Sök i Ratio Lex

Angående tjänstårsberäkning för professorn L. V. A. Stavenoiv med avseende å hans rätt till ålderstillägg

1916-01-28 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:78, Angående tjänstårsberäkning för professorn L. V. A. Stavenoiv med avseende å hans rätt till ålderstillägg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kunf/l. Maj:In Nätt. Proposition AV 78.

1

Nr 78.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående tjänstårsberäkning

för professorn L. V. A. Stavenoiv med avseende

å hans rätt till ålderstillägg; given Stockholms slott

den 28 januari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå

riksdagen att medgiva,

att professorn vid universitetet i Uppsala Ludvig Vilhelm Albert

Stavenow må för åtnjutande av ålderstillägg, att tidigast från och med

år 1917 till honom utgå, tillgodoräkna sig erforderlig del av sin föregående

tjenstgöring såsom professor vid Göteborgs högskola.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott: och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med

all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1016. 1 sand. 64 höft. (Nr 78.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

Tjänstårsberäkning

för

professorn

L. Y. A.

Stavenow

med avseende

å hans rätt

till ålderstillägg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28

januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Westman anförde:

För undervisningen vid statsuniversiteten och de enskilda högskolorna

i Göteborg och Stockholm, liksom ock för den vetenskapliga forskning,

som vid dessa olika läroanstalter bedrives, är det av betydelse, att

en viss växelverkan dem emellan förefinnes. En sådan växelverkan

främjas naturligtvis ej minst därigenom, att utbyte av lärarkrafter vid de

nämnda läroanstalterna underlättas. Ur denna synpunkt är det av vikt,

att gällande avlöningsbeståmmelser, särskilt beträffande rätt till åtnjutande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 78.

av ålderstillägg, samt de föreskrifter, som äro bestämmande för rätten till

pension, icke ställa svårigheter i vägen.

Vad angår professorsstaten vid statsuniversiteten och den med dem

jämställda medicinska högskolan karolinska mediko-kirurgiska institutet

förefinnes ej något hinder i berörda avseende. I regel gälla härutinnan

samma avlöningshestämmelser för de olika läroanstalterna, och den

rätt, man vid den ena läroanstalten förvärvat beträffande ålderstillägg

samt i fråga om blivande pension, består vid övergång till en annan.

Desslikes föreskrevs särskilt vid 1908 års lönereglering för dessa läroanstalter,

då skillnaden mellan »extra ordinarie» och »ordinarie» professorer

upphävdes, att professor för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg

ägde tillgodoräkna sig den tid, han innehaft extra ordinarie professorsbefattning

vid universiteten eller karolinska institutet.

I nu ifrågavarande syfte, så vitt angår beredande av ökad möjlighet

för statsuniversiteten att förvärva lärarkrafter, förut fästade vid enskild

högskola, verkade en år 1900 av statsmakterna vidtagen åtgärd. Då medgavs

nämligen, att professor vid Göteborgs högskola, som utnämndes till

extra ordinarie professor vid något av rikets universitet, finge för åtnjutande

av ålderstillägg såsom sådan tillgodoräkna sig sin tjänstgöring i egenskap

av professor vid högskolan från och med året näst efter det, då kallelse

till professorsämbetet blivit av Kungl. Maj:t fastställd.

Detta genom nådig kungörelse den 25 maj 1900 utfärdade beslut har

åberopats till stöd för två av förutvarande professorer vid Göteborgs högskola,

numera tillhörande Uppsala universitet, gjorda ansökningar om rätt

till ålderstillägg. Jag skall här redogöra för ett av dessa ansökningsärenden,

vilket angår dylik rätt för professorn Ludvig Vilhelm Albert

Stavenow. Det andra ärendet gällde professorn Erik Björkman, men den

däri väckta frågan är ej vidare aktuell, enär, oberoende av stadgandet i

nämnda kungörelse, Björkman numera berättigats att från och med innevarande

år åtnjuta ålderstillägg å sin lön.

