Sök i Ratio Lex

Angående medelsbehovet för är 1918 under ordinarie reservationsanslaget till arméns vapen, ammunition och mälskjutningsmateriel samt artilleriets övningar och materiel

1917-03-16 · 38 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 35 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:113, Angående medelsbehovet för är 1918 under ordinarie reservationsanslaget till arméns vapen, ammunition och mälskjutningsmateriel samt artilleriets övningar och materiel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

1

Nr 113.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

medelsbehovet för är 1918 under ordinarie reservationsanslaget

till arméns vapen, ammunition och mälskjutningsmateriel

samt artilleriets övningar och materiel;

given Stockholms slott den 16 mars 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kung! Maj:t härmed föreslå

riksdagen att

dels öka det å riksstatens fjärde huvudtitel upptagna ordinarie

reservationsanslaget till arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel

samt artilleriets övningar och materiel,

kronor 2,708,850: —

» 1,081,150: -

kronor 3,790,000: —

dels ock till förstärkning av samma anslag å extra stat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag av högst 2,000,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

%

B. B. E. Mörcke.

nu...

med

till

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 95 höft. (Nr 113.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagets

beräkning för

år 1917.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

*

Utdrag av protokollet över lantförsvar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Mörcke anförde härefter:

»Under punkten 40 av fjärde huvudtiteln i innevarande års statsverksproposition

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på

den proposition, som kunde komma att avlåtas angående medelsbehovet

för år 1918 under ordinarie reservationsanslaget till arméns vapen, ammunition

och målskjutningsmateriel samt artilleriets övningar och materiel,

tillsvidare beräkna samma anslag till 5,000,000 kronor.

Sedan erforderlig utredning rörande medelsbehovet numera blivit

förebragt, anhåller jag att få underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

Uti 1916 års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att öka ordinarie vapenanslaget, vilket under en följd av år varit i riksstaten

uppfört med 2,708,850 kronor, med dels 718,000 kronor, dels såsom

tillfällig anslagsförhöjning 400,000 kronor till 3,826,850 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

Den sålunda äskade höjningen av anslaget föranleddes dels av framträdda

krav på betydligt mera övningsammunition än förut, dels av införandet

vid vissa artilleri pjäser av moderna projektiler (spränggranater), dels

ock av de efter världskrigets utbrott inträdda stegringarna i materialpriserna.

Uti sin skrivelse den 13 juni 1916 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens fjärde huvudtitel anförde riksdagen, att de till försök

under utbildningsåret 1915—1916 utlämnade nya skjutinstruktionerna

för trupper beväpnade med gevär, karbin och kulspruta ävensom de förändrade

bestämmelserna angående artilleriets skjutningar föranledde en.

avsevärt större ammunitionsförbrukning än de dittills gällande. Då riksdagen

emellertid ansåge det icke vara uteslutet, att sedan erfarenhet rörande

tillämpningen av dessa instruktioner m. m. vunnits, jämkningar

därutinnan kunde befinnas lämpliga, syntes den del av den äskade höjningen

av anslaget, som därför beräknats, kunna för år 1917 något

minskas.

I fråga om materialprisens stegring hade arméförvaltningen angivit

en förhöjning av de då gällande med 10 procent. Riksdagen hade

emellertid inhämtat, att den verkliga kostnadsökningen icke stannade

inom denna gräns, och hade riksdagen intet att erinra mot en ökning av

anslaget på grund av de för närvarande rådande extra ordinära förhållandena.

I övrigt ville riksdagen i detta sammanhang framhålla vissa omständigheter,

vilka syntes böra föranleda en fullständigare granskning av

förevarande anslag, än för det dåvarande kunnat ske. Så hade enligt

staten för år 1916 från vapenanslaget utbrutits fabrikernas tygstater

m. m., varigenom en faktisk ökning av anslaget skett med 57,237

kronor 50 öre. Vidare borde tagas i övervägande, huruvida icke några

inskränkningar kunde äga rum i de från anslaget för närvarande utgående

arvoden till olika befattningshavare.

Med hänsyn härtill och då riksdagen således icke för det dåvarande

funnit det till fullo ådagalagt, att anslaget krävde en ökning med hela

det belopp Kungl. Magt föreslagit, hade riksdagen funnit sig för närvarande

böra begränsa ökningen av anslaget till 600,000 kronor, vilket

belopp i 1917 års stat ansetts böra uppföras såsom ett extra anslag till

förstärkning av det ordinarie.

Utan att ingå i prövning av den tillfälliga anslagsförhöjningens fördelning

på anslagets olika titlar, ansåge riksdagen sig likväl böra framhålla

angelägenheten av, att undertiteln ammunition för handvapen

bleve vederbörligen tillgodosedd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

Stater för

anslagens användande

nnder år 1917*

I anslutning till vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att riksdagen

dels i riksstaten för år 1917 uppfört reservationsanslaget till armén»

vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets övningar

och materiel med oförändrat belopp, 2,708,850 kronor,

dels ock till förstärkning av samma anslag på extra stat för år 1917

anvisat ett belopp av 600,000 kronor.

Genom brev den 21 juni 1916 anbefallde Kungl. Maj:t arméförvaltningens

artilleridepartementet att dels före den 1 augusti 1916 inkomma

med förslag till stat för användande under år 1917 av ordinarie vapenanslaget,

dels, med beaktande av vad i riksdagens förberörda skrivelse

därom anförts, i sammanhang med angivandet av lantförsvarets medelsbehov

för år 1918 verkställa en fullständig omräkning av ordinarie vapenanslaget,

dels ock, med beaktande av vad riksdagen därom anfört,

före den 1 augusti 1916 inkomma med förslag till användande av det

utav riksdagen å extra stat för år 1917 beviljade anslaget om 600,000

kronor till det ordinarie vapenanslagets förstärkning.

Sedan artilleridepartementet till åtlydnad härav avgivit förslag i ämnet,

har Kungl. Maj:t den 18 september 1916 fastställt stat för användande

av ordinarie vapenanslaget, att under år 1917 lända till efterrättelse.

Enligt denna är anslaget, liksom under en följd av föregående

år, uppdelat på nio titlar, nämligen:

Titel I. Artillerimateriel:

a) för fältartilleriet............... kronor 240,000: —

b) )) fästnings- och posi
tionsartilleriet.

.............. » 55,000: — kronor

Titel II. Handvapen samt kulsprutemateriel för infanteriet

och kavalleriet ......................................... »

Titel III. Ammunition:

a) för fältpjäser .................. kronor 520,000: —

b) )) fästnings- och posi
tionspjäser.

...................... )> 120,000: —

c) för handvapen och kulsprutor

............................. » 844,000: —

d) kruttillverkning............... » 237,000:— » 1,721,000: —

Transport kronor 2,206,000: —

295,000: —

190,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts

Nåd. Proposition Nr 113.

5

Transport kronor

2,206,000: —

Titel IV. Övningar:

a) övningar för artilleriet...

kronor 117,000: —

b) målskjutningsmateriel

för handvapen och kul-

sprutor m. m...................

» 150,000: — »

267,000: —

Titel V. Fabriker:

•

a) Karl Gustafs stads ge-

värsfaktori........................

» 15,000: —

b) ammunitionsfabriken......

» 15,000: —

c) Åkers krutbruk...............

» 3,000: —- x>

33,000: —

Titel VI. Byggnader .................

...................................... »

80,000: —

Titel VII. Skjutfält.....................

.................................... j)

54,100: —

Titel VIII. Transporter ............

...................................... »

30,000: —

Titel IX. Diverse behov............

................................... »

38,750: —

Summa kronor

2,708,850: —

Beträffande användandet av det å extra stat för år

1917 anvisade

anslaget av 600,000 kronor till förstärkning av det ordinarie anslaget,

har Kungl. Maj:t, efter det förslag i ämnet av artilleridepartementet avgivits

och inspektören för infanteriet i ärendet sig yttrat, genom brev

den 13 oktober 1916 förordnat, att ifrågavarande anslag skall fördelas

på följande sätt, nämligen:

Titel II. Handvapen samt kulsprutemateriel för infan
-

teriet och kavalleriet ..........................................

......... kronor 90,000 :—

Titel III. Ammunition:

a) för fältpjäser .....................................|

b) för fästnings- och positionspjäserj

c) för handvapen och kulsprutor.....................

d) för kruttillverkning .......................................

» 100,000: —

......... » 300,000: —

......... x> 90,000: —

Titel IV. Övningar:

b) målskjutningsmateriel för handvapen

kulsprutor m. m....................................................

och

......... » 20,000: —

Summa kronor 600,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

Tillkallande

av sakkunniga

m. m.

De sakkunnigas

yttrande.

Med anledning av en utav artilleridepartementet gjord framställning

om införskaffande av vissa för fullgörandet av det departementet givna

uppdraget att verkställa en fullständig omräkning av ordinarie vapenanslaget

erforderliga uppgifter bemyndigade Kungl. Maj:t den 18 september

1916 statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla

högst sex sakkunniga personer för att med ledning av vunnen erfarenhet

från den tid, de nuvarande försöksvis anbefallda skjutinstruktionerna

varit i tillämpning, verkställa utredning och avgiva förslag angående

det årliga behovet av 6,5 mm. ammunition för meddelande av

erforderlig skjututbildning vid arméns olika truppslag.

Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t samma dag generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet att inkomma med förslag till beräkning å

för övningsskjutning med artilleripjäser erforderligt antal skarpa och

lösa skott.

De på grund av förenämnda nådiga bemyndigande tillkallade sakkunniga

avgåvo den 4 december 1916 yttrande i ämnet samt anförde

därvid i huvudsak följande;

Vad först infanteriet beträffade, påginge soldatutbildningen i stort

sett samma tid, som före antagandet av 1914 års härordning användes

för utbildning av volontärrekryter. Såväl med hänsyn därtill som till

de ökade krav, vilka den nutida striden ställde på skjutfärdighet och

elddisciplin, syntes man böra eftersträva, att soldaterna under sin första

utbildning i övningsgrenarna skjutning och eldstrid uppnådde åtminstone

samma färdighet, som tidigare fordrats av volontärrekryterna vid slutet

av rekrytskolan. Den under utbildningsåret 1915—1916 försöksvis

tillämpade skjutinstruktionen för trupper beväpnade med 6,5 mm. gevär

m/96 anvisade för detta ändamål 260 skarpa, 150 kammar- och 30 lösa

patroner. Detta innebure i jämförelse med den äldre skjutinstruktionens

bestämmelser för volontärrekryter eh minskning med 50 kammarpatroner,

en ökning med 10 lösa patroner och — skenbart — samma tillgång

som förut å skarpa patroner. Härvid vore emellertid att märka, att av

nyssnämnda antal skarpa patroner 70 borde avses för den genom den

nya härordningen tillkomna särskilda vinterutbildningen. Med frånräknande

av dessa funnes således endast 190 skarpa patroner till förfogande

för den allmänna utbildningen i skjutning och eldstrid. Detta vore 10

patroner mindre än i den äldre skjutinstruktionen anvisats för beväringsrekryter

med 180 dagars första utbildning och 70 patroner mindre än

samma instruktion avsett för volontärrekryter. Erfarenheten från det

år den nya instruktionen tillämpats syntes dock giva vid handen, att

ett i stort sett tillfredsställande resultat kunde uppnås trots den ringa

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:t.s Nåd. Proposition Nr 113.

ammunitionstillgången för den allmänna skjututbildningen. Någon minskning

av det beräknade patron antalet kunde emellertid icke äga rum.

För officers- och reservofficersaspiranternas soldatutbildning erfordrades,

i enlighet med vad i instruktionsförslaget jämväl angåves, 40 skarpa

patroner mera än som tillmättes soldatutbildningen i allmänhet.

