Sök i Ratio Lex

Angående upplåtande av lägenheter från förra militiéh o stället Pålsboda nr 1 och Folkasboda nr 1 i Örebro län •

1916-02-25 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:82, Angående upplåtande av lägenheter från förra militiéh o stället Pålsboda nr 1 och Folkasboda nr 1 i Örebro län •

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 82.

1

Nr 82.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upplåtande

av lägenheter från förra militiéh o stället Pålsboda nr 1

och Folkasboda nr 1 i Örebro län • given Stockholms

slott den 25 februari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen

medgiva,

dels att de å stadsingenjören Karl Davidsons år 1914 upprättade

förslag till plan för ^styckning av lägenheter vid Pålsboda järnvägsstation

med litt. A 10, A 11, A 12, B 1, B 2, B 3, B 4, B 5 och B 6

betecknade lägenheter må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet

område från förra militiebostället 1/2 mantal Pålsboda nr 1 och 1/2 mantal

Folkasboda nr 1 i Sköllersta socken av Örebro län upplåtas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenketer från kronoegendomar;
dels

ock att de med litt. A 7, A 8 och A 9 å ovannämnda plan

betecknade lägenheter må var för sig med i förenämnda statsrådsprotokoll

angivet område från samma egendom å offentlig auktion till

den högstbjudande försäljas under de i brevet den 29 maj 1874 omförmälda

villkor.

De till ärendet börande handlingar och kartor skola tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver

riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 68 käft. (Nr 82.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 82.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 februari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen statsrådet friherre Beck-Friis anförde:

I proposition nr 179 vid 1914 års senare riksdag föreslog Kungl.

Magt riksdagen medgiva, dels att 17 till förra militiebostället 1/2 mantal

Pålsboda nr 1 och 1/i mantal Folkasboda nr l1) i Sköllersta socken av

Örebro län hörande, å en i det tillhörande statsrådsprotokollet intagen

tablå närmare augivna tomter ävensom lägenheten litt. B 1 finge, med

tillägg av viss vägmark, var för sig upplåtas enligt kungörelsen den 17

oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från vissa kronoegendomar, dels ock att en till samma kronoegendom

hörande, med litt. C betecknad lägenhet finge under viss förutsättning

säljas till namngiven person.

9 Angavs å vissa ställen i propositionen oriktigt såsom Folkasboda nr 2.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 82. 3

Ifrågavarande kronoegendom är belägen omkring Pålsboda järnvägsstation

och var utarrenderad till den 14 mars 1915. Tomtbeteckningarna

hänförde sig till en av distriktslantmätaren Carl Berner år 1911

upprättad karta över egendomen.

Riksdagen anmälde i skrivelse nr 237 den 29 augusti 1914, att riksdagen

endast i så måtto bifallit Kungl. Maj:ts proposition, att riksdagen

medgåve försäljning av sistnämnda lägenhet litt. (J. rlillika anhöll riksdagen,

att Kungl. Maj:t täcktes verkställa förnyad utredning i enlighet

med vissa i skrivelsen angivna grunder av frågan om upplåtelse av de

i framställningen omförmälda tomter samt till riksdagen snarast inkomma

med nytt förslag i ärendet.

Beträffande de av riksdagen angivna grunderna må här lämnas

följande sammanfattande redogörelse.

