Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till kostnader för laga skifte i Killinge by i Norrbottens län

1916-04-25 · 17 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:224, Angående statsbidrag till kostnader för laga skifte i Killinge by i Norrbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

1

Kr 224.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående statsbidrag

till kostnader för laga skifte i Killinge by i

Norrbottens län; given Stockholms slott den 25 april 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet Över

iordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva, ..

dels att — förutom det understöd till utflyttningar, som enligt

därom meddelade föreskrifter kan komma att utgå av allmänna medel

— må från förslagsanslaget till skiften och awittringar till gäldande av

kostnaderna för laga skiftet i Killinge by i Gällivare socken av Norrbottens

län av Kungl. Maj:t anvisas bidrag med 1 krona 38 ore ior

varje hektar inrösningsjord och 1 krona för varje hektar annan mark,

som ingått i skiftet, att mellan skiftesdelägarna fördelas efter som de

äro skyldiga att deltaga i skifteskostnaderna, dock att bidrag icke ma

utgå till bolag eller sådan enskild ägare eller innehavare av i skiftet

ingående fastighet, vilken icke är mantalsskriven såsom boende uti

ifrågavarande by;

dels ock att, efter det mätning, gradering och uträkning skett,

hävdeförteckning upprättats samt delningsgrunden blivit bestämd, delägare

må kunna tillerkännas förskott med högst hälften av honom enligt

förenämnda bestämmelser tillkommande statsbidrag.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 199 höft. (hr 224.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 224.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den ,2.rt

april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Frhs,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde:

Hos Kungl. Maj:t hava 19 byamän i Killinge by i Gällivare socken

av Norrbottens län anhållit om bidrag av statsmedel till gäldande av

kostnaderna för påbörjat laga skifte å byn. Innan jag närmare redogör

för detta ärende, anhåller jag att få erinra om vissa åtgärder, som under

senare tid vidtagits för att lindra skifteskostnadema för delägare i samfälld

jord.

Såsom sådana för riket i dess helhet gällande åtgärder äro främst

att anteckna omorganisationen av lantmäterikåren och den i samband

därmed den 23 december 1909 utfärdade nya taxan på arvode för lantmäteriförrättningar.

Enligt denna taxa sänktes de förutvarande arvodesbeloppen

högst väsentligt, i genomsnitt med ungefär en tredjedel. Den

nya taxan trädde i kraft den 1 januari 1910.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Muj:ti Nåd. Proposition Nr 224.

Eu annan hela riket berörande åtgärd vidfoga år 190(> genom

de den 8 juni detta år utfärdade nya bestämmelserna angående understöd

av allmänna medel till utflyttningar i följd av laga skiften. Enligt

dessa lämnas numera dylikt understöd med belopp, motsvarande hälften

av den kostnad, vartill utflyttningen blivit enligt 97 § skiftesstadgan

uppskattad och värderad.

För de nordligaste delarna av riket hava därjämte vissa särskilda

åtgärder vidtagits. Genom lag den 5 juni 1909 bestämdes, att vid laga

skifte ej finge i skiftet intagaB inom Jukkasjärvi socken mer än hälften

och inom Karesuando socken mer än en tredjedel av skifteslagets hela

areal enligt avvittringshandlingarna samt att skiftet skulle omfatta allenast

tomt, åker, viss odlingsmark, viss äng, ströängar och 6å mycket av den

återstående jorden, som erfordrades för att bereda lämpligt och redigt

skifte. Såsom en följd härav har därefter uppstått en avsevärd nedsättning

i skifteskostnaderna i dessa socknar.

Än ytterligare åtgärder hava emellertid funnits vara av behovet

påkallade för skiftesdelägare inom sistnämnda bägge socknar. På framställning

av Kungl. Maj:t medgav nämligen 1909 års riksdag, att från

anslaget till skiften och avvittringar finge av Kungl. Magt beviljas

bidrag till gäldandet av kostnadarna. för sådana laga skiften i Jukkasjärvi

och Karesuando socknar, som därefter kunde varda avslutade och

fastställda, vilka bidrag skulle utgå efter följande grunder:

att bidraget beräknades efter 1 krona för varje hektar inrösningsjord

och 75 öre för varje hektar annan mark, som inginge i skiftet;

att bidragssumman skulle fördelas mellan delägarna efter samma

grund som skifteskostnaderna; samt

att bidrag icke skulle utgå till bolag eller sådan enskild ägare

eller innehavare av i skiftet ingående fastighet, vilken icke vore mantalsskriven

inom socknen.

Kungörelse angående dessa statsbidrag utfärdades den 25 november

1910.

Inom Jukkasjärvi socken funnos emellertid tre byar, för vilka laga

skiften fastställts redan innan sistnämnda lag och kungörelse blevo

gällande, nämligen Parakkavaara, Junosuando masugnsby och Svappavaara.

Kostnaderna för dessa tre skiften hade naturligtvis utgått enligt

den äldre, högre lantmäteritaxan och hade alltså även av denna anledning

blivit högre än för senare skiften i dessa socknar. Åven dessa byar

ansågos därför vara i behov av särskild lindring i skifteskostnaderna och

till följd av nyss anförda omständigheter befanns det fullt befogat, att

lindringsbidraget till dem bestämdes förhållandevis något större än till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kringl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 224

övriga, ännu ej skiftade byar i nämnda socknar. På Kung!. Maj:ts förslag

medgav därför riksdagen år 1910, att från anslaget till skiften och

avvittringar finge under samma år av Kungl. Maj:t anvisas bidrag till

ersättande av kostnaderna för laga skiftena i nyssnämnda tre byar, beräknat

efter 1 krona 33 öre för varje hektar inrösningsjord och 1 krona

för varje liektar annan mark, som ingått i skiftet.

Vid 1914 års senare riksdag medgavs vidare på Kungl. Maj:ts förslag,

att till gäldande av kostnaderna för laga skifte i Ljungdalens by i

Storsjö socken av Jämtlands län finge — förutom det understöd till

utflyttningar, som enligt därom meddelade föreskrifter kunde komma

att utgå av allmänna medel — av Kungl. Maj:t anvisas bidrag med

samma belopp som för sistnämnda tre byar i Jukkasjärvi socken. En

stor del av kostnaderna vid detta skifte skulle ersättas enligt den äldre,

dyrare taxan. All skifteslagets mark ingick i skiftet.

