Sök i Ratio Lex

Angående visst medgivande i fråga om framtida låneunderstöd av staten till järnväg från Gullabo till Torsäs

1916-01-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:31, Angående visst medgivande i fråga om framtida låneunderstöd av staten till järnväg från Gullabo till Torsäs

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

1

Nr 31.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

visst medgivande i fråga om framtida låneunderstöd av

staten till järnväg från Gullabo till Torsäs; given Stockholms

slott den 21 januari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kung! Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att den omständigheten, att arbetet å den koncessionerade järnvägsanläggningen

från Gullabo till Torsås redan påbörjats, icke må utgöra

hinder för framtida beviljande av låneunderstöd till nämnda järnvägfrån

det anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda

järnvägsanläggningar, som kan komma att av riksdagen ställas till

Kungl. Maj:ts förfogande.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 27 Käft. (Nr 31.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

Järnvägsföretag

Vissefjärda—Gullabo—Torsås.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

V ENNERSTEN,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Den 14 oktober 1910 meddelade Kungl. Maj:t koncession å järnväg

från yissefjärda station å Karlskrona—Växjö järnväg till Torsås

station å Östra Blekinge järnväg samt fastställde därvid till efterrättelse

vid järnvägsanläggningens utförande plan för densamma.

Sedan berörda koncession med Kungl. Maj:ts samtycke överlåtits

å östra Blekinge järnvägsaktiebolag, har Kungl. Maj:t den 22 november

1912 medgivit, att järnvägen mellan Vissefjärda och Torsås finge delas

uti två särskilda järnvägar, omfattande den ena bansträckan från

Vissefjärda till Gullabo och den andra bansträckan från Gullabo till

Torsås.

Enligt ett av kaptenen Einar Sahlén år 1912 upprättat kostnadsförslag

beräknades järnvägsanläggningen från Gullabo till Torsås draga

en kostnad av 392,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 31.

Uti en till Kungl. Maj:t den 31 december 1912 ingiven skrift

anhöll Östra Blekinge järnvägsaktiebolag, att Kungl. Maj:t till utförande

av järnvägen Gullabo— Torsås måtte bevilja bolaget ett statslån,

motsvarande halva byggnadskostnaden för densamma.

I denna skrift framhöll bolaget, att ehuru det för det dåvarande

endast gällde att söka få hjälp till byggande av bansträckan Gullabo—

Torsås, det dock vore bolagets avsikt att, sedan aktiekapitalet till

denna bansträcka anskaffats, snarast möjligt upptaga arbetet med hopbringande

av medel för banans fortsättande till Vissefjärda. I fråga

om hela den sålunda förutsatta järnvägens nytta och behövlighet för

orten anförde bolaget huvudsakligen:

Förhållandena vore sådana, att järnvägen Torsås—Yissefjärda skulle åstadkomma

en betydlig trafikrörelse mellan kusttrakterna inom Torsås, Söderåkra

(Bergkvara), Kristianopels m. fl. socknar och Södra Öland, å ena sidan, samt Yissefjärda

och väster därom belägna trakter, å andra sidan. Över Bergkvara hamnplats

vid kusten skulle nu rådande livliga export- och importverksamhet komma

att ökas, i det att betydliga partier skogsprodukter, torv och sten m. m. skulle

utskeppas samt stora mängder kalk från Öland samt i övrigt foder, gödningsämnen

och kol intagas. Gullabo socken hade rika utvecklingsmöjligheter, som

likväl ditintills icke blivit tillgodosedda, varför traktens yngre generation, som

önskade utveckling och förkovran, lämnade orten och i stort antal utvandrade

till Amerika. Byggdes järnväg till Gullabo, skulle förvisso denna emigration

avtaga, enär genom järnvägen såväl jordbruket som skogsskötseln i orten skulle

giva ett vida bättre resultat än ditintills; och högst betydliga ekonomiska fördelar

skulle därigenom även utvinnas genom förädling av vissa i orten rikt förekommande

naturprodukter, såsom torv samt grå och svart granit. Från Gullabotrakten

försåldes årligen omkring 900 boskapskreatur och ett ännu större antal

småkreatur, varav en stor del ginge till Karlskrona. Det syntes bolaget vara ett

stort allmänt intresse, att ifrågavarande leveransmöjligheter till Karlskrona, varest

en stor del militär vore förlagd, ökades.