De av Kungl. Maj:t ifrågasatta tomtupplåtelserna representerade en

först på senare åren uppkommen typ av jordförsäljningar, avseende

styckning och försäljning såsom byggnadstomter i större skala av områden,

belägna inom eller omedelbart intill mera koncentrerade, i utveckling

stadda samhällen. Med hänsyn till det inflytande, som en

dylik tomtförsäljning från statens sida vore ägnad att utöva på utvecklingen

av ifrågavarande samhällen, särskilt om staten bleve den huvudsakligaste

tomtförmedlaren på platsen, ansåge riksdagen det vara av

vikt, att frågan om statens verksamhet på detta område upptoges. till

närmare undersökning. Det vore av stor betydelse, att staten icke

underläte att vidtaga åtgärder för att sådant samhälles utveckling måtte ledas

i rätt riktning till båtnad och fromma för den plats det gällde, särskilt

beträffande sådana samhällen, vilka ännu befunne sig på det första

stadiet av sin utveckling och därför icke kunde förväntas själva vara i

stånd att tillgodose kravet på en planläggning för framtiden. Staten

borde därför vid tomtupplåtelser i samhällen av nu ifrågavarande slag tillse,

att en verklig och med sakkunskap uppgjord plan för det framtida bebyggandet

utlades, i första hand omfattande vad som i allmänhet ansåges

böra ingå i stadsplanen, nämligen tomtindelning, gatureglering, torg och

andra allmänna platser. Det vore dock även angeläget, att jämväl

hygieniska och estetiska synpunkter bleve behörigen tillgodosedda, och

därför borde tillses, att möjlighet bereddes till dränering, anordnande

av kloakledning och gemensam vattentillgång, anläggningar samt öppna

platser för invånarnas trevnad m. m. Ehuru planläggningen givetvis

måste från början utföras i hela sin vidd, borde tomterna föryttras

endast efter hand och med iakttagande av lämpligt ordnad byggnadsföljd.

Härigenom skulle vinnas ett regelbundet och jämt fortlöpande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 82.

utbyggande av samhället samt ordnandet av gatuanläggningar, vatten- och

belysnings frågor m. m. underlättas. Upprättandet av en plan av sålunda

omförmält slag kunde icke lämpligen anförtros åt de ordinarie uppskattningsmännen

eller åt lantmätare, utan en på området fullt sakkunnig

person borde anlitas. Vederbörande samhälle syntes ock böra

hava befogade anspråk att få tillfälle att taga del av planen och yttra

sig över densamma. — Åven beträffande tomtprisens reglering borde

staten låta sig angeläget vara att främja en god utveckling av de

samhällen, där staten i någon större omfattning uppläte tomter, isynnerhet

där staten vore ensam tomtförsäljare och alltså helt och hållet behärskade

tomtmarknaden. I de centralare delarna borde självfallet tomterna

från början åsättas högre pris än i de längre ut belägna delarna. För lägre

pris å sistnämnda tomter talade, utom det mindre goda läget, även den omständigheten,

att dylika tomter i den enskildes hand ofta bleve föremål

för en mindre sund spekulation, som framkallade en onaturlig värdestegring

och för den mindre bemedlade försvårade möjligheten att förvärva

ett eget hem. Därest emellertid staten beträffande platser, där

den vore ensam eller huvudsaklig tomtförsäljare, från början och allt

framgent för dessa tomter åtnöjde sig med ett efter förhållandena avpassat

moderat pris, skulle uppkomsten av en osund tomtspekulation

försvåras. Då statens inkomst av dylik tomtmark förut i allmänhet

varit jämförelsevis ringa, skulle upplåtelserna bli ekonomiskt fördelaktiga,

även om försäljningen av nyssnämnda socialekonomiska skäl icke

baserades på rena vmstsynpunkter. — Slutligen framhöll riksdagen, att

städer och andra samhällen på ett mera framskridet utvecklingsstadium

i allmänhet borde anses vuxna uppgiften att själva ordna och planlägga

samhällets bebyggande och att det därför kunde ifrågasättas, om

icke tomtupplatelser från kronan i dessa fall borde ske direkt till samhället.

Om detta ej funnes böra ske, borde dock upplåtelserna anpassas

till den för samhället i övrigt gällande byggnadsplanen.

Vid föredragning den 9 oktober 1914 av riksdagens förenämnda

skrivelse anbefallde Kungl. Maj:t. domänstyrelsen dels att till Kungl.

