Sök i Ratio Lex

Angående tilläggspension åt f. d. provinsialläkaren L. 0. Svenonius

1916-04-17 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:208, Angående tilläggspension åt f. d. provinsialläkaren L. 0. Svenonius

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 208.

1

Nr 208.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

tilläggspension åt f. d. provinsialläkaren L. 0. Svenonius;

given Stockholms slott den 17 april 1916.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att f. d. provinsialläkaren Ludvig Oskar Svenonius, som jämlikt nådigt

brev den 9 juli 1915 äger att från och med den 1 augusti samma

år under sin återstående livstid från anslaget till pensionering av civila

tjänstinnehavare åtnjuta en årlig pension av 4,000 kronor, må utöver

nämnda förmån uppbära en årlig tilläggspension från allmänna indragningsstaten

till belopp av femhundra kronor att från ingången av 1917

utgå under hans återstående livstid.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydon:.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 183 käft. (Nr 208.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SOS.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj A Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

17 april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

F. d. provinsialläkaren i Svegs distrikt av Jämtlands län Ludvig

Oskar Svenonius, vilken, född den 8 maj 1853, den 7 juni 1889 utnämndes

till provinsialläkare i Hede distrikt och den 2 december 1892

transporterades till Svegs distrikt, erhöll den 9 juli 1915 nådigt avsked,

med rätt för honom att under sin återstående'' livstid från förslagsanslaget

till pensionering av civila tjänstinnehavare åtnjuta en årlig pension

av 4,000 kronor att, enligt bestämmelserna i lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension den 11 oktober 1907, utgå från och

med augusti månad 1915.

Uti en till Kung!. Maj:t ingiven skrift har nu Svenonius av anföi

dci orsaker anhallit att komma i åtnjutande av högre pension.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.‘i

Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 208.

Innan jag närmare ingår på ansökningens innehåll, ber jag att

få lämna en kortfattad redogörelse för de bestämmelser i avlöningsoch

ponsionshänseende, vilka äro av betydelse för den nu föreliggande

frågans bedömande.

Enligt en år 1890 fastställd avlöningsstat ägde provinsialläkarna i

regel uppbära eu begynnelseavlöning — inberäknat hyresersättning — av

3,250 kronor, därav 1,875 kronor utgjorde lön, vartill kommo två

ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter respektive 10 och 15 år.

Beträffande provinsialläkarbefattningen i Sveg var med densamma

dessutom förenad eu särskild avlöningsförmån, s. k. fixa tjänstgöringspenningar,

å tillhopa 1,000 kronor om året.

Genom den år 1911 beslutade löneregleringen erhöllo provinsialläkarna

en begynnelseavlöning av 4,000 kronor, varav 3,000 kronor som

lön. Till lönen kommo dessutom två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor,

efter 5 respektive 10 år.

Svenonius ingick icke på nya lönestaten, i vilket avseende tiden för

anmälan utgick med oktober månads utgång år 1911.

I fråga om provinsialläkares rätt till pension utgjorde denna enligt

1884 års riksdags beslut och kungl. brev den 10 juli samma år

4,000 kronor.

Genom lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension skedde häri icke någon ändring. Enligt §18

mom. c) av samma lag skulle nämligen pensionsunderlaget för provinsialläkare,

intill dess ny lönestat kunde bliva fastställd, utgöra det belopp,

som före lagens trädande i kraft blivit såsom pension för sådan

tjänstinnehavare bestämt. I lagen ifråga föreskrevs skyldighet för tjänstinnehavare

att erlägga visst bidrag till kostnaden för beredande av pension,

men stadgades tillika, att tjänstinnehavare, som vore underkastad

lagens bestämmelser och med vars tjänst redan före lagens trädande

i kraft varit förenad rätt till pension, vore befriad från att erlägga

pensionsavgift, om han för tjänsten åtnjöte avlöning enligt lönestat,

som fastställts före den 1 april 1900, så länge avlöning å den

lönestat av honom åtnjötes.

Svenonius anmälde inom i 1907 års lag föreskriven tid, att denna

lags bestämmelser finge å honom tillämpas.

I enlighet med 1914 års senare riksdags i ämnet fattade beslut

har sedermera genom kungl. brev den 23 oktober 1914 fastställts sadant

tillägg till den år 1911 fastställda avlöningsstaten för provinsialläkare,

att pensionsunderlaget för sådan befattningshavare skall utgöra 3,500

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Medicinal
styrelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 208.

kronor med förhöjning i förekommande fall av de i avlöningsstaten

upptagna ålderstilläggen.

