Sök i Ratio Lex

Angående driftkostnader under år 1917 för statens domäner

1916-01-14 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:25, Angående driftkostnader under år 1917 för statens domäner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 25.

1

Nr 25.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående driftkostnader

under år 1917 för statens domäner; given

Stockholms slott den 14 januari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels från och med år 1917 i gällande avlöningsstat för skogsstatens

ordinarie personal uppföra ytterligare tjugusex kronojägare med i statsrådsprotokollet

angivna avlöningsförmåner, till följd varav statens slutsumma

kommer att höjas från 1,544,300 kronor med 34,350 kronor till

1,578,650 kronor;

de?s, med godkännande av de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,

såsom driftkostnader under år 1917 för statens domäner förslagsvis

uppföra ett belopp av 10,927,000 kronor, att utgå av domänfondens

avkastning;

dels ock medgiva, att ett belopp av 4,700 kronor av domänfondens

avkastning för år 1916 må av Kungl. Maj:t användas för inrättande

från och med den 1 september sistnämnda år av en extra skogsbyrå hos

domänstyrelsen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 21 höft. (Nr 25.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WaLLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.

Med anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har 1915

års riksdag såsom driftkostnader under år 1916 för statens domäner förslagsvis

uppfört ett belopp av 8,871,500 kronor att utgå från, domänfondens

avkastning.

Till grund för detta beslut hava lagts följande beräkningar rörande

driftkostnaderna under sistnämnda år, nämligen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

3

I. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen ............................ kronor 168,600

ålderstillägg åt styrelsens personal............... » 11,000

pensionering av styrelsens personal ............ » 2,000

anställande av extra amanuenser och biträden

hos styrelsen samt renskrivning m. m. ... » 9,600

styrelsens expenser............... » 18,000

rese- och traktamentsersättning åt styrelsens

personal ....,................................................... » 6,000

tryckning av styrelsens årsberättelse............ » 5,000

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal... kronor 1,544,300

ålderstillägg åt skogsstatens personal.

............................................... » 114,000

pensionering av skogsstatens personal.

......................,........................ )) 65,000

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000 kronor till

avdikningar å kronans skogar

i de norrländska länen och i

Kopparbergs län ....................... » 7,019,900 8,743,200

Avgår anslag för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna

och Sårna socken med Idre

kapellag....................................... » 170,000

Avgår anslag för tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens och Norrbottens

läns kustland ............... » 102,400 272.400

III. Kostnader för statens jordbrnksdomäner:

avlöning åt domänintendenter ........................ kronor 35,500

resekostnader vid domänförvaltningen......... » 45,000

övriga med förvaltningen av jordbruks
domänerna

förenade kostnader ................. » 100,000

220,200.

,470,800.

180,500.

Summa kronor 8,871,500.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Domän
*tyrcltc7i.

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 25.

I skrivelse den 30 september 1915 har nu domänstyrelsen framställt

förslag rörande driftkostnaderna för statens domäner under år 1917.

I. Kostnader för domänstyrelsen.

I de såsom kostnader för domänstyrelsen upptagna belopp har

styrelsen nu föreslagit en höjning å 19,400 kronor utöver anslagsbeloppet

för år 1916, så att anslaget skulle bestämmas till 239,600 kronor.

Såsom motiv härför har styrelsen anfört följande.

Styrelsen hade länge insett behovet av en ökning av styrelsens

arbetskrafter med den personal, som i huvudsak erfordrades för inrättandet

hos styrelsen av ytterligare en byrå. Den hastiga utveckling, vari särskilt

statens skogshushållning under senare år varit stadd, hade i väsentlig

grad ökat styrelsens arbetsbörda. Den mångfald av uppgifter, som åvilade

styrelsen utom de göromål, vilka hade direkt sammanhang med förvaltningen

av statens domäner, såsom ordnandet av statens flottledsväsende

och dess förlagsverksamhet för allmänna flottleders inrättande, befattningstagandet

med de ecklesiastika boställenas och löningshemmanens

skogar, av vilka allt flera bleve ställda under skogsstatens omedelbara

vård och förvaltning, utredningar och förslag rörande de nya löneregleringar,

vilka efter hand skulle genomföras för rikets samtliga pastorat,

i vad dessa regleringar påverkades av förefintliga boställen och löningshemman

m. m., hade medfört en allt mera omfattande utredningsverksamhet

och skriftväxling. Vad särskilt anginge statens egna skogar, så

borde det vara tillfyllest att ange några till jämna tusental avrundade

jämförelsesiffror för åren 1909 och 1914, eller dels det första år, då

styrelsens nuvarande organisation ägde bestånd, dels det sista år, för

vilket det ekonomiska resultatet av statens skogshantering vore känt.

1909. 1914.

Statsverkets skogsmedel ........... kronor 8,612,000:— 17,255,000: —

Utgifter för statsskogarnas förvaltning

....................................... » 3,978,000: — 7,012,000: —

Överskott å skogsmedlen kronor 4,634,000: — 10,243,000: —

Vid 1909 års ingång hade omkring 5,882,600 hektar kronoskogar

stått under skogsstatens förvaltning och vid 1913 års utgång (för 1914

vore siffrorna vid avlåtandet av styrelsens skrivelse ännu icke kända)

omkring 5,978,500 hektar.

De sålunda lämnade sifferuppgifterna gåve vid handen, att den

utveckling, som statens skogsväsende undergått under den angivna tid
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25. 5

rymden, mindre både sin grund i kronoskogarnas ökning än i den

intensivare skogshushållning, som etter hand kommit till utförande.

Att denna utveckling medfört en allt större arbetsbörda för det centrala

ämbetsverkets, domän styrelsens, arbetskrafter, vore påtagligt. Vägledande

vid bedömandet av detta förhållande borde följande uppgifter anses vara,

vilka uppgifter hämtats ur diarierna för styrelsens kameralbyrå, varå i

det allra huvudsakligaste handlades ärenden, som avsåge statens skogsförvaltning

och därmed sammanhängande frågor, samt dess tre skogsbyråer.

Uppgifterna avsåge de av dessa byråer under de senaste fem

åren handlagda ärenden.

1910. 1911. 1912. 1913. 1914.

Kameralbyrån.................................... 2,223 2,342 2,414 2,552 2,571

l:a skogsbyrån ................................. 1,829 1,877 1,997 2,130 2,260

2:a d:o ............................. 1,027 1,851 1,734 2,102 2,340

3:e d:o ............................... 2,010 1,957 2,094 2,223 2,382

Summa ärenden 7,689 8,027 8,239 9,007 9,553.

