Sök i Ratio Lex

Angående tillstånd för vissa beställning shav are å staten för artilleriets fabriker och tygstater att för rätt att åtnjuta ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

1916-02-25 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:79, Angående tillstånd för vissa beställning shav are å staten för artilleriets fabriker och tygstater att för rätt att åtnjuta ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 79.

1

Nr 79.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

tillstånd för vissa beställning shav are å staten för artilleriets

fabriker och tygstater att för rätt att åtnjuta ålderstillägg

tillgodoräkna sig viss tjänstgöring; given Stockholms

slott den 25 februari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kung]. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

dels att styresmännen vid ammunitionsfabriken C. L. Engström, vid

Åkers krutbruk K. H. Schmidt och vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori

P. J. E. Virgin samt tygverkmästaren C. A. Sundgren må för rätt till

åtnjutande av de med deras beställningar förenade ålderstillägg tillgodoräkna

sig Engström, Schmidt och Virgin sin föregående tjänstgöringstid

såsom styresmän och Sundgren den tid, han förut tjänstgjort såsom tillsy

ningsmästare vid Stockholms tygstations snickeriverkstad,

■dels ock att besiktningsrustmästaren Gustaf Pettersson vid utnämning

till öververkmästare, tyghantverkaren Carl Erik Åkerlind vid utnämning

till tygverkmästare, styckjunkarna Hjalmar Linde Gustafsson, August

Vilhelm Pettersson, Carl Matias Johansson och Sven Johan Nordqvist vid

utnämning till verkmästare av första klassen ävensom förmännen Carl

August Malmsten och Johan Erik Eriksson vid utnämning till verkmästare

av andra klassen, allt å staten för artilleriets fabriker och tygstater, må

för rätt till åtnjutande av de med vederbörande beställningar förenade

ålderstillägg tillgodoräkna sig en var den tid han förut innehaft eller

tjänstgjort i befattning vid lantförsvaret med motsvarande tjänstgöringsskyldighet.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 65 käft. (Nr 79.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 79.

Arméförvaltningens

artilleridepartements

framställning.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 25 februari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Mörcke, yttrade härefter:

»Jämlikt 1914 års härordningsbeslut har från och med år 1916 den

vid artilleriets tygstationer och fabriker fast anställda personalen uppförts

å en gemensam stat under avlöningsanslaget, benämnd staten för artilleriets

fabriker och tygstater.

Uti underdånig skrivelse den 14 oktober 1915 anförde arméförvaltningens

artilleridepartement, att å nämnda stat uppförts vissa beställningar,

som motsvarades av beställningar eller befattningar, för vilka avlöning

förut varit uppförd med andra belopp, delvis å skilda stater,

och vilkas innehavare följaktligen lämpligen borde överflyttas till motsvarande

beställningar å förstnämnda stat. Sådan överflyttning vore

dock beroende på tjänstinnehavarnas eget medgivande, vilket icke torde

vara att motse, om icke löneförmånerna komme att motsvara, vad de förut

uppburit. Då detta beträffande vissa särskilda beställningar ej vore

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 79.

3

förhållandet, ansåge sig artilleridepartementet böra hemställa om föreskrifter

eller åtgärder för erforderliga utjämningar i följande fall.

1. Tre styresmän. Till dessa beställningar borde utnämnas de dåvarande

styresmännnen nämligen: vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori kaptenen

vid Göta artilleriregemente P. J. R. Virgin; vid ammunitionsfabriken

majoren i armén, kaptenen vid Smålands artilleriregemente C. L. Engström

samt vid Åkers krutbruk majoren i armén, kaptenen vid Vendes

artilleriregemente K. H. Schmidt. Väl vore avlöningsförmånerna enligt

den nya staten endast 100 kronor lägre än förut, beroende därpå, att

det för beställningen med kaptens av l:a klassen lön förenade arvodet

minskats från 2,500 till 2,400 kronor men då ej kunde antagas, att

någon löneminskning utan fastmera genom bestämmelse om ålderstillägg

en löneförbättring varit avsedd för dessa krävande beställningar, syntes

de nuvarande styresmännen vid eventuell transport till ny stat böra

berättigas att för åtnjutande av åldertillägg, 600 kronor efter fem års

väl vitsordad tjänst, räkna sig till godo den tid, de förut innehaft

motsvarande befattningar, vilka de tillträtt, Schmidt den 16 februari

1905, Engström den 1 oktober 1905 och Virgin den 1 oktober 1911.