Maj.t inkomma med yttrande, huruledes de av riksdagen i skrivelsen

angivna syftemål syntes styrelsen lämpligast kunna vinnas, samt ifråga

om de åtgärder och föreskrifter, som för sådant ändamål kunde finnas

erforderliga, dels ock att vid utarrendering av ifrågavarande kronoegendom

iakttaga, att det område, som ansåges närmast böra ifrågakomma till

lägenhetsupplåtelser, särskilt för sig utarrenderades för en tid av tre år.

Till följd härav företogs ärendet till förnyad handläggning av

vederbörande uppskattningsmän. Dessa anmodade stadsingenjören i Öre
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 82. 5

bro Karl Davidson, vilken vore känd och mycket anlitad som expert

för upprättande av planer för stiider och liknande samhällen, att lör

utredning enligt de av riksdagen angivna grunder verkställa mätningar

och avvägningar med mera samt uppgöra plan och förslag till föreskrifter.

På grund härav uppgjorde Davidson år 1914 en karta, benämnd

»förslag till plan för afstyckning av lägenheter vid Pålsboda järnvägsstation

å kronohemmanen Folkasboda och Pålsboda uti Sköllersta

socken och härad av Örebro län», samt avlämnade eget yttrande i

frågan. Å sagda karta finnas utlagda utmed gamla landsvägen 24

tomtlägenheter i en lång rad, därav litt. A 1—A G norr om järnvägen

samt litt. A 7—A 12 och B 1—B 12 söder om järnvägen. Dessutom

finnes med litt. D betecknat ett trekantigt område norr om järnvägen,

vilket icke avsetts till försäljning utan ansetts böra bibehållas som

öppen plats.

I yttrandet har Davidson anfört huvudsakligen följande. Det nu

till försäljning föreslagna området innefattade 4.42 9 5 hektar, därav

3.9180 hektar tomtmark i de 24 tomterna samt 0.5115 hektar vägar och

öppna platser. Det vore beläget å en större grusås, i dagligt tal kallad

Tippen, samt vore lämpligt för bostadsplatser. Plananordningen hade

bestämts med hänsyn till de synpunkter, som numera gjorde sig gällande

vid stadsplaners upprättande, såsom terrängens beskaffenhet, befintliga

vägar samt hygieniska och estetiska krav. Åsens ringa bredd hade

hindrat utläggande av diagonala uppfartsvägar. Vägarna hade föreslagits

till 6 meters bredd men kunde vid en eventuell utvidgning av planen

breddas till 12 meter eller vanlig stadsgatas bredd. Vägområde borde

icke inräknas i tomterna. Lägenheternas storlek hade föreslagits till

omkring 15 ar med 22 å 26 meters fasad. De hade visserligen kunnat

göras något mindre, men med hänsyn till deras läge i en brant sluttning

och för minskande av eldfara hade denna storlek ansetts lämplig. Ingen

svårighet funnes för tomternas ton-läggning eller för slask- och dagvattens

bortledande. Grundförhållandena å samtliga lägenheter vore

goda. Beständig vattentillgång funnes icke annat än i åsens grundlager.

Under det torra året 1914 hade dock de bättre anordnade brunnarna

hållit det nödvändigaste av hushållsvatten.

Davidson har vidare, med förmälan att han varit i tillfälle att på

platsen förvissa sig om, att den uppgjorda planen på lämpligt sätt kan

anslutas till angx-änsande områden och byggnadsplatser, och att planens

utställande för yttrande från enskilda därför icke ansetts nödigt, anfört,

att, ehuru utstyckning av lägenheter kunde med ekonomisk fördel ske

såsom nu föreslagits, han dock ansåge, att för Pålsboda samhälles all
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 82.

manna behov och trevnad av någon tillflyktsort samt för bevarande av

naturskydd och på grund av estetiska krav den nu av honom enligt

erhållna direktiv föreslagna utstyckningen å höjdåsen Tippen icke borde

genomföras, åtminstone icke å den del, som läge norr om järnvägen.

