Sök i Ratio Lex

Med''förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

1917-03-20 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:128, Med''förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maji» Nåd. Proposition Nr 128.

1

Sr 128.

Kung]. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med''förslag till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen

den 6 november 1908 angående en särskild

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper; given

Stockholms slott den 20 mars 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

bnansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga närlagda förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 §

1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 105 höft. (Nr 128.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 128.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 inom. i förordningen

den 6 november 1908 angående eu särskild stämpelavgift vid

köp och byte av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

skall erhålla följande ändrade lydelse:

3 §*

1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan

annorlunda stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp,

nämligen: . .

a) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 60

öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens

sammanlagda värde icke överstiger 200 kronor, och därutöver

60 öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor,

b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas

sammanlagda värde ej överstiger 200 kronor, och därutöver 10 öre för

varje påbörjat belopp av 200 kronor,

dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet

avslutas icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan

skall förses,

c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med

stämpel av 30 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens

eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 200 kronor,

och därutöver 30 öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor, samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 128.

d) vid köp liv obligationer med stämpel av 5 öre, då de överlåtna

obligationernas sammanlagda värde ej överstiger 200 kronor, och därutöver

5 öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor.

Ävenledes skall, där ej nedan- annorlunda stadgas, avräkningsnota

vid byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30

öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,

ej överstiger 200 kronor, och därutöver 30 öre för varje påbörjat

belopp av 200 kronor, samt

f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 §

4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 200 kronor, och

därutöver 5 öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor.

Med fondhandlare förstås i denna förordning solidariskt bankbolag,

bankaktiebolag och fondmäklare ävensom annan, som driver sådan rörelse

med fondpapper, att han på grund därav är pliktig föra handelsböcker.

Denna förordning träder i kraft å dag, som Konungen bestämmer,

och gäller till dag, som jämväl av Konungen bestämmes, dock ej längre

än till den 1 april 1918.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 128.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens hen- statsministern Hammarskjöld.

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis.

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde härefter

:

Inför Eders Kungl. Maj:t får jag härmed anmäla ett förslag till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6

november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper, avsett att föreläggas innevarande riksdag. Förslaget innebär

en fördubbling av den nu vid köp och byte av aktier, lotter, andelsbevis

och delaktighetsbevis utgående fondstämpeln. Förhöjningen är

avsedd att snarast möjligt träda i kraft, men är till sin giltighetstid

begränsad till den 1 april nästa år. Innan jag går att framlägga de

skäl, som föranlett mig föreslå denna förhöjning, anhåller jag att i

korthet få redogöra för de huvudsakliga grunder, efter vilka hittills

ifrågavarande särskilda stämpelavgift i vårt land varit anordnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.iti Nåd. Proposition Nr 128. •">

Deu särskilda 1‘ondstämpelskatten infördes i Sverige år 1908. 1 den

proposition med förslag till förordning i ämnet, som avläts till samma

års riksdag, uttalade sig föredragande departementschefen om de riktlinjer,

efter vilka skatten borde anordnas, samt de skattesatser, som i

enlighet härmed borde uppställas. Fondstämpeln vore enligt hans mening

rätteligen att betrakta som en kapitalomsättningsskatt och såsom

sådan avsedd att träffa kapitalet, när detta sökte sin placering eller

omplacering. 1 olikhet mot förmögenhetsskatten, som vore avsedd att

träffa den verkliga skatteförmågan hos individen, vore fondstämpeln såsom

en kapitalomsättningsskatt att förlikna vid en objektsskatt, träffande

kapitalet, när detta så att säga visade sig och Höte till ytan, vadan bär

kapitalets egen inneboende skattekraft toges i anspråk. Riksdagen hade

i tidigare uttalanden i ämnet såsom det huvudsakliga syftet med den

ifrågavarande skatten angivit att träffa de vanligen förekommande s. k.

aktieaffärerna; härifrån ville dock departementschefen uttala eu i viss

mån avvikande mening. Visserligen torde en skatt av det slag, varom

här vore fråga, komma att till eu viss grad lägga hämsko på de i våra

dagar alltför talrikt förekommande, rent spekulativa affärerna i aktier.