För skjututbildningen under regementsövning anvisade skjutinstruktionsförslaget,

i likhet med 1908 års instruktion, 60 skarpa patroner. I

betraktande av ändamålet med nämnda utbildning vore denna ammunitionsmängd

att anse som ett minimum.

Under reservtruppövning medhunnes skolskjutning endast i mycket

ringa omfång. För ändamålet erfordrades 20 skarpa patroner. Till

fältmässig skjutning krävdes däremot 50 patroner. Detta antal vore

högst nödvändigt i betraktande av eldstridens dominerande betydelse

och den jämförelsevis långa tid, som förflutit sedan reservisterna erhållit

den grundläggande utbildningen. Härtill komme, att övningstiden under

reservtruppövning icke, såsom under regementsövning, till stor del toges

i anspråk av fälttjänstövningar i högre förband.

För befälsutbildningen på särskilda övningsavdelningar stode så ringa

tid till förfogande, att utbildningen i skjutning och eldstrid under densamma

ej kunde givas den omfattning ändamålet krävde. Skjutinstruktionsförslaget

anvisade på grund därav endast mycket små ammunitionsmängder

för ifrågavarande utbildning, och någon minskning därav kunde

ej ifrågasättas.

Beträffande utbildningen med kulspruta syntes ännu icke tillräcklig

erfarenhet föreligga för ett slutgiltigt bedömande av ammunitionsbehovet.

Den i förslaget till skjutinstruktion för trupper, beväpnade med sagda

vapen, angivna ammunitionsmängden eller 10,000 lösa och 100,000 skarpa

patroner för varje kompani syntes vara väl avvägd. Någon minskning

däri kunde de sakkunniga icke på grund av hittills vunnen erfarenhet

tillstyrka.

Vad därefter kavalleriet anginge, hade erfarenheterna från det pågående

kriget givit vid handen, att fordringarna på färdighet i skjutning

och eldstrid icke kunde sättas väsentligt lägre vid detta truppslag än

vid infanteriet. Mångsidigheten av utbildningen vid kavalleriet tvingade

emellertid till någon begränsning av övningsgrenarna skjutning och

eldstrid. De sakkunniga funne sig för sin del böra för ryttarutbildningen

föreslå en ammunitionsmängd av 30 lösa, 100 kammar- och 190 skarpa

patroner eller 10 lösa patroner mera än det uti förslaget till skjutinstruktion

för trupper beväpnade med karbin angivna.

För regements-, respektive reservtruppövning upptoge instruktionsförslaget

50 skarpa patroner. Detta antal liksom ock den för befälsut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

bildning på särskilda övnmgsavdelningar anvisade ammunitionsmängden

av olika slag syntes de sakkunniga vara väl avvägd, med det undantag

att för de olika slagen av befälsutbildning på särskilda övningsavdelningar

anvisade 5 lösa patroner borde ökas till 10.

För utbildning med kulspruta borde beräknas den i instruktionsförslaget

angivna ammunitionsmängden eller 4,000 lösa och 40,000 skarpa

patroner för varje tropp.

Vad artilleriet anginge, kunde vid fält- och positionsartilleriet strid

med handvapen icke förutsättas äga rum annat än i jämförelsevis små

avdelningar och under korta tidsmoment. Fordringarna på skjutfärdighet

kunde därför sättas väsentligt mindre än vid infanteriet och kavalleriet.

I betraktande härav anvisade förslaget till skjutinstruktion under utbildningen

till artillerist: för värnpliktiga och fast anställda i allmänhet 10

lösa, 100 kammar- och 110 skarpa patroner, eller samma antal som enligt

1908 års instruktion, samt för vapenföra studenter och officersaspiranter

30 lösa, 100 kammar- och 180 skarpa patroner. I dessa bestämmelser

syntes de sakkunniga ingen annan förändring böra vidtagas än

att vid utbildning till artillerist av värnpliktiga och fast anställda i allmänhet

den lösa ammunitionen ökades från 10 till 20 patroner, varemot

kammarammunitionen kunde minskas från 100 till 75 patroner.

Under de olika slagen av befälsutbildning på särskilda övningsavdelningar

syntes den lösa ammunitionen, liksom vid kavalleriet, böra

ökas från 5 till 10 patroner. I övrigt syntes den i instruktionsförslaget

för nämnda utbildning anslagna ammunitionsmängden vara väl avvägd,

liksom ock den för regements- och reservtruppövning anvisade, eller

respektive 30 skarpa patroner.

För övningsgrenarna skjutning och eldstrid vid fästningsartilleriet

kunde svårligen så stor del av utbildningstiden avses, som instruktionsförslaget

förutsatte. Därtill komme, att vissa i instruktionen angivna

övningar borde uteslutas. Under utbildning till artillerist borde för värnpliktiga

och fast anställda i allmänhet anslås 20 lösa, 75 kammar- och

160 skarpa patroner samt för vapenföra studenter och officers- och reservofficersaspiranter

därutöver 20 lösa, 30 kammar- och 80 skarpa

patroner. Under regements- och reservtruppövning borde anslås 30

respektive 25 skarpa patroner.

För med gevär beväpnade ingenjörtrupper syntes de i vederbörligt

skjutinstruktionsförslag för olika utbildning anvisade ammunitionsmängder,

eller under soldatutbildningen 30 lösa, 120 kammar- och 210 skarpa

patroner samt under regementsövning 50 och under reservtruppövning

40 skarpa patroner, vara ändamålsenligt tillmätta.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

Däremot syntes av angivna skäl en minskning av den i instruktionsförslaget

angivna ammunitionsmängden kunna ske för ingenjörtrupper,

beväpnade med karbin. De sakkunniga föresloge för sin del följande

ammunitionsmängd: under soldatutbildningen 20 lösa, 75 kammar- och

110 skalla patroner samt under regementsövning och reservtruppövning

30 respektive 25 skarpa patroner.

För träng- och intendenturtrupperna syntes den i vederbörligt instruktionsförslag

för olika ändamål anvisade skarpa och kammarammunitionen

vara väl avvägd, varemot den lösa ammunitionen borde ökas. De sakkunniga

föresloge för sin del följande ammunitionsmängder: under soldatutbildningen

20 lösa, 100 kammar- och 130 skarpa patroner, under regements-

och reservtruppövning respektive 35 skarpa patroner samt under

trängtruppernas vinterrepetitionsövning 65 skarpa patroner.

För velocipedordonanser borde slutligen avses: under velocipedordonansskola

20 lösa, 75 kammar- och 110 skarpa patroner samt under

regements- och reservtruppövning respektive 15 skarpa patroner.

I enlighet med vad sålunda anförts, beräknade de sakkunniga det

totala behovet av 6,5 mm. ammunition för meddelande av erforderlig

skjututbildning vid arméns olika truppslag sålunda:

Truppslag.

Antal patroner.

Skärpa.

Lösa.

Kammar-.

Infanteriet............................

14,662,000

1,067,000

4,120,000

Kavalleriet............................... ..........

1,582,000

147,000

403,000 ''

Fält- och positionsartilleriet.......................................

1,226,500

173,500

582,500

Fästningsartilleriet......... .......................

227,000

34,000

78,500

Ingenjörtrupper, beväpnade med gevär ......................

359,000

33,500

146,000

1 Ingenjörtrupper, beväpnade med karbin ..........................

165,500

19,000

77,500

Trängen................................. ...................

571,000

44,500

207,000

Intendenturtrupperna ..................................................

70,500

7,500

36,000

Velocipedordonanserna...................................................

26,600

3,300

12,000

Krigsskolan ............................................................

469,900

97,800

30,900

Infanterist utskolan......................................................

550,000

60,000

25,000

Kulsprutekurs för officerare ..........................................

120,000

—

—

Landstormsövni ngar......................................................

1,040,000

110,000

220,000

Summa

21,070,000

1,797,100

5,938,400

Dessutom under reservtruppövning vid kulspruteförbanden,

förslagsvis...............................................................

500,000

50,000

—

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 95 käft. (Nr 113.)

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 113.

Generalfälttygmästarens

och inspektörens

för

artilleriet

yttrande.

Härtill erfordrades en ammunitionsreserv, vars storlek syntes böra

beräknas med ledning av i arméförvaltningens artilleridepartement vunnen

erfarenhet.

Uti särskild skrivelse den 4 december 1916 anmälde de sakkunniga,

att utöver den sålunda beräknade ammunitionsmängden erfordrades ammunition

för övning med vissa vapen i Boden och Tingstäde.

Till åtlydnad av den erhållna befallningen att inkomma med förslag

till beräkning å för övningsskjutning med artilleripjäser erforderligt antal

skarpa och lösa skott, överlämnade generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet med underdånig skrivelse den 9 november 1916 dels förslag

till tabell, utvisande anslag av skarp ammunition för övningarna med

pjäser vid artilleriets truppförband foch skolor år 1918, dels ock förslag

till tabell, utvisande antalet lösa skott och övriga ammunitionseffekter för

övningarna med pjäser vid artilleriets truppförband och skolor år 1918.

Båda dessa förslag anslöte sig till de beräkningar, som legat till grund för

arméförvaltningens skrivelse den 30 september 1915 angående medelsbehovet

för år 1917. De mindre ändringar, som vidtagits, sammanhängde

huvudsakligen dels med avsett utbyte av fältkanoner mot fälthaubitser

vid ett batteri av Gottlands artillerikår, dels med tillgodogörandet vid

utbildningen av vissa nyare projektilslag, vilkas användning för övningsändamål

år 1915 ej av tillverkningsskäl kunnat överblickas.

Såsom grundval för förslaget beträffande den sharpa ammunitionen

vid truppförbandens övningar hade legat den förutsättningen, att varje

officer, som vid mobilisering vore avsedd att föra batteribefäl, skulle

under året beredas tillfälle att själv skjuta en serie med stridsammunition

av sådan omfattning, att viss verkan kunde av densamma påräknas och

bedömas, samt att övriga officerare och andra, som vid mobilisering vore

avsedda att fullgöra troppchefs eller därmed jämförlig tjänst, skulle beredas

tillfälle att såsom eldledare skjuta en serie med övningsammunition

av sådan omfattning, att skjutreglernas rätta användning kunde tillämpas

och bedömas och en viss färdighet i observationers verkställande kunde

ernås. För varje såsom batterichef vid mobilisering avsedd kompaniofficer

hade därför beräknats vid fältartilleriet 120, vid fastningsartilleriet

60 och vid positionsartilleriet 40 skott stridsammunition, det olika antalet

bestämt med hänsyn till vid de olika artillerislagen befintliga kalibrar,

samt för övriga kompaniofficerare på stat, reservofficerare, officerare

på reservstat, underofficerare på stat och vapenföra studenter, beräknade

till visst antal för år i tjänstgöring vid truppförbanden, avsetts vid fältartilleriet

30, vid fästningsartilleriet 20—40 och vid positionsartilleriet 20

skott övningsammunition.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 113.

11

Jämfört med 1914 års ammunitionsanslag, sådant det bestämts från

början, innan krigs förhållandena tvingat till minskning av övningsammunitionen,

visade det nu framlagda förslaget en mindre ökning av skottantalet

i medeltal för fältbatteri inom fredsorganisationen från 278 till

297 skott, vilken ökning berodde på genomförandet av vissa med 1914

års härordning sammanhängande personal- och utbildningsfrågor, särskilt

reservpersonalens ökning och de värnpliktiga studenternas utbildning.

Beträffande ammunition till artilleriets skjutskolor hade som grund

för beräkningarna lagts det för år 1914 anslagna antalet skott med de

mindre ändringar, som betingades av införandet av tidsenlig granatammunition.