Ökningen motsvarade från det första till det sista av dessa år i

Iråga om ärenden, som behandlats av nämnda byråer, mer än 24 procent

eller i runt tal vad som år 1910 i medeltal motsvarat en byrås

arbetsmängd. För de tre första kvartalen av år 1915, jämförda med

motsvarande kvartal år 1914, hade ökningen befunnits vara ännu större

eller icke mindre än 15 procent. Genom denna betydande stegring i

ärendenas antal hade det blivit allt svårare för byråcheferna att kunna

bereda ärendena till föredragning; och sedan från och med år 1916

den ordinarie förvaltande skogspersonalen komme att tillökas med 2 överjägmästare,

16 jägmästare, 6 skogsingenjörer och 5 biträdande skogsingenjörer,

varigenom givetvis ärendenas mängd komme att ännu mera

ökas, syntes det bliva ännu svårare, om ej omöjligt, för byråcheferna

att medhinna den på dem ankommande beredningen av ärendena.

Domänstvreisen, som velat avvakta resultatet av de arbeten, som

uppdragits åt tillsatta kommittéer och tillkallade sakkunniga för utredande

av vissa spörsmål beträffande kronoskogarnas förvaltning, den enskilda

skogslagstiftningen och skogsbokföringsväsendets ordnande, innan styrelsen

avgåve ett utförligare förslag beträffande styrelsens egen organisation,

hade endast av detta skäl tvekat att tidigare framlägga något

förslag till en utökning i väsentligare mån av styrelsens arbetskraft.

Särskilt hade styrelsen icke velat framkomma med något fullständigt

förslag till styrelsens omorganisation, innan nämnda arbetsresultat och

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

de förslag, som däri innehölles, blivit fullständigt kända. Då detta icke

kunde antagas bliva händelsen tidigare, än att i bästa fall organisationsfrågan

kunde komma under riksdagens behandling år 1917, och

alltså en eventuell och otvivelaktigt synnerligen behövlig ny organisation

av ämbetsverket träda i tillämpning först från och med år 1918,

hade styrelsen nu funnit sig nödsakad att framkomma med ett förslag,

som provisoriskt undanröjde de med den nuvarande arbetsbelastningen

förknippade olägenheterna.

Styrelsen föresloge alltså inrättandet av en skogsbyrå utöver de tre

förutvarande, att träda i funktion redan år 1916 från och med september

månads ingång, efter vilken tid av året arbetet inom ämbetsverket vore

i högsta grad forcerat. Denna byrå borde, tills organisationsfrågan

fullständigt ordnats, uppföras på extra stat. För densamma erforderlig

personal skulle utgöra:

en byråchef (extra föredragande) med arvode motsvarande ordinarie

byråchef tillkommande lön, tjänstgöringspenningar och ortstilllägg

.......................................................................................... kronor 8,100: —

en notarie med arvode motsvarande ordinarie

notarie tillkommande lön, tjänstgöringspenningar och

ortstillägg................................................................................. » 4,000:

en amanuens med arvode å..................... » 2,400:

eller tillhopa årligen kronor 14,500: —

För tiden september—december 1916 borde tillkomma

en tredjedel av denna summa, eller ............... » 4,833: 3 3

vartill borde för slutsummans avrundande till

jämna hundratal kronor läggas ett mindre belopp,

att tillföras anslaget till avlönande av extra biträden

samt till renskrivning in. m., å ........................ » 66: 67

eller slutsumma kronor 19,400: —

Av sistnämnda belopp skulle alltså förskottsvis under år 1916

böra utgå 4,900 kronor.

I övriga anslag till domänstyrelsen ifrågasatte styrelsen ingen

ändring till år 1917 uti de belopp, vilka funnes anvisade för år 1916.

Att domänstyrelsen är i hög grad överhopad med arbete, som icke

utan stor svårighet kan av den nuvarande personalen medhinnas, är ett

faktum, som jag kan tillfullo vitsorda. Det ligger i öppen dag, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition Nr 25.

denna svårighet skall avsevärt ökas, sedan med ingången av år 1916

skogsstatens ordinarie personal erhållit den betydliga tillökning, som

beslöts vid 1915 års riksdag. Eu sådan ökning i arbetsmängden är

förövrigt en självfallen följd av den stegrade intensitet i fråga om skötseln

av statens skogar, som småningom inträtt, och vilken riksdagen uttryckligen

gillat och velat befrämja, samt vilkens resultat delvis redan visat

sig i de allt större inkomster, som statsskogarna givit under senare år.

Det är även uppenbart, att till följd av huvudmassans av statsskogarna

läge i de avlägsnare delarna av Norrland och Dalarna samt dessa skogars

egenskap att till huvudsaklig del vara naturskogar, som hittills endast

i mindre mån varit föremål för verklig skogsvård med därtill hörande

arbeten av . skilda slag, mycket ännu återstår att göra för att bringa

upp dem till den avkastning, de böra vid fullt rationell skötsel kunna

lämna. Domänstyrelsen och den under densamma lydande personalen

lida därför icke brist på arbetsuppgifter. Det är tvärtom visst, att

ännu länge dessa uppgifter komma att allt mer vidgas. Huru än förvaltningen

av och tillsynen över ecklesiastika skogar och andra, nu under

domänstyrelsen ställda men icke till domänfonden hörande skogar framdeles

komma att ordnas, är det därför min övertygelse, att domänstyrelsen

enbart för skötseln av de egentliga statsskogarna blir i behov av

ökade arbetskrafter. Jag vill såsom ytterligare skäl härför framhålla,

dels att kronans skogar småningom ökas genom inköp och dels att vid

den nu snart avslutade avvittringen i Västerbottens läns lappmark ovan

odlingsgränsen stora arealer skogsmark torde komma att avsättas såsom

kronoparker.

Jag har därför inga betänkligheter att tillstyrka, att nu förslag

förelägges riksdagen om tillökande av domänstyrelsens arbetskrafter med

personal, motsvarande en ny skogsbyrå. Med hänsyn till att, innan

mera betydande förändringar vidtagas i domänstyrelsens stat, de förslag

torde böra avvaktas, vilka, såsom domänstyrelsen erinrat, äro att förvänta

från vissa tillkallade sakkunniga jämte skogslagstiftningskommittén,

anser jag det emellertid vara lämpligt att, såsom även domänstyrelsen

förordat, den nya personalen tillsvidare uppföres å extra stat. Den under

rubriken: avlöningsstat för domänstyrelsen upptagna posten av 168,600

kronor bör därför i förslaget för år 1917 upptagas med oförändrat

belopp.