Uppskattningsmännen hava däremot ansett alla de med litt. A och

B betecknade tomterna böra avsättas för försäljning, således även de

norr om järnvägen belägna litt. A 1—A 6. Det vore icke nödigt att

reservera denna del av åsen till grustag, enär tillgång på grus funnes i

åsen å flera kilometers längd både norr- och söderut. Då tomterna

enligt uppskattningsmännens mening hade ett olika värde, beroende på

belägenheten, hade uppskattningsmännen åsatt dem följande värden per

kvadratmeter, nämligen för tomterna litt. Afl, All och A 12 1 krona,

för litt. A 7—A 10 90 öre, för litt. A 1— A 5 samt B 1 och B 2 80 öre,

för litt. B 3 70 öre, för litt. B 4 och B 5 60 öre, för litt, B 6 och B 7

50 öre och för litt. B 8—B 12 40 öre. Sammanlagda uppskattningsvärdet

å de 24 tomterna upptogs till 27,290 kronor, motsvarande för 3.9180

hektar i medeltal 69.6 öre per kvadratmeter. Under erinran att uppskattningsmännen

i det förslag, som år 1914 underställdes riksdagen,

upptagit värdena till i medeltal 66 öre per kvadratmeter, men att myndigheterna

då ansett detta pris för högt och att jag biträtt domänstyrelsens

förslag om prisets bestämmande överallt till 40 öre per kvadratmeter

utan hänsyn till läget, hava uppskattningsmännen anfört, att samma

anmärkning torde komma att riktas mot deras nu gjorda värdering,

men att de likväl icke ansett sig kunna föreslå prisen annorlunda, än

dessa enligt deras undersökningar befunnits gälla. En gradering av

prisen ansåge de i varje fall icke kunna frångås, helst som erfarenheten

från liknande platser utvisat riktigheten därav.

Då Kungl. Maj:ts befallningshavande fann de i riksdagens skrivelse

angivna grunderna icke hava blivit iakttagna i uppskattningsmännens

nyssberörda förslag samt stadsingenjören Davidson i sitt yttrande antytt

sig hysa annan mening i frågan än uppskattningsmännen, infordrade

Kungl. Majrts befallningshavande nytt jfltrande från Davidson, vilken i

P. M. den 24 december 1914 uttalade, att det från modern stadsplanesynpunkt

vore fullt riktigt, att ägotrakten Tippen icke borde bliva

föremål för ^styckning och bebyggande utan i stället bibehållas som

allmän öppen plats. Området utgjorde nämligen en ganska ovanlig

grusåsformation med krönet omkring 12 meter över basen, och trakten

bestode av en tillgänglig och vacker hagmark, bevuxen med delvis

större björkskog, som gjorde platsen eftersökt som park och tillflyktsort.

Då det skulle vara till skada att genom platsens bebyggande beröva

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 82.

samhället en dylik öppen plats, soin sannolikt icke komrae att genom

bebyggande vinna i estetiskt avseende, syntes det uppenbart, att åtminstone

största delen borde bibehållas öppen och naturbildningen därigenom

i huvudsak bevaras. Enda delen, som utan egentlig olägenhet

kunde bebyggas, syntes vara det område söder om järnvägen, vara

lägenheterna A 7—A 12 å förenämnda plan vore belägna. Ett norr om

järnvägen och öster om Pålsboda gamla utfartsväg beläget område, kallat

Aspgärdet, vore däremot synnerligen lämpligt för styckning. Detta

område läge sunt på högländ åker med fast botten, knappt 200 meter

från järnvägens stationshus och begränsades i norr av utfartsväg och

rågång, i väster av utfartsväg, i söder av statens järnväg, och i öster

av ägoväg mot hemmanets mark i övrigt. Det innehölle i areal 6.8 3

hektar och kunde med hänsyn till sin belägenhet på ett.planmässigt

och ändamålsenligt sätt utstyckas, utan att särskild, vittomfattande plan

på angränsande områden behövde uppgöras. I avseende å iipprättandet

av så fullständig och vittomfattande plan, som omförmäldes i riksdagens

förberörda skrivelse, mötte större svårigheter än man vid ett första

påseende kunde förmoda. Ett fullständigt stadsplaneförslag för

Pålsboda skulle beröra icke allenast kronans område utan även

till större delen två enskilda hemman jämte några andra fastigheter.