Tabellen över behovet av lös ammunition m. m. överensstämde, vad

den för truppförbanden och skolorna direkt avsedda ammunitionen anginge,

i huvudsak beträffande de viktigare kalibrarna med 1914 års mot^

svarande anslag; med hänsyn dock tagen till under de mellanliggande

åren försiggångna organisationsförändringar inom artilleriet. I tabellen

hade därtill upptagits en viss mängd för de större fälttjänstövningarna

avsedd ammunition, vilken eljest brukat av arméförvaltningens artilleridepartement

enligt särskilda bestämmelser vid behov tillhandahållas.

I de avgivna förslagen hade endast upptagits erforderlig ammunition

för nu befintliga pjäser.

Sedan såväl de sakkunnigas som generalfälttygmästarens och inspektörens

för artilleriet förenämnda yttranden överlämnats till artilleridepartementet

för att vara tillgängliga vid fullgörandet av det departementet

givna uppdraget att verkställa en fullständig omräkning av ordinarie

vapenanslaget, har nu arméförvaltningen uti underdånig skrivelse den 12

januari 1917 gjort framställning angående medelsbehovet för år 1918

under samma anslag samt därvid till en början anfört följande:

På grund av vad riksdagen i sin skrivelse den 13 juni 1916 framhållit

och enligt vad Kungl. Maj:t anbefallt, hade anslagets särskilda

undertitlar underkastats noggrann granskning, därvid förenämnda utredningar

av de sakkunniga och generalfälttygmästare!! och inspektören för

artilleriet legat till grund för beräkningen av kostnaderna under titel

III. Ammunition.

Beträffande den av riksdagen ifrågasatta möjligheten att vidtaga

några inskränkningar i de för närvarande från anslaget utgående arvodena

vore att märka, att dessa arvoden enligt den för år 1917 fastställda

staten för anslaget uppginge till sammanlagt 17,320 kronor samt utginge

till följande olika personalkategorier, nämligen

Arméförvaltningens

framställning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 113.

a) till förrådsoflicer ur infanteriet vid Stockholms gevärsförråd, till

arbetsofficerare vid ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk, till föreståndare

för artillerimuseum och hans biträde;

b) tillo läkare vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori, ammunitionsfabriken,

Åkers krutbruk, Stockholms och Karlsborgs tygstationer i och

för sjukvård för arbetare;

c) till förvaltare vid skjutfält såsom enda ersättning för befattningen

och till ledaren av laboratorierna vid Stockholms ammunitionsförråd på

grund av farlig sysselsättning;

d) till vissa tjänstemän för tillsyn av skjutfält, förråd m. m., liggande

utom vederbörandes ordinarie tjänstgöringsort, i stället för rese- och

traktamentsersättning enligt för varje gång utfärdad order, varigenom

utan tvivel ersättningen för den med tillsynen förbundna resan till kostnaden

minskades;

e) till vaktmästare vid artilleristaben, portvakt vid artillerigården

samt till enligt kontrakt anställda vaktare vid skjutfält, skjutbanor och

kruthus, för samtliga såsom enda ersättningen för innehavande befattning.

Med hänsyn till de sålunda angivna olika ändamål, för vilka arvoden

utginge, ansåge arméförvaltningen sig ieke i något fall kunna

föreslå ett arvodes borttagande utan att därigenom skulle försvåras eller

omöjliggöras att på lämpligt sätt uppehålla den befattning, för vilken

arvodet åtnjötes. Att i något fall vidtaga någon minskning av arvodesbeloppen,

vilka i allmänhet oförändrade utgått under längre tid, kunde

ej heller skäligen ifrågasättas.

I fråga om den tillökning av vapenanslaget, som av riksdagen framhållits

hava uppkommit på grund av att fabrikernas stater delvis utbrutits

från vapenanslaget utan att detsamma i motsvarande grad minskats,

hade uti 1915 års statsverksproposition angivits, att någon dylik minskning

icke kunde äga rum, enär från anslaget måste för framtiden bestridas

dels kostnaderna för ammunition åt landstormen under dess

obligatoriska övningar, dels ock kostnader för underhåll av kulsprutor.

Såsom arméförvaltningen redan uti sin framställning angående

medelsbehovet för år 1917 framhållit, syntes det otvivelaktigt, att ordinarie

vapenanslaget, som alltsedan år 1909 utgått med oförändrat belopp,

numera krävde en väsentlig förhöjning, i första hand på grund av organisationsförändringar,

som under de senaste åren trätt i kraft som följder

ej endast av 1914 års förbättrade härordning utan jämväl på grund av

nyorganisationer, som, ehuru redan beslutade i sammanhang med antagandet

av 1901 års härordning, likväl av olika orsaker blivit fördröjda.

Dessutom måste på grund av 1916 års riksdagsbeslut angående till
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

komsten av tung artillerimateriel samt på grund av särskilda bestämmelser

angående anskaffning av viss teknisk materiel m. m. en ökning av vapenanslaget

uppstå.

Då de beräkningsgrunder, som måste användas för bestämmande av

medelsbehovet å ett anslag av samma natur som vapenanslaget, aldrig

kunde bliva annat än i viss mån approximativa, särskilt med hänsyn till

att beräkningarna måste uppgöras så långt förut, som fallet vore i fråga

om statens medelsbehov, borde alltid en viss behållning förefinnas å anslaget

vid varje års ingång för att därmed kunna möta oförutsedda förhållanden

och sålunda förebygga anslagets överskridande. Det syntes

nämligen ur vanlig affärssynpunkt få betraktas som erforderligt, att en

avsevärd reserv funnes i fråga om en förvaltning av den omfattning,

som tillgodosåges genom vapenanslaget. Det hade även lyckats att erhålla

en någorlunda tillräcklig behållning, kvarstående vid varje års ingång

ända till ingången av år 1916, då behållningen ej kunde anses

tillräcklig för berörda ändamål.

Under de två sista åren, för vilka bokslut nu förelåge, hade dock

överskottet successivt nedgått, nämligen under år 1914 med 48,747 kronor

och under år 1915 med 137,078 kronor, och detta oaktat anslaget under

nämnda år enligt särskilda bestämmelser tillgodoförts av neutralitetskostnader

vad som beräknats motsvara de utgifter, som särskilt förorsakats

av neutralitetsanordningarna. Behållningen å anslaget den 1

januari 1916 hade sålunda varit endast 36,135 kronor 5 öre, vilket belopp

som säkerhetsreserv betraktat vore för litet för att betrygga ett eventuellt

överskridande av anslaget, och visade de under senare åren vid årsingången

successivt nedgående anslagsbehållningarna, att anslaget blivit

för knappt beräknat. Härvid borde dock beaktas, att dessa års prisstegringar,

vad beträffade kostnader för råmaterialier och arbetskraft, ej

kunnat förutses vid tidpunkten för anslagens beräkning. På grund av

de ökade kostnaderna hade under år 1916 anslaget måst överskridas

med ett till 350,000 kronor approximativt beräknat belopp. Huru mycket

anslaget komme att överskridas under år 1917 på grund av dyrtiden,

kunde icke nu angivas.

Allt efter vapenanslagets olika ändamål kunde kostnaderna, som

utginge i och för desamma, hänföras i stort sett till något av nedannämnda

huvudslag, nämligen:

l:o) Underhållskostnader, såsom å titel I för artillerimateriel, å titel II

för handvapen och kulsprutor, å titel VI för byggnader samt å titel VII

för skjutfält, vilka kostnader på grund av sin natur ej kunde genom

en specificerad uträkning uppskattas, utan måste beräknas på så sätt,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

att man utginge från kostnadssumman å titeln sådan den i senast fastställda

stat befunnes och, där höjning erfordrades, sökte beräkna densamma

med hänsyn såväl till organisationsförändringar, som under

anslagsaret i fråga komme att göra sig’ gällande, som till möjligen

väntad ändring i avseende å pris;

2:o) övning skostnader, såsom å titel III för ammunition, titel IV för

övningar för artilleriet samt målskjutningsmateriel för handvapen och

kulsprutor, vilka kostnader huvudsakligen berodde av gällande övningsinstruktioner

och övriga dithörande föreskrifter och sålunda i viss män

kunde noggrannare beräknas, ehuruväl eventuellt inträdande prisändringar

även därvid måste tagas i betraktande; samt

3:o) Övriga kostnader, såsom å titel V för fabriker, titel VIII för

transporter samt titel IX för diverse behov, den senare avseende anskaffning

av besiktningsinstrument och modeller samt kostnader för artilleriförsök,

artillerimuseum, expenser, vissa arvoden m. m., vilka kostnader

— förutom vad fabriker beträffade, för vilka kostnaderna kunde

relativt noggrant beräknas — i allmänhet endast kunde approximativt

uppställas på grund av erfarenheter från senaste bokslut och prisändringarnas

inflytande.

Ln ökning av vapenanslaget för år 1918, jämfört med samma anslag

sådant det från och med år 1909 utgått, betingades dels av orsaker,

vilka — såsom beroende på organisationsförändringar eller liknande bestämmelser,

som hade inflytande ej endast för år 1918 utan även vidare

för framtiden — fordrade en ökning av anslaget å ordinarie stat, dels

av orsaker, vilka kunde betraktas såsom mera tillfälliga och beroende

av nu rådande extra ordinära förhållanden.

Till det förstnämnda slaget av orsaker kunde hänföras:

a) utsträckningen enligt 1914 års härordning av tjänstgöringstiden

vid infanteriet vad anginge de värnpliktigas första tjänstgöring;

b) införandet enligt 1914 års härordning av reservtruppövning och

landstormsövning:;

c) införande enligt 1914 års härordning av utsträckt tjänstgöringstid

för värnpliktiga studenter;

d) ökning av åtgången av övningsammunition dels för eldhandvapen

på grund av de under år 1915 anbefallda nya instruktionerna för skjutning

med eldhandvapen samt med anledning av de nyinförda kulspruteorganisationerna,

dels för artilleripjäser, på grund av att antalet personal,

som skulle övas i skjutning, stigit med värnpliktigas inkallande till

reservtruppövning och genom krigsorganisationens tillväxt för artilleriet

i allmänhet (reservformationer), vilket senare förhållande nödvändiggjort

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

• Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

utbildning av ett ökat antal officerare (officersersättare), avsedda att under

krigstid kunna leda batteriernas eld;

e) tillkomsten av kulsprutemateriel vid infanteriet och kavalleriet

och utökning av sådan materiel vid fästningsartilleriet;

f) tillkomsten enligt särskilda riksdagsbeslut och nådiga bestämmelser

vid fästningsartilleriet av diverse tung artillerimateriel;

g) tillkomsten vid armén på grund av nådiga bestämmelser av ny

materiel, såsom handgranater, granatkastare, lyspistoler in. m.;

h) tillkomsten vid artilleriet av vintermateriel jämte utsträckta vinterövningar;
i)

tillkomsten vid fältartilleriet (Norrlands artilleriregemente) av två

haubitsbatterier, vilka, ehuru till organisationen beslutade genom 1901 års

härordning, törst på sista tiden kunnat uppsättas, sedan förläggning för

desamma hunnit provisoriskt beredas;

j) tillökning av Positionsartilleriregementet därigenom, att enligt

1914 års härordning den vid regementet befintliga kulsprutematerielen

överflyttats till fästningsartilleriet och i stället insatts till underhållet

vida dyrbarare 15 cm. materiel;

k) tillkomsten enligt 1914 års härordning vid fästningsartilleriet i

Boden av två nya fästningskompanier; samt

l) tillökningen vid artilleriet enligt 1914 års härordning av ett avsevärt

antal stamhästar.