2. En öververkmästare. De tjänstgöromål, som vore avsedda för

denna beställning, ålåge för det dåvarande besiktningsrustmästaren Gustaf

Pettersson, vilken åtnjöte dels besiktningsrustmästares löneförmåner enligt

staten för artilleriets tygstater, utgörande jämte ålderstillägg, som av

Pettersson intjänts, 2,612 kronor 50 öre, dels ock, enligt nådigt brev

den 31 augusti 1906, ett särskilt arvode å 1,000 kronor såsom verkmästare

vid ammunitionsfabriken, eller tillhopa 3,612 kronor 50 öre.

Å den nya staten vore öververkmästarens avlöningsförmåner i form av

lön och dagavlöning uppförda med 2,595 kronor jämte två ålderstillägg

å 500 kronor, det ena efter 5 och det andra efter 10 års väl vitsordad

tjänst. Om Pettersson, därest han utnämndes till öververkmästare, finge

för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående tid för motsvarande

tjänstgöring, eller tiden från den 12 september 1903, skulle

han, som i sådant fall komme i åtnjutande av båda ålderstilläggen, erhålla

en årsavlöning av 3,595 kronor, varmed Pettersson, ehuru beloppet

med 17 kronor 50 öre understege hans förutvarande årsavlöning, torde

låta sig nöja. I avvaktan å vederbörligt medgivande härtill syntes åt

Pettersson vid hans utnämning till öververkmästare böra beredas annan

ersättning, motsvarande ålderstilläggen. Som samtliga besiktningsrustmästarbeställningar

å staten måste tagas i anspråk för det ändamål, de

avsåge, kunde Pettersson icke kvarstå i denna beställning med bibe
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 79.

hållande av nuvarande avlöning, till dess frågan om hans rätt till ålderstillägg

blivit avgjord, utan syntes Petterssons avlöningsförhållanden

lämpligen böra så ordnas, att han tillsvidare Unge behålla samma arvode,

som blivit en verkmästare vid ammunitionsfabriken enligt förberörda

brev tillerkänt, och det belopp, som därav utbetalades, sedermera ersättas

av anslaget till ålderstillägg.

3. Två tygverkmästare. Till två dylika beställningar, förenade med

tjänstgöringsskyldighet vid Stockholms tygstation, borde de ifrågakomma,

som då bestrede motsvarande tjänstgöring, nämligen tyghantverkama

Carl Erik Åkerlind och Carl Anton Sundgren. Åkerlind hade tjänstgjort

såsom tillsyningsmästare vid sadelmakarverkstaden sedan den 23

november 1897, och Sundgren hade haft enahanda befattning vid snickeriverkstaden

sedan den 2 juli 1906. Då nu befattningarna blivit beställningar

med ett ålderstillägg å 500 kronor, syntes billigt, att Åkerlind

och Sundgren finge tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöringstid

såsom tillsyningsmästare för erhållande av nämnda förmån.