Innan bolagets ansökning om statslån ännu varit föremål för Kungl.

Maj:ts prövning, inkom Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län

den 25 augusti 1915 till Kungl. Maj:t med en skrivelse, däri Kungl.

Maj:ts befallningshavande anförde följande:

Stenindustrin inom Blekinge län hade allt sedan det pågående krigets början

arbetat under synnerligen ogynnsamma förhållanden, vilket haft till följd, att

flera firmor inom länet helt och hållet nedlagt sin rörelse, under det att andra

sett sig nödsakade att i större eller mindre omfattning inskränka driften. Den

därav förorsakade arbetslösheten hade redan på sina håll antagit oroväckande

dimensioner, och någon förbättring därutinnan genom ökad verksamhet inom

stenindustrin torde näppeligen vara att förvänta, så länge kriget påginge. Under

sådana omständigheter syntes det vara av största vikt, att alla möjligheter, som

yppade sig att bereda nya arbetstillfällen åt de kategorier arbetare, varom vore

fråga, omsorgsfullt tillvaratoges. För östra Blekinges vidkommande skulle det i

Östra Blekinge

järnvägsaktiebolags

ansökan

om

statslån.

Kungl. Maj:t8

befallningshavande

i

Blekinge län.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Väg- och

vattenbyggnadsetyrelsen.

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

detta avseende otvivelaktigt vara av stor betydelse, om den koncessionerade järnvägsanläggningen

Gullabo—Torsås redan under år 1915 kunde påbörjas. Styrelsen

för Östra Blekinge järnvägsaktiebolag hade jämväl förklarat sig beredd att

omedelbart påbörja arbetet, så snart sökt statslån beviljats eller visshet vunnits,

att utsikter till erhållande av sådant lån icke genom arbetets påbörjande äventyrades.

Enligt gjorda beräkningar skulle åtminstone ett par hundratal stenhuggare

och andra grovarbetare från stenhuggeridistrikten i östra delen av länet

kunna beredas arbete vid ifrågavarande järnvägsanläggning. Då bolaget jämväl

ställt i utsikt fria resor för arbetarna å Östra Blekinge järnväg, skulle de svårigheter,

som för familjeförsörjare alltid vore förenade med arbetsanställning å annan

ort, så gott som helt och hållet bortfalla.

På grund av det anförda hemställde Kungl. Maj:ts befallningshavande,

att därest bolagets ansökan om statslån icke kunde omedelbart

bifallas, Kungl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder, att byggnadsarbetet

det oaktat redan under år 1915 måtte kunna med tillgänggängliga

medel påbörjas, utan att möjligheten för bolaget att framdeles

erhålla det sökta statslånet därigenom äventyrades.

I ärendet avgav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen infordrat utlåtande

den 20 september 1915 och anförde därvid, bland annat:

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett, att en noggrannare kontrollering

av den för företaget upprättade arbetsplanen och särskilt av de därtill

hörande kostnadsberäkningarna, även innefattande granskning av arbetskvantiteterna,

behövde ske med stöd av förslagets granskning på marken, hade styrelsen

till dylikt uppdrag den 21 juni 1915 förordnat distriktschefen i södra väg- och

vattenbyggnadsdistriktet, majoren A. Blomberg, som den 10 september 1915 till styrelsen

ingivit renstakningsritningar och utredning. Då emellertid de av distriktschefen

Blomberg uppgjorda ritningarna högst betydligt avveke från fastställda

planen, och då kostnadsförslaget visade en förhöjning av ej mindre än 105,000

kronor eller från 392,000 kronor till 497,000 kronor, hade styrelsen dels tillskrivit

bolaget med förfrågan, huruvida bolaget under sådana omständigheter vidhölle

sin ansökan, dels ock remitterat renstakningsritningarna till Kungl. Maj:ts befallningskavande

i Kalmar län med anhållan om Kungl. Maj:ts befallningshavandes

yttrande i ärendet. Redan den 14 september 1915 hade bolaget inkommit med

en skrivelse till styrelsen, däri bolaget meddelat dels att en av distriktschefen