Bland sådana orsaker till kostnadsökning, vilka kunde betraktas

såsom varande av mera tillfällig natur, kunde nämnas

a) ökad underhållskostnad för materiel, använd vid de formationer,

som utöver de vanligen i fredstid eljest förekommande uppsatts med

anledning av anordningar för neutralitetsskyddet, men för vilka ökning

av vapenanslaget ej erfordrades, då det tillfördes motsvarande ersättning

från medelsanslag enligt därför givna särskilda nådiga bestämmelser;

b) ökad kostnad för underhåll av materiel, byggnader och skjutfält

m. m. på grund av prisförhöjningar, beroende på nu rådande extra

ordinära förhållanden.

I vilken mån nu rådande prisförhöjningar å råmateriali er och större

kostnader för arbetskraft, jämfört med motsvarande förhållanden före

krigets utbrott, även kunde komma att göra sig gällande under år 1918,

kunde naturligtvis ej för närvarande bestämmas. På grund därav hade

arméförvaltningen vid beräkningen av vapenanslaget i huvudsak icke

vidtagit några ändringar i beräkningsgrunderna beträffande priserna,

utan ansett, att särskilda medel borde ställas till förfogande för täckande

av den brist, som komme att uppstå på grund av dyrtiden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

Departements
chefen.

Med hänsyn till vad sålunda blivit anfört angående orsakerna till

att en höjning å vissa av vapenanslagets undertitlar erfordrades, hade

arméförvaltningen särskilt för varje undertitel beräknat dess kostnad för

år 1918 ävensom det dyrtidstillägg, som skulle erfordras, därest nu rådande

höga priser fortfarande skulle gälla under år 1918.

Enligt de för 1901 års riksdag i samband med förslag till ny härordning

framlagda kostnadsberäkningarna skulle ordinarie vapenanslaget,

som i 1901 års riksstat var upptaget med 1,441,175 kronor, efter genomförd

härordning, d. v. s. från och med år 1913, utgå med 3,176,000

kronor. Mot denna beräkning framställdes från riksdagens sida icke

någon erinran. I enlighet härmed undergick anslaget successiva höjningar

intill år 1909, då det i riksstaten uppfördes med sitt nuvarande

belopp eller 2,708,850 kronor. Att någon höjning av anslaget till det

vid 1901 års riksdag beräknade beloppet därefter icke ägde rum, berodde

därpå, att arméförvaltningen uti sina årliga framställningar angående

lantförsvarets medelsbehov förklarade någon höjning icke vara

av behovet påkallad. Också hade anslaget, förutom att därå uppstått

de av arméförvaltningen om förmälda reservationer, lämnat tillgång till

åtskilliga tillfälliga och oförutsedda utgifter, exempelvis för ammunitionsförbrukningen

under 1912 års försöksmobilisering och för skjutfält.

På grund härav upptogs vid utarbetandet av förslag till 1914 års

härordningsproposition ordinarie vapenanslaget uti de i samband härmed

uppgjorda kostnadsberäkningarna rörande lantförsvaret efter genomförd

härordning med samma belopp som dittills eller 2,708,850 kronor. Uti

sitt över berörda förslag den 13 maj 1914 avgivna yttrande framhöll

arméförvaltningen, att vapenanslaget vid fullständigt genomförande av

den föreslagna härordningen borde beräknas uppgå till en summa, vilken,

så vitt då kunde förutses, syntes böra upptagas något högre än enligt

förslaget. Med hänsyn till då kända förhållanden blev emellertid anslaget

i de för riksdagen framlagda kostnadsberäkningarna upptaget med

sitt nuvarande belopp eller 2,708,850 kronor. Mot denna beräkning

framställde riksdagen icke någon erinran.

Av skäl, som i förra årets .statsverksproposition angå vos och som av

arméförvaltningen i dess nu föreliggande framställning närmare utvecklats,

framgår emellertid, att de antaganden, från vilka man år 1914 utgick

vid beräkningen av ordinarie vapenanslaget efter genomförd härordning,

icke kunna vidhållas, utan att en avsevärd höjning av anslaget

måste äga rum. För erhållande av en säker grund för bedömandet av

det framtida medelsbehovet under anslaget och på grund av vad riks
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 113. 17

dagen uti sin förenämnda skrivelse den 13 juni 1916 därom anfört, liar

nu arméförvaltningen, med beaktande av samtliga enligt 1914 års härordning

beslutade organisationsförändringar ävensom övriga på medelsbehovet

inverkande omständigheter, verkställt en fullständig omräkning

av anslaget.

Beträffande de av arméförvaltningen vid anslagets beräknande följda

grunderna har jag icke funnit anledning till någon erinran av principiell

innebörd. Vad särskilt angår den av riksdagen ifrågasatta inskränkningen

av de från anslaget för närvarande utgående arvodena till olika

befattningshavare, anser jag mig på av arméförvaltningen anförda skäl

icke kunna tillstyrka en dylik inskränkning, utan torde desamma med

sina hittillsvarande belopp, tillhopa 17,320 kronor, allt fortfarande böra

under anslaget beräknas. Vidkommande de till grund för beräkningen

av den erforderliga ammunitionen liggande utredningarna av de särskilt

tillkallade sakkunniga beträffande 6,5 mm. ammunition och av generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet beträffande artilleriammunitionen

anser jag mig icke för närvarande kunna göra något bestämt

uttalande. Innan de nya skjutinstruktionerna definitivt fastställas, synes

mig nämligen ytterligare erfarenhet böra avvaktas. Såsom jag får tillfälle

att längre fram närmare utveckla, torde dock för år 1918 vissa

reduktioner kunna göras i det av de sakkunniga beräknade behovet av

handvapensammunition.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har arméförvaltningen

vid sina beräkningar tagit hänsyn till samtliga de organisationsförändringar,

som enligt 1914 års härordning skola genomföras. Ehuru det

kunde synas önskvärt att beräkna vapenanslaget till dess slutliga belopp

efter 1914 års härordning, redan innan övergången till densamma ännu

blivit slutförd, föreligga dock åtskilliga omständigheter, som försvåra

eller rent av omöjliggöra detta. Vissa av dessa omständigheter stå i direkt

sammanhang med den nya härordningens genomförande; andra åter och de

mera väsentliga hava framkallats av den genom världskriget förorsakade

kristiden. Sålunda har den särskilda vinterutbildningen först i år kunnat

bedrivas under avsett antal dagar. Reservtruppövningar och landstormsövningar

hava icke ägt rum mera än under ett år, varjämte reservtruppövningarna

innevarande år äro avsedda att anordnas enligt annan plan

än under sistlidet år. De nya skjutinstruktionerna för trupper beväpnade

med gevär, karbin och kulspruta äro ännu icke slutligt fastställda utan

tillämpas fortfarande såsom förslag. Erforderlig erfarenhet beträffande

skjututbildningen vid kulsprutevapnet saknas ännu. Särskilt gäller detta

i fråga om kulspruteutbildningen under reservtruppövningar och landBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 95 käft. (Nr 113.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

Nuvarande

beräkning.

stormsövningar. Vidare skall viss tung artillerimateriel av nytt slag

anskaffas och övningar med vissa nya tekniska hjälpmedel, såsom handgranater,

granatkastare, projektiler att kastas från aeroplan, lysgranater

och lyspistoler, äro avsedda att anordnas. Till följd av den rådande högkonjunkturen

hota vakanserna bland den fast anställda manskapspersonalen

att bliva avsevärt större än tillförene, under det att värnpliktskontingenten

ökats med flera tusen man. Slutligen har man att förutse, att

priserna å alla vapen- och ammunitionseffekter även under år 1918 komma

att mer eller mindre överstiga det normala, vilket icke blott medför

krav på extra anslag för det ordinarie anslagets förstärkande utan jämväl

kan komma att nödvändiggöra inskränkningar i skjutprogrammen. Vid

nu angivna förhållanden anser jag mig böra avstå från att söka beräkna

medelsbehovet under vapenanslaget efter genomförd härordning och inskränka

mig till enbart en beräkning av det för år 1918 oundgängligen

erforderliga behovet. I likhet med arméförvaltningen anser jag mighärvid

först böra, med ledning av de före kristidens inträde rådande

priserna, beräkna det ordinarie medelsbehovet under en var av anslagets

särskilda titlar och därefter det dyrtidstillägg, som på grund av rådande

förhållanden måste avses för det ordinarie anslagets förstärkning.

Titel I. Artillerimateriel.

Såsom förut nämnts, är under förevarande titel i innevarande års

stat upptaget ett belopp av sammanlagt 295,000 kronor. Detta belopp

är fördelat sålunda:

a) Artillerimateriel för fältartilleriet:

Till underhåll av fältartillerimaterielen, till inventarier,

materialier och förbrukningspersedlar samt

till allmänna omkostnader vid tygförråden i Stockholm,

Göteborg, Kristianstad, Östersund, Uppsala,

Jönköping och Visby............................................................ kronor 240,000: —

b) Artillerimateriel för fästnings- och potitionsar
tilleriet:
Till

underhåll av fästningarnas bestyckning och

positionsartillerimaterielen, inventarier, materialier och

förbrukningspersedlar samt till allmänna omkostnader

vid tvgförråden å Karlsborgs och Bodens fästningar kronor 55,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 118.

Beträffande denna anslagstitel tiar arméförvaltningen anfört, att undertiteln

a) artillerimateriel för fältartilleriet måste höjas först och främst på

grund av tillkomsten vid Norrlands artilleriregemente av två 10,5 cm. fälthaubitsbatterier.

I medeltal kunde under normala förhållanden (här beräknat

efter förhållandena under år 1913) underhållskostnaden för år vid

ett fältartilleriregemente beräknas till omkring 3,000 kronor per batteri,

ökningen för förenämnda två batterier bleve alltså för år 1918 6,000

kronor. Vidare fordrades en ökning på grund av tillkomsten vid fältartilleriet

av vintermateriel och utsträckta vinterövningar. Under år 1918

kunde ifrågavarande materiel beräknas erfordra underhåll vid fältartilleriet

av visst antal formationer. Efter normala förhållanden beräknad skulle

kostnadsökningen belöpa sig till 16,800 kronor. Slutligen erfordrade

den ökade slitningen av diverse materiel, särskilt eldlednings- och signalmateriel,

en ökad underhållskostnad av 2,200 kronor. Undertiteln, för

närvarande upptagen med 240,000 kronor, skulle alltså behöva ökas med

sammanlagt (6,000 + 16,800 + 2,200=) 25,000 kronor eller till 265,000

kronor. Skulle nu rådande priser fortfarande gälla under år 1918, erfordrades

ett dyrtidstillägg av omkring 80 procent eller 212,000 kronor.

Undertiteln b) artillerimateriel för fästnings- och positionsartilleriet

erfordrade en höjning på grund av utbyte vid Positionsartilleriregementet

av ett kulsprutebatteri med ett haubitsbatteri. Skillnaden i årligt underhåll

under normala förhållanden av materiel för ett tungt haubitsbatteri,

beräknat till 3,000 kronor, och för ett kulsprutebatteri vid Positionsartilleriregementet,

beräknat till 2,000 kronor, utgjorde en ökning av

1.000 kronor. Vidare krävdes en höjning av titeln på grund av tillkomsten

vid fästnings- och positionsartilleriet av vintermateriel. Under

år 1918 kunde ifrågavarande materiel beräknas erfordra underhåll för ett

visst antal formationer, föranledande en efter normala förhållanden beräknad

ökad underhållskostnad av 7,200 kronor. Ån vidare krävdes en

anslagsökning på grund av tillkomsten vid fästningsartilleriet av viss

tung kanon- och haubitsmateriel. Då emellertid några bestämda uppgifter

angående årliga underhållskostnaden för ifrågavarande materiel,

såsom ännu ej anskaffad ehuru till anskaffning beslutad, ej förefunnes,

syntes kostnaderna för underhållet under år 1918 för denna nytillkomna

materiel approximativt kunna uppskattas till 10,000 kronor. Slutligen

föranledde ökad slitning av materielen, särskilt eldlednings- och signalmateriel,

en ökad underhållskostnad av 1,800 kronor. Undertiteln,

för närvarande upptagen med 55,000 kronor, skulle alltså behöva ökas

med sammanlagt (1,000 + 7,200 + 10,000 + 1,800=) 20,000 kronor eller till

75.000 kronor. Enligt nu rådande priser skulle erfordras ett dyrtidstillägg

av omkring 80 procent eller 60,000 kronor.