Det bör även i detta sammanhang anmärkas, att enligt beslut av

1909 års riksdag verkställes i sammanhang med avvittringen i de övre

delarna av Västerbottens läns lappmark helt och hållet på statens bekostnad

åbodelning av såväl inägor som skogsmark, och att denna åbodelning

genom åkommen fastställelse helt och hållet får naturen av

laga skifte.

1 ovanberörda framställning av Killinge byamän meddelade dessa,

att distriktslantmätaren Ernst Leander år 1913 förordnats att verkställa

laga skifte å alla ägor, hörande till byn, samt anförde vidare huvudsakligen

följande.

Killinge by vore belägen ovan odlingsgränsen och på grund av

det nordliga läget hade något åkerbruk hittills ej förekommit; allenast

havre som grönfoder odlades något. Hittills hade byamännen till stor

del kunnat livnära sig på jakt och fiske, men hädanefter måste de se

till, att boskapsskötseln kunde så uppdrivas, att de i framtiden kunde

därav få sin huvudsakliga bärgning. Inom området funnes ock lämpliga

marker att uppodlas till lindor, men för att denna gren av jordbruket

kraftigare skulle kunna upphjälpas, hade det blivit nödigt, att laga

skifte komme till stånd inom byn, så att var och en ägare skulle få

bestämda områden att efter behag odla och bruka. Skattetalet i byn vore

sammanlagt 1 13/ir, mantal, vilket för närvarande vore uppdelat på olika

delägare. Efter skiftets påbörjande hade byamännen rätt snart fått klart

för sig, att kostnaden för detsamma komme att bliva så stor, att de ej

mäktade stå ut med dess gäldande. Deras ställning vore i detta hänseende

mycket bekymmersam och utan hjälp Båge de alls ingen utväg

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung t. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224. 5

att bära skifteskostnaderna. De Hosta byar inom Gällivare socken vore

visserligen under senare tiden skiftade utan bidrag av staten men detta

hade huvudsakligen berott därpå, att den goda skogstillgangen oftast

lämnat sin ägare så stor inkomst, att den motsvarat skifteskostnaderna

Så vore ei alls fallet med Killinge by, där skogen dels vore kortväxt

och av sämre beskaffenhet än i övriga byar, och dels transport- och

flottningskostnaderna ställde sig sä dyra på grund av det aflägsna laget,

att nettoinkomsten av eventuell försäljning bleve ytterst ringa, bkogs
ti

11 nån gen vore dessutom obetydlig.

Under framhållande av förenämnda omständigheter och byamannens

i övrigt tryckta ekonomiska ställning vågade de hemställa, att Kung!.

Mai:t av statsmedel måtte anvisa största möjliga bidrag till kostnaderna

för pågående laga skifte inom Killinge by. De hade sig bekant, att

dylikt bidrag redan utgått till eu del byar mom Jukkasjarvi socken, och

den ekonomiska ställningen inom nämnda byar torde ingalunda vara

sämre än vad fallet vore med sökandena. Såvitt de hade sig bekant,

återstode nu icke inom Gällivare socken någon oskiftad by, som kunde

tänkas vara i behov av statsbidrag till gäldande av skifteskostnaderna.

Under förhoppning att deras framställning skulle vinna bifall, vagaae

de till sist hemställa, att redan före skiftes avslutande fa lyfta viss del

av eventuellt, blivande bidrag.

Förrättningsmannen, distriktslantmätaren Leander meddelade i infordrat

yttrande, att Killinge by vid awittringen erhåilit under mo

hemmansdelar om tillhopa L ,3A« mantal eu areal av 19,004.3 hektai,

därav 702.2 hektar äng, odlings- och rojnmgsrnark, 2,o%.G nektar

duglig skogsmark, 14,865.3 hektar impediment och 1,040.2 hektar stroängar.

Därjämte anförde han följande:

“Huvudnäringarna inom byn hava ursprungligen vutf^L ;|ak^

fiske - av en och annan även renskötsel — vid sidan av boskapsskötsel. Nago

jordbruk i egentlig mening kan tryggt sägas icke förekomma. Jordens bakande

har här liksom annorstädes på denna nordliga iatitud mskrånkt sig ti l fra

bringande av foderväxtskörd, för vars astadkommande jorden i närheten ai

bostäderna nödtorftigt uppluckrats och övergödslats varjämte

a mer eller mindre avlägsna naturliga ängslägenheter ^ fåttermyrar tillgodo

gjorts, därvid man sökt upphjälpa avkastningen förmedelst enkla anstalter foi

översilning samt eu och annan mindre sjösänkning. .

Visserligen finnas inom ifrågavarande by stora förutsättningar foi större

och varaktigare avkastning genom bearbetning och skötsel av bättre naturliga

ängar, vattensilningslägenheter, uttappning av sjöar ävensom gcnoni avdikmng

och odling av de stora såsom impediment upptagna myrarna (enligt avvittrings

handlingarna uppgående till över 5,000 hektar). Men dylika foretag krava tid,

arbete och kostnader, och härför lägga befolkningens små och begränsade till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:tn Nåd. Proposition Nr 224.

fångar så gott som oöverstigliga hinder i vågen. Tages så härtill i beaktande

den osäkerhet som samfällighet sägandet medför, så torde det icke förvåna att

det uteslutande på boskapsskötsel baserade jordbruket befunnit och betona

Sig på en låg och efterbliven ståndpunkt härstädes.

lvu att i möjligast största mån söka avhjälpa dessa brister samt åtkomma

eu tryggare ägande- och besittningsrätt till den mark, vara arbete och

kostnader kunde nedläggas, kom laga skiftet å Killinge by till stånd hösten 1913

■ ™ (]et begynnelsesammanträde med skiftesdelägarna, som med anled
ning

uaia\ da liolls av undertecknad, skiftesförrättare, förklarade si» dessa

lns0 V)kten och fördelarna av laga skiftet, men samtidigt framhölls

.edan da av en och annan, alt de pa grund av tryckta ekonomiska förhållanden

icke ansago sig kunna bära de med skiftet förenade kostnaderna. Ja det befmades

tiil och med, ehuru känt vore -det taxan på lantmäteriarvodet numera

“iblfs med cll''ka b° Procent, att skiftet likväl komme att för många bliva

lent a\ minerande, ''lärest icke åtgärder vidt.oges för att skydda dem härför

•Staten an saggs hår hora genom bidrag träda hjälpande och räddande emellan i

lkan Z rr] iStf utsträckning än vad genom kungörelsen den 25 november

^l^Urnts. för vissa laga skiften i Jukkasjärvi och Karesuando socknar av

Noll bottens lan, inom idka socknar, särskilt den förstnämnda, finnas hvar i

tima avseenden vida bättre lottade än Killinge by

lq,4 arn!1md(\mätribgar’ ST av undertecknad påbörjades sommaren

1914, kunde det också konstateras, att mången delägare varken in natura eller

i k''mtanter mfktade utgöra honom efter skatt ålöpande liantlangningsrSadgeh

änPmiSC ^ obehagliga situationer och stagnation i arbetet in
,

,aso"mmmf m «*och at 1 « »•

Även om man härvid bortser från en viss grad av envetenhet som är

eti utmärkande karaktärsdrag hos denna befolkning, så måste bär erkännas.

