Sök i Ratio Lex

Angående tilljälligt lönetillägg åt viss personal av lägre grad vid statens järnvägar

1916-04-17 · 33 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:242, Angående tilljälligt lönetillägg åt viss personal av lägre grad vid statens järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

1

Nr 242.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

tilljälligt lönetillägg åt viss personal av lägre grad vid

statens järnvägar; given Stockholms slott den 17 april

1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att till nedannämnda ordinarie tjänstemän av lägre grad vid statens

järnvägar må under år 1917 av statens järnvägars trafikmedel utgå

tillfälligt lönetillägg med följande belopp, nämligen:

a) till tjänsteman, vilkens arvode icke överstiger 1,020 kronor och

som därjämte uppbär kontant ersättning för bostad och bränsle, 180

kronor;

b) till tjänsteman, tillhörande lägsta avlöningsgruppen (arvode 840—

1,140 kronor), vilkens arvode icke överstiger 1,020 kronor och som därjämte

innehar bostad in natura, 160 kronor;

c) till tjänsteman, tillhörande högre avlöningsgrupp än som i b)

sägs, vilkens arvode icke överstiger 1,020 kronor och som därjämte

innehar bostad in natura om högst ett rum och kök eller en därmed

likvärdig lägenhet om två rum och kök, 160 kronor;

d) till tjänsteman, tillhörande högre avlöningsgrupp än som i b) sägs,

vilkens arvode icke överstiger 1,020 kronor och som därjämte innehar

bostad in natura av högre storlek än som i c) angivits, 120 kronor;

e) till tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,020 men icke 1,140

kronor och som därjämte uppbär kontant ersättning för bostad och

bränsle, 140 kronor;

f) till tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,020 men icke 1,140

kronor och som därjämte innehar -bostad in natura, 120 kronor;

g) till tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,140 men ej 1,380

kronor och som därjämte uppbär kontant ersättning för bostad och

bränsle, 110 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 217 lulft. (Nr 242.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

h) till tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,140 men icke 1,380

kronor och som därjämte innehar bostad in natura, 90 kronor;

i) till tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,380 men icke 1,500

kronor och som därjämte uppbär kontant ersättning för bostad och

bränsle, 80 kronor; samt

j) till tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,380 men icke 1,500

kronor och som därjämte innehar bostad in natura, 60 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydoiv.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 17 april 1016.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden IIasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Jag ber härmed få anmäla frågan om beredande av tillfälligt lönetillägg

för år 1917 åt viss personal vid statens järnvägar. Inledningsvis

må därvid följande erinras.

I två inom andra kammaren vid 1914 års senare riksdag väckta

motioner, nr 23 och 44, hemställdes, i den förra motionen, att riksdagen

ville besluta, att visst dyrtidstillägg från och med år 1915 skulle tilldelas

tjänstemän av lägre grad vid statens järnvägar, vilkas löneinkomster

utgjorde högst 2,100 kronor, och i den senare motionen, att riksdagen

ville besluta, att för år 1914 skulle utgå visst tillfälligt lönetillägg

till ordinarie tjänstemän av lägre grad vid statens järnvägar med avlöning

icke överstigande 1,500 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Käng1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

På därom framställd begäran erhöll riksdagens statsutskott i anledning

av förberörda motioner dels yttrande, dagtecknat den 30 juni

1914, över de i motionerna framställda förslagen av 1914 års kommitté

för reglering av vissa löneförhållanden vid statens järnvägar dels ock

utlåtande av järnvägsstyrelsen över nämnda yttrande.

Kommittén framhöll som sin mening, att den efter senaste lönereglering,

år 1907, inträdda prisstegringen å de flesta livsförnödenheter vore

så betydlig, att en löneförbättring åtminstone för vissa lägre tjänstemannagrupper

och särskilt dem, vilkas avlöning närmade sig existensminimum,

vore av behovet påkallad. En definitiv lönereglering syntes emellertid,

såsom förhållandena vid ifrågavarande tidpunkt gestaltade sig, icke

kunna genomföras förrän tidigast från och med år 1917. Kommittén

ansåg sig därför böra förorda beviljande av tillfälligt lönetillägg med

uppgift att bringa tillfällig hjälp, där dylik mest behövdes, och tillika

bestämt på sådant sätt, att den därigenom vunna löneförbättringen

med säkerhet icke komme att verka föregripande på kommitténs vidare

arbete.

Kommittén tillstyrkte i enlighet härmed beredande av tillfälligt lönetillägg

för år 1915 till nedannämnda ordinarie tjänstemän av lägre grad

vid statens järnvägar med följande belopp, nämligen:

till tjänsteman, vars ordinarie arvode icke överstege 1,140 kronor,

med 120 kronor;

till tjänsteman, vars ordinarie arvode överstege 1,140 kronor men

icke 1,380 kronor, med 90 kronor; samt

till tjänsteman, vars ordinarie arvode överstege 1,380 kronor men

icke 1,500 kronor, med 60 kronor.

Järnvägsstyrelsen förordade bifall till kommitténs förslag.

Statsutskottet anförde härefter i sitt utlåtande (nr 80), att utskottet,

på de av lönekommittén och järnvägsstyrelsen framhållna skälen för

vidtagande av en jämlikt kommitténs förslag avvägd tillfällig löneförbättring

för statens järnvägars personal, ansåg sig böra tillstyrka, att

sådan avlöningsförhöjning för år 1915 bleve av riksdagen beviljad.

I enlighet med statsutskottets hemställan medgav riksdagen (skrivelse

nr 200) tillfälligt lönetillägg för år 1915, på sätt kommittén föreslagit,

att utgå av statens järnvägars trafikmedel.

Tillfälligt lönetillägg åt ifrågavarande befattningshavare vid statens

järnvägar har i enahanda omfattning medgivits jämväl av 1915 års riksdag

för år 1916.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

I skrivelse den 14 december 1915 hemställde järnvägsstyrelsen om

beredande av tillfälligt lönetillägg åt vederbörande befattningshavare för

år 1917 efter hittills tillämpade grunder.

Järnvägsstyrelsen anförde därvid, att styrelsen icke hade sig bekant,

huruvida möjligheter kunde föreligga, att den under behandling av

förut omförmälda kommitté varande frågan om lönereglering för viss

personal vid statens järnvägar kunde bliva föremål för 1916 års riksdags

prövning, eller om nämnda kommittés arbete fortskridit åtminstone så

långt, att ett förslag om tillfälligt lönetillägg efter andra grunder än

dem, vilka tillämpats i statsmakternas ovanberörda beslut, möjligen

skulle .kunna framläggas utan att föregripa den blivande löneregleringen.

Därest ingen av dessa möjligheter komme att inträffa, syntes det

styrelsen, som om de skäl, vilka föranlett statsmakterna att för åren

1915 och 1916 bevilja tillfälligt lönetillägg åt den lägst avlönade järnvägspersonalen,

ägde oförminskad giltighet i fråga om dylik löneförbättring

även för 1917.

Emellertid uppdrog Kungl. Maj:t den 17 december 1915 åt en särskild

kommission att företaga undersökning, huruvida nu gällande avlöningsreglementen

för tjänstemän vid statens järnvägar, postverket, telegrafverket,

statens vattensfallsverk och tullverket må kunna ersättas av i huvudsak

gemensamma avlöningsbestämmelser för samtliga nämnda verk samt,

därest kommissionen ansåge detta vara förhållandet, avgiva de förslag

till dylika gemensamma bestämmelser, kommissionen funne sig böra

föreslå.

Då jag, efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet,

föredrog frågan om tillsättande av nämnda kommission inför Kungl.

Maj:t, omnämnde jag, bland annat, att av järnvägsstyrelsen uttalats

vissa betänkligheter med hänsyn till den nuvarande tidpunktens lämplighet

för omförmälda utrednings verkställande.

Styrelsen hade sålunda anfört, att, om utredningen omedelbart

igångsattes, detta skulle kunna komma att allt för mycket fördröja den

lönereglering för statens järnvägars lägre personal, varmed förutnämnda

1914 års kommitté vore sysselsatt. Däremot tillät jag mig dock framhålla,

att nämnda kommitté själv i utlåtande rörande åvägabringande

av en utredning i förut angivna hänseende och i anledning av de av

järnvägsstyrelsen uttalade farhågorna såsom sin uppfattning angivit, att,

därest den gemensamma utredningen snarast företoges av därtill särskilt

lämpade arbetskrafter, resultat av densamma skulle kunna föreligga

Tillfälligt

lönetilläf/q för

år 1917.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

1914 års

kommitté.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

inom sådan tid, att ett uppskov med j ärnvägspersonalens lönereglering

icke behövde ifrågakomma utöver den tid, som i varje fall under

nuvarande förhållanden kunde antagas åtgå, intill dess nya avlöningsbestämmelser

kunde träda i kraft.

Till detta kommitténs uttalande tilläde jag för egen del, att de

under närvarande kristider rådande abnorma förhållandena ifråga om de

flesta levnadskostnader icke torde kunna lämna tillräcklig grund för en

bestående lönereglering för statens järnvägars personal. Särskilda åtgärder

syntes behöva vidtagas för att lindra verkningarna av dyrtiden

för dem, vilka hårdast drabbades därav, och i sådant avseende hade utredning

redan igångsatts. Därjämte borde enligt min mening verkställas

utredning, huruvida och i vad mån en förhöjning av nu utgående

tillfälliga lönetillägg åt den lägst avlönade personalen vid statens järnvägar

måste anses av omständigheterna påkallad och skulle kunna genomföras

utan att den slutliga regleringen av löneförhållandena därigenom

föregrepes eller bristande överensstämmelse med nuvarande avlöningar

vid övriga kommunikationsverk därigenom uppkomme. Slutligen

framhöll jag, att, å andra sidan, förefintligheten av en sådan utredning

om gemensamma avlöningsbestämmelser, som jag alltså ifrågasatte, vid

ett återinträde av normala förhållanden borde komma att väsentligt

underlätta för att icke säga utgöra ett nödvändigt villkor för genomförandet

av en lönereglering för statsbanornas personal.

På min i anslutning till det sålunda anförda gjorda hemställan

uppdrog Kungl. Maj:t samma den 17 december åt förenämnda 1914 års

kommitté att skyndsamt verkställa utredning, huruvida och i vad mån

en förhöjning av nu utgående tillfälligt lönetillägg åt den lägst avlönade

personalen vid statens järnvägar måste anses av omständigheterna

påkallad och skulle kunna genomföras, utan att den slutliga

regleringen av löneförhållandena därigenom föregrepes eller bristande

överensstämmelse med nuvarande avlöningar vid övriga kommunikationsverk

därigenom uppkomme, ävensom att inkomma med det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

För att tagas i övervägande vid fullgörandet av det ifrågavarande

uppdraget överlämnades till kommittén järnvägsstyrelsens nyssnämnda

skrivelse av den 14 december 1915.

I skrivelse den 2 februari 1916 har kommittén avgivit sålunda infordrad

utredning jämte förslag.

Kommittén har anfört följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 242.

