Angående ändrade bestämmelser för lån från fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industri
1916-04-28 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1916:234, Angående ändrade bestämmelser för lån från fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industri
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
1
Nr 234,
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ändrade
bestämmelser för lån från fonden för befrämjande av
hantverk och därmed jämförlig mindre industri; given
Stockholms slott den 28 april 1916.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
dels att, med ändring av nu gällande bestämmelser för lån från fonden
för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industri,
besluta,
att lån från sagda fond må, efter prövning av kommerskollegium,
i mån av tillgång tilldelas hantverkare och mindre industriidkare
för anskaffande av arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare arbetsredskap,
samt att för lån, som sålunda av kommerskollegium beviljas, skola
gälla följande allmänna villkor och bestämmelser:
l:o) Ansökning om lån skall med angivande av lånebeloppet ställas
till kommerskollegium och vara åtföljd av uppgift om de maskiner och
redskap, som sökanden avser att med hjälp av det sökta lånet betala, samt,
i det fall att de redan äro anskaffade, bestyrkt uppgift om tiden för anskaffandet.
2:o) Lånebeloppet bestämmes av kommerskollegium, som härvid fastställer
de särskilda villkor för lånebeloppets lyftande och åtnjutande, som
må finnas påkallade i syfte att trygga beloppets användande till avsett
ändamål.
3:o) Lån skall utgöra minst 300 kronor och för eu och samma låntagare
högst 5,000 kronor samt må under inga förhållanden uppgå till
mer än nio tiondelar av värdet å det eller de för inköp avsedda eller
redan inköpta föremål, för vilkas betalande lån sökes.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 209 höft. (Nr 234.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
4:o) Beviljat lånebelopp utlämnas av kommerskollegium, sedan låntagaren
dit avlämnat skuldförbindelse jämte borgen av två personer, vilkas
vederhäftighet blivit av behörig myndighet styrkt, eller annan säkerhet,
som av kollegium kan godkännas.
5:o) Därest för beviljat lån icke inom två månader efter därom från
kommerskollegium erhållet föreläggande avlämnats säkerhet, som kan av
kollegium godkännas, äger kollegium att förklara rätten till lånets utbekommande
förverkad.
6:o) Sedan lån innehafts under ett år från lyftningsdagen, skall
under de därpå följande fem åren årligen återbetalas en femtedel av det
ursprungliga lånebeloppet, så att hela lånet varder inom utgången av det
sjätte året tillfullo guldet. Låneinnehavare äge dock att, därest han så
önskar, även före lånetidens utgång på en gång inbetala ogulden del av
lånebeloppetb
7:o) A lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen
med fyra procent, dock med skyldighet för låneinnehavaren att,
därest förfallet kapitalbelopp icke inom åtta dagar efter förfallodagen inbetalas,
å det förfallna beloppet erlägga sex procent årlig ränta från förfallodagen,
till dess betalning sker.
8:o) Därest kommerskollegium under lånetiden skulle finna den
ställda säkerheten icke vidare vara nöjaktig, skall låneinnehavaren inom
två månader efter därom erhållet föreläggande avlämna nya säkerhetshandlingar,
som av kollegium godkännas.
9:o) Kommerskollegium äger förelägga låneinnehavaren att genom
intyg, som kan av kollegium godkännas, styrka, att det eller de i lånevillkoren
till inköp angivna föremål inom föreskriven tid inköpts, varjämte
låneinnehavaren skall i den omfattning, sådant kan komma att påfordras,
bereda av kollegium utsänt ombud tillfälle att taga del av sättet för rörelsens
bedrivande.
10:o) Kommerskollegium äger att förklara lånet eller vad därav
återstår oguldet vara till återbetalning genast förfallet, om
a) låneinnehavaren ej fullgör, vad i lånevillkoren föreskrivits ifråga
om anskaffande av viss arbetsmaskin, motor eller annat arbetsredskap,
b) låneinnehavaren genom bedräglig uppgift föranlett lånets beviljande,
c) låneinnehavaren icke erlägger likvid inom åtta dagar från förfallodagen
eller eljest försummar att fullgöra något för lånets åtnjutande
uppställt villkor,
d) sådana förhållanden inträffa, att låneinnehavaren, med hänsyn till
3
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
det med lånet avsedda ändamål, uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta
detsamma.
ll:o) Fonden förvaltas av statskontoret, som på rekvisition av kommerskollegium
ståller för beviljade lån erforderligt belopp till kollega förfogande.
12:o) Till kommerskollegium inflytande amorteringar och räntor inlevereras
av kollegium till statskontoret,
dels ock förklara, att omförmälda ändrade bestämmelser skola träda
i kraft den 1 januari 1917, dock att i avseende å lånemedel, som Sveriges
hantverksorganisation i egenskap av hittillsvarande låneförmedlare före
utgången av år 1916 lyft i statskontoret, samt i fråga om de av organisationen
intill samma tidpunkt utlämnade låneunderstöd nu gällande
bestämmelser fortfarande skola äga tillämpning.