•it, orsaken tnl berörda uraktlåtenhet i hantlangningsskyldighetens fullgörande''

ägannaVhPli äläVS1ieteili fÖ1'' mä,nfen att 8enom tillbuds stående arbetsförtjänst

a aimat håll söka bereda sig och familjen brödföda för vintern med åsidosättande

Det har ledan förut framhållits, att Killinge bv icke saknar förutit

«* "»''bättring, men dä horn,mmens vällS

föi helnande till ägorna häi äro sa obetydliga, att kostnaden för iae-a skiffer

toide komma att uppgå till högre belopp ån taxeringsvärdena å hemmanen

och inanga av skiftesdelägarna näppeligen förmå utgöra mer än en obetydlighet

av dessa kostnader, så torde få av "de nuvarande inom sk^ teslaget b^e°.S

Ätt mDotel att efter«kiftfts slut Påkosta sina Snäll nS

oi ueias foibättiande. Det synes redan därför vara skäl, att statsbidrag bilaga

skiftet härstädes erhölles, så att hemmanen kunde bevaras åt sina gamla

ägare i mesta möjliga mån.

i skal. för statsbidrag för berörda ändamål synes mig ligga

utom störa °Ch Vai?ft<.P& duglig sk°S inom ifrågavarande byS För
utom

störa vidder inom området, som endast äro beväxta med vresig hakformig

bjoik, befinner sig denna skog, som vid skogsanslagets tilldelande genom

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

avvittringen tillkom byn, i »loss längst bort i öster belägna del samt är i stort

sett av fjällskogs natur, kort, kvistig och därför föga lämplig till avsalu förindustriella

ändamål. Då härtill kommer, att värdet av den något bättre skog,

som kunde tänkas tjänlig till förädling och avsalu, är förringat och nedsatt till

följd av dryga omkostnader för lång och besvärlig flottning till sågverken nere

vid kusten, torde någon hjälp härifrån till gäldande av skifteskostnaderna genom

afstämpling efter skiftet av likvidskog och mer eller mindre skadad och övermogen

skog icke vara att påräkna, vilket däremot varit fallet inom andra

skiftade byar av länets lappmarker. “

Leander har slutligen tillstyrkt bifall till byamännens framställning.

Förste lantmätaren i länet bär anfört bland annat följande.

-Orsaken till att delägarna under augusti och september månader ej

mäktade utgöra kantlangning får icke huvudsakligen tillskrivas delägarnas

ekonomiska svaghet, utan torde oförmågan att under dessa månader utgöra

hantlangning egentligen berott såväl på att folket vid den tiden var strängt

upptaget av pågående slåtter som ock på omöjligheten att till följd av inträffad

mobilisering och därav föranledd brist på arbetskraft anskaffa hantlangning

genom lega.

Enligt medföljande utdrag av taxeringslängden utgör hemmansdelarnas i

Killinge by sammanlagda taxeringsvärde 65,800 kronor eller i medeltal för varje

mantal 567 kronor 38 öre.1)

Vid jämförelse med de kostnader, som varit förenade med laga skiftena

i Gällivare kyrkoby av Gällivare socken och Parakkavaara by av Jukkasjärvi

socken och med tagen hänsyn till den nu rådande nedsatta lantmäteritaxan,

kan för laga skiftet i Killinge by för gäldandet av arvode åt lantmätare och

godemän samt betäckande av kostnaderna för hantlangning ej erfordras högre

belopp än 35,000 kronor.

Med hänsyn dels till att på grund av markens klena beskaffenhet mindre

detaljskillnader erfordras vid mätningen, dels att delägarnas antal ej är mer

än hälften så stort som i vardera av förenämnda byar, torde härovan angivna

35,000 kronor med allra största sannolikhet kunna nedsättas till 32,000 kronor,

vadan kostnaderna för skiftet skulle komma att utgöra omkring 50 procent av

hemmanens sammanlagda taxeringsvärde.

Då byarna i .Jukkasjärvi socken i allmänhet äro såväl i jordbruks- som

skogshänseende vida bättre lottade än Killinge by och numera vid alla laga

skiften i Jukkasjärvi socken statsbidrag skall utgå såsom hjälp till laga skiftena,

synes mig Killinge byamän hava stort skäl för sin ansökan om statsbidrag för

därstädes pågående laga skifte.

Enligt Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse av den 25 november 1910 angående

statsbidrag till gäldande av kostnader för vissa laga skiften i Jukkasjärvi

och Karesuando socknar skall statsbidrag utgå med 1 krona per hektar

inrösningsjord och med 75 öre per hektar annan mark.

I Jukkasjärvi socken får dock ej i laga skifte intagas mer än ungefär hälften

av den vid avvittringen byn tillagda marken.

M Härtill komma två, Luossavaara—Kirunavaara aktiebolag tillhöriga lägenheter, taxerade

såsom »annan fastighet» tillhopa till 13,200 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

I Killinge by, som ligger i Gällivare socken, måste alla ägor, som tillhöra

byn, ingå i laga skiftet, varför ock skiftet där blir väsentligt tyngre för

delägare än inom Jukkasjärvi socken.

Svappavaara och Parakkavaara byar i Jukkasjärvi socken, vilka före förenämnda

nådiga kungörelse undergått laga skifte, varvid byarnas hela ägovidd

ingått, hava på grund av Kungl. Maj:ts nådiga brev den 25 november 1910 i

statsbidrag för laga skiftena tillerkänts 1 krona 38 öre för varje hektar inrösningsjord

och 1 krona per hektar annan mark.

