Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter banvakten Martin Andersson Andrén från Smedsbol i Holms församling m. fl

1916-04-14 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:213, Angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter banvakten Martin Andersson Andrén från Smedsbol i Holms församling m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 213.

1

Nr 213.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående efterskänkande

av kronans rätt till danaarv efter banvakten

Martin Andersson Andrén från Smedsbol i Holms församling

m. fl.; given Stockholms slott den 14 april 191 (i.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

tinansärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen

medgiva,

1) att kronans rätt till de danaarvsmedel efter banvakten Martin

Andersson Andrén från Smedsbol i Holms församling, som inlevererats

till statsverket, må, efter avdrag av det av kammaradvokatfiskalen

uppburna aktoratsarvode, efterskänkas till förmån för änkan Alma Maria

Svensk, född Andersson, i Väster Lövsta, järnarbetaren Sven Efraim

Skarps i Huskvarna hustru Maria Kristina Skarp, född Andersson, samt

Karl Wiktor Wibäcks i Vittinge hustru Nanna Teresia Wibäck, född

Andersson;

2) att kronans rätt till de danaarvsmedel efter änkan Johanna

Maria Maximiliana Nilsson, född Lindgren, från Sölvesborg, som inlevererats

till statsverket, må, efter avdrag av det av kammaradvokatfiskalen

uppburna aktoratsarvode, efterskänkas till förmån för plåtslagarna Viktor

Emanuel Häger och'' Waldemar Napoleon Häger samt Elin Vilhelmina

Häger, alla i Hässleholm, ävensom dagarbetaren Carl Gustaf Häger och

Ellen Häger, båda i Karlskrona, i den mån bemälda personer visa sig

skola haft del i kvarlåtenskapen efter den avlidna, därest de i tid gjort

sina arvsanspråk gällande;

3) att kronans rätt till danaarv efter Charlotta Augusta Risberg

från Kvidinge må efterskänkas till förmån för snickaren August Nydahl

därstädes; dock att av danaarvsmedlen skall till kammaradvokatfiskalen utgå

aktoratsarvode enligt de för beräkning av sådant arvode gällande grunder;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 188 höft. (Nr 213.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 213.

4) att kronans rätt till danaarv efter arbetaren Karl Wilhelm

Lindgren från Eksjö må efterskänkas till förmån för skomakaren Gustaf

Wilhelm Hentzell i samma stad; dock att av danaarvsmedlen skall till

kammaradvokatfiskalen utgå aktoratsarvode enligt de för beräkning av

sådant arvode gällande grunder;

5) att kronans rätt till danaarv efter smeden Fredrik Holmström

från Österby i Haga socken må efterskänkas till förmån för hans änka

Anna Matilda Holmström, född Jansson, samt att änkan Holmström må

befrias från utgivande av den kronan uti mot henne av kammaradvokatfiskalsämbetet

anhängiggjord rättegång angående giltigheten av ett utav

makarna Holmström upprättat inbördes testamente tillerkända gottgörelse

för inställelsekostnad sex kronor;

6) att kronans rätt till danaarv efter faktorn Erik Brink från

Köping må efterskänkas till förmån för hans änka Anna Mathilda Brink,

född östman; dock att av danaarvsmedlen skall till kammaradvokatfiskalen

utgå aktoratsarvode enligt de för beräkning av sådant arvode gällande

grunder.

De till dessa ärenden hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med

all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 213.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Vennersten anförde härefter:

Till Eders Kungl. Maj:t hava inkommit åtskilliga ansökningar om

efterskänkande av kronans rätt till danaarf. Då vissa av dessa ärenden

numera föreligga i vederbörligen utrett skick, anhåller jag att nu få

redogöra för desamma.