4. Fyra verkmästare av första, klassen. Av de sex å staten uppförda

beställningarna såsom verkmästare av första klassen vore fyra avsedda

för tjänstgöring vid ammunitionsfabriken. De lämpligaste för

dessa beställningar vore de fyra underofficerare, som sedan längre tid

tjänstgjort såsom verkmästare därstädes, nämligen styckjunkarna vid

Smålands artilleriregemente Hjalmar Linde Gustafsson från den 20 februari

1909, vid Vendes artilleriregemente August Vilhelm Pettersson

från den 15 juli 1907 och vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente Carl

Matias Johansson från den 9 december 1905 samt sergeanten vid BodenKarlsborgs

artilleriregemente Sven Johan Nordqvist från den 1 juli

1911. De hade för denna sin tjänstgöring såsom verkmästare åtnjutit

utöver de i stat för deras beställningar uppförda löneförmåner ett arvode

av 500 kronor vardera, vadan bemälda styckjunkare värdera''haft:

lön .............................................................. kronor 1,200: —

dagavlöning å kr. 2,50.......................... )> 912: 50

arvode ..................................................... » 500: —

tillhopa kronor 2,612: 50

och Nordqvist erhållit

lön ...........................................

................. kronor 900: —

dagavlöning å 2 kronor...

................... » 730: —

arvode ....................................

.................. » 500: —

tillhopa kronor 2,130: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 79. 5

Å den nya staten vore avlöningen för verkmästare av första klassen

densamma som för styckjunkare, eller lön 1,200 kronor och dagavlöning

912 kronor 50 öre, tillhopa 2,112 kronor 50 öre, men med rätt till

ålderstillägg å 500 kronor efter fem års väl vitsordad tjänst.

Om bemälde styckjunkare och sergeant utnämndes till innehavare

av ifrågavarande beställningar på den nya staten, skulle de, om de icke

erhölle alderstillägget, få vidkännas minskning i avlöning, Gustafsson,

Pettersson och Johansson med 500 kronor vardera och Nordqvist med

17 kronor 50 öre. Om de däremot berättigades att för*ålderstil]äggs

erhållande få tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöring i befattningar,

motsvarande de i stat nyuppförda beställningarna, komme

Gustafsson, Pettersson och Johansson att erhålla avlöning till samma

belopp som förut, varemot Nordqvist, som först med ingången av år

1917 skulle erhålla ålderstillägg, skulle för år 1916 få vidkännas ovan

angivna mindre minskning av 17 kronor 50 öre, men därefter erhålla en

ökning av 482 kronor 50 öre. I betraktande därav, att Nordqvist vid

fortsatt beställning såsom sergeant skulle i sinom tid, troligen under loppet

av år 1917, befordras till styckjunkare, kunde angivna minskning för år

1916 och därefter inträffande ökning anses utjämnade.

För ett tillfälligt ordnande av ifrågavarande avlöningsförmåner

skulle väl kunna ifragasättas, att Gustafsson, Pettersson, Johansson och

Nordqvist finge tillsvidare kvarstå i sina underofficersbeställningar vid

truppförbanden; men en sådan anordning, varigenom truppförbanden

skulle fråntagas dem tilldelade underofficerare, kunde ! icke utan olägenhet

för dessa vidtagas. k ördenskull syntes det artilleridepartementet

lämpligast och tillika rättvist, att berördaf missförhållande ti avlöningshänseende

så ordjiades, att bemälde löntagare förklarades berättigade

att för erhållandet av ålderstillägg få tillgodoräkna sig sin föregående

tjänstgöring såsom, verkmästare, samt att, Gustafsson, Pettersson och

Johansson finge, till dess sådant berättigande vunnits, bibehålla dem

då tillkommande arvode från vapen anslaget, varefter det såsom arvode

utbetalta belopp finge nämnda anslag ersättas från anslaget till ålderstillägg.

5. Två verkmästare" avi andra klassen. De båda beställningar''såsom

verkmästare av andra klassen, som uppförts å den nya staten, vore avsedda

för Åkers krutbruk. Motsvarande tjänstgöring därstädes hade

förut sedan den 1 december 1904 bestritts av förmännen Carl August

Malmsten och Johan Erik Eriksson mot ett arvode för vardera av 1,650

kronor årligen. Avlöningen för varje beställning enligt den nya staten

utgjorde lön 900 kronor och dagavlöning 730 kronor, eller tillhopa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 79.