Då båda dessa byar såväl i jordbruks- som skogshänseende ävensom ur

ekonomisk synpunkt äro betydligt bättre lottade än Killinge by, synes mig det

statsbidrag, som må komma att beviljas Killinge by, ej böra understiga det

belopp, som för varje hektar inägor och annan mark tillerkänts Parakkavaara

och Svappavaara byar.

Efter denna beräkningsgrund skulle statsbidraget bliva

för 1,742.4 hektar inägor ........................................................ 2,317 kronor 39 öre

„ 17,261.9 hektar annan mark................................................ 17,261 „ 90 „

eller tillhopa 19,579 kronor 29 öre.

Bland ägarna av hemmansdelar i Killinge by finnas dock nedannämnda

personer, som ej själva nyttja jorden såsom hemmansägare och som även äro

i den ekonomiska ställning, att statsbidrag för deras i Killinge by ägande hemmansdelar

ej bör utgå, nämligen:

G. L. Wirén i Gällivare kyrkby

ägare

av

7«*

nr 2,

M. W. Köhlers stärbhus

dito

dito

7«*

nr 5,

Jägmästare 0. E. Holm

dito

dito

T)

Viss

nr 5,

Kronolänsman Wallgren

dito

dito

n

7rn

nr 5 och

Förvaltar Per Johansson

dito

dito

Y)

Viss

nr 5

eller tillhopa

23/

/128

mantal.

Av förestående summa ............................................................ 19,579 kronor 29 öre

belöper på dessa 23/m mantal ............................................... 1,940 „ 95 „

och således på den övriga skatten 17,638 kronor 34 öre.

Skulle åter Killinge by ej anses böra tillerkännas större statsbidrag än

som numera utgår vid laga skiften i Jukkasjärvi enligt förenämnda nådiga kungörelse

av den 25 november 1910, skulle beloppet bliva

för 1,742.4 hektar inägor ....................................................... 1,742 kronor 40 öre

„ 17,261.9 hektar annan mark ............................................ 12,946 „ 42 „

eller tillhopa 14,688 kronor 82 öre.

Om därifrån dragés på förenämnda 23/128 mantal belöpande 1,456 kronor 18 öre

så återstår för övriga mantalet 13,232 kronor 64 öre.

Då hemmansägarna i Killinge by ej torde förmå att till skiftesmannen

förutom ersättning till godemännen under skiftets fortgång utbetala de förskottsarvoden,

som lantmätaren har rätt bekomma å utfört arbete, och då skiftesmannen

själv ej är i den ekonomiska belägenhet, att han, utan att i rätt tid

erhålla honom tillkommande förskottsarvode, kan anses äga förmåga betala sina

opaginerad Kontrollera mot PDF

1)

Kung!.. Maj.ts Nåd. Proposition AV 224.

medhjälpare och själv existera, synes mig nödvändigt för att ej skiftet alldeles

oskäligt skall fördröjas och äventyras, att av det blivande statsbidraget

får av Konungens befallningshavando utbetalas, när skiftet fortskridit sa långt,

att alla ägorna äro mätta, fullständig karta upprättad samt gradering verkställd,

ytterligare när skifteskartan är uträknad, delningen verkställd och utstakningen

på marken utförd, samt sista ‘/3, när skiftet blivit fastställt.

Förenämnda respektive tredjedelar torde endast böra få lyftas av delägare,

såvitt han styrker, att han betalt på sin fastighet belöpande andel i

lantmäteriarvodet, men i annat fall böra utbetalas till skift csförråttaren a dennes

fordran hos vederbörande delägare."

I avgivet yttrande har länsmannen i orten framhållit, hurusom

inom andra byar i Gällivare socken delägarna erhållit den betydelsefullaste

hjälpen till skifteskostnadernas betalning genom de avsevärda

skogsutstämplingar, som ägde rum för ståndskogslikvids uttagande.

Detta kunde emellertid ej ske inom Killinge by. Enligt bifogat intyg

av jägmästaren i reviret hade vid skogsuppskattning år 1898 skogstillgången

upptagits till 81,258 friska träd om minst 21 centimeter vid

brösthöjd samt 15,340 skadade och vindtällda träd om minst 28 centimeter

vid brösthöjd. Enligt samma är upprättad avverkuingsplau beräknades

den ordinarie skogsavkastuingen per är till 486 träd om 2 i centimeter och

däröver vid brösthöjd. Under åren 1898—1913 hade utstämplats ovannämnda

antal skadade och vindfällda träd samt därjämte 5,980 friska träd.

Länsmannen hade genom förfrågningar erfarit, att värdet per träd a

rot ej kunde beräknas till mer än 75 öre, alltså för ett års utsyning

tillhopa 364 kronor 50 öre å hela skifteslaget. Att värdet ej bleve högre

berodde på skogens beskaffenhet av fjällskog samt på den långa och

besvärliga flottningen. Av7 sitt jord- och skogsbruk kunde delägarna

icke betala kostnaderna för skiftet. Jakt och fiske gåve nu mindre inkomster

än förr. Den bästa förtjänst, som stode byamännen till buds,

vore sommartiden för lastning av grus vid grustaget vid Kajtumbron.

Denna förtjänst vore dock ej stadigvarande. Länsmannen bär därefter

gjort följande uttalanden angående byamännens ekonomiska förhållanden.

“Enligt de upplysningar, jag lyckats förskaffa mig, finnes det möjligen

tvenne skiftesdelägare bosatta inom byn, som utöver sina hemmansdelar vardera

äro ägare till något hundratal kronor. De övriga delägarna hava visserligen

för närvarande inga nämnvärda skulder, men anser jag detta bero däipå,

att köpmännen här å platsen, som riktigt är, icke ansett dem kreditvärda och

därför vägrat utborga varor. Härigenom hava de dock säkerligen fått umbära

och försaka vad befolkningen i en del andra byar inom socknen icke behövt vidkännas.

En bidragande orsak därtill att befolkningen i Killinge icke är så mycket

skuldsatt, som vad fallet blivit i ett flertal andra byar inom socknen, torde bero

därpå att skiftesdelägarna vid försäljning för tolv ä fjorton år sedan åt LuossaBihang

Ull riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 199 höft. (AV 224.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Majfa Nåd. Proposition Nr 224.

vaara-Kirunavaara aktiebolag av ett inom byaområdet befintligt grustag erhållit

dels en för deras förhållanden betydande köpeskilling och dels ett årligt arrende

av trehundra kronor, att inom byalaget fördelas. Det torde ock vara av nämnda

köpeskillingsmedel, som de tvenne av mig här ovan nämnda skiftesdelägarna

hava kvar någon mindre kontant del. Enligt träffade överenskommelser upphörde

den årliga arrendesumman att utgå för fyra år tillbaka.