1) Den 2 november 1908 avled i Smedsbol i Holms församling av

Ålvsborgs län banvakten Martin Andersson Andrén. I instrumentet över

den efter honom upprättade bouppteckningen antecknades, att den avlidnes

»arvingars namn och vistelseort är okänt», varemot och då inbördes

testamente mellan Andrén och hans före honom avlidna hustru Sara

Andrén förelegat, på grund varav Andrén till sin död suttit i orubbat

Dan aarv efter

banvakten

Martin

Andertton

Andrén.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 213.

bo. såsom delägare i boet upptogos Sara Andréns två syskon och elva

syskonbarn. Sedan god man för tillvaratagande av de okända arvingarnas

rätt förordnats samt skifte i boet den 6 oktober 1909 förrättats mellan

Sara Andréns förenämnda arvingar samt gode mannen, uppbar kronolänsmannen

Alf. Björkengren, sedan gode mannen för förvaltningen

avfordrats redovisning för Kungl. Maj:ts och kronans räkning, såsom

danaarv ett belopp av 1,515 kronor 32 öre, vilket belopp, efter avdrag

av det kammaradvokatfiskalsämbetet i författningsenlig ordning tillkommande

aktoratsarvode, 151 kronor 53 öre, för Kungl. Magt och kronans

räkning innestå å giroräkning i riksbanken.

I en till Kungl. Magt den 13 februari 1914 inkommen ansökan

hava änkan Alma Maria Svensk, född Andersson, i Väster Lövsta, järnarbetaren

Sven Efraim Skarp i Huskvarna såsom målsman för sin hustru

Maria Kristina Skarp, född Andersson, samt Karl Wiktor Wibäck i

Vittinge såsom målsman för sin hustru Nanna Teresia Wibäck, född

Andersson, gjort framställning om efterskänkande till deras förmån av

ifrågavarande danaarv samt därvid anfört följande.

Enligt vad som framginge av ovannämnda framställning bifogade prästbevis

hade Andrén avlidit barnlös och ej ägt andra syskon än dåmera avlidne bröderna

Carl Johan Andersson och Per Aron Andersson. På sätt berörda intyg jämväl

utvisade, vore änkan Svensk och sökanden Wibäcks hustru Nanna Teresia enda

barn till Per Aron Andersson samt sökanden Skarps hustru Maria Kristina enda

barn till förenämnde Carl Johan Andersson. Då sökandena icke ägt kännedom om

dödsfallet samt ej heller utredningsmannen i boet efter Andrén haft vetskap om

tillvaron av släktingar till denne, hade sökandena icke kommit i tillfälle att göra

sina berättigade arvsanspråk gällande. Enär emellertid sökandena vore i den

ekonomiska belägenhet, att den avlidnes kvarlåtenskap komme att utgöra ett mycket

värdefullt bidrag till deras uppehälle, anhölle sökandena, att ifrågavarande danaarv

måtte varda till deras förmån efterskänkt.

Över ifrågavarande ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Jönköpings län efter erhållen remiss hört kronofogden i Tveta, Vista och

Mo härads fögderi, vilken, efter det stadsfiskalen i Huskvarna på anmodan

verkställt undersökning beträffande makarna Skarps förmögenhetsförhållanden,

förklarat sig icke hava något att emot ansökningen erinra.

Vid nyssberörda undersökning utröntes, att makarna Skarp, som

hade två minderåriga barn, vore för sitt uppehälle uteslutande hänvisade

till de medel, mannen såsom fabriksarbetare förtjänade, att mannens

arbetsförtjänst under år 1913 utgjort 1,469 kronor, att makarna icke

ägde någon fastighet eller eljest gjort några besparingar, att hustrun

till boet medfört 150 kronor samt att andra skulder än ett riksbankslån,

varå återstode oguldet 210 kronor, icke funnes i boet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 213.

Kungl. Maj:ts befallningshavande, som funnit sitt yttrande över

framställningen påkallat, allenast i vad densamma rörde de inom länet

bosatta makarna Skarp, bär för sin del tillstyrkt bifall till samma framställning.

Sedan ärendet härefter remitterats till kammarkollegium för inhämtande

av kammaradvokatfiskalsämbetets yttrande, har nämnda ämbete,

till fullständigando av den i ärendet erforderliga utredningen beträffande

de övriga sökandena, över framställningen inhämtat utlåtande jämväl av

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands län.

