Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

39 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 39 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:13, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

1

Nr 13.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning

av vissa kronoegendomar och upplåtande av

lägenheter från sådana egendomar; given Stockholms

slott den 8 december 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

l:o

dels att från kronolägenheten Vadstena kronoäng inom Vadstena

stads område må till Vadstena andelsmejeriförening u. p. a. försäljas för

att sammanslås med lägenheten Vättersäng den å G. V. Miintzings i

statsrådsprotokollet omförmälda karta med litt. K betecknade tomten med

det område,- som angivits i J. Grenholms i samma protokoll omnämnda

beskrivning, mot en köpeskilling av 730 kronor samt under villkor i

övrigt, att köpeskillingen vid tillträdet kontant inbetalas till Kungl.

Maj:ts befallningshavande i länet och att köparen ensam ansvarar för

alla med tomtens avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;

dels ock att tomterna litt. B, C, D, E, F, G, H, I och L å samma

karta må var för sig med det i förenämnda beskrivning upptagna område

från samma kronolägenhet upplåtas enligt .gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

2:o

att ett i statsrådsprotokollet omförmält område om 1.5 6 5 hektar må

från förra militiebostället 1 mantal Spånarp nr 1 jämte Labbeliden nr 1, ett

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 12 käft. (Nr 13.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

torp, i Vrigstads. socken av Jönköpings län upplåtas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar med hembudsrätt

för innehavaren av den angränsande lägenheten Fredriksberg;

3:o

att torpen Fröjden och Hörnet samt lägenheten Bygget må var

för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från förra militiebostället

3A mantal Tornaryd nr 1 i Bankeryds socken av Jönköpings län

upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med förbehåll beträffande hus och utfartsväg på

sätt av uppskattningsmännen ifrågasatts och med förklarande, att i försäljningen

av torpet Fröjden ej ingår någon del av egendomens vattenrätt

i Dummeån;

4:o

dels att sex med litt. B, C, D, E, F och G betecknade lägenheter

må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från förra

militiebostället 3/s mantal Grantinge nr 9 i Stoby socken av Kristianstads

län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar;

dels ock att den till samma egendom hörande lägenheten litt. H

må med i samma protokoll angivet område försäljas å offentlig auktion

under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;

5:o

att de till förra militiebostället 3/4 mantal Bröda nr 1 i Allerums

socken av Malmöhus län hörande västra och östra mosskiftena samt

skiftet vid Kattarp må vart för sig med i statsrådsprotokollet angivet

område från egendomen upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

6:o

att, sedan förra hospitalslägenheten Hardeberga nr 18, en äng, i

Hardeberga socken av Malmöhus län uppdelats i tre lägenheter, bestående

en av jordlotten nr 1, en av jordlotterna nr 2 och 3 och en

av jordlotterna nr 4 och 5, dessa lägenheter må var för sig med i stats
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 13.

rådsprotokollet angivet område upplåtas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

7:o

att, utan hinder av riksdagens år 1909 fattade beslut, de till förra

militiebostället 69/ieo mantal Bjuv nr 3 i Bjuvs socken av Malmöhus län

börande lotterna nr 2 och 3 av ägofiguren nr 123 a å eu i statsrådsprotokollet

omförmäld karta må till Bjuvs kommun försäljas för en köpeskilling

av 1,810 kronor att vid tillträdet kontant inbetalas till Kungl.

Maj:ts befallningshavande i länet samt med skyldighet för kommunen

att ensam gälda de med områdets avskiljande och lagfart å fånget

förenade kostnader samt att, i den mån från kronans sida påfordras,

bekosta hägnad i gränsen mot kronoegendomens övriga mark;

8:o

att, utan hinder av riksdagens år 1910 fattade beslut, de till förra

militiebostället 1 Vie mantal Hörby nr 7, 9, 14, 20 och 22 i Hörby socken

av Malmöhus län hörande ägofigurerna nr 150, 151 och 152 å den i

statsrådsprotokollet omförmälda karta må enligt gällande grunder lör

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar upplåtas fördelade

i elva lägenheter, var och en med av domänstyrelsen tillstyrkt

område, samt med skyldighet för innehavare av var och en av lägenheterna

litt. B, C, F, H, I + P och K + Q att till utfartsväg upplåta

lägenheten tillagt område av ägofigurerna m och n, dock att lägenheterna

litt. A—F böra först utbjudas såsom en helhet och endast, därest härvid

antagligt anbud ej erhålles, var för sig;

9:o

att lägenheten Torpet må med i statsrådsprotokollet angivet område

från förra militiebostället 3/i mantal Jäder nr 1 i Mjälldrunga

socken av Ålvsborgs län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt för lägenhetens

innehavare till fri utfartsväg över stamhemmanet;

10:o

att lägenheterna Kyrkängen, Karlsro och Nordtorpet må var för

sig med i statsrådsprotokollet angivet område från förra militiebostället

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Va mantal Solberga nr 1 Drängegård med Va mantal Solberga nr 2 Skattegård

i Solberga socken av Ålvsborgs län upplåtas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt

för innehavare av lägenheten Nordtorpet till fri utfartsväg över stamhemmanet;
-

ll:o

att lägenheterna Björnholmen litt. B, Björnholmen litt. C, D och

E, Holmen samt Hökviken med Ängen må var för sig med i statsrådsprotokollet

angivet område från förra häradshövdingbostället SU mantal

Svansjö nr 1 i Torestorps socken av Ålvsborgs län upplåtas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

med förbehåll om rätt för kronan att fritt använda de å

lägenheterna Björnholmen litt. B, Björnholmen litt. C, D och E samt

Hökviken med Ängen befintliga vägar;

12:o

att förra militieboställslägenheten Stora Bro kvarn i Ullervads

socken av Skaraborgs län må försäljas på offentlig auktion under de i

brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;

13:o

dels att de till förra militiebostället Vs mantal Törsatorp nr 1 i

Locketorps socken av Skaraborgs län hörande tre lägenheterna Karlstorp,

C. J. Lundells lägenhet och den ägofigurerna nr 222—234 omfattande

lägenheten må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område

upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med rätt för snickaren Alfred Jonsson i Myreberg

att erhålla hembud å sistnämnda lägenhet;

dels ock att det område av samma hemman, som å kartan däröver

omfattar ägofigurerna nr 27, 37—39 samt i statsrådsprotokollet angiven

del av den med nr 36 betecknade kanalen, må gemensamt med den

del av förra militiebostället Vs mantal Björstorp nr 1 i samma socken

och län, som omfattar ägofigurerna 1—11 och 13—63, sedan sistnämnda

ägolott blivit genom ägostyckning frånskild, försäljas å offentlig auktion

under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor; samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

5

14:o

att, sedan förra länsmansbostället 1 mantal Kullarbo nr 3 i öster

Våla socken av Västmanlands län blivit genom ägostyckning delat i sex

lotter i överensstämmelse med uppskattningsmännens förslag,

dels lotterna litt. A, E, F och G försäljas å offentlig auktion enligt

de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor, med förbehåll vid försäljningen

av lotten litt. A att de till densamma lagda områdena litt.

b, c och d säljas allenast med den rätt kronan till dem må äga;

dels och lotterna litt. B och C—D upplåtas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med förbehåll

vid upplåtelsen av lotten litt. C—D att det till denna lott lagda

området litt. a upplåtes allenast med den rätt kronan må äga till detsamma.

De till dessa ärenden hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver

riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

december 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anhöll att få

underställa Kungl. Maj:ts prövning åtskilliga ärenden angående försäljning

av kronoegendomar eller upplåtande av lägenheter från dylika

egendomar, vilka ärenden syntes böra föranleda framställning till riksdagen,

samt anförde härom föjande:

l:o.

[1.] När arrendeuppskattning under sommaren år 1910 skedde å den

Vadstena då till den 14 mars 1913 utarrenderade kronolägenheten Vadstena kronoöstergötiands

äng i S:t Pers socken och Dals härad av Östergötlands län, anmälde

sig såväl Vadstena andelsmejeriförening u. p. a. som åtskilliga enskilda

personer till erhållande av upplåtelse av vissa områden av kronoängen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Kung]. Maj:t beslöt emellertid den 12 maj 1911, att egendomen skulle

vid arrendeperiodens slut bibehållas i kronans ägo och ånyo utarrenderas

för tio år. Sådan utarrendering har därefter skett till den 14 mars 1923

mot ett årligt arrende av 725 kronor. Egendomen är belägen alldeles

invid Vadstena järnvägsstation samt innehåller en areal av 8.621 hektar,

därav 7.1 n hektar tomter och åker, 1.4 3 6 hektar äng och odlingsmark

samt 0.0 7 4 hektar impediment. 1 denna areal ingå icke ett till Fågelsta

—Vadstena—Ödeshögs järnväg hörande område och förenämnda andelsmejeriförenings

nuvarande lägenhet Vättersäng, vilka redan avsöndrats

från egendomen.

I särskilda till Kungl. Maj:t under år 1912 ingivna ansökningar

gjordes därefter förnyade framställningar om lägenhetsupplåtelser från

egendomen. Omförmälda mejeriförening anhöll sålunda att få köpa ett

intill föreningens nuvarande lägenhet gränsande område om 0.13 68

hektar, benämnd Vättersäng nr 3. Därjämte anhöllo stationskarlen C. J.

Wärn och fem andra vid järnvägen anställda personer att få inköpa var

sin tomt till eget hem.

Egendomens arrendator förklarade sig villig att för sin del medgiva

dessa upplåtelser mot vederlag av fyra procent årlig ränta å områdets

saluvärde, 3,000 kronor per hektar, att gottgöras honom medelst

avdrag å arrendet. Därest icke hela det söder om Fågelsta—Vadstena—

Ödeshögs järnväg liggande området komme att försäljas, förbehölle han

sig arrende- och brukningsrätt till det överblivna området, om detta

vore så stort, att han ansåge sig kunna med fördel bruka detsamma.

Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande och domänstyrelsen avgivit

yttranden, blevo dessa ärenden vilande hos Kungl. Maj:t, enär

fråga uppkommit om införlivning med Vadstena stad av ifrågavarande

kronoäng och utläggande av stadsplan å densamma. Den 24 juli 1914

förordnade Kungl. Maj:t, att de områden, däribland nu ifrågavarande

kronoäng, som innefattades i en av arkitekten P. Hallman uppgjord

stadsplan och då voro belägna i S:t Pers socken, skulle från och med

år 1915 införlivas med staden adstena i Vadministrativt, kommunalt,

ecklesiastikt samt, så vitt dessa områden ej redan förut i judiciellt hänseende

tillhörde staden, jämväl i judiciellt avseende. Tillika fastställdes

Hallmans förslag till stadsplan. Med anledning härav blevo nu ifrågavarande

bägge ärenden den 9 oktober 1914 återremitterade till domänstyrelsen.

I infordrade yttranden hava stadsfullmäktige och magistraten i

Vadstena tillstyrkt upplåtelserna, såvitt de avse styckning av kronoängens

område söder om järnvägen, under förutsättning att tomtgrän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 13.

serna förläggas så, att de icke rubba stadsplanens indelning i gator och

byggnadskvarter.