Under närmare fjorton års tid har jag varit i tillfälle att följa Killinge,- bornas levnadsförhållanden och har mig därför bekant, att de. trots den

karga bygd de leva uti, städse sökt hålla sig uppe och efter bästa förmåga

livnära sig samt ej visat sig slösaktiga. Deras villkor medgiva dem emellertid

icke ens att betala kostnaderna för det pågående laga skiftet; en och annan

delägare torde knappast ens kunna betala någon del därav utan att. hans existens

rubbas. Utan den minsta tvekan vill jag sålunda tillstyrka den underdåniga

ansökningen om statsbidrag samt att detsammas belopp ej sättes lägre än vad

som tidigare utgått i och för laga skiften inom Parakkavaara och Svappavaara.

byar inom Jukkasjärvi socken."

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län har i skrivelse

den 22 februari 1916 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning och

därvid utlåtit sig sålunda:

“Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande har i föregående ärenden av ifrågavarande

art, bland annat beträffande framställning om beredande av lättnad genom

statens mellankomst i delägarnas kostnader för laga skiften i Jukkasjärvi och

Enontekis eller numera Karesuando socknar, framhållit orsakerna till den stora

svårigheten för befolkningen i dessa trakter att utgöra kostnaderna för laga

skifte. Beträffande byamännen i Killinge befinna sig dessa härvidlag i sämre

belägenhet än befolkningen i åtminstone de större byarna i Jukkasjärvi socken.

Byn är belägen ovan odlingsgränsen vid Kajtum älv, inemot eu mil öster om

järnvägslinjen Gällivare — riksgränsen och Fjällåsens station och är i saknad

av utfartsväg. Befolkningen, som till stor del har lapskt blod i sina ådror,

har bedrivit renskötsel och torde väl ännu de flesta invånarne besitta några

renar. Jakt och fiske hava i övrigt utgjort deras förnämsta näringsfång, men

dessa förvärvskällor hava med kulturens framträngande alltmer minskats.

Åkerbruk i vanlig mening drives icke, och förutsättningarna härför äro icke

heller att räkna med. Korn går icke och havre endast såsom grönfoder. Jordbruket

måste baseras på boskapsskötsel. Foder har till huvudsaklig del erhållits

från självväxande ängar, myrar, bäck- och sjöstränder. Uppodling av lindor,

vartill möjligheter väl finnas, har på senare tider begynt, och en orsak till att

densamma ej tagit större omfattning torde väl i rätt avsevärd mån få tillskrivas

förutom delägarnas fattigdom det ogynnsamma inflytande på jordbrukarens flit

och driftighet, som samäganderättsförhållandena innebära.

Enligt den utredning Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande låtit verkställa

kunna byamännen icke genom försäljning av skog förskaffa sig medel

till gäldande av kostnaderna för laga skiftet.“ (Härefter redogöres för ovan

meddelade uppgifter om skogstillgången m. m.)

“Enligt förste lantmätarens uträkning torde skiftets verkställande draga

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Moj.tx Nåd. Proposition Nr 224.

eu kostnad av lägst 32,000 kronor, motsvarande hälften av hemmansdelarnas

sammanlagda taxeringsvärde. , , ,, , ... .,rri

Vid ovan angivna förhållande är det uppenbart, att skiftesdelägaiina ä

fullkomligt urståndsätta att gälda hela denna kostnad, därest de fortfarande

skola bibehållas vid sina hemmansdelar. För flertalet skulle utkrävandet a\

skifteskostnaden bliva fullkomligt ruinerande. -avi

Av sådan anledning och under åberopande av vad uti närlagd;* ytti anden

i övrigt anförts till stöd för ett statsbidrag i och för skiftets utförande fai

Fders Kungl. Mairts befallningshavande i underdånighet- tillstyrka, att J,uem

Kungl. Maj it i nåder mätte föranstalta, att till gäldande av kostnadei na för

ifrågavarande laga skifte statsbidrag med minst det belopp förste lantmätaren

föreslagit varder tillgängligt att utgå efter de grunder och under des villkoi

denne ifrågasatt."

Lantmäteristyrelsen har i utlåtande den 18 mars 1916 förklarat

sie- vara tveksam, huruvida den av förste lantmätaren beräknade nedsättnineen

av skifteskostnaden till 32,000 kronor skulle kunna förverkligas.

Stvrelsen trodde sig hava anledning att beräkna dessa kostnader

på visst, närmare angivet sätt, medförande en totalkostnad a\

45 500 kronor, vartill komme de direkta och indirekta kostnader delägarna

måste underkasta sig för att få gagn av skiftet. Lantmäteristyrelsen

har vidare anfört följande:

“Beträffande härefter ifrågavarande Kiliinge by anser lantmäteristyrelsen

på grund av vad i ärendet är upplyst, att delägarna i densamma i allmänhet

äro i behov av statsbidrag till större belopp än förut i något fall lämnats. Om

kring hälften av byns område kan anses ligga ovanför barrskogsgränsen, och

vad angår förhållandet mellan markens värde och skifteskostnaderna är byn i

fråga därför närmast att jämföra med byalagen inom Karesuando socken, där

emellertid i regeln endast en tredjedel av byaomradena få medtagas i stoft .

På grund härav kan det måhända beklagas, att 1909 ars lagstiftning foi Jukkasjärvi

och Karesuando socknar ej kom att omfatta jämväl lfragavaian y.

Att så ej skedde torde få anses bero därpå, att man vid sistnämnda tid ej

ansåg anledning förefinnas för antagande, att skifte å KrlUnge by skuUe

att begäras, samt att byn i fråga utgjorde en alldeles särskild t\p. I äiendm

är också upplyst och kan för övrigt av lantmäteristyrelsen vitsoidas, att något

liknande exempel icke kan påvisas inom Gällivare socken och, sa\itt nu kunnat

utrönas, icke heller inom övriga fjällsocknar inom Norrbottens län med undantag

av Karesuando socken. Vid sådant förhållande och da skiftet redan börjats

och beslut i enlighet med gällande bestämmelser i vederbörlig: ordjun*fattats,

att all skifteslagets mark skall i skiftet ingå, anser lantmåteiistyrelsen, att

anledning och möjlighet saknas att genom lagstiftningsåtgärder begränsa skiftet,

omfattning och på denna väg inskränka skifteskostnaderna. Den.enda-utväg,

som i sådant syfte numera står till buds, är att ova uppsikt därom, att goro
målen

planläggas och utföras med hänsyn till markens beträffande stena områden

ringa värde, och är det därför under denna förutsättning, som lantmäteri
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kung}. Maj ds Nåd. Proposition Nr 224.

styrelsen nu går art yttra sig angående beloppet av det statsbidrag, som bör

ifrågakomma.

