Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av kronohäktet i Svanesund

1916-03-24 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:217, Angående försäljning av kronohäktet i Svanesund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition Nr 217.

1

Jir 217.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning

av kronohäktet i Svanesund; given Stockholms

slott den 24 mars 1916.

Under åberopande av bilagda ntdrag av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen medgiva,

dels att kronohäktesbyggnaden i Svanesund med tillhörande jordområde

må försäljas till Maria Hedström mot en köpeskilling av femtusenetthundr

afem tio kronor samt de villkor i övrigt, som finnas upptagna uti

det i protokollet omförmälda köpekontrakt eller eljest av fångvårdsstyrelsen

föreslagits,

dels ock att köpeskillingen må tilläggas förslagsanslaget till fångars

vård och underhåll.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 192 käft. (Nr 217.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 24 mars 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde ärende

angående indragning av kronohäktet i Svanesund och försäljning av

häktesbyggnaden därstädes med tomt.

Härvid anförde föredraganden:

»Sedan Orusts och Tjörns häradsbor genom beslut den 7 juni

1858 erbjudit sig att lämna visst bidrag för en gång till uppförande av

ett cellfängelse i Uddevalla samt årlig avgift till fängelsets underhåll

mot villkor att då och framdeles varda befriade från all skyldighet att

inom häradena bygga något särskilt häkte, antog Kungl. Maj:t enligt

nådigt brev den 10 juli 1861, i sammanhang med beslut om uppförande

av kronohäktet i Uddevalla, berörda anbud. Tillika förordnade Kungl.

Maj:t, att kronohäktet i Uddevalla skulle begagnas såsom kronohäkte

för norra delen av Göteborgs och Bohus län samt såsom rannsakningshäkte

med tingsstad i brottmål för bland annat Orusts och Tjörns härad

samt Inlands nordre härad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

Vid besök år 1867 å Orusts och Tjörns härads tingsställe i Svanesund

fann riksdagens dåvarande justitieombudsman häradshäktet därstädes

icke motsvara sitt ändamål. I betraktande därav att Svanesunds tingsställe

vore beläget på en ö i havet, flera mil från något häkte, och utgjorde

medelpunkten för en icke obetydlig rörelse, vilken titt och ofta föranledde

samlingar av folk, ansåg emellertid justitieombudsmannen behovet

av ett häkte därstädes vara påtagligt, varför han hos Kungl. Maj:ts

befallningshavande i Göteborgs och Bohus län förordade, att åtgärder

för häktets iståndsätta!^ skulle vidtagas. Häradsborna, vilkas yttrande

Kungl. Maj:ts befallningshavande inhämtade, förklarade, att de ej ville

underkasta sig någon utgift för berörda ändamål, då de på grund av

nådiga brevet den 10 juli 1861 erhållit befrielse från underhållet av

häktet i Svanesund. Däremot utfäste sig häradsborna vid sammanträde

den 19 maj 1869 inför Orusts och Tjörns häradsrätt icke allenast att

avstå gamla häktesbyggnaden till kronan utan även att vidkännas

kostnaden för anskaffande av tomtplats till det nya häktet.

Uti underdånig skrivelse den 2 maj 1870 hemställde fångvårdsstyrelsen

att, då de tingshusbyggnadsskyldiga icke torde kunna åläggas

vidare utgifter för byggande eller underhållande av häradshäkte i Svanesund,

men ett häkte därstädes av skäl, som justitieombudsmannen anfört,

syntes vara oumbärligt, Kungl. Maj:t måtte bemyndiga styrelsen att å

byggnadstomt, som av häradsborna anskaffades, låta av statsmedel, efter

avdrag av vad som kunde erhållas för det gamla häktet, uppföra en

fängelsebyggnad till en beräknad kostnad av 5,800 riksdaler.

Jämlikt nådigt beslut den 27 juli 1870 biföll Kungl. Maj:t denna

fångvårdsstyrelsens hemställan.

