökningsbeloppet för 1916 års stat uppgick till 331,200 kr.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

dels medgiva, att intendenten i generalpoststyrelsen

Hjalmar Westin må från och med år 1915 komma i

åtnjutande av första och andra avlöningsförhöjningarna

vid tjänsten med 1,000 kronor;

dels medgiva, att till § 8 i gällande avlöningsreglemente

för tjänstemän vid postverket göres följande

tillägg: »Dylikt tillägg till belopp av 20 kronor för

månad kan jämväl, i den ordning nyss är sagt, tilldelas

förste postvaktmästare och förste postiljon, som bestrider

göromål av särskilt maktpåliggande art»;

dels ock godkänna bifogade förslag till postverkets

stat för driftkostnader år 1917 (bilaga 1) samt bestämma

postverkets anslag till driftkostnader för år

1917, förslagsvis, till 25,300,000 kronor, att utgå direkt

av post m edlen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(59

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 2.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Bilaga 1.

Postverkets stat för driftkostnader år 1917.

Kronor.

A. Avlöningar.

1. Generalpoststyrelsen.

Generalpostdirektören.................................

13,000

—

4 byråchefer ... (8,000—9,000 kr.) förslagsvis

35,500

—

1 kamrerare ... (6,000—7,000 » ) »

7,000

—

5 sekreterare ... (6,000—7,000 » ) »

34,000

—

1 ombudsman... (5,000—6,500 » ) »

6,000

—

3 förste aktua-

rier ............ (5,000—6,500 » ) »

19,500

—

2 intendenter... (5,000—6,500 » ) »

12,500

—

1 aktuarie ...... (4,200—5,500 » ) »

5,500

—

1 förrådsförval-

tare............ (4,200—5,500 » )

5,000

—

7 notarier....... (4,200—5,500 » ) »

35,300

—

1 registrator ... (4,200—5,500 » ), »

5,000

—

5 revisorer...... (4,200—5,500 » ) »

27,500

—

3 revisorer och

bokhållare .... (4,200—5,500 » ) »

15,500

—

18 förste postex-

peditörer,man-

liga............. (3,200—4,200 »)

66,900

—

13 postexpeditö-

rer, manliga.. (1,800—3,800 » ) »

36,600

—

22 d:o, kvinnliga (1,500—2,100 » ) »

41,800

—

33 biträden,

kvinnliga...... (1,250—1,650 » ) »

51,250

—

19 vaktmästare.. (1,140—1,650 » ) »

28,000

—

Förste vaktmästaren, arvode..........

200

—

Transport

-1

-|

446,050

— 1—1 446,0501

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

71

Kronor.

( vis

Transport

Ortstillägg och hyresbidrag, förslagsvis.........

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning

m. m., förslagsvis ...........................

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

( för
6

postdirektörer... (7,000—8,000 kr.) ^slagsil

postmästare av

klass 1 A ...... (5,500-7,000 » )

23 postmästare av

klass 1 B ...... (5,000—6,500 » )

6 överkontrollörer (5,000—6,500 » )

15 postmästare av

klass 2 A ...... (4,600—6,000 » )

7 förste kontrollö
rer

............... (4,600—6,000 » )

28 postmästare av

klass 2 B ...... (4,200—5,500 >» )

mästare fmanliS (3,800 5,000 » )

av klass jkvinn- j(2i900_3j4oo „ )

53 kontrollörer...... (3,800—5,000 » )

mästare |ma^S (3,500 4,600 »)

av klass jkvmn-1(2,700—3,100 »

152 förste postexpe
ditörer,

manliga (3,200—4,200 » )

27 förste postexpeditörer,

kvinnliga.

............... (1,900—2,500 » )

875 postexpeditörer,

manliga......... (1,800—3,800 » )

270 postexpeditörer,

kvinnliga ...... (1,500—2,100 » )

16 biträden, kvinn
liga.

.............. (1,250—1,650 » )

Transport

446,050

23,750

75,000

46.500

■) 78,200

149.000

37.500

89.500

42,000

154.000

429.600

265.000

i 397,500

| 618,000

67,300

2,509,400

505.600

25,800

5,414,900*-

544,800

544,800

*) Häri innefattas även särskilda arvoden till 3 postmästare.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Kronor.

5.414.900 —

1,317,500

2.884.900

^Transport

690 förste postvaktmästare

och för- , ....

( förste

postiljoner.. (1,500—1,950 kr.) tslags
2,

050 postvaktmästare '' ™

ock postiljoner (1,200—1,650

respektive 1,890 » ) »

Ortstillägg och hyresbidrag............... »

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning

m. m., förslagsvis ...........................

3. Övriga anslag.

Arvoden till poststationer, förslagsvis.........

» åt frimärksförsäljare, » .........