Domänintendenten bar avstyrkt Wärns m. fl. ansökning under anförande

att upplåtelser av bostadslägenheter enligt kungörelsen den 17

oktober 1913 endast kunde ske vid ny arrendeperiod. Däremot har han

tillstyrkt mejeriföreningens ansökning.

Arrendatorn har åberopat vad han förut anfört.

Byggnadsnämnden i Vadstena har överlämnat en kartskiss, utvisande

i gröna beteckningar hur den tänkt sig tomtförläggningen, så

att denna icke komme att rubba byggnadskvarter och gator enligt den

fastställda planen.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har beträffande Wärns och hans

medsökandes framställning anfört, att ehuru upplåtelser av bostads- och

andra lägenheter från kronodomäner icke i allmänhet plägade medgivas

under löpande arrendeperiod för andra ändamål än sådana, som kunde

betecknas såsom allmännyttiga, Kungl. Maj:ts befallningshavande likväl

med hänsyn till de i detta fall föreliggande omständigheter tillstyrkte

sagda framställning. Jämväl mejeriföreningens ansökning har tillstyrkts,

enär upplåtelsen syntes skola för orten medföra synnerligen stort gagn.

Domänstyrelsen har därefter föranstaltat om saluvärdering å det

till styckning och försäljning ifrågasatta området, vilken förrättning hölls

den 12 juli 1915. Till ledning för förrättningen användes en av kommissionslantmätaren

G. V. Mimtzing år 1910 upprättad karta. Uppskattningsmännen

föreslogo områdets styckning i tio lägenheter med

nedan angivna arealer och saluvärden:

Litt.

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Litt.

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

B ...........................

0 1335

400

G ...........

0.17 4 0

695

C ...........................

0.1865

410

H .........

0.1885

850

D ...........................

0.1465

I ............

0.2010

905

E ...........................

0.1560

K

0.162 5

730

F ...........................

0.1415

495

L ........................

0.2 4 40

380

Området för dessa tio lägenheter utgöres av åker, med undantag

av en mindre del av lägenheten litt. L, som utgöres av äng. Värdena

äro för åkern beräknade till 30 å 45 öre per kvadratmeter, dock att

den i lägenheten litt. L ingående åkern upptagits blott efter 20 öre,

samt för ängen till 10 öre per kvadratmeter. Lägenheterna finnas

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

närmare angivna i en av extra lantmätaren John Grenliolm den 25

november 1915 upprättad beskrivning.

Sedan arrendator! av den närbelägna kronoegendomen KungsStarby,

K. G. Hedmark i en inkommen skrift gjort vissa erinringar mot

kronoängens styckning till bostadslägenheter, vilket enligt hans förmenande

skulle medföra olägenheter för den av honom arrenderade egendomen,

hava dessa erinringar bemötts i en skrift av Wärn och två av

dennes medsökande, vilka förklarat sig vidhålla sin ansökning. De tre

övriga av Wärns medsökande hava däremot av olika anledningar dragit

sig tillbaka.

Byggnadsnämnden i^Vadstena har den 7 juni 1916 förklarat sig

icke hava något att erinra mot Grenholms förslag till tomtläggning,

under förutsättning att lägenheten litt. K, vilken var avsedd att upplåtas

till mejeriföreningen, sammansloges med nuvarande lägenheten

Vättersäng till en fastighet.

Domänintendenten har, under framhållande att någon hembudsrätt

eller annan företrädesrätt icke kunde tillerkännas Wärn och hans medsökande,

förordat, att, ifall egnahemslägeuheter skulle upplåtas å området,

detta måtte ske i vanlig ordning, varvid antagligen flera spekulanter

skulle anmäla sig.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har ansett Hedmarks erinringar

icke vara av beskaffenhet att böra utgöra hinder för den ifrågasatta

tomtförsäljningen samt, under framhållande att arrendatorn av kronoängen

redan lämnat sitt medgivande till upplåtelserna under nu löpande

arrendeperiod, vidhållit sitt förut avgivna yttrande.

Jämväl domän styrelsen har tillstyrkt upplåtelse såväl av tomten

litt. K till mejeriföreningen som av övriga tomter i vanlig ordning.

Därjämte har styrelsen tillstyrkt, att arrendatorn måtte i mån som tomt

försäljes få nedsättning i därefter förfallande arrendeavgifter med ett

belopp, motsvarande fyra procent å köpeskillingen för tomten, beräknad

efter 3,000 kronor för hektar eller 30 öre för kvadratmeter.

Då arrendatorn av kronoängen medgivit, att nu ifrågavarande område

må redan under löpande arrendeperiod upplåtas, och den i vederlag

begärda arrendenedsättningen synes skälig samt tomterna nu förlagts så,

att de passa in i stadsplanen, synas mig inga hinder böra möta för

upplåtelserna.

I överensstämmelse med vad domänstyrelsen tillstyrkt får jag därför

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 12 höft. (Nr 13.) 2

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

[2.]

Spånarp nr 1

jämte Labbeliden

nr 1 i

Jönköpings

län.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

dels att från kronolägenheten Vadstena kronoäng

inom Vadstena stads område må till Vadstena

andelsmejeriförening u. p. a. försäljas för att sammanslås

med lägenheten Vättersäng den å G. V. Miintzings

omförmälda karta med litt. K betecknade tomten

med det område, som angivits i J. Grenholms förenämnda

beskrivning, mot en köpeskilling av 730 kronor

samt under villkor i övrigt, att köpeskillingen vid tillträdet

kontant inbetalas till Knngl. Maj:ts befallningshavande

i länet och att köparen ensam ansvarar för

alla med tomtens avskiljande och lagfart å fånget

förenade kostnader;

dels ock att tomterna litt. B, C, D, E, F, G, H,

I och L å samma karta må var för sig med det i

förenämnda beskrivning upptagna område från samma

kronolägenhet upplåtas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

2:o.

Förra militiebostället 1 mantal Spånarp nr 1 jämte Labbeliden nr 1,

ett torp, i Vrigstads socken av Jönköpings län är utarrenderat till den

14 mars 1918 mot ett årligt arrende av 780 kronor. Egendomen, som

är belägen 14 kilometer från Stockaryds järnvägsstation, har en areal

av 378.7 4 7 hektar, därav 0.8 2 9 hektar tomter, 23.04 2 hektar åker,

37.12 7 hektar äng, 315.13 6 hektar betes- och skogsmark samt 2.613

hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att ett i sydvästra delen av

egendomen beläget obebyggt område, omfattande å en av t. f. extra

lantmätaren A. Gyllenbåge år 1915 över egendomen upprättad karta

ägofigurerna nr av 224, 227—230 med en areal av 1.5 6 5 hektar, därav

0.367 hektar åker, 1.108 hektar äng, 0.078 hektar betesmark samt O.o 12

hektar impediment, måtte upplåtas till innehavaren av en till området

gränsande lägenhet Fredriksberg, Anders Johanson, vilken anhållit att

få köpa området för att lägga detsamma till nyssnämnda lägenhet. Området

i fråga har saluvärderats till 375 kronor.

Tillika hava uppskattningsmännen, i likhet med vederbörande jägmästare,

föreslagit, att egendomen i övrigt måtte överlämnas till skogsstatens

förvaltning för att förenas med Akaköps kronopark.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 13.

Kungl. Maj:ts befallning-skavande i länet, t. f. över jägmästaren

i Smålands distrikt och domänstyrelsen hava tillstyrkt uppskattningsmännens

förslag.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Ma;j:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att ovanberörda område om 1.5 6 5 hektar må från

förra militiebostället 1 mantal Spånarp nr 1 jämte

Labbeliden nr 1, ett torp, i Yrigstads socken av Jöfiköpings

län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt för innehavaren av den angränsande

lägenheten Fredriksberg.

3:o.

Förra militiebostället SU mantal Tornaryd nr 1 i Bankeryds socken

av Jönköpings län är utarrenderat till den 14 mars 1918 för 880 kronor

om året. Egendomen är belägen 15 kilometer från Jönköping och 5

kilometer från Bankeryds järnvägsstation samt har en areal av 114.829

hektar, därav 1.42 5 hektar tomt och trädgård, 57.63 5 hektar åker,

1.845 hektar ängs- och odlingsmark, 51.118 hektar betes- och skogsmark

samt 2.8 0 6 hektar impediment.

I Dummeån, som utgör gräns mellan egendomen och den från

egendomen Lindhult i Habo socken av Skaraborgs län avsöndrade lägenheten

Rödjestugan, där kvarn är anlagd, finnes ett mindre vattenfall,

vars värde enligt av vederbörande lantbriiksingenjör gjord beräkning

utgör 2,325 kronor och i vilket egendomen antages hava del till hälften.

Nedanför kvarnen samt mellan denna och egendomens rågång mot

Bosaryd finnes dessutom i ån enligt låntbruksingenjörens uppgift ett

sammanlagt fall av 1 å 1.5 meter, vilket emellertid för närvarande ej

kan skattas till något värde.

Å egendomen finnas torpen Fröjden och Hörnet, vartdera bebyggt

med, förutom hus, som enligt uppgift ägas av egendomens arrendator,

kronan tillhöriga boningshus och ladugård, samt en lägenhet Bygget,

med bostadshus och ladugård tillhöriga innehavaren av lägenheten.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att dessa lägenheter måtte upplåtas

till deras nuvarande innehavare, vilka förklarat sig önska förvärva

desamma för nedan angivna saluvärden.

Enligt uppskattningsmännens förslag skulle torpet Fröjden om
-

[3.]

Tornaryd

nr 1 i Jönköpings

lön.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

fatta å en av extra lantmätaren A. Gyllenbåge år 1915 över egendomen

upprättad karta ägofigurerna nr av 7, 82—101, av 102 och 128

med en areal av tillhopa 7.616 hektar, därav 3.3 3 5 hektar tomt, åker

och trädgård, 0.817 hektar äng, 3.32 9 hektar betes- och skogsmark

samt 0.135 hektar impediment. Torpet har saluvärderats till 2,110

kronor, därav för växande skog 110 kronor.

Torpet Hörnet skulle omfatta å kartan ägofigurerna nr 105 —120

och del av 122 a, med en areal av tillhopa 6.599 hektar, därav 4.491

hektar tomt, åker och trädgård, 0.333 hektar äng, 1.73 7 hektar betesoch

skogsmark samt 0.038 hektar impediment. Torpet har saluvärderats

till 2,860 kronor, därav för växande skog 260 kronor och för åbyggnad

200 kronor.

Lägenheten Bygget skulle omfatta å kartan ägofigurerna nr 35 och 36

med en areal av tillhopa 0.3 8 3 hektar, utgörande åkerjord. Lägenheten

har saluvärderats till 310 kronor.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att förbehåll måtte göras,

att andra än kronans hus ej ingå i försäljningen av torpen. Köparen

av torpet Fröjden borde förbehållas rätt till utfartsväg över huvudgårdens

ägor.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har tillstyrkt uppskattningsmännens

förslag till försäljning av ifrågavarande områden.