Uti sin nu ingivna ansökning har Svenonius anfört huvudsakligen

följande: Att Svenonius ej ingått på 1911 års lönestat vore helt naturligt,

då han i sådant fall skulle kommit att lida eu minskning med

250 kronor i sina sammanlagda avlöningsförmåner. Någon som helst

anledning att antaga, att han genom att ingå på denna stat skulle erhålla

högre pension, hade ju ej heller vid denna tid förelegat. Helt

annorlunda ställde sig förhållandet efter tillkomsten av 1914 års riksdags

beslut angående pensionsförhöjning för provinsialläkare. Hade

Svenonius då haft tillfälle att ingå på nya lönestaten, hade han

gärna avstatt från den något högre lönen för att i stället komma i åtnjutande

av högre pension. Att märka vore ock, att 1911 års lönereglering

för de allra flesta provinsialläkare inneburit en verklig ökning

av lönen. Endast den omständigheten, att Svenonius såsom provinsialläkare

i Svegs distrikt uppburit förutnämnda fixa tjänstgöringspenningar

om 1,000 kronor hade medfört, att löneregleringen för

nämnda distrikts vidkommande kommit att innebära eu försämring i

lönehänseende.

Under åberopande härav anhåller nu Svenonius som en gärd av

billighet och rättvisa, att honom måtte från och med dagen för hans

avskedstagande beviljas det högre pensionsbeloppet å 4,500 kronor

årligen. Svenonius ifrågasätter emellertid, att vid pensionens bestämmande

han skall beräknas hava övergått på nya lönestaten från och

med den 1 januari 1912 och att alltså avdrag skall ske med det överskjutande

belopp, som han under tiden från sistnämnda dag uppburit

enligt gamla lönestaten.

Medicinalstyrelsen har den 18 februari 1916 avgivit utlåtande i

ärendet och däri anfört följande:

»Den omständigheten, att sökanden, vilken såsom provinsialläkare kvarstod å

gammal stat, anmält sig ingå på nya pensionslagen, berättigar ej sökanden att komma

i åtnjutande av högre pension än 4,000 kronor. Bestämmelsen om det högre pensionsunderlaget

utgör nämligen ett tillägg till nya staten för provinsialläkare och icke

till pensionslagen.

De av sökanden i övrigt förebragta skäl för bifall till ansökningen synas medicinalstyrelsen

icke motivera ett undantag från gällande bestämmelser i ämnet. Medicinalstyrelsen

finner sig för den skull icke kunna tillstyrka vidtagande av åtgärder

för beviljande av den föreliggande ansökningen.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Projwnition Nr ‘dold. o

Statskontoret, vars yttrande därefter inhämtats, anför i utlåtande statskontoret,

den 15 mars 1916 följande:

»Den år 1914 skedda pensionsförhöjningen för provinsialläkare gäller enligt

medgivandets uttryckliga lydelse endast den provinsialläkare, som åtnjuter avlöning

å den nya, från och med år 1912 gällande staten; och då Svenonius icke ingått pa

nämnda stat, kan pensionsförhöjningen enligt bestämmelsens ordalag icke komma

honom tillgodo. I avseende härå tillåter sig statskontoret erinra darom, att, sedan

svenska provinsialläkarföreningen anhållit om förbättring av provinsialläkarnas pensionsförhållanden

samt medicinalstyrelsen yttrat sig i ärendet, statskontoret i underdånigt

utlåtande den .''5 april 1913 framlagt ett förslag till pensionsreglenng for provinsialläkarna

av innebörd, att till gällande avlöningsstat skulle goras tillagg om

särskilt pensionsunderlag samt att detta förslag framlades för riksdagen ytan annan

ändring än att tillägget uttryckligen bands vid den nya från och med ar 1912 gällande

staten. Emellertid synes det hava varit av såväl föreningen som medicinalstyrelsen

avsett, att pensionsförbättringen skulle komma alla provinsialläkare tillgodo,

och om statskontoret vid framläggande av sitt förslag tänkt sig, att därigenom de

provinsialläkare, som kvarstodo på äldre stat, icke skulle bliva delaktiga av pensionsförbättringen,

så hade statskontoret säkerligen funnit anledning föreligga till vidtagande

av särskild åtgärd för deras räkning, åtminstone i syfte att med hänsyn till

den pensionsförbättring, som sålunda skulle komma att följa med avlöning a den

nya staten, lämna dem förnyat tillfälle till val mellan övergång till den nya staten

eller kvarstannande å äldre stat. . .

Den omständigheten, att medgivandet av pensionsförbättring for provinsialläkare

å den nya staten tillkommit först efter den tidpunkt, då sökanden haft att träffa

valet mellan att kvarstå å gammal stat eller att övergå å den nya, har onekligen

försatt honom i en synnerligen ogynnsam ställning. Billigheten synes därför kräva,

att åtgärd vidtages för att bereda sökanden samma förmån i pensionsavseende, som

numera tillkommer provinsialläkare å den nya avlöningsstaten. Detta synes desto

lättare kunna ske, som några konsekvenser därav i form av liknande ansökningar

från ett större antal tjänsteinnehavare i samma ställning som sökanden icke kunna

vara att befara. Av nu i tjänst varande provinsialläkare kvarstå nämligen endast

tre å gammal stat.