För att åstadkomma ett fullständigt förslag måste därför alla fastigheterna

uppmätas och kartläggas, nivåkurvor inläggas, planförslag uppgöras,

tekniska beräkningar verkställas samt, om gällande bestämmelser

för stadsplaners upprättande skulle följas, även en ekonomisk utredning

o-öras om kostnaden för planens realiserande. Härtill komme, att

Pålsboda samhälle icke nått den utveckling, att bestämmelserna i stadsplanelagen

för municipalsamhälle och köping kunde tillämpas, vadan

och då arbetet med uppgörande av förslag till större delen berörde enskildas

ägoområden, varöver man ej ägde vidtaga några åtgärder, svårigheterna

för upprättande av ett fullständigt stadsplaneförslag syntes vara

av den art, att det lör närvarande mötte formellt hinder att åstadkomma

ett dylikt. Däremot hade lägenheterna i Davidsons förslag så utstyckats,

att de kunde anpassas i en framtida större plan, något som syntes tillfyllest

med hänsyn till samhällets nuvarande utveckling. Davidson har

slutligen sammanfattat sina uttalanden sålunda, att ägotrakten Tippen

icke bör bliva föremål för ^styckning, med undantag dock för lägenheterna

A 7—A 12, att området norr om järnvägen och öster om Pålsboda

gamla utfartsväg (Aspgärdet) lämpligen kan utstyckas till lägenheter,

samt att med hänsyn till svårigheterna att åstadkomma en fullständig

och vittomfattande plan å hela Pålsboda samhälle utstyckningen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 82.

å kronans hemman för närvarande bör begränsas till de områden, som

ovan föreslagits.

Kungl. Maj:ts befallningshavande anslöt sig i skrivelse till domänstyrelsen

den 3 Idecember 1914 till vad Davidson sålunda anfört, dock att för

tillgodoseende av behovet av bostadslägenheter under de närmaste tjugu

åren det icke syntes erforderligt att avsätta hela skiftet Aspgärdet utan blott

en del därav. Med utläggande av fullständig plan för samhällets framtida

bebyggande syntes böra anstå tillsvidare och intill dess det visat

sig, om och i vilken mån det utvecklade sig. Det borde dock tagas

under övervägande, huruvida den återstående delen av Tippen eller åtminstone

den del, som läge norr om järnvägen, kunde böra redan vid

nu förestående utarrendering undantagas till allmän plats.

För den händelse uppskattnirigsmännens förslag skulle till någon

del godkännas, ansåge Kungl. Majrts befallningshavande, att de av dem

åsätta värdena borde reduceras med minst 30 procent, dock icke för

tomterna litt. All och A 12, å vilka anbud avgivits, överstigande de

åsätta värdena. I annat fall kunde befaras, att tomterna ej skulle finna

köpare, enär bättre tomtjord utan tvivel kunde köpas från angränsande

enskilda hemman till mycket billigare pris.

Enär svårighet mötte att i tillräckligt god tid bestämma omfattningen

av den del av egendomen, som enligt Kungl. Maj:ts beslut borde

särskilt utarrenderas pa kortare tid, blev hela egendomen utarrenderad

på ett år till den 14 mars 1916.