Med framhållande av att fråga framdeles kunde uppstå om utnyttjande

av vattenkraften i ån, berörande det mellan kvarndammen å egendomens

mark och Bosaryd befintliga vattenfallet, och att det därför

kunde vara fördelaktigt, att kronan hade i behåll den del av ån, som

enligt uppskattningsmännens förslag skulle tillkomma torpet Fröjden,

jämte därtill hörande strandremsa, samt då lantbruksingenjören ej yttrat

sig i berörda hänseende, har överjägmästaren föreslagit, att ärendet

borde till lan tbruksingenj ören ånyo remitteras för avgivande av yttrande

i nämnda del.

Domänstyrelsen har anfört, att enligt uppskattningsmännens förslag

det i försäljningen av torpet Fröjden ingående område ej omfattar

någon sådan vattenrätt, som överjägmästaren antagit, men att det torde

vara lämpligt, att detta vid försäljningen betonades.

Jag instämmer med domänstyrelsen. Själva kvarnfallet ligger vid

den del av egendomen, som är ämnad att behållas i kronans ägo. Då

det lilla fallet mellan kvarndammen och Bosaryds rågång icke gärna

kan självständigt utnyttjas, torde något förbehåll utöver vad domänstyrelsen

föreslagit icke för dess skull vara erforderligt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att torpen Fröjden och Hörnet samt lägenheten

Bygget må var för sig med ovan angivet område

från förra militiebostället mantal Tornaryd nr 1 i

Bankeryds socken av Jönköpings län upplåtas enligt

gällande grunder för upplåtande av eguahemslägenheter

från kronoegendoinar, med förbehåll beträffande

hus och utfartsväg på sätt av uppskattningsmännen

ifrågasatts och med förklarande, att i försäljningen

av torpet Fröjden ej ingår någon del av egendomens

vattenrätt i Dummeån.

4:o.

Förra militiebostället s/g mantal Grantinge nr 9 i Stoby socken av [4.]

Kristianstads län är utarrenderat till den 14 mars 1918 för 700 kronor Orantinge»r9

om året. Egendomen, som är belägen 1 mil från Hässleholms stad och \ta™

4 kilometer från Attarps järnvägsstation, har sitt område fördelat i fyra

skiften: hemskiftet, ljungskiftet, skogsskiftet och torvskiftet, och innehåller

en sammanlagd areal av 57.730 hektar, därav 29.073 hektar tomt och

åker, 27.157 hektar äng samt 1.50 0 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att följande med innehavarna

tillhöriga hus försedda fem lägenheter, därav de fyra första äro belägna

på ljungskiftet och den femte på skogsskiftet och vilka finnas betecknade

å en av t. f. extra lantmätaren John Grenholm år 1914 upprättad

karta över egendomen med litt. B, C, D, E och G, måtte med

nedan angivna arealer och saluvärden upplåtas till egna hem, nämligen:

litt. B, areal 0.0 5 8 hektar, saluvärde 50 kronor; litt. C, areal 0.3 2 3

hektar, saluvärde 250 kronor; litt. D, areal 0.145 hektar, saluvärde 50

kronor; litt. E, areal 0.16 5 hektar, saluvärde 100 kronor, och litt. G,

areal 7.5 52 hektar, saluvärde 3,170 kronor.

Uppskattningsmännen hava vidare föreslagit, att den del av skogsskiftet,

som icke ingår i litt. G, måtte, då skiftet är långt avlägset från

hemskiftet och till följd därav obekvämt att hava i sambruk med sistnämnda

skifte, uppdelas i två lägenheter, å förenämnda karta betecknade

med litt. F och H, ävensom att litt. F måtte upplåtas såsom eget hem

och att litt. H, vilken lägenhets odlingsbara jord är ringa och av dålig

beskaffenhet, måtte försäljas i enlighet med de i brevet den 29 maj 1874

angivna villkor. Lägenheterna litt. F och H äro obebyggda. Lägen
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

[5.]

Bröda nr 1

i Malmöhus

län.

14 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 13.

heten litt. F har med en areal av 5.0 3 5 hektar saluvärderats till 1,890

kronor och lägenheten litt. H, vars areal är 8.5 8 9 hektar, har åsätta ett

saluvärde av 5,520 kronor, därav 4,905 kronor 40 öre för växande skog.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har tillstyrkt uppskattningsmännens

förslag.

Jämväl domänstyrelsen har efter hörande av vederbörande jägmästare

och överjägmästare tillstyrkt lägenheternas försäljning. Enligt

styrelsens åsikt borde samtliga lägenheter avskiljas genom ägostyckning,

varigenom rätt till nödiga vägar skulle beredas lägenheterna.

Jag instämmer med domänstyrelsen och hemställer sålunda, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att ovannämnda sex med litt. B, C, D, E, F

och G betecknade lägenheter må var för sig med ovan

angivet område från förra militiebostället 3/8 mantal

Grantinge nr 9 i Stoby socken av Kristianstads län

upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar;

dels och att den till samma egendom hörande

lägenheten litt. H må med här ovan angivet område

försäljas å offentlig auktion under de i brevet den 29

maj 1874 stadgade villkor.

5:o.

Förra militiebostället 3/4 mantal Bröda nr 1 i Allerums socken

av Malmöhus län är utarrenderat till den 14 mars 1918 för 1,880 kronor

om året. Egendomen, vars huvudgård är belägen 8 kilometer från

Hälsingborg och 5 kilometer från Odåkra station, har en areal av

62.9 7 2 hektar, därav 1.5 7 8 hektar tomt och trädgård, 57.514 hektar

åker, 1.713 hektar äng och odlingsmark samt 2.167 hektar impediment.

Härutöver har egendomen andel i vissa vid skifte i Allerums markelag

åren 1817—27 för gemensamt behov såsom grustag och skolhustomt

undantagna platser ävensom gemensamt med övriga kronohemman i Allerums

socken en trakt i södra änden av Strandmalen, vid laga skifte

1869—70 bestämd till 2 tunnland eller 98 ar 72 kvadratmeter, därav

egendomens andel ansetts utgöra 13 ar 88 kvadratmeter.

Egendomen består av fem särskilda skiften, hemskiftet, de på 1

kilometers avstånd därifrån belägna västra och östra mosslotterna, skiftet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

vid Kattarp på 4 kilometers avstånd från hemskiftet och skiftet vid

Viken 10 kilometer från samma skifte.

Uppskattningsmännen hava, under hänvisning till en av distriktslantmätaren

Axel Nilsson år 1914 upprättad karta över egendomen, till

en början föreslagit, att av berörda skiften följande tre måtte försäljas,

nämligen:

västra mosslotten, som, bebyggd med nuvarande innehavaren Gottfrid

Larsson tillhöriga hus, å kartan omfattar ägofigurerna nr 42—48

med en areal av 1.2 8 7 hektar tomt, åker och äng,

östra mosslotten, som, bebyggd med innehavaren Anders Palmsten

tillhöriga hus, å kartan omfattar ägofigurerna nr 49—57 med en areal

av 1.6 08 hektar tomt, åker, odlingsmark och avloppsgrav, samt

skiftet vid Kottarp, som, bebyggt med innehavaren Peter Knutsson

tillhöriga hus, å kartan omfattar ägofigurerna nr 58—85 med eu areal

av 16.2 6 2 hektar tomt och åker m. m.

Skiftena, som saluvärderats, västra mosslotten till 1,030 kronor,

östra mosslotten till 1,200 kronor och skiftet vid Kattarp till 17,890

kronor, hava föreslagits till hembud åt vederbörande innehavare.

Å skiftet vid Kattarp finnes en åt Stina Karlsson på livstiden

upplåten lägenhet, å kartan omfattande ägofiguren nr 84 med utfartsväg

nr 85; och hava uppskattningsmännen hemställt, att vid försäljningen

av skiftet i fråga förbehåll måtte göras om rätt för Stina Karlsson

att under sin livstid få mot utgörande av årlig avgäld å 12 kronor

bibehålla lägenheten.

Uppskattningsmännen hava i sammanhang härmed, för den händelse

de skiftet i Kattarp åsätta salu- och arrendevärdena komme att anses

för stora för att skiftet skulle kunna hembjudas bemälde Peter Knutsson,

vilken jämlikt bestämmelserna i nu gällande arrendekontrakt om egendomen

hade livstids besittningsrätt därtill och jämte sin fader innehaft

skiftet på arrende i sammanlagt över 30 år och därvid skött detsamma

särdeles väl, hemställt, att skiftet, som enligt uppskattningsmännens

mening synnerligen väl lämpade sig till en särskild jordbrukslägenhet,

måtte utarrenderas särskilt, därvid arrendeavgiften borde betalas direkt

till kronan och ej till huvudarreudatorn. I varje fäll borde skiftet genom

ägostyckning avskiljas från huvudgården, vilken nu finge utgöra alla

onera för skiftet och hålla vägar för detsamma.

Beträffande skiftet vid Viken, i vilket funnes endast småsten, så

kallad strandmal, omöjlig för snart sagt all vegetation, och vilket ej

ägde något värde för arrendatorn av egendomen, hava uppskattningsmännen

ansett, att försök till försäljning av detsamma till byggnads
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

tomt borde göras, men att, om någon spekulant därvid ej anmälde sig,

skiftet borde avgiftsfritt kvarbliva under huvudgården, vars arrendator

skulle vara skyldig att, närhelst under arrendetiden kunde så påfordras,

utan någon gottgörelse avstå från skiftet. Saluvärdet å detta skifte har

uppskattats till 50 kronor.

Egendomens förberörda andel i södra Strandmalen, därav arrendatorn

av egendomen ej heller hade någon inkomst, borde enligt uppskattningsmännens

mening tillsvidare avgiftsfritt bibehållas till huvudgården, och

borde arrendatorn även här vara skyldig att utan vederlag avstå från

andelen, i händelse den framdeles komme att försäljas tillsammans med

övriga kronoegendomars andelar i samma Strandmal.

Kungl. Maj:tscbefallningshavande har tillstyrkt bifall till förslaget

om upplåtelse av de så kallade östra och västra mosslotterna till deras

nuvarande’ innehavare. Beträffande skiftet vid Viken, vilket såsom

ovan nämnts icke ägnade sig till upplåtelse såsom jordbrukslägenhet,

har Kungl. Mapts befallningshavande, då det syntes tvivelaktigt, huruvida

ett utbjudande av området såsom byggnadstomt för närvarande

vore ändamålsenligt, ansett, att såväl detta skifte som egendomens andel

i den så kallade Strandmalen tills vidare icke borde undantagas från

arrendet, men hemställt, att i blivande kontrakt måtte intagas bestämmelse

därom, att arrendatorn skulle vara skyldig att, närhelst så skulle

under arrendetiden påfordras, avstå från ifrågavarande områden — eu

bestämmelse, som icke kunde anses obillig vid upplysta förhållandet,

att arrendatorn under senare år icke haft någon inkomst av dessa områden,

vilka för övrigt varit utan värde för arrendet i dess helhet.