1,630 kronor, med rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem års

väl vitsordad tjänst. Då de, om deras anställning varit å stat, redan

skulle hava intjänt sådant tillägg och då, om de nu erhölle fullmakt å

beställningarna, men ej nämnda förmån förr än efter fem år, deras avlöning

under denna tid skulle bliva mindre än förut, ansåge artilleridepartementet,

att Malmsten och Erikssom borde, om de utnämndes till

verkmästare av andra klassen, få för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna

sig sin föregående tjänstetid såsom förmän med motsvarande

tjänstgöring.

Samtliga nu omförmälda personers ifrågavarande tjänstgöring kunde

väl" vitsordas av artilleridepartementet. På grund av vad sålunda anförts,

hemställde departementet, att Kungl. Maj:t måtte

dels utverka riksdagens medgivande därtill, att styresmännen vid Karl

Gustafs stads gevärsfaktori kaptenen P. J. oR. Virgin, vid ammunitionsfabriken

majoren C. L. Engström och vid Åkers krutbruk majoren K. H.

Schmidt vid överflyttning till motsvarande beställningar å staten för

artilleriets fabriker och tygstater år 1916 finge för rätt till det med

beställningarna förenade ålderstillägg å 600 kronor tillgodoräkna, sig

sin föregående tjänstgöringstid såsom styresmän och sålunda berättigas,

majorerna Engström och Schmidt att från den 1 januari 1916 samt

kaptenen Virgin att från den 1 januari 1917 komma i åtnjutande av

nämnda avlöningsförmåner, samt att besiktningsrustmästaren Gustaf

Pettersson vid utnämning till öververkmästare, tyghantverkarna Carl

Erik Åkerlind och Carl Anton Sundgren vid utnämning till tygverkmästare,

styckjunkarna Hjalmar Linde Gustafsson, August Vilhelm

Pettersson och Carl Matias Johansson samt sergeanten Sven Johan

Nordqvist vid utnämning till verkmästare av första klassen ävensom

förmännen Carl August Malmsten och Johan Erik Eriksson vid utnämning

till verkmästare av andra klassen, allt å nämnda stat för artilleriets

fabriker och tygstater, likaledes finge för erhållandet av de med

vederbörande beställningar förenade ålderstillägg tillgodoräkna sig var

för sig den tid, han förut innehaft befattning med motsvarande tjänstgöringsskyldighet

samt följaktligen berättigas till ålderstillägg å lön:

Gustaf Pettersson med 1,000 kronor, Åkerlind, Sundgren, Gustafsson,

August Vilhelm Pettersson, Johansson, Malmsten och Eriksson med 500

kronor vardera från den 1 januari 1916 samt Nordqvist med 500 kronor

från den 1 januari 1917;

dels och medgiva, att, till dess beslut förelåge om vederbörandes

rätt till ålderstillägg, arvode finge från vapenanslaget utbetalas till belopp

för år räknat från den 1 januari 1916 av 1,000 kronor till Gustaf

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 79.

Pettersson samt 500 kronor till Gustafsson, August Vilhelm Pettersson

och Johansson, dock att, därest åt dem medgåves rätt till ålderstillägg,

vad från vapenanslaget sålunda kunde varda utbetalt finge samma anslag

gottgöras från anslaget till ålderstillägg.