Vidare vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att såsom bidrag till täckande av de för Sveriges hantverksorganisation
i dess berörda egenskap av förmedlare av utlåningen från nämnda
lånefond uppkommande förvaltningskostnader ävensom av andra utav låneförmedlingsverksamheten
härflytande direkta utgifter för hantverksorganisationen
bevilja anslag för år 1916 av 2,000 kronor och för år 1917 av 600
kronor, att utgå direkt av fondens avkastning.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Vennersten.
4
Kungl. Maj:ts nåd proposition nr 234.
Utdrag av protokollet över jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 april
1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Mörcke,
Linnér,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde:
På därom av Kung!. Maj:t gjord framställning beslöt 1910 års riksdag,
dels att en särskild fond å 200,000 kronor skulle inrättas för befrämjande
av hantverk och därmed jämförlig mindre industri, från vilken
fond, efter prövning av Kungl. Maj:t, i mån av tillgång lån finge tilldelas
Sveriges hantverksorganisation, som förklarat sig villig att i egenskap
av låneförmedlare utlämna låneunderstöd till hantverkare och mindre
industriidkare för anskaffande av arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare
arbetsredskap, dels att inflytande räntor å de från fonden utlämnade
lån finge ingå till fonden för att tillsammans med fondens övriga
tillgångar användas för det med fonden avsedda ändamål, dels att riksgäldskontor
skulle bemyndigas att för ändamålet under år 1911 i mån
av behov tillhandahålla statskontoret ett belopp av högst 50,000 kronor
5
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
samt dels att för lån, som av Kungl. Maj:t beviljades, skulle gälla vissa
av riksdagen godkända allmänna villkor och bestämmelser. Tillika medgav
riksdagen, att Kungl. Maj:t ägde meddela de ytterligare föreskrifter,
som i avseende å ifrågavarande lånerörelse kunde finnas erforderliga, varjämte
för år 1911 å riksstatens sjunde huvudtitel beviljades ett extra ansla*
å 2,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att tilldelas
låneförmedlaren såsom bidrag till betäckande av de för honom genom
lånerörelsen uppkommande förvaltningskostnader och andra direkta utgittei .
Genom nådig kungörelse den 16 december 1910 fastställde Kungl.
Maj:t därefter allmänna villkor och bestämmelser för lån från fonden för
befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industri samt uppdrog
genom nådigt brev till kommerskollegium av samma dag, bland annat,
åt kollegium att handhava högsta uppsikten över Sveriges hantverksorganisation
i dess egenskap av låneförmedlare vid ifrågavarande lånerörelse.
På därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar har riksdagen
sedermera dels för år 1912 anvisat 75,000 kronor samt för vart och ett
av åren 1913—1915 25,000 kronor till ökning av fondens kapital, vilket
sålunda nu uppgår till 200,000 kronor, dels för vart och ett av de nämnda
åren 1912—1915 såsom bidrag till täckande av de för Sveriges hantverksorganisation
i egenskap av låneförmedlare uppkommande förvaltningskost
nader ävensom av andra av låneförmedlingsverksamheten härflytande direkta
utgifter för hantverksorganisationen beviljat ett anslag å 2,000 kronor, att
utgå direkt av fondens avkastning, dels ock enligt skrivelse den 8 augusti
1914 beslutat vissa ändringar i de för ifrågavarande lånerörelse gällande
allmänna villkor och bestämmelser, vilka ändringar genom nådig kungörelse
den 21 augusti 1914 vunnit Kungl. Maj:ts fastställelse.
Lånerörelsens omfattning under de hittills tilländalupna verksamhetsåren
har, enligt av kommerskollegium lämnad uppgift, haft följande
omfattning:
Antal an-
Beviljade lån.
År.
sökningar.
Antal.
Belopp.
1911......
.........88
21
32,300
—
1912. .....
......54
14
19,050
~
1913......
........68
32
51,150
—
1914......
.......31
14
27,300
1915......
.......22
15
27,900
—
Summa 263
96
157,700
—
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, ombesörjer Sveriges
hantverksorganisation, på vars framställning i ämnet den 20 september
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Kommerskollegii
utlåtande
den
26 februari
1913.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
1906 Kungl. Maj:ts proposition i ärendet till 1910 års riksdag grundade
sig, enligt åtagande förmedlandet av lånen från fonden. Ordnandet av detta
bestyr var föremål för olika förslag från de ämbetsverk, som på sin tid
hördes över omförrnälda framställning. Medan sålunda kommerskollegium i
ett den 14 december 1906 avgivet yttrande uttalade som sin mening, att utlåningen
från en fond för lån åt hantverket och den mindre industrien huvudsakligen
borde ordnas i överensstämmelse med utlåningen från manufakturförlagslånefonden,
torvlånefonden och rederilånefonden, ansåg sig statskontoret
i sitt den 7 mars 1907 avgivna utlåtande icke böra underlåta att
frambära vissa betänkligheter mot en sådan anordning. Utom att det sålunda
i så betydlig mån skulle öka statskontorets arbetsbörda, att förstärkning
av arbetskrafterna med nödvändighet påkallades, ifrågasatte
statskontoret, huruvida det kunde anses för ernående av ett tillfredsställande
resultat lämpligt att centralisera denna lånerörelse på sätt av kollegium
föreslagits, samt ansåg sig icke kunna beteckna en sådan anordning
annorlunda än som en nödfallsutväg, kör decentralisering funnes olika
vägai att välja, En, som praktiserades beträffande liskerinäringsfonden,
egnaheraslånefonden och norrländska nyodlingsfonden, bestode i antagandet
av mellanhänder som låneförmedlare, varvid för hantverkslån hushållningssällskapen
eller hantverksföreningarna läge närmast till hands, av viftande
förra likväl på grund av sitt egentliga syfte knappast skulle befinnas villiga
eller ens kunna anses äga det intresse för saken, som hos låneförmedlare
måste förefinnas. En annan utväg, enligt statskontorets förmenande
vida lämpligare, vore emellertid utlåningens handhavande av lokala myndigheter,
envar för sitt område. Härvid avsågs icke så mycket länsstyrelserna,
som desto mera riksbankens avdelningskontor i orterna, vilka då
skulle kunna handhava denna lånerörelse såsom en utvidgning i viss riktning
av den lånerörelse, som redan av riksbanken bedreves med de s. k.