ArméförvulU

ningens

förslag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Departement^

chefen.

Nuvarande

beräkning.

Arméförvalt
ningens
förslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

Arméförvaltningens beräkning av det ordinarie medelsbehovet under

förevarande anslagstitel giver mig icke anledning till någon erinran.

Titeln i dess helhet torde alltså för år 1918 böra ökas med tillhopa

(25,000-1-20,000) = 45,000 kronor eller från 295,000 kronor till 340,000

kronor.

Titel II. Handvapen samt kulsprutemateriel för infanteriet och kavalleriet.

Under denna titel är i innevarande års stat upptaget ett belopp av

190.000 kronor, avsett till underhåll och rengöring av gevärspersedlar

samt kulsprutemateriel för infanteriet och kavalleriet, till inventarier,

materialier och förbrukningspersedlar, samt till kurser för utbildning i

vapenvård.

Arméförvaltningen har anmält, att samtliga underhållskostnader för

handvapen å denna titel före år 1914 uppgått till omkring 0,0135 kronor

per tjänstgöringsdag räknat. I och med tillämpningen av 1914 års

härordning måste emellertid denna siffra ökas med hänsyn till ökad

slitning av vapen, på grund av, bland annat, väsentligt ökat skottäntal.

En ökning proportionell mot ökningen i skottantalet (omkring 100 procent)

erfordrades dock ej, utan ansåge arméförvaltningen, att ökningen kunde

begränsas till omkring 25 procent av förutnämnda kostnad, dyrtidskostnader

däri ej inräknade. Kostnaden per tjänstgöringsdag borde därför

sättas till 0,016 kronor. Då kostnaderna för underhåll av landstormens

handvapen även syntes böra bekostas av ifrågavarande undertitel,

borde i antalet tjänstgöringsdagar, som lades till grund för anslagets

beräkning, även antalet tjänstgöringsdagar vid landstormen inräknas.

Efter en beräkningsgrund av sammanlagt 14,000,000 tjänstgöringsdagar

skulle alltså medelsbehovet för handvapen uppgå till (14,000,000 xO,oiG

=) 224,000 kronor.

För underhåll av kulsprutemateriel en syntes böra beräknas 3,000 kronor

per kulsprutekompani vid infanteriet och 1,000 kronor per kulsprutetropp

vid kavalleriet. Sammanlagda medelsbehovet för kulsprutemateriel

för infanteriet och kavalleriet uppginge således till (28 x 3,000 + 8x1,000—)

92.000 kronor.

Medelsbehovet under titeln i dess helhet skulle alltså utgöra (224,000

+ 92,000=) 316,000 kronor.

Med hänsyn till materielprisens stegring under den rådande dyrtiden

borde med för närvarande gällande priser dyrtidstillägget för titeln

beräknas till omkring 30 procent eller i runt tal 95,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113. 21

\ ad först beträffar kostnaden för underhåll av handvapen har arméförvaltningen

föreslagit, att denna måtte på grund av större slitning

till följd av väsentligt ökat antal skott höjas från 0,0135 kronor till 0,016

kronor för tj botgöringsdag. Då emellertid ökningen av antalet tjänstgöringsdagar

vid huvudtruppslaget, infanteriet, är jämförelsevis större

än ökningen av antalet skarpa patroner per man, torde den gamla beräkningsgrunden

eller 0,0135 kronor för tj botgöringsdag fortfarande

kunna bibehållas. Då antalet tjänstgöringsdagar för år 1918 i årets

statsverksproposition beräknats till 15,282,388, skulle alltså för ifrågavarande

ändamål erfordras ett belopp av i avrundat tal (15,282,388 x

0,0135=) 206,300 kronor.

Med hänsyn därtill att vid infanteriets kulsprutekompanier övningarna

under tiden för de värnpliktigas första tjänstgöring i allmänhet

bedrivas inom plutonsförband, torde för underhållet av kulsprutematerielen

per kulsprutekompani ett belopp av 2,000 kronor vara tillräckligt.

Vid sådant förhållande och med godtagande av den utav arméförvaltningen

föreslagna underhållskostnaden av 1,000 kronor per kulsprutetropp

vid kavalleriet, skulle alltså för underhåll av kulsprutematerielen

för infanteriet och kavalleriet erfordras ett belopp av (28 x 2,000 + 8 x

1,000=) 64,000 kronor.

Det ordinarie medelsbehovet under förevarande anslagstitel skulle

alltså för år 1918 utgöra (206,300 + 64,000=) 270,300 kronor, innebärande

en ökning av 80,300 kronor i jämförelse med innevarande års stat.

Titel III. Ammunition.

Det i innevarande års stat under förevarande titel upptagna beloppet,

1,721,000 kronor, är sålunda fördelat:

a) ammunition för fältpjäser:

Till anskaffande av fältartilleriammunition (utom

krut och sprängladdningar) i stället för under övningar

förbrukad, till inventarier, materialier och förbrukningspersedlar

samt till allmänna omkostnader vid

ammunitionsförråden i Stockholm, Göteborg, Kristianstad,

Östersund, Uppsala, Jönköping och Visby...... kronor 520,000: —

b) ammunition för fästnings- och positionspjäser:

Till anskaffande av fästnings- och positionsartilleriammunition

(utom krut- och sprängladdningar) i

Departements
chefen.

Nuvarande

beräkning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 113.

Arméförvalt
ningens
beräkning.

stället för under övningar förbrukad, till inventarier,

materialier och förbrokningspersedlar samt till allmänna

omkostnader vid ammunitionsförråden å Karlsborgs

och Bodens fästningar............................................. kronor 120,000: —

c) ammunition för handvapen och kulsprutor:

Till bestridande av kostnaden, utom den för

krutet, för den årliga förbrukningen av ammunition

för handvapen och kulsprutor (jämväl ammunition åt

landstormen under dess obligatoriska övningar) samt

till kurser för utbildning i ammunitionsvård ............... » 844,000: -—

d) kruttillverkning:

Till bestridande av kostnaden för den årliga

förbrukningen av krut och sprängladdningar samt för

kavalleriets sprängmedel..................................................... » 237,000: —

Till grund för beräkningarna av medelsbehovet under undertitlarna

a) ammunition för fältpjäser och b) ammunition för fästningsoch

positionspjäser hade arméförvaltningen lagt förutnämnda av generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet utarbetade förslag rörande

det för övningsskjutning med artilleripjäser under år 1918 erforderliga

antalet skarpa och lösa skott. Uti arméförvaltningens skrivelse bifogade

tabeller vore kostnaderna för denna ammunition uträknade dels med

normala priser, dels med hänsyn till nu rådande höga priser, upptagande

jämväl fördelningen å undertitlarna a) för fältpjäser, b) för fästningsoch

positionspjäser samt vad som på d) kruttillverkning därav borde

komma. Förutom den ammunition, som av generalfälttygmästaren och

inspektören för artilleriet föreslagits för redan befintliga pjäser hade

artilleridepartementet dessutom å underavdelningen b) för fästnings- och

positionspjäser beräknat en summa av 43,125 kronor, utgörande övningsammunition

till de grova pjäser, som jämlikt 1916 års riksdagsbeslut

skulle anskaffas, då det vore av vikt, att skjutningar utfördes med dessa

pjäser redan år 1918, till vilken tid de torde vara anskaffade. Av de

verkställda beräkningarna framginge, att å undertiteln a) för fältpjäser

erfordrades ett ordinarie anslag av 597,235 kronor, varjämte, om nu

rådande priser fortfore att gälla under år 1918, ett dyrtidstillägg av

475,575 kronor borde beräknas, utgörande omkring 80 procent, samt

att å underavdelningen b) för fästnings- och positionspjäser erfordrades

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts Nåd. ''Proposition Nr 113.

ett ordinarie anslag av 307,523 kronor, varjämte ett dyrtidstillägg av

293,420 kronor borde beräknas, utgörande omkring 96 procent.

Vad härefter anginge undertiteln c) ammunition för handvapen och

kulsprutor hade förutnämnda sakkunniga beräknat det årliga behovet av

6,5 mm. skarpa patroner för meddelande av erforderlig skjututbildning

vid arméns olika truppslag till 21,684,000 stycken, däri då inräknad av

de sakkunniga i särskild skrivelse angiven ammunition för övning med

vissa vapen i Boden och Tingstäde. Härtill borde för oförutsedda övningar,

ovanligt stora årskontingenter värnpliktiga m. m. läggas én reserv

av minst 5 procent, varför den årliga förbrukningen i uppåt avrundat

tal borde beräknas till 23,000,000 stycken. Kostnaden per patron utan

krut borde, dyrtidskostnader oräknade, beräknas till 0.05 kronor. Kostnaderna

för det erforderliga antalet skarpa patroner uppginge alltså till

(23,000,000 x 0,05 =) 1,150,000 kronor.

Årsbehovet av 6,5 mm. kammarpatroner hade av de sakkunniga

beräknats till 5,938,400 stycken. Någon reserv utöver siffrans avrundning

till 6,000,000 syntes i detta fall ej erfordras. Kostnaden per •

patron utan krut borde, dyrtidskostnader oräknade, upptagas till 0,015

kronor, vadan kostnaden för ifrågavarande ammunition uppginge till

(6,000,000 x 0,oi5 =) 90,000 kronor.

Vad 6,5 mm. lösa patroner anginge, hade de sakkunniga ej beräknat

det antal, som erfordrades för markering av eldgivning under övning i

fälttjänst. Av arméförvaltningen gjord beräkning hade givit vid handen,

att årsbehovet av dylik ammunition, däri inräknad av de sakkunniga

för skjututbildning m. m. upptagen samt erforderlig reserv, uppginge

till 14,000,000 patroner. Då kostnaden per patron utan krut borde,

dyrtidskostnader oräknade, upptagas till 0,01 kronor, erfordrades alltså

för ifrågavarande ammunition ett belopp av (14,000,000 x 0,oi =) 140,000

kronor.

De sakkunniga hade icke beräknat behovet av patroner till enhandseldvapen

(pistol och revolver). Årsbehovet av skarpa dylika patroner

borde enligt arméförvaltningens beräkningar sättas till 1,000,000 stycken.

Någon särskild kostnad för lös ammunition syntes ej behöva beräknas,

enär denna förbrukning vore relativt obetydlig samt årligen minskades

i och med fortgående utbyte vid armén av revolver mot pistol, till

vilket senare vapen lös ammunition ej funnes. Kostnaden per patron

utan krut borde, frånsett dyrtidskostnader, beräknas till 0,03 kronor.

Kostnaden för den erforderliga ammunitionsmängden uppginge alltså

till (1,000,000 x 0,03 =) 30,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

I och med införande av s. k. teknisk utrustning vid armén måste

övningar med dylik materiel företagas, vilka droge årliga kostnader.

De årliga övningskostnader, som enligt arméförvaltningens åsikt borde

utgå från förevarande titel av ordinarie vapenanslaget, utgjordes av

följande belopp, nämligen

för handgranater .........................................

» ammunition för granatkastare..........

» projektiler att kastas från aeroplan

)) ly sgranater............................................

» ammunition för lyspistoler ................