Uti infordrat underdånigt utlåtande den 22 oktober 1915 framhöll

arméförvaltningens civila departement, att enligt anmärkning vid

1916 års stat för artilleriets fabriker och tygstater löntagare, som

tillförsäkrats andra än de för honom i staten angivna avlöningsförmåner,

ägde bibehålla sina förutvarande avlöningsförmåner, därest

han icke själv önskade övergå till de i staten upptagna. Då något

medgivande icke lämnats därtill, att personal, vilken enligt den dittills

gällande organisationen av artilleriets tygstater och fabriker uppehållit

enahanda göromål, som vore avsedda att åligga innehavarna av

de i artilleridepartementets framställning avsedda beställningarna på den

nya staten, skulle för ålderstilläggs åtnjutande vid övergång till densamma

få tillgodoräkna sig den tid, de förut uppehållit dessa befattningar,

vore det uppenbart, att en tillämpning av nämnda stat beträffande

angivna beställningar kunde komma att för längre eller kortare

tid uppskjutas. 1 likhet med arméförvaltningens artilleridepartement

ansåge civila departementet, att dylikt uppskov med statens tillämpande

borde undvikas, ett syfte, som kunde vinnas endast därigenom,

att framställning avlätes till riksdagen om sådant medgivande beträffande

villkoren för ålderstilläggs åtnjutande, varom nyss sagts.

Innan riksdagens beslut i nämnda avseende meddelats, syntes det

emellertid vara ovisst, i vad mån den av artilleridepartementet omnämnda

personalen kunde befinnas villig att övergå till den nya staten exempelvis

redan från 1916 års början. Antagas kunde visserligen, att de till

styresmän avsedda officerarna ävensom de till verkmästare av 2:dra klassen

avsedda två förmännen även vid utsikten, att ålderstilläggen icke skulle

komma dem till godo från och med den 1 januari 1916 (för styresmannen

vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori från och med den 1 januari 1917),

dock på grund av den i varje fall mera obetydliga minskningen i löneinkomster

i vederbörliga beställningar skulle förklara sig villiga till övergång.

Enahanda syntes väl på grund av i allt fall inträdande avlöningsförbättring

fallet bliva med den ene (och vid besiktningsrustmästaren

Gustaf Petterssons övergång till öververkmästarbeställningen jämväl den

andre) av de båda tyghantverkare, som avsetts att utnämnas till tygverkmästare.

Beträffande den övriga personalen, nämligen nyssnämnde

Pettersson samt de fyra underofficerare, som avsetts att befordras till

ArméförvaltningenB

civila

departements

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 79.

verkmästare av första klassen, ställde sig förhållandet väsentligen annorlunda,

då dessa personers ekonomiska ställning vid ett avslag på framställningen

om rätt att få tillgodoräkna föregående tjänstgöring för ålderstilläggs

åtnjutande skulle betydligt försämras.

På grund av det sålunda anförda ansåge civila departementet, att

artilleridepartementets framställning väl borde föranleda förslag till riksdagen

om medgivande därtill, att en var av den i framställningen upptagna

personalen finge från och med ingången av året efter det, under

vilket han kunde varda utnämnd till beställning på staten för artilleriets

tygstater och fabriker, i avseende å rätten att tillgodonjuta med beställningen

förenat ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han bestritt

enahanda göromål, som vore avsedda att tillhöra beställningen. I övrigt

syntes däremot framställningen icke böra föranleda till annat Kungl. Maj:ts

yttrande än att, därest någon av tjänstinnehavarna icke överginge till den

nya staten, hinder icke mötte, att sådan tjänstinnehavare med bibehållande

av sina avlöningsförmåner förordnades att uppehålla i nya staten upptagen

beställning och att därvid så stort belopp, som motsvarade honom

förut tillkommande lön och dagavlöning, finge utgå från de för beställningen

anslagna medel, mot skyldighet lör den förordnade att i stället avstå

motsvarande förmåner enligt dåvarande stat. På förnyad framställning

av vederbörande myndighet syntes det slutligen böra bero, huru med

dispositionen av sistnämnda förmåner skulle törlaras.

ts Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 3 december 1915 för3

ordnade Kungl. Maj:t, att då enligt anmärkning 4 under 1916 års stat för

artilleriets fabriker och tygstater den av ifrågavarande befattningshavare,

som tillförsäkrats andra än de för honom i staten angivna avlöningsförmåner

och icke själv önskade övergå till desamma, ägde bibehålla sina förutvarande

avlöningsförmåner, sistnämnda avlöningsförmåner med undantag

av inkvarterings- och servisbidrag skulle utgå från de för den nya beställningen

i berörda stat upptagna medel, i den mån dessa därtill lämnade

tillgång, samt i övrigt av arméförvaltningens civila departement förskjutas

för att framdeles hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande'', och förklarade

Kungl. Maj:t sig vilja framdeles meddela beslut angående framställningen,

i vad den avsåge rätt att komma i åtnjutande av ålderstillägg.