På grund härav har Kungl. Maj:ts befallningshavande hört vederbörande

kronofogde, som därvid upplyst, att makarna Wibäck, som hade

tre minderåriga barn, icke hade andra inkomster, än dem mannen såsom

mekanisk arbetare vid Morgongåva verkstäder kunde förskaffa sig samt

att änkan Svensk levde i knappa omständigheter, försörjande sig medelst

sömnad, vadan kronofogden funne den underdåniga framställningen vara

förtjänt av bifall.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har däremot i avgivet utlåtande

gjort gällande, att då sökandena vore den avlidnes närmaste arvingar,

det här icke vore fråga om efterskänkande av danaarv utan fast hellre

om utbetalande till rätta närmaste arvingar av deras arvslott, varav

kronan utan laga rätt kommit i besittning, varför det syntes Kungl.

Maj:ts befallningshavande, som om Kungl. Maj:t borde förklara hinder

från kronans sida icke möta för sökandena att njuta till godo sin lagliga

arvslott.

För egen del har kammaradvokatfiskalsämbetet anfört följande:

»Det lärer icke kunna förnekas, att de stadganden, som innefattas i 15

kapitlet §§ 5 och 6 ärvdabalken i fråga om preskription av arvsanspråk föranlett

en icke oväsentlig olikformighet i rättspraxis. Förutsättningen för 5:e §:s tillämplighet

är, att man ’vet’ den dödes inländske arvinge men ej var han är. Lagen

föreskriver för sådant fall kungörelseförfarande, varefter den frånvarande arvingen

njuter till godo en tioårig preskriptionstid från sista kungörelsen. § 6 lämnar föreskrift

för den händelse, att man ej ’vet’ den dödes arvinge; kommer ej bud av

honom, eller viss kunskap var han är, eller kommer han ej själv, inom natt och år,

då falleo arvet Konungen till, där ej arvingen sedan laga förfall visar.

Åtskilliga underdomstolar synas emellertid ofta icke förfara med tillbörlig

stränghet vid inregistrering av bouppteckningar. De ordalag, som i förevarande fall

kommit till användning i bouppteckningen efter Andrén, — ''vilkens arvingars namn

och vistelseort är okänt’ — skulle sålunda — enligt den erfarenhet ämbetet vunnit —

väl kunnat giva mången domstol, som underläte att, såsom givetvis för sådant fall

borde ske, först föranstalta om utredning, i vad mån tillvaron av arvingar eller

allenast deras namn och vistelseort varit vid bouppteckningen okänd, anledning till

utfärdande av sådan kungörelse, varom § 5 handlar. Det torde sålunda icke kunna

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 213.

bestridas, att i icke få fall dels olikhet i rättspraxis dels domstolens större eller

mindre grad av stränghet med avseende å bouppteckningens form kan tänkas komma

att inverka å frånvarande arvingars rätt.

Därest Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands län, vid avgivande

av sitt icke lättydda utlåtande i ärendet, kan anses hava haft insikt i och

åsyftat nu anmärkta förhållande, synes möjligen något fog kunna föreligga för den

mening, nämnda myndighet omfattat. Ämbetet kan emellertid ingalunda ansluta sig

till en dylik uppfattning. Någon omständighet, som kunde göra sannolikt, att

sökandenas existens om ock icke deras namn och vistelseort varit vid bouppteckningsförrättningen

känd, synes så mycket mindre hava förekommit, som sökandena

själva, i allt fall beträffande utredningsmannen i boet, åberopat ett motsatt förhållande.

Då kungörelse jämlikt 15 kapitlet 5 § ärvdabalken veterligen icke i

ärendet ågått, samt sökandena för sin bristande kännedom om arvlåtarens död icke

kunnat åberopa sådant laga förfall, som i § 6 sägs, synes Eders Kungl. Maj:ts och

kronans rätt till danaarv obestridlig.

Med hänsyn emellertid till vad i ärendet upplysts beträffande sökandenas förmögenhetsförhållanden

ävensom till den däri i övrigt förebragta utredning, får ämbetet

för sin del tillstyrka nådigt bifall till ansökningen samt förty i underdånighet

hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t till riksdagen avlåta nådig proposition i

syfte, att kronans rätt till ifrågavarande danaarvsmedel, utgörande, efter avdrag av

ämbetet tillkommande aktoratsprovision, 1,363 kronor 79 öre, måtte till sökandenas

förmån efterskänkas.»