En sådan verkan av skatten kunde ock i sin mån tala för dess införande.

Givet vore dock, att skatten skulle träffa icke blott rena spekulationsaffärer

utan även, och under normala ekonomiska förhållanden framför

allt, fullt legitima transaktioner, och då dessa med varje dag som ginge

intoge ett allt betydelsefullare rum i det ekonomiska livet, kunde den

bärande grunden för en särskild skatt å sådana transaktioner icke vara

annan än kravet på ökade skattekällor och skattebördornas jämna fördelning.

Från dessa synpunkter sedd, kunde frågan om införande av

stämpelplikt vid överlåtelse av fondpapper icke lämpligen bedömas fristående

för sig; utan borde eu dylik stämpelplikt betraktas som ett led

i den skattskyldighet med avseende ä det rörliga kapitalet, som redan

gjordes gällande eller eljest kunde anses påkallad.

. Med utgångspunkt från dessa huvudgrunder för fondstämpeln föreslog

departementschefen skattesatser å omsättningen av fondpapperen

till belopp överensstämmande med dem, som nu äro gällande i fråga

om aktier och banklotter, men beträffande obligationer något högre än

de för närvarande utgående.

Riksdagen, som i allt väsentligt anslöt sig till propositionen, fann

sig emellertid böra vidtaga en jämkning av skattesatserna nedåt. Fn

skatt av ifrågavarande natur måste enligt riksdagens mening i viss mån

verka hämmande på den allmänna rörelsen. Då transaktioner av ifrågavarande

slag med varje dag intoge ett allt betydelsefullare rum i det

1908 ire

riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1913 års

riksdag.

t> Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 128.

ekonomiska livet, måste ock en åtgärd, som verkade såsom hämsko på

denna rörelsegren, mer eller mindre ofördelaktigt återverka på andra

grenar av näringslivet. Om redan på grund av nu angivna förhållanden

synnerlig försiktighet vid bestämmandet av skattens belopp borde

iakttagas, manade skattens nyhet och dess natur ännu mer därtill.

Skatten vore ju av beskaffenhet att icke enbart beröra vissa i sin verksamhet

mera kontrollerbara näringsidkare utan jämväl och helt säkert i

växande utsträckning den kapitalplacerande liksom ock den spekulerande

allmänheten. Då försöken att undgå skattskyldighet till staten stode i

visst förhållande till skattebördans storlek och, oavsett skattebeloppet,

ny eller ökad skattskyldighet i allmänhet innebure en lockelse till kringgående

av skattebestämmelserna, borde under alla förhållanden skattesatserna

i förevarande fall till en början hållas så pass låga, att desamma

icke alltför mycket verkade hämmande på rörelsen och ej heller frestade

till mer eller mindre illojala försök att undgå skattskyldigheten. Med hänvisning

härtill nedsatte riksdagen skattesatserna vid köp eller byte av

aktier och banklotter med en tredjedel av de i propositionen föreslagna

belopp och vid köp eller byte av obligationer med hälften av samma

belopp. Skatten bestämdes i enlighet härmed i förordningen till 1 pro

mille vid direkta försäljningar av aktier och banklotter samt till 0.5 pro

rnille vid direkta försäljningar av obligationer, vid byte till hälften av

dessa skattesatser.

Nämnda skattesatser blevo sedermera gällande till år 1913, då

riksdagen i anledning av väckt motion (av herr Christiernson i andra

kammaren) för sin del beslöt höja de vid köp och byte av aktier och

banklotter utgående fondstämpelavgifter till av Kungl. Maj:t år 1908

föreslagna belopp, ett beslut, som ock av Kungl. Maj:t sanktionerades.