Vid avgörandet av frågan om framtida dispositionen av skiftet vid

Kattarp har Kungl. Mapts befallningshavande funnit följande synpunkter

värda beaktande. Skiftets nuvarande brukare Peter Knutsson vore enligt

gällande arrendekontrakt tillförsäkrad rätt att under sin och sin hustrus

livstid innehava och bruka ifrågavarande område mot årlig avgift av

700 kronor, vilket belopp emellertid i enlighet med domänstyrelsens

skrivelse den 11 december 1908 förhöjts med 22 kronor 34 öre, beroende

på utförandet av ett vattenavledningsföretag, av vilket lägenheten

haft nytta. Uppskattningsmännens alternativa förslag att utbryta detta

skifte såsom en självständig arrendefastighet med skyldighet för dess

arrendator att direkt till kronan erlägga föreslagen arrendeavgift syntes

hava haft sin grund i uppskattningsmännens betänkligheter mot att

föreslå ett så stort jordområde till upplåtelse i enlighet med gällande

bestämmelser om egnahemsupplåtelser. Skiftet hade, såsom ovan nämnts,

en areal av 16.202 hektar, varav dock avginge 0.202 hektar, utgörande

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 13.

Stina Karlssons lägenhet. Den avkomstgivande jorden upptoges i uppskattningsinstru

in entet till 15.539 hektar åker. Kungl. Maj:ts befallningshavande

ville för sin del icke bestrida, att nu ifrågavarande skifte vore

större än vad som i allmänhet plägade upplåtas såsom en egnahemslägenhet,

men funne sig på samma gång föranlåten hänvisa till en upplåtelse,

vilken på sin tid ägde rum från kronoegendomen Dalby kungsgård

och varigenom ett område om 11.7 8 5 hektar, utgörande del av

kungsgårdens så kallade skiftesjord, efter hembud upplåts mot en köpeskilling

av 14,140 kronor såsom egnahemslägenliet till Nils Nilsson,

vilken förut brukat området och därstädes ägde egna byggnader.

(Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen år 1913 nr 265, sidorna 12 och

13.) På grund därav att uppskattningsinstrumentet icke syntes lämna

tillräckligt klart besked i frågan, huruvida Kattarpsskiftets nuvarande

brukare Peter Knutsson för egen del önskade förvärva jordområdet eller

måhända hellre ville innehava detsamma på arrende, hade Kungl. Maj:ts

befallningshavande gått i författning om utredning i nämnda hänseende.

Därvid hade Knutsson inkommit med en vid handlingarna

fogad skriftlig framställning, i vilken han anhållit att efter hembud få

förvärva äganderätt till skiftet mot erläggande av det skiftet åsätta saluvärdet,

till vilken ansökning vederbörande kronofogde i en handlingarna

bilagd skrift tillstyrkt bifall. Med hänsyn till vad sålunda blivit upplyst

och under hänvisning till ej blott den långa tid, varunder Knutsson

brukat ifrågavarande skifte, utan även det sätt, varpå han enligt samstämmigt

uttalat omdöme därunder förbättrat jorden och höjt dess avkastningsförmåga,

har Kungl. Maj:ts befallningshavande hemställt, att

skiftet vid Kattarp måtte emot åsatt saluvärde, 17,890 kronor, hembjudas

Knutsson till inlösen på villkor, därest han så skulle önska, i enlighet

med gällande bestämmelser om avbetalningar vid förvärv av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, därvid förberörda förbehåll om rätt för

Stina Karlsson att under sin livstid få bibehålla den av henne nu bebodda

lägenheten borde göras.

Mot de föreslagna saluvärdena har Kungl. Maj:ts befallningshavande

icke haft något att erinra.

Efter det domänstyrelsen anmodat Kungl. Maj:ts befallningshavande

att efter domänintendentens hörande avgiva förnyat yttrande

rörande lämpligheten att uppdela sistnämnda skiftet vid Kattarp i särskilda

lotter eller från detsamma avskilja någon del såsom egnahemslägenhet,

har Kungl. Maj:ts befallningshavande överlämnat yttrande av

domänintendenten, varuti denne — med hänsyn till skiftets belägenhet

långt från större samhälle och fabrik och då för att den till skiftet

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 12 höft. (Nr 13.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

hörande lerartade åkerjorden skulle kunna lämna goda skördar mycket

stark dragkraft erfordrades, tillgänglig vid för jordens bearbetande

lämplig tid, samt å det odelade skiftet tre grova arbetshästar kunde

hållas men å skiftet, uppdelat i flera jordbrukslägenheter, tillräcklig och

för lägenheternas brukande passande dragkraft ej skulle kunna erhållas

— såsom sin åsikt framhållit, att skiftet icke lämpligen borde styckas

utan i stället bibehållas såsom en jordbrukslägenhet, vilken åsikt även

biträtts av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Domänstyrelsen har förklarat sig ej hava något att erinra mot

uppskattningsmännens förslag, i vad det avser försäljning av västra och

östra mosslotterna.

I fråga om dispositionen av skiftet vid Kattarp har styrelsen biträtt

Kungl. Maj:ts befallningshavandes hemställan. Det värde, skiftet

ansetts äga, har synts styrelsen till avsevärd del hava uppkommit genom

brukarens egen omtanke och den förbättring i skiftets kultur han åstadkommit

utan uppoffring från kronans sida, varför det syntes billigt, att

han finge tillösa sig skiftet. Åven med hänsyn till den uppmuntran åt

andra, en sådan upplåtelse kunde innebära, syntes densamma böra

komma till stånd.

Vad anginge dispositionen av egendomens andel i den så kallade

Strandmalen och skiftet vid Viken ansåge domänstyrelsen, med avseende

å vad uppskattningsmännen och Kungl. Maj:ts befallningshavande anfört,

upplåtelse från egendomen av dessa områden nu ej böra ifrågakomma.

Vad Kungl. Maj:ts befallningshavande ifrågasatt därom, att i

ett blivande arrendekontrakt om egendomen boi’de göras förbehåll om

skyldighet för arrendatorn att, när helst så skulle under arrendetiden

påfordras, avstå från ifrågavarande områden utan ersättning, strede

mot arrendelagens bestämmelser, men, därest under arrendetiden anledning

skulle uppstå att skilja områdena från arrendet, syntes svårighet ej

böra möta att vinna arrendatorns samtycke därtill vid det förhållandet,

att områdena syntes vara utan värde för arrendet.

Därest styrelsens hemställan i fråga om skiftet vid Kattarp ej

skulle vinna bifall, hade styrelsen vid det förhållande, att den egendomens

arrendator tillkommande optionsrätt vid egendomens förnyade

utarrendering omfattade jämväl sagda skifte, tänkt sig den utvägen

finnas att bereda skiftets nuvarande brukare tryggad besittningsrätt

därtill under den nya arrendeperioden för egendomen.

Mot de föreslagna upplåtelserna av västra och östra mosskiftena

såsom egnahemslägenheter har jag icke något att erinra.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Ehuruväl värdet å skiftet vid Kattarp är vida högre, än som hittills

varit fallet beträffande kronolägenheter, vilka upplåtits såsom egna

hem, vill jag, då såväl uppskattningsmännen som länsstyrelsen och

domänstyrelsen tillstyrkt dylik upplåtelse samt i betraktande av de i

detta fall föreliggande särskilda skäl, biträda förslaget därom.

Då jag beträffande det till upplåtelse jämväl ifrågasatta skiftet vid

Viken anser, att sådan upplåtelse icke nu bör äga rum, får jag alltså

nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att de till förra militiebostället 3U mantal Bröda nr 1

i Allerums socken av Malmöhus län hörande västra och

östra mosskiftena samt skiftet vid Kattarp må vart för

sig med ovan angivet område från egendomen upplåtas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

6:o.

Förra hospitalslägenheten jordlotterna nr 1—5 vid Dalbyvägen i [6.J

Hardeberga socken av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars Hardeberga

1918, lotten nr 1 på grund av föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 29 Maimähts)än

november 1901 mot årligt arrende av 85 kronor, lotterna nr 2, 4 och

5 på grund av föreskrift i nådigt brev den 19 februari 1886 mot årliga

arrenden av respektive 189 kronor 31 öre, 152 kronor 72 öre och

191 kronor 19 öre samt lotten nr 3 mot årligt arrende av 221 kronor

16 öre eller mot ett sammanlagt arrende av 839 kronor 38 öre.

Jordlotterna äro belägna 7 kilometer från Lund och 4 kilometer

från Dalby järnvägsstation samt bestå helt och hållet av åker och hava

följande arealer, nämligen: lotten nr 1 2.0 9 5 hektar, lotten nr 2 7.0 5 9

hektar, lotten nr 3 9.287 hektar, lotten nr 4 6.300 hektar och lotten

nr 5 6.2 9 2 hektar.

Lotterna finnas närmare angivna å en av extra lantmätaren Ivar

Erichs år 1914 upprättad karta över »kronoängen Hardeberga nr 18,

kallad lotterna nr 1—5 av ängarna vid Dalbyvägen».

Lotten nr 1 med särskild åbyggnad brukas för sig, lotterna nr 2

och 3, med åbygguader på lotten nr 2, tillsammans samt lotterna nr

4 och 5, med åbyggnader på lotten nr 5, tillsammans.

Samtliga åbyggnader tillhöra arrendatorerna.

Jordlotterna hava åsatts följande saluvärden: lotten nr 1 3,000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

kronor, lotten nr 2 7,350 kronor, lotten nr 3 7,900 kronor, lotten nr

4 4,350 kronor och lotten nr 5 7,625 kronor.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lotten nr 1 måtte säljas

för sig, lotterna nr 2 och 3 som en lott och lotterna nr 4 och 5 som

en lott samt att lägenheterna måtte hembjudas de nuvarande arrendatorerna

till inlösen för pris motsvarande saluvärdena. Uppskattningsmännen

hava anfört, att om lotterna 2, 3, 4 och 5 skulle säljas var lör

sig, en familj ej kunde existera å de särskilda lotterna. Tillfälle till

arbetsförtjänst funnes ej i närheten. De nuvarande brukarna hade förklarat

sig gärna vilja köpa de av dem nu innehavda sammanslagna

lotterna.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har anfört, att i enlighet med

den av lantmätaren upprättade kartan jämte beskrivning motsvarades

»ängarna vid Dalbyvägen» av den i jordeboken för Hardeberga socken

under kronotitel upptagna jordlägenheten Hardeberga nr 18, en äng.

I jordregistret för Hardeberga socken hade lägenheten, varom nu vore

fråga, upptagits i överensstämmelse med jordeboken såsom »Hardeberga

nr 18, en äng».

Kungl. Maj:ts befallningshavande har vidare förmält sig icke

känna någon omständighet, som skulle motivera ett fortsatt bibehållande

av jordområdena i kronans ägo. Då därtill komme, att deras läge

omedelbart invid den allmänna vägen mellan Lund och Dalby gjorde

dem särskilt ägnade till småbruk, vartill även jordens beskaffenhet

syntes lämplig, finge Kungl. Maj:ts befallningshavande för sin del tillstyrka

bifall till förslaget om försäljning. Enär bestämmelserna i

punkten 7 av kungörelsen den 17 oktober 1913 torde vara tillämpliga

på nu ifrågavarande ägolotter och försäljning efter förutgånget

hembud sålunda skulle äga rum, hade Kungl. Maj:ts befallningshavande

ingenting att erinra däremot, att de tre arrendatorer, som nu brukade

ägolotterna, komme i åtnjutande av nämnda förmån. Emot de av uppskattningsmännen

föreslagna saluvärdena hade Kungl. Maj:ts befallningshavande

icke något att erinra.