Enligt domänstyrelsens förslag skulle den nya personalen utgöras

av en byråchef, en första gradens tjänsteman och en amanuens. Dessa

befattningshavare synas även mig erforderliga. Styrelsen har för dem

föreslagit avlöningar till samma belopp som de till motsvarande tjänste
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition Nr 25.

män hos styrelsen nu utgående. Häremot vill jag dock göra den erinran,

att då byråchefen och omförmälde första gradens tjänsteman icke skola

anställas å ordinarie stat, avdrag å deras arvode bör göras med belopp,

som motsvarar den ordinarie tjänsteman i samma grad åliggande avgift

till egen pensionering, nämligen i avrundade tal för byråchel 300 kronor

och för första gradens tjänsteman 100 kronor, så att avlöningarna

komma att utgöra resp. 7,800 och 3,900 kronor. Mot det föreslagna

amanuensarvodet, 2,400 kronor, har jag icke någon erinran. Sammanlagda

årsavlöningen till dessa tre tjänstemän skulle alltså uppgå till 14,100

kronor.

På sätt domänstyrelsen föreslagit synes det mig synnerligen önskvärt,

att denna extra byrå må kunna träda i verksamhet redan från

och med september månad år 1916. Domänstyrelsen har ifrågasatt, att för

detta ändamål en tredjedel av årsbeloppet nu skulle tilläggas och, efter

viss avjämning, upptagas bland driftkostnaderna för år 1917. Denna förskottsmetod

synes emellertid icke böra tillämpas beträffande ett affärsdrivande

verk, utan böra enligt min mening utgifterna för den extra

skogsbyrån under år 1916 upptagas såsom utgift bland driftkostnaderna

för samma år. I betraktande av att den av riksdagen år 1915 fastställda

beräkningen av domänfondens driftkostnader för år 1916 endast skett

förslagsvis, skulle möjligen icke ens medgivande behövt begäras av

riksdagen att inrätta ifrågavarande byrå redan från ingången av september

månad sistnämnda år. Det synes mig emellertid vara med god

ordning överensstämmande att vid en organisationsfråga, sådan som

denna, inhämta riksdagens samtycke därtill.

Några särskilda medel för 1916 års utgifter till denna byrå behöva

alltså icke nu tagas i beräkning bland 1917 års driftkostnader. För de

fyra sista månaderna av år 1916 fordras emellertid tredjedelen av 14,100

kronor eller 4,700 kronor, vilket belopp alltså bör utgå såsom driftkostnad

för år 1916.

Då det av domänstyrelsen föreslagna tilläggsbeloppet av 66 kronor

67 öre, som skulle tillföras anslaget till avlönande av extra biträden samt

till renskrivning in. m., enligt vad styrelsen framhållit tillkommit för

summans avrundande, synes dylikt tillägg nu kunna lämnas å sido.

Då jag i likhet med domänstyrelsen icke finner anledning ifrågasätta

någon ändring i övriga anslagsposter, som upptagas under huvudrubriken:

»Kostnader för domänstyrelsen», tillstyrker jag, att dessa

anslagsposter i beräkningen för år 1917 upptagas med oförändrade

belopp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

9

II. Kostnader för statens skogsdomiiner.

1 förberörda skrivelse den 30 september 1915 har domänstyrelsen Skogsstatens

förmält sig ämna senare framlägga förslag till inrättande av ett antal personal*

nya kronojägartjänster för de delar av landet, som icke berörts av de Domän.

vid 1915 års riksdag beslutade ändringar ifråga om bevakningspersonalen styrelsen.

å ordinarie stat. Sådan framställning har därefter gjorts av nämnda

styrelse i skrivelse den 13 december 1915, vari anföres följande.

»Vid bedömandet av, i vad mån behovet av en ökad bevakar- och arbetsledarkår

bör tillgodoses genom inrättandet av nya ordinarie tjänster, har domänstyrelsen

ansett sig böra taga i övervägande ej mindre de vidder av kronans eller

andra allmänna skogar, som redan nu äro föremål för kronojägarnas verksamhet

och som, där de äro alltför stora eller mycket spridda, motivera en utökning av

bevakningstrakternas antal, än även skogshushållningens intensitet och det ökade

arbete, som följer härav och av sådana anordningar, som exempelvis virkets förädling

genom sågindustri, vilken, på samma gång den bereder statsverket ökade

nettoinkomster av skogsbruket, medför betydligt ökat arbete redan genom virkets

fällning och aptering i skogen, och därför medför krav på ökade arbetskrafter.

Belysande för dessa förhållanden äro därför de uppgifter, som lämnats i vidfogade

tablå över revirens storlek och deras fördelning i bevakningstrakter, sådan denna

fördelning för det närvarande är och sådan den skulle gestalta sig, därest styrelsens

nu framställda förslag skulle vinna beaktande.

Vad beträffar de i tablån meddelade arealuppgifterna får domänstyrelsen

påpeka, att den fördelning, som däri gjorts mellan skogar under skogsstatens förvaltning

och skogar under dess kontroll, är en beteckning för rådande förhållanden

endast vid en viss tidpunkt. Oupphörligt ändras denna fördelning därigenom, att

allt flera skogar, särskilt sådana till kronans utarrenderade jordbruksdomäner och

ecklesiastika boställen, ställas under skogsstaten eller att marker bliva för skogsväsendets

räkning inköpta, varigenom arealsummorna i den första kolumnen ökas,

medan i vissa fall med anledning härav summor i andra kolumnen minskas. Men

oavsett detta är skogsstatens bestyr med även de skogar, som enligt gängse talesätt

allenast äro under skogsstatens uppsikt och kontroll, så omfattande, särskilt vad

angår skogsskötseln, att de båda arealsummorna tillhopa giva en ganska klar bild

av arbetsbördan för den bevakande (direkt arbetsledande) personalen.

Den avsevärt större delen av de nu ifrågasatta nya kronojägartjänsterna,

eller 20 av 26, kommer att ersätta lika många tjänster, som redan under ett flertal

år varit på extra stat inrättade och vartill medel beviljats genom fastställande av

de årliga generalförslagen till utgifter för förvaltningen av statens domäner. Till

arvoden åt nämnda 20 kronojägare äro för innevarande år anvisade 19,680 kronor.