Justitiekanslersiimbetet, vars yttrande i ärendet jämväl inhämtats,

bär i skrivelse den 26 april 1915 anfört följande:

»På grund av bestämmelserna i 15 kap. ärvdabalken har kvarlåtenskapen efter

avlidne banvakten Martin Andrén såsom danaarv omhändertagits av vederbörande

för kronans räkning. Enär sökandena icke bestritt kronans rätt härtill, lärer denna

kronans rätt få anses ostridig. Vid sådant förhållande och med hänsyn till vad upplyst

blivit om sökandenas skyldskap med Andrén och om deras ekonomiska ställning,

har justitiekanslersämbetet icke något att erinra mot kammaradvokatfiskalens

underdåniga hemställan i ärendet.»

Då kronan i förevarande fall torde äga danaarvsrätt, men de i

ärendet förekomna omständigheter iiro sådana, att ett efterskänkande av

denna danaarvsrätt synes mig böra äga rum, får jag alltså hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att kronans rätt till de danaarvsmedel efter

banvakten Martin Andersson Andrén från Smedsbol i

Holms församling, som inlevererats till statsverket, må,

efter avdrag av det av kammaradvokatfiskalen uppburna

aktoratsarvode, efterskänkas till förmån för änkan

Alma Maria Svensk, född Andersson, i Väster Lövsta,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 213.

järnarbetaren Sven Efraim Skarps i Huskvarna hustru

Maria Kristina Skarp, född Andersson, samt Karl

Wiktor Wibäcks i Vittinge hustru Nanna Teresia

Wibäck, född Andersson.

2) Den 3 augusti 1911 avled änkan Johanna Maria Maximiliana Danaarv efter

Nilsson, född Lindgren, från Sölvesborg. I instrumentet över den efter

henne upprättade bouppteckningen uppgavs, att den avlidna icke efterlämnat

kända stärbhusdelägare. Behållningen i boet uppgick till 2,029

kronor 55 öre.

Sedan kammaradvokatfiskalsämbetet genom Kungl. Maj ds befallningshavande

i Blekinge län avfordrat vederbörande redovisning rörande

kvarlåtenskapens efter änkan Nilsson förvaltning, har ämbetet för Kungl.

Majds och kronans räkning såsom danaarv uppburit ett belopp av 2,122

kronor 67 öre, vilka medel efter avdrag av advokatfiskalsämbetet tillkommande

aktoratsarvode, 106 kronor 14 öre, för Kungl. Majds och

kronans räkning innestå å giroräkning i riksbanken.

Uti en den 17 december 1914 dagtecknad ansökning hava plåtslagarna

Viktor Emanuel Häger och Waldemar Napoleon Häger samt

Elin Vilhelmina Häger, alla i Hässleholm, jämte dagarbetaren Carl

Gustaf Häger och Ellen Häger, båda i Karlskrona, anhållit, att Kungl.

Majd och kronan måtte till deras förmån efterskänka sin rätt till danaarv

änkan

Johanna

Maria

Maximiliana

Nilsson, född

Lindgren.

efter änkan Nilsson. Såsom skäl för ansökningen hava sökandena andraga,

att de vore systerbarnbarn till den avlidna och sålunda, därest de

i tid framställt arvsanspråk, skulle kommit i åtnjutande av kvarlåtenskapen

efter änkan Nilsson. Vid den underdåniga ansökningen voro därjämte

fogade intyg av förste komministern i Karlskrona stadsförsamling Henning

Johansson, utvisande att sökandena befunno sig i uppgivet skyldskapsförhållande

till den avlidna samt att denna förutom den syster, från

vilken sökandena härstammade, haft ännu en syster Clara Judith Josefina,

om vilken emellertid ej lämnas annan uppgift än att hou föddes den 17

maj 1823 i Karlskrona stadsförsamling och den 9 november 1842 utflyttade

till Amiralitets församlingen i Karlskrona.