Sådant bidrag anser styrelsen i likhet med Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

och förste lantmätaren i Norrbottens län böra beviljas efter enahanda

grunder, som bestämts för ovan omförmälda trenne byar i Jukkasjärvi socken.

För Killinge by kommer ett bidrag efter dessa grunder givetvis att utgöra eu

större piocent av skifteskostnaderna än beträffande sistberörda trenne byar till

följd dels av tillämpningen av den nu gällande nedsatta arvodestaxan dels av

det i vissa delar summariska förfarande, som bör komma till användning vid

arbetets utförande, men på grund av ovan omförmälda förhållanden är detta

enligt styrelsens mening fullt berättigat.

Till vilket belopp statsbidraget under denna förutsättning kommer att

uppgå kan ej för närvarande exakt uppgivas, vid det förhållande att tillförlitlig

uppgift på areal och olika ägoslag saknas. Åtskilliga omständigheter, däribland

att arealen av ströängarna i regeln visar sig bliva mindre vid nymätning i

samband med laga skifte än vad avvittringshandlingarna utvisa, föranleda

emellertid, att det belopp, som erhålles med ledning av avvittringshandlingarnas

arealuppgifter, kan anses såsom maximibelopp. Enligt ovan föreslagna grunder

och med begagnande av sistberörda arealuppgifter skulle statsbidraget bliva för

inrösningsjorden 2,317 kronor samt för avrösningsjorden 17,262 kronor eller tillhopa

19,579 kronor. I någon mån kommer detta belopp alltid att nedbringas

genom frånräknande av de tvenne lägenheter, som inom byn ägas av Luns,savaara-Kirunavaara

aktiebolag.

’^om dessa lägenheter icke äro åsätta mantal, bör blivande statsbidrag

fördelas efter enahanda grund som skifteskostnaderna.

Vid meddelande av ovanberörda trenne beslut om statsbidrag till skifteskostnader

inom Jukkasjärvi och Karesuando socknar samt Ljungdalens by i

Storsjö socken har städse undantag gjorts för delägare, som innehar fastighet

i spekulativt syfte. Detta undantag har i samtliga fallen formulerats på det

sätt, att bidrag icke finge utgå till bolag eller enskild ägare eller innehavare

av i skiftet ingående fastighet, vilken icke vore mantalsskriven inom socknen.

Inom ifrågavarande Killinge by innehavas fem hemmansdelar av personer,

som äro bosatta å eller invid Gällivare kyrkoplats och alltså på ett avstånd av

omkring fem mil från byn. Ehuru knappast någon av dessa personer torde

kunna sägas hava förvärvat jord inom byn i spekulativt syfte, torde emellertid

vara klart, att intresset hos dessa personer för jordbrukets utveckling å deras

respektive fastigheter, även om hänsyn tages till befintlig järnvägsförbindelse,

icke kan antagas vara vidare stort. Med hänsyn härtill kan det väl enligt

lantmäteristyrelsens mening anses tveksamt, om berörda personer böra göras

delaktiga av det statsbidrag, som kan komma att beviljas eller icke, men håller

styrelsen emellertid före, att tillräckliga skäl knappast föreligga för deras uteslutande

därifrån. — — —

Vid avgivande den 12 april 1910 av förslag till nådiga kungörelsen den

25 november 1910 angående statsbidrag till gäldande av kostnader för vissa

laga skiften i Jukkasjärvi och Karesuando socknar av Norrbottens län anförde

lantmäteristyrelsen bland annat följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:ts Nåd. Proposition Sr 224.

i:j

Jämlikt 24 s i gällande.* nådiga taxa på arvode för lantimttcrifornlttningin

den 22 december 1909 ägde lantmätare i fråga om förrättning av d™.

beskaffenhet, att den första aret ej kunde medhinnas, eller d.liest foiiättnmn

utan lantmätarens vållande bleve uppskjuten uppbära jämte f^l‘•ersättning;

hälften av arvodet för det av honom verkställda arbete utan pant clio l,oige

samt, om dylik säkerhet ställdes, ytterligare eu fjärdedel. Men talet fou,stående

skiften i orten, varom fråga vore, komme att hava eu \ aiaktig i . f?erh ‘

Det kunde icke anses billigt, att lantmätaren under dessa ai skull*. nodgas halla

kredit åt skifteslagens delägare. Beloppen torde också vara sa stoia^ att ha

oftast icke heller torde hava förmåga härtill. Man både allt&^ ^t Kikna

att förrättningsmannen med stöd av ovan berörda stadgande foidio.1 t A , _

betalning. Men kunde delägarna icke gälda kostnaderna för ett skifte r ftci des^

avslutande, torde deras förmåga i den delen knappast vara stolle andel l,d«a®

förrättning. På grund av den utredning, som i ämnet förut meddelats, och med

den kännedom lantmäteristyrelsen både om förhallandena i orten ansa e st^ieJsen,

att en stor del av befolkningen komme att sakna möjlighet att gnida nagla

förskott åt förrättningsmannen. För att befordra skiftena syntes det

angeläget, att förhållandena ordnades sa, att någon del av statsbidrag tamd

ntbekommas redan under förrättningens handläggning. Ko;mmeså e att ske

befarade lantmäteristyrelsen, att det ändamål man velat vinna med den foi

orten meddelade särskilda lagstiftning samt

medgivandet i fråga om statsbidrag

till skifteskostnadernas bestridande''''icke komme att ernås Så

kunnat finna, hade under ärendets behandling “ke heller föreko^it n^ot, som

kunde anses utgöra hinder för Eders Kungl. Maj:t att ordna foihallaudena a

sätt nu ifrågasatts. Lantmätare tillkommande ersättning för nmtnmS> U

och uträkning tillika med därför erforderliga resor kunde bo läktlas 1 tlomLm.