1 den motion, som föranledde denna förändring, hade yrkats femdubbel

höjning av dittills vid köp och byte av aktier och banklotter utgående

stämpelsatser i syfte främst att därmed hämma osund spekulation.

När riksdagen gick att yttra sig över detta förslag med avseende å

detta dess huvudsyfte och från de båda synpunkterna, statens intresse

att å ena sidan förebygga spekulationens avarter och å andra sidan

medgiva tillfälle till en sund spekulation, konstaterade riksdagen först,

vad angick stämpelavgiften vid aktieöverlåtelser, hurusom såväl för Kungl.

Majrt som för riksdagen det främsta målet med dess införande varit

avsikten att bereda staten en ny inkomstkälla och jämnare fördela skattebördorna.

Emellertid kunde fastslås, att den nya stämpelavgiften icke

märkbart vare sig förmått hämma spekulationen i dess osunda former

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 128. 7

eller utövat något menligt inflytande på deri legitima spekulationen.

Skulle eu höjning nu vidtagas av den storlek, motionären yrkat, vore

det dock att befara, att densamma skulle medföra avsevärda vådor för

näringslivet, i den mån dess sunda utveckling vore beroende av kapitalets

tillgänglighet för industriella företag och av en sund aktiehandel,

utan att å andra sidan erbjuda något effektivt medel att bekämpa de

former av spekulation, vilkas motverkande vore motionens huvudsyfte.

Riksdagen hade därför icke kunnat ansluta sig till motionen i denna

utsträckning.

Emellertid vore syftet med motionen även ett annat än det nu

angivna, nämligen statskassans tillgodoseende. Även från denna synpunkt

vore en så stor höjning som den ifrågasatta icke ägnad att antagas.

Man hade därvid att räkna med den hämmande inverkan på

aktiehaudeln, som en för högt uppdriven stämpel säkerligen måste medföra.

Den i motionen föreslagna höjningen komme helt visst icke att

ens tillnärmelsevis i proportion bereda statsverket ökning i inkomsten

av stämpelmedlen.

Om iämväl från denna synpunkt näringspolitiska skäl talade mot

den föreslagna höjningen, hade dock riksdagen icke velat underlåta att

se till, huruvida icke en mindre höjning av då utgående fondstämpel

kunde anses påkallad. Efter att hava erinrat om de skäl, som år 1908

föranlett riksdagen att nedsätta de av Kungl. Maj:t då föreslagna stämpelsatserna,

samt därom, att sedan skatten tillämpats i fyra år, några

menliga inverkningar av densamma å aktiehandeln icke kunnat förmärkas,

faun riksdagen nu tiden vara inne att genom en mindre höjningav

skattesatsen vid överlåtelse av aktier tillföra staten en något ökad

inkomst av ifrågavarande stämpelskatt.

Utgående från de huvudgrunder, efter vilka fondstämpelskatten i

sin nuvarande gestaltning sålunda kan anses vara anordnad, beredande

av ökade medel till statskassan och skattebördornas jämna fördelning,

har jag ansett mig böra till förnyad prövning upptaga frågan om en

revision av ifrågavarande stämpelskatt. I skrivelse den 8 november

1916 har jag i sådant syfte anmodat de för utarbetande av förslag till

börslagstiftning in. in. tillkallade sakkunniga att inkomma med förslagtill

höjning av stämpelavgiften vid köp och byte av fondpapper. Den

27 december 1916 hava de sakkunniga till mig avgivit yttrande i ämnet,

vilket jag nu anhåller att något få beröra.

Efter att hava erinrat om de riktlinjer, som för denna stämpelskatts

anordnande i vårt land hittills varit uppdragna, yttra de sakkunnige:
-

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 128.