Innan jag övergår till berörda redogörelse, ber jag att få erinra om

två omständigheter, som böra uppmärksammas i fråga om ovannämnda

kungörelse. Den ena av dessa omständigheter är, att år 1900 endast de

extra ordinarie professorerna vid universiteten hade rätt till ålderstillägg;

de ordinarie fingo sådan rätt först år 1902. Den andra omständigheten

är, att 1900 års kungörelse, som avsåg blott Göteborgs, men ej Stockholms

högskola, tydligen hade på detta sätt begränsats av den anledningen,

att Stockholms högskola vid ifrågavarande tidpunkt ej hade samma av

staten auktoriserade ställning, som tillkom Göteborgs högskola. Det är

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 78.

först sedermera, som högskolan i Stockholm fått sina stadgar fastställda

av Kungl. Maj:t och erhållit examensrätt. Dess professorer, vilka numera,

liksom professorerna vid Göteborgs högskola, utnämnas av vederbörande

styrelse med stadfästelse av Kungl. Maj:t, tillsattes förut av högskolans

styrelse utan nådig bekräftelse.

I förenämnda, den 27 februari 1915 gjorda ansökning yttrar Stavenow:

I september 1895 både Stavenow av styrelsen för Göteborgs högskola utsetts till

professor i historia och statskunskap vid högskolan, och detta val hade vunnit Kungl.

Maj:ts stadfästelse den 11 oktober samma år. Han hade sedermera i nämnda befattning

tjänstgjort vid högskolan och den 14 januari 1914 av Kungl. Maj:t utan föregående

ansökning utnämnts till professor i historia vid universitetet i Uppsala. Stavenow

anhölle nu, att Kungl. Maj:t måtte tillerkänna honom rätt att för vinnande av

ålderstillägg till sin nuvarande lön vid Uppsala universitet räkna sig till godo den

tid, han såsom professor tjänstgjort vid Göteborgs högskola, och således från utnäinningsdagen

komma i åtnjutande av nämnda högre lönegrad. Till stöd för denna anhållan

åberopade Stavenow innehållet av ovannämnda kungörelse den 25 maj 1900

samt erinrade, att — på sätt jag redan nämnt — ålderstillägg vid denna tid tillkom

endast extra ordinarie, men ej ordinarie professorer. Det syntes emellertid rimligt, att

enär 1900 års kungörelse ej vore upphävd, professor vid Göteborgs högskola finge vid

utnämning till professorsbefattning vid statsuniversitet åtnjuta samma rättighet, som

varit honom tillerkänd vid utnämning till extra ordinarie professor, och detta oberoende

av om den professur, vartill han utnämnts, förut varit ordinarie eller extra

ordinarie.

Jag nämnde nyss, att i fråga om lättad övergång från eu läroanstalt

till en annan såväl avlönings- som även pensionsbestämmelserna äro av

betydelse. Stavenow har uppmärksammat detta och i sin ansökning erinrat,

att han ej ägde rätt att räkna sina tjänstår vid Göteborgs högskola

sig till godo för erhållande av pension såsom universitetsprofessor. Han

kunde därför enligt gällande bestämmelser ej erhålla full pension, men

begärde rätt att åtminstone till viss utsträckning, förslagsvis intill 10 år,

få tillgodoräkna sig sin professorstid vid högskolan för erhållande av pension

såsom civil befattningshavare i statens tjänst. Denna fråga, som är

av helt annan räckvidd än den om Stavenows ålderstillägg och vilken,

såsom löneregleringskommittén i nedan omförmält utlåtande anmärkt, bör

ses i ett mera omfattande sammanhang, torde jag här få lämna åsido.