Domänstyrelsen har anfört bland annat följande. Ifrågavarande

fem jordlotter utgjorde enligt den nu upprättade kartan en särskild

skattlagd lägenhet Hardeberga nr 18, eu äng, tillhörande Lunds förra

hospitalsgård. Dessa jordlotter hade jämlikt Kungl. Maj:ts brev den

23 februari 1823 blivit tillsvidare tillagda universitetsbiblioteket i Lund

såsom understöd, men hade återgått till hospitalsfonden på grund av

föreskrift i brev den 23 augusti 1854 och tillhörde nu domänfonden.

Tillförene syntes jordlotterna ej hava ansetts höra tillsamman och Kungl.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Maj:t hade ansetts hava bestämmanderätten i fråga om de skilda jordlotternas

disposition vid inträffande arrendeledighet. Kungl. Maj:ts

ovanberörda beslut den 19 februari 1880 och 29 november 1901 om

utarrendering av vissa av lotterna hade avsett, att samtliga lotterna

skulle den 14 mars 1918 sammanslås i ett arrende och av kronan såsom

en arrendegård bebyggas. En sådan åtgärd syntes emellertid styrelsen

numera icke lämplig, i synnerhet som kostnaden för nybyggnad

svårligen komme att bliva ersatt genom höjda arrenden.

Styrelsen ansåge sig därför kunna biträda uppskattningsmännens

förslag, dock under förutsättning att lägenheten icke erfordras för ordnandet

av Södra skånska infanteriregementets förläggning till Lund.

Med anledning av vad domänstyrelsen sålunda yttrat har utlåtande

inhämtats av armé förvaltningens fortifikationsdepartement, som efter

hörande av vederbörande regementschef och arméfördelningschef meddelat,

att lägenheten icke ingår i något av de förslag, som från särskilda

håll framställts i avseende å förvärvandet av mark till övningsfält

för omförmälda regemente, samt förklarat sig vid sådant förhållande

icke hava något att erinra mot lägenhetens upplåtande på det sätt

domänstyrelsen föreslagit.

Något skäl att i kronans hand behålla nu ifrågavarande jordlotter Depariemcntstorde

icke förefinnas. Med hänsyn till vad uppskattningsmännen anfört chefenvill

jag förorda, att dels lotterna nr 2 och 3 och dels lotterna nr 4 och

5 säljas tillsammans såsom egnahemslägenheter, ehuruväl härigenom

saluvärdet, särskilt å förstnämnda lägenhet, blir väl högt.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att, sedan förra hospitalslägenheten Hardeberga

nr 18, en äng, i Hardeberga socken av Malmöhus

län uppdelats i tre lägenheter, bestående en av jordlotten

nr 1, en av jordlotterna nr 2 och 3 och en av

jordlotterna nr 4 och 5, dessa lägenheter må var för

sig med ovan angivet område upplåtas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendom ar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

7:o.

.[7.]

Iljuv nr 3 i

Malmöhus

län.

Riksdagen biföll år 1909 en av Kungl. Maj:t framlagd proposition

nr 64, avseende att från förra militiebostället 69/160 mantal Bjuv nr 3 i

Bjuvs socken av Malmöhus län skulle enligt 8:de och följande punkterna

av skrivelsen den 25 september 1896 angående bestämmelser att tjäna till

efterrättelse ifråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner

upplåtas, bland annat, de å en av förste lantmätaren Thure F.

Röing år 1890 upprättad karta över egendomen med nr 2 och 3 betecknade

lotterna av ägofiguren nr 123 a.

Sedan dessa lägenheter, vilka åsatts saluvärden av, den med nr 2

betecknade om 0.15 2 hektar 910 kronor och den andra om 0.150 hektar

900 kronor, blivit utbjudna utan att antagliga anbud erhållits, förordnade

Kung!. Maj:t den 18 mars 1910, att lägenheterna skulle genom

domänstyrelsens försorg på arrende upplåtas för en tid av två år i sänder

samt att under tiden fortsatta försök skulle göras med lägenheternas

upplåtande under hand samt med iakttagande av föreskrifterna i brevet

till styrelsen den 31 december 1909 med bestämmelser att lända till

efterrättelse ifråga om egnahemslägenheters upplåtande från vissa kronoegendomar

och alltså till mindre bemedlade eller obemedlade. Då emellertid

ej heller på grund härav anbud inkommit från sådana personer, förordnade

Kungl. Maj:t den 16 april 1915 på därom gjord framställning,

att ifrågavarande lägenheter skulle genom domänstyrelsens försorg på

arrende upplåtas för ytterligare två år från och med den 14 mars 1915

samt att därunder fortsatta försök skulle göras med lägenheternas upplåtande

under hand.

I skrivelse den 8 april 1916 har nu Kungl. Maj:ts befallningshavande,

som på uppdrag av domänstyrelsen ombesörjt lägenheternas

utarrendering på sistnämnda två år, varvid betingats ett arrende av 15

kronor mot 25 kronor under föregående år, meddelat, att under den

interimistiska arrendetiden ett försök gjorts med lägenheternas upplåtande

under hand, men att liksom förut något köpeanbud icke inkommit

och att, innan Kungl. Maj:ts befallningshavande hunnit föranstalta om

ytterligare nytt utbud, inkommit ett anbud å Bjuvs kommuns vägnar

om inköp för kommunens räkning av ifrågavarande bägge lägenheter.

Av vid skrivelsen fogade handlingar framgår, att det är kommunens

avsikt att å området uppföra en byggnad för barnhem och att

kommunen förklarat sig villig att, så snart köpet kommit till stånd,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

betala ett pris för lägenheterna motsvarande deras förberörda saluvärden.

Förslaget om inköpet bar av kommunalstämman godkänts och beslutet

därom såsom icke överklagat vunnit laga kraft.

Domänintendenten i länet har i infordrat yttrande tillstyrkt ansökningen.

För egen de! har Kungl. Maj:ts befallningshavande, då å lägenheterna

trots upprepade försök anbud icke erhållits och desamma för

ringa avgift måst tillfälligtvis bortarrenderas på kortare tider samt då

det icke kunde anses vara med en rationell skötsel förenligt, att kronans

jord, såsom fallet måste bliva vid ett- eller tvååriga arrendeperioder,

råkade i försämrad eller åtminstone blott nödtorftig hävd, vartill

komme, att det för myndigheterna vore önskvärt att snarast vinna befrielse

från förvaltningsbestyret med dessa båda jordområden, vilka vid

så många tillfällen föranlett resultatlösa åtgärders vidtagande och vidlyftiga

skriftväxlingar, hemställt, att utan hinder av det förut bestämda

ändamålet med upplåtelsen, nämligen åstadkommande av egnahemslägenheter

åt mindre bemedlade eller obemedlade, tillstånd måtte utverkas

till, att Bjuvs kommun måtte få mot en köpeskilling av 1,810 kronor

förvärva äganderätt till lägenheterna.

Domänstyrelsen har tillstyrkt lägenheternas försäljande till Bjuvs

kommun för det erbjudna priset.

På grund av vad i ärendet förekommit anser även jag Bjuvs kommuns

framställning böra vinna tillmötesgående och alltså 1909 års försäljningsbeslut

undergå ändring. Jag hemställer därför, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, utan hinder av riksdagens år 1909 fattade

beslut, de till förra militiebostället 67ieo mantal Bjuv nr

3 i Bjuvs socken av Malmöhus län hörande lotterna nr

2 och 3 av ägofiguren nr 123a å ovanberörda karta

må till Bjuvs kommun försäljas för en köpeskilling

av 1,810 kronor att vid tillträdet kontant inbetalas

till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet samt med

skyldighet för kommunen att ensam gälda de med

områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade

kostnader samt att, i den mån från kronans sida påfordras,

bekosta hägnad i gränsen mot kronoegendomens

övriga mark.

Departements
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

[8.]

Hörby nr 7, 9,

14, 20 och 22

i Malmöhus

län.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

8:o.

År 1910 biföll riksdagen en av Kungl. Maj:t avlåten proposition nr 47

angående upplåtande av fem till förra militiebostället lVis mantal Hörby

nr 7, 9, 14, 20 och 22 i Hörby socken av Malmöhus län hörande lägenheter.

Tre av dessa lägenheter voro belägna å det alldeles invid Hörby

station liggande s. k. marknadsplatsskiftet, och omfattade å en av förste

lantmätaren Thure F. Rökig år 1907 upprättad karta ägoligurerna nr

149—152. Den bebyggda lägenhet, som utgjordes av-ägofiguren nr 149,

har sedermera försålts, varemot de båda andra lägenheterna, vilka äro

obebyggda, ännu äro osålda. Av dessa sistnämnda lägenheter utgöres den

ena av ägofigurerna nr 150 och 152 med en areal av 0.8 21 hektar ängsmark,

saluvärderad till 3,280 kronor, och den andra av ägofiguren nr 151

med en areal av 0.6 9 5 hektar ängsmark, som saluvärderats till 2,780

kronor. Nu har fråga uppkommit om ändrad indelning till försäljningav

den uti sistnämnda båda lägenheter ingående mark, och har domänstyrelsen

med skrivelse den 12 maj 1916 överlämnat härtill hörande

handlingar, av vilka inhämtas bland annat följande.

Sedan vid gjorda utbud å ifrågavarande två lägenheter köpeanbud

icke inkommit, har domänstyrelsen låtit utarrendera lägenheterna först

för ett år från den 14 mars 1911 och därefter för en tid av fem år

från den 14 mars 1912, därvid betingats i årligt arrende 65 kronor.

Styrelsen har tillika föranstaltat om förnyad salu- och arrendevärdering

av lägenheterna, vilken förrättning hållits den 17 april 1914. Därvid

föreslogo uppskattningsmännen, som funno lägenheterna hava ett gott

läge såsom byggnadstomter och särdeles väl lämpa sig härför, efter

övervägande av lämpligaste sättet för deras uppdelning i dylika tomter,

att den lägenhet, som omfattade ägofigurerna nr 150 och 152, måtte

uppdelas i fem tomter och en 4 meter bred väg, betecknad med litt. m,

som skulle utläggas längs bangården, samt att ägofiguren nr 151 måtte

uppdelas i sex tomter och en 4 meter bred väg gående i norr och söder,

betecknad med litt. n, allt på sätt å kartan inritats, och skulle de elva

tomterna upplåtas med följande beteckningar, arealer och värden, nämligen:

Beteckning

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Beteckning

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

A

0.1124

560.—

G + O

0.1323

660.—

B

0.1076

430.—

H

0.1 240

860.—

C

0.1054

420.—

1 + P

0.1568

620.—

D

0.1040

520.—

K + Q

0.1486

440.—

E

0.1150

800.—

L + R

0.2064

620.—

F

0.1150

1

O*

t-

lO

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Områdena A—L samt vägarna m och n äro avsedda att vid försäljningen

avsöndras från V32 mantal, under det att områdena O—R

böra avsöndras från 17„ mantal Hörby nr 7, 9, 14, 20 och 22.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har förklarat sig icke hava något

att erinra mot ovannämnda förslag, i synnerhet som ifrågavarande tomter

på grund av deras belägeuhet strax invid Hörby järnvägsstation torde

bliva begärliga såsom bostadslägenheter.