»Enligt de sakkunnigas åsikt råder intet tvivel därom, att osund spekulation

icke kan medels omsättningsskatt stävjas, utan att densamma göres sä hög, att

samtidigt kapitalplaceringen i aktier i allt för hög grad motverkas och varje sund

spekulation sä gott som omöjliggöres. De vinstmöjligheter, med vilka spekulanterna

på vår'' fondmarknad under hausseperioder räkna, äro nämligen i regel så avsevärda,

att med all sannolikhet även en större höjning än den av herr Christiernson i hans

merberörda motion föreslagna icke skulle i någon högre grad verka hämmande på

hörsspelet. Men däremot skulle även en mindre höjning, om den vore avsedd att

bliva för framtiden bestående, enligt vår åsikt kunna bliva till väsentligt hinder för

kapitalplaceringen och den sunda spekulationen. Och särskilt skulle detta bliva

förhållandet i tider av depression å fondmarknaden, då ett ingripande av kapitalstarka

krafter i ändamål att mildra depressionens verkningar är ur de flesta synpunkter

i hög grad önskvärt.

Om sålunda de sakkunnige på nu anförda grunder icke kunna tillstyrka

någon varaktig höjning av fondstämpeln, anse emellertid de sakkunniga, att någon

befogad invändning icke kan göras mot att under nu rådande goda konjunkturer

och våldsamma spekulation fondpappersomsättningen underkastas en tillfällig skatteförhöjning.

Sedd ur denna synpunkt blir stämpeln uteslutande ett medel att förskaffa

staten eu särskilt under nuvarande tid välbehövlig inkomstökning. Och någon

tvekan att på så sätt beskatta en spekulation av den art, som speciellt under senare

delen av innevarande är rått å vår fondmarknad, lärer icke kunna råda. De sakkunniga

vilja emellertid betona, att höjningen av stämpeln, vilken bör tråda i kraft

så snart ske kan, bör, såsom ock skett i Danmark, göras provisorisk. Efter den

hausseperiod, vilken fondmarknaden nu genomlever, torde med all sannolikhet följa

en depressionsperiod, då alla faktorer, som kunna verka såsom ett hinder för

marknadens stödjande från kapitalets sida, höra så vitt möjligt bortelimineras.

Lämpligast torde vara att skattehöjningen beviljas allenast för år 1917 och så lång

tid av år 1918, att riksdagen kan bli i tillfälle att pröva förnyat förslag i ämnet.

Beträffande förhöjningens omfattning hemställa vi, att densamma för aktier

och banklotter icke må överstiga 100 procent av nuvarande belopp eller 3 kronor

per 1,000 kronor av köpeskillingen samt att förhöjningen icke må träffa överlåtelse

av obligationer. Omsättningen i sistberörda slag av värdepapper synes nämligen

icke böra betungas med högre avgift än nu är förhållandet, i synnerhet som eu

förhöjd stämpelavgift för obligationer icke skulle för staten medföra någon avsevärd

inkomstökning. — Någon ändring av vad 1908 års förordning i övrigt innehåller

synes icke böra företagas.»

t

Till vad de sakkunniga sålunda yttrat har jag ansett mig kunna

giva min anslutning. Jag föreslår alltså en fördubbling- av stämpelavgiften

å fondomsättningen av aktier samt därmed likställda fondpapper och

hemställer, att denna erhåller allenast provisorisk giltighet. En höjningunder

nuvarande förhållanden av denna omsättningsskatt synes mig vara

ett naturligt fullföljande av de syften, för vilka fondstämpeln, enligt vad

ovan angivits, är avsedd: att utgöra ett medel att tillföra statskassan

behövliga inkomster och i sin mån bidraga till skattebördornas utjämnande.