Å Stavenows ansökning hade det mindre akademiska konsistoriet i

Uppsala tecknat sitt tillstyrkande, dock att rätten till ålderstillägg borde

räknas från och med månaden efter utnämningen till professor vid universitetet;

och bifogades ett intyg över Stavenows tjänstgöring vid Göteborgs

högskola, därav inhämtades, att Stavenow, som vitsordats för utmärkt

skicklighet och berömvärt nit, endast under kortare tider åtnjutit tjänstledighet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78. 5

I skrivelse den 9 mars 1915 har kanslersämbetet för rikets universitet

förenat sig i vad det mindre konsistoriet tillstyrkt.

I ärendet avgav statskontoret infordrat utlåtande den 19 mars 1915.

Statskontoret fann ovanberörda bestämmelse i kungörelsen den 25 maj 1900 i

och för sig hava karaktären av ett undantagsstadgaude i fråga om de extra ordinarie

professorerna och icke utan vidare'' kunna tillämpas beträffande de ordinarie professorerna,

sedan numera jämväl’dessa fått ålderstillägg till sina löner.

Men då ur saklig synpunkt och med hänsyn till grunden för ifrågavarande medgivande

intet syntes vara att erinra mot att ordinarie professor vid universiteten finge

för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring såsom professor

vid Göteborgs högskola, tillstyrkte statskontoret framställning till riksdagen om utverkande

av dylik förmån för Stavenow.

Vidare har löneregleringskormnittén den 23 april 1915 vttrat sig i

ärendet.

Kommittén lämnar till eu början eu översikt över avlöningsförhållandena under

senare tid j för, professorer vid universiteten och karolinska institutet. De ordinarie

professorerna, erinrar kommittén, åtnjöto sedan medlet av 1870-talet i allmänhet 6,000

kronor, utan ålderstillägg. Dylika tingo de som nämnt vid* 1902 års riksdag, nämligen

för varje professur två å 500 kronor vartdera. Vid 1908^ärs lönereglering, då

de extra ordinarie professurerna^''försvunno, sattes professorernas avlöning till 7,500

kronor med ett ålderstillägg å 600 kronor.

För de extra ordinarie professurerna, vilka i allmänhet tillkommit i slutet av

1870-talet genom ombildning av förutvarande adjunktsbefattningar, utgjorde avlöningen

i regel 4,500 kronor, eller 4,000 kronor. För de extra ordinarie” professorerna med

4,000 kronor i avlöning tillkom ett ålderstillägg å 500 kronor. Vid lönereglering år

1898, då lönen för de extra ordinarie professorerna i allmänhet sattes till 4,500 kronor,

fingo de rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor.

Härefter anför kommittén:

I det utdrag av statsrådsprotokoll, som bifogades Kungl. Maj:ts proposition till

1900 års riksdags (nr 38) med förslag till, bland anuat, medgivande från riksdagens

sida av den lönetursrätt,* som sedermera fastslogs genom nådiga kungörelsen den 25

maj 1900, framhölls särskilt såsom stöd för denna framställning, att dylik rätt icke

vore en förmån uteslutande för Göteborgs högskola och dess lärare. »Även för universiteten

torde det», yttras vidare i nämnda protokollsutdrag, »vara av betydelse, att

framstående vetenskapsmäns övergång till dem från högskolan underlättas genom en

dylik anordning».

Den sålunda åberopade grunden för omförmälda rätt för professorerna vid Göteborgs

högskola — _ vilken rätt riksdagen enligt dess skrivelse i ämnet till Konungen

(nr 94) utan särskild motivering förklarade sig hava medgivit — äger uppenbarligen

lika ^ giltighet befråga om övergång till ordinarie professur vid universitet som i fråga

om övergång till extra ordinarie sådan professur.

Såsom ovan erinrats, kan numera ett ålderstillägg å 600 kronor tilläggas ordinarie

universitetsprofessor. Lika med statskontoret anser emellertid löneregleringskommittén

den professor vid Göteborgs högskola genom ifrågakomna kungörelse med
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

KungI. May.ts Nåd. Proposition Nr 78.

givna rätt icke kunna utan vidare utsträckas att gälla även för fall av utnämning till

ordinarie universitetsprofessor, utan bör enligt kommitténs mening för sådan utsträckning

riksdagens medgivande anses erforderligt.