Över ansökningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge

län avgivit infordrat utlåtande samt däri, under anförande av, att enär

sökandena genom i ärendet företedda handlingar styrkt sig vara arvingar

efter änkan Nilsson och, därest de i behörig tid anmält sig som arvsberättigade,

skulle bekommit kvarlåtenskapen efter den avlidna, och då

vidare arvsbeloppet i sökandenas ekonomiska ställning torde äga avse
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Danaarv efter

Charlotta

Augusta Risberg.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 213.

vard betydelse för dem, hemställt, att den gjorda ansökningen måtte

bifallas.

På grund av remiss har jämväl kammaradvokatfiskalsämbetet inkommit

med yttrande i ärendet och därvid på de av Kungl. Maj:ts befallningshavande

anförda skäl förordat bifall till ansökningen samt förty

hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t till riksdagen avlåta proposition, i

syfte att kronans rätt till ifrågavarande danaarvsmedel, efter avdrag

dock av utav advokatfiskalsämbetet uppburet aktoratsarvode, måtte till

sökandenas förmån efterskänkas.

Då jag på grund av vad sålunda förekommit finner skäligt, att på

sökandena belöpande delar av kvarlåtenskapen efter den avlidna efterskänkas

till deras förmån, hemställer jag,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att kronans rätt till de danaarvsmedel efter

änkan Johanna Maria Maximiliana Nilsson, född Lindgren,

från Sölvesborg, som inlevererats till statsverket,

må, efter avdrag av det av kammaradvokatfiskalen

uppburna aktoratsarvode, efterskänkas till förmån för

plåtslagarna Viktor Emanuel Häger och Waldemar

Napoleon Häger samt Elin Vilhelmina Häger, alla i

Hässleholm, ävensom dagarbetaren Carl Gustaf Häger

och Ellen Häger, båda i Karlskrona, i den mån bemälda

personer visa sig skola haft del i kvarlåtenskapen efter

den avlidna, därest de i tid gjort sina arvsanspråk

gällande.

3) Den 30 juli 1914 avled omyndigförklarade Charlotta Augusta

Risberg från Kvidinge. I instrumentet över den efter henne den 18

augusti samma år upprättade bouppteckningen uppgavs, att den avlidna

ej efterlämnade kända stärbhusdelägare. Behållningen i boet uppgick

till 730 kronor 35 öre.

Uti en den 15 februari 1915 dagtecknad ansökning har snickaren

August Nydahl anhållit, att Kungl. Maj:t måtte till Nydahls förmån

efterskänka sin rätt till danaarv efter Charlotta Augusta Risberg. Till

stöd härför har sökanden åberopat innehållet i eu vid ansökningen fogad,

till Kungl. Maj:t ställd skrift från ordföranden i Kvidinge sockens kommunalnämnd,

vari anförts i huvudsak följande.

Den avlidna, som under hela sin livstid saknat förståndets fulla bruk, hade

under 35 år njutit vård och underhåll av sökanden och hans hustru mot en ersätt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 213.

ning av endast 60 kronor för år. Då kostnaden för dom, vilka underhållits av

socknens fattigvårdsinrättning, uppgått till omkring 250 kronor årligen för värjo

person, skulle följaktligen den avlidna, som ursprungligen haft ett kapital av omkring

2,000 kronor, för flera år sedan fallit fattigvården till last, ifall sökanden

erhållit någorlunda skälig ersättning för sina av hennes underhåll föranledda kostnader.

Vad sökanden genom danaarvets efterskänkande skulle erhålla vore blott

en ringa ersättning för den uppoffring och välgörenhet han i så många år ådagalagt

för en person, som på grund av sjukdom varit i behov av daglig tillsyn.

Sökandens ekonomiska ställning vore dessutom icke bättre, än ätt han väl behövde

ifrågavarande medel.

Över ansökningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kristianstads

län avgivit infordrat utlåtande, varmed överlämnats ett av vederbörande

kronofogde avgivet yttrande, däri uttalats, att makarna Nydahl,

vilka voro gamla och i små omständigheter, syntes vara väl förtjänta

att erhålla kvarlåtenskapen efter den avlidna.