........................ kronor

15,000

—

........................ »

21,000

—

........................ »

4,000

—

........................ »

10,000

—

....................... »

10,000

—

eller tillhopa kronor

60,000

—

Dyrtidskostnader oräknade uppginge alltså sammanlagda kostnaden

å undertiteln c) ammunition för handvapen och kulsprutor till följande

belopp:

för 6,5 mm. skarpa patroner.......................................... kronor 1,150,000: —

» 6,5 mm. kammarpatroner.......................................... )) 90,000: —

)> 6,5 mm. lösa patroner............................................... » 140,000: —

» patroner till enhandsvapen....................................... » 30,000: —

» handgranater m. m. ............................................... » 60,000: —

» ammunitionsvård, transport, oförutsedda utgifter

m. m............................................................................ )) 70,000: -—

Summa kronor 1,540,000: —

Som det tillverkningspris, som ammunitionen på grund av den

rådande dyrtiden betingade, vore omkring 90 procent högre än det ovan

angivna, borde med hänsyn därtill det för undertiteln erforderliga dyrtidstillägget

beräknas till i runt tal 1,300,000 kronor.

Vad slutligen undertiteln d) kruttillverkning anginge, hade arméförvaltningen

beräknat den normala kostnaden för kruttillverkningen för

fältartilleriammunitionen till 130,995 kronor och för fästnings- och positionsartilleriammunitionen

till 77,202 kronor 50 öre eller till sammanlagt

i jämnt krontal 208,198 kronor. Därest nu rådande höga priser komme

att fortfara, uppginge kostnaden till 245,330 kronor respektive 172,672

kronor 50 öre, således sammanlagt 418,002 kronor 50 öre. För ändamålet

borde alltså beräknas såsom ordinarie anslag 208,198 kronor och

såsom dyrtidstillägg i jämnt krontal (418,002: 50—208,198 =) 209,805

kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 113.

25

För eldhandvapen, kulsprutor, kavalleriets sprängmedel m. m. erfordrades

enligt före kriget gällande priser

för gevärskrut till 23,000,000 skarpa patroner (2,35 gr.

per styck) å kr. 3,10 per kg.................................. kronor 168,000: —

» gevärsexerciskrut till 6,000,000 kammarpatroner

(0,4 gr. per styck) å kr. 3,40 per kg.................... » 8,200: —

» gevärsexerciskrut till 14,000,000 lösa patroner

(0,8 gr. per styck) å kr. 3,40 per kg.................. » 38,000: —

» krut till 1,000,000 patroner för enhandsvapen (0,4

gr. per styck) å kr. 6: — per kg....................... » 2,400: —

)) kavalleriets sprängmedel, transporter, oförutsedda

behov.............................................................................. » 25,400: —

Summa kronor 242,000: —

varjämte ett dyrtid stillägg av omkring 100 procent eller 242,000 kronor

borde beräknas. Till handgranater, granatkastare och övrig teknisk

materiel erforderligt krut och sprängmedel vore inräknat i kostnaderna

för denna materiel.

För kruttillverkningen erfordrades alltså såsom ordinarie anslag

(208,198 4- 242,000=) 450,198 kronor och såsom dyrtidstillägg (209,805 +

242,000=) 451,805 kronor.

Vad först beträffar anslagsbehoven å undertitlarna a) ammunition för Departementsfältpjäser

och b) ammunition för fästnings- och positionspjäser har jag chefen,

icke något att erinra mot vad arméförvaitningen härutinnan föreslagit.

Det ordinarie medelsbehovet å dessa titlar torde alltså böra upptagas till

597,235 kronor, respektive 307,523 kronor.

Det av arméförvaltningen beräknade medelsbehovet å undertiteln

c) ammunition för handvapen och kulsprutor grundar sig på den av förutnämnda

sakkunniga verkställda utredningen angående det årliga behovet

av dylik ammunition vid armén. Med hänsyn till angelägenheten av

att under rådande förhållanden begränsa utgifterna torde dock för år 1918

vissa inskränkningar uti den av de sakkunniga beräknade ammunitionsmängden

böra vidtagas.

I enlighet med vederbörande förslag till skjutinstruktioner hava de

sakkunniga beräknat ammunition för vämpliktskontingenten enligt samlingsbeskeden

och för det fast anställda manskapet enligt respektive

stater. Då emellertid ett avsevärt antal värnpliktiga avgår under tjänstBihang

till Riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 95 höft. {Nr 113.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

göringen samt ett betydande antal vakanser torde komma att förefinnas

bland det fast anställda manskapet, synes det icke vara erforderligt att,

på sätt de sakkunniga föreslagit, beräkna särskild ammunition för officerare

och underofficerare. Dessa förutsättas icke heller skjuta i samma

utsträckning som manskapspersonalen. Av nyss angivna skäl torde icke

heller behöva beräknas någon särskild ammunition för »provskott och

skott för inskjutning av medelträfiläget», likasom ej heller för »kontrollskott

och för särskjutning». Vidare torde ammunition för prövning av

gevär behöva i allmänhet beräknas endast för den styrka, som tjänstgör

under tiden för de värnpliktigas första tjänstgöring. An vidare synes

skolskjutningsammunition under regementsövningarna för fäst anställt

manskap ävensom för den yngsta årsklassen värnpliktiga i allmänhet

endast behöva beräknas för terränglinjeskjutningen. Slutligen torde med

hänsyn till de ändrade bestämmelserna för reservtruppövningarna under

dessa övningar för fältskjutning icke behöva beräknas större antal

skarpa patroner än som för samma ändamål beräknats under regementsövningarna.

För skjutning med kulspruta hava de sakkunniga beräknat 100,000

skarpa patroner för varje kulsprutekompani vid infanteriet och 40,000

skarpa patroner för varje kulsprutetropp vid kavalleriet. Därjämte hava

beräknats 500,000 skarpa patroner för reservtruppövning vid kulspruteförbanden

och 600,000 skarpa patroner för skjutning med kulspruta

under landstormsövningar. Härutinnan torde vissa reduktioner kunna

vidtagas. För varje kulsprutekompani vid infanteriet torde sålunda böra

beräknas under tiden för de värnpliktigas första tjänstgöring 1,500 patroner

för 40 man samt under regementsövningarna 200 patroner för 100

man, d. v. s. sammanlagt 80,000 patroner per kompani. För kulsprutetropp

vid kavalleriet torde enligt samma grunder böra beräknas endast

30.000 patroner. Då under reservtruppövningar vid infanteriet år 1918

tjänstgöra högst 1,260 man, som förut erhållit kulspruteutbildning och för

var och en av dessa torde böra anslås 200 skarpa skott, erfordras för ifrågavarande

ändamål endast 252,000 patroner. Vad landstormsövningama angår,

har, såsom i årets statsverksproposition angivits, den uti dessa övningar

under år 1918 deltagande kontingenten beräknats till 20,000 man. Av

dessa torde högst 10 procent eller 2,000 man kunna avses för kulspruteutbildning.

För var och en av dessa torde böra anslås 100 skarpa patroner

utöver den ordinarie tilldelningen av 20 dylika patroner. För

dessa övningar skulle alltså erfordras endast 200,000 patroner. Slutligen

torde för övning med vissa vapen i Boden och Tingstäde böra beräknas

75.000 skarpa skott.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

Såsom förut nämnts, hava de sakkunniga beräknat särskild ammunition

för velocipedordonanserna. Då under skolorna erforderlig ammunition

torde kunna erhållas från vederbörande regementen, synes någon särskild

ammunition för dessa skolor icke behöva beräknas. Vidare torde den av

de sakkunniga för krigsskolan beräknade ammunitionsmängden kunna

nedsättas till den för år 1916—1917 bestämda, vilken chefen för krigsskolan

förklarat visserligen vara den minsta möjliga men dock för ändamålet

tillräcklig. Slutligen torde under vinterrepetitionsövningar vid

trängen erfordras högst 50 skarpa patroner per man av de värnpliktiga

och av halva antalet fast anställt manskap.

I enlighet med nu angivna grunder och med beaktande av den i

årets statsverksproposition omförmälda ökningen av värnpliktskontingenten

har jag låtit verkställa en beräkning av den under år 1918 erforderliga

ammunitionen för handvapen och kulsprutor, och skulle enligt denna

beräkning erfordras 18,528,370 skarpa patroner, 5,537,480 kammarpatroner

och 1,807,470 lösa patroner. Härtill kommer nödig reserv för

oförutsedda övningar, ovanligt stora års kontingenter värnpliktiga m. m.

Arméförvaltningen har ansett denna reserv ifråga om skarpa patroner

böra bestämmas till minst 5 procent. Då emellertid beräkningen endast

avser ett år, synes det icke erforderligt att såsom reserv för alla slagen

av patroner beräkna mera än 2 Va procent, synnerligast då, såsom här

är fallet, hänsyn tagits till den nu beräkneliga ökningen av värnpliktskontingenten.

Den erforderliga ammunitionsmängden skulle alltså

utgöra 18,991,580 skarpa patroner, 5,675,920 kammarpatroner och

1,852,660 lösa patroner eller i avrundade tal 19,000,000 skarpa patroner,

5,700,000 kammarpatroner och 1,850,000 lösa patroner. Härtill kommer

i enlighet med vad arméförvaltningen uppgivit erforderligt antal lösa

patroner för markering av eldgivning under övning i fälttjänst. För

ifrågavarande ändamål torde för år 1918 böra beräknas omkring 10,000,000

patroner. Behovet av lösa patroner under nämnda år torde därför böra

upptagas till i runt tal 12,000,000.

Då enligt vad arméförvaltningen meddelat den normala kostnaden

utan krut bör beräknas till 0,05 kronor per skarp patron, till 0,015 kronor

per kammarpatron och till 0,01 kronor per lös patron, skulle alltså erfordras

för den skarpa ammunitionen (19,000,000 x 0,05 =) 950,000

kronor, för kammarammunitionen (5,700,000 x 0,015 =) 85,500 kronor

och för den lösa ammunitionen (12,000,000 x 0,oi =) 120,000 kronor.

Mot arméförvaltningens beräkning av kostnaderna för patroner till

enhandsvapen, för övningar med s. k. teknisk utrustning samt för ammunitionsvård

m. m. har jag icke något att erinra.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

Nuvarande

beräkning.

Det normala medelsbehovet å undertiteln c) ammunition för handvapen

och kulsprutor skulle alltså uppgå till följande belopp:

för 6,5 mm. skarpa patroner........................................ kronor

» 6,5 mm. kammarpatroner.......................................... »

)) 6,5 mm. lösa patroner............................................... »

» patroner till enhandsvapen..................................... »

» handgranater m. m................................................... »

» ammunitionsvård, transport, oförutsedda utgifter

nr. m................................................................... »

950,000: —

85,500: —

120,000: —

30,000: —

60,000: —

70,000: —

eller tillhopa kronor 1,315,500: —

Vad slutligen undertiteln d) kruttillverkning angår, har jag icke något

att erinra mot de av arméförvaltningen beräknade ordinarie kostnaderna

för erforderligt krut till den beräknade artillerianrnrunitionen. Härför

torde alltså böra beräknas ett belopp av 208,198 kronor.

Den ordinarie kostnaden för kruttillverkningen för eldhandvapen,

kulspiutor, kavalleriets sprängmedel m. in. har av arméförvaltningen beräknats

till sammanlagt 242,000 kronor. Häremot har jag icke annat

att erinra, än att nämnda belopp bör, med anledning av den utav mig

föreslagna reduceringen av antalet 6,5 mm. patroner, minskas med 34,988

kronor och alltså upptagas med 207,012 kronor.

För kiuttillverkningen skulle alltså erfordras ett belopp av (208,198

+ 207,012=) 415,210 kronor.