På fångvårdsstyrelsens förslag förordnade Kungl. Maj:t tillika

sistnämnda dag, att kronohäktet i Svanesund skulle tills vidare begagnas

dels för verkställande av fängelse vid vatten och bröd samt enkelt fängelse,

vartill böter blivit förvandlade, dels till förvarande av för brott

häktade personer från Orusts och Tjörns härad samt av dylika personer

mellan rannsakningarna från Inlands nordre härad, vars tingshusbyggnadsskyldiga

invånare lika med Orusts och Tjörns betingat sig befrielse

från häradshäktes underhållande, dock med iakttagande att i de fall,

där Kungl. Maj:ts befallningshavande eller vederbörande domhavande

skulle anse rannsakningsfånge icke böra uti häktet vid Svanesund förvaras,

Kungl. Maj:ts befallningshavande och domhavanden ägde att förordna

om sådan fånges insändande antingen till länsfangelset eller till

Fångvårdsstyrelsens

skHvelse den

9/b 1870.

Kungl. brev

den *7A 1870.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

häktesbyggnaden

i

Svanesund.

Kungl. brev

den 23/ia 1875

och den a7/I * * * * * * * * 10

1876.

Väckta förslag

om kronohäktets

i

Svanesund

nedläggande.

4 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 217.

kronohäktet i Uddevalla. I följd härav skulle, efter det häktet i Svanesund

blivit till begagnande upplåtet, den i nådiga brevet den 10 juli

1861 meddelade föreskriften, att kronohäktet i Uddevalla skulle begagnas

såsom rannsakningshäkte med tingstad för ranns akningar angående

häktade personer inom Orusts och Tjörns samt Inlands nordre

härad, till vidare verkan förfalla.

Sedan Kungl. Maj:t, enär vid hållen entreprenadauktion lägsta

anbudet å byggnadsarbetets verkställande visat sig överskrida ovanberörda

beräkning, medgivit, att för ändamålet finge av fångvårdens

förslagsanslag utgå ytterligare 850 riksdaler eller tillsammans 6,650

riksdaler, uppfördes den nuvarande häktesbyggnaden å en från Vs mantal

kronoskatte Gömme i Långelanda socken avsöndrad lägenhet om 1

kvadratrev 6 kvadratstänger eller 933 kvadratmeter. Kronan erhöll laga

fasta å lägenheten den 30 december 1875.

Kronohäktet, som är uppfört av timmer under tak av tegel, innehåller

i bottenvåningen ett större och ett mindre rum samt ett mindre

kök ävensom 6 celler samt i övre våningen ett vindsrum och 2 celler.

Rummen äro låga, ungefär 2.2 0 meter till taket, och byggnaden är

endast nödtorftigt underhållen. Byggnaden omgives på tre sidor av ett

14 fot högt plank.

Kungl. Maj:t förordnade vidare dels den 22 december 1875, att

Inlands nordre häradsrätt skulle ånyo hava sin tingstad i brottmål å

kronohäktet i Uddevalla, och dels den 27 oktober 1876, att Orusts och

Tjörns härad därefter skulle, då Kungl. Maj:ts befallningshavande eller

domhavanden funne omständigheterna sådant påkalla, å kronohäktet i

Uddevalla hava tingstad i dylika mål.

I sin berättelse för år 1902 hemställde riksdagens revisorer, huru
vida

icke till fångvårdskostnadernas nedbringande kronohäktet i Svane
sund

m. fl. mindre fängelser borde indragas, synnerligast som de alltjämt

utvidgade kommunikationerna numera i väsentlig grad underlättade

fångarnas försändande till länsfängelserna.

Löneregleringskommittén uttalade i sitt den 23 mars 1909 avgivna

betänkande rörande fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten, att bland

andra häkten kronohäktet i Svanesund syntes ur kronans synpunkt

kunna helt undvaras. För nedläggande av häktet ansåg dock kommittén

liksom ock Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län

hinder möta i avtal om dess upprätthållande. Kungl. Maj:ts befallnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217. 5

havande anförde därjämte såsom skäl för häktets bibehållande svårigheten

vid vissa tillfällen att uppehålla förbindelsen mellan de öar, av vilka Örusts

och Tjörns härad består, och fastlandet.

Med anledning av statsrevisorernas hemställan gick fångvårdsstyrelsen

i författning om vederbörandes hörande angående villkoren för kronohäktets

i Svanesund övertagande av häradena. De inledda underhandlingarna

kunde dock ej slutföras, innan väckt fråga om flyttande av

Orusts och Tjörns härads tingsställe från Svanesund till annan ort

blivit slutligen avgjord. Genom utslag den 25 oktober 1905 förordnade

emellertid Kungl. Maj:ts befallningshavande på anförda skäl, att Orusts

och Tjörns härads tingsstad skulle förläggas från Svanesund till lämplig

plats å hemmanet Varekil i närheten av där belägna gästgivargård, och

ålade häradenas tingshusbyggnadsskyldiga invånare att därstädes uppföra

tingshus med lokal för häradsrättens arkiv och häradshäkte av laga

beskaffenhet, häktet dock icke såvida sådant genom statens försorg

ställdes till häradsbornas förfogande. Sedan Långeianda m. fl. kommuner

anfört besvär hos kammarkollegiet, fann kammarkollegiet genom

utslag den 21 oktober 1907 ej skäl göra ändring i Kungl. Maj:ts befallningshavandes

utslag, varefter Kungl. Maj:t, dit besvären fullföljdes,

genom utslag den 12 april 1910 ej fann skäl göra ändring i kammarkollegiets

utslag. Den nya tingshusbyggnaden har därefter fullbordats

samt tagits i bruk; och inrymmas i byggnaden 2 celler för tillfälligt förvar

av rannsakningsfångar.

Frågan om indragning av kronohäktet i Svanesund upptogs därefter

på nytt av fångvårdsstyrelsen, i det att styrelsen i skrivelse till

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län den 15

september 1913 anhöll, att befallningshavanden måtte efter verkställd

utredning samt vederbörandes hörande till styrelsen inkomma med

yttrande i frågan.

Kungl. Maj:ts befallningshavande lät då höra Orusts och Tjörns

häradsbor samt vederbörande kronofogde och länsmän.

Vid det sammanträde, som med anledning härav hölls den 11

november 1913 med socknevis utsedda ombud för häradsborna, hemställde

ombuden, med undantag av ett, att, då ett kronohäkte vore till stor fördel

för Orusts och Tjörns härad, häktet i Svanesund måtte få bibehållas.

Emellertid uttalade ombuden samtidigt önskvärdheten därav att, som ortens

tingsställe Varekil vore lämpligaste platsen för ett kronohäkte för häradena,

Förberedande

åtgärder för

häktets indragande.

Häradsborna

vid sammanträde

den

n/u 1913.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kronofogden.

Länsmännen.

Kungl. Maj.ts

befallningshavande

i

Göteborgs och

Bohus län.

Infordrade

köpeanbud ä

häktet.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

kronohäktet förflyttades till sistnämnda plats. Därest häktet emot ombudens

bestridande komme att indragas, yrkade ombuden, att häradena

fortfarande måtte vara befriade från skyldighet att bygga och underhålla

häradshäkte inom häradena.

Ett ombud ansåg, att kronohäktet i Svanesund borde indragas och

ett nytt uppföras i Varekil på statens bekostnad.

Kronofogden i Orusts och Tjörns fögderi, vilken tillika är tillsyningsman

för häktet, ansåg, att kronohäktet vore till stor nytta för häradena,

då vederbörande åklagare kunde när som helst på dygnet få en för brott

häktad person dit införpassad. A andra sidan måste enligt kronofogdens

mening medgivas, att kronohäktet ställde sig dyrt i förhållande till det

antal fångar, som för närvarande där förvarades. Dock kunde ju jämväl

fångar, som av Orusts och Tjörns häradsrätt dömts till fängelse eller

straffarbete intill tre månader, få där avtjäna sitt straff. Kronofogden

hemställde, att, då fördelen av häktets befintlighet i Svanesund mer än

uppvägde kostnaderna för detsamma, kronohäktet måtte bibehållas.

Vederbörande länsmän förklarade sig icke hava något att invända mot

indragningen av kronohäktet, då det med hänsyn till kommunikationerna

icke vore förenat med större besvär att forsla fångarna till Uddevalla.

I den skrivelse, varmed Kungl. Majrts befallningshavande till fångvårdsstyrelsen

överlämnade de sålunda avgivna yttrandena, uttalade befallningshavanden

som sin åsikt, att, ehuru skäl nog kunde anföras för

bibehållande av kronohäktet i Svanesund, den verkställda utredningen

dock gåve vid handen, att, sedan numera tingsstaden för Orusts och

Tjörns härad förflyttats från Svanesund till Varekil, något verkligt behov

av kronohäktets bibehållande icke förefunnes, varför Kungl. Maj:ts befallningshavande

icke hade något att erinra mot detsammas indragning. Dock

torde, enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes förmenande, efter kronohäktets

indragning, häradsborna allt fortfarande vara befriade från skyldighet

att bygga särskilt häradshäkte samt vara berättigade att såsom häradsfängelse

få använda kronohäktet i Uddevalla.

Fångvårdsstyrelsen anmodade härefter Kungl. Maj:ts befallningshavande

att infordra köpeanbud å häktestomt och byggnader i Svanesund.

Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande med anledning härav utfärdat

kungörelse om infordrande av köpeanbud, avgåvos inom den i kungörelsen

föreskrivna tiden tvenne anbud, det ena å 4,600 kronor och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kunffl. May.ts Nåd. Proposition Nr 217.

det andra å 4,800 kronor samt efter kungörelsetidena utgång ett å 5,000

kronor. Då emellertid Kung!. Maj:ts befallningshavande i likhet med

kronofogden fann anbuden med hänsyn till fastighetens taxeringsvärde,

6,000 kronor, för låga, hemställde befallningshavanden om styrelsens

bemyndigande att lämna anbudsgivarna tillfälle att höja sina anbud,

varefter med styrelsens begivande nya anbud infordrades. Vid den senare

anbudstidens utgång avgavs högsta anbudet å 5,150 kronor av Maria

Hedström i Varekil. 1 till styrelsen avgivet yttrande anförde befallningshavanden,

att taxeringsvärdet väl ej uppnåtts, men att det dock vore försiktigast

att antaga Maria Hedströms anbud, enär, om fastigheten försåldes

å auktion, näppeligen gåves utsikter, att flere spekulanter infunne sig

eller att högre bud skulle avgivas, men den möjligheten funnes, att

köpeskillingen bleve lägre.

Med hänsyn till vad befallningshavanden sålunda anfört fann fångvårdsstyrelsen

Maria Hedströms anbud böra antagas samt anmodade befallningshavanden

att i enlighet därmed och under förbehåll av Kungl.

Maj:ts godkännande uppgöra förslagskontrakt.

I det kontrakt, som i anledning därav upprättades och som är dagtecknat

den 26 juli 1915, har Maria Hedström förbundit sig att för häktestomten

jämte därå uppförda byggnader i befintligt skick betala en köpesumma

av 5,150 kronor samt vidbliva denna förbindelse, till dess Kungl.

Maj:ts beslut i ärendet meddelats.

Uti underdånig skrivelse den 23 oktober 1915 har nu fångvårdsstyrelsen

anfört:

Efter tingsstadens förflyttning från Svanesund hade, såsom ovan nämnts, den

vilande frågan om kronohäktets indragning ansetts böra ånyo upptagas. Anledning härtill

förelåge jämväl därutinnan, att numera förbindelsen mellan Orust och Tjörn samt

Uddevalla genom järnvägs framdragande över Stenungsund och Ljungskile så förbättrats,

att i häktet förvarade bötes- och rannsakningsfångar skulle i stället kunna utan större

olägenhet eller tidsutdräkt sändas till kronohäktet i Uddevalla. För häktade personers

införpassning från Orust ledde vägen å färja, trafikabel med häst och åkdon,

från Svanesund till Kålhättan på fastlandet samt vidare med skjuts omkring 6 kilometer

till Ödsmåls hållplats å statens genom Bohuslän framgående järnvägslinje

och därifrån med bantåg omkring 35 kilometer till Uddevalla. Från Tjörn kunde

vägen tagas båtledes över Höviksnäs direkt till Stenungsunds järnvägsstation samt

vidare 41 kilometer med samma banlinje. Härav framginge, att fångforslingen från

Tjörn, som nu vanligen skedde med överfart till Skåpesund å Orust och därifrån

över Varekil omkring 13 */* kilometer landväg till Svanesund, skulle med häktets

förläggning till Uddevalla kunna verkställas över Stenungsund hela vägen med bantåg.

Från Orust skulle erfordras en landsvägsresa om 6 kilometer, innan järnvägen kunde

Kontrakt

den 2C/t 1915.

Fångvårdsstyrelsens

skrivelse den

23/io 1915.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Befattning shavarne

vid

häktet.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

anlitas. För rannsakningsfångars transport mellan Uddevalla och tingsstaden i Varekil

komme att begagnas vägen över Svanesund, så att forslingen med skjuts skulle förlängas

från 9 kilometer Varekil—Svanesund till 15 kilometer Varekil—Svanesund—

Ödsmål, där järnvägen nåddes.

Under femårsperioden 1910—14 hade å kronohäktet i Svanesund varit intagna

1910 1911 1912 1913 1914 Summa

rannsakningsfångar........................ 3 3 1 5 4 16

bötesfångar .................................... 21 22 11 18 14 86

Summa 24 25 12 23 18 102.

Antalet utspisade dagportioner under samma femårsperiod hade uppgått till

1910 ........................................ 211 portioner

1911 ........................................ 167 »

1912 ........................................ 78 »

1913 ........................................ 204 »

1914 ........................................ 172 >

Med avseende å de korta tider, fångarna sålunda förvarats i häktet, hade

deras medeltal för dag under femårsperioden understigit 1.

Det vore tydligt, att med detta ringa fångantal den beräknade ökningen i

väglängd mellan häradena och vederbörande häkte, om detta förlädes till Uddevalla,

icke finge tillerkännas någon avgörande vikt, när det gällde att på ett för staten

mer ekonomiskt sätt ordna häradenas fångförvar. Då häradenas befrielse från skyldigheten

att bygga och underhålla särskilt häkte icke förutsatte något åtagande från

kronans sida att inom häradena hålla sådant häkte utan sammanhängde med Uddevalla

kronohäktes upplåtande jämväl såsom häradsfängelse, torde ej heller annat från tingshusbyggnadsskyldigas

sida kunna ifrågasättas än att vid Svanesundshäktets nedläggande

Uddevallahäktet trädde i dess ställe och sålunda återginge till sin ursprungliga

bestämmelse såsom krono- och rannsakningsfångelse jämväl för Orusts

och Tjörns härad.

Beträffande vid kronohäktet anställda befattningshavare, en tillsyningsman

och en föreståndare, med arvoden å fångvårdens förslagsanslag,

har fångvårdsstyrelsen i sin nu ifrågavarande underdåniga skrivelse

meddelat, att dessa när som helst kunde entledigas från sina befattningar.

Det förordnande, som av Kungl. Maj:t meddelats kronofogden

i fögderiet att tills vidare vara tillsyningsman vid häktet, upphörde vid

indragningen. Föreståndaren, vilken innehade konstitutorial såsom vaktkonstapel

vid centralfängelset å Härianda, kunde återgå till sin ordinarie

tjänst eller beredas annan tjänstgöring.

Fångvårds- Under åberopande av vad fångvårdsstyrelsen sålunda anfört har

hemställan styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t ville dels förordna, att kronohäktet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

i Svanesund skulle från dag, som Kungl. Maj:t täcktes bestämma,

indragas, att från tiden för indragningen kronohäktet i Uddevalla skulle

utgöra krono- och rannsakningsfängelse för Orusts och Tjörns härad

samt att samma härads tingshusbyggnadsskyldiga därmed allt fortfarande

skulle vara befriade från skyldigheten att bygga och underhålla

särskilt häkte, dels efter inhämtande av riksdagens samtycke, med

godkännande av ovannämnda förslagskontrakt, bemyndiga styrelsen att

i enlighet därmed till Maria Hedström försälja häktestomten i Svanesund

med därå uppförda byggnader mot en köpeskilling av 5,150 kronor att

erläggas senast två månader efter det om köpet upprättat kontrakt

blivit henne tillställt, med rätt för henne att tillträda det försålda, sii

snart köpeskillingen blivit till fullo gulden, dock ej innan dagen föi

häktets indragning, dels ock föreskriva, att köpeskillingen skulle till - godoföras förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

Överintendentsämbetet, vars utlåtande inhämtats, har förklarat sig

anse, att tomten nu torde hava ett värde av 106 kronor. Skulle nytt

häkte nu uppföras, torde kostnaderna härför komma att belöpa sig till

minst 10,000 kronor. Vare sig man lade den verkliga kostnaden till

grund och därifrån avräknade en lämplig slitningsprocent för de förflutna

45 å,ren — efter allenast 0.5 procent för år skulle denna uppgå till

1 496 kronor 25 öre — eller värderade byggnaden efter nuvarande

byggnadskostnader med avdrag av de reparations- och ändringskostnader,

som måste nedläggas på densamma, innan den bleve användbar för

annat ändamål — vilka kostnader icke torde böra beräknas lägre än till

5 000 kronor utan snarare torde komma att överstiga denna summa —

ansåge ämbetet det avgivna anbudet å 5,150 kronor motsvara byggnadens

och tomtens verkliga saluvärde och förty böra anses vara för kronan

fullt antagbart. Att den sålunda erbjudna köpeskillingen med 850 kronor

understege det i detta fall tämligen godtyckliga taxeringsvärdet vore

enligt ämbetet, på ovan angivna skäl, icke av någon betydelse, alldenstund

taxeringen i förevarande fall icke vore baserad på avkastning av något

slag utan förmodligen på de ursprungliga byggnadskostnaderna.

Domhavandena i Orusts och Tjörns härads domsaga samt Inlands

domsaga ävensom Göta hovrätt hava förklarat sig icke hava något att

erinra mot indragning av kronohäktet i Svanesund.

Statskontoret har i infordrat yttrande förklarat sig icke hava något

att erinra mot fångvårdsstyrelsens förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 192 höft. (Nr 217.) 2

Öv er intendent

sämbrt et.

Domhavandena

samt

Göta hovrätt,

Statskontoret.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 217.

nePcheienntS'' Av den utrecln‘Dgö som sålunda blivit förebragt, framgår, att krono
häktet

i Svanesund för närvarande tjänar tvenne ändamål. Det användes

för verkställande av fängelsestraff, vartill böter blivit förvandlade,

samt utgör dessutom förvaringsfängelse för häktade personer från Orusts

och Tjörns härad. Själva rannsakningarna med nämnda personer äga

däremot, efter det ifrågavarande domsagas tingsställe blivit flyttat från

Svanesund, ej längre rum därstädes, utan i regel vid det nya tingsstället

vid Varekil, varest, på sätt förut nämnts, för tillfällig förvaring

av rannsakningsfångar tvenne celler finnas inredda i det nya tingshuset.

Enligt ovan omförmälda av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1876 meddelade

beslut kunna dock brottmål rörande häktade från nämnda härad

handläggas jämväl å kronohäktet i Uddevalla, för så vitt Kungl. Maj:ts

befallningshavande eller domhavanden finner omständigheterna sådant

påkalla.

De skäl, som på sin tid motiverade uppförandet av det nuvarande

kronohäktet i Svanesund, förefinnas icke länge. Det då till Svanesund

förlagda tingsstället för Orusts och Tjörns härads domsaga har numera,

som nämnts, flyttats till annan ort inom domsagan, nämligen Varekil.

På sätt fångvårdsstyrelsen framhållit, kunna vidare till följd av den

väsentliga förbättring i kommunikationerna, som under senare åren

inträtt, de bötes- och rannsakningsfångar, för vilka kronohäktet i Svanesund

är avsett, utan större olägenhet och tidsutdräkt sändas till kronohäktet

i Uddevalla. De av fångvårdsstyrelsen anförda statistiska uppgifterna,

enligt vilka fångarnas medeltal per dag under femårsperioden

1910—1914 understigit 1, torde till fullo ådagalägga, att kronohäktet

numera nästan helt och hållet förlorat sin betydelse och att dess bibehållande

skulle förorsaka en allt för hög kostnad i förhållande till fångvårdens

gagn därav.

Från det allmännas synpunkt torde alltså den föreslagna indragningen

av kronohäktet i Svanesund vara väl motiverad. Ej heller torde

något hinder härför möta i det åtagande gentemot de tingshusbyggnadsskyldiga

i Orusts och Tjörns härad, som måste anses ligga i den befrielse

från all skyldighet att inom häradena bygga något särskilt häkte,

som Kungl. Maj:t genom förutnämnda nådiga brev den 10 juli 1861

meddelat Orusts och Tjörns häradsbor i sammanhang därmed, att dessa

förbundo sig att lämna visst bidrag för en gång till uppförande av ett

cellfängelse i Uddevalla samt årlig avgift till fängelsets underhåll. Genom

meddelandet av denna befrielse har nämligen kronan, på sätt fångvårdsstyrelsen

framhållit, ingalunda förbundit sig att hålla häradshäkte inom

häradena. Detta framgår därav, att åtagandet just sammanhängde

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

med upplåtandet av Uddevalla dåvarande cellfängelse jämväl såsom

häradsfängelse för Orusts och Tjörns härad. En indragning av kronohäktet

i Svanesund skulle innebära endast ett återgående till förhållandena,

sådana de voro närmast efter det cellfängelset i Uddevalla blivit

uppfört och intill dess nuvarande kronohäktet i Svanesund togs i bruk,

d. v. s. kronohäktet i Uddevalla skulle ensamt bliva rannsakningsfängelse

för häktade personer från Orusts och Tjörns härad.

Jämväl enligt min mening bör alltså kronohäktet i Svanesund indragas

samt i sammanhang därmed bestämmelse meddelas därom, att

från tiden för denna indragning kronohäktet i Uddevalla skall utgöra

krono- och rannsakningsfängelse för Orusts och Tjörns härad.

Då efter indragningen kronan ej lärer lämpligen kunna själv tillgodogöra

sig kronohäktesbyggnaden med tomt, torde denna böra försäljas.

Någon utsikt att därvid kunna uppnå för kronan förmånligare

försäljningsvillkor, än de, som inrymmas i ovan omförmälda med Maria

Hedström uppgjorda förslagskontrakt, torde, enligt vad utredningen giver

vid handen, icke förefinnas, varför detta kontrakt torde böra godkännas.

Innan någon vidare åtgärd i ärendet vidtages, torde emellertid, såsom

fångvårdsstyrelsen anmärkt, riksdagens samtycke till försäljningen böra

inhämtas; och hemställer jag förty, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i

nådig proposition föreslå riksdagen medgiva,

dels att kronohäktesbyggnaden i Svanesund med

tillhörande jordområde må försäljas till Maria Hedström

mot en köpeskilling av 5,150 kronor samt de villkor i

övrigt, som finnas upptagna i ovan omförmälda köpekontrakt

eller eljest av fångvårdsstyrelsen föreslagits,

dels och att köpeskillingen må tilläggas förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll.»

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas nådig proposition i

ämnet, av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

N. Beite.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:168 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående försäljning av kronohäktet i Svanesund. s. 1 i texten
  2. SU 1916:105 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av kronohäktet i Svanesund. s. 1 i texten