Med hänsyn till fondbörsomsättningens, av de sakkunniga be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 128.

tonade, betydelse att vid depressions perioder tillföra marknaden, erforderligt

kapital och inför möjligheten av en förändring i nu rådande konjunkturer

i nedåtgående riktning finner jag, i likhet med de sakkunniga,

förhöjningen böra göras provisorisk. Lämpligast torde det härvid vara

att lägga i Kungl. Maj:ts hand att bestämma såväl när höjningen skall

träda i kraft — vilket, om förhållandena på förevarande område icke

undergå förändring i nyss angiven riktning, torde ske snarast möjligt —

som ock när den skall sättas ur tillämpning. Under inga omständigheter

synes dess giltighet emellertid nu böra bestämmas längre än till

den 1 april 1918. Skulle förhållandena då visa sig vara i det hela oförändrade,

lära statsmakterna få anledning att upptaga frågan om dess

fortsatta bestånd. Någon förhöjning av fondstämpeln vid köp och byte

av obligationer anser jag lika med de sakkunniga icke påkallad.

I fråga om beräkningen av de inkomster, en sålunda förhöjd skatt

kan antagas komma att tillföra statsverket, anföra de sakkunniga:

»Att ens tillnärmelsevis beräkna, vad skatten skall med förhöjt belopp kunna

giva i inkomst för år 1917, låter sig icke göra. Och än mindre är detta möjligt

för år 1918, då förhållandena kunna hava blivit sådana, att en återgång till de nuvarande

stänlpelsatserna befimies önskvärd. Då emellertid det gångna året tillfört

fondmarknaden ett väsentligen ökat material samt då det förhöjda värdet på en

betydande del av detta material rent automatiskt medfört en ökning av den totala

stämpelförsäljningssumman, torde det kunna antagas, att stämpeln under år 1917

skall väsentligen överstiga det belopp, vartill den beräknats i staten för samma år,

samt att den för år 1918 icke skall understiga detta belopp.»

* Såsom de sakkunniga anfört, möter en sådan beräkning stora

svårigheter. Jag erinrar härvid om, att statskontoret i sin beräkning

över statsverkets inkomster för år 1916 upptagit fondstämpelskatten

till en och en halv miljon kronor, för innevarande år till samma belopp

och för 1918 till tre miljoner. Faktiskt har för förstnämnda år skatten

tillfört statsverket 4,260,820 kronor 70 öre.

I sina beräkningar har statskontoret utgått frän att någon anledning

icke funnes att antaga en tillbakagång efter kriget i den livlighet,

som senare tid rått å fondpappersomsättningens område, varför också

med utgångspunkt från det belopp, skatten lämnat under de tre första

kvartalen av år 1916, beloppet för år 1918 ansetts icke böra sättas

lägre än tre miljoner kronor. Denna siffra, med vilken fondstämpelmedlen

ingå i de för nämnda år beräknade stämpelmedlen, kommer måhända,

därest statskontorets angivna antagande håller streck, att visa sig vara

alltför försiktigt beräknad. Den föreslagna höjningen skulle alltså, därest

densamma enligt mitt förslag till en början blott skulle avse de tre

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 105 häft. (Nr 128.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 128.

första månaderna av år 1918, kunna antagas under dessa månader inbringa

ytterligare minst en fjärdedel av sistnämnda belopp, då aktiehandeln

härvid lärer vara den huvudsakligen utslagsgivande. Emellertid

torde det vara säkrast att åtminstone ännu ej fastslå en sålunda beräknad

höjning; jag har därför ej heller ansett mig nu böra framställa

förslag att taga den i betraktande vid inkomstberäkningen för år 1918.

Vad angår det nu löpande året torde däremot höjningen med större visshet

kunna antagas göra sig gällande, därest förhållandena få fortfara

utan alltför starka rubbningar.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det förslagtill

förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den

6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper, som han i anslutning till det nu anförda låtit inom

finansdepartementet upprätta, hemställde han, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att antaga berörda förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj it Konungen

förordna, att proposition i ämnet skulle till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher. •

STOCKHOLM, 1SAAO MARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1917:16 Betänkande, i anledning av dels ICungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angåen s. 1 i texten