Sedan domänstyrelsen anmodat Kungl. Maj:ts befallningshavande

att efter vederbörandes hörande avgiva yttrande, huruvida med avseende

å ifrågavarande egendom sådana omständigheter kunde anses vara för

handen, vilka framhållits av riksdagen i dess skrivelse den 29 augusti

1914 nr 237 beträffande viss planläggning av tomtupplåtelser från kronoegendomar,

har Kungl. Maj:ts befallningshavande överlämnat infordrat

yttrande av domänintendenten i länet, vilken däri anfört, att Hörby

bysamhälle vore en gammal ort, som numera föga tillväxte och således

ej kunde sägas vara »i utveckling statt» eller »under bildning varande

samhälle»; att staten ej vore den enda eller huvudsakliga tomtförmedlaren;

att försäljningen ej ginge i så stor skala, som riksdagens skrivelse avsåge;

samt att då ifrågavarande till försäljning avsedda områden vore

uppdelade i kvarter, gator och vägar samt samhället redan hade ordnat

med torg och offentliga byggnader, dessa tomters försäljning ej komme

att störande inverka i något avseende, vadan domänintendenten ej kunde

anse, att någon annan plan för bebyggandet av dessa från huvudgården

avskilda och i ena kanten av samhället belägna tomter behövde uppgöras.

hör egen del har Kungl. Maj:ts befallningshavande förmält sig

efter övervägande av vad domänintendenten anfört, sammanställt med

innehållet i förberörda riksdagsskrivelse, icke hava funnit anledning att

utan särskild begäran föranstalta om besiktning av annan person än

domänintendenten för uppgörande av nytt styckningsförslag; och har

Kungl. Maj:ts befallningshavande med instämmande i domänintendentens

uttalande ansett riksdagsskrivelsens allmänna synpunkter icke passa in

på det här föreliggande fallet.

Från kettingsmederna August Jönsson och Leonard Jönsson har

inkommit en ansökning, däri de anhållit att få inköpa av ifrågavarande

områden ägofiguren nr 151 för att därå uppföra en mindre kettingfabrik

samt nödvändiga boningshus, och har domänintendenten i häröver

avgivet yttrande framhållit såsom särdeles lämpligt, om sökandenas

ansökning bleve bifallen, antingen så att de finge förvärva hela ägofiguren

eller endast någon del därav.

Domänstyrelsen har på grund av vad i ärendet förekommit förordat

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 12 höft. (Nr 13.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

[9.]

Jäder nr 1

\ ÅlvsbOTQS

län.

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

den nu föreslagna ändrade uppdelningen av ifrågavarande områden för

deras upplåtande såsom egnahemslägenheter, dock dels med den jämkning,

att de såsom gemensamma vägar för lägenheterna upptagna, med litt.

m och n betecknade områdena borde tilläggas, ägofiguren litt. m de

bredvidliggande lägenheterna litt. H, I + P och K + Q samt ägofiguren

litt. n lägenheterna B, C och F, med skyldighet för nämnda lägenheters

innehavare att upplåta samma ägofigurer till utfartsvägar, dels ock, med

hänsyn till smederna Jönssons ansökning, att tomterna A—F, omfattande

ägofiguren nr 151, borde först utbjudas såsom en helhet, och, därest

antagligt anbud därvid icke erhölles, var för sig, allt enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

I likhet med uppskattningsmännen och de myndigheter, som nu

yttrat sig i frågan, anser jag det lämpligt, att det år 1910 fattade

beslutet ifråga om försäljning av de lägenheter, som bestå av ägofigurerna

nr 150—152, bliver ändrat. Jag instämmer i vad domänstyrelsen härutinnan

föreslagit och hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att, utan hinder av riksdagens år 1910 fattade

beslut, de till förra militiebostället lVi6 mantal Hörby

nr 7, 9, 14, 20 och 22 i Hörby socken av Malmöhus

län hörande ägofigurerna nr 150, 151 och 152 å förberörda

karta må enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar

upplåtas fördelade i elva lägenheter, var och en med

av domänstyrelsen tillstyrkt område, samt med skyldighet

för innehavare av var och en av lägenheterna litt.

B, C, F, H, I + P och K + Q att till utfartsväg upplåta

lägenheten tillagt område av ägofigurerna m och n,

dock att lägenheterna litt. A—F böra först utbjudas

såsom en helhet och endast, därest härvid antagligt

anbud ej erhålles, var för sig.

9:o.

Förra militiebostället 3U mantal Jäder nr 1 i Mjälldrunga socken

av Ålvsborgs län är utarrenderat till den 14 mars 1918 mot ett årligt

arrende av 620 kronor. Egendomen är belägen 14 kilometer från Floby

järnvägsstation å västra stambanan samt innehåller en sammanlagd areal

av 120.6 5 5 hektar, därav 21.9 30 hektar tomt och åker, 26.6 49 hektar

äng, 24.9 9 2 hektar odlingsmark och 47.0 8 4 hektar skogsmark.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att Lägenheten Torpet, vars

^byggnader ägas av arrendatorn G. Jonssons stärbhus, måtte försäljas

med en areal av 10.5 6 4 hektar, därav 3.13 1 hektar tomt och åker,

6.346 hektar äng och betesmark samt 1.0 8 7 hektar skogsmark. Lägenheten

finnes utmärkt å en av extra lantmätaren Ivar E. Thomander år

1915 upprättad karta och har saluvärderats till 1,150 kronor. Jordmånen

i åkern är svag, ängen är stenbunden, betesmarken ljungbeväxt och

skogsmarken nykultiverad.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har icke haft något att erinra

mot uppskattningsmännens förslag, som tillstyrkts jämväl av domänstyrelsen,

dock med erinran att lägenhetens innehavare borde vid försäljningen

tillförsäkras fri utfartsväg över stamhemmanet.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Torpet må med ovan angivet

område från förra militiebostället 3/é mantal Jäder nr 1

i Mjälldrunga socken av Ålv sborgs län upplåtas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med rätt för lägenhetens

innehavare till fri utfartsväg över stamhemmanet.

10:o.

Förra militiebostället V2 mantal Solberga nr 1 Drängegård med [10.]

Va mantal Solberga nr 2 Skattegård i Solberga socken av Ålvsborgs liv»

län är utarrenderat till den 14 mars 1918 mot ett årligt arrende av borg> lan.

655 kronor. Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Trädets

järnvägsstation och 7 kilometer från Åsarps järnvägsstation, innehåller

en sammanlagd areal av 178.687 hektar, därav 46.981 hektar tomt och

åker, 41.6 5 4 hektar äng, 88.2 8 2 hektar avrösningsjord och 1.7 7 0 hektar

impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att av egendomens fem

lägenheter följande med innehavarna tillhöriga hus bebyggda lägenheter

måtte med nedan angivna arealer och saluvärden upplåtas till egna hem,

nämligen: Kyrkängen om 6.3 7 2 hektar, saluvärde 2,100 kronor, Karlsro

om 3.439 hektar, saluvärde 1,250 kronor, och Nordtorpet om 10.437

hektar, saluvärde 1,900 kronor.

Kungl. Maj:ts befallningshavande och domänstyrelsen hava förklarat,

att de icke hade något att erinra mot försäljningen av omförmälda

egnahemslägenheter, varvid domänstyrelsen förordat, att innehavare av

s. 28 Kontrollera mot PDF

[Ilo

Svansjö nr

i Ålvsborqs

län.

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

lägenheten Nordtorpet måtte tillförsäkras fri utfarts väg över stamhemmanet.

Jag instämmer med domänstyrelsen och hemställer sålunda, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheterna Kyrkängen, Karlsro och Nordtorpet

må var för sig med ovan angivet område från

förra militiebostället Va mantal Solberga nr 1 Drängegård

med V2 mantal Solberga nr 2 Skattegård i Solberga

socken av Ålvsborgs län upplåtas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar, med rätt för innehavare av lägenheten

Nordtorpet till fri utfartsväg över stamhemmanet.

ll:o.

Förra häradshövdingbostället 7* mantal Svansjö nr 1 i Tores1

torps socken av Ålvsborgs län är utarrenderat till den 14 mars 1918

mot ett årligt arrende av 950 kronor. Egendomen, som är belägen

16 kilometer från Sundholmens järnvägsstation å järnvägen Varberg—

Borås, innehåller en sammanlagd areal av 293.215 hektar, därav 51.535

hektar tomt och åker, 12.5 75 hektar äng, 213.208 hektar betes- och

skogsmark samt 15.8 9 7 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att nedannämnda, egendomen

tillhöriga lägenheter, vilka finnas utmärkta såväl å en av extra lantmätaren

Ivar E. Thomander år 1914 upprättad karta över egendomen

som å särskilda av honom år 1915 upprättade kartor över lägenheterna,

måtte säljas, nämligen: Björnholmen litt. B med en areal av 3.212 hektar

och ett saluvärde av 650 kronor, Björnholmen litt. C, D och E med en

areal av 7.0 7 3 hektar och ett saluvärde av 1,700 kronor, Holmen med

en areal av 7.08 9 hektar och ett saluvärde av 700 kronor samt Hökviken

med Ängen med en areal av 19.601 hektar och ett saluvärde av

3,500 kronor. Lägenheterna Björnholmen och Hökviken äro bebyggda

med enskilda personer tillhöriga hus, varemot lägenheterna Holmen och

Ången äro obebyggda.

Såsom särskilt villkor vid de ifrågasatta försäljningarna har vederbörande

jägmästare föreslagit, att kronan måtte förbehållas rätt att

använda å lägenheterna befintliga vägar.

Kungl. Maj:ts befallningshavande och domän styrelsen hava icke

haft något att erinra mot uppskattningsmännens berörda förslag. Beträffande

det ifrågasatta förbehållet rörande användandet av vägar har

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

domänstyrelsen ansett dylikt förbehåll icke erforderligt, såvitt anginge

lägenheten Holmen, enär den därå befintliga vägen enligt ägobeskrivningen

är bygdeväg.

På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheterna Björnholmen litt. B, Björnholmen

litt. G, D och E, Holmen samt Hökviken med Ången

må var för sig med bär ovan angivet område från

förra häradshövdingbostället BU mantal Svansjö nr 1

i Torestorps socken av Ålvsborgs län upplåtas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med förbehåll om rätt för kronan

att fritt använda de å lägenheterna Björnholmen litt. B,

Björnholmen litt. C, D och E samt Hökviken med Ången

befintliga vägar.

12:o.

Förra militieboställslägenheten Stora Bro kvarn i Ullervads socken

av Skaraborgs län är utarrenderad för 900 kronor om året till den 14

mars 1918. Den är belägen 3 kilometer från Leksbergs station och 5

kilometer från Mariestad samt omfattar två skiften, tillhopa innehållande

en areal av 25.532 hektar, därav 0.3 6 9 hektar tomt och kvarnplats, 2.6 6 6

hektar åker och 22.4 9 7 hektar skogsmark. Till kvarnen hör halva vattenkraften

i den förbiflytande Tidan, vari finnes kungsådra. Byggnaderna

å lägenheterna tillhöra dels kronan, dels arrendatorn. Kronans hus

äro i gott stånd, utom kvarnhuset och ett svinhus, vilka behöva ombyggas.