Blomberg enligt de av honom utarbetade renstakningsritningarna föreslagen omstakning

och flyttning av stationerna vid järnvägen motiverats av vissa aktieteckningsvillkor

och godkänts av bolaget, samt dels att bolaget, oaktat den höjda

byggnadskostnaden, ändock önskade realisera järnvägsföretaget. Kungl. Maj:ts

befallningshavande i Kalmar län hade i skrivelse den 20 september 1915 tillstyrkt,

att det av distriktschefen Blomberg upprättade förslaget måtte godkännas. Vägoch

vattenbyggnads styrel sen hade för sin del ej något att erinra mot den gjorda

omstakningen, då densamma syntes vara för orten lämplig. Vid kontrollräkning

av distriktschefen Blombergs kostnadsberäkningar hade styrelsen ej heller funnit

anledning till anmärkningar.

Styrelsen erinrade vidare därom, att 1910 års riksdag till låneunderstöd åt

enskilda järnvägar beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

av 7,500,000 kronor att utgå under fem år från ocli med år 1912 med 1,500,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa

år anvisat, finge för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, samt

att av denna fond för det dåvarande återstode endast 5,000 kronor.

För att emellertid ifrågavarande järnvägsföretag skulle kunna påbörjas i det

av bolaget framhållna och av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län

vitsordade behjärtansvärda ändamålet att avhjälpa de bland stenhuggeribefolkningen

i Blekinge inträffade ogynnsamma arbetsförhållandena, hade styrelsen,

med stöd jämväl av vad i vissa fall tidigare tillämpats, ansett sig böra ifrågasätta,

att de för detta jämförelsevis mindre järnvägsföretag behövliga lånemedlen,

utöver ovannämnda 5,000 kronor, försträcktes ur handels- och sjöfartsfonden.

Styrelser! hemställde därför, att Kungl. Maj:t täcktes dels, med

ändring av förut för järnvägen mellan Gullabo och Torsås gällande

plan, fastställa till efterrättelse vid järnvägsanläggningens utförande

förut omförmälda, av distriktschefen Blomberg den 10 september 1915

upprättade, medelst plan- och profilritningar åskådliggjorda plan därför,

dels ock, med fastställande av den av styrelsen verkställda kostnadsberäkningen,

slutande, såvitt den sålunda beräknade kostnaden finge

läggas till grund för bestämmandet av det sökta statslånets belopp, å

497.000 kronor, för utförande av järnvägsanläggningen från Gullabo

till Torsås på vanliga villkor bevilja ett lån å 248,500 kronor, att med

5.000 kronor utgå av de medel, som av 1910 års riksdag ställts till

Kungl. Maj:ts disposition till låneunderstöd för enskilda järnvägar och

med 243,500 kronor försträckas ur handels- och sjöfartsfonden.

Vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse fanns fogat ett intyg anav

järnvägsaktiebolaget till styrelsen ingivet intyg av den 14 september E\Tcknfng!e"

1915 från notarius publicus i Karlskrona, att aktier i bolaget till bestridande

av kostnaden för järnvägsanläggningen från Torsås till Gullabo

tecknats till ett sammanlagt belopp av 248,700 kronor eller sålunda till

ett belopp, som med 200 kronor överstiger halva den av distriktschefen

Blomberg beräknade anläggningskostnaden, 497,000 kronor.

I anledning av vad sålunda i ärendet förekommit fastställde Kungl. K311nt“^nts

Maj:t den 16 oktober 1915, med upphävande av den för järnvägen iroktobTr

Gullabo—Torsås gällande plan, till efterrättelse vid järnvägsanlägg- 1915- ningens utförande den förut omförmälda, av distriktschefen Blomberg

upprättade planen ävensom det av Blomberg uppgjorda kostnadsförslaget,

slutande å ett belopp av 497,000 kronor. Därjämte beviljade

Kungl. Maj:t östra Blekinge järnvägsaktiebolag för utförande av samma

järnvägsanläggning ett lån å 150,000 kronor att utgå från handels- och

sjöfartsfonden och lyftas i statskontoret. I sammanhang härmed för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

klarade sig Kungl. Maj:t hava för avsikt att framdeles till riksdagen

avlåta proposition därom, att riksdagen måtte medgiva, att den omständigheten,

att arbetet å samma järnväg redan kunde hava påbörjats,

icke finge utgöra hinder för framtida beviljande av låneunderstöd till

järnvägen från det anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade

enskilda järnvägsanläggningar, som kunde komma att av riksdagen

ställas till Kungl. Maj:ts förfogande.