Det ordinarie medelsbehovet under titel III. Ammunition skulle alltså

utgöra

a) för fältpjäser ................................................................. kronor 597,235: —

b) för fästnings- och positionspjäser ........................... » 307,523: —

c) för handvapen och kulsprutor ................................. » 1,315,500: —-

d) för kruttillverkning................................................... » 415,210: —

Summa kronor 2,635,468: —

Anslagstafla torde alltså för år 1918 böra upptagas med i jämnt

tal 2,635,500 kronor, innebärande en ökning i jämförelse med innevarande

års stat av 914,500 kronor.

Titel IV. Övningar.

Det i årets stat under förevarande titel upptagna beloppet, 267,000

kronor, är sålunda fördelat:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

29

a) övningar för artilleriet:

Till artilleri truppförbandens övningar, till anskaffande

av läroböcker, till belöningar för skicklighet i

skjutning och riktning med artilleripjäser, till bestridande

av kostnader för transporter till skjutfälten

ävensom till häst- och ridskolepersedlar.................. ... kronor 117,000: —

b) målskjutningsmateriel för handvapen och kul
sprutor

m. m.

Till anskaffande och underhåll av målskjutningsmaterielen

för handvapen och kulsprator samt till

belöningar för skicklighet i skjutning med sagda

vapen....................................................................................... » 150,000: —

Beträffande undertiteln a) övningar för artilleriet har arméförvaltningen

ansett denna böra ökas på grand av tillkomsten vid fästningsartilleri

av viss tung kanon- och haubitsmateriel. Då emellertid några

bestämda uppgifter angående kostnaden för övningar med ifrågavarande

materiel, såsom ej ännu anskaffad ehuru till anskaffning beslutad, ej nu

kunde föreligga, syntes dessa kostnader under år 1918 böra beräknas

erfordra en ökning å undertiteln, som kunde approximativt uppskattas

till 3,000 kronor.

Vidare borde undertiteln höjas på grand av ökningen av artilleriets

stamhästar. Från titeln utginge nämligen även kostnaderna för underhåll

av häst- och ridskolepersedlar. Antalet stamhästar vid artilleriet utgjorde

enligt 1901 års härordning 2,929. Enligt 1914 års senare riksdags

beslut skulle antalet stamhästar efter genomförd organisation bliva

för fältartilleriet 2,923 och för fästnings- och positionsartilleriet 314 eller

sammanlagt 3,237. Genom ändrat beslut av 1915 års riksdag beträffande

antalet stamhästar, avsedda för regementsofficerare, komme emellertid antalet

stamhästar å ena sidan att ökas med 11, avsedda för artilleriets

regementschefer, chefen för Gottlands artillerikår samt för cheferna för

artilleristaben och för artilleri- och ingenjörhögskolan och å andra

sidan att minskas med 31, beroende därpå att överstelöjtnanter och majorer

vid fältartilleriet skulle göras beridna endast på en kronan tillhörig

stamhäst. Efter den nya härordningens genomförande skulle antalet

stamhästar vid artilleriet följaktligen utgöra 3,217. Ehuruväl härordningen

i förevarande hänseende icke skulle vara genomförd förr än med året

1924, hade dock en ändring härutinnan inträtt därigenom, att av hästar, in
-

Arméförvalt
ningens
förslag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

Departements
chefen.

köpta för vissa formationer, ett stort antal enligt av Kungl. Maj:t utfärdade

bestämmelser blivit insatta som stamhästar, varigenom övergången

blivit påskyndad, så att hela ökningen knnde antagas vara fullföljd med

år 1918. Ökningen av stamhästar för detta år bleve således (3,217 —

2,929 =) 288. Beräknades underhållskostnaden av häst- och ridskolepersedlar

per stamhäst för år till 15 kronor, skulle den ordinarie ökningen

av undertiteln uppgå till 4,320 kronor.

Undertiteln a) övningar för artilleriet borde alltså ökas med (3,000

+ 4,320=) 7,320 kronor eller från 117,000 kronor till 124,320 kronor.

Såsom dyrtidstillägg för år 1918 borde beräknas omkring 10 procent

eller 12,500 kronor.

Till grund för beräkningen av undertiteln b) målskjutningsmateriel

för handvapen och kulsprutor m. in. borde lämpligen läggas årliga antalet

lossade skarpa skott, varvid hänsyn endast torde böra tagas till

antalet 6,5 mm. skarpa patroner, då antalet skarpa skott med enhandsvapen

endast uppginge till en obetydlighet. Kostnaden för ifrågavarande

målskjutningsmateriel hade före år 1914 uppgått till omkring 0,012 kronor

per 6,5 mm. patron. Som emellertid den ovan under titel III c) beräknade

förbrukningen vore omkring dubbelt så stor som förbrukningen

före antagandet av 1914 års härordning och då kostnaderna för målskjutningsmateriel

ej ökades fullt så mycket som proportionellt med

skottantalet, torde man kunna i förevarande fall räkna med en mindre

kostnad per skott än ovan angivna 0,012 kronor och syntes lämpligen,

dyrtidskostnader oräknade, 0,009 kronor kunna sättas såsom kostnad

per skott under förutsättning att ovan beräknade 23,000,000 6,5 mm.

skarpa patroner lossades. Dyrtidskostnader oräknade, skulle medelsbehovet

å undertiteln alltså belöpa sig till (23,000,000 x 0,009 =) 207,000

kronor. Av denna summa torde utom hittillsvarande målskjutningsmateriel

även kunna bekostas av inspektören för infanteriet föreslagna

s. k. terrängtavlor.

Det dyrtidstillägg, som med hänsyn till för tillfället rådande priser

borde beräknas, syntes kunna uppställas till omkring 25 procent eller i

runt tal 50,000 kronor.

Vad först beträffar det av arméförvaltningen å undertiteln a) övningar

för artilleriet beräknade beloppet har jag icke annat att däremot

erinra än att antalet stamhästar bör i enlighet med vad i årets statsverksproposition

angivits för år 1918 beräknas till 3,198. Ökningen

i jämförelse med 1901 års härordning utgör alltså (3,198 •— 2,929 =)

269 hästar. Det för underhållet av häst- och ridskolepersedlar ytter
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

31

ligare erforderliga beloppet bör alltså beräknas till (269 x 15 =) 4,035

kronor. Undertiteln bör således ökas med tillhopa (3,000 + 4,035 =)

7,035 eller från 117,000 kronor till 124,035 kronor.

Vidkommande undertiteln b) målskjutningsmateriel för handvapen

och kulsprutor m. m. torde denna med hänsyn till den av mig föreslagna

minskningen av antalet skarpa patroner böra beräknas till

(19,000,000 x 0,009 =) 171,000 kronor.

Anslagstiteln i sin helhet torde alltså böra upptagas till i jämnt

tal (124,035+ 171,000 =) 295,000 kronor, innebärande i jämförelse med

innevarande års stat en ökning av 28,000 kronor.

Titel V. Fabriker.

Det i innevarande års stat under förevarande titel upptagna beloppet,

33,000 kronor, är sålunda fördelat:

a) Karl Gustafs stads gevärsfaktori:

Till arvoden, inventariepersedlar, sotning i eldstäder,

renhållning, vattenförbrukning, isning vid utfallsdammarna,

städning, eldning och belysning av

kontorslokaler, verkstäder och besiktningsrum samt

till expenser .............................................................................. kronor 15,000: —

b) Ammunitions fabriken:

Till arvoden, underhåll av dragare och inventariepersedlar,

renhållning, vattenförbrukning, sotning i

eldstäder, till städning, eldning och belysning av kontorslokaler,

verkstäder och besiktningsrum samt till

expenser....................................................................................... » 15,000: —

o

c) Åkers krutbruk:

Till arvoden samt expenser......................................... » 3,000: —

Uti underdånig skrivelse den 21 december 1916 anmälde arméförningens

artilleridepartement, att Åkers krutbruk tid efter annan besöktes

av personer i tjänsteärenden. Den tid ett sådant besök varade uppginge

i allmänhet till en eller annan dag, men utsträcktes emellanåt avsevärt

längre. Under denna tid måste styresmannen tillhandahålla de

besökande kost och logi, då intet hotell eller gästgivargård funnes i

närheten. Med anledning härav hade på statens bekostnad en del gästrum

anordnats i styresmannens bostad.

Nuvarande

beräkning.

Framställning

av arméförvaltningens

artilleridepartement.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 113.

För att giva en uppfattning angående den mängd besökande styresmannen

måste mottaga året om hade uppgjorts följande förteckning å

personer, som besökte krutbruket:

I och för inspektioner och dylikt besöktes krutbruket av representanter

från artilleridepartementet, statsrevisionen, militieombudsmannen

(civilkommissionen), inspektören för sprängämnestillverkningen, yrkesinspektören,

justerare av mål, mått och vikt, provinsialläkaren, jägmästare

samt krutbrukets läkare och veterinär. I och för provskjutningar och försök,

som måste utföras vid krutbruket, besöktes detta av representanter från artilleridepartementets

konstruktionsavdelning, ammunitionsfabriken, gevärsfaktoriet,

olika projektilverkstäder, krutbruk och sprängämnesfabriker samt

kontrollofficerare. Vidare besöktes krutbruket i och för särskilda utredningar

m. m. av ammunitionssakkunniga, krigsmaterielkommissionen, representanter

för vattenfallsstyrelsen, ingenjörer från olika firmor, byggmästare och

ritare för avritning av maskiner. Slutligen besöktes bruket i och för diverse

uppdrag av utländska officerare (under år 1916 av två danska officerare

under 5 dagar och två under närmare tre veckor), av personer, som erhållit

tillstånd att bese bruket, samt av personer, som inspekterat det å

krutbrukets område befintliga landstormsförrådet, såsom befälhavaren,

officerare från fortifikationen och Södermanlands regemente m. fl.

De flesta besökande hade utgjorts av ingenjörer av olika slag, då

kostnadsberäkningar m. in. måst uppgöras å platsen, och hade antalet

av sådana besök särskilt under de utvidgningar, som pågått åren 1915

och 1916, varit mycket stort.

Av det anförda framginge, att det vore avsevärda utgifter styresmannen

måste vidkännas för dessa besök i tjänsten, och torde icke

inom svenska armén något liknande förekomma. Huru stora dessa extra

utgifter vore, syntes svårt att angiva, då förutom de direkta utgifterna

för mat, en del utgifter för ökat hushåll, uppassning m. m. medföljde.

Det syntes därför artilleridepartementet skäligt, att någon ersättning

härför tillerkändes styresmannen. En sådan ersättning skulle lämpligast

utgöras av ett årligt belopp av förslagsvis 750 kronor. Dock ansåge

departementet, att styresmannen för år 1916 borde erhålla en ersättning

av 1,500 kronor i ett för allt för de senaste åren.

På grund av vad sålunda anförts, anhölle artilleridepartementet om

bemyndigande att av för tillverkningen vid krutbruket anvisade medel

få till styresmannen för ovannämnda med hans tjänstebefattning förenade

extra utgifter utbetala dels 1,500 kronor för tiden till och med 1916

års utgång, dels 750 kronor för år 1917.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Hd. 153

Beträffande förevarande titel har arméförvaltningen icke föreslagit

någon ändring av undertitlarna a) Karl Gustafs stads gevärsfaktori och

b) ammunitionsfabriken.

Däremot har arméförvaltningen föreslagit, att undertiteln c) Åkers

krutbruk måtte höjas med sammanlagt 1,100 kronor. Sålunda har ämbetsverket,

under åberopande av vad artilleridepartementet anfört i förenämnda

skrivelse den 21 december 1916 hemställt, att ersättning till

styresmannen för de med hans befattning förenade representationskostnader

måtte från och med år 1918 utgå från ordinarie vapenanslaget

ined skäliga ansedda 750 kronor om året.