Åven kvarndammen, som tillhör kronan, behöver ombyggas.

I närheten finnas flera andra kvarnar, även större. Avkastningen från

kvarnen har under senare tid minskats och har för närvarande beräknats

till endast 800 kronor årligen.

Beträffande lägenhetens framtida disposition hava uppskattningsmännen,

enär kvarnindustrien, särskilt vad de mindre kvarnarna vidkomme,

syntes vara ständigt tillbakagående och då, beträffande ifrågavarande

lägenhet, nybyggnad inom kort vore av behovet påkallad, förklarat

sig anse det vara för kronan fördelaktigare att nu sälja lägenheten

än att vidare utarrendera densamma. Kronans del av kvarnhuset innehölle

endast två par sammäldsstenar och hade av arrendatorn kompletterats

med siktstenar, grynverk m. m. för att kunna erhålla kundkrets. Dessa

senare verk vore i mindre gott stånd och ej lämpliga att lösas av

s. 30 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 13.

kronan. Vad ovanberörda nybyggnad skulle belöpa sig till vore för

uppskattningsmännen svårt att bedöma, men enligt deras åsikt skulle

kostnaden ej komma att understiga 6,000 kronor. Uppskattningsmännen

hava ansett fördelaktigast att sälja lägenheten i dess helhet, skogen inbegripen,

då dennas värde säkert skulle öka det övrigas.

Taxeringsvärdet för kvarnen utgör 17,000 kronor och för jordbruket

3,000 kronor.

Jägmästaren har ansett, att vid eventuell försäljning av lägenheten

utmarken borde undantagas och bibehållas i kronans ägo.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har på de av uppskattningsmännen

andragna skäl hemställt om lägenhetens försäljning i dess helhet.

I ärendet hörd har t. f. överjägmästaren i västra distriktet på grund

av utmarkens jämförelsevis ringa areal av skogsproduktiv mark, 20.7 80

hektar, och då densamma ej angränsade annan kronans skog, med vilken

den kunde förenas, tillstyrkt uppskattningsmännens förslag, att utmarken

vid försäljning av lägenheten måtte åtfölja densamma.

Härefter har på domänstyrelsens föranstaltande dels chefen i östra

väg- och vattenbyggnadsdistriktet efter undersökning på platsen inkommit

med utredning rörande det till ifrågavarande lägenhet hörande vattenfallets

värde, utvisande att han beräknat ett kapitalvärde å fallet av

6,300 kronor, dels ock vederbörande arrendeuppskattningsmän avgivit

förslag till lägenhetens saluvärdering, enligt vilket lägenhetens saluvärde

upptagits, inberäknat vattenfallets värde, till 37,000 kronor, därav för

växande skog 25,921 kronor 31 öre.

Jämlikt medgivande av domänstyrelsen den 8 maj 1914 har till

Mariestads skyttegille upplåtits plats å lägenhetens skogsskifte för skjutbana

för nu löpande arrendeperiod. På förfrågan har domänintendenten

under hand meddelat domänstyrelsen, att uppskattningsmännen icke föreslagit,

att skjutbaneområdet skulle vid lägenhetens försäljning undantagas,

emedan en skjutbanas befintlighet inom markerna enligt deras

mening kunde vara till avsevärt intrång, utan ansett lämpligast, att

gillet finge träffa uppgörelse i saken med en blivande köpare.

Domänstyrelsen har med avseende å vad i ärendet förekommit och

då det icke kunde vara till kronans fördel att bibehålla i dess ägo ifrågavarande

lägenhet, tillstyrkt dess försäljning.

Någon anledning att i kronans ägo bibehålla ifrågavarande, till

allenast 90 hästkrafter vid medelvattenmängd under omkring 8 månader

av året uppskattade vattenfall synes mig icke föreligga. Utredningen

utvisar, att någon ytterligare uppdämning vid kvarnen ej kan äga rum.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

En annan kvarn ligger mitt emot och ytterligare en annan omedelbart

nedanför. Då därjämte en dyrbar ombyggnad av vissa hus samt kvarndammen

förestår, därest kronan skall behålla lägenheten, synes det bästa

vara att försälja densamma. På de av uppskattningsmännen och t. f.

överjägmästaren anförda skäl synes det mig lämpligast, att den jämförelsevis

obetydliga skogsmarken medföljer köpet. Större delen av åkern är

förresten belägen å skogsskiftet. Då lägenheten bör säljas å auktion, kan

det antagas, att kronan får fullt betalt för den värdefulla ståndskogen.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att förra militieboställslägenheten Stora Bro kvarn

i Ullervads socken av Skaraborgs län må försäljas på

offentlig auktion under de i brevet den 29 maj 1874

stadgade villkor.

13:o.

Förra militieboställena Va mantal Törsatorp nr 1 och Vs mantal

Björstorp nr 1 i Locketorps socken av Skaraborgs län hava varit gemensamt

utarrenderade till den 14 mars 1916 för 1,230 kronor om året.

Egendomen är under innevarande arrendeår utarrenderad för 800 kronor

och domänstyrelsen har gått i författning om dess skötsel och vård intill

den 14 mars 1918. Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Skövde

och 5 kilometer från Värings järnvägsstation, har en areal av 123.209

hektar, därav hemmanet Törsatorp 94.3 7 9 hektar och hemmanet Björstorp

28.8 30 hektar. Häri ingå inägor med en areal av resp. 63.4 3 5

och 13.810 hektar.

Hemmanens inägor äro skilda från varandra genom ett mindre

vattendrag, som innehåller fall, i vilka bägge hemmanen enligt uppskattningsmännens

mening hava del.

Å hemmanet Björstorp äger kronan allenast en mindre bodbyggnad

och ett annat mindre uthus samt ett i förfallet skick varande boningshus,

under det att därå befintlig kvarn av sten och timmer, stall och

vedbod samt brygghus, svinhus och kvarnstall tillhöra egendomens arrendator,

A. P. Johansson, som därjämte äger vid hemmanet Törsatorp en

stuga, brygghus och drängstuga, stall samt vattensåg.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att följande två inom hemmanet

Törsatorps område belägna lägenheter måtte avsöndras, nämligen

dels torplägenheten Karlstorp, som, belägen å ett till hemmanet hörande

[13.]

Törsatorp nr

1 och Björstorp

nr 1 i

Skaraborgs

län.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

skogsskifte, är bebyggd med innehavaren tillhöriga hus samt å kartan över

detsamma omfattar ägofigurerna nr 235—242 med en areal av 1.7 03

hektar åker och 0.183 hektar bergbackar, och dels det område, som,

bebyggt med innehavaren, skräddaren C. J. Lundell tillhöriga hus, å

kartan omfattar ägofigurerna nr 29, del av 30 och 72 med en areal av

0.7 945 hektar åker och tomt. Dppskattningsmännen hava åsatt Karlstorp

ett saluvärde av 700 kronor samt den andra lägenheten ett saluvärde

av 400 kronor.

Arrendatorn Johansson hade anhållit, att antingen tillfälle måtte

givas honom att få köpa hemmanet Björstorp eller någon del därav för

att få fri grund till å hemmanet belägna, honom tillhöriga kvarn och

såg eller att kronan måtte inköpa kvarnen och sågen, varjämte Axel

Johansson i Locketorp gjort framställning om att vid arrendeperiodens

utgång få inköpa samma hemman, men hava uppskattningsmännen beträffande

dessa ansökningar förklarat sig icke befogade att yttra sig om

desamma.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har tillstyrkt bifall till uppskattningsmännens

förslag.

Jägmästaren i Granviks revir har anfört, att hemmanen Törsatorp

och Björstorp, vilkas skogsmarker angränsade varandra, åtminstone ur

skogssynpunkt vore av så ringa betydenhet, att deras försäljning i sin

helhet förefölle mera ändamålsenlig än fortsatt utarrendering. Mot den

föreslagna försäljningen av den å skogsskiftet till hemmanet Törsatorp

belägna lägenheten Karlstorp hade jägmästaren intet att erinra.

överjägmästaren har ej haft något att anmärka mot uppskattningsmännens

förslag.

Domänstyrelsen infordrade därefter från uppskattningsmännen förnyat

yttrande och förslag i anledning av ovanberörda av egendomens

arrendator och förenämnde Axel Johansson gjorda ansökningar samt

anbefallde i sammanhang därmed — under erinran att hemmanet Björstorp

åtminstone till sina inägor vore genom vattendrag skilt från hemmanet

Törsatorp och att Björstorps åbyggnad enligt uppskattningsinstrumentet

vore ofullständig och delvis förfallen — uppskattningsmännen att särskilt

beakta, huruvida försäljning av hemmanet Björstorp eller del därav kunde

menligt inverka på förnyad utarrendering av hemmanet Törsatorp.

Enligt instrumentet över den sålunda anbefallda förrättningen hava

uppskattningsmännen — jämte meddelande, att det huvudsakligen vore

av brist på åbyggnader, som hemmanet Björstorp varit utarrenderat

tillsammans med hemmanet Törsatorp, och att de kronan tillhöriga

byggnaderna å hemmanet Björstorp vid förra uppskattningsförrättningen

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

utdömdes — förklarat sig anse, att under en kommande arrendeperiod

borde därstädes uppföras nya byggnader för en kostnad av 4,879 kronor.

Då arreudatorns ovanberörda ansökning avsåge förutom hemmanet

Björstorps inägor jämväl den del av hemmanet Törsatorp, å vilken honom

tillhöriga hus vore stående, hava uppskattningsmännen med anledning

härav vidare föreslagit, att han av hemmanet Björstorp måtte få

köpa det område, som å kartan över hemmanet betecknats med ägofigurerna

nr 1 —11 och 13—63, samt av hemmanet Törsatorp den del, som

å kartan över nämnda hemman omfattar ägofigurerna nr 27 och 37—39,

med gränslinjen mot hemmanet Törsatorps övriga ägor dragen mitt i

den å sistnämnda karta med ägofiguren nr 36 betecknade kanalen, vilket

senare föreslagits för att för framtiden tillförsäkra Törsatorps innehavare

vattentillgång till kreaturen. De med ägofiguren nr 12 å kartan över

hemmanet Björstorp och nr 28 å kartan över hemmanet Törsatorp betecknade

vägarna ansågo uppskattningsmännen böra undantagas vid en

eventuell försäljning. Det sålunda till försäljning tillstyrkta området

komme härigenom att få en sammanlagd areal av 14.5 9 2 hektar, därav

10.888 hektar tomt och åker, 2.474 hektar äng, 1.109 hektar backar

och hagmark samt 0.121 hektar impediment, och har området saluvärderats

till 9,480 kronor, därav 4,000 kronor för ovanberörda vattenfall,

vilket skulle ingå i försäljningen, och vilket antagits tillhöra till

hälften Björstorp och till hälften Törsatorp.