avbetalningslånen.
Sedan Sveriges hantverksorganisation emellertid i skrivelser den 27
september 1908 och den 26 oktober 1909 under vissa villkor erbjudit sig
att övertaga förmedlingen av omförrnälda lån, varemot kommerskollegium
och statskontoret i huvudsak intet hade att erinra, blev, såsom nämnt, i
anslutning härtill ifrågavarande bestyr överlåtet åt hantverksorganisationen.
Med. skrivelse den 26 februari 1915 har nu kommerskollegium till
Kungl. Maj:t ö\erlämnat en till Kungl Maj:t ställd, till kollegium ingiven
skrift, däri styrelsen för Sveriges hantverksorganisation hemställt om vidtagande
av åtgärder för att det åt organisationen lämnade uppdraget att
vara låneförmedlare måtte upphöra med 1915 års utgång, samt om utfärdande
av bestämmelser rörande sättet för ordnande av överlämnandet
Kung}. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
7
av alla till låneförmedlingsverksamheten hörande handlingar och detta särskilt
under de för åtskilliga låntagare vid överlämnandet ännu kvarvarande
amorteringsåren.
För egen del har kommerskollegium anfört, bland annat, följande:
»För vinnande av det med fonden avsedda ändamålet måste lånens beviljande
göras helt beroende av de hantverks- och industriella förhållanden, som beröra
sökandens verksamhet och som tillsammans med hans personliga egenskaper
göra det påtagligt, att lånemedlen genom lånens beviljande komma till avsett
gagn. Ställandet av godkänd säkerhet bör däremot endast vara ett villkor för
utbetalandet av det på nyssnämnda grunder beviljade lånet. På grund härav
torde den utredning, som måste verkställas före låns beviljande, böra anförtros
åt den myndighet, som har till sin uppgift att i övrigt tillgodose hantverkets
och industriens intressen, d. v. s. åt kommerskollegium. I denna riktning har
även kommerskollegiekommittén uttalat sig i sitt gemensamt med departementalkommitterade
avgivna utlåtande, vari därjämte anförts, att i samband med den
utredning, kollegium sålunda skulle hava att verkställa i avseende å varje särskild
låneansökning, jämväl borde av kollegium utövas en rådgivande verksamhet
av det slag, som Sveriges hantverksorganisation sökt utöva i samband med
sin låneverksamhet.
Då sålunda lånens beviljande komme att grundas på en av kollegium verkställd
utredning angående dels lånesökandes behov av lån för det uppgivna ändamålet,
dels lämpligheten av de för inköp avsedda maskiner och redskap, dels
de förutsättningar, som lånesökanden synes äga att på ett tillfredsställande sätt
tillgodogöra sig den utvidgning av rörelsen, som genom lånets beviljande skulle
möjliggöras, dels ock hans på nyssnämnda förutsättningar och övriga personliga
kvalifikationer beroende förmåga att på föreskrivet sätt återbetala lånet, och då
vidare här ifrågavarande lån på grund av sina jämförelsevis obetydliga belopp
ej kunna anses äga samma betydelse som t. ex. lånen ur manufakturförlagslånefonden
m. fl. fonder, från vilka det tillkommer Eders Kungl. Maj:t att bevilja
lån, synes det kollegium lämpligast, att beviljandet av lån från fonden för befrämjande
av hantverk och därmed jämförlig mindre industri i likhet med den
härför erforderliga utredningen anförtros åt kollegium. Desslikes synes det böra
tillkomma kollegium att på lämpligt sätt utöva kontroll över att lånemedlen,
efter det de av låntagaren uppburits, användas till det med dem avsedda ändamål
och att i de fall, där skål till anmärkning härutinnan synas föreligga, vidtaga
de åtgärder, vartill omständigheterna kunna föranleda. Här åsyftade kontroll
kunde lämpligen utövas på det sätt, att låntagaren ålades att hos kollegium
inom i lånevillkoren fastställd tid styrka, att de i nämnda villkor angivna
föremål, vilkas inköpande avsetts, inom föreskriven tid inköpts, varjämte han
skulle vara skyldig att bereda av kollegium utsänt ombud, som i regel torde
bliva den hos kollegium anställde tekniske konsulenten, tillfälle att, i den omfattning
sådant kan komma att påfordras, taga del av sättet för rörelsens bedrivande.