- „ av hela arvodet för en förrättning. Enahanda torde fmhaUandet vara.mc

ersättning till gode män och kostnader för han langning. t*

begränsades till hälften av statsbidragets hela belopp, toide till följd hai.u

utlämnande av förskott icke innebära någon risk wnd^klim

Styrelsens förslag till bestämmelser i ämnet återfinnas i allt huvudsakhg

i 7 mom" i 1910 års ovan omförmälda nådiga kungörelse, dock med den högst

väsentliga skillnaden att möjligheten att utbekomma haMten av statsbidrag^

såsom förskott gjorts beroende av att förrättningen avslutats. Och haiigenom

hS givetvis nyttan av bestämmelserna i fråga blivit högst tvivelaktig. Upplysas

må, att några nya skiften inom de båda socknar kungöielsen avsei lekt

påbörjats efter dess utfärdande. Endast beträffande Jukkasjärvi by i Jukkasjärvi

socken pågår laga skifte, men detta var påbörjat redan före kungörelsens tillkomst.

Det torde alltså ingalunda vara uteslutet, att franvaron av möjlighet a

under pågående förrättning lyfta del av statsbidraget i väsentlig män bidiagit

tdl detjaSy{trgål^tndi^e skiftet å Killinge by skall oskäligt fördröjas eller äventyras

har i ärendet föreslagits, att av blivande statsbidrag V3 finge ^betalas

då skiftet fortskridit så långt, att alla ^orna vore matta, Mlsttodig karta

upprättad samt gradering verkställd, ytterligare % då ka tan uträknats samt

delning och utstakning utförts, samt återstående V3 då skiftet blmt faststJ•

Förr än kartan uträknats och beskrivning upprättats finnes emeilertid icke til

förlitlig uppgift på areal, och utan sådan kan statsbidragets hela belopp icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

tillfredsställande säkerhet beräknas. På grund härav och för att, icke i

alltför stor grad betunga Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande med handläggning

av ansökningar om utbekommande av statsbidrag, anser lantmäteri - styrelsen, att möjligheten att utbekomma förskott bör begränsas till en mina i

överensstämmelse med lantmäteristyrelsens år 1910 avgivna förslag.“

Jämte det styrelsen tillstyrkt statsbidrag enligt de av styrelser!

förordade grunder har styrelsen i överensstämmelse med sistberörda

uttalande hemställt, att medgivande måtte utverkas till att, efter det

matning, gradering och uträkning skett, hävdeförteckning upprättats ocli

de In i ngsgru n d en blivit bestämd, delägare måtte kunna tillerkännas förskott

med högst hälften av det honom tillkommande statsbidraget.

Statskontoret har i utlåtande den 31 mars 1911» anfört följande:

“Med avseende å vad handlingarna i ärendet innehålla beträffande den i

skiftet ingående markens areal och beskaffenhet in. m. torde det i detta fall

kunna med fog betvivlas, att den nytta Killinge by kan draga av laga skiftet,

kommer att motsvara de av skiftet föranledda betydande kostnaderna, av lantmatenstyrelsen

beräknade till 45,500 kronor. Ur ekonomisk synpunkt ter det sig

öar för, såvitt statskontoret kan finna, såsom ett missgrepp, att ifrågavarande

1 ''fl • O ------- '' *"* .-I.» VA,}

skifte igångsatts; och vid sådant förhållande måste

starka betänkligheter

f-if fmot; att stålverket genom extra bidrag till skifteskostnädeu uppmimS

i l foretag av dylik art. Om emellertid ingen möjlighet finnes att inställa det

ret an paboijade skiftesförfarandet, synes på grund av det bekymmersamma läge.

van flertalet delägare, kanske utan eget förvållande, råkat, annan utväg ej

återstå an att staten även i detta fall träder hjälpande emellan.

Under sådan förutsättning har statskontoret mot lantmäteristyrelsens

hemställan ej annan erinran, än att de i Gällivare kyrkby bosatta delägarna.

ynka edligt förste lantmätarens utsago äro i den ekonomiska ställning att stats
«ll8tatebidrar»a“

hemmansdelaT ej bör sy“&» höra undantagas från rätten

Med. anledning- av vad statskontoret sålunda anfört har lantmäteristvrelsen

ånyo hörts i ärendet och därvid den 7 april 1916 i huvudsak

utlåtit sig sålunda:

1A Ljungdalens by i Storsjö socken i Jämtlands län innehåller en areal av

10,44f nektar, taxeringsvärdet å byns fastigheter utgjorde år 1912 48 700

kronor, varav å egendomar i bolags ägo belöpte 4,600 kronor. Skifteskostnadérna

Jäv*1 beräknats till 49,000 kronor, och statsbidraget uppgår enligt grunder, som

bestämts av 1914 ars senare riksdag, till 10,637 kronor 52 öre eller efter avdrag

för de fastigheter, som ägas av bolag, till 9,764 kronor 91 öre

Killinge by innehåller en areal av 19,004 hektar. Taxeringsvärdet å byns

fastigheter utgjorde ar 1914 79,000 kronor, därav å tvenne avsöndrade lägenheter

i bolags ägo 13.200 kronor. Skifteskostnaderna hava beräknats till 45,500

f.™nor> och statsbidraget uppgår enligt av lantmäteristyrelsen föreslagna grunder

tul 19,579 kronor utan avdrag för sistberörda tvenne fastigheter.

Av dessa uppgifter framgår, att värdet av marken i förhållande till skifteskostnaderna

år ungefär dubbelt större i Killinge än i Ljungdalens by. Redan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts Nåd. Proportion AV 224.

Killingo byamän hava i Bin förevarande underdåniga framställning framhållit, att

inom byns område finnas för uppodling till lindor lämpliga marker. Skiftesförrättaren

har upplyst, att byn i fråga bär stora förutsättningar för större och

varaktigare avkastning genom bearbetning och skötsel av bättre naturliga ängar,

vattensilningslägenheter, uttappning av sjöar ävensom genom avdikning och

odling av stora såsom impediment upptagna myrar, enligt avvittringshandlingarna

uppgående till över 5,000 hektar, och förste lantmätaren har vitsordat förrättningsmannens