Med anledning av Davidsons och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

ovanberörda uttalanden anhöll därpå domänstyrelsen hos Kungl. Maj:ts

befallningshavande, att beiallningshavanden ville låta å karta utmärka

det område av egendomen norr om järnvägen och öster om Pålsboda

gamla utfartsväg, som kunde anses böra reserveras för ^styckning till

bostadslägenheter under närmaste tjugu år. Till svar härå överlämnade

Kungl. Maj:ts befallningshavande till styrelsen förnyat yttrande i ämnet

av Davidson, däri denne meddelade, att"hela nyssberörda område, kallat

Aspgäidet, med hänsyn till läge och grundförhållanden vore synnerligen

lämpligt för utstickning av lägenheter, att den del därav, som först

borde komma ifråga för styckning och som ansåges fylla behovet för

de närmast kommande tjugu åren och vars avskiljande skulle medföra

minsta olägenhet för arrendatorn, vore norra delen med de gränser, som

angivits med rött bläck och bokstäverna A, B, C, D och E å Berners

förberörda karta samt att det sålunda utmärkta området innehölle en

arealav 2,59 5 hektar, varav på lämpligt sätt kunde utstyckas, förutom

nödiga vägar, 17 lägenheter av omkring 12.3 4 ars storlek var och en.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 82.

Domänstyrelsen har nu i skrivelse den 31 december 1915 underställt

detta ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid till en början

meddelat, att på grund av de olika meningar angående lägenhetsupplåtelser,

som sålunda yppat sig, styrelsens chef, generaldirektören Fredenborg

ansett sig höra på platsen inhämta kännedom om hithöiande förhållanden,

och att denne därvid fått den bestämda uppfattning, att det

så kallade Aspgärdet visserligen, såsom Davidson framhållit, i och för

sig vore lämpligt för bebyggande men, med hänsyn till dess från

järnvägsstationen avlägsna läge, likväl ej nu borde komma ilråga till

utstyckning.

Domänstyrelsen har vidare anfört följande.

»Å den invid järnvägsstationen belägna, i enskild ägo befintliga egendomen

Kärr finnas i ganska stor utsträckning tomter till salu, vilka äro bättre belägna

än de, som kronan kan avyttra. Det kan under sådana förhållanden ifrågasättas,

huruvida en upplåtelse av tomter från kronoegendomen för närvarande är av behovet

påkallad, men med hänsyn till möjligen uppkommande behov under instundande

tjuguåriga arrendeperiod anser styrelsen dock lämpligt, att åtgärder nu vidtagas

för försäljning till tomter av någon del utav egendomen. Det område, som å Davidsons

plan indelats till tomter med beteckning A 7 —A12 och Bl—B 12, torde

därvid böra komma till användning.

Den del av Tippen, som ligger norr om järnvägen och motsvaras av tomterna

Al-A6 samt D, lämpar sig till största delen ej för bebyggande på grund av

markens starka lutning. Särskilt är detta förhållandet med tomten A 6. Genom

hela detta områdes bevarande i kronans ägo skulle även behörig hänsyn tagas till

ett blivande större samhälles eventuella behov av park och tillflyktsort.

Beträffande tomterna söder om järnvägen gäller, att ju längre de äro avlägsna

från stationen, dess bättre lämpa de sig för bebyggande. Terrängen blir

lägre och jämnare och mindre fuktig i de längst bort belägna delarna. Vad angår

A 7 och A 8, synas dessa tomter bättre lämpa sig till industritomter än bostadstomter

Bostäderna å dem komme att ligga särdeles fuktigt i det surhål, som

uppstått under den här rätt branta åsen. Men med hänsyn till deras läge i närheten

av stationen är det ej osannolikt, att de skulle bliva eftersträvade såsom

industritomter och även lämpa sig därtill, sedan marken utdikats och igenfyllts.

Vad nu anförts om A 7 och A 8 gäller även, ehuru i mindre man, om A 9, varför

även denna tomt synes lämpligen kunna upplåtas för industriändamål.