Enligt vad här anförts skulle således åt kollegium anförtros såväl den
förberedande utredningen som lånens beviljande och kontrollen över lånemedlens
användande. I fråga om handhavandet av den del av låneverksamheten, som
står i samband med lånens utlämnande, säkerhetens godkännande och överva
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
Ilande samt uppbärandet av avbetalningarna kan viss tveksamhet råda. Då nu Sveriges
hantverksorganisation begärt att bliva befriad från uppdraget att vara låneförmedlare,
synes det icke vara lämpligt att till annan låneförmedlare överlämna
handkavandet av ifrågavarande del av låneverksamheten med hänsyn därtill, att
hos annan förmedlare knappast kan förutsättas det naturliga intresse för sakens
rätta handhavande, som av en förmedlare måste krävas, något som även av statskontoret
framhållits i dess utlåtande av den 7 mars 1907. Vidare torde det,
enligt vad genom gjorda förfrågningar kommit till kollega kännedom, stöta på
väsentliga svårigheter att överlämna nyssnämnda del av låneverksamhetens handhavande
till riksbankens avdelningskontor, vilka av statskontoret i dess förutnämnda
utlåtande framhållits såsom lämpliga lokala myndigheter för lånerörelsens
handhavande.
I likhet med vad fallet är vid övriga statslånefonder, där låneverksamheten
icke bedrives med hjälp av låneförmedlare, torde därför utlämnandet av beviljade
lånebelopp, godkännande och övervakande av ställd säkerhet samt lånens
avbetalande böra handhavas av statskontoret. Det bör i detta sammanhang framhållas,
att denna lånerörelse är av jämförelsevis ringa omfattning och att alltså
den arbetsökning, som den ifrågasatta nya uppgiften skulle komma att medföra
för statskontoret, icke torde bliva synnerligen betungande.
I de för lån ur fonden hittills gällande allmänna villkor och bestämmelser
synes det kollegium icke föreligga skäl att vidtaga andra ändringar än sådana,
som betingas av låneförmedlingens upphörande och låneverksamhetens övertagande
av statsverket. Till ledning vid avfattandet av de nya bestämmelserna kunna
enligt kollega förmenande i tillämpliga delar tjäna de bestämmelser, som gälla
för manufakturförlagslånefonden, torvlånefonden och rederilånefonden.
Rörande avvecklingen av den lånerörelse, som hantverksorganisationen i
egenskap av låneförmedlare bedrivit, torde mera omfattande övergångsbestämmelser
icke heller vara behövliga. Med hänsyn till att organisationen icke kan
fritagas från ansvaret för de av densamma utlämnade låneunderstödens ordentliga
inbetalande, torde det vara lämpligast, att organisationen, även efter lånerörelsens
övertagande i övrigt av statsverket, såväl med avseende å de lånemedel,
som organisationen i egenskap av låneförmedlare före utgången av år 1915 lyft
å statskontoret, som ock med avseende å de av densamma intill samma tidpunkt
utlämnade låneunderstöden, fullgör de med låneförmedlingen förbundna åligganden
i enlighet med hittills gällande bestämmelser.
Angående överlämnandet av de till låneförmedlingen hörande handlingar
synes särskild föreskrift icke vara av behovet påkallad.»
I anslutning till vad kommerskollegium sålunda anfört, hemställde
kommerskollegium, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,
dels att, med ändring av nu gällande bestämmelser för utbetalning
av lån från hantverkslånefonden, lån från sagda fond måtte, efter prövning
av kommerskollegium, i mån av tillgång tilldelas hantverkare och mindre
industriidkare för anskaffande av arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare
arbetsredskap,
dels att för lån, som sålunda av kommerskollegium beviljats, skulle
gälla vissa, av kollegium närmare angivna allmänna villkor och bestämmelser,
9
Kung]. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
dels ock att omförraitlda bestämmelser skulle träda i kraft den 1 januari
1916, dock med bibehållande av gällande bestämmelser i avseende
å såväl de lånemedel, vilka Sveriges hantverksorganisation i egenskap av
låneförmedlare före utgången av år 1915 lyft å statskontoret, som de av
oro-anisationen intill samma tidpunkt utlämnade låneunderstöd.
Slutligen hemställde kommerskollegium, att till täckande av de för
Sveriges hantverksorganisation i egenskap av förmedlare av utlåningen från
ifrågavarande lånefond uppkommande förvaltningskostnader ävensom av
andra utav låneförmedlingsverksamheten härflytande direkta utgifter för
hantverksorganisationen, Sveriges hantverksorganisation måtte beredas ersättning
med 600 kronor för år 1916 och därefter för åren 1917 1921,
under vilka den av hantverksorganisationen handhavda låneförmedlingen
beräknades komma att avvecklas, årligen, med ett belopp, som med 100
kronor understege nästföregående års ersättningsbelopp.
På grund av nådig remiss avgav statskontoret den 18 mars 1915
utlåtande och yttrade därvid följande:
»När år 1907 fråga förelåg, att statskontoret skulle åtaga sig att utan
mellanhand utöva den verksamhet i avseende å lånerörelsen i denna fond, som
kommerskollegium nu föreslår skola överflyttas på statskontoret, framhöll ^statskontoret
i sitt i ärendet den 7 mars samma år avgivna underdåniga utlåtande
de skäl, som enligt statskontorets uppfattning måste anses tala mot vidtagande
av en sådan anordning.
Att dessa skal även vunno beaktande framgår icke blott av det faktum,
att någon åtgärd å Kungl. Maj:ts sida icke vidtogs till förverkligande av tanken
på inrättande av en statslånefond för hantverket och den mindre industrien, förrän
visshet vunnits, att Sveriges hantverksorganisation komme att åtaga sig lånerörelsens
förmedlande och det ekonomiska ansvaret för statslånens behöriga återbetalning.
Ett direkt och tydligt bevis därpå föreligger jämväl uti det uttalande
till statsrådsprotokollet, som beledsagade Eders Kungl. Haj:ts den 4 april 1910
avlåtna nådiga proposition till riksdagen om bildande av denna lånefond (se sid.
20—21 K. prop. n:r 142). „ . „
Med tanke på vad sålunda förekommit måste det väcka förvåning, saväf
att nämnda hantverksorganisation nu söker undandraga sig de förpliktelser, vilkas
åtagande utgjorde en bestämd förutsättning för att denna statslanerörelse kom
till stånd, som ock att kommerskollegium ansett sig kunna utan några betänkligheter
ånyo framlägga sitt förslag från år 1906 om statskontoret såsom handhavare
av lånerörelsen utan någon som helst mellanhand. t o .
Till undvikande av ett återupprepande av sitt anförande i underdåniga utlåtandet
den 7 mars 1907, vars väsentliga innehall finnes relaterat i den ovannämnda
nådiga propositionen till 1910 års riksdag, tillåter sig statskontoret att nu
endast hänvisa till samma utlåtande och de skäl, som däri anförts för att statskontoret
icke borde belastas med denna lånerörelses omedelbara handhavande. Förvisso
har, sedan frågan förra gångan förelåg, ingenting inträffat, som kunde vara
ägnat att förringa betydelsen av de av statskontoret då hävdade synpunkterna.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 209 käft. (År 234.) 2
Stats
kontoret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
Tvärtom. Statskontorets lånerörelse kar under de senare åren tagit en omfattning,
som gör det alltmera nödvändigt att söka begränsa statskontorets direkta
förbindelser med de egentliga lantagarna till de mera betydande lånefonderna.
I annat fall kan befaras, att en för långt utsträckt detaljlånerörelse skulle komma
att genom mängden av låneärenden, som måste av statskontoret prövas och bevakas,
menligt inverka på de uppgifter ämbetsverket i övrigt har att fylla.
Då statskontoret alltså maste avstyrka förevarande förslag i vad det avser
att på ^statskontoret överflytta hantverksorganisationens väsentliga arbete med
dessa lån, anser sig statskontoret sakna anledning att göra några uttalanden rörande
förslagets detalj bestämmelser.»
ieutlt Kommerskollegium, som, jämlikt nådig remiss, den 10 april 1915
den 10ånyo utlåtit sig i ärendet, anförde därvid:
1913.
»Såsom kollegium i sin skrivelse den 26 februari 1915 omnämnt, bar Sveriges
bantverksorganisation redan för flera år sedan meddelat, att organisationen funnit
låneförmedlingarna förknippade med så stora svårigheter, att organisationen såge
sig nödsakad att avsäga sig detta uppdrag. Vid utövande av sin övervakande
myndighet hade även kollegium vid åtskilliga tillfällen funnit, att den hittills
varande anordningen för hantverkslånens utdelande medförde väsentliga olägenheter.
Då därtill hantverksorganisationens ordförande meddelade, att hantverksorganisationen
sannolikt icke skulle kunna ställa erforderlig borgen för hela det
belopp, som bleve tillgängligt år 1916, ansåg sig kollegium icke kunna ställa sig
avvisande mot hantverksorganisationens hemställan att befrias från uppdraget att
vara låneförmedlare.
Kollegium hade därjämte ett positivt skäl för denna sin ståndpunkt. Sedan
hantverkslånefondens tillkomst har nämligen inom kollegium inrättats en teknisk
konsulentbefattning, vartill, enligt riksdagens särskilt uttryckta önskan, skulle
förvärvas en med hantverkets ställning och behov förtrogen och för detta näringsområdes
höjande intresserad person, som sattes i tillfälle att ägna huvudparten
av sin kraft å denna uppgift. Kollegium är sålunda numera utrustad med sakkunnig
person, som kan anses särskilt lämpad att biträda vid omhänderhavandet
av fördelningen av hantverkslånen. Genom den inblick i hantverkets behov och
arbetssätt, som den tekniske konsulenten skulle erhålla under arbetet med fördelningen
av hantverkslånen, samt den personalkännedom han därvid skulle förvärva,
komme även att tillgodoses de önskemål, som riksdagen särskilt framhållit
vid inrättandet av ifrågavarande befattning.
Vad beträffar själva utlämnandet av hantverkslånen samt den i samband
därmed stående granskningen av säkerheterna har det, med hänsyn till de skäl
och omständigheter, som statskontoret framhållit i sin underdåniga skrivelse den
''t o mars 1907, i första hand framstått för kollegium som ett önskemål att finna
något lämpligt sätt för utlämnandet av hantverkslånen, utan att statskontoret
behövde besväras med att taga befattning härmed. De olika sätt för ordnande
av låneutdelningen, som med hänsyn härtill prövades av kollegium — såsom utdelning
med begagnande av riksbanken, Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
eller hushållningssällskapen såsom låneförmedlare eller med bibehållande av hantverksorganisationen
såsom låneförmedlare, ehuru kollegium skulle fördela lånen —
befunnos emellertid av olika orsaker icke lämpliga. Under förhandenvarande om
-
11
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
ständigheter fann kollegium den i kollega utlåtande föreslagna anordningen vara
den enklaste och därjämte med hänsyn till arten av statskontorets ämbetsuppgifter
principiellt riktigaste.
En förutsättning för kollega förslag var ock att, enligt vad erfarenheten visat,
den arbetsbörda, varom här är fråga, är allt för ringa för att med fördel i och
för sig kunna åberopas som skäl för att uppgiften i fråga ej bör läggas till den
ena eller andra myndigheten eller institutionen. Till belysning av detta arbetes
omfattning och den nu omhandlade frågans dimensioner överhuvudtaget tillåter
sig kollegium allenast erinra därom, att under åren 1911—1914 de utdelade lånen
uppgått till
Statskontoret har nu i synnerligen bestämd form avstyrkt kollega förslag
i vad det berörde statskontoret.
Därvid har dock från statskontorets sida intet anförts av beskaffenhet att
bibringa kollegium någon annan uppfattning om vad under förhandenvarande förhållanden
är att anse såsom den principiellt riktigaste och i^övrigt ändamålsenligaste
anordningen i förevarande avseende än den, som fått sitt uttryck i
kollega underdåniga framställning den 26 februari 1915.
Skulle Eders Kungl. Maj:t emellertid finna statskontorets invändningar
böra vinna avseende, ser kollegium icke någon annan utväg till lösande av denna
fråga än att åt kollegium anförtros det arbete, som enligt förslaget skulle överflyttas
på statskontoret. _ .
Visserligen tillföres kollegium härigenom en uppgift, som ligger vid sidan
om kollega egentliga verksamhet och visserligen har kollegium icke vid utförandet
av denna uppgift, i likhet med statskontoret, någon särskild erfarenhet om handläggning
av ifrågavarande slags ärenden att lita till, varjämte kollega^organisation
ju icke är direkt avpassad för ifrågavarande verksamhet, men då å andra
sidan den omstridda uppgiften är av så ringa omfattning att erforderliga organisatoriska
anordningar i Kollegium torde kunna träffas utan. alltför stora svårigheter,
har kollegium icke ansett sig kunna undandraga sig att i nödfall själv
påtaga sig uppgiften i fråga.
För det fall att frågan skulle lösas i sist angivna riktning, överlämnar
kollegium nytt förslag till bestämmelser för utbetalning av lan från hantverkslånefonden.
I överensstämmelse med i statskontorets skrivelse den 7 mars 1901
framställt förslag har i de nya bestämmelserna föreslagits, att lån finge utlämnas
mot låntagarens förbindelse jämte borgen av två personer, vilkas vederhäftighet
blivit av behörig myndighet styrkt, eller annan säkerhet, som kan av kollegium
godkännas.»
Det av kommerskollegium upprättade nya förslaget till bestämmelser
för utbetalning av lån från hantverkslånefonden var av följande innehåll:
l:o) Ansökning om lån skall med angivande av lånebeloppet ställas
till kommerskollegium och vara åtföljd av uppgift om de maskiner och
1911 .
1912 .
1913 .
1914 .
21 st.
14 »
32 »
14 »
12
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
redskap, som sökanden avser att med hjälp av det sökta lånet betala, samt
i det fall att de redan äro anskaffade, bestyrkt uppgift om tiden för
anskaffandet.
2:o) Lånebeloppet bestämmes av kommerskollegium, som härvid
fastställer de särskilda villkor för lånebeloppets lyftande och åtnjutande,
som må finnas påkallade i syfte att trygga beloppets användande til] avsett
ändamål.
3:o) Lån skall utgöra minst 300 kronor och för en och samma låntagare
högst 5,000 kronor samt må under inga förhållanden uppgå till
mer än nio tiondelar av värdet å det eller de för inköp avsedda eller
redan inköpta föremål, för vilkas betalande lån sökes.
4:o) Beviljat lånebelopp utlämnas av kommerskollegium, sedan låntagaren
dit avlämnat skuldförbindelse jämte borgen av två personer, vilkas
vederhäftighet. blivit av behörig myndighet styrkt, eller annan säkerhet,
som av kollegium kan godkännas.
5:o) Därest för beviljat lån icke inom två månader efter därom från
kommerskollegium erhållet föreläggande avlämnats säkerhet, som kan av
kollegium godkännas, äger kollegium att förklara rätten till lånets utbekommande
förverkad.
6:o) Sedan lån innehafts under ett år från lyftningsdagen, skall
under de därpå följande fem åren årligen återbetalas en femtedel av det
ursprungliga lånebeloppet, så att hela lånet varder inom utgången av det
sjätte året tillfullo guldet. Låneinnehavare äge dock att, därest han så
önskar, även före lånetidens utgång på en gång inbetala ogulden del av
lånebeloppet.
7:o) A lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen
med fyra procent, dock med skyldighet för låneinnehavaren att,
därest förfallet kapitalbelopp icke inom åtta dagar efter förfallodagen inbetalas,
å det förfallna beloppet erlägga sex procent årlig ränta från
förfallodagen, till dess betalning sker.
8:o) Därest kommerskollegium under lånetiden skulle finna den
ställda säkerheten icke vidare vara nöjaktig, skall låneinnehavaren inom
två månader efter därom erhållet föreläggande avlämna nya säkerhetshandlingar,
som av kollegium godkännas.
9:o) Kommerskollegium äger förelägga låneinnehavaren att genom
intyg, soin kan av kollegium godkännas, styrka, att det eller de i lånevillkoren
till inköp angivna föremål inom föreskriven tid inköpts, varjämte
låneinnehavaren skall i den omfattning, sådant kan komma att påfordras,
bereda av kollegium utsänt ombud tillfälle att taga del av sättet för
rörelsens bedrivande.
Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 234.
13
10:o) Kommerskollegium äger att förklara lånet eller vad därav
återstår oguldet vara till återbetalning genast förfallet, om
a) låneinnehavaren ej fullgör, vad i lånevillkoren föreskrivits ifråga
om anskaffande av viss arbetsmaskin, motor eller annat arbetsredskap,
b) låneinnehavaren genom bedräglig uppgift föranlett lånets beviljande,
c) låneinnehavaren ieke erlägger likvid inom åtta dagar från förfallodagen
eller eljest försummar att fullgöra något för lånets åtnjutande
uppställt villkor,
d) sådana förhållanden inträffa, att låneinnehavaren, med hänsyn till
det med lånet avsedda ändamål, uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta
detsamma.
ll:o) Fonden förvaltas av statskontoret, som på rekvisition av kommerskollegium
ställer för beviljade lån erforderligt belopp till kollega
förfogande.
12:o) Till kommerskollegium inflytande amorteringar och räntor
inlevereras av kollegium till statskontoret.
Med hänsyn därtill, att kommerskollegii sist omförmälda utlåtande
inkom till finansdepartementet ganska sent under 1915 års riksdag, och
då jag förvissat mig om att ett uppskov med frågans avgörande till en
påföljande riksdag icke skulle medföra någon olägenhet, fick under år
1915 med ärendets vidare beredning tillsvidare anstå.
Genom anordningen med Sveriges hantverksorganisation som mellanhand
vid lånerörelsen ansåg man sig, såsom torde framgå av propositionen
i ärendet till 1910 års riksdag, hava vunnit en lösning av
denna fråga, som under förevarande omständigheter vore den mest ändamålsenliga
av de föreslagna tillvägagångssätten. Då nu emellertid hantverksorganisationen
funnit sin åtagna befattning med låneförmedlingen vara
alltför betungande, torde hinder ej böra resas emot bifall till framställningen
om befrielse från sagda bestyr. Och detta lärer så mycket hellre
kunna ske, som man, på sätt kommerskollegium antytt, numera torde
å annat håll kunna ernå i huvudsak samma fördelar, som man avsåg att
vinna genom överlämnandet åt hantverksorganisationen av förmedlingsverksamheten.
Genom den hos kommerskollegium anställda tekniska konsulenten
torde nämligen kollegium hava tillförts den sakkunskap och personalkännedom,
som är en förutsättning för lånerörelsens rätta handhavande.
Jag tillstyrker därför, att Sveriges hantverksorganisation befrias från sin
befattning med förmedlandet av lån från ifrågavarande lånefond.
Enligt vad jag inhämtat, är hantverksorganisationen emellertid villig
att även under innevarande år, till dess annan bestämmelse träffas, i vanlig
14
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
ordning ombesörja lånerörelsen. Då det ur organisatorisk synpunkt torde
vara lämpligast, att ombyte sker vid innevarande års utgång, bör hantverksorganisationens
bestyr med utdelande av nya lån få fortfara intill början
av år 1917. Med de intill denna tidpunkt av organisationen i statskontoret
uppburna eller av organisationen utlämnade låneunderstöden torde av
skäl, kommerskollegium anfört, böra förfaras i enlighet med hittills gällande
bestämmelser.
Vad därefter angår frågan om ordnandet av låneverksamheten efter
utgången av år 1916, så ansluter jag mig, såsom redan antytts, till kommerskollegii
härutinnan uttalade uppfattning om ändamålsenligheten av att
åt kollegium anförtro beviljandet av låneunderstöden och kontrollen över
desammas användande. Vad kollegium härom anfört, synes mig väl ådagalägga
lämpligheten av en dylik anordning. Vidkommande själva utlämnandet
av lånemedlen och den i samband därmed stående granskningen
av lämnade säkerheter in. in. kunna ju olika meningar göra sig gällande,
huruvida bestyret härmed bör uppdragas åt statskontoret eller kommerskollegium
eller möjligen ett annat förfaringssätt tillgripas. Under föreliggande
omständigheter förefaller det mig emellertid vara lämpligast att
åt kommerskollegium överlåta handhavandet av även denna del av arbetet
med låneverksamheten, vadan alltså detta arbete i dess helhet blir förlagt
till samma centrala myndighet.