I denna ordning får löneregleringskommittén vidare erinra, ej blott att samtidigt

med nu förevarande framställning rörande rätt att räkna tjänstår för ålderstillägg till

kommitténs behandling föreligger enahanda ansökning från professorn i engelska

språket vid universitetet i Uppsala B. Björkman, vilken i likhet med Stavenow övergått

från professur vid Göteborgs högskola till professur vid nämnda universitet, utan

ock att ansökningar uti ifrågakomna syfte väl kunna vara att även i framtida likartade

fall emotse.

Med hänvisning till sistberörda förhållanden ävensom vad av kommittén förut

bär ovan anförts samt i betraktande vidare av de under senare tid genomförda förändringar

i organisatoriskt och avlöningshäuseende beträffande professurerna vid rikets

universitet i allmänhet tillåter sig löneregleringskommittén hemställa, huruvida ej

Kungl. Maj:t skulle finna skäl föreligga att i nådig proposition föreslå riksdagen förklara,

att det efter inhämtande av riksdagens bifall uti förutnämnda kungörelse den

25 maj 1900 lämnade medgivandet för professor vid Göteborgs högskola, som utnämnes

till extra ordinarie professor vid något av rikets universitet, att för åtnjutande av

ålderstillägg såsom sådan tillgodoräkna sig sin tjänstgöring i egenskap av professor

vid högskolan från och med året näst efter det, då kallelse till professorsämbetet blivit

av Kungl. Maj:t fastställd, må gälla för professor vid nämnda högskola, som blivit

eller bliver utnämnd till professor vid något av rikets universitet.

• Varder dylik proposition av Kungl. Maj:t beslutad, torde — med avseende därå

att riksdagen under senare tid vid medgivande av förbättringar i avlöningsförhållandena

ej i allmänhet velat tillika medgiva, att sådana förbättringar finge träda i tilllämpning

förrän med det riksdagens beslut näst efterföljande st.atsregleringsåret —■ det

icke böra ifrågasättas, att professor Stavenow skulle äga tillträda ålderstillägg till sin

lön tidigare än med ingången av året näst efter det, varunder riksdagen fattat beslut

i ärendet.

Genom nådig remiss till kanslern för rikets universitet tingo sedermera

vederbörande vid Stockholms högskola tillfälle att yttra sig i anledning

av Stavenows och Björkmans ansökningar.

I anledning därav inhämtade högskolestyrelsen yttrande av högskolans lärarråd, som

framhöll önskvärdheten av att Stockholms högskolas professorer måtte komma i åtnjutande

av enahanda rättighet, som kunde komma att tillerkännas professorerna vid Göteborgs

högskola. Häruti instämde högskolestyrelsen. Universitetskanslern förklarade sig i

utlåtande den 5 oktober 1915 icke hava något att tillägga till vad sålunda anförts.

Kanslern anbefalldes härefter att från vederbörande vid universiteten

i Uppsala och Lund inhämta yttranden i anledning av vad löneregleringskommittén

samt Stockholms högskolas styrelse och lärarråd i ärendet

anfört.

Vid universitetet i''1 Uppsala uttalade drätselnämnden den mening, att en professor

vid någon av högskolorna, som vunnit anställning vid ett statsuniversitet, bör för åtnjutande

av ålderstillägg vid samma universitet äga rätt att tillgodoräkna sig sin tjänstgöring

vid högskolan för det antal år, under vilka han vid högskolan åtnjutit minst

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

lika höga avlöningsförmåner som dem, som tillkomma en professor vid statsuniversitet.