Ett upplåtande av A 10 samt B1—B 10 till bostadslägenheter synes däremot

ej böra möta betänkligheter. Någon anledning att åsätta dem olika saluvärden

efter deras belägenhet i förhållande till järnvägsstationen synes ej föreligga, da de

längre bort belägna tomterna dels, såsom ovan framhållits, äro lättare att bebygga

och dels verka mera tilltalande för ögat, bevuxna som de äro med stora björkar.

Saluvärdet å dem synes,, med hänsyn till vad riksdagen i dess förberörda skrivelse

anfört om angelägenheten därav, att staten även i fråga om tomtprisens reglering

främjade en god utveckling av de samhällen, där staten i någon större omfattning

uppläte tomter, ej böra sättas högre än 40 öre per kvadratmeter, oaktat vid föiBihang

till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 68 höft. (Nr 82.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 82.

säljning av tomter från intill liggande enskilda egendomar betingats avsevärt högre

pris. Saluvärdet a till industritomter avsedda A 7, A 8 och A 9 ävensom å A11

och A 12, vilka båda tomter för närvarande innehavas av sågaren Th. Pettersson,

synes emellertid lämpligen kunna bestämmas till 100 kronor per ar. Enligt denna

beräkningsgrund skulle saluvärdet utgöra å

Areal,

ar

Kronor

A 7 ........................

15.io

1,510

A 8 ........................

13 80

1,380

A 9 ........................

13.80

1,380

A 10 .......................

14.80

592

All ........................

14.50

1,450

A 12 ........................

17.30

1,738

Bl ........................

17.40

696

B 2 ........................

18.70

748

B 3 ........................

19.70

788

Areal,

ar

Kronor

B 4 .......................

19.io

764

B 5 ........................

17.io

684

B 6 .......................

15.70

628

B 7 ........................

15.30

612

B 8 ........................

15.80

632

B 9 ........................

16.70

668

B10 ........................

18.io

724

Bil .......................

19.70

788

B 12 ........................

20.20

808

På grund härav har domänstyrelsen hemställt om proposition om

försäljning av de i tabellen upptagna 18 lägenheter, av vilka A 7, A 8

och A 9 borde säljas å auktion och alla de övriga såsom egnahemslägenheter.

Jag . har inhämtat, att domänstyrelsen föranstaltat om skötsel och

vård för tiden till den 14 mars 1917 av det område, som enligt styrelsens

förslag sålunda skulle utbjudas till försäljning, samt avlåtit hembud

till egendomens nuvarande arrendator att jämlikt honom tillerkänd

optionsrätt under 20 år från den 14 mars 1916 arrendera hela återstoden

av egendomen, alltså jämväl det i Davidsons yttranden omförmälda

Aspgärdet.

Enär domänstyrelsens förslag innefattade försäljning av flera tomter

söder om järnvägen än Davidson tillstyrkt, har tillfälle beretts Davidson

att yttra sig härom. Då det därjämte syntes kunna ifrågasättas, om

det vore lämpligt att bilda en mer än 450 meter lång rad av lägenheter

utan någon tvärväg, begärdes hans yttrande, huruvida icke sådan

väg borde utläggas mellan tomterna litt. B 3 och B 4.

Med anledning härav har Davidson i skrivelse den 14 februari

1916 anfört, att han ansåge det från stadsplanesynpunkt lyckligast, om

alls ingen utstyckning av tomter å åsen Tippen ägde rum utan denna

bibehölles såsom allmän park, men att utan nämnvärt intrång på denna

hans åsikt tomterna litt. A 7—A 12 samt B 1—B 6 syntes kunna upplåtas

till bostadslägenheter. Förutom områdena litt. D och A 1—A 6

borde alltså även litt. B 7—B 12 undantagas och bestämmas till öppen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 82.

plats. Härigenom skulle trakterna såväl norr som söder om, järnvägen

få sin egen öppna plats. Längden av den långa raden lägenheter söder

om järnvägen skulle även härigenom väsentligt förkortas till fördel lör

planläggningen. Någon särskild tvärväg behövdes då icke. Därest denna

begränsning icke komme till stånd, kunde visserligen en 5 meter bred

gångväg anordnas mellan litt. B 3 och B 4 men den vore icke av nöden.