Gratifikationer m. m. åt tjänstemän eller andra

personer, som äro anställda vid postverket

eller anlitas i dess ärenden,............

Understöd m. m. åt personer, som äro eller

varit anställda vid postverket eller anlitats i

dess ärenden, förslagsvis...........................

B. Övergångsstat.

1. Generalpoststyrelsen.

Personligt avlöningstillägg åt byråchefen C. A Hasselrot,

förslagsvis............................................

5 tjänstemän i l:a graden, förslagsvis ...........................

Personlig verkmästarbefattning för E. V. Nyberg, förslagsvis

.............................................

Arvoden åt extra tjänstemän, förslagsvis

Avgå under A. upptagna avlöningar ..............................

Återstod

1 kammarskrivare ................................................

Transport

9,617,300

970.000

894.000

''

!

2,150,000

50,000

—

25,000

—

20,000

4,000 ,

19,000

-

4,600

3,100

—

30,700

21,600

9,100

1,600

- |

544,800

11,481,300

2,245,000

14,271,100

10,700

10,700

114,271,100

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.

73

Kronor.

Transport

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

1 postmästare av klass 2 A (enligt 1914 års stat) ..........

2 » » » 2 B ( » » » » ) ..........

1 » » » 3 ( » » » » ) ..........

1 postexpeditör med avlöning som postmästare av klass 3,

manlig (enligt 1914 års stat)....................................

1 postexpeditör med avlöning som förste postexpeditör,

manlig (enligt 1914 års stat)....................................

1 postexpeditör med avlöning som förste postexpeditör,

manlig (enligt 1915 års stat)....................................

9 postexpeditörer i 2:a lönegraden (enligt 1909 års stat) ...

Personliga avlöningstillägg, förslagsvis ...........................

Avgå följande under A. upptagna avlöningar:

till 1 postmästare av klass 2 B ............

.. kr. 5,500:

» 2 manliga postmästare av klass 3 ...

.. » 10,000:

» 1 manlig » » » 4 ...

.. » 4,600:

» 3 postexpeditörer, manliga .............

.. » 11,400:

»9 » , kvinnliga............

.. >» 18,900:

Återstod

6,000

11,000

5,000

5,000

4,200

4,200

25,200

950

61,550

50,400

11,150

C. Pensioner.

(Förslagsanslag.)

Tjänstemän, som erhållit avsked, .................................

Tjänstemän med flera, som i följd av skada under tjänstutövning

eller av annan orsak tillerkänts årligt understöd,

Avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn...............

D. Postbefordran.

(Förslagsanslag.)

Postbefordran å järnväg ............................................

» å landsväg jämte lokala transporter............

Transport

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 2 käft.

10,700

11,150 |

521,535

12,615

2,450

4.400.000

2.100.000

| 6,500,000

(Nr 2.)

14,271,100

21,850

536,600

—114,829,550 |- 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Krön

O

r.

Transport

—

6,500,000

14,829,550

_

Postbefordran sjöledes:

emellan Sveriges fastland och Gottland

75,000

» övriga inrikes orter.........

140,000

» Sverige och Tyskland....................................

273,500

—

» » » Danmark................

15,000

—

» » » Finland......................................

25,000

—

» » » Storbritannien och Amerika ..........

14,000

—

542,500

Transitersättning åt främmande postverk........................

—

—

100,000

—

7,142,500

E. Omkostnader.

(Förslagsanslag.)

Felräkningspenningar.................................................

—

—

75,000

—

Ersättning för tjänsteresor i allmänhet

—

—

105,000

—

Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å landsvägs-

postlinje..........................................................

—

—

310,000

—

Överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i post-

kupé eller å landsvägspostlinje, ................................

—

—

70,000

—

Uniformsbeklädnad ..

—

—

420,000

—

Sjukvård m. m................

—

—

60,000

—

Undervisningskurser . .

—

—

33,000

—

Hyror för postlokaler............ ........

—

—

475,000

—

Postlokalers uppvärmning, belysning och städning

—

—

410,000

—

Tillverkning av frankotecken.............

—

—

240,000

—

Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m. m.

—

—

435,000

—

Förbrukningsartiklar ...........

—

—

230,000

—

Telefonavgifter och telegramporto

—

—

45,000

—

Diverse utgifter ................

—

—

75,000

—

2,983,000

F. Oförutsedda utgifter................................

—

—

—

—

25,000

—

G. Avkortningar och restitutioner, förslagsvis

—

—

—

11,150

—

H. Avsättning till förnyelsefond ..................

—

—

308,800

_

Summa kronor

- |

—

-1

25,800,000

J

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:243 Skrivelse till Konungen angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader är 1917. s. 1 i texten
  2. SU 1916:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1917. s. 1 i texten