Villkoret beträffande löneförmånernas storlek vid högskolan ansåg drätselnämnden

böra stipuleras på den grund, att enär vid Stockholms högskola finnas flera professurer

med lägre löner än de vid statsuniversiteten gällande, en del så låga som 4,500 kronor

årligen, det eljest skulle kunna inträffa, att en professor, som förflyttades från

Stockholms högskola, skalle genom sitt tillträde till en professur vid ett statsuniversitet

kunna såsom professor i andra lönegraden vid statsnniversitetet omedelbart erhålla en

förhöjning i lönen med 3,600 kronor eller frän 4,500 kronor till 8,100 kronor, under

det att däremot eu laborator eller observator vid statsnniversitetet, i andra lönegraden,

som utnämndes till professor vid universitetet, skulle såsom professor i första lönegraden

erhålla eu ökning i lön av endast 000 kronor, nämligen från G.600 kronor till 7,500

kronor. — Häruti instämde det större akademiska konsistoriet i Uppsala.

Även vid universitetet i Lund yttrade sig först universitetets drätselnämnd, som

anförde:

Genom nådiga^ brevet den 13 juni 1902, som tillerkände även de ordinarie professorerna

rätt till ^älderstillägg, hade dessa ej fått rätt att för vinnande därav räkna

sig till godo föregående tjänstgöring såsom extra ordinarie professorer, utan de hade

haft att invänta den för ålderstilläggs ernående i vanlig ordning bestämda tiden.

Först i sammanhang med upphävande av tjänstegraden extra ordinarie professor

hade i kungörelse den 13 juni 1908 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de för vissa befattningshavare vid rikets universitet och karolinska institutet från

och med år 1909 gällande nya avlöningsförmåner föreskrivits, att professor för åtnjutande

av den förhöjning i lönen, som för honom vore medgiven, ägde att »tillgodoräkna

sig den tid, han innehaft extra ordinarie professorsbefattning vid universiteten

eller karolinska institutet».

pd 1900 ars förenämnda kungörelse, såsom också statskontoret och löneregleringskommittéu

framhållit, maste betraktas såsom medförande en undantagsförmån med

bestämt begränsad räckvidd, borde denna bestämmelse icke äga någon betydelse

för frågan om den retroaktiva rätt till tjänstårsberäkning för älderstillägg, som år

1902 tillkom för ordinarie professor vid universiteten och karolinska institutet, och detta

så mycket mindre som enligt vad förut påpekats en till ordinarie professor utnämnd

extra ordinarie professor enligt bestämmelserna i 1902 års förenämnda brev icke ägde

att för älderstillägg tillgodoräkna sig sin föregående tjänstetid såsom extra ordinarie

professor.

Då härefter år 1908 den lägre tjänstegraden extra ordinarie professor uppgick i

den högre tjänstegraden, ordinarie professor, hade i och med detta enligt drätselnämndens

mening 1900 års kungörelse faktiskt upphört att gälla.

Då något annat stadgande i denna del, såvitt nämnden hade sig bekant, icke

härefter tillkommit, funne nämnden, att om den ifrågasatta förmånen för vissa universitetsprofessorer

skall beredas dessa, nya föreskrifter härom vore erforderliga.

Att de akademiska myndigheterna i Uppsala tidigare också haft den uppfattning,

som drätselnämnden .nu uttalat, syntes framgå därav, att desamma icke redan år 1911

anmält professorn^ Björkman till erhållande av älderstillägg omedelbart från tillträdandet

av lönen såsom professor i Uppsala.

Vad Lunds universitet beträffar kunde erinras om, att professorn Axel Kock,

som, efter att under två fulla kalenderår hava varit professor vid Göteborgs högskola, den

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

8 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 78.

26 april 1907 utnämndes till professor vid universitetet i Lund, först år 1912 anmäldes

till erhållande av älderstillägg från och med år 1913.

I detta sammanhang ansåge sig drätselnämnden böra framhålla, att den professorn

Björkman lagligen tillkommande rätt till älderstillägg helt naturligt icke förringades

genom löneregleringskommitténs förslag i ärendet.