I avseende å de i kommerskollegii skrivelse den 10 april 1915 föreslagna
ändrade allmänna villkor och bestämmelser för lån från fonden är
allenast att påpeka, att nämnda villkor och bestämmelser i anslutning till
vad ovan sagts böra förklaras skola träda i kraft först den 1 januari 1917.
Jag vill i detta sammanhang erinra, att jag tidigare i dag vid behandlingen
av väckt fråga om höjning av räntan å lån från vissa av statens
utlåningsfonder uttalat mig för, att för lån ur hantverkslånefonden räntefoten
åtminstone tillsvidare bibehålies oförändrad vid fyra procent.
Såsom nyss nämndes torde det böra ankomma på Sveriges hantverksorganisation
att, på sätt hittills ägt rum, även under år 1916 ombesörja
låneförmedlingen från fonden. Ersättning för härmed förenade förvaltningskostnader
och andra utgifter bör naturligtvis i likhet med vad förhållandet
varit under föregående år tillerkännas hantverksorganisationen med
samma belopp som förut eller 2,000 kronor. Detta belopp har hittills från
och med årl912till och med år 1915 av riksdagen efter framställning av Kungl.
Maj:t år efter år beviljats att utgå av fondens avkastning. Hos 1915 års
riksdag gjordes visserligen icke någon dylik framställning om beviljande av
medel för år 1916. Såsom framgår av 1915 års statsverksproposition och
statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1916 den 12 decem
-
15
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
ber 1914 har emellertid vid beräkningen av statsverkets inkomster för år
1916, bland vilka överskott å hantverkslånefonden ingår, detta överskott
därvid upptagits efter avdrag av det sedvanliga förvaltningsbidraget
å 2,000 kronor. Då härutinnan vid riksstatens fastställande av riksdagen
ej gjorts någon ändring, finnes aliså av 1916 års avkastning från fonden
medel för ifrågavarande ändamål disponibla ocli torde riksdagens medgivande
att därmed bestrida 1916 års förvaltningskostnader nu böra äskas.
Vad slutligen beträffar avvecklingen av den utav hantverksorganisationen
utövade lånerörelsen, som av kommerskollegium beräknats kunna
slutföras under åren 1916—1921, torde, då hantverksorganisationens befattning
med utdelande av nya lån utsträckts till att omfatta även år
1916, tiden för avvecklingen komma att omfatta åren 1917—1922. Den
av kommerskollegium föreslagna ersättning för de under övergångsåren
för organisationen på grund av låneverksamheten uppkommande utgifter
synes mig skälig. För år 1917 torde sålunda hantverksorganisationen
böra tillerkännas dylik gottgörelse med 600 kronor och därefter för vart
och ett av åren 1918—1922 ett belopp, som med 100 kronor understiger
nästföregående års ersättningsbelopp, och vid innevarande års riksdag
torde framställning böra göras om beviljande för ifrågavarande ändamål
för år 1917 av ett anslag å 600 kronor, som likaledes bör utgå
direkt av lånefondens avkastning.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels att, med ändring av nu gällande bestämmelser för lån från
fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industri,
besluta,
att lån från sagda fond må, efter prövning av kommerskollegium,
i mån av tillgång tilldelas hantverkare och mindre industriidkare för
anskaffande av arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare arbetsredskap,
samt att för lån, som sålunda av kommerskollegium beviljas, skola
gälla de allmänna villkor och bestämmelser, som föreslagits i kommerskollegii
den 10 april 1915 avgivna utlåtande i ärendet,
dels ock förklara, att omförmälda ändrade bestämmelser skola träda i
kraft den 1 januari 1917, dock att i avseende å lånemedel, som Sveriges
hantverksorganisation i egenskap av hittillsvarande låneförmedlare före
utgången av år 1916 lyft i statskontoret, samt i fråga om de av organisationen
intill samma tidpunkt utlämnade låneunderstöd nu gällande bestämmelser
fortfarande skola äga tillämpning.
Vidare tillstyrker jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
-
16
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 234.
att såsom bidrag till täckande av de för Sveriges hantverksorganisation
i dess berörda egenskap av förmedlare av utlåningen från nämnda
lånefond uppkommande förvaltningskostnader ävensom av andra utav låneförmedlingsverksamheten
härflytande direkta utgifter för hantverksorganisationen
bevilja anslag för år 1916 av 2,000 kronor och för år 1917 av
600 kronor, att utgå direkt av fondens avkastning.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig
proposition till riksdagen avlåtas av den lydelse bil.
litt. vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Georg Sjöcrona.
Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
160888
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1916:196 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade bestämmelser för lån från fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämför s. 1 i texten
- SU 1916:124 Utlåtande i anledning av Kungl. Hfaj:ts proposition angående ändrade bestämmelser för lån från fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre in s. 3 i texten