Medan alltså en viss begränsning kan ske i utgifter för den extra skogsbevakningen,

om dess tjänster bliva satta på fast stat, vinna vederbörande tjänstinnehavare den

tryggare tjänsteställning, som innehavet av fast beställning medför, bland annat

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 21 höft. (Nr 25.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

för rätt till ålderstillägg och pension. För var och en av de föreslagna 26 nya

kronojägartjänsterna beräknas löne- och övriga förmåner skola utgöra 600 kronor

i lön, 500 kronor i tjänstgöringspenningar och 100 kronor i hyresersättning, det

sistnämnda beloppet att utgå så länge bostad icke tillhandahålles tjänstinnehavare

genom skogsväsendets försorg. Däremot måste respenningarna självfallet variera,

alltefter som en bevakningstrakt är mer eller mindre vidsträckt, de olika skogarna

flera eller färre och vitt spridda eller nära varandra belägna och kommunikationsmedlen

mindre utvecklade eller goda. Ett årligt respenningbelopp av 200 kronor

föreslås sålunda för 1 kronojägare i Arvika revir, 1 i Karlstads revir och 1 i

Västerås revir (tillhopa 3); 150 kronor respenningar föreslås för 1 kronojägare i

Arvika revir, 1 i Stockholms revir, 1 i Linköpings revir, 1 i Kinne revir, 1 i Aspelands

revir, 1 i Jönköpings revir, 1 i Västbo revir och 1 i Södra Skånes revir,

(tillhopa 8); 100 kronor respenningar föreslås för 3 kronojägare i Kristinehamns

revir, 1 i Gripsholms revir, 1 i Nyköpings revir, 1 i Karlsby revir, 1 i Kinda

revir, 1 i Tivedens revir, 1 i Kinne revir, l i Slättbygds revir, 1 i Kosta revir och

1 i Uddevalla revir (tillhopa 12); och 50 kronor i respenningar ifrågasättes slutligen

för 2 kronojägare i Bjurfors skolrevir och 1 i Hunnebergs revir (tillhopa 3).

Därest Eders Kungl. Maj:t och riksdagen skulle finna skäligt godkänna vad

domänstyrelsen nu föreslagit, skulle den erforderliga tilläggsavlöningsstaten få följande

utseende:

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Res-

penningar

Hyres-

ersättning

Summa

kronor

1 kronojägare.................................

600: —

500: —

—

100: —

1,200: —

25 kronojägare.................................

Respenningar åt 3 kronojägare å 200,

15,000: —

12,500: —

— —

2,500: —

30,000: —

8 kronojägare å 150, 12 kronojägare

å 100 och 3 kronojägare å 50 kronor

3,150: —

3,150: —

Summa

15,600: —

13,000: —

3,150: —

2,600: —

34,350: —

I fråga om de nya tjänstinnehavarnas rätt till ålderstillägg till lönen efter

viss tids tjänstgöring i ordinarie befattning liksom ock till pension efter avskedstagandet

bör gälla, vad redan nu finnes stadgat.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition Nr 25. 11

Den i skrivelsen åberopade tablå år av följande utseende.

Distrikt

Allmänna skogar å

vilka kronojägare

arbeta

Antal ordinarie

kronojägare

Revir

under

skogs-

staten

under

kontroll

nu

efter

reglering

h e k

tar

Bergslags ...........................

Arvika

8,772

3,701

3

5

Karlstad

6,847,''

6,111

3

4

Kristinehamn

11,532

1,0192

1

4

Västerås

5,998

6,882

3

4

Bjurfors skol-

6,218

—

1

3

Östra .................................

Stockholm

10,326

8,505

5

6

Gripsholm

4,624

5,754

3

4

Nyköping

5,056

10,180

3

4

Karlsby

7,438

922

3

4

Omberg j

(

1

1

Linköping <

15,431

13,594

—

3

Kinda J

i

5

4

Västra ..............................

Tiveden

9,907

2,381

6

7

Kinne

6,339

5,495

5

7

Slättbygd

8,936

4,240

4

5

|

Hunneberg

6,603

3,380

5

6

Uddevalla

9,404

7,740

3

4

Småland.............................

Aspeland

14,405

5,610

3

4

Jönköping

14,600

8,763

3

4

Västbo

11,684

7,117

3

4

Kosta

16,222

1,812

4

5

Södra .................................

Södra Skånes

2,544

2,375

5

6

Summa

182,886

105,581

72

98

288,467

Medeltal för kronojägare nu ....................................... 4,006

» » > efter regleringen..................... 2,944

Det synes mig givet, att i mån som skogsskötselns intensitet

stegras och statens skogar ökas genom inköp behov framträder av tillökning

i den ordinarie bevakande personalen även inom de sydligare

distrikten, vilka icke i fjol tillgodosågos vid den då beslutade utökningen

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ålderstillägg

åt skogsstatens

personal.

Pensionering

av skogsstatens

personal.

Egentliga

förvaltnings
kostnader.

Domän
styrelsen.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 25.

av sagda personal. Mot vad domänstyrelsen nu i sådant avseende föreslagit,

finner jag icke anledning till någon erinran.

Då avlöningsstaten för skogsstatens ordinarie personal enligt fjolårets

beslut slutar på 1,544,300 kronor, skulle alltså densamma nu ökas

med 34,350 kronor till 1,578,650 kronor.

Till ålderstillägg åt skogsstatens personal har bland driftkostnaderna

beräknats en anslagspost å 114,000 kronor. Domänstyrelsen har nu

meddelat, att styrelsens huvudbok för år 1914 utvisade, att under sistnämnda

år utbetalts tillhopa 122,375 kronor i form av sådana ålderstillägg,

samt hemställt om anslagspostens höjning till 125,000 kronor.

En sådan höjning synes mig befogad.

I posten till pensionering av skogsstatens personal, nu upptagen

till 65,000 kronor, har icke föreslagits någon ändring och torde den

böra för år 1917 upptagas med oförändrat belopp.

I ovanberörda skrivelse den 30 september 1915 har domänstyrelsen

beträffande de egentliga förvaltningskostnaderna för statens skogsdomäner

anfört huvudsakligen följande.

»En given följd av skogshushållningens utveckling och de nya avsättningsmöjligheter,

som efter hand yppa sig för kronans skogsprodukter, är, att de egentliga

förvaltningskostnaderna ökas år från år. I direkt proportion till stegringen i statsverkets

skogsmedel står det ökade behovet av medel för virkesprodukternas avverkning,

utdrivning och framflottning till industri- eller skeppningslägen, liksom

ock, efter hand som smärre virkessortiment kunna vinna avsättning, ökade möjligheter

uppstå för avverkningens bedrivande på ett sådant sätt, att skogstrakter, som

äro och till och med länge varit huggfärdiga, kunna ersättas med nya bestånd, för

vilket ändamål i de flesta fall fordras åtgärder från skogshushållarens sida genom

markberedning, vattenavledning och direkta kulturarbeten. Således komma kostnaderna

för sådana åtgärder med nödvändighet att ökas. Av skäl som domänstyrelsen

ofta betonat och därför nu icke anser sig behöva upprepa, utvisa jämväl en del

andra utgiftstitlar för skogsdomänerna en fortgående ökning, såsom exempelvis

väganläggning, byggnadsarbeten, skatter och onera med flera. Ett önskemål, vilket

styrelsen vid beräknandet av det erforderliga driftkapitalet för statsskogarna under

år 1917 tagit hänsyn till, är ock, att den fullständigare taxering och indelning av

dessa skogar, som för några år sedan påbörjats i avsevärt större skala än förut,

måtte än mera påskyndas, efter hand som ökade arbetskrafter till detta viktiga

värv stå till buds.