Härefter övergår drätselnämnden till frågan, huruvida föreskrifter i syfte att åt

universitetsprofessor bereda förmånen att få tillgodoräkna sig för älderstillägg tidigare

tjänstgöring såsom professor vid Göteborgs eller Stockholms högskolor lämpligen böra

tillkomma. I avseende härå yttras:

Det synes drätselnämnden, som om svaret härpå måste givas med hänsyn till

den fördel, som genom en sådan bestämmelse kan tänkas uppstå ur det allmänna

statsintressets synpunkt. Om härigenom möjliggöres större konkurrens vid lärarplatsers

vid universiteten tillsättande, i det att en förflyttning från en enskild högskola till ett

av statsuniversiteten icke skulle innebära förlust av tjänstårsberäkning för älderstillägg,

synes det drätselnämnden önskligt, att sådana föreskrifter lämnas.

Därvid anser sig drätselnämnden böra erinra om bestämmelserna i ovannämnda

kungörelse den 13 juni 1908, där i fråga om rätt till älderstillägg stadgas, att tjänstinnehavare

skall under mera än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för

att erhålla sådant älderstillägg, hava »med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund

av förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semesters.

Huruvida, därest nya föreskrifter i saken komma att av Kungl. Maj:t utfärdas,

hänsyn därvid bör tagas till nyssberörda bestämmelser i sagda kungörelse och till vad

drätselnämnden vid Uppsala universitet framhållit beträffande storleken av löneförmånerna

för professor vid Göteborgs och Stockholms högskolor, jämförda med den för

professor vid statsuniversiteten, anser sig drätselnämnden i detta sammanhang icke böra

yttra sig om, så mycket mindre, som för sådant fall med all sannolikhet universiteten

bliva hörda i saken.

Det större akademiska konsistoriet i Lund förklarade sig i skrivelse den 22 november

1915 biträda de synpunkter, som drätselnämnden framhållit, och hemställde,

att det måtte föranstaltas om utredning, huruvida och, i fall av jakande svar, under

vilka villkor den, som, efter att hava innehaft lärarbeställning — professur eller docentur

— vid någondera av högskolorna i Stockholm eller Göteborg, blivit utnämnd till

professor vid statsuniversitet, må för beräkning av älderstillägg å lönen tillgodoräkna

sig den tid, han tjänstgjort vid någon av nämnda högskolor. För tillgodoseende av

likställighet borde därvid hänsyn tagas jämväl till de fall, då lärare förflyttas från

något av universiteten till Stockholms eller till Göteborgs högskola.

Vid överlämnande av nu omförmälda yttranden av drätselnämnderna och de

större konsistorierna vid universiteten i Uppsala och Lund har kanslern i skrivelse

den 26 november 1915 hänvisat till vad han förut i ärendet anfört.

Såsom i ärendet erinrats kan 1900 års förutnämnda kungörelse icke

i och för sig åberopas såsom grund för yrkande, att ordinarie professor vid

statsuniversitet skulle äga att räkna sig föregående tjänstgöring såsom professor

vid Göteborgs högskola till godo i fråga om rätt till älderstillägg. Icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78. 9

heller blev denna förmån för deri, som övergår från nämnda högskola till statsuniversitet,

vederbörande tillförsäkrad vid 1908 års lönereglering för universiteten.

Förutnämnda kungörelse den 13 juni 1908 iakttager°i berörda

hänseende fullkomlig tystnad. Det bör dock anmärkas, att denna tystnad

är mindre bevisande, enär frågan om lönetursberäkning för tjänstgöring

vid Göteborgs högskola ieke alls synes hava tagits i övervägande vid

löneregleringsärendets avgörande.

Var för sig lämna sålunda nämnda kungörelser intet stöd för ovannämnda

yrkande. Men med visst fog kan man såga, att en sammanställning

av deras bestämmelser lämnar ett sådant stöd. 1900 års kungörelse

stadgar rätt att i viss ordning räkna professorstjänstgöring vid

Göteborgs högskola till godo i fråga om ålderstillägg såsom extra ordinarie

professor vid statsuniversitet. Genom 1908 års kungörelse åter förklaras,

att tjänstgöring i sådan egenskap får tillgodoräknas för åtnjutande av

ålderstillägg såsom ordinarie professor.