Körväg kunde i allt fäll ej anordnas därstädes för den starka sluttningens

skull. Davidson bär därjämte ånyo uttalat såsom sm mening,

att ytterligare utstyckning lämpligen kunde ske å Aspgärdet, vars avstånd

från stationshuset, 200 meter, icke innebure någon nämnvärd olägenhet.

Den nu åstadkomna utredningen synes mig utvisa, att med hänsyn Departement»- till önskvärdheten av att reservera vissa områden såsom öppna platser

och att bevara en mera ovanlig naturformation utstyckning till tomter

å den till ifrågavarande kronoegendom hörande åsen Tippen bör ske

endast i väsentligt mindre omfattning än propositionen år 1914 innebar.

Jag ansluter mig till stadsingenjören Davidsons senast framlagda förslag,

att allenast de 12 tomterna A 7—A 12 och B 1—B 6 nu böra försäljas

och tomterna A 1—A 6 samt B 7—B 12 avses till allmänna platser.

Då skiftet Aspgärdet ingår i den del av egendomen, som redan av

domänstyrelsen hembjudits arrendatorn till förnyat arrende, läier frågan

om tomtförsäljning från detta skifte nu få lämnas å sido. Då Pålsboda

samhälle ännu är jämförelsevis obetydligt och dess utvecklingsmöjligheter

synas ganska ovissa samt stationsområdet och lippen å

västra sidan angränsas av enskild mark, å vilken förslag till stadsplan

icke lämpligen torde å kronans bekostnad böra utläggas, synes man

kunna låta sig nöja med den av Davidson lämnade förklaringen, att

kronans till försäljning nu ifrågasatta tomter låta sig på ett lämpligt

sätt inpassa i en blivande planläggning för samhället.

I avseende å prisen å tomterna instämmer jag med domänstyrelsen

med hänsyn till vad styrelsen upplyst angående tomtmarkens beskaffenhet.

Jämväl i fråga om försäljningssättet synes mig domänstyrelsens

förslag böra vinna bifall. Då det emellertid är min avsikt att inom

kort föreslå Kungl. Maj:t framläggande av proposition till riksdagen

om vissa ändringar i kungörelsen den 17 oktober 191o angående grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar, torde

försäljningen av de lägenheter, vilka böra från ifrågavarande kronoegendom

säljas såsom egnahemslägenheter, icke nu böra angivas skola

ske enligt nyssnämnda kungörelse utan mera allmänt »enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar».

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 82.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

dels att de å stadsingenjören Karl Davidsons år 1914 upprättade

förslag till plan för ^styckning av lägenheter vid Pålsboda järnvägsstation

med litt. A 10, A 11, A 12, B 1, B 2, B 3, B 4, B 5 och B 6 betecknade

lägenheter må var för sig med ovan angivet område från förra

militiebostället Va mantal Pålsboda nr 1 och V2 mantal Folkasboda nr 1

i Sköllersta socken av Örebro län upplåtas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

dels och att de med litt. A 7, A 8 och A 9 å ovannämnda plan

betecknade lägenheter må var för sig med ovan angivet område från

samma egendom å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas

under de i brevet den 29 maj 1874 omförmälda villkor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Bohtlieb.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:125 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående upplåtande av lågenheter från förra militiebostället Pålsboda nr 1 och Folkasboda nr s. 7 i texten
  2. JoU 1916:48 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande av lägenheter från förra militiebostället Pålsboda nr 1 och Folkasboda nr 1 i Örebro län s. 11 i texten