Domänstyrelsen meddelar på sedvanligt sätt här jämförande uppgifter för

den betydligaste och på storleken av statsverkets skogsmedel direkt influerande

utgiftsposten bland kostnaderna för statsskogarna under de senaste fem åren, nämligen

för avverkning och virkestransport:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 25.

år 1910

» 1911

» 1912

880,810 kronor

» 1913.

» 1914 .

2’,496,124 »

1,054,902 »

1,349,862 >

1,933,833 »

För år 1915 äro motsvarande kostnader beräknade till 2,702,287 kronor, men

torde i själva verket komma att snarare överstiga än understiga 3,000,000 kronor,

enär Eders Kungl. Maj:t på framställning av styrelsen, huvudsakligast för avverkningsändamål,

anvisat 400,000 kronor till ökade förvaltningsutgifter för statsskogarna.

Till följd av fortfarande rådande osäkerhet på den utländska marknaden försvenska

skogsprodukter och alster av sådana är det ytterligt vanskligt att redan

nu bedöma behovet av rörelsekapital för statens skogshushållning under år 1917.

Det torde emellertid kunna antagas, att det nu rådande krigstillståndet mellan de

europeiska länder, vilka äro våra bästa exportorter för virke och trämassa, då

upphört, och att till botande av de revor, kriget åstadkommit, erfordras trävaror i

mer än vanligt stor mängd. Likaledes torde Englands och andra europeiska länders

stenkolsindustri behöva vår pitprops och åtskilliga inom- och utomeuropeiska länders

pappersindustri vår trämassa. Man torde därför hava att förvänta en synnerligt

livlig trävarumarknad under några år framåt. Behovet av rörelsemedel torde därför

bliva stort, liksom man har anledning att räkna med rikligt inflytande inkomster

för det år, som detta statförslag avser.

En viss ledning vid bedömandet av sagda behov torde man kunna erhålla

genom en sammanställning av de förslag till förvaltningsutgifter för år 1916, vilka

vederbörande revirförvaltare nu avlämnat till respektive överjägmästare, och vilkas

slutsummor meddelats styrelsen. Dessa förslag, som allenast upptaga de utgifter,

vilka äro avsedda att bestridas genom jägmästarna, komma vid skeende granskning

hos styrelsen sannolikt att i ena eller andra riktningen undergå förändringar, vilka

dock troligen icke bliva av den betydenhet, att förslagen därigenom behöva förlora

sin vägledande betydelse.»

Sedan styrelsen meddelat, att dessa förslag för år 1916 slutade

på tillhopa 6,810,297 kronor, liar styrelsen fortsatt sålunda.

»Då statsverket för den närmaste framtiden torde hava behov av ej oväsentligt

ökade skogsmedel och förty anslaget till avverkning och virkestransport måste

antagas bliva avsevärt höjt, och då vidare det huvudsakligaste av de för år 1915

föreslagna, men på grund av ekonomisk kristid något uppskjutna arbetena med väganläggningar,

dikningar, byggnader med mera icke utan avsevärda olägenheter kunna

längre fördröjas, anser styrelsen, att »jägmästarnas förvaltningsutgifter» under år

1916 icke kunna beräknas till lägre belopp än omkring 6,800,000 kronor. Med

utgångspunkt härifrån och med antagande att övriga förvaltningsutgifter för statsskogama

komma att i huvudsak bliva lika år 1916 som dem för år 1915 — kostnaderna

för byggande och underhåll av skogspersonalens bostäder synas dock komma

att ökas med omkring 25,000 kronor — torde de sammanlagda förvaltningsutgifterna

för år 1916 för statsskogarna nu böra beräknas till ungefär följande belopp:

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

1. de direkta förvaltningsutgifterna................................................... kronor 6,800,000

2. för skogsindelning, dagarvoden, resekostnader, vissa bygg
nadsarbeten

med mera ett med 25,000 kronor över 1915

års anslag höjt belopp................................................................ » 818,761

3. för avlöning åt extra tjänstemän med mera, undantagande

extra bevakare, vilkas arvoden ingå i beloppet direkta

förvaltningsutgifter här ovan .................................................... » 290,645

4. till överjägmästares expenser med mera, 1915 års belopp

med tillägg för 2 nya överjägmästare.................................... » 25,910

Summa kronor 7,935,316

Till utgifter av förevarande slag finnas emellertid anvisade allenast 7,019,900

kronor.

Ehuru man kan förvänta, att under år 1917 utgifterna för kronoskogarnas

förvaltning, därest under år 1916 får i fråga om förvaltningsåtgärder utföras, vad

som omständigheterna tvingat till eftersättande under innevarande år, så att säga

kunna bringas i normalläge, anser likväl domänstyrelsen, att de direkta förvaltningsutgifterna

för år 1917 icke böra beräknas lägre än till 7,500,000 kronor; ty den

fortsatta utvecklingen av statsskogshushållningen, strävan efter ökade inkomster

från statsskogama och nödvändigheten av att i större utsträckning än hittills

vårda sig om skogsåterväxten i rikets norra delar kräva nödvändigt tillgång på tillräckliga

rörelsemedel. Medräknas dels här förut vidrörd kostnad för skogsstatens

ordinarie personal — häri ej medräknade kostnaderna för de nya kronojägartjänster,

som styrelsen något senare i år ämnar föreslå till inrättande — (löner 1,544,300

kronor, ålderstillägg och pensioner 190,000 kronor), tillhopa 1,734,300 kronor, dels

ock de år 1917 avseende, i närmast förestående tablå för år 1916 angivna, övriga

utgifter för kronoskogarnas förvaltning (1916 års belopp beräknat till 1,135,316

kronor), vilka böra sättas till 1,165,700 kronor, enär styrelsen förväntar en utvridning

av arbetena för skogsindelning och skogstaxering och härför beräknar en

kostnadsökning å 30,000 kronor, så synas totalkostnaderna för kronoskogarnas förvaltning

under år 1917 böra upptagas till 10,400,000 kronor. Härifrån skola likväl

avräknas bestämt anslag för tillsyn å enskildas skogar i Norr- och Västerbottens

län samt Sårna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län, utgörande enligt 1915

års riksdags av Eders Kungl. Maj:t stadfästade beslut 272,400 kronor, varefter alltså

återstå 10,127,600 kronor, att utgå av domänfondens avkastning.»