Vidare borde det till krutbrukets läkare för närvarande enligt kungl.

brevet den 16 mars 1906 utgående arvodet om 500 kronor om året

höjas. På framställning av den för närvarande tjänstgörande läkaren

om förhöjning av arvodet med hänsyn till numera ökat arbete med läkarvården

vid krutbruket på grund av att detta under åren 1915 och

1916 avsevärt utvecklats och att arbetarantalet därstädes i sammanhang

därmed erhållit en betydlig tillökning, vilken ej vore att betrakta som

endast tillfällig med anledning av nu rådande extra ordinära förhållanden,

utan även komme att för framtiden bestå, hade artilleridepartementet i

underdånig skrivelse den 18 augusti 1916 anhållit, att i staten för år

1917 ifrågavarande läkararvode måtte höjas med 250 kronor eller från

500 kronor till 750 kronor. Denna framställning hade emellertid ej föranlett

någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Arméförvaltningen hemställde nu,

att den sålunda föreslagna arvodesökningen måtte beviljas från och med

år 1918.

På därom gjord framställning hade i 1*917 års stat ett under titeln

upptaget belopp »för tillsyn över skogen» ökats från 260 kronor till

360 kronor och det för expenser och diverse utgifter beräknade beloppet

med anledning härav minskats med 100 kronor. För år 1918 borde

emellertid denna minskning av beloppet till expenser och diverse utgifter

icke lämpligen bibehållas.

Med hänsyn till vad artilleridepartementet upplyst angående omfattningen

av den representationsskyldighet, som påvilar styresmannen för

Åkers krutbruk, synes det mig vara med rättvisa och billighet förenat,

att någon ersättning härför av statsmedel beredes honom. Vid sådant

förhållande och då jag icke har något att erinra vare sig mot det för

tiden från och med år 1918 föreslagna beloppet eller mot dess utgående

från ordinarie vapenanslaget, torde förevarande anslagstitel böra höjas

med 750 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 95 höft. (Nr 113.)

Arméforvalt
ningena
förslag.

Departements

chefen.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Arméförvalt
ningens
förslag.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

I betraktande av den tid, som förflutit sedan arvodet åt krutbrukets

läkare bestämdes, samt med hänsyn till den ökning i göromålen, som

blivit en följd av krutbrukets utvidgning, finner jag mig böra tillstyrka

arméförvaltningens förslag om samma arvodes förhöjning med 250 kronor

eller från 500 till 750 kronor.

Mot den föreslagna höjningen av posten till expenser och diverse

utgifter med 100 kronor har jag icke något att erinra.

Undertitel c) Åkers krutbruk torde alltså böra ökas med sammanlagt

(750 + 250 + 100=) 1,100 kronor samt följaktligen upptagas med 4,100

kronor.

Titel V. Fabriker torde således böra för år 1918 beräknas till 34,100

kronor.

Titel VI. Byggnader.

Det i årets stat under förevarande titel upptagna beloppet 80,000

kronor är avsett till underhåll av byggnader, tillhörande artilleriförråden,

fabrikerna och skjutfälten in. m.

Arméförvaltningen har icke ansett sig böra föreslå någon höjning av

det sålunda upptagna anslagsbeloppet. Såsom dyrtidstillägg måste dock,

om nuvarande priser fortfore under år 1918, beräknas 50 procent eller

40.000 kronor.

Med hänsyn till vad armé förvaltningen anfört torde det ordinarie

anslagsbehovet under förevarande titel fortfarande böra beräknas till

80.000 kronor.

Titel VII. Sk.j uttalt.

Det under förevarande titel upptagna beloppet, 54,100 kronor, är

avsett till skjutfälts underhåll och förhyrning.

Arméförvaltningen har icke heller föreslagit någon höjning av detta

belopp, men däremot ansett, att såsom dyrtidstillägg för år 1918 borde

beräknas omkring 40 procent eller 21,000 kronor.

I enlighet med arméförvaltningens förslag torde det ordinarie medelsbehovet

under titeln fortfarande böra upptagas till 54,100 kronor.

Titel Vill. Transporter.

Såsom förut nämnts, är denna titel uti innevarande års stat upptagen

till 30,000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungh Maj.ts Nåd. Proposition Nr 113.

35

Arméförvaltningeu har anmält, att det å senare tiden visat sig, att

titelns belopp ej vore tillräckligt. Transportkostnaderna kunde visserligen

icke på förhand beräknas, men otvivelaktigt vore dock, att de organisationsförändringar,

som enligt nu gjorda beräkningar förorsakade ökningar

å flera av vapenslagets övriga titlar, även hade en direkt inverkan på

ifrågavarande titel. På grund härav ansåge arméförvaltningen, att titeln

för år 1918 borde ökas med förslagsvis 3,000 kronor.

Såsom dyrtidstillägg borde beräknas omkring 10 procent eller 3,000

kronor.

Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört torde det ordinarie

medelsbehovet under förevarande anslagstitel böra beräknas till 33,000

kronor.

Titel IX. Diverse behov.

Denna titel är, såsom förut nämnts, i innevarande års stat upptagen

med 38,750 kronor. Beloppet är avsett till instrument för besiktning av

artillerimateriel m. m., modellers anskaffande, artilleriförsök, underhåll av

artillerimuseum, kostnader för artillerikommittén, expenser vid generalfälttygmästarens

expedition, kostnader för inköp av böcker, underhåll

av inventarier, skriv- och ritmaterialier in. m. vid artilleridepartementets

militärbyrå, expenser vid tygstationer och tygverkstäder, tillfälliga arvoden

m. m.

Arméförvaltningen har anmält, att även denna titel under de senare

åren visat sig otillräcklig och komme säkert att hädanefter göra det i

ännu högre grad.

De senare tiden inom artilleridepartementet utförda anordningarna

för industriens mobilisering komme att för framtiden väsentligt öka kostnaderna

för anskaffning av modeller, besiktningsinstrument och ritningar,

avsedda att ställas till visst industriverks förfogande och vilka kostnader

måste i allmänhet utgå från denna titel.

Den ofantliga tillökning under det pågående kriget av för krigsbruk

erforderlig särskild teknisk materiel (t. ex. granatkastare, lyspistoler, lysgranater.

sprängbomber att kastas från aeroplan, sprängmedel av olika

slag m. m.), materiel, som i mån av tillgängliga medel redan delvis anskaffats,

komme att erfordra ökade försök ej blott för närmaste åren utan

än vidare för framtiden. Sådana försök bekostades från denna titel och

påfordrade sålunda en ökning av densamma. Det vore nämligen klart,

Departements
chefen.

Nuvarande

beräkning.

Arméförvalt
ningens
förslag.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Departement bchefen.

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 113.

att ju fler konstruktioner funnes, vilka till krigsbruk användes, desto

mer måste även, då en städse fortgående utveckling av alla konstruktioner

fortginge, försöken med desamma och kostnaderna därför städse

växa.

Arméförvaltningen ansåge därför, att titelns ordinarie belopp borde

beräknas till 58,000 kronor, innebärande en ökning av 19,250 kronor.

Såsom dyrtidstillägg för år 1918 erfordrades omkring 50 procent

eller 26,000 kronor.

I likhet med arméförvaltningen anser även jag, att en böjning av

förevarande anslagstitel är av förhållandena påkallad. Med hänsyn till

angelägenheten av att i möjligaste mån begränsa utgifterna torde emellertid

ökningen för år 1918 böra begränsas till 9,250 kronor. Det ordinarie

medelsbehovet skulle följaktligen uppgå till 48,000 kronor.

Sammanfattning.

Sammanfattas de ändringar, som jag under de särskilda anslagstitlarna

förordat, bliver resultatet följande:

Titel I

nu

kr. 295,000: •— ökas med kr.

45,000: —

till

kr. 340,000

—

Titel IX

»

» 190,000: — ->

»

80,300: —

)»

» 270,300

—

Titel III

»

» 1,721,000:— »

»

914,500: —

»

.. 2.635,500

—

Titel IY

»

» 267,000: - »

»

28,000: —

»

» 295,000

—

Titel V

»

» 33,000: — » »

»

1,100: -

»

» 34,100

—

Titel VI

»

» 80,000: — upptages oförändrad —

»

» 80,000

—

Titel VII

»>

» 54,100: — »

»

—

»

» 54,100

—

Titel VIII

»

» 30,000: — ökas med

kr.

3,000: —

))

» 33,000

—

Titel IX

»

» 38,750: — »

»

9,250: —

))

» 48,000

—

Anslaget,

nu kr. 2,708,850

— ökas med kr.

1,081,150: — till kr. 3,790,000: -

Det ordinarie anslagsbehovet för år 1918 skulle alltså uppgå till

3,790,000 kronor. Enligt arméförvaltningens beräkning skulle detsamma

utgöra 4,141,476 kronor. De av mig föreslagna minskningarna uppgå

således till sammanlagt 351,476 kronor.

Då de högst avsevärda prisstegringar, som efter krigets utbrott inträtt

å materiaher av olika slag, med all sannolikhet torde komma att

göra sig gällande jämväl under år 1918, torde det, med hänsyn

till anslagets natur av fast anslag, vara nödvändigt att, på sätt

arméförvaltningen föreslagit, för mötande av de utav dyrtiden förorsakade

ökade utgifterna beräkna ett visst belopp för det ordinarie au
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113

37

slagets förstärkning. Huru mycket som för ändamålet kan komma att

erfordras, är av helt naturliga skäl icke möjligt att med någon som

helst säkerhet angiva. Under förutsättning att nuvarande priser komma

att under år 1918 fortfara, har arméförvaltningen beräknat ett dyrtidstillägg

av 3,040,300 kronor. Ett tilläggsanslag av denna storlek anser

jag mig emellertid med hänsyn till andra oundgängliga statsutgifter icke

kunna tillstyrka. På grund av särskilt den starka stegringen av kostnaden

för tillverkning av handvapensammunition torde förstärkningsanslaget

dock ej kunna sättas lägre än 2,000,000 kronor. För bestridande

av utgifterna under ordinarie vapenanslaget under år 1918 skulle

således bliva tillgängliga (3,790,000 + 2,000,000=) 5,790,000 kronor

eller 2,481,150 kronor mera än riksdagen anvisat för innevarande år.

Förenämnda belopp, 2,000,000 kronor, torde i likhet med övriga av

riksdagen i årets statsverksproposition äskade förstärkningsanslag böra

anvisas å extra stat.

Såsom förut nämnts, har för bestridande av medelsbehovet under

ordinarie vapenanslaget i årets statsverksproposition beräknats ett belopp

av 5,000,000 kronor. Enligt det av mig förordade förslaget skulle emellertid

medelsbehovet uppgå till 5,790,000 kronor. Överskjutande 790,000

kronor torde intill ett belopp av 500,000 kronor kunna täckas av de

1,500,000 kronor, som, enligt vad chefen för finansdepartementet uti sitt

till statsrådsprotokollet den 9 innevarande månad vid anmälan av frågan

om vissa ändringar i stämpelförordningen avgivna yttrande anfört, ansetts

böra reserveras för mötande av stegrade utgiftskrav under de olika huvudtitlarna.

För täckande av återstående 290,000 kronor torde efter de av

riksdagen vidtagna nedsättningarna av vissa av Kungl. Maj:t under huvudtiteln

äskade anslag medel finnas tillgängliga.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, det

täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

dels öka det å riksstatens fjärde huvudtitel upptagna ordinarie

reservationsanslaget till arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel

samt artilleriets övningar och materiel,

kronor 2,708,850: —

» 1,081,150: —

kronor 3,790,000: —

dels och till förstärkning av samma anslag å extra stat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag av högst 2,000,000 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 95 käft. (Nr 113.)

nu...

med

till...

6

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 113.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gustaf v. Schwerin.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1917:121 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts dels i punkt 40 under fjärde huvudtiteln av statsverkspropositionen dels ock i särskild jjroposition gjorda framställning s. 3 i texten