I likhet med vederbörande myndigheter anser jag önskvärt, att den

nya staten för artilleriets fabriker och tygstater snarast möjligt må

kunna i sin helhet tillämpas. Vid sådant förhållande och då det synes

mig vara med billighet överensstämmande, att ifrågavarande personal

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 79.

må vid tillträdande av beställning å den nya staten för tillgodonjutande

av ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring å motsvarande

befattning, torde riksdagens medgivande härtill nu böra utverkas. Vid

bifall härtill ernå ifrågavarande personer endast eu förmån, som vid

övergång till ny stat å befattning, som är förenad med ålderstillägg,

lärer vara bruklig. Det torde böra nämnas, att Åkerlind och Sundgren

under sin tjänstgöring såsom tillsyningsmästare uppburit eu var, förutom

dem såsom tyghantverkare tillkommande avlöningsförmåner, ett särskilt

arvode av 400 kronor från ordinarie vapenanslaget.

Jag tillåter mig erinra därom, att Kungl. Maj:t den 17 december

1915 utnämnt och förordnat Virgin att från och med den 1 januari

IDIG vara styresman för Karl Gustafs stads gevärsfaktori, Engström

att vara styresman för ammunitionsfabriken från och med samma dag

sand Schmidt att, likaledes från och med nämnda dag, vara styresman

för Åkers krutbruk.

Enligt uppgift från arméförvaltningens artilleridepartement har

Sundgren övergått å den nya staten såsom tygverkmästare. Av de övriga

har Nordqvist redan under år 1915 befordrats till styckjunkare,

vadan alltså någon skillnad i avlöningsförhållanden mellan honom och

övriga såsom verkmästare vid ammunitionsfabriken anställda underofficerare

icke längre förefinnes.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen medgiva,

dels att styresmännen vid ammunitionsfabriken C. L. Engström, vid

Åkers krutbruk K. H. Schmidt och vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori

P. J. R. Virgin samt tygverkmästaren C. A. Sundgren må för rätt till

åtnjutande av de med deras beställningar förenade ålderstillägg tillgodoräkna

sig Engström, Schmidt och Virgin sin föregående tjänstgöringstid

såsom styresmän och Sundgren den tid, han förut tjänstgjort

såsom tillsyningsmästare vid Stockholms tygstations snickeriverkstad,

dels ock att besiktningsrustinästaren Gustaf Pettersson vid utnämning

till öververkmästare, tyghantverkaren Carl Erik Åkerlind vid utnämning

till tygverkmästare, styckjunkare Hjalmar Linde Gustafsson, August

Vilhelm Pettersson, Carl Matias Johansson och Sven Johan Nordqvist vid

utnämning till verkmästare av första klassen ävensom förmännen Carl

August Malmsten och Johan Erik Eriksson vid utnämning till verkmästare

av andra klassen, allt å staten för artilleriets fabriker och tygstater,

må för rätt till åtnjutande av de med vederbörande beställningar

förenade ålderstillägg tillgodoräkna sig en var den tid han förut innehaft

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 65 käft. (Nr 7.9.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 79.

eller tjänstgjort i befattning vid lantförsvaret med motsvarande tjänstgöringsskyldighet».

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

o

Gunnar Åkerman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:141 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillstånd för vissa beställningshavare å staten för artilleriets fabriker och tygstat s. 14 i texten
  2. SU 1916:65 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillstånd för vissa beställning shav are å staten för artilleriets fabriker och tygstater att för rä s. 1 i texten