uppgifter om byns odlingsmöjligheter. ^

På grund härav och då skiftet måste betraktas såsom eu oundgänglig

förutsättning för att berörda utvecklingsmöjligheter skola komma att utnyttjas

samt jämväl med hänsyn till byns läge invid järnvägen Gällivare-riksgränaen,

varigenom avsättning kan äga rum även av mjölk — en vara varav ett synnerligen

stort behov finnes uti gruvsamhällena — kan lantmäteristyrelsen ej dela

statskontorets uppfattning, att det ur ekonomisk synpunkt tedde sig såsom ett

missgrepp, att ifrågavarande skifte igångsatts. Däremot kan det såsom styrelsen

redan i sitt förra utlåtande framhållit beklagas, att förrättningen, i hkhet med

vad som genom lagen den 5 juni 1909 stadgats för Jukkasjärvi och Karesuando

socknar, ej kunnat inskränkas till den dugliga marken och att do högst avsevärda

områdena av fjällmark sålunda ej kunnat uteslutas från skiftet. Beträffande

denna fråga tillåter sig styrelsen hänvisa till vad styrelsen i ämnet

anfört uti sitt tidigare utlåtande den 18 nästlidna mars. Då ett påbörjat laga

skifte icke lagligen kan inställas utan att samtliga skiftesdelägare därom överenskomma,

kan styrelsen icke tillstyrka några åtgärder i syfte att få ifrågavarande

redan påbörjade förrättning inställd.

Av styrelsens ovanberörda utlåtande framgår, att med laga skiften likställda

förrättningar verkställas på statens bekostnad inom fjälltrakterna av

Västerbottens län och att frågan om laga skiftens genomförande mom Jukkasjärvi

och Enontekis ’) socknar i Norrbottens län ordnats på ett tillfredsställande

sätt dels, på sätt ovan berörts, genom särskild lag dels genom beslut om statsbidrag.

I ärendet är förut upplyst, att något med Killinge by liknande exempel,

såvitt lantmäteristyrelsen vore'' kunnigt, ej kan påvisas inom Gällivare socken

ej heller inom övriga fjällsocknar inom Norrbottens län, och styrelsen kan nu,

efter att hava inhämtat upplysningar från vederbörande tjänstemän, meddela,

att enligt deras uppgifter något med Killinge by liknande fall icke heller finnes

inom vare sig Västerbottens eller Jämtlands län.“

Jag bör slutligen nämna, att lantmäteristyrelsen i sitt första utlåtande

ifrågasatt, att det av styrelsen nu beträffande statsbidraget till

skiftet i Killin ge föreslagna förskottsförfarandet skulle få tillämpas även

vid skiften inom Jukkasjärvi och Karesuando socknar; att statskontoret

ansett denna fråga icke nödvändigtvis behöva upptagas i detta sammanhang,

samt att lantmäteristyrelsen i sitt senare utlåtande vidhållit sm

mening och hemställt, att riksdagens medgivande härtill måtte utverkas,

därest så ansåges erforderligt. Jag ansluter mig i denna fråga till stats- *)

*) Karesuando.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

kontorets åsikt, desto hellre som Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet

och övriga ortsmyndigheter ännu ej haft tillfälle att yttra sig därom.

Av vad i ärendet upplysts finner jag tydligt framgå, att Killinge

byamän icke kunna antagas vara i stånd att utan ganska kraftigt bidrag

gälda kostnaderna för laga skiftet, ehuruväl detta sker efter den nya

lägre lantmäteritaxan. Det är visserligen, såsom statskontoret framhållit,

näppeligen tillfredsställande, att beträffande denna by ett skifte

igångsatts, omfattande all skifteslagets mark, varav allra största delen

är av mycket ringa, om ens något värde. Det hade förvisso varit önskhgt,

om enahanda inskränkande bestämmelser i fråga om skiftes omfattning

som de, vilka numera gälla för skiften inom Jukkasjärvi och

Karesuando socknar, varit gällande även här. Då nu detta icke är fallet

och det icke torde låta sig göra att få skiftet inställt, återstår nog endast

att medelst statsbidrag lätta byamännens utgifter.

Jag vill framhålla, att lantmäteristyrelsen efter verkställd undersökning

upplyst, att förhållandena i Killinge b}r äro så egenartade, att

något med dem jämförligt fall icke förefinnes annorstädes i riket utom

i Karesuando socken, för vilken dock särskilda skiftesregler gälla.

På grund av de i ärendet anförda omständigheterna anser jag mig

kunna ansluta mig till samtliga hörda myndigheters förslag, att bidragsbeloppen

sättas lika med de för Parakkavaara, Junosuando in as ugn s1jy

och Svappavaara byar i Jukkasjärvi socken samt Ljungdalens by i Storsjö

socken bestämda. Beträffande rätten till erhållande av dylikt statsbidrag

ansluter jag mig till statskontorets åsikt, att icke blott bolag utan även

de enskilda jordägare i byn, som icke äro bosatta därstädes, böra vara

uteslutna därifrån.

Mot lantmäteristyrelsens förslag ifråga om förskottslikvid av nu

ifrågavarande statsbidrag har jag icke något att erinra.

Med anmärkande att statsbidrag till utfiyttningskostnaderna utgår

utöver det särskilda statsbidraget till själva skiftet samt alt sistnämnda

statsbidrag bör utgå av det ordinarie förslagsanslaget till skiften och avvittringar,

vilket anslag icke i anledning härav torde behöva höjas, får

jag alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå

riksdagen medgiva,

dels att — förutom det understöd till utflyttningar, som enligt

därom meddelade föreskrifter kan komma att utgå av allmänna medel —

må från förslagsanslaget till skiften och awittringar till gäldande av

kostnaderna för laga skiftet i Killinge by i Gällivare socken av Norrbottens

län av Kungl. Maj:t anvisas bidrag med 1 krona 33 öre för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 224.

värjo hektar inrösningsjord och 1 krona för varje hektar annan mark,

som ingått i skiftet, att mellan skiftesdelägarna fördelas efter som de

äro skyldiga att deltaga i skifteskostnaderna, dock att bidrag icke må

utgå till bolag eller sådan enskild ägare eller innehavare av i skiftet

ingående fastighet, vilken icke är mantalsskriven såsom boende uti

ifrågavarande by;

dels ock att, efter det mätning, gradering och uträkning skett,

hävdeförteckning upprättats samt delningsgrunden blivit bestämd, delägare

må kunna tillerkännas förskott med högst hälften av honom enligt

förenämnda bestämmelser tillkommande statsbidrag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Magt Konungen

lämna bifall och förordnande, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Rohtlieb.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml 199 höft. (Nr 224.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:227 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till kostnader för laga skifte i Killinge by i Norrbottens län. s. 1 i texten
  2. JoU 1916:88 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsbidrag till kostnader för laga skifte i Killinge by i Norrbottens län. s. 12 i texten