För tillgodonjutande av den bolaget sålunda förunnade förmån

stadgade Kungl. Maj:t, bland annat, följande villkor, nämligen att

arbetet å järnvägsanläggningen skulle med en arbetsstyrka av minst

200 man påbörjas senast den 15 november 1915, varom bevis, utfärdat

av vederbörande kronofogde, skulle ingivas till civildepartementet;

att vid anskaffande av arbetsmanskap för järnvägens utförande

företräde skulle lämnas åt arbetslösa sten-, byggnads- och andra grovarbetare

från orten; samt att, därest bolaget framdeles bleve tilldelat

statslån att, på sätt Kungl. Maj:t förutsatt, utgå från utav riksdagen

beviljat anslag till understödjande av enskilda järnvägsanläggningar,

bolaget skulle vara pliktigt att omedelbart i dess helhet till statskontoret

återbetala ifrågavarande lån ur handels- och sjöfartsfonden.

intyg om Med anledning av de sålunda av Kungl. Maj:t uppställda villkoren

p&börjande. för beviljande av omförmälda låneunderstöd anser jag mig här böra

omnämna, att östra Blekinge järnvägsaktiebolag den 3 december 1915

till civildepartementet ingivit ett så lydande intyg i fråga om arbetets

påbörjande å järnvägen:

»Sedan Kungl. Maj:t, med anledning av Östra Blekinge järnvägsaktiebolags

underdåniga ansökan om erhållande av ett lån av allmänna medel för byggande

av järnvägen Torsås—Gullabo, i nåder föreskrivit, att arbetet å detta företag

skulle vara påbörjat denna dag med en arbetsstyrka av minst 200 man, så har

jag, på bolagets begäran, nu inställt mig å de platser på den ifrågavarande järnvägslinjen,

där arbetet redan den 12 i denna månad påbörjades, och därvid

funnit, att den arbetsstyrka, som nu är sysselsatt med jordschaktnings- och

terrasseringsarbeten å linjen, uppgår till 263 man, vilka uppgiva sig till största

delen vara hemmahörande i Blekinge län. Vilket härigenom till bevis meddelas.

Torsås den 15 november 1915.

Edv. Erikson.

Kronofogde i Södra Möre härad.»

Departements- Såsom Östra Blekinge järnvägsaktiebolag i sin ansökan om låne
chefen.

understöd framhållit, är anläggandet av en järnväg mellan Gullabo

och Torsås, särskilt med hänsyn till dess tänkta fortsättning till Vissefjärda,

tvivelsutan av stor betydelse icke blott för de orter, järnvägen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31. 7

närmast skulle komma att beröra, utan även för en vidsträcktare bygd.