För egen del tillstyrker även Kungl. Maj:ts befallningshavande

ansökningen.

1,’å grund av remiss har kammaradvokatfiskalsämbetet inkommit

med yttrande i ärendet, däri ämbetet förordar bifall till ansökningen

samt förty hemställer, det täcktes Kungl. Maj:t till riksdagen avlåta proposition,

i syfte att kronans rätt till ifrågavarande danaarvsmedel måtte

till sökandens och hans hustrus förmån efterskänkas, dock med förbehåll

om advokatfiskalsämbetet tillkommande aktoratsarvode.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att kronans rätt till danaarv efter Charlotta

Augusta Risberg från Kvidinge må efterskänkas till

förmån för snickaren August Nydahl därstädes; dock

att av danaarvsmedlen skall till kammaradvokatfiskalen

utgå aktoratsarvode enligt de för beräkning av sådant

arvode gällande grunder.

4) Den 9 januari 1914 avled arbetaren Karl Wilhelm Lindgren från

Eksjö. I instrumentet över den efter honom den 5 mars samma år

upprättade bouppteckningen uppgavs, att den avlidne ej efterlämnat

några kända stärbhusdelägare. Behållningen i boet uppgick till 1,306

kronor 28 öre.

Uti en den 22 februari 1915 dagtecknad ansökning har skomakaren

G. W. Hentzell i Eksjö anhållit, att Kung]. Maj:t måtte till Hentzells förmån

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 18S höft. (Nr 213.) 2

Danaarv efter

arbetaren

Karl Wilhelm

Lindgren.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 213.

efterskänka sin rätt till danaarf efter Lindgren. Till stöd därför har

sökanden anfört, att han vore svåger till den avlidne, att han utan ersättning

vårdat och skött denne under hans livstid, att Lindgren förklarat,

att efter hans död sökanden skulle bekomma hans kvarlåtenskap,

samt att sökanden vore 77 år gammal och i torftiga omständigheter.

Medelst av vederbörande pastorsämbeten utfärdade intyg har sökanden

styrkt sina uppgifter beträffande såväl sitt svågerskap till den avlidne som

sin höga ålder och medellöshet, varjämte sökanden företett ett av tre

personer under edsförpliktelse avgivet intyg, att han under den avlidnes

livstid omsorsfullt vårdat och skött denne utan någon ersättning.

Över ifrågavarande ansökning har Kungl. Maj:s befallningshavande

i Jönköpings län avgivjt infordrat utlåtande, varmed överlämnats ett av

magistraten i Eksjö avgivet yttrande.

I berörda yttrande har bland annat framhållits, att enligt magistrat®»,

från tillförlitligt håll tillhandakomna upplysningar sökanden och hans

numera avlidna hustru, så länge hon levde, alltsedan Lindgrens hustrus

år 1898 timade död — och på grund av hustru Lindgrens hög^. ålder

även dessförinnan — ägnat Lindgren vård och skötsel.

Under hänvisning till detta yttrande har Kungl. Maj:ts befallningshavande

för egen del tillstyrkt, att kronans rätt till danaarv efter Lindgren

måtte varda till sökandens förmån efterskänkt.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som på grund av remiss jämväl avgivit

yttrande i ärendet, -har med hänsyn till vad däri förekommit förordat

bifall till ansökningen samt förty hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t

till riksdagen avlåta proposition, i syfte att kronans rätt till ifrågavarande

danaarvsmedel måtte till sökandens förmån efterskänkas, dock med förbehåll

om advokatfiskalsämbetet tillkommande aktoratsarvode.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att kronans rätt till danaarv efter arbetaren

Karl Wilhelm Lindgren från Eksjö må efterskänkas

till förmån för skomakaren Gustaf Wilhelm Hentzell i

samma stad; dock att av danaarvsmedlen skall till

kammaradvokatfiskalen utgå aktoratsarvode enligt de

för beräkning av sådant arvode gällande grunder.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 213.