På grund härav och då enligt statskontorets mening pensionens belopp icke lämpligen

bör röna inverkan av den omständigheten, att sökanden genom att ända till

sin avgång kvarstå å gammal stat uppburit i någon mån högre avlöning än som

skulle tillkommit honom, om han övergått å den nya staten, får statskontoret i underdånighet

hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t i nådig proposition föreslå riksdagen

medgiva, att sökanden, som jämlikt nådigt brev den 9 juli 1915 är från och med

den 1 augusti samma år i åtnjutande av en pension å 4,000 kronor, må utöver

nämnda förmån uppbära en årlig tilläggspension från allmänna indragmngsstaten till

belopp av 500 kronor att jämväl från och med ingången av augusti manad 1915 utgå

under hans återstående livstid.»

Det torde vara ställt utom allt tvivel, att Svenonius, såsom kvar- Deparumonis.

stående på gammal stat, då den av riksdagen 1914 medgivna förhöjningen

av pensionsunderlaget för provinsialläkare beviljades, icke varit

lagligen berättigad att efter avskedstagandet komma i åtnjutande av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 208.

pension i enlighet med vad sålunda stadgats — motsvarande för Svenonius

ett. årligt belopp av 4,500 kronor. Medgivandet ifråga skedde

nämligen i form av ett tillägg till 1911 års avlöningsstat och kan sålunda

endast gälla provinsialläkare, som åtnjuter avlöning enligt denna

stat. Av denna anledning tilldelades Svenonius vid sitt avsked pension

enligt de äldre i ämnet gällande bestämmelser med allenast 4,000

kronor.

. Emellertid finner jag i likhet med statskontoret, att Svenonius

härigenom försatts i en ställning, som bör påkalla särskild åtgärd för

förbättrande av hans pension.

Medgivandet om förhöjningen i pensionsunderlaget ägde nämligen

rum först efter tillkomsten av 1911 års avlöningsstat. Då Svenonius

på. grund av särskilda bestämmelser för provinsialläkaren i Svegs distrikt

ägde uppbära högre löneförmåner enligt gamla staten än5 vad

han skulle erhållit vid övergång till den nya staten, hade han sålunda

ingen som helst, anledning att ingå på den sistnämnda. Ej heller bereddes

honom tillfälle att övergå på den nya staten efter tillkomsten

av 1914 års bestämmelser om förhöjning av pensionsunderlaget. Hade

så skett, lärer — enligt vad Svenonius ock själv uppgivit — han säker!''?.

e.n,^iava infl$tt på den nya staten. Vid sådant förhållande anser jag

billigheten kräva, att Svenonius beredes eu tilläggspension.

Emelleitid vill det å andra sidan förefalla, som om Svenonius skulle

komma i en alltför fördelaktig ställning, därest redan från ingången av

augusti manad 1915 från vilken tid den honom tillerkända pensionen

. a 4,000 kronor utgår — skulle tillerkännas honom en tilläggspension.

till ett belopp av 500 kronor. Att märka är nämligen,0 att

Svenonius genom att kvarstå å gammal stat ej endast kommit att uppbära

en avlöning, som med 250 kronor om året överstigit den enligt den

nya, från och med år 1912 gällande staten för ifrågavarande befattning

fastställda, utan även blivit befriad från erläggande av pensionsavgift.

Med hänsyn till dessa omständigheter finner jag mig böra föreslå,°att

tilläggspensionen skall med ett årligt belopp av 500 kronor utgå först

från och med ingången av år 1917.

Slutligen ber jag att få framhålla, att, enligt vad statskontoret

uppgivit, några konsekvenser i form av framställningar från ett flertal

befattningshavare i enahanda ställning ej torde vara att befara genom

ett beslut i nu antydd riktning.

• „grun(? av vad .l’ag sålunda anfört hemställer jag, att Kung],

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Muj:ts Nåd. Proposition Nr SOS.

att f. d. provinsialläkaren Ludvig Oskar Svenonius,

som jämlikt nådigt brev den 9 juli 1915 äger

att från och med den 1 augusti samma år under sin

återstående livstid från anslaget till pensionering av

civila tjänstinnehavare åtnjuta eu årlig pension av

4,000 kronor, må utöver nämnda förmån uppbära en

årlig tilläggspension från allmänna indragningsstaten

till belopp av femhundra kronor att från ingången

av år 1917 utgå under hans återstående livstid.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Landelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.