Såsom löneregleringskommittén anmärker, förhåller det sig ju så. att

grunden för bestämmelserna i 1900 års kungörelse äger lika giltighet för

övergång till ordinarie professur vid universitet som för övergån<>- till

extra ordinarie professur.

Helt visst kunde nu anförda förhållanden anses böra föranleda en

framställning till riksdagen av allmän omfattning, något varpå även

löneregleringskommittén hänvisat.

hör min del ansluter jag mig i princip till löneregleringskommitténs

uppfattning. Jag har likväl tvekat att nu taga steget fullt ut, och detta

av följande anledning.

Kungl. Maj:t föreslog 1915 års riksdag att medgiva, det lektor vid

teknisk elementarskola finge för åtnjutande av ålderstillägg räkna sig till

godo föregående tjänstgöring såsom ordinarie lektor vid allmänt läroverk.

Riksdagen fann väl goda skäl tala för en ändring av nuvarande förhållanden

i förslagets syfte, men biföll dock icke Kungl. Maj:ts framställning

båsom ett huvudskäl för sitt beslut i frågan åberopade riksdagen svårigheten

att för närvarande överblicka de konsekvenser, ett avgörande °i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag av föreliggande del av den principiella

frågan om lönetursberäkning vid tjänstgöring hos olika inrättningar eller

läroanstalter kunde medföra. Onekligen kan det vara ej mindre svårt att

för nåi \ arande överblicka konsekvenserna av eu allmän bestämmelse sådan

som den, varom i detta ärende uppstått fråga. Man har sålunda vid

universiteten ansett en ytterligare utredning önskvärd, varjämte man antytt

behovet av vissa inskränkningar med hänsyn till avlöningsförhållandena

vid den ena av de båda enskilda högskolorna Vid den ifrågasatta ytter
Bihuny

till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 64 höft. (År 78.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

ligare utredningen torde måhända även komma att uppstå spörsmål, om ej

professorerna vid vissa andra institutioner, till exempel tekniska högskolan,

skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, borde i nu ifrågavarande

avseende likställas med kollegerna vid Göteborgs och Stockholms högskolor.

Tiden torde därför ej ännu vara inne att i förevarande avseende förelägga

riksdagen ett förslag av allmän innebörd. Detta bör emellertid icke

hindra, att man i särskilda fall söker förverkliga syftet med ett sådant

förslag. Beträffande det nu föreliggande fallet anser jag, att giltiga skäl

äro för handen att söka bereda professor Stavenow, vilkens professur i

Göteborg var i avlöningshänseende likställd med hans nuvarande professur

i Uppsala, rätt till ålderstillägg tidigare än bestämmelserna i 1908 års

kungörelse medgiva, dock, i enlighet med vad löneregleringskommittén

erinrat, ej förr än med ingången av år 1917. > ''

För ändamålet tillstyrker jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen att medgiva, _

att professorn vid universitetet i Uppsala Ludvig

Vilhelm Albert Stavenow må för åtnjutande av ålderstillägg,

att tidigast från och med år 1917 till honom

utgå, °tillgodoräkna sig erforderlig del av sin föregående

tjänstgöring såsom professor vid Göteborgs högskola.

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt

behagade Hans Maj:t Konungen, på hemställan

av statsrådets övriga ledamöter, i nåder gilla; och skulle

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Fredr. Lagerfelt.

STOCKHOLM, IVAB H.EGGSTBÖMS BOKTBYCKEBI A. B. ISIG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:94 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstår sberäkning för professorn L. V. A. Stavenow med avseende å hans rätt till ål a1 i texten
  2. SU 1916:57 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående tjänstårsberäkning för professorn L. V. A. Stavenoie med avseende å hans rätt till ålder stillägg. a1 i texten