5) Den 13 november 1907 avled smeden Fredrik Holmström från

Österby i Haga socken av Stockholms län, efterlämnande såsom stärbhusdelägare

sin hustru Anna Matilda Holmström, född Jansson, men

icke några kända arvingar.

Enligt instrumentet över en den 7 december 1907 efter den avlidne

upprättad bouppteckning uppgick behållningen i boet till 1,020

kronor 80 öre. Genom ett den 15 oktober 1893 dagtecknat inbördes

testamente både makarna Holmström förordnat, att den av dem, som

den andre överlevde, skulle under sin livstid erhålla oinskränkt dispositionsrätt

till allt vad som i boet funnes vid den andres död, samt att

kvarlåtenskapen efter bäggederas död skulle tillfalla makarna Holmströms

arvingar enligt lag.

Några arvingar till Fredrik Holmström hade, enligt vad kammar - advokatfiskalsämbetet inhämtat, icke inom natt och år efter Fredrik

Holmströms död givit sig tillkänna.

Efter stämning å änkan Holmström till Stockholms läns västra

domsagas häradsrätt yrkade advokatfiskalsämbetet att, som den lagliga

tillkomsten av berörda testamente, som den 13 januari 1908 blivit vid

häradsrätten bevakat, icke blivit genom testamentsvittnenas avhörande

inför domstol styrkt, samt Fredrik Holmströms kvarlåtenskap, därest

testamentet bleve ogiltigt förklarat, borde tillfalla Kungl. Maj:t och kronan

såsom d anaarv, det av makarna Holmström upprättade inbördes testamentet

måtte, såsom ogiltigt, förklaras icke utgöra hinder för Kungl.

Maj:t och kronan att tillträda kvarlåtenskapen efter Fredrik Holmström

samt vederbörande förpliktas att till Kungl. Maj:t och kronan redovisa

kvarlåtenskapen jämte ränta därå från Fredrik Holmströms dödsdag, den

13 november 1907.

Genom utslag den 14 april 1914 har häradsrätten dels förklarat

omförmälda testamente icke, i vad änkan Holmströms rätt anginge, utgöra

hinder för Kungl. Maj:t och kronan att tillträda kvarlåtenskapen

efter Fredrik Holmström, dels ock förpliktat änkan Holmström att till

Kungl. Maj:t och kronan redovisa Fredrik Holmströms kvarlåtenskap

jämte ränta därå från Holmströms dödsdag den 13 november 1907, varjämte

häradsrätten förpliktat änkan Holmström att med sex kronor gottgöra

advokatfiskalsämbetet för dess ombuds resekostnad för inställelsen

vid häradsrätten.

Någon verkställighet av berörda utslag har icke ägt rum.

Uti en den 28 september 1915 till Kungl. Maj:t ingiven ansökan

har nu änkan Holmström anhållit, att Kungl. Maj:t måtte befria sökanden

Danaarf

efter smeden

Fredrik

Holmström.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 213.

från skyldighet såväl att redovisa kvarlåtenskapen efter hennes man som

att till advokatfiskalsämbetet utgiva yrkad ersättning för inställelsen vid

häradsrätten. Till stöd för ansökningen har anförts bland annat följande.

Sökanden, som vore 68 år gammal, orkeslös och sjuklig, skulle sakna möjlighet

att försörja sig, om hon nödgades lämna från sig sin och sin mans ringa kvarlåtenskap.

Kronans rätt till kvarlåtenskapen hade sin grund allenast i sökandens

obekantskap med den lagliga behandlingen av ett testamente. Av den vid ansökningen

fogade bouppteckning framginge, att besittningsrätten till den däri upptagna

lägenheten Lindalen utginge år 1916, efter vilket år sökanden alltså vad bostaden

beträffade vore hänvisad till socknens fattiggård. Skulle sökanden dessutom nu också

lämna den lilla kontanta besparingen och husgerådet, bleve hon alldeles utblottad.

Över ifrågavarande ansökning har Kung]. Maj:ts befallningshavande

i Stockholms län avgivit infordrat utlåtande, däri nämnda myndighet

under hänvisning till bilagt yttrande av kronofogden i orten tillstyrkt

den gjorda framställningen. Kronofogden har i berörda yttrande vitsordat

de i ansökningen lämnade uppgifterna.