Att frånsälja den till hemmanet Björstorp hörande skogen, vilken

jämte skogsmarken av jägmästaren värderats till 15,300 kronor, hava

uppskattningsmännen ansett olämpligt.

Slutligen hava uppskattningsmännen uttalat, att en eventuell försäljning

av hemmanet Björstorp ej komme att inverka menligt på en

förnyad utarrendering av hemmanet Törsatorp och att, då svårighet att

utarrendera det sistnämnda hemmanet utan de nu till försäljning tillstyrkta

områdena icke syntes föreligga, vartill komme, att kronan genom

försäljningen undginge nödvändigheten av nybyggnad för ovan angivna

belopp, försäljningen till det föreslagna saluvärdet vore fördelaktig.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har ej haft något att erinra mot

ifrågavarande förslag.

Jägmästaren har i infordrat yttrande för sin del ansett lämpligast,

att, därest hemmanet Törsatorp skulle bibehållas i statsverkets ägo, den

till hemmanet Björstorp hörande utmarken om 15.020 hektar, vilken

angränsade det till hemmanet Törsatorp hörande skogsskiftet, undantoges

från försäljningen och tillädes sistnämnda hemman.

överjägmästaren har tillstyrkt bifall till jägmästarens förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 12 höft. (Nr 13.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Till följd av en av snickaren Alfred Jonsson i Myreberg, Locketorp,

gjord ansökning att få inköpa ett område av hemmanet Törsatorp,

som han i ungefär 40 år innehaft på arrende, har därefter Kungl. Maj:ts

befallningshavande överlämnat yttrande av domänintendenten, däri denne

meddelat, att området ifråga omfattade det å ovanberörda över hemmanet

Törsatorp upprättade karta med ägofigurerna nr 222—234 betecknade

området om 1.64 2 hektar, att dess läge ej kunde anses utgöra hinder

för avsöndring, att sökanden och hans far innehaft och delvis odlat

området under ungefär 60 år, att sökanden vore känd som en hederlig

och arbetsam mindre bemedlad jordbrukare, samt att sökanden, som

ägde stuga och ladugård alldeles intill området ifråga, men icke ägde

någon jord, önskade köpa området, under förutsättning att han icke

behövde bebygga detsamma, så länge hans nämnda hus kunde äga

bestånd. Domänintendenten har saluvärderat området till 900 kronor.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har ej haft något att erinra mot

vad domänintendenten sålunda anfört.

Domän styrelsen har för egen del anfört, att styrelsen ej hade

något att erinra mot att från hemmanet Törsatorp måtte avsöndras och

försäljas ej blott lägenheten Karlstorp och G. J. Lundells lägenhet med

till lägenheterna föreslagna områden, utan även det område, som å

kartan över nämnda hemman omfattade ägofigurerna nr 222—234 med

hembudsrätt för Alfred Jonsson till sistberörda område, men utan någon

byggnadsskyldighet i avseende å detsamma. Beträffande förslaget att

för försäljning bilda en lott av hemmanet Björstorps inägor, ägofigurerna

å kartan över hemmanet nr 1—11, 13—63, samt ovanberörda område

av hemmanet Törsatorp, ägofigurerna nr 27, 37—39 och med begränsning

i den med nr 36 betecknade kanalen på sätt å denna ägofigur

med röd linje angivits, i vilken försäljningslott jämväl skulle ingå det

i vattendraget mellan hemmanen belägna vattenfall, ville styrelsen även

tillstyrka denna upplåtelse. Det förestående nybyggnadsbehovet vid

hemmanet Björstorp syntes nämligen styrelsen vara ett vägande skäl

för försäljning av detta hemmans inägor. Att därmed till en försäljningslott

förena berörda del av Törsatorp vore motiverat därav, att i

vattendraget mellan samma del och Björstorps inägor vore beläget ett

mindre vattenfall, som av egendomens arrendator utnyttjades till av

honom på ömse sidor om fallet belägna verk, och det syntes styrelsen

ej lämpligt, att vid en försäljning sönderdela det sålunda uppkomna

brukningskomplexet. Visserligen syntes en mindre del av hemmanet

Björstorps inägor än förslaget upptoge kunna vara tillfyllest för kvarnoch

sågindustriens uppehållande, men då inägoområdet i dess helhet

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

endast innehölle inemot 14 hektar och någon spekulant på smärre bruk

eller tomter å området ej uppträtt, ansåge styrelsen sig ej heller ur

denna synpunkt böra ifrågasätta ändring i förslaget. Arrendatorns

ansökning borde enligt styrelsens åsikt endast på det sätt vinna avseende,

att tillfälle bereddes honom att i fri tävlan söka förvärva

försäljningslotten ifråga. I likhet med vad förste lantmätaren i länet

i avgivet yttrande anfört hölle styrelsen före, att försäljningsdelen

av hemmanet Björstorp, som innefattade ungefär halva dess ägovidd,

borde frånskiljas genom ägostyckning, därvid närmare utredning, huruvida

vattenfallet tillhörde det ena eller andra hemmanet eller bäggedera hade

del däri, kunde vinnas.

Jag instämmer till alla delar med domänstyrelsen. Något särskilt Departementsmedgivande

i fråga om befrielse från byggnadsskyldighet för Alfred c ‘

Jonsson å det till försäljning åt honom avsedda området torde dock ej vara

behövligt, eftersom enligt gällande regler dylik befrielse kan meddelas

av Kungl. Maj:ts befallningshavande. I försäljningarna ingå naturligtvis

ej andra hus än de, som tillhöra kronan.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

dels att de till förra militiebostället % mantal

Törsatorp nr 1 i Locketorps socken av Skaraborgs

län hörande tre lägenheterna Karlstorp, C. J. Lundells

lägenhet och den ägofigurerna nr 222—234 omfattande

lägenheten må var för sig med ovan angivet område

upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahem slägenheter från kronoegendomar, med rätt

för snickaren Alfred Jonsson i Myreberg att erhålla

hembud å sistnämnda lägenhet;

dels och att det område av samma hemman, som

å kartan däröver omfattar ägofigurerna nr 27, 37—39

samt ovan angiven del av den med nr 36 betecknade

kanalen, må gemensamt med den del av förra militiebostället

Yg mantal Björstorp nr 1 i samma socken

och län, som omfattar ägofigurerna 1—11 och 13—63,

sedan sistnämnda ägolott blivit genom ägostyckning

frånskild, försäljas å offentlig auktion under de i brevet

den 29 maj 1874 stadgade villkor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

14:o

[14.]

Kullar bo nr

i Västmanlands

län.

Det länsmannen i Våla distrikt av Västmanlands län förut på

3 lön anslagna bostället 1 mantal Kullarbo nr 1 med utjorden Kullarbo

nr 2 i Öster Våla socken av nämnda län har från och med den 14 mars

1914 indragits till statsverket. Bostället är beläget 17 kilometer från

Tärnsjö järnvägsstation samt innehåller en areal av 169.7 85 6 hektar,

därav 28.3640 hektar tomt och åker, 11.8960 hektar äng och odlingsmark,

126.906 6 hektar betes- och skogsmark samt 2.6190 hektar impediment.

Härtill komma 1.3410 hektar till äganderätten icke bestyrkta

områden, å en av förste lantmätaren N. Th. Schönström verkställd kopia

av en utav extra lantmätaren Tor Hjertqvist år 1913 upprättad karta

över egendomen betecknade med litt. a, b, c och d samt omfattande

ägofigurerna nr 186—195.

Å egendomen har verkställts arrende- och saluvärdering, varvid

uppskattningsmännen föreslagit, att egendomen på grund av dess i fem

skilda områden sprängda ägovälde och fjärrbelägenheten mellan densammas

olika delar, dess ringa åkerareal, dess i flera fall i dåligt skick

befintliga åbyggnad och jämväl illa hävdade jordbruk måtte försäljas

och härvid styckas i följande lotter, vilka finnas angivna å en av bemälde

Hjertqvist uppgjord styckningskarta över egendomen.

Lotten litt. A, omfattande huvudgården jämte denna närmast angränsande

utmark och huvudsakliga delen av Gräsbo skog med en areal

av tillhopa 79.441 hektar, varav 19,871 hektar tomt och åker, 4.7 18

hektar äng och odlingsmark, 54.6 7 2 hektar avrösningsjord och 0.180

hektar impediment. Ågolotten, till vilken jämväl skulle läggas områdena

litt. b, c och d med en areal av 0.9 7 3 hektar åker och 0.0 6 2 hektar

äng med den rätt, kronan till dem kunde äga, har, utan att något värde

upptagits för nämnda områden, saluvärderats till 40,295 kronor, varav

för ståndskog 28,671 kronor, och arrendevärderats till 568 kronor.

Lotten litt. B, innefattande J. W ahlgrens lägenhet med tillökning

av såväl inägojord som utmark med en areal av tillhopa 6.641 hektar,

varav 1.5 3 3 hektar tomt och åker, 0.144 hektar äng och odlingsmark

samt 4.9 64 hektar avrösningsjord. Ågolotten har saluvärderats till 1,723

kronor, varav för ståndskog 895 kronor 95 öre, och åsatts ett arrendevärde

av 37 kronor.

Lotten litt. C—D, innefattande Elis Engmans lägenhet med tillökning

av inägojord och utmark samt ett vid 1790 års storskifte egendomen

tillagt mosskifte litt. D med en areal av tillhopa 21.107 hektar,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj-ts Nåd. Proposition Nr 13.

därav 6.9 60 hektar tomt och åker, 7.0 3 4 hektar äng och odlingsmark,

6.9 99 hektar avrösningsjord och 0.114 hektar impediment. Ågolotten,

till vilken jämväl skulle läggas förberörda område litt. a med en areal

av 0.28 0 hektar åker och 0.0 2 6 hektar äng med den rätt kronan till

detsamma kunde äga, har, utan att något värde upptagits för sagda

område, saluvärderats till 6,284 kronor, varav för ståndskog 3,048 kronor,

och åsatts ett arrendevärde av 190 kronor.

Lotten litt. E, omfattande ett skogsskifte, som utbrutits vid år 1790

fastställd delning av Åby, Kullarbo och flera hemmans gemensamma

Hamneskogar, med en areal enligt handlingarna till sagda skifte av

30.8 50 hektar. Ågolotten har saluvärderats till 9,887 kronor, varav

för ståndskog 9,270 kronor.

Lotten litt. F, omfattande ett skogsskifte, som vid år 1846 fastställd

delning av öster Våla sockens allmänning tilldelats Kullarbo och

innehåller enligt handlingarna till sagda skifte en areal av 24.7 7 54

hektar. Ågolotten har saluvärderats till 12,923 kronor, varav för ståndskog

12,427 kronor.

Lotten litt. G, omfattande ett andra skogsskifte, som vid sistberörda

delning jämväl tilldelats Kullarbo och innehåller en areal av

4.6462 hektar. Ågolotten har saluvärderats till 3,035 kronor, varav för

ståndskog 2,942 kronor 50 öre.

Jägmästaren har anfört att, då de tre skogsskiftena litt. E, F

och G vore belägna på ett avstånd från gården av respektive 6, 10 och

10 kilometer, fågelvägen räknat, och utan vägförbindelse, desamma ