Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om biskopsoch super intendentsv al

22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:22, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om biskopsoch super intendentsv al

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

1

Nr 22.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den

30 maj 1759 om biskops- och super intendentsv al; given

Stockholms slott den 14 januari 1916.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse

av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om biskops- och superintendentsval.

Den av allmänt kyrkomöte år 1915 avlåtna skrivelse i ärendet

bifogas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och

jmnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 18 käft. (Nr 22.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om biskops
och

superintendentsyal.

Härigenom förordnas, att 3 mom. i förordningen den 30 maj

1759 om biskops- och superintendentsval skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Till detta val kallar prosten i varje kontrakt eller, om han är av

laga förfall hindrad, den i hans ställe är förordnad alla inom kontraktet

kyrkoskrivna, till prästämbetets utövning behöriga prästmän.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

torsdagen den 9 september 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet

anförde chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot följande:

»Enligt den ursprungliga lydelsen av 3 mom. i förordningen den

30 maj 1759 om biskops- och superintendentsval skulle till sådant val

inom varje kontrakt kallas icke allenast de, som vore prostar i sina

egna församlingar, utan ock alla inom kontraktet varande kyrkoherdar

och regementspastorer, där de hade sitt boställe och vore tillstädes, samt

kapellanen från vart pastorat och, där flera kapellaner vore, den, som

längst innehaft samma syssla i församlingen, så ock de vice pastorer,

som förestode någon ledig församling.

Förslag om ändring i denna bestämmelse väcktes vid 1898 års

riksdag genom en motion, i vilken framhölls, att densamma i vissa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

avseenden ledde till orättvisor. Så vore förhållandet med föreskriften,

att, om i ett pastorat funnes mer än en komminister — kapellan —

endast den av dem, som vore äldst med avseende å sin tjänstgöring

såsom ordinarie i pastoratet, ägde rätt att deltaga i valet. Alla komministrar

borde berättigas härtill. Vidare borde förutom de i författningen

upptagna ordinarie prästmännen åtskilliga andra präster med fast

anställning få samma rätt sig tillerkänd. Att rösträtt vore beviljad

endast sådan vice pastor, som förestode ledig församling, skulle kunna

försvaras såsom ett uttryck för den principen, att varje ordinarie befattning

skulle vid valet representeras av en röst. Men dels läge denna

princip icke till grund för gällande förordning, som från valrätt uteslöte

en del ordinarie präster, dels syntes den abstrakta principen »en röst

av varje befattning» mindre förtjäna att läggas till grund för lagstiftningen

i förevarande ämne än den personliga principen »en röst av

varje till rösträttens utövning mogen präst». Varje vice pastor borde

därför vara röstberättigad.

I anledning av nämnda motion anhöll riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 23 april 1898, att Kungl. Magt täcktes taga i övervägande,

huruvida åt samtliga innehavare av ordinarie prästerlig befattning

och vice pastorer kunde medgivas rätt att deltaga i biskopsval,

samt, därest så befunnes vara förhållandet, för riksdagen framlägga

förslag till ändrade lagbestämmelser i sådant syfte.

Den utvidgning av rösträtten vid biskopsval, som genomfördes på

grund av denna skrivelse, fick dock icke fullt så stor omfattning, som

däri föreslagits. Vid anmälan av skrivelsen inför Kungl. Maj:t den 11

juli 1898 anförde dåvarande chefen för justitiedepartementet, att rätt till

deltagande i biskopsval icke syntes utan väsentlig rubbning av gällande

grunder kunna tillerkännas pastoratsadjunkter, fängelsepredikanter eller

innehavare av andra mera tillfälligt anordnade prästerliga tjänster, liksom

ej heller vikarier i sådana fall, då ordinarie tjänstinnehavare funnes

och vore i stånd att utöva sin valrätt. Lika litet syntes, enligt vad

departementschefen vidare yttrade, de i ärendet omförmälda domkyrkosysslomännens

ställning vara sådan, att deras deltagande i biskopsval

kunde anses lämpligt eller av behovet påkallat. Med hänsyn härtill gavs

åt det inom justitiedepartementet utarbetade lagförslag i ämnet, som

förelädes 1898 års kyrkomöte och 1899 års riksdag samt, efter att hava

vunnit deras godkännande, den 29 mars 1899 upphöjdes till lag, den

avfattning, att till biskopsval skulle inom varje kontrakt kallas alla till

kontraktet hörande kyrkoherdar, komministrar och kapellpredikanter

ävensom, där någon sådan syssla stode ledig eller icke blivit tillträdd

opaginerad Kontrollera mot PDF

b

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 22.

av den därtill utnämnde, eller där innehavaren vore hindrad att sin

valrätt utöva, den, som förestode sysslan, varjämte, om regementspastor

vore boende inom kontraktet, han skulle kallas till valet. Denna avfattning

har bestämmelsen i ämnet sedermera bibehållit.

Fråga om ytterligare utvidgning av rätten för präster att deltaga

i biskopsval har emellertid väckts genom en av kyrkomötet den 24

november 1909 till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse, med hemställan att

Kungl. Maj:t täcktes låta vidtaga sådaDa åtgärder att, med upphävande

av vad i gällande förordning om biskopsval vore stadgat beträffande

rätt att i valet deltaga, dylik rätt måtte tillkomma en var till prästämbetets

utövning berättigad prästman, som inom stiftet vore kyrkoskriven.

Denna framställning från kyrkomötet var grundad på en vid kyrkomötet

avgiven motion, i vilken, liksom i förenämnda motion vid 1898

års riksdag, uttalades den meningen, att personlighetsprincipen, enligt

vilken en röst skulle tillkomma varje till prästämbetets utövning berättigad

och mogen prästman, vore mera beaktansvärd än gällande bestämmelses

— för övrigt ej fullt genomförda — princip, att varje ordinarie

befattning skulle vid valet representeras av en röst. 1 motionen

anfördes vidare följande. Som en oegentlighet, att icke säga orättvisa,

måste det betecknas, att samma präst under olika skeden av sin prästerliga

verksamhet ena tiden ägde en valrätt, som han sedan, trots ökad tjänstålder

och erfarenhet, kunde av ganska tillfälliga anledningar förlora.

En ung präst, som kort efter sin prästvigning förordnades till vice

pastor, bleve i och med detsamma röstberättigad; men om han efter

åtskilliga års väl vitsordad tjänstgöring hugnades med en pastoratsadjunktur,

en tjänst, som stode på gränsen till ordinarie, miste han

den rätten. Säkert vore också, att yngre, obefordrade prästmän, som i

regel kunde påräkna att komma i långvarig beröring med sin biskop,

hade större intresse av ett biskopsval än de gamla, som redan eller inom

kort tjänat ut. Då förordningen om allmänt kyrkomöte i sin 4 § åt

alla inom distriktet kyrkoskrivna, till prästämbetets utövning berättigade

prästmän inrymde rätt att deltaga i val av de prästerliga ombuden,

syntes det vara synnerligen lämpligt, att förordningen om biskopsval

bleve, för så vitt det anginge valrätten, bragt till överensstämmelse med

kyrkomötesförordningens föreskrift i detta avseende.

För egen del erinrade kyrkomötet i skrivelsen om att 1908 års

kyrkomöte i anledning av åtskilliga till syftet besläktade motioner,

däribland tvenne avseende möjligheter för lekmannaelementet inom

kyrkan att göra sig gällande vid biskopsval, hos Kungl. Maj:t anhållit

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

om verkställande av utredning, om och i vilken form ett mera aktivt

deltagande och ett förökat inflytande på det kyrkliga området i vissa

hänseenden skulle kunna beredas åt kyrkans lekmannamedlemmar, och

att vid sådan utredning särskilt måtte tagas i övervägande, huruvida

icke nämnda syfte säkrast kunde vinnas genom en fullständigare tilllämpning

av synodalförfattningens grundsatser. Kyrkomötet förklarade

sig anse, att jämväl den nu föreslagna utsträckningen av rätten att

deltaga i val av biskop vore väl befogad. Den stämde också väl överens

med den i vår tid i fråga om rösträtt såväl på det kyrkliga som på det

borgerliga området alltmera erkända personlighetsprincipen. De nuvarande

bestämmelserna om rösträtt vid biskopsval kunde ock, på sätt i

motionen framhållits, leda till verkliga oegentligheter.

Över berörda kyrkomötesskrivelse hava utlåtanden inhämtats från

domkapitlen, Stockholms stads konsistorium och hovkonsistoriet, som

samtliga tillstyrkt en lagändring i fullständig eller huvudsaklig överensstämmelse

med vad kyrkomötet föreslagit. Kalmar domkapitel har

dock ifrågasatt, huruvida den nu föreslagna ändringen i förordningen

om biskopsval vore av den betydelse, att den borde vidtagas utan

sammanhang med nyssnämnda, av 1908 års kyrkomöte begärda utredning;

och har domkapitlet hemställt, att Kung!. Maj:t täcktes låta vidtaga

åtgärder för att samtidigt revidera sagda förordning i båda de

angivna riktningarna.

Det synes mig dock knappast kunna förordas, att frågan om rätt

att deltaga i biskopsval skulle nu upptagas till behandling i hela den

omfattning Kalmar domkapitel sålunda angivit. Vad lekmannaelementets

deltagande beträffar, står frågan i denna del, såsom kyrkomötet framhållit,

i nära sammanhang med tanken att söka inom svenska kyrkan

åstadkomma en fullständigare tillämpning av synodalförfattningens grundsatser,

och, oavsett huruvida tiden för denna tankes förverkligande kan

anses vara inne, är det uppenbart, att den nu föreliggande frågan,

ställd i detta sammanhang, skulle få alltför stor omfattning för att det

skulle bliva möjligt att framlägga något förslag i ämnet för det härnäst

sammanträdande kyrkomötet. Det torde därför vara klokare att nu

begränsa sig till den mindre omfattande och enklare uppgiften att

på lämpligt sätt utsträcka rättigheten för präster att deltaga i

biskopsval.

1 detta avseende finner även jag goda skäl tala för en lagändring

i den av kyrkomötet anvisade riktningen. På samma gång jag därför

är beredd att tillstyrka framläggande av ett lagförslag i huvudsaklig

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!,. Mapts Nåd. Proposition Nr 22.

överensstämmelse med kyrkomötets hemställan, anser jag emellertid, i

likhet med vissa domkapitel, någon jämkning lämpligen böra vidtagas

i det av kyrkomötet föreslagna stadgandet. Kalmar domkapitel har

mot detta stadgandes avfattning anmärkt, att därav oförnekligen skulle

kunna föranledas godtyckligheter och missbruk. Domkapitlet ville exempelvis

erinra därom, att gamla prästmän, som avgått från ordinarie tjänst

med emeritilöner men ännu vore berättigade till prästämbetets utövning,

eller unga präster, som åtnjöte tjänstledighet för fortsatta studier, kunde

låta kyrkoskriva sig i vilket stift som helst, där de tillfälligtvis bodde

och hade sitt hemvist, och därigenom vid tid för biskopsval bereda sig

rösträtt inom ledigt stift. Strängnäs domkapitel har funnit det villkor

för deltagande i biskopsval lämpligen kunna uppställas, att vederbörande

prästman skall ej blott vara kyrkoskriven inom stiftet utan ock där

hava prästerlig tjänstgöring. Åven Skara domkapitel har uttalat sig i

samma riktning genom påpekande därav, att kyrkomötet icke med sin

framställning avsett de blivande pensionerade prästmännen. I enlighet

med den uppfattning, som tagit sig uttryck i de sålunda gjorda erinringarna,

synes mig den nya bestämmelsen i ämnet böra erhålla den

lydelsen, att till biskopsval skola inom varje kontrakt kallas alla, som

innehava ordinarie prästerlig tjänst inom kontraktet och äro till ämbetsutövning

behöriga, samt alla andra inom kontraktet kyrkoskrivna prästmän,

som i stiftet hava prästerlig tjänstgöring. Såsom innehavare av

ordinarie prästerliga tjänster skola enligt denna lydelse till valet kallas

alla innehavare av ordinarie församlingstjänster inom kontraktet och

dessutom sådana innehavare av de i 48 § 1 mom. av lagen angående

tillsättning av prästerliga tjänster omförmälda befattningar vid krigsmakten,

fängelse eller hospital, vilkas tjänstgöringsort är belägen inom

kontraktet, under förutsättning endast att de äro behöriga till ämbetsutövning,

men oavsett om de äro kyrkoskrivna inom kontraktet — vilket

dock givetvis i de allra flesta fall är förhållandet — samt om de vid

tillfället äro i tjänstgöring eller åtnjuta ledighet. För andra präster

skall, förutom kyrkoskrivning inom kontraktet, erfordras, att de hava

prästerlig tjänstgöring i stiftet. Iiärmed avses, att de lyda under vederbörande

domkapitel eller konsistorium och vid tillfället äro i tjänstgöring

såsom präster inom stiftet.»

Föredragande departementschefen uppläste härefter ett enligt nu

angivna grunder inom justitiedepartementet utarbetat förslag till lag om

ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om biskopsoch

superintendentsval, av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

och hemställde departementschefen, att för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamål lagrådets utlåtande över förslaget måtte inhämtas

genom utdrag av protokollet.

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;

och täcktes Hans Maj:t Konungen till densamma

lämna bifall.

Ur protokollet

N. Beite.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Majds''Nåd. Proposition Nr 22.

9

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om biskops''

och superintendentsval.

Härigenom förordnas, att 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759

om biskops- och superintendentsval skall erhålla följande ändrade lydelse:

Till detta val kallar prosten i varje kontrakt eller, om han är av

laga förfall hindrad, den i hans ställe är förordnad alla, som innehava

ordinarie prästerlig tjänst inom kontraktet och äro till ämbetsutövning

behöriga, samt alla andra inom kontraktet kyrkoskrivna prästmän, som

i stiftet hava prästerlig tjänstgöring.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 18 höft. (Nr 22.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd måndagen

den 20 september 1915.

Närvarande:

Justitieråden Bergman,

Sjögren,

Regeringsrådet Palmgren,

Justitierådet Dyberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

9 september 1915, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen

den 30 maj 1759 om. biskops- och superintendentsval.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av hovrättsfiskalen Alvar Elis Rodhe.

Lagrådet fann förslaget icke föranleda annat yttrande, än att enär

förslagets ordalag lämnade rum för den tolkning, att innehavare av

ordinarie prästerlig tjänst inom kontraktet, som vore till ämbetsutövning

behörig, skulle äga valrätt endast under förutsättning, att han vore

kyrkoskriven inom kontraktet, det till förekommande av en dylik, enligt

vad motiven utvisade, ej åsyftad tolkning borde vidtagas någon jämkning

i stadgandets avfattning.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

11

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 1 oktober 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

friherre BeCK-Friis,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

%

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet

anmälde chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot lagrådets

genom utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden den 9

september 1915 inhämtade utlåtande över upprättat förslag till lag om

ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om biskopsoch

superintendentsval.

Sedan föredragande departementschefen anfört, att i anledning

av vad lagrådet hemställt förslagets avfattning något jämkats i syfte

att undvika sådan tolkning av detsamma, att innehavare av ordinarie

prästerlig tjänst inom kontraktet skulle äga valrätt endast under förutsättning

att han vore kyrkoskriven inom kontraktet, samt att därjämte

en mindre redaktionell ändring i förslaget vidtagits, uppläste departementschefen

lagförslaget i dess omarbetade skick och hemställde, att

kyrkomötets yttrande över förslaget måtte jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen

inhämtas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till kyrkomötet avlåtas nådig skrivelse

av den lydelse bilaga . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

13

Bilaga.

Kungi. Maj:ts nådiga skrivelse till kyrkomötet med förslag till

lag om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den

30 maj 1759 om biskops- och superintendentsval; given

Stockholms slott den 1 oktober 1915.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen

inhämta kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet godkänner

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen

den 30 maj 1759 om biskops- och superintendentsval.

Kungl. Magt förbliver kyrkomötet med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselnöt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 22.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 inom. i förordningen den 30 maj 1759 om biskopsört!

superintendentsral.

Härigenom förordnas, att 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759

om biskops- och superintendentsval skall erhålla följande ändrade lydelse:

Till detta val kallar prosten i varje kontrakt eller, om han är av

laga förfall hindrad, den i hans ställe är förordnad alla, som innehava

ordinarie prästerlig tjänst inom kontraktet och äro till" prästämbetets

utövning behöriga, så ock de prästmän, som, utan att innehava ordinarie

prästerlig tjänst inom kontraktet, äro därstädes kyrkoskrivna och i stiftet

hava prästerlig tjänstgöring.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 22.

15

Till Konungen.

Uti underdånig skrivelse den 24 november 1909 hemställde kyrkomötet,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta vidtaga sådana åtgärder, att,

med upphävande av vad i gällande förordning om biskopsval vore stadgat

beträffande rätt att i valet deltaga, dylik rätt måtte tillkomma envar

till prästämbetets utövning berättigad prästman, som inom stiftet vore

kyrkoskriven.

Sedan över denna skrivelse inhämtats utlåtanden från domkapitlen,

Stockholms stads konsistorium och hovkonsistorium, har Eders Kungl.

Maj.-t i nådig skrivelse till kyrkomötet den 1 oktober 1915, nr 8, förklarat

sig vilja, jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen, inhämta kyrkomötets

yttrande, huruvida kyrkomötet godkände följande förslag till

Lag
om

ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om biskops
och

superintendentsval.

Härigenom förordnas, att 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759

om biskops- och superintendentsval skall erhålla följande ändrade lydelse:

Till detta val kallar prosten i varje kontrakt eller, om han är av

laga förfall hindrad, den i hans ställe är förordnad alla, som innehava

ordinarie prästerlig tjänst inom kontraktet och äro till prästämbetets

utövning behöriga, så ock de prästmän, som, utan att innehava ordinarie

prästerlig tjänst inom kontraktet, äro därstädes kvrkoskrivna och i stiftet

hava prästerlig tjänstgöring.

Såsom av Eders Kungl. Maj:ts förslag framgår, har Eders Kungl.

Maj:t åt rätten att deltaga i biskopsval givit en snävare omfattning än

kyrkomötet i sin skrivelse avsåg. Anledningen härtill synes huvudsakligen

vara att söka i åtskilliga anmärkningar, som från vissa domkapitels

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

sida riktats mot kyrkomötets förslag, att dylik rätt skulle tillkomma

envar till prästämbetets utövning berättigad prästman, som inom stiftet

vore kyr koskri ven.

Kyrkomötet har emellertid vid granskning av dessa anmärkningar

funnit desamma icke hava den betydelse, att på grund därav vissa

grupper av prästmän borde uteslutas från deltagande i biskopsval.

Domkapitlets i Kalmar erinran, att prästmän, som av angivna skäl icke

för tillfället vore i prästerlig tjänstgöring, skulle kunna låta kyrkoskriva

sig i vilket stift som helst, där de tillfälligtvis bodde och hade sitt

hemvist, och därigenom vid tid för biskopsval bereda sig rösträtt inom

ledigt stift, synes kyrkomötet knappast hava någon praktisk betydelse,

då väl ytterst sällan någon prästman kan tänkas blott för att få deltaga

i ett biskopsval underkasta sig den procedur, som erfordras för ombyte

av kyrkoskrivningsort. Vad angår det från två håll uppställda villkoret

för deltagande i biskopsval, att prästman då skulle hava prästerlig tjänstgöring

inom stiftet, finner kyrkomötet detta villkor innebära en orättvisa

mot många prästmän. Enligt kyrkomötets förmenande gives intet bärande

skäl, varför icke t. ex. läroverks- och seminarielärare, vilka äro till

prästämbetets utövning behöriga, skulle, även om de icke för tillfället

äro i dylik utövning, tillåtas deltaga i val av biskop, vilkens verksamhet

ju även omfattar inseende över dessa lärares utövning av sina tjänstebefattningar.

Likaledes synes det hårt, att en obefordrad prästman,

som för tillfället icke är missiverad, på sådan grund skulle förlora den

rätt att deltaga i dylikt val, som han kanske kort förut ägt och kort

efter skulle åter förvärva. För övrigt torde delade meningar kunna

i vissa fall uppstå, huruvida en prästman vid en viss tidpunkt är i

prästerlig tjänstgöring eller icke, t. ex. då han, under en längre tids

förordnande att förestå prästerlig befattning, för en kortare tidsperiod

erhåller ledighet för någon sin angelägenhet.

Det har även anmärkts, att genom ett bifall till kyrkomötets framställning

rösträtt skulle tillkomma även pensionerade prästmän. Denna

fråga var icke aktuell vid den tid, då kyrkomötet avlät sin skrivelse,

och kyrkomötet saknade således tillfälle att ingå i prövning av densamma.

Kyrkomötet finner för sin del icke något motbjudande i att låta

dessa erfarna män, vilka efter väl avslutat livsverk åtnjuta pension, deltaga

i val av biskop. Frågan torde för övrigt i denna del hava mycket

liten räckvidd, då väl antalet pensionerade prästmän aldrig torde bliva

synnerligen stort.

Kyrkomötet har på grund härav kommit till den uppfattningen, att

rösträtt vid biskopsval bör tillkomma varje till prästämbetets utövning

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2it.

behörig prästman inom det kontrakt, där han är kyrkoskriven. Kyrkomötet

får därför anmäla, att kyrkomötet, med förklarande att Eders Kungl.

Maj:ts förslag till lag om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den

30 maj 1759 om biskops- och superintendentsval icke kunnat av. kyrkomötet

i oförändrat skick godkännas, för sin del antagit följande förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om

biskops- och superintendentsval.

Härigenom förordnas, att 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759

om biskops- och superintendentsval skall erhålla följande ändrade lydelse:

Till detta val kallar prosten i varje kontrakt eller, om han är av

laga förfall hindrad, den i hans ställe är förordnad, alla inom kontraktet

kyrkoskrivna, till prästämbetets utövning behöriga prästmän.

Stockholm den 22 oktober 1915.

Underdånigst

På kyrkomötets vägnar:

NATHAN SÖDERBLOM.

A. v. Krusenstjerna.

Kyrkomötet, i anledning av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till

kyrkomötet med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen

den 30 maj 1759 om biskops- och superintendentsval.

(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 1.)

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 18 käft. (Nr 22.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj;t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 3 december 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Iiammakskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: HASSELROT,

yon Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde efter

gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet, att sedan

Kungl. Maj:t genom skrivelse den 1 oktober 1915 förelagt kyrkomötet

ett vid skrivelsen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 3 mom. i

förordningen den 30 maj 1759 om biskops- och superintendentsval, kyrkomötet

i skrivelse den 22 oktober 1915 tillkännagivit, att kyrkomötet, som

icke kunnat i oförändrat skick godkänna nämnda lagförslag, för sin del

antagit förslag till lag i ämnet av den lydelse i kyrkomötets skrivelse

angåves.

Föredragande departementschefen redogjorde härefter för innehållet

i kyrkomötets skrivelse samt anförde, att han visserligen icke kände sig

övertygad om lämpligheten av den ändring, som kyrkomötet vidtagit i

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

det av Kungl. Magt framlagda lagförslaget, men att han dock icke funne

tillräckliga skäl föreligga att av sådan anledning låta frågan förfalla;

och hemställde departementschefen, att för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamål lagrådets utlåtande måtte genom utdrag av detta

protokoll inhämtas över det av kyrkomötet för dess del antagna lagförslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Magt Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

N. Beite.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 22.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Ma,j:ts lagråd måndagen

den 10 januari 1916.

N ärvarande:

Justitieråden Bergman,

Sjögren,

Regeringsrådet Palmgren.

Justitierådet Dyberg.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 oktober 1915 hade kyrkomötet

tillkännagivit, att — sedan Kungl. Maj:t genom skrivelse den 1

oktober 1915 förelagt kyrkomötet ett vid skrivelsen fogat förslag til

lag om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om

biskops- och superintendentsval — kyrkomötet, som icke kunnat godkänna

nämnda lagförslag i oförändrat skick, för sin del antagit förslag till lag

i ämnet av den lydelse i kyrkomötets skrivelse angåves.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Magt Konungen i statsrådet den

3 december 1915, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas

över det av kyrkomötet för dess del antagna lagförslag.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av assessorn Alvar Elis Rodhe.

Justitieråden Bergman och Sjögren samt regeringsrådet Palmgren

funno visserligen de av kyrkomötet gjorda avvikelserna från det av

Kungl. Maj:t för kyrkomötet framlagda förslaget vara mindre lämpliga

men ansågo sig likväl icke av sådan anledning böra avstyrka det av

kyrkomötet antagna förslaget.

Justitierådet Byberg lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

21

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen

den lé januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Frhs,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde efter

gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet lagrådets

genom utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden den 3

december 1915 inhämtade utlåtande över ett av kyrkomötet antaget förslag

till lag om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj

1759 om biskops- och superintendents val.

Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll hemställde föredragande

departementschefen, att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 18 höft. (Nr 22.)

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

STOCKHOLM, 1SAAO MARCUS'' BOKTRYCKEEI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:32 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om biskopsoch a1 i texten
  2. LU 1916:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om biskopsock superintendents s. 3 i texten