På grund av remiss har jämväl kamm ar advokatfiskalsämbetet yttrat

sig i ärendet och därvid förordat bifall till ansökningen samt förty hemställt,

det täcktes Kungl. Maj:t till riksdagen avlåta proposition, i syfte

dels att kronans rätt till danaarv efter Fredrik Holmström måtte till

sökandens förmån efterskänkas, dels ock att sökanden måtte befrias från

utgivande av den kronan uti ovan omförmälda rättegång tillerkända inställelsekostnad

6 kronor.

På grund av vad sålunda förekommit, hemställer jag,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att kronans rätt till danaarv efter smeden

Fredrik Holmström från Österby i Haga socken må

efterskänkas till förmån för hans änka Anna Matilda

Holmström, född Jansson, samt att änkan Holmström

må befrias från utgivande av den kronan uti mot

henne av kammaradvokatfiskalsämbetet anhängiggjord

rättegång angående giltigheten av det utav makarna

Holmström upprättade inbördes testamentet tillerkända

gottgörelse för inställelsekostnad sex kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 213.

6) Den 2 december 1914 avled faktorn Erik Brink från Köping,

efterlämnande såsom stärbliusdelägare änkan Anna Mathilda Brink, född

östman, men icke några kända arvingar.

Enligt instrumentet över en den 24 februari 1915 efter den avlidne

förrättad bouppteckning uppgick behållningen i boet till 529 kronor 9 öre.

Några arvingar till den avlidne hade enligt vad kammaradvokatfiskalsämbetet

inhämtat icke inom natt och år efter hans död givit sig

tillkänna.

Uti en den 9 sistlidne februari till Kungl. Maj:t ingiven ansökan

har nu änkan Brink anhållit, att Kungl. Maj:t måtte i proposition till

riksdagen föreslå, att kronans rätt till danaarv efter hennes avlidne man

måtte till förmån för henne efterskänkas.

Till stöd för den underdåniga ansökningen har anförts, att sökanden

levde i små ekonomiska förhållanden.

Över ansökningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands

län avgivit infordrat utlåtande, däri nämnda myndighet under

hänvisning till bilagt yttrande av magistraten i Köping tillstyrkt bifall

till den gjorda framställningen. Magistraten har i berörda yttrande

meddelat, att änkan Brink enligt vad magistraten inhämtat icke ägde

andra tillgångar än 1,714 kronor innestående i bank och ett lösörebo,

värderat till omkring 350 kronor, samt att sökanden, som lede av

reumatisk verk i båda händerna, vore oförmögen att genom eget arbete

förtjäna sitt uppehälle.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som på grund av remiss jämväl avgivit

yttrande i ärendet, har därvid förklarat sig anse ansökningen förtjänt

av bifall samt förty hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t till riksdagen

avlåta proposition, i syfte att kronans rätt till danaarv efter

Erik Brink måtte till sökandens förmån efterskänkas, dock med förbehållen

rätt för advokatfiskalsämbetet till aktoratsarvode å de efterskänkta

danaarvsmedlen, vilka i betraktande av att halva behållningen

i boet utgjorde änkans giftorätt uppginge till 264 kronor 55 öre.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att kronans rätt till danaarv efter faktorn

Erik Brink från Köping må efterskänkas till förmån

för hans änka Anna Mathilda Brink, född Östman;

D anaarv

efter faktorn

Erik Brink.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 188 käft. (Nr 213.)

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kutigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 213.

dock att av danaarvsmedlen skall till kammaradvokatfiskalen

utgå aktoratsarvode enligt de för beräkning

av sådant arvode gällande grunder.

Vad föredragande departementschefen i förestående

sex danaarvsärenden hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t

Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen

avlåtas av lydelse, bilaga litt. . . . vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

G. Hultman.

STOCKHOLM, I8AAC MAKCUS'' KOKTKYCKKIU-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:137 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter banvakten Martin Andersson Andrén f s. 2 i texten
  2. SU 1916:79 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter banvakten Martin Andersson Andrén från Smedsbol i s. 7 i texten