Sedan generalförslag'' angående driftkostnader under år 1916 för

statens domäner numera blivit fastställt, har jag med ledning av detta

förslag ävensom generalförslaget för år 1915 låtit för jämförelse uppgöra

följande tabell, upptagande de förvaltningskostnader för skogsdomänerna

under berörda två år, som utgöras av jägmästarnas förvaltningsmed

el jämte kostnader för extra skogsbevakning, och vilka

för år 1916 motsvaras av domänstyrelsens omförmälda, preliminära

summa av 6,800,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25. 15

1915

1916

Ökning

Minskning

Extra skogsbevakning ...........................

346,110

335,992

10,118

Avverkning och virkestransport ..............

2,702,287

3,598,189

895,902

—

Skogsodling och beståndsvård ...............

344,946

455,839

110,893

—

Vägar ..................................................

106,796

210,360

103,564

—

Hägnad m. in.......................................

34,466

58,633

24,167

—

Dikning ................................................

200,192

394,826

194,634

—

Byggnader.............................................

268,012

513,397

245,385

—

Inventarier ..........................................

15,252

27,218

11,966

—

Skatter ................................................

666,628

743,182

76,554

‘ —

Diverse utgifter ....................................

183,495

253,967

70,472

—

Summa kronor

4,868,184

6,591,603

1,733,537

10,118

Det av domänstyrelsen i skrivelsen den 30 september 1915 förslagsvis

till 6,800,000 kronor beräknade beloppet har alltså i generalförslaget

nedsatts med något över 200,000 kronor.

I jämförelse med år 1915 visa samtliga poster utom för extra

skogsbevakning en i allmänhet mycket stark ökning, vilken beror på

de omständigheter, domänstyrelsen framhållit i sin merberörda skrivelse

den 30 september 1915, nämligen huvudsakligen ökade avverkningar

ävensom arbeten av olika slag, vilka under år 1915 måst eftersättas

men icke längre kunna uppskjutas. Det hade egentligen kunnat förväntas,

att på grund av den stora tillökning, den ordinarie bevakningspersonalen

vunnit från och med år 1916, kostnaderna för den extra

personalen skulle kunnat minskas mer än som nu skett, men även här

spela de ökade avverkningarna och övriga arbeten in, vilka krävt, att

den bevakande personalen, ordinarie och extra tagna tillsammans, erhåller

förstärkning.

Samtliga egentliga förvaltningskostnader för statens skogsdomäner,

motsvarande den i driftkostnadsberäkningen för år 1916 upptagna

summan av 7,019,900 kronor, hava i generalförslaget för samma år

måst upptagas till 7,748,400 kronor.

Till jämförelse härmed vill jag erinra, att för möjliggörande av

ökade avverkningar redan under år 1915 Kungl. Maj:t måst under loppet

av samma år av domänfondens avkastning anvisa icke mindre än 550,000

kronor utöver det i generalförslaget för samma år upptagna beloppet.

Vad beträffar år 1917 har domänstyrelsen beräknat jägmästarnas

direkta förvaltningsutgifter jämte extra skogsbevakning, motsvarande

s. 16 Kontrollera mot PDF

Förnyelsefond

för

återväxtkostnader.

Domän.

ttyreDen.

Departements
chefen.

16 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 25.

de i närmast härovan intagna tabell till 6,591,603 kronor för år 1916

beräknade utgifter, till 7,500,000 kronor. Jag anser denna summa icke

kunna tåla någon nedsättning, icke ens vid bifall till vad jag härovan

förordat beträffande uppförande å ordinarie stat av 26 nya kronojägarbefattningar.

Mot domänstyrelsens beräkning för år 1917 av övriga

utgifter för kronoskogarnas förvaltning till 1,165,700 kronor har jag

icke annan erinran att göra, än att beloppet synes böra för hela driftkostnadssummans

avjämning höjas till 1,165,950 kronor. De egentliga

förvaltningskostnaderna skulle i enlighet härmed upptagas inalles till

8,665,950 kronor.

I detta sammanhang anser jag emellertid lämpligen böra behandlas

en av domänstyrelsen i merberörda skrivelse den 30 september 1915

gjord framställning av följande lydelse.

»Slutligen får domänstyrelsen hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen, att av 1917 års skogsmedel ett belopp av 1,000,000 kronor reserveras

och avsättes till en fond, att användas då på grund av minskade skogsmedel svårighet

med hänsyn till andra statsbehov kan uppstå att erhålla nödiga medel till de

markförbättrings- och föryngringsåtgärder, som särskilt i Norrland komma att, just

på grund av förutvarande stora avverkningar, erfordras. Efter den högkonjunktur,

som nu några år torde komma att råda, motser styrelsen nämligen, att en för skogshanteringen

kännbar lågkonjunktur kommer att inträda och under en följd av år

göra sig gällande. Givetvis komma bruttoinkomsterna att då i avsevärd mån nedgå,

beroende på dels en sannolikt betydlig reduktion i virkesprisen, dels den i följd

därav nödtvungna sänkningen av avverkningsbeloppet. Men tyvärr kan man icke

beräkna, att de då stegrade utgifterna skola kunna sänkas i samma proportion. Man

kan därför befara, att det vid sådant förhållande skall anses nödvändigt att avknappa

även anslagen till behövliga skogsvårdsåtgärder. Det synes därför styrelsen vara

klokt, att under tider, då skogsmedlen inflyta rikligt, en, om man så vill säga, förnyelsefond

på detta sätt avsättes.»

Ätt åtgärder för markförbättring och föryngring måste vidtagas i

samma mån som skogarna avverkas, är uppenbart, och det torda

också vara klart, att kostnaderna härför måste anses som en del av

domänfondens driftkostnader. Kunde dessa åtgärder på varje område

ständigt vidtagas samma år, som avverkningen äger rum, skulle ju

kostnaderna tydligen också komma att drabba vinsten av avverkningen.