Fullgoda skäl hava därför synts föreligga att med försträckning från

statens sida underlätta järnvägens tillkomst. Det anslag till allmän

lånefond för enskilda järnvägar, som 1910 års riksdag beviljat och ställt

till Kungl. Maj:ts förfogande att utgå under fem år från och med år

1912, har emellertid, med undantag av allenast ett belopp av 5,000

kronor, sedan länge blivit för sitt ändamål disponerat. Under vanliga

förhållanden skulle därför säkerligen med prövning av bolagets omförmälda

ansökan fått anstå, tills nya medel för ändamålet blivit av riksdagen

beviljade. Från annan synpunkt ansågs det dock vara av vikt,

att frågan om låneunderstöds beviljande åt järnvägsaktiebolaget bleve

skyndsamt företagen till avgörande. Som bekant har nämligen till följd

av den nuvarande krisen stenindustrin inom vissa delar av vårt land

arbetat under särdeles svåra förhållanden. Såsom en följd härav har

arbetslöshet i avsevärd omfattning uppkommit bland stenarbetare, och

denna arbetslöshet har särskilt gjort sig gällande bland annat inom

Blekinge län. För att minska verkningarna av denna arbetslöshet,

var det av synnerlig betydelse, att arbetena med den nu ifrågavarande

järnvägsanläggningen kunde med det snaraste påbörjas. Järnvägsaktiebolaget

förklarade sig också vara villigt härtill, men endast under

förutsättning att bolaget omedelbart beviljades ett mindre låneunderstöd

med bibehållen utsikt därjämte att sedermera erhålla lån till halva

anläggningskostnaden. Av dessa skäl beslöt Kung]. Maj:t, enligt vad

redan omnämnts, den 16 oktober 1915 att för tillfället bevilja bolaget

ett låneunderstöd å 150,000 kronor från handels- och sjöfartsfonden

och förklarade i sammanhang därmed sin avsikt vara att framdeles till

riksdagen avlåta proposition av förut angivet innehåll. Handels- och

sjöfartsfonden är emellertid icke avsedd att lämna understöd åt företag

av nu ifrågavarande slag. Då lånebeloppet därför borde så snart som

möjligt återbäras till fonden, föreskrev Kungl. Maj:t tillika såsom

villkor för låneunderstödets åtnjutande att, därest bolaget framdeles

bleve beviljat statslån att, på sätt Kungl. Maj:t förutsatt, utgå från

särskilt, av riksdagen beviljat anslag till understödjande av enskilda

järnvägsanläggningar, bolaget skulle vara pliktigt att omedelbart i

dess helhet till statskontoret återbetala det ur handels- och sjöfartsfonden

beviljade lånebeloppet. Såsom jag redan förut antytt, "bär till

följd av den sålunda vidtagna anordningen och i enlighet med vid låneunderstödets

beviljande meddelade bestämmelser arbetet å järnvägsanläggningen

ifråga i mitten av november månad 1915 kunnat påbörjas

och arbetstillfälle därvid kunnat beredas ett icke ringa antal sten- och

andra grovarbetare, särskilt från Blekinge län.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

Enligt gällande av riksdagen meddelade bestämmelser för åtnjutande

av lån från allmänna järn vägslånefonden får understöd från denna

endast anvisas till nya, ännu ej påbörjade järnvägsanläggningar. I den

proposition, som Kungl. Maj:t förut denna dag beslutit avlåta till riksdagen

angående anslag till allmänna järn vägslånefonden för femårsperioden

1917—1921, är motsvarande bestämmelse föreslagen för låneunderstöds

beviljande från det nya anslaget. Därest, såsom man torde

kunna antaga, en sådan bestämmelse kommer att inflyta bland villkoren

för det nya anslagets användning, skulle understöd ej kumna från fonden

anvisas till den nu ifrågavarande anläggningen. Vid sådant förhållande

torde, såsom Kungl. Maj:t jämväl förutsatt vid meddelande av

omförmälda beslut den 16 oktober 1915, riksdagens medgivande böra

utverkas, att den omständigheten, att arbetet å järnvägsanläggningen redan

påbörjats, icke må utgöra hinder för framtida beviljande av låneunderstöd

till järnvägen från det anslag till allmänna järn vägslånefonden,

som kan komma att av riksdagen beviljas. Jag vill i detta sammanhang

erinra därom, att 1914 års senare riksdag (skrivelse nr 290) lämnat bifall

till en av Kungl. Maj:t gjord liknande framställning i fråga om en järnvägsanläggning

mellan Gånghester och Ulricehamn (proposition nr 283).

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den omständigheten, att arbetet å den koncessionerade

järnvägsanläggningen från Gullabo till

Torsås redan påbörjats, icke må utgöra hinder för

framtida beviljande av låneunderstöd till nämnda järnväg

från det anslag till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, som kan

komma att av riksdagen ställas till Kungl. Maj:ts förfogande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:41 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående visst medgivande i fråga om framtida låneunderstöd av staten till järnväg från Gullab a1 i texten
  2. SU 1916:25 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående visst medgivande i fråga om framtida låneunderstöd av staten till järnväg från Gullabo till Torsås. s. 13 i texten