7

»Då kommittén nu har att yttra sig över, huruvida en förhöjning av ifrågavarande

tillägg kan befinnas av omständigheterna påkallad, anser sig kommittén vid bedömandet

av vilka omständigheter, som härvidlag kunna komma i beaktande, böra

bortse från sådana ekonomiska förhållanden, som äga direkt sammanhang med den

pågående världskrisen. De för hela landet gemensamma eller mera lokala prisstegringar

å livsförnödenheter, vilka framträda såsom en följd av kriget, äro nämligen

enligt kommitténs mening av den särskilda natur, att desamma icke kunna läggas

till grund vid beräkningen av en för framtida, mera bestående förhållanden avsedd

lönereglering, utan torde särskilda åtgärder böra vidtagas i anledning av dessa kristidsförhållanden.

Det nu ifrågavarande tillfälliga lönetillägget, vilket av riksdagen

första gången beviljades före krigsutbrottet, torde däremot vara att betrakta såsom

ett provisorium i avvaktan på den definitiva löneregleringens genomförande och betingas

sålunda väsentligen av samma orsaker som den sistnämnda. Kommittén finner

ett stöd för riktigheten av denna uppfattning uti det nyligen offentliggjorda uttalandet

av föredragande departementschefen vid tillsättandet under den 17 december

1915 av en kommission för undersökning av möjligheten att åstadkomma gemensamma

avlöningsbestämmelser för kommunikationsverken jämte tullverket. I detta

uttalande beröres nämligen ej blott det nu åt kommittén lämnade uppdraget utan

omnämnes även, att en särskild utredning igångsatts rörande möjligheten att åstadkomma

tillfällig hjälp mot den rådande dyrtiden i anledning av kriget. För detta

ändamål hava ock medel äskats i statsverkspropositionen till innevarande års

riksdag.

Då de omständigheter, som kunde tänkas påkalla eu förhöjning av det tillfälliga

lönetillägget, sålunda, enligt kommitténs uppfattning, äro desamma, vilka föranlett

meddelandet av kommitténs huvuduppdrag, eller åstadkommande av förslag till lönereglering,

anser sig kommittén icke här behöva närmare ingå på en redogörelse för dessa

omständigheter, utan vill kommittén allenast framhålla, att, därest det statsfinansiella

läget och förhållandena i övrigt varit sådana, att den definitiva lönereformen redan

nu kunnat verkställas, detta ur synpunkten av personalens allmänna behov av förbättrade

avlöningsvillkor måste anses hava varit behövligt och av omständigheterna påkallat.

Ett genomförande av löneregleringen kan emellertid numera icke väntas ske

vid eu så närliggande tidpunkt, som man hade anledning att förmoda vid beviljandet

första gången av det tillfälliga lönetillägget. Till de statsfinansiella orsakerna sluter

sig härvidlag utvecklingen av det nyssnämnda spörsmålet om gemensamma avlöningsbestämmelser

för ett flertal verk, däribland statens järnvägar. Den av Kungl. Maj:t

numera anbefallda utredningen i sådant syfte giver kommittén anledning till förmodan,

att någon definitiv lönereglering för järnvägspersonalen icke bliver genomförd

förrän ett avgörande träffats rörande ifrågavarande spörsmål. Då så är förhållandet,

torde det emellertid icke kunna anses oriktigt, att man söker anpassa det under

den förlängda väntetiden utgående lönetillägget på sådant sätt, att uppskovet ej bliver

onödigt betungande för den därav berörda personalen. Ur allmänna grunder anser

kommittén därför, att frågan om förhöjning av det nuvarande lönetillägget bör hell

j ärtas.

Vid avgörande, huruvida en sådan förhöjning på grund av särskilda förhållanden

är möjlig, böra, såsom ock av Kungl. Maj:t angivits, tvenne synpunkter framför

andra komma till beaktande. Dels bör lönetillägget alltjämt avpassas på sådant

sätt, att den slutliga regleringen av löneförhållandena icke därigenom föregripes, och

dels inställer sig hänsynen till de övriga kommunikationsverkens avlöningsförhållanden.

I förra avseendet har kommittén nu en fullständigare grundval för sina beräk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 242.

ningar än vid avgivandet av det underdåniga utlåtandet av den SO juni 1914, vid

vilket tillfälle kommittén ännu icke fattat ståndpunkt i fråga om avlöningsbeloppen

efter löneregleringen. Sedan kommittén numera träffat avgörande i de huvudfrågor,

som innebäras i kommittéuppdraget, får kommittén i underdånighet meddela, att det

resultat, vartill kommittén i fråga om de blivande avlöningsbeloppen kommit, medgiver

en höjning i vissa avseenden av nu utgående lönetillägg. De belopp, kommittén här

nedan föreslår, föregriper sålunda icke den slutliga regleringen, därest densamma

kommer att ske i enlighet med de grunder, som av kommittén utarbetats.

För att kunna ernå ett resultat, som, på samma gång det innebure en avsevärd

förbättring för personalen, i varje fall erbjöde säkerhet mot ett dylikt föregripande,

har det emellertid varit nödvändigt att införa en skillnad ifråga om lönetilläggets

storlek mellan de befattningshavare, som äro tilldelade bostad in natura, och dem,

vilka uppbära kontant ersättning för bostad och bränsle. En närmare förklaring rörande

detta förhållande torde här vara på sin plats.

Såsom kommittén i sin den 25 augusti 1915 avlämnade underdåniga redogörelse

för kommitténs dittillsvarande arbete haft tillfälle att utveckla, har kommittén i fråga

om avlöningsbeloppen efter löneregleringen tänkt sig den anordningen genomförd, att

värdet av tilldelad bostad in natura med bränsle samt ersättningen härför till dem,

som '' ej erhålla bostad i statens hus, liksom även beklädnadsersättningen eller förmånen

av beklädnad in natura, sammanslagits med vad som komme att motsvara det

nuvarande arvodet till en enda summa av avlöning, från vilken i varje särskilt fall,

då bostad eller beklädnad in natura erhålles, dragés det uppskattade värdet av respektive

naturaförmåner. En av anledningarna till ifrågavarande förslag har varit den,

att den nu utgående, till viss procent av arvodet bestämda inkvarteringsersättningen

i flertalet fall enligt tillgängliga statistiska uppgifter understiger hyresvärdet av en

bostad, utav den storlek, som i vajiliga fall ansetts böra tillkomma respektive befattningshavare.

Detta förhållande har givetvis medfört en ojämnhet i avlöningshänseende

mellan de två grupperna av tjänstemän, innehavare av bostad in natura och

uppbärare av kontant hyresersättning, i det att de förra såsom regel kunna anses

något bättre ställda än de senare. Kommittén har därför icke ansett det stridande

mot rättvisa och billighet, att vid fastställande av ett lönetillägg under fortsatt tilllämpning

av det nuvarande avlöningssystemet något mer tillgodose dem, vilka uppbära

kontant ersättning, än dem, som erhålla bostad av staten, särskilt som allenast

på detta sätt trygghet mot ett föregripande under vissa omständigheter av löneregleringens

resultat erhålles.

På denna grund har kommittén ej heller ansett sig kunna föreslå någon förhöj

ning av tillägget för dem, som av staten erhålla större bostad än ett rum och kök,

vare sig dessa tillhöra de obefordrade eller de befordrade grupperna. Den större och

bättre bostaden torde här få anses verka utjämnande.

Den förhöjning av det nu utgående lönetillägget, som kommittén med hänsyn

till vad ovan anförts är betänkt att föreslå, skulle för tjänsteman, vars ordinarie

arvode icke överstiger 1,020 kronor och som icke innehar bostad in natura, uppgå till

90 kronor; för tjänsteman inom samma arvodesgräns, vilken tilldelats bostad in natura

om högst 1 rum och kök, 60 kronor; samt för tjänsteman, vars ordinarie arvode

överstiger 1,020 kronor men icke 1,500 kronor och som uppbär kontant ersättning för

bostad och bränsle, 30 kronor.

I fråga om den hänsyn, som bör tagas till den andra här ovan återgivna huvudsynpunkten

för lönetilläggets bestämmande, eller önskemålet att undvika uppkomsten

av bristande överensstämmelse med nuvarande avlöningar vid övriga kommunikations
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

9

verk, ställer sig spörsmålet ganska invecklat såväl till följd av svårigheten att i vissa

fall bedöma, vilka befattningar inom de olika verken jämförelsen bör gälla, som ock

på grund av de djupgående olikformigbeter i fråga om löneskalor m. m., vilka de

skilda avlöningssystemen utvisa. I förra avseendet kan givetvis någon saklig prövning

icke företagas av denna kommitté, vars sammansättning bestämts allenast för

reglering av löneförhållandena inom ett av verken. Kommittén har emellertid till

utgångspunkt tagit en jämförelse mellan avlöningarna för å ena sidan den stora obefordrade

gruppen vid statens järnvägar, stationskarlsgruppen, och å andra sidan vardera

av de lägst avlönade grupperna vid postverket och telegrafverket, eller postvaktmästare

och postil joner samt stationsbiträden. I fråga om de befordrade grupperna

är utgångspunkten för jämförelsen givetvis ännu vanskligare även utan ett

ingående på arbetets värdesättande. Kommittén har härvidlag uppdragit en jämförelse

mellan den allmänna förmansgruppen vid statens järnvägar, stationsförmän

m. fl., och tjänstemännen i lägsta förmansställning vid postverket, förste postvaktmästare

och förste postiljoner. Som allmänt resultat av dessa jämförelser tillåter

sig kommittén att framhålla följande. Enär avlöningsskalorna för närvarande erbjuda

olikheter med hänsyn såväl till begynnelse- och slutavlöningar som till antalet

ålderstillägg, dessas belopp och tiden för deras erhållande, samt skiljaktiga bestämmelser

dessutom gälla i fråga om inkvarteringsersättning och ortstillägg, kan det icke

undvikas, att även vid en ganska obetydlig förhöjning av avlöningsbeloppen för

tjänstemännen vid statens järnvägar i enstaka fall de sammanlagda avlöningsförmånerna

vid detta verk komma att utvisa ett överskott i stället för ett förutvarande underskott

i jämförelse med de övriga verken, utan att dock härigenom i stort sett kan

anses hava uppkommit någon obehörig förskjutning till statsbanetjänstemännens förmån.

En ingående jämförelse av lönebeloppen å olika ortsgrupper och inom olika

åldersklasser giver för övrigt vid handen, att dylika enstaka växlingar av överskott

och underskott förekomma redan vid det nuvarande lönetillägget, ehuru detta ännu

mindre kan anses hava bragt de lägsta statsbanetjänstemännen i lönehänseende i

jämnhöjd med motsvarande befattningshavare vid postverket och telegrafverket.

Kommittén har upprättat jämförande tabeller för belysande av dessa förhållanden,

vilka tabeller bifogas '') och av kommittén i underdånighet åberopas. De avse,

vad statens järnvägar beträffar, sådana tjänstemän inom de upptagna kategorierna,

vilka uppbära kontant ersättning för bostad och bränsle. Till följd av den olika

grupperingen i dyrortshänseende av stationeringsorterna, som gäller för de olika

verken, har det varit nödvändigt att utföra jämförelsen för varje särskild ort,

där tjänstemän från såväl statens järnvägar som från ett av de andra verken äro

placerade.

Av tabellerna täcktes Kungl. Maj:t finna, att, såsom förut antytts, den här

ovan ifrågasatta förhöjningen av det tillfälliga lönetillägget väl i en del fall

skulle förändra nuvarande underskott för statsbanepersonalen till överskott eller ock

öka befintligt överskott, men att ock, särskilt vad de äldre årsklasserna beträffar, en

bestämd övervikt fortfarande komme att ligga hos postverket och telegrafverket.

Kommittén har ock vid ett avvägande av den inbördes vikten utav de olika begränsande

faktorerna, den blivande löneregleringen och hänsynen till de övriga verken,

ansett den förstnämnda vara av den betydelse, att ifrågavarande smärre förskjutningar

till statsbanetjänstemännens förmån icke böra förhindra lönetillskottets bestämmande

enligt de grunder, som nyss angivits.

Kommittén har jämväl övervägt, huruvida det ur här ovan angivna synpunkter

skulle kunna anses befogat att föreslå tillfälligt lönetillägg även för tjänstemän

J) Bil. A till detta protokoll.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 217 käft. (Nr 242.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

med högre arvode än 1,500 kronor eller huruvida det läte sig göra, att jämväl de

tjänstemän av högre grad, vilkas arvoden uppgå till samma belopp som de till lönetillägg

berättigade tjänstemännens av lägre grad, tilldelades dylikt tillägg. I båda

dessa hänseenden har kommittén emellertid icke funnit sig kunna föreslå någon förändring

av vad nu gäller. Med allt beaktande särskilt av de lägst avlönade tjänstemännens

av högre grad behov av löneförbättring har kommittén icke ansett sig kunna

åsidosätta det förhållandet, att begynnelseavlöningarna för de lägsta grupperna av

dylika tjänstemän inom de båda övriga här ovan omnämnda verken, eller vid postverket

postexpeditörerna och vid telegrafverket assistenterna, för närvarande äro, å

billigaste ort, desamma som för stationsskrivare och kontorsskrivare vid statens järnvägar.

Önskemålet att undvika uppenbara rubbningar i förhållandet till de övriga

verken utgör därför ett hinder för kommittén att föreslå tilldelandet av tillfälligt

lönetillägg åt de lägst avlönade tjänstemännen av högre grad. Vad angår arvoden

över 1,500 kronor för tjänstemännen av lägre grad så kan, utom ovan angivna synpunkter

för begränsningen, även tagas i betraktande att ålderstilläggen från nämnda

arvode och uppåt i intet fall äro lägre än 300 kronor, och att behovet av tillfälligt

lönetillägg därför får anses vara något mindre trängande efter ett överskridande av

nämnda arvodesgräns.»

På grund av det sålunda anförda har kommittén tillstyrkt, att

Kungl. Magt måtte föreslå innevarande års riksdag att för år 1917 bevilja

ett tillfälligt lönetillägg till nedannämnda ordinarie tjänstemän av

lägre grad vid statens järnvägar att utgå efter följande grunder:

till tjänsteman, vars arvode icke överstiger 1,020 kronor och som

därjämte uppbär kontant ersättning för bostad och bränsle, 210 kronor;

till tjänsteman, vars arvode icke överstiger 1,020 kronor och som

därjämte innehar bostad in natura om högst ett rum och kök, 180

kronor;

till tjänsteman, vars arvode överstiger 1,020 men icke 1,140 kronor

och som därjämte uppbär kontant ersättning för bostad och bränsle,

150 kronor;

till tjänsteman, vars arvode överstiger 1,140 men ej 1,380 kronor

och som därjämte uppbär kontant ersättning för bostad och bränsle,

120 kronor;

till tjänsteman, vars arvode icke överstiger 1,020 kronor och som

därjämte innehar bostad in natura av högre storlek än ett rum och kök,

120 kronor;

till tjänsteman, vars arvode utgör 1,140 kronor och som därjämte

innehar bostad in natura, 120 kronor;

till tjänsteman, vars arvode utgör 1,500 kronor och som därjämte

uppbär kontant ersättning för bostad och bränsle, 90 kronor;

till tjänsteman, vars arvode överstiger 1,140 men icke 1,380 kronor

och som därjämte innehar bostad in natura, 90 kronor; samt

till tjänsteman, vars arvode utgör 1,500 kronor och som därjämte

innehar bostad in natura, 60 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition Nr 242.

11

Den ekonomiska innebörden av ifrågavarande förslag, anbragt å

1916 års avlöningsstat, bar av kommittén beräknats till 2,181,900

kronor, av vilket belopp 1,509,180 kronor motsvarar nu utgående tillfälligt

lönetillägg och 672,720 kronor den av kommittén föreslagna förhöjningen.

Två ledamöter av kommittén, direktören A. Kampb och ledamoten Eeservation.

av riksdagens andra kammare, rådmannen A. Westman hava hyst en

från kommitténs flertal avvikande mening. I avgiven reservation hava

de yttrat sig sålunda:

»Kommitténs beslut att föreslå en höjning i vissa avseenden av nu utgående

tillfälliga lönetillägg kan icke av oss biträdas.

Såsom kommittén framhåller, är ifrågavarande lönetillägg att betrakta såsom

eu provisorisk avlöningsförbättring i avvaktan på den definitiva regleringens genomförande.

Att under pågående utredning rörande den senare låta personalen komma

i åtnjutande av en del utav den löneförhöjning, som kan bliva resultatet av löneregleringen,

är emellertid en åtgärd, som endast undantagsvis bör ifrågakomma och

som i varje fall måste vidtagas med den största försiktighet. Då kommittén år

1914 tillstyrkte beviljande av det nuvarande tillägget, skedde detta ock med stor

tvekan samt huvudsakligen på den grund, att regleringens genomförande syntes

komma att kräva avsevärd tid. Det ansågs då billigt, att den personal, vilken

till följd av de stegrade levnadskostnaderna mest vore i behov av en löneförbättring,

erhölle en så långt gående förhöjning, som kunde anses tillrådlig med hänsyn

till den slutliga regleringen. Denna synpunkt är det av vikt att alltjämt

fasthålla.

Tillser man då närmare, vilka omständigheter, som i allmänhet böra vara normerande

för förhållandet mellan ett tillfälligt lönetillägg och den slutliga löneregleringen,

är det till en början givet, att ett direkt föregripande av den senare ej får

äga rum. Ett dylikt föregripande sker givetvis, om man så ökar de utgående avlöningarna

genom tillfälligt lönetillägg, att de vid en slutlig reglering avsedda lönebeloppen

överskridas. Men det kan icke heller anses överensstämmande med klok förtänksamhet

att utan särskilt trängande skäl under väntetiden höja de utgående löneförmånerna

till samma eller i det närmaste lika stort belopp, som man anser sig

hava anledning antaga bliva slutresultatet av löneregleringen. Det är nämligen ett

av erfarenheten vid upprepade tillfällen bestyrkt förhållande, att en tillfällig löneförbättring

av personalen närmast betraktas icke såsom en verklig del utav den

löneförbättring, som med regleringen avses, utan i stället såsom en förmån, tillhörande

de gamla avlöningsbestämmelser, i vilka förhöjning genom löneregleringen förväntas.

Av större betydelse är emellertid svårigheten att på förhand bestämma

verkningarna på varje punkt i ett ordnat lönesystem av en förhöjning i avlöningen

till en viss grupp av befattningshavare, då denna förhöjning närmar sig eller så gott

som sammanfaller med det maximum, som kan tänkas ifrågakomma vid regleringen.

Det sistnämnda är enligt vår mening fallet beträffande kommittémajoritetens här

föreliggande förslag. Då statsmakterna icke haft tillfälle att pröva de olika grunderna

för det slutliga förslaget, skulle ett bifall till det av kommitténs majoritet

nu förordade provisoriska lönetillägget därför i själva verket innebära, att statsmakterna

avhände sig rätten att fullständigt obundna pröva samma förslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 242.

Man kan emellertid vid sidan härav uppställa frågan, huruvida en förhöjning

av lönetillägget i och för sig ur synpunkten av personalens behov kan anses så

trängande nödvändig, att ovan angivna betänkligheter böra få falla. Härvid har

man, såsom ock kommitténs majoritet framhållit, att helt och hållet bortse från de

av kriget framkallade exceptionella förhållandena, gent emot vilka särskilda åtgärder

påkallats. Förutsatt således, att de omständigheter, som kunna inverka på bedömandet

av detta spörsmål, skola hänföra sig till normala förhållanden, sådana de förelågo

före krigsutbrottet, torde frågan böra besvaras nekande. Det nu utgående lönetillägget

bestämdes nämligen, såsom förut antytts, år 1914 till så högt belopp, som

då ansågs tillrådligt, och några särskilda omständigheter, som skulle föranleda en

förhöjning för närvarande, kunna icke anses föreligga, dm man fasthåller därvid,

att fråga icke är om en definitiv lönereglering utan om ett tillfälligt lönetillägg.

Till närmare belysande av vår uppfattning om att det nu utgående lönetilllägget

såsom sådant är på ett i det stora hela tillfredsställande sätt avpassat kunna

följande sifferuppgifter anföras.

Enligt 1907 års avlöningsreglemente uppbär den s. k. stationskarlsgruppen i

begynnelseavlöning å billigaste ort i arvode 840 kronor, i beklädnadsersättning 120

kronor samt — därest bostad in natura ej erhålles — i ersättning för bostad och

bränsle 168 kronor, tillhopa 1,128 kronor. Härtill kommer nu utgående tillfälligt

lönetillägg av 120 kronor, vadan summan bliver 1,248 kronor. Enligt de av socialstyrelsen

upprättade tabeller, som tillhandahållits kommittén, skulle den genomsnittliga

ökningen i levnadskostnaderna för ett mindre hushåll under tiden från år 1905

— det sista år, för vilket statistik i ämnet var tillgänglig för 1906 års löneregleringskommitté

— till och med år 1913 utgöra omkring 14,5 %. En motsvarande

förhöjning av avlöningsbeloppet 1,128 kronor skulle utgöra 163 kronor 20 öre, sålunda

endast 43 kronor 20 öre mer än nu utgående lönetillägg av 120 kronor. Härvid

är dock att märka, att 1907 års avlöningar för statsbanepersonalen icke tillmätts

endast för det då föreliggande behovet, utan, såsom 1906 års löneregleringskommitté

även framhållit, avsetts att gälla för en längre tid med därunder motsedd ökning i

levnadskostnaderna, under det att å andra sidan ett tillfälligt lönetillägg avpassas

för att gälla endast en kortare tid. Vidare torde hänsyn böra tagas även därtill,

att av befattningshavarna i de lägsta avlöningsgrupperna något över 50 % av staten

erhålla bostad in natura jämte bränsle. Beräknas även för dessa sist avsedda tjänstemän

utgiftsökningen till 14,5 %, ehuru för dem den avsevärda stegringen i hyresoch

bränslepris saknar betydelse, så erhåller man ett belopp av 139 kronor 20 öre

(eller 14,5 % å den kontanta avlöningen 960 kronor) såsom den förhöjning, vilken

motsvarar den totala stegringen i levnadskostnaderna för ifrågavarande tjänstemän,

eller ett belopp, vilket med endast 19 kronor 20 öre överstiger det nu utgående tilllägget

av 120 kronor. Utan att tillmäta dessa siffror allt för stor betydelse kan

man dock anse dem med rätt mycken tydlighet hänvisa på, att eu sådan förhöjning

av det tillfälliga lönetillägget, som kommitténs majoritet föreslår, icke kan anses

välgrundad, då man fasthåller vid den ovan angivna tillfälliga naturen av samma

tillägg.

Det nyssberörda förhållandet, att en del av personalen erhåller bostad in natura,

under det att andra tilldelas kontant inkvarteringsersättning, har för övrigt av

kommittén lagts till grund för en genomförd olikhet beträffande det föreslagna lönetillägget.

Ifrågasättag kan emellertid, om denna skillnad i allo är rättvis och av de

verkliga förhållandena betingad. Visserligen har bostad in natura med bränsle i all
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

mänhet ett större värde än inkvarteringsersättningen, men detta förhållande förändras

i vissa fall ej oväsentligt, då vederbörande tjänsteman uppnår högsta löneklass.

Enligt av järnvägsstyrelsen verkställd utredning uppgår värdet av ett rum och kök

jämte bränsle å billigaste ort till omkring 219 kronor. Den inkvarteringsersättning,

som inom samma ortsgrupper utbetalas till en stationskarl i högsta löneklassen, utgör

emellertid 228 kronor. Huruvida det i nu anförda fall innebär någon ekonomisk

fördel att erhålla av staten upplåten bostad synes därför tvivelaktigt, men likväl

skulle en tjänsteman med dylik bostad och i den avlöningsklass, som nyss angivits,

enligt kommitténs förslag tilldelas ett lägre lönetillägg än den, som uppbär kontant

inkvarteringsersättning. Härjämte kan anmärkas, att av dem, som uppbära dylik

ersättning, en stor del ännu icke torde hava bildat familj, varför det även av

denna anledning synes mindre tilltalande att tilldela ifrågavarande grupp ett högre

provisoriskt tillägg än den, som erhåller bostad in natura och som till större delen

torde bestå av gifta tjänstemän.

Härmed torde i huvudsak de omständigheter vara berörda, som med hänsyn

till frågans allmänna läge och till den avsedda löneregleringen för statens järnvägars

personal enligt vårt förmenande göra, att en förhöjning för närvarande av det utgående

lönetillägget icke bör ifrågakomma. Såsom den mest avgörande synpunkten

härvidlag torde måhända dock få betraktas det i den nådiga remissen sist anförda

villkoret, eller att bristande överensstämmelse med nuvarande avlöningar vid övriga

kommunikationsverk icke bör uppkomma. Sedan numera den uppfattningen trängt

igenom, att de olika avlöningsreglementena för kommunikationsverken jämte tullverket

med däri förekommande löneskalor böra sättas i ett enhetligt system samt förberedande

åtgärder härför vidtagits, är det av största vikt, att icke hela detta arbete

förryckes genom vidtagande under tiden av förhöjningar i de vid något av dessa

verk nu utgående lönerna. Att fara för ett dylikt förryckande kan uppstå genom en

förhöjning av lönetillägget till den lägst avlönade statsbanepersonalen torde framgå

av följande exempel, med vilka åsyftas att belysa verkningarna i båda de uti nådiga

remissen berörda särskilda avseendena.

Till den lägst avlönade gruppen vid postverket (postvaktmästare, postiljoner)

utgår för närvarande å plats, där dyrortstillägg ej åtnjutes, en begynnelseavlöning

av 1,200 kronor, vartill kommer fri beklädnad, vilken här liksom för järn vägspersonalen

upptages till ett belopp av 120 kronor; således tillsammans 1,320 kronor.

Med detta belopp har man att jämföra den begynnelseavlöning, som för närvarande

vid statens järnvägar åtnjutes av stationskarlsgruppen och vilken, enligt vad förut

sagts, å billigaste ort uppgår till 1,248 kronor. Därest, såsom kommitténs majoritet

föreslagit, detta senare belopp skulle genom en ökning av det tillfälliga lönetillägget

höjas med 90 kronor eller till 1,338 kronor, skulle således begynnelseavlöningen för

grupp I vid statens järnvägar komma att med 18 kronor överstiga begynnelseavlöningen

för grupp I vid postverket.

För att i någon mån belysa den inverkan, en dylik förhöjning kan komma att

utöva vid uppgörande av ett gemensamt avlöningsreglemente för kommunikationsverken,

torde här höra erinras om, att nu gällande avlöningsbestämmelser för postverket

fastställdes så sent som år 1913. Vid avgivande av förslaget härtill yttrades,

att »generalpoststyrelsen och de sakkunniga efter långvarigt och ingående dryftande

av alla på frågan inverkande omständigheter kommit till den ståndpunkten, att det

vid nu ifrågavarande lönereglering bör gälla att söka tillse, att posttjänstemännen

av lägre grad inpassas i de av statsmakterna för de båda andra s. k. kommunikationsverken

fastställda moderna lönesystem å plats, där posttjänstemännen med hän
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

syn till arten och beskaffenheten av sitt arbete samt det därmed förenade ansvaret

rätteligen böra ställas i avlöningshänseende.» På grundvalen av detta yttrande föreslogos

de lönebelopp, som nu utgå till postverkets funktionärer och som av föredragande

departementschefen tillstyrktes under uttalande av, att »med dessa löneförmåner

torde man kunna säga, att förste postvaktmästarne och postvaktmästarne

erhålla en avlöning, som är skäligen utmätt i förhållande till jämförliga befattningshavare

i andra verk». Det är att märka, att när dessa uttalanden fälldes, stationskarlsgruppen

vid statens järnvägar uppbar 120 kronor mindre än för närvarande,

enär något tillfälligt lönetillägg då ej utgick. Utan att ingå i något bedömande av,

huruvida de återgivna uttalandena vid nuvarande tidpunkt i allo äga giltighet, torde

man genom desamma få anse ådagalagt, att en ytterligare provisorisk löneförhöjning

till stationskarlsgruppen vid statens järnvägar icke blott kan föregripa den blivande

löneregleringen utan ock förrycka den ställning i lön e avseen de, som befattningshavarna

vid postverket och vid statens järnvägar kunna befinnas böra intaga i förhållande

till varandra.

Även om man utgår ifrån att stationskarlsgruppen i avlöningshänseende bör

likställas med postvaktmästargruppen, något som tillsvidare torde vara vanskligt att

med bestämdhet yttra sig om, visar emellertid en närmare granskning, att skillnaden

i utgående avlöningsförmåner för närvarande i åtskilliga fall är vida mindre än de

ovan angivna siffrorna 1,248 och 1,320 kronor utvisa. Det förstnämnda beloppet åtnjutes

nämligen endast av sådana tjänstemän vid statens järnvägar, som äro stationerade

å billigaste orter enligt den vid detta verk gällande ortsindelningen. På dylika

platser finnas emellertid endast i några enstaka fall postvaktmästare anställda.

Å orter, där dessa senare uppbära avlöning utan ortstillägg, tillkommer i regel för

stationskarlsgruppen en förhöjning i inkvarteringsersättningen av 42 å 84 kronor.

Vidare torde hänsyn böra tagas därtill, att befattningshavare vid statens järnvägar

åtnjuta en förmån, som icke tillkommer tjänstemännen vid övriga verk, bestående

därutinnan, att de förra äga rätt till, förutom fria resor för sig själva å statens och

enskilda järnvägar, jämväl fria resor för familjemedlemmar jämte fria varutransporter

å statens järnvägar, en förmån, som särskilt i dyrtider för ett betydande antal befattningshavare

är av verkligt ekonomiskt värde.

Slutligen kan påpekas, att den av kommittén tilltänkta omläggningen av avlöningssystemet

därhän, att förmånen av fri bostad såsom självständig avlöningsform

upphör och att hyra i stället skall erläggas av dem, som erhålla bostad av staten,

i och för sig påkallar en förhöjning av lönerna, något som i detta sammanhang är

förtjänt av ett visst beaktande. Insättes det ovan angivna värdet å ett rum och

kök jämte bränsle, 219 kronor, i nuvarande lönestat för de lägst avlönade av stationskarlsgruppen,

erhållas följande siffror: arvode 840 kronor, beklädnadsersättning

120 kronor, tillfälligt lönetillägg 120 kronor, hyra för ett rum och kök med bränsle

219 kronor, eller tillsammans 1,299 kronor. Lägges härtill den av kommitténs majoritet

föreslagna förhöjning för dem, som åtnjuta fri bostad, 60 kronor, ernås ett

belopp av 1,359 kronor. Detta bleve då den lägsta siffra, med vilken man vid den

slutliga löneregleringen hade att jämföra nuvarande lägsta löner vid de närstående

verken. Av dessa har utav oss hittills endast berörts postverket. Vid telegrafverket

utgår avlöningen för grupp I (stationsbiträden) i lägsta lönegraden med inalles

1,245 kronor och ställer sig således lägre än redan nu utgående avlöningsförmåner i

motsvarande lönegrad till stationskarlsgruppen.

Att ingå på några andra jämförelser än beträffande de lägsta inom de obefordrade

huvudgrupperna förekommande avlöningsbeloppen torde vara överflödigt, då

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

det i varje lönesystem är just dessa, som bliva grundläggande för hela löneskalan.

Den minsta förändring i de lägsta lönesiffrorna medför nämligen oundvikliga konsekvenser

beträffande avlöningsskalan i övrigt.

Då av det anförda enligt vårt förmenande framgår, att omständigheterna i stort

sett icke äro sådana, att de påkalla en förhöjning av nu utgående tillfälligt lönetillägg,

och da en sådan förhöjning dessutom lätteligen kan föregripa den slutliga

regleringen av löneförhållandena ävensom åstadkomma bristande överensstämmelse

med nuvarande avlöningar vid övriga kommunikationsverk, hava vi ansett, att kommittén

bort avstyrka proposition om beviljande av ett högre tillfälligt lönetillägg än

det nu utgående åt den här ifrågavarande järnvägspersonalen.»

Till följd av remiss har järnvägsstyrelsen den 11 mars 1916 avgivit

utlåtande över kommitténs förslag.

Styrelsen har därvid yttrat sig sålunda:

»Med hänsyn till att löneregleringen för statens järnvägars lägre personal synes

komma att uppskjutas längre än vad som hittills kunnat antagas, finner styrelsen

starka skäl tala för en förhöjning av det nu utgående tillfälliga lönetillägget, för

såvitt detta kan ske utan att härigenom den slutliga regleringen föregripes. Kommittén

har i detta avseende i den hit remitterade skrivelsen meddelat, att de av

kommittén föreslagna beloppen äro så avvägda, att ett dylikt föregripande icke äger

rym, därest den slutliga regleringen kommer att ske i enlighet med de grunder, som

av kommittén utarbetats.

Beträffande den av kommittén förordade skillnaden i avseende å lönetilläggets

belopp mellan befattningshavare, som innehava fri bostad, och dem, vilka uppbära

kontant hyresersättning, yttrar kommittén, under framhållande, att de förra såsom

regel kunna anses något bättre ställda än de senare, att kommittén icke ansett det

stridande mot rättvisa och billighet att vid fastställande av ett lönetillägg under

fortsatt tillämpning av det nuvarande avlöningssystemet något mera tillgodose dem,

vilka uppbära kontant ersättning, än dem, som erhålla bostad av staten, särskilt som

allenast på detta sätt trygghet mot ett föregripande under vissa omständigheter av

löneregleringens resultat erhålles.

Av vad kommittén sålunda yttrat synes det styrelsen framgå, att de av kommittén

föreslagna grunderna, efter vilka det förhöjda lönetillägget skulle utgå, så

nära ansluta sig till det avlöningssystem, som kommittén kommer att föreslå, att en

rubbning av berörda grunder kan tänkas komma att inverka störande på den slutliga

löneregleringen.

Vid sådant förhållande och då styrelsen saknar kännedom om den närmare utformningen

av kommitténs lönesystem, finner sig styrelsen icke kunna i detalj ingå

i prövning av de utav kommittén föreslagna grunderna för lönetillägget, utan måste

i huvudsak inskränka sig till att uttala sig beträffande de föreslagna beloppens skälighet

över huvud taget. I detta avseende får styrelsen tillkännagiva, att styrelsen,

i den mån styrelsen nu kan bedöma frågan, icke finner anledning till erinran mot

förslaget. Styrelsen vill dock härvidlag uttryckligen framhålla, att styrelsen härigenom

icke får anses hava godkänt de principer, som ytterst ligga till grund för

samma förslag.

I ett avseende anser sig styrelsen böra förorda en avvikelse från grunderna i

förslaget, nämligen i fråga om den skillnad, som i detsamma göres i fråga om löne
-

Järnvägs

styrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 •

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

tilläggets belopp mellan sådana befattningshavare, som innehava fri bostad om ett

rum och kök, å ena, samt dem, som innehava två rum och kök, å andra sidan.

Styrelsens erinran härutinnan avser särskilt befattningshavare inom lägsta avlöningsgruppen,

vilka såsom bostad in natura i regeln innehava ett rum och kök,

ehuru de, där så kan finnas anordnat i nyare boställshus, ibland kunna tilldelas två

rum och kök. Då det totala utrymmet i nu ifrågavarande olika slag av bostäder är

ungefär detsamma och bostäderna alltså, betraktade såsom löneförmån, kunna i stort

sett anses likvärdiga eller i allt fall skilja sig mindre från varandra än vad fallet

ofta kan vara med en äldre och en nyare enrumslägenhet, finner styrelsen ingen

anledning föreligga att i löneregleringsfrågans nuvarande skede, på sätt kommittén

föreslagit, låta ett lönetillägg utgå med lägre belopp för sådana befattningshavare i

lägsta avlöningsgruppen, vilka innehava tjänstebostad om två rum och kök, än för

motsvarande befattningshavare med tjänstebostad om ett rum och kök.

Med befattningshavare inom lägsta avlöningsgruppen, som hava fri bostad, torde

ifråga om lönetilläggets belopp böra likställas sådana befattningshavare i högre avlöningsgrupp

än den lägsta, vilka i regeln såsom tjänstebostad pläga erhålla två rum

och kök, men av någon anledning endast tilldelats ett rum och kök eller också en

sådan tvårumslägenhet, att densamma i avseende å det totala utrymmet kan anses

likvärdig med en lägenhet om ett rum och kök. Härvidlag synas de av styrelsen

meddelade föreskrifterna för uppgörande av förslag till boställsbyggnader ävensom

för byggnadernas uppförande vid statens järnvägar kunna tjäna till ledning. Enligt

dessa föreskrifter bör golvytan för en för banvakter, stationskarlar m. fl. avsedd

lägenhet om två rum och kök icke överstiga 52 kvm. ,

Enligt vad styrelsen under hand inhämtat, kommer den av styrelsen föreslagha

ändringen icke att medföra någon störande inverkan å den blivande löneregleringen.

I motsats mot kommittén finner sig styrelsen böra förorda, att tjänstemän av

högre grad, som innehava arvode av högst 1,500 kronor, erhålla lönetillägg efter

samma grunder, som enligt förslaget skulle gälla för tjänstemän av lägre grad. Den

av kommittén emot en dylik anordning framförda betänkligheten, hämtad från en

jämförelse med tjänstemän i motsvarande ställning vid post- och telegrafverken, synes

styrelsen böra vinna mindre beaktande än den synpunkten, att likformighet i avlöningsförmåner

bör råda inom samma verk; och från denna synpunkt torde det vara

överensstämmande med billighet och rättvisa att all personal med arvode understigande

ett visst maximum, oavsett tjänstegraden, kommer i åtnjutande av lönetillägg.

En utsträckning av rätten till lönetillägg till nyssnämnda personalgrupp motsvarar

en kostnad av omkring 32,000 kronor.

På sätt styrelsen i sin underdåniga skrivelse i ämnet den 14 december 1915

framhållit, har styrelsen i förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens

järnvägar för år 1917 medräknat den utgift, omkring 1,500,000 kronor, som

motsvarar kostnaden för tillfälligt lönetillägg för år 1917 enligt nu gällande grunder.

I händelse av bifall till det nu föreliggande förslaget kommer denna utgift att ökas

med dels det belopp, som enligt kommitténs beräkning motsvarar den av kommittén

föreslagna förhöjningen eller 672,720 kronor, dels ock den av styrelsen beräknade

kostnaden för utbetalande av lönetillägg även till tjänstemän av högre grad med

arvode av högst 1,500 kronor eller omkring 32,000 kronor. Berörda utgiftsökning,

tillsammans omkring 704,700 kronor, torde emellertid icke böra tillmätas alltför stor

betydelse med hänsyn till osäkerheten under nuvarande förhållanden av de gjorda

beräkningarna av den behållna inkomsten av statens järnvägar.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 242.

17

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen förordat, att ett

förhöjt lönetillägg i enlighet med nedanstående grunder måtte, räknat

från och med den 1 januari 1917, utgå till ordinarie tjänstemän av

högre och lägre grad vid statens järnvägar med arvode icke överstigande

1,500 kronor:

a) till ordinarie tjänsteman, vilkens arvode icke överstiger 1,020

kronor och som därjämte uppbär kontant ersättning för bostad och

bränsle, 210 kronor;

b) till ordinarie tjänsteman, tillhörande lägsta avlöningsgruppen

(arvode 840—1,140 kronor), vilkens arvode icke överstiger 1,020 kronor

och som därjämte innehar bostad in natura, 180 kronor;

c) till ordinarie tjänsteman, tillhörande högre avlöningsgrupp än

som i b) sägs, vilkens arvode icke överstiger 1,020 kronor och som

därjämte innehar bostad in natura om högst ett rum och kök eller en

därmed likvärdig lägenhet om två rum och kök, 180 kronor;

d) till ordinarie tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,020 men

icke 1,140 kronor och som därjämte uppbär kontant ersättning för bostad

och bränsle, 150 kronor;

e) till ordinarie tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,140 men

ej 1,380 kronor och som därjämte uppbär kontant ersättning för bostad

och bränsle, 120 kronor;

f) till ordinarie tjänsteman, tillhörande högre avlöningsgrupp än

som i b) sägs, vilkens arvode icke överstiger 1,020 kronor och som

därjämte innehar bostad in natura av högre storlek än som i c) angivits,

120 kronor;

g) till ordinarie tjänsteman, vilkens arvode utgör 1,140 kronor och

som därjämte innehar bostad in natura, 120 kronor;

h) till ordinarie tjänsteman, vilkens arvode utgör 1,500 kronor och

som därjämte uppbär kontant ersättning för bostad och bränsle, 90

kronor;

i) till ordinarie tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,140 men

icke 1,380 kronor och som därjämte innehar bostad in natura, 90

kronor; samt

j) till ordinarie tjänsteman, vilkens arvode utgör 1,500 kronor och

som därjämte innehar bostad in natura, 60 kronor.

Järnvägsfullmäktige, grosshandlaren J. A. Waller och bruksdisponenten

O. M. Strömberg hava varit skiljaktiga från styrelsens beslut

och förenat sig om följande yttrande:

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 217 käft. (Nr 242.)

Reservation.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

»Yi finna oss icke kunna biträda järnvägsstyrelsens beslut att hos Kungl.

Maj:t hemställa om förhöjning av nu utgående tillfälliga lönetillägg åt viss ordinarie

personal vid statens järnvägar i huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1914 års

kommitté angående löneförhållandena vid statens järnvägar den 2 februari 1916 avgivet

förslag.

Vid det förhållande att redan nu utgående lönetillägg beräknats ungefär motsvara

den intill tiden närmast före krigsutbrottet 1914 uppkomna fördyringen av

levnadskostnaderna; att den under och genom kriget uppkomna fördyring av samma

kostnader torde komma att föranleda särskilt krigstidstillägg åt personalen; samt att

det ej torde kunna undgås, att statsmakterna vid fattande av beslut rörande den

förestående definitiva löneregleringen komma att känna sig i viss mån bundna av

ett i förväg beslutat lönetillägg, som, att döma av kommitténs uttalanden, synes

nära sammanfalla med kommitténs tillämnade förslag till slutgiltiga avlöningsbestämmelser;

anse vi nämligen att tillräckliga skäl för tillstyrkande av ifrågavarande förhöjning

i lönetillägget icke nu föreligga.»

Då det gäller att taga ståndpunkt till frågan, huruvida en förhöjning

av det till viss personal vid statens järnvägar utgående tillfälliga

avlöningstillägget bör äga rum, har man i första hand att klargöra för

sig de motiv, som föranlett, att detta tillägg över huvud taget beviljats.

Dessa motiv lära utan tvivel hava varit desamma, som orsakat tillsättandet

av omförmälda 1914 års kommitté för reglering av vissa löneförhållanden

vid statens järnvägar, nämligen dels den väsentliga stegringen av levnadskostnaderna

efter genomförandet år 1907 av senaste lönereglering

för statsbanepersonalen, dels det i förhållande till motsvarande personal

vid post- och telegrafverken oförmånliga läge i lönehänseende, vari järnvägspersonalen

kommit, sedan löneregleringar för personal vid nämnda

bägge verk efter berörda tidpunkt ägt rum. Dessa bägge omständigheter

torde hava ansetts vara av den påfallande beskaffenhet, att 1914 års

senare riksdag, med behjärtande av särskilt den lägre järnvägspersonalens

ställning, funnit den då beräknade tidpunkten — tidigast år 1917 —

för genomförandet av den definitiva löneregleringen så jämförelsevis avlägsen,

att ett tillfälligt avlöningstillägg borde beredas sistnämnda personal.

Vid avvägandet av detta avlöningstillägg gällde det emellertid

givetvis att noga tillse, att genom en dylik åtgärd den blivande definitiva

regleringen icke i något avseende komme att föregripas. På grund därav

och då arbetena inom 1914 års kommitté vid tidpunkten för behandlingen

av frågan om detta tillfälliga avlöningstillägg helt naturligt ännu befunno

sig på ett allenast förberedande stadium, ansåg sig kommittén vid

avgivande av sitt sedermera av järnvägsstyrelsen tillstyrkta och av riksdagen

godkända förslag i ämnet böra stanna vid att föreslå jämförelsevis

strängt begränsade belopp.

Den nuvarande provisoriska regleringen torde sålunda kunna sägas

hava dikterats av den uppfattningen, att man billigtvis borde låta den

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:tf/ Nåd. Proposition Nr 242.

mest behövande personalen omedelbart komma i åtnjutande av eu del av

den blivande definitiva löneökningen, men att denna del tillika borde

avvägas med sådan försiktighet, att ett föregripande av den definitiva

löneregleringen under inga omständigheter behövde befaras.

Reservanterna inom såväl 1914 års kommitté som järnvägsstyrelsen

synas emellertid vid behandlingen av den föreliggande frågan hava

tagit till utgångspunkt, att det nu utgående avlöningstillägget beräknats

att, närmare än som enligt min uppfattning kan anses hava varit fallet,

motsvara den intill tiden för dess beviljande uppkomna fördyringen av

levnadskostnaderna. Bland annat på grund därav samt med hänsyn till

det förhållandet, att en särskild så kallad krigstidshjälp ifrågasatts skola

beredas vissa statstjänare, hava dessa reservanter ansett sig icke kunna

biträda kommitténs förslag om förhöjning av det tillfälliga lönetillägget.

År den av mig förut återgivna uppfattningen av sakläget — såsom

jag håller före — den riktiga, synes emellertid vad reservanterna i nu

förevarande hänseende anfört ej kunna tillerkännas avgörande betydelse.

Man torde icke kunna annat än dela 1914 års kommittés uppfattning

att, därest det statsfinansiella läget och förhållandena i övrigt varit sådana,

att den definitiva lönereformen redan nu kunnat verkställas, detta

ur synpunkten av personalens allmänna behov av förbättrade avlöningsvillkor

måste anses hava varit behövligt och av omständigheterna påkallat.

Med hänsyn härtill och då mellankomma omständigheter — å ena

sidan tidsläget och å den andra sidan den åt förutnämnda 1915 års kommission

anförtrodda utredningen om gemensamma avlöningsbestämmelser,

vars slutförande torde böra avvaktas — lära komma att medföra en till

sin omfattning ännu icke fullt beräknelig förskjutning av tidpunkten för

den definitiva löneregleringen, synes mig 1914 års kommitté hava rätt

i sin uppfattning, att frågan om förhöjning av det nuvarande avlöningstillägget

ur allmänna grunder bör behjärtas.

Vid bestämmandet av det belopp, varmed ifrågavarande avlöningstillägg

sålunda må anses böra förhöjas, har man, såsom 1914 års kommitté

anmärkt, särskilt att tillse, att man ej föregriper den definitiva

löneregleringen, samt att taga vederbörlig hänsyn till de övriga kommunikationsverkens

avlöningsförhållanden.

I det förra avseendet har kommittén anfört, att de belopp, kommittén

på förut angivet sätt föreslagit, icke innebure ett föregripande av

den slutliga regleringen, därest densamma komme att ske i enlighet med

de grunder, som av kommittén utarbetats.

Reservanterna inom kommittén hava å sin sida betonat svårigheten att

på förhand bestämma verkningarna på varje punkt i ett ordnat lönesystem

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

av en förhöjning'' i avlöningen till en viss grupp befattningshavare, då

denna förhöjning närmar sig eller så gott som sammanfaller med det

maximum, som kan tänkas ifrågakomma vid regleringen. Det kan

icke bestridas, att denna tankegång äger berättigande. Visserligen

skulle en förhöjning enligt kommitténs förslag med respektive 90, 60

och 30 kronor, allt efter arvodets storlek och bostadsförmånens beskaffenhet,

efter vad som uppgivits, icke komma att föregripa en definitiv

reglering enligt de grunder, kommittén tänkt sig. Förvisso kräver

emellertid tillbörlig försiktighet, att man icke nu går så långt, att man

betager sig möjligheten att fullt oberoende bedöma löneregleringsfrågan

för statsbanepersonalen, då den omsider framlägges för definitiv lösning.

För tillgodoseende av detta krav skulle jag för min del vilja ifrågasätta,

att beloppen för förhöjningen komma att utgöra respektive 60, 40 och

20 kronor. Stannar man vid sålunda begränsade belopp, torde, särskilt

med hänsyn till den skillnad, som gjorts mellan befattningshavare, som

uppbära kontant hyresersättning, och de, som åtnjuta bostad in natura,

några farhågor ur nu förevarande synpunkt icke behöva förefinnas.

En synpunkt, vid vilken reservanterna inom kommittén synas lägga

en viss vikt, är den, att, såsom de uttrycka sig, eu tillfällig avlöningsförbättring

åt personalen närmast betraktas icke såsom en verklig del

utav den löneförbättring, som med regleringen avses, utan i stället såsom

en förmån, tillhörande de gamla avlöningsbestämmelser, i vilka förhöjning

genom löneregleringen förväntas. Denna farhåga synes mig

knappast grundad. Sett mot bakgrunden av vad jag nyss anfört i

fråga om de allmänna skälen för det tillfälliga avlöningstillägget, torde

det vara alldeles klart, att detta tillägg i hela sin omfattning skall inräknas

bland de förmåner, som en definitiv reglering kan komma att

medföra.

Vidare hava reservanterna ansett, att med kommitténs förslag det

skulle uppstå fara, att förhållandet till avlöningarna för befattningshavare

vid övriga kommunikationsverk skulle förryckas.

I anledning av denna invändning må erinras, att kommittén själv

betonat, hurusom det är ganska invecklat att undvika bristande överensstämmelse

därutinnan, såväl till följd av svårigheten att i vissa tall

bedöma, vilka befattningar inom de olika verken, jämförelsen bör

gälla, som på grund av de djupgående olikformigheter, som de skilda

avlöningssystemen utvisa. Jäg kan icke heller underlåta att i detta

sammanhang erinra om komitténs yttrande, att avlöningsskalorna för

närvarande erbjuda olikheter med hänsyn såväl till begynnelse- och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

21

slutavlöningar som till antalet ålderstillägg, dessas belopp och tiden

för deras erhållande, samt att skiljaktiga bestämmelser dessutom gälla i

fråga om inkvarteringsersättning och ortstillägg. Det kan därför enligt

kommitténs uppfattning icke undvikas, att även vid eu ganska obetydlig

förhöjning av avlöningsbeloppen för tjänstemännen vid statens järnvägar

i enstaka fall de sammanlagda avlöningsförmånerna vid detta verk

komma att utvisa ett överskott i stället för ett förutvarande underskott

i jämförelse med de övriga verken, utan att dock härigenom i stort sett

kan anses hava uppkommit någon obehörig förskjutning till statsbanetjänstemännens

förmån. Kommittén har vidare framhållit, hurusom dylika

enstaka växlingar av överskott och underskott förekomme redan vid

det nuvarande lönetillägget, ehuru detta ännu mindre kunde anses hava

i lönehänseende bragt de lägsta statsbanetjänstemännen i jämnhöjd

med motsvarande befattningshavare vid postverket och telegrafverket.

Den av kommittén ifrågasatta förhöjningen av det tillfälliga lönetilllägget

skulle väl i en del fall, säger kommittén, förändra nuvarande

underskott för statsbanepersonalen till överskott eller ock öka befintligt

överskott, men en bestämd övervikt skulle, särskilt vad de äldre årsklasserna

beträffade, fortfarande komma att ligga hos postverket och

telegrafverket.

De av kommittén framlagda tabellerna bestyrka visserligen kommitténs

uppgift, att med dess förslag, särskilt vad de äldre årsklasserna

beträffar, en bestämd övervikt fortfarande kommer att ligga hos postverket

och telegrafverket. Det kan emellertid enligt min uppfattning

icke vara med tillbörlig förtänksamhet förenligt att föra den tillfälliga

löneökningen därhän, att lönesiffrorna för statsbanepersonalen i den omfattning,

som kommitténs förslag innebär, gå över dem för motsvarande

personal i jämförliga verk. Att ett dylikt förhållande i viss mån med

nödvändighet måste uppkomma till följd av avlöningssystemens olikformighet,

därest någon ökning över huvud taget skall kunna beredas,

är, såsom kommittén framhållit, uppenbart. Likväl synes det mig icke

tillrådligt att gå fullt så långt som kommittén föreslagit. Åven med hänsyn

till vad jag nu anfört, torde det få anses välgrundat att begränsa

höjningen av det tillfälliga avlöningstillägget till respektive 60, 40 och

20 kronor. Med en så bestämd förhöjning synas betänkligheterna ur

nu berörda synpunkt vara reducerade till ett minimum. Beträffande

verkningarna av en sådan förhöjning tillåter jag mig i övrigt hänvisa

till de som bilaga B vidfogade, på min begäran inom järnvägsstyrelsen

upprättade tabellerna.

Beträffande lönetilläggets bestämmande till olika belopp alltefter

det bostad och bränsle erhållas in natura eller kontant ersättning

därför utgår, delar jag den uppfattning, järnvägsstyrelsen gjort gällande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

Däremot kan jag icke tillstyrka järnvägsstyrelsens förslag att tillfälligt

avlöningstillägg beredes även tjänstemän av högre grad med

arvode av högst 1,500 kronor. En dylik åtgärd skulle nämligen medföra

en föga lämplig olikformighet gent emot andra kommunikationsverk.

Innebörden av det utav mig nu förordade förslaget, jämfört med

de av kommittén och järnvägsstyrelsen framlagda, framgår av följande

tabell. __

Arvode

Bostad in natura eller

bostadsersättning

1915 och

1916

Tillfälligt lönetillägg

för 1917

—

enligt

kommitténs

förslag

enligt

järnvägs-

styrelsens

förslag

enligt

proposi-

tionen

högst 1,020 ..................

Bostadsersättning............

120

210

210

ISO

Bostad in natura ...........

120

120 el. 1801)

120 el. 1802)

120 el. 1609)

1,021—1,140..................

Bostadsersättning............

120

150

150

140

Bostad in natura............

120

120

120

120

1,141-1,380..................

Bostadsersättning............

90

120

120

no

Bostad in natura ............

90

90

90

90

1,381—1,500..................

Bostadsersättning............

60

90

90

80

Bostad in natura............

60

60

60

60

180 kronor, därest bostaden utgöres av lägenhet om högst 1 ruin och kök; 120 kronor, därest bostaden

är större.

2) 180 kronor för tjänsteman i lägsta avlöningsgruppen och för tjänsteman i högre grupp, därest hans

bostad utgöres av lägenhet om högst 1 rum och kök eller därmed likvärdig lägenhet om 2 rum och kök; 120

kronor för tjänsteman i högre grupp, därest hans bostad är större än nu sagts.

3) I enlighet med järnvägsstyrelsens förslag med undantag därav, att det högre lönetillägget minskats

från 180 till 160 kronor.

Obs. därjämte, att enligt järnvägsstyrelsens förslag även tjänstemän av högre grad skulle bliva delaktiga

av den tillfälliga löneförbättringen.

Den ekonomiska innebörden av det av mig nu förordade iörslaget,

tillämpat å 1916 års avlöningsstat, har inom järnvägsstyrelsen beräknats

till 1,959,980 kronor, varav 1,509,180 kronor motsvara redan utgående

tillfälligt lönetillägg och 450,800 kronor den nu ifrågasatta förhöjningen

av detsamma. Enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat, har styrelsen i

sitt förslag till beräkning av den behållna inkomsten lör statens järnvägar

för år 1917 — vilket förslag lagts till grund för beräkningen av

nämnda inkomst i den till innevarande års riksdag avlåtna statsverks
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

proposition — av förenämnda belopp medräknat endast den utgift av

omkring 1,500,000 kronor, som motsvarar kostnaden för tillfälligt lönetiHägg

för år 1917 enligt nu gällande grunder. Med hänsyn såväl till

osäkerheten under nuvarande förhållanden av de utav stvrelsen gjorda

beräkningarna av berörda inkomst, som ock därtill, att styrelsen vid

dessa beräkningar i avseende å driftkostnaderna räknat mera "rikligt, har

styrelsen emellertid förklarat sig anse, att den nu ifrågavarande större

utgiften för det provisoriska lönetillägget syntes kunna betraktas inbegripen

i det belopp för driftkostnaderna under år 1917, som styrelsen

förut uppgivit. Någon ändring av den beräknade nettobehållningen av

statens järnvägar för år 1917 synes alltså icke behöva ifrågakomma.

Med åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till nedannämnda ordinarie tjänstemän av

lägre grad vid statens järnvägar må under år 1917

av statens järnvägars trafikmedel utgå tillfälligt lönetillägg

med följande belopp, nämligen

a) till tjänsteman, vilkens arvode icke överstiger

1,020 kronor och som därjämte uppbär kontant ersättning

för bostad och bränsle, 180 kronor;

b) till tjänsteman, tillhörande lägsta avlöningsgruppen

(arvode 840—1,140 kronor), vilkens arvode

icke överstiger 1,020 kronor och som därjämte innehar

bostad in natura, 160 kronor;

c) till tjänsteman, tillhörande högre avlöningsgrupp

än som i b) sägs, vilkens arvode icke överstiger

1,020 kronor och som därjämte innehar bostad

in natura om högst ett rum och kök eller eu därmed

likvärdig lägenhet om två rum och kök, 160 kronor;

d) till tjänsteman, tillhörande högre avlöningsgrupp

än som i b) sägs, vilkens arvode icke överstiger

1,020 kronor och som därjämte innehar bostad in natura

av högre storlek än som i c) angivits, 120 kronor;

e) till tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,020

men icke 1,140 kronor och som därjämte uppbär kontant

ersättning för bostad och bränsle, 140 kronor;

f) till tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,020

men icke 1,140 kronor och som därjämte innehar bostad

in natura, 120 kronor;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

g) till tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,140

men ej 1,380 kronor och som därjämte uppbär kontant

ersättning för bostad och bränsle, 110 kronor;

h) till tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,140

men icke 1,380 kronor och som därjämte innehar bostad

in natura, 90 kronor;

i) till tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,380

men icke 1,500 kronor och som därjämte uppbär kontant

ersättning för bostad och bränsle, 80 kronor; samt

j) till tjänsteman, vilkens arvode överstiger 1,380

men icke 1,500 kronor och som därjämte innehar

bostad in natura, 60 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Landelius.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Majds Nåd. Proposition Nr 242.

2

i)

Bilaga A.

Tabell 1.

Jämförelse mellan stationskaris vid statens järnvägar och postvaktmästares nuvarande

avlöningsförmåner å för statens järnvägar och postverket gemensamma

tjänsteorter. I avlöningsförmånerna äro inberäknade: för stationskarl arvode, ersättning

för bostad och bränsle, beklädnadsersättning, dyrortstillägg, kallorts tillägg och

för år 1916 beviljat tillfälligt lönetillägg; för postvaktmästare fast avlöning, värdet av

uuiformsbeklädnad (120 kronor) samt ortstillägg.

1

Kiruna

2

Malmberget

3

Stockholm

4

Gällivare

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Posty.

Skill-

nad

Begynnelseavlöning.

1,056

1,570

+ 86

1,596

1,570

+ 26

1,476

1,570

- 94

1,554

1,570

- 16

Avlöning efter 3 år

1,740

1,670

+ 70

1,680

1,670

+ 10

1,530

1,670

-no

1,635

1,670

— 35

»

» 5 »

1,740

1,720

+ 20

1,680

1,720

- 40

1,560

1,720

—160

1,635

1,720

- 85

»

» 6 »

1,814

1,820

— 6

1,754

1,820

- 66

1,631

1,820

—186

1,716

1,820

—104

»

o 9 »

1,900

1,920

- 20

1,840

1,920

— 80

1,720

1,920

—200

1,790

1,920

—130

» ''

» 10 »

1,900

1,970

— 70

1,840

1.970

—130

1,720

1,970

-250

1,790

1,970

-180

»

»» 12 »

2,020

2,120

-100

1,960

2,120

-160

1,840

2,120

-280

1,910

2,120

—210

5

Östersund

6

Norrköping, Malmö,

Göteborg, Uppsala,

Sundsvall

7

Södertälj

8

Karlstad, Sollefteå,

Umeå

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skal-

nåd

Begynnelseavlöning.

1,416

1,520

—104

1,434

1,520

- 86

1,374

1,520

—146

1,392

1,520

—128

Avlöning efter 3 år

1,500

1,620

-120

1,515

1,620

-105

1,455

1,620

-165

1,470

1,620

—150

» » 5 »

1,500

1,670

-170

1,515

1,670

—155

1,455

1,670

—215

1,470

1,670

—200

» » 6 »

1,574

1,770

—196

1,596

1,770

-174

1,536

1,770

—234

1,548

1,770

—222

» »9 »

1,660

1,870

—210

1,670

1,870

-200

1,610

1,870

-260

1,626

1,870

-244

» » 10 »

1,660

1,920

-260

1,670

1,920

-250

1,610

1,920

—310

1,626

1,920

—294

» » 12 »

1,780

2,070

—290

1,790

2,070

-280

1,730

2,070

-340

1,782

2,070

—288

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 217 höft. (Nr 242.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

9

10

11

12

Strömsund

Bastuträsk,

Jörn

Örebro

Saitskog

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Begynnelseavlöning.

1.350

1,520

—170

1,308

1,520 —212

1,434

1,470

— 36

1,374

1,470

- 96

Avlöning efter 3 ar

1,425

1,620

-195

1,380

1,620

—240

1,515

1,570

— 55

1,455

1,570

—115

» » 5 »

1,425

1,670

—245

1,380

. 1,670

-290

»

»

»

»

»

»

» » 6 »

1,500

1,770

-260

1,452

1,770

-318

1,596

1,670

-74

1,536

1,670

—134

» % »9 »

1,575

1,870

—295

1,524

1,870 —346

1,670

1,770

-100

1,610

1,770

—160

» » 10 »

1,575

1,920

—345

1.524

1,920

—396

»

»

»

))

»

»

» » 12 »

1,725

2,070

-345

1,668

2,070

-402

1,790

1.920

—130

1,730

1,920

—190

13

14

15

16

Halmstad, Jönkö- ping, Linköping,

Lund, Örnsköldsvik.

Hudiksvall, Krylbo,

Eslöv, Höganäs,

Trälleborg, Udde-

Piteå

Långsele, Skellefteå

Hälsingborg

valla, Ange,

Katrineholm

Stk.

Postv.

Skilt-

nåd

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skill-

nad

| Begynnelseavlöning.

1,392

1,470

- 78

1,332

1,470

—138

1,410

1,470

— 60

1,350

1,470

—120

Avlöning efter 3 år

1,470

1,570

-100

1,410

1,570

—160

1,485

1,570

— 85

1,425

1,570

-145

» » 6 »

1,548

1,670

-122

1,488

1,670

—182

1,560

1,670

-no

1,500

1,670

-170

» » 9 »

1,626

1,770

—144

1.566

1,770

—204

1,635

1,770

-135

1,575

1,770

-195

» » 12 »

1,782

1,920

-138

1,722

1,920

-198

1,785

1,920

-135

1,725

1,920

—195

17

Bollnäs, Krokom,

Ljusdal, Söderhamn,

Alingsås, Arvika,

Bräckc, Gnesta, Fal- kenberg, Falköping R.,

Hallsberg, Kristine- hamn, Kil, Lands- krona, Mjölby, Sala,

Skövde, Tranås, Var- berg, Stenungsund

18

Morjärv, Långträsk,

Över-Tomeå

19

Jämtlands Sikås,

Kagunda, Hällnäs,

Vännäs, Tvärålund

20

Gällö, Ockelbo,

Vingåker

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

P08tv.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Begynnelseavlöning.

1,290

1,470

—180

1,368

1,470

-102

1,308

1,470

-162

1,248

1,470

-222

Avlöning etter 3 år

1,365

1,570

—205

1,440

1,570

-130

1,380

1,570

-190

1,320

1,570

—250

X) » 6 »

1,440

1,670

-230

1,512

1,670

-158

1,452

1,670

—218

1,392

1,670

—278

» » ,9 »

1,515

1,770

—255

1,584

1,770

—186

1,524

1,770

—246

1,464

1,770

—306

» » 12 »

1,665

1,920

-255

1,728

1,920

—192

1,668

1,920

-252

1,608

1,920

—312

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

27

21

Hässleholm,

Ängelholm

Helgum, Mcllansel

23

Båstad, Rumla,

Falköping stad,

Herrljuuga, Kungs- backa, Kävlinge,

Laholm, Motala,

Nässjö, Skänninge

24

Anundsjö, Nyåker

Stk.

Posty.

Skill-

nad

Stk.

Posty.

Skill-

nad

Stk.

Posty.

Skill-

nad

Stk.

Posty.

Skill-

nad

B egynnelseavlöni n g.

1,332

1,320

+ 12

1,350

1,320

+ 30

1,290

1,320

— 30

1308

1320

— 12

Avlöning efter 3 år

1,410

1,420

- 10

1,425

1,420

+ 5

1,365

1,420

- 55

1,380

1,420

- 40

» » 6 »

1,488

1,520

— 32

1,500

1,520

— 20

1,440

1,520

— SO

1,452

1,520

— 68

» » 9 »

1,566

1,620

- 54

1,575

1,620

— 45

1,515

1,620

-105

1,524

1,620

— 9G|

» » 12 »

1,722

1,770

- 48

1,725

1,770

- 45

1,665

1,770

-105

1,668

1,770

-102

Alvesta, Charlottenberg,

Degerfors, Flen,

Frövi, Hör, Fågelsta,

Hästveda, Laxå,

Lerbäck, Moholm,

Munkedal, Osby,

Stenstorp, Storvik,

Strömstad, Strömtorp,

Sävsjö, Töreboda,

Yeinge,

Vislanda, Yretstorp,

Åstorp, Älmhult

Stk.

P08tv.

Skill-

nad

Begynnelseavlöning.

1,248

1,320

- 72

Avlöning efter 3 år

1,320

1,420

—100

» » 6 »

1,392

1,520

-128

» » 9 »

1,464

1,620

—156

» » 12 »

1,608

1,770

—162!

s. 28 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2i2.

28

Tabell II.

Jämförelse mellan stationsförmans vid statens järnvägar och förste postvaktmästares

nuvarande avlöningsförmåner å en del av de i tabell I upptagna tjänsteorter.

i*)

3

5

6

Stfm.

Fpv.

Skill-

nad

Stfm.

Fpv.

Skill-

nad

Stfm.

Fpy.

Skill-

nad

Stfm.

Fpv.

Skill-

nad

Begynnelseavlöning

1,710

1,870

—ISO

1,560

1,870

-310

1,500

b-*

CD

IC

o

—320

1,515

1,820

—305

Avlöning efter 3

år

1,900

1,970

- 70

1,720

1,970

-250

1,660

1,920

—260

1,670

1,920

—250

» » 5

»

1,900

2,020

—120

1,720

2,020

—300

1,660

1,970

-310

1,670

1,970

—300

» » 6

»

2,076

2,120

— 44

1,896

2,120

—224

1,836

2,070

—234

1,839

2,070

—231

» » 9

»

2,214

2,220

— 6

2,034

2,220

—186

1,974

2,170

—196

1,971

2,170

—199

» » 10

»

2,214

2,270

- 56

2,034

2,270

—236

1,974

2,220

-246

1,971

2,220

—249

» » 12

»

2,520

2,420

+ 100

2,340

2,420

- 80

2,280

2,370

— 90

2,265

2,370

—105

8

11

13

15

Stfm.

Fpy.

Skill-

nad

Stfm.

Fpv.

Skill-

nad

Stfm.

Fpy.

Skill-

nad

Stfm.

Fpv.

Skill-

nad

Begynn&lseavlöning.

1,470

1,820

-350

1,515

1,770

-255

1,470

1,770

-300

1,485

1,770

-285

Avlöning efter 3

år

1,626

1,920

—294

1,670

1,870

—200

1,626

1,870

-244

1,635

1,870

—235

» » 5

»

1,626

1,970

-344

))

»

))

))

»

»

))

»

))

» >'' 6

»

1,782

2,070

—288

1,839

1,970

-131

1,782

1,970

—188

1,785

1,970

-185

>. •. 9

»

1,908

2,170

—262

1,971

2,070

— 99

1,908

2,070

—162

1,905

2,070

-165

» » 10

»

1,908

2,220

—312

»

»

»

))

»

»

»

»

»

» o 12

»

2,190

2,370

-180

2,265

2,220

+ 45

2,190

2,220

— 30

2,175

2,220

— 45

17

21

23

25

Stfm.

Fpv.

Skill-

nad

Stfm.

Fpv.

Skill-

nad

Stfm.

Fpv.

Skill-

nad

Stfm.

Fpv.

Skill-

nad

Begynnelseavlöning.

1,365

1,770

-405

1,410

1,620

—210

1,365

1,620

—255

1,320

1,620

—300

Avlöning efter 3

år

1,515

1,870

-355

1,566

1,720

-154

1,515

1,720

-205

1,464

1,720

-256

.. » 6

»

1,665

1,970

—305

1,722

1,820

- 98

1,665

1,820

-155

1,608

1,820

—212

» » 9

»

1,785

2,070

—285

1,848

1,920

— 72

1,785

1,920

-135

1,722

1,920

—198

» » 12

»

2,055

2,220

—165

2,130

2,070

+ 60

2,055

2,070

— 15

1,980

2,070

- 90

*) Numreringen hänför sig till tabell I,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

29

Tabell III.

Jämförelse mellan stationskaris vid statens järnvägar och stationsbiträdes vid

telegrafverket nuvarande avlöningsförmåner å do för statens järnvägar och telegrafverket

gemensamma tjänsteorter, där stationsbiträden finnas placerade. I avlöningsförmånerna

äro inberäknade: för stationslcarl: se tabell I; för stationsbiträde: avlöning,

hyresbidrag, dyrortstillägg och värdet av uniformsbeklädnad (120 kronor).

Stockholm

Östersund

Göteborg

Stk.

Stnl>.

Skill-

Stk.

Stab.

Skill-

Stk.

Stab.

Skill-

nad

Antal

Lönef.

nåd

Antal

Lönef.

nåd

Antal

Lönef.

Begynnelseavlöning .

1,476

8

1,425

+ Öl

1,416

1,380

+ 36

1,434

2

1,380

+ 54

Avlöning efter 2 år

1,476

1

1,512

- 36

1,416

—

1,464

- 48

1,434

—

1,464

— 30

» » 3 »

1,560

—

1,512

+ 48

1,500

—

1,464

+ 36

1,515

—

1,464

+ 51

» » 4 »

1,560

2

1,599

— 39

1,500

—

1,548

- 48

1,515

1

1,548

— 33

» » 6 »

1,634

9

1,773

—139

1,574

i

1,699

—125

1,596

3

1,699

-103

» » 9 »

1,720

2

1,944

-224

1,660

—

1,831

-171

1,670

3

1,831

—161

a » 12 »

1,840

7

2,082

—242

1,780

—

1,963

-183

1,790

1

1,963

—173

Malmö, Sundsvall, Norr- köping, Örebro

Karlstad

Uppsala

Stk.

Stab.

Skill-

Stk.

Stab.

Skill-

Stk.

Stab.

Skill-

nad

Antal

Lönef.

nåd

Antal

Lönef.

nåd

Antal

Lönef.

Begynnelseavlöning .

1,434

1,380

+ 54

1,392

1,380

+ 12

1,434

1,380

+ 54

Avlöning efter 2

år

1,434

2

1,464

- 30

1,392

»i

1,464

- 72

1,434

—

1,451

— 17

» » 3

»

1,515

—

1,464

+ 51

1,470

—

1,464

+ 6

1,515

Vak.

1,451

+ 36

» » 4

»

1,515

3

1,542

- 27

1,470

—

1,542

— 72

1,515

—

1,517

— 2

» » 6

»

1,596

—

1,674

— 78

1,548

—

1,674

—126

1,596

—

1,649

- 53

» » - 9

»

1,670

—

1,806

—136

1,626

—

1,806

—180

1,670

—

1,781

—in

» » 12

»

1,790

2

1,938

—148

1,782

—

1,938

—156

1,790

—

1,913

-123

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

Hälsingborg

Linköping

Halmstad

Stnb.

Skill-

Stk.

Stab.

Skill-

Stk.

Stab.

Skill-

Stk.

Antal

Lönef.

ned

Antal

Lönef.

nåd

Antal

Lönef.

nåd

Begynnelseavlöning .

1,392

1,380

+ 12

1,392

1,270

+ 112

1,392

1,270

+ 122

Avlöning efter 2 år

1,392

—

1,451

- 59

1,392

1

1,355

+ 37

1,392

i

1,330

+ 62

» » 3 »

1,470

—

1,451

+ 19

1,470

—

1,355

+ 115

1,470

—

1,330

+ 140

» » 4 »

1,470

—

1,517

— 47

1,470

—

1,415

+ 55

1,470

1,390

+ 80

» » 6 »

1,548

i

1,649

—101

1,548

—

1,535

+ 13

1,548

1,510

+ 38

» » 9 »

1,626

—

1,781

—155

1,626

—

1,655

- 29

1,626

1,630

— 4

» » 12 »

1,782

—

1,913

—131

1,782

—

1,775

+ 7

1,782

—

1,750

+ 32

Lund, Jönköping

Stk.

Stnb.

Skill-

Antal

Lönef.

nåd

Begynnelseavlöning .

1,392

1

1,245

+ 147

Avlöning efter 2 år

1,392

1

1,305

+ 87

» » 3 »

1,470

—

1,305

+ 165

» » 4 »

1,470

—

1,365

+105

» » 6 »

1,548

—

1,485

+ 63

» >» 9 »

1,626

—

1,605

+ 21

» » 12 »

1,782

—

1,725

+ 57

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

31

Bilaga B.

Tabell I a.

Jämförelse mellan stationskaris vid statens järnvägar och postvaktmästares avlöningsförmåner

å några för statens järnvägar och postverket gemensamma tjäusteorter.

I avlöningsförmånerna äro inberäknade: för stationskarl arvode, ersättning för

bostad och bränsle, beklädnadsersättning, dyrortstillägg i Stockholm och för närvarande

utgående tillfälligt lönetillägg jämte nu föreslagen förhöjning därav (00—40—20 kronorserien);

för postvaktmästare fast avlöning, värdet av uniformsbeklädnad (120 kronor)

samt ortstillägg.

3*)

14

25

Stockholm

Hudiksvall, Krylbo

in. fl.

Alvesta, Ckarlotten- berg m. fl.

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Stk.

Posty.

Skill-

nad

Stk.

Postv.

Skill-

nad

Begynnelaeavlöning ...... •.....

1,536

1,570

— 34

1,392

1,470

- 78

1,308

1,320

— 12

Avlöning efter 3 år ....

1,620

1,620

1,694

1,780

1,780

1,860

1,670

1,720

1,820

1,920

1,970

— 50

1,470

1,570

-100

1,380

1,420

— 40

» » 5 »

—100

» » 6 »

—126

1,548

1,626

1,670

1,770

—122

-144

1,452

1,524

1,520

1,620

— 68

- 96

n » 9 »

—140

» » 10 »

—190

» » 12 »

2,120

-260

1,742

1,920

-178

1,628

1,770

—142

*) Numreringen hänför sig till tabell I.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 242.

Tabell II a.

Jämförelse mellan stationsförmans vid statens järnvägar och förste postvaktmästares

avlöningsförmåner å några för statens järnvägar och postverket gemensamma

tjänsteorter. I avlöningsförmånerna äro inberäknade: för stationsförman arvode,

ersättning för bostad och bränsle, beklädnadsersättning, dyrortstillägg i Stockholm,

Halmstad, Jönköping och för närvarande utgående tillfälligt lönetillägg jämte nu föreslagen

förhöjning därav (60—40—20 kronor-serien); för förste postvaktmästare fast avlöning,

värdet av uniformsbeklädnad (120 kronor) samt ortstillägg.

8*)

13

25

Halmstad, Jönköping

Alvesta, Charlotten-

Stockholm

m. fl.

berg m.

fl.

Stfm.

Fpy.

Skill-

nad

Stfm.

Fpv.

Skill-

nad

Stfm.

Fpv.

Skill-

nad

Begynnelseavlöning ....................

1,620

1,870

—250

1,530

1,770

—240

1,380

1,620

—240

Avlöning efter 3 fir ..................

1,780

1,970

—190

1,686

1,870

—184

1,524

1,720

— 196

1,780

1,916

2,020

—240

_

_

_

_

—

» » 6 » .................

2,120

—204

1.802

1,970

-168

1,628

1.820

—192

2,054

2,054

2,220

—166

1,928

2,070

—142

1,742

1,920

—178

2,270

-216

_

_

_

—

» » 12 » ..................

2,360

2,420

— 60

2,210

2,220

— 10

2,000

2,070

- 70

Numreringen hänför sig till tabell I.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

33

Tabell III a.

Jämförelse mellan stationskaris vid statens järnvägar och stationsbiträdes vid

telegrafverket avlöningsförmåner å några för statens järnvägar och telegrafverket

gemensamma tjänsteorter. I avlöningsförmånerna äro inberäknade: för stationskarl

arvode, ersättning för bostad och bränsle, beklädnadsersättning, dyrortstillägg i Stockholm,

Malmö, Sundsvall, Norrköping och Örebro och för närvarande utgående tillfälligt

avlöningstillägg jämte nu föreslagen förhöjning därav (60—40—20 kronor-serien);

för stationsbiträde: avlöning, hyresbidrag, dyrortstillägg och värdet av uniformsbeklädnad

(120 kronor). ^

Stockholm

Malmö, Sundsvall,

Norrköping, Örebro

Lund, Jönköping

Stk.

Stnb.

Skill-

nad

Stk.

Stab.

Skill-

nad

Stk.

Stnb.

Skill-

nad

Begynnelseavlönmg ... ,

1,536

1,425

+111

1,494

1,380

+114

1,452

1,245

+207

Avlöning '' /ter 2 år ..........

1,536

1,512

+ 24

1,494

1,464

+ 30

1,452

1,305

+147

» » 3 »

1,620

1,512

+108

1,575

1,464

+111

1,530

1,305

+225

» » 4 »

1,620

1,599

+ 21

1,575

1,542

+ 33

1,530

1,365

+165

» » 6 »

1,694

1,773

— 79

1,656

1,674

— 18

1,608

1,485

+123

» » 9 »

1,780

1,944

-164

1,730

1,806

— 76

1,686

1,605

+ 81

» » 12 » ..............

1,860

2,082

-222

1,810

1,938

—128

1,802

1,725

+ 77

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 217 käft. (Nr 242.)

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:197 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfälligt lönetillägg åt viss personal av lägre grad vid statens järnvägar jämte i ä s. 1 i texten
  2. SU 1916:131 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfälligt lönetillägg åt viss personal av lägre grad vid statens järnvägar jämte i ärendet väckta s. 1 i texten