Nu kunna av tekniska skäl ifrågavarande åtgärder i allmänhet icke fullbordas

förrän flera år efteråt. Dessa senare års räkenskaper komma då

att drabbas av kostnader, som i verkligheten hänföra sig till ett föregående

år, vilket ju principiellt måste anses som ett fel. Detta fel

skulle emellertid ha mindre praktisk betydelse, om avverkningarna vore

ungefärligen lika stora år efter år. Då så emellertid ingalunda är fallet^

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 25.

utan växlingarna i avverkningen äro ganska betydliga, måste det anses

önskvärt, att varje avverkningsår får sörja för de återväxtkostnader,

som hänföra sig till detsamma.

Domänstyrelsen har nu föreslagit en tillfällig extra avsättning av

en miljon kronor för framtida skogsvårdsåtgärder. Emellertid synes

mig syftet kunna vinnas på ett principiellt riktigare sätt, om för varje

år viss procentsats av domänfondens bruttoinkomst av skogsrå edel avsättes

till en förnyelsefond för återväxtkostnader. Ur denna förnyelsefond

böra sedan alla återväxtkostnader, varunder inbegripas kostnader för

markförbättrings- och föryngringsåtgärder, betalas, i den mån fonden

lämnar tillgång därtill.

För att utröna, hur stor ifrågavarande procentsats behöver vara,

har jag låtit upprätta nedanstående tablå över de viktigaste av statens

skogsdomäners nyssberörda återväxtkostnader i förhållande till skogsmedlens

bruttobelopp:

År

Skogsmedel

Skogsodling

resp. dikning

Summa återväxt- Procent av

kostnader skogsmedel

1912

13,134,365

243,319

183,102

426,421 3.25

1913

15,040,751

277,289

203,014

480,303 3.19

1914

17,328,244

312,859

260,754

573,613 3.31

1915

20,564,000

364,017

208,952

572,969 2.79

1916

26,600,000

455,839 »)

394,826 2)

850,665 3.15

1917

27,000,000 *)

—

Man finner, att återväxtkostnaderna i allmänhet rört sig om 3 V*

procent av skogsmedlens bruttobelopp. Emellertid måste ett dylikt

procenttal, enligt vad jag av chefen för domänstyrelsen under hand inhämtat,

numera anses otillräckligt. Kraven på återväxtåtgärder äro

nämligen relativt små, så länge avverkningen uttages genom blädning,

ljushuggning och gallring, men bli betydliga i den mån avverkningen

börjar utföras i form av trakthuggning. Sistnämnda form för avverk
*)

beräknade belopp.

s) enligt generalförslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 21 höft (Nr 25.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

ningen har endast under senare tid kunnat användas i Norrland och

först under sista åren i övre Norrland, där huvudparten av statens skogar

är belägen. Emellertid kommer denna avverkningsform att med den

ökade möjligheten att avsätta smärre dimensioner även i övre Norrland få

en efter hand allt mer stegrad användning. Därstädes hava statens skogsdomäner

stora områden med förut för hårt genomblädade bestånd, där

marken genom denna huggningsmetod blivit på ena eller andra sättet

försämrad — förvildad och förtorkad eller försumpad — och där nu.

sedan även smärre dimensioner kunna avsättas, större eller mindre

hyggen måste upptagas för att efter behövliga markvårdsåtgärder kunna

skogsödla#. Vidare finnas där stora, mer eller mindre försumpade trakter

med degenererade och oväxtliga bestånd, som nu kunna och böra trakthuggas

för samma åtgärders vidtagande, vilka där emellertid på grund

av försumpningen bliva betydligt kostbarare. Och vidare krävas för

dessa åtgärder — hyggesrensning, dikning och skogsodling — ett flertal

år efter avverkningens utförande, ena gången flera andra gången färre,

vilket endast för varje särskilt fall kan beräknas.

På grund av dessa förhållanden måste en avsevärd höjning av anslaget

till återväxtkostnader äga rum. Jag har kommit till den uppfattningen,

att återväxtkostnaderna i förhållande till skogsmedlens bruttobelopp

lämpligen böra upptagas till 5 procent. Vid eu bruttosumma för

skogsmedlen av 15 miljoner kronor, vilket ungefärligen motsvarar 1913

års förhållanden, skulle avsättningen till återväxtkostnader kommit att

uppgå till 750,000 kronor, vilket ju representerar en avsevärd höjning

i jämförelse med det för ändamålet under 1913 i verkligheten avsedda

beloppet, 480,303 kronor. För 1916 skulle motsvarande avsättning utgjort

1,330,000 kronor, alltså ungefär 480,000 kronor mer än det belopp,

som för detta år beräknats. Den föreslagna förnyelsefonden skulle alltså

efter årets slut haft en behållning på omkring en halv miljon kronor,

med vilken återväxtkostnader hänförbara till 1916 års ovanligt stora

avverkning skulle kunnat bestridas under följande år. Och en högst

betydande behållning kommer, om förslaget bifalles, sannolikt att uppstå

för år 1917. Därest denna princip fortfarande tillämpas, är det att hoppas,

att förnyelsefonden skall, efter det innevarande högkonjunktur upphört,

äga en behållning, som blir tillräcklig för dess ändamål.

På grund av vad jag sålunda anfört vill jag förorda, att bland

statens domäners driftkostnader för år 1917 ett belopp av fem procent

å skogsmedlens beräknade belopp 27,000,000 kronor eller 1,350,000

kronor upptages som avsättning till en förnyelsefond för återväxtkostnader.

Vid bifall till detta förslag skulle, då domänstyrelsen redan i sitt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

förslag till beräkning av driftkostnader för år 1917 i dessa anser sig

ha inräknat ett anslag till återväxtkostnader av olika slag av i runt

tal en miljon kronor, beloppet av driftkostnaderna för skogsdomänerna

komma att höjas med 350,000 kronor.

Detta belopp är ju vida lägre än den av domänstyrelsen för år 1917

föreslagna extra miljonen, men om avsättningen till förnyelse fonden icke

blir tillfällig utan även för framtiden iakttages, bör det av mig förordade

systemet i hög grad skänka skogsskötseln stadga och trygghet.

Förnyelsefondens införande i beräkningen synes nu böra äga rum

på det sätt, att ovanberörda till 8,665,950 kronor sammanräknade egentliga

förvaltningskostnader minskas med 1,000,000 kronor och förnyelsefonden

upptages särskilt med ett belopp av 1,350,000 kronor.

Då dikningskostnader framdeles skola bestridas av förnyelsefonden

och säkerligen komma att, liksom redan under senare år varit fallet,

stiga till ganska stora belopp, lärer det icke längre vara nödvändigt att

bibehålla den från tiden före domänfondens inrättande stammande föreskriften,

att minst 150,000 kronor skola användas till avdikningar å

kronans skogar i de norrländska länen och i Kopparbergs län.

Jag anhåller vidare att få erinra om följande ärende.

I utlåtande den 3 december 1915 med anledning av gjord framställning

om beredande av livränta åt arbetaren Lars Erik Jansson i

Källan, vilken skadats vid skogsarbete för kronans räkning, hade statskontoret,

med erinran att under riksstatens tionde huvudtitel finnes uppfört

ett ordinarie förslagsanslag till bestridande av statsverket på grund

av lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av

olycksfall i arbete åliggande utgifter för livräntor m. m. och att från

detta anslag dittills- bestritts jämväl de olycksfallsersättningar, som tillerkänts

skogsarbetare med liera, vilkas avlöning utginge från statens

domäners fond, vidare anfört följande.

Då förvaltningen av statens domäner allt ifrån ingången av år

1912 vore att hänföra till statens affär sdrivande verk och då övriga

dylika verk ansetts böra själva bära även den del av driftkostnaden,

som utgjordes av ersättningar för skada till följd av olycksfall under

arbete hos verket, ville statskontoret ifrågasätta, huruvida icke dylika

ersättningar till skogsstatens personal borde såsom en domänfondens

driftkostnad hädanefter anvisas att utgå från nämnda fond.

Därjämte hade statskontoret, med erinran att 1914 års senare

riksdag på Kungl. Maj:ts förslag beslutat, att de pensioner, som med

tillämpning av gällande lag angående civila tjänstinnehavares rätt till

Ang. olycksfallsersättningar

åt

skogsarbetare

i statens

tjänst.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Samman
fattning.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 25.

pension efter 1012 års början beviljats eller komme att beviljas domänförvaltningens

personal, skulle från och med år 1915 utgå från statens

domäners fond, ifrågasatt, huruvida icke en bestämmelse borde meddelas,

att livränta, som efter 1912 års början med tillämpning av 1901 års

ovannämnda lag beviljats skogsarbetare med flera, som åtnjutit avlöning

från nämnda fond, skulle från och med år 1916 utgå från samma fond.

I anledning härav hade domänstyrelsen yttrat sig den 15 december 1915.

Vid föredragning härav den 31 december 1915 fattade Kungl.

Maj:t beslut i fråga om livränta till ovanbemälde Jansson och förklarade

sig vilja framdeles i varje särskilt fall meddela föreskrift angående de

medel, från vilka livräntor och andra ersättningar för olycksfall, vilka

kunde komma att av Kungl. Maj:t beviljas, skulle utgå, samt förordnade

tillika, att livräntor och andra ersättningar, som efter 1912 års början

med tillämpning av lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada

till följd av olycksfall i arbete beviljats skogsarbetare och andra personer,

vilka åtnjutit avlöning från statens domäners fond, skulle för

tiden från och med år 1916 utgå från samma fond.

Vad sålunda förekommit i ändamål att i detta avseende likställa

statens domäner med statens övriga affärsdrivande verk torde lämpligen

böra på detta sätt bringas till riksdagens kännedom. Några särskilda

medel torde icke nu behöva tagas i beräkning för detta ändamål.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit i fråga om kostnader för

statens skogsdomäner, skulle dessa upptagas tillhopa till 10,784,600 kronor.

Härifrån böra dock dragas de bägge ordinarie anslagen under

nionde huvudtiteln för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och

Särna socken med Idre kapellag samt för tillsyn å enskildas skogar i

Västerbottens och Norrbottens läns kustland å tillhopa 272,400 kronor,

så att återstående kostnaden bliver 10,512,200 kronor.

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner.

I beräkningen av kostnaderna för statens jordbruksdomäner har

domänstyrelsen icke ifrågasatt någon ändring. Dessa kostnader torde

därför böra för år 1917 upptagas under oförändrade titlar och med

samma belopp som för år 1916, tillhopa 180,500 kronor.

Vid bifall till mina här ovan gjorda framställningar skulle följaktligen

driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner under

år 1917 komma att beräknas på följande sätt:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 25.

21

I. Kostnader för domänstyrelsen;

avlöningsstat för styrelsen............

extra skogsbyrå hos styrelsen ...

ålderstillägg åt styrelsens personal

pensionering av styrelsens personal

.............................................

anställande av extra amanuenser

och biträden hos styrelsen samt

renskrivning in. m...................

styrelsens expenser .....................

rese- och traktamentsersättning

åt styrelsens personal...............

tryckning av styrelsens årsberättelse

.............................................

kronor 168,600

» 14,100

» 11,000

» 2,000

» 9,600

» 18,000

» 6,000

» 5,000 kronor 234,300.

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

'' skogsstatens ordinarie personal kronor 1,578,650

ålderstillägg åt skogsstatens personal

............................................. » 125,000

pensionering av skogsstatens personal

............................................. » 65,000

förnyelsefond för återväxtkost
nader

.......................................... » 1,350,000

egentliga förvaltningskostnader )> 7,665,950

kronor 10,784,600

Avgår anslag för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna och Sårna

socken ............ kronor 170,000

Avgår anslag för

tillsyn å enskildas

skogar i

Västerbottens

och Norrbottens

läns kustland.

................. » 102,400 » 272,400 » 10,512,200.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 21 höft. (Nr 25.) 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

in. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter ... kronor 35,500

resekostnader vid domänförvaltningen

.......................................... » 45,000

övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna

förenade kostnader.

............................................ » 100,000 kronor 180,500

Summa kronor 10,927,000.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels från och med år 1917 i gällande avlöningsstat för skogsstatens

ordinarie personal uppföra ytterligare tjugusex kronojägare med av mig

härovan tillstyrkta avlöningsförmåner, till följd varav statens slutsumma

kommer att höjas från 1,544,300 kronor med 34,350 kronor till

1,578,650 kronor;

dels, med godkännande av de av mig härovan gjorda beräkningar,

såsom driftkostnader under år 1917 för statens domäner förslagsvis

uppföra ett belopp av 10,927,000 kronor, att utgå av domänfondens

avkastning;

dels ock medgiva, att ett belopp av 4,700 kronor av domänfondens

avkastning för år 1916 må av Kungl. Maj:t användas för inrättande

från och med den 1 september sistnämnda år av en extra skogsbyrå hos

domänstyrelsen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga . . . vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Curt Rohtlieb.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:86 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 25 angående driftkostnader under år 1917 för statens domäner. s. 1 i texten
  2. JoU 1916:9 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition nr 25 angående driftkostnader under år 1917 för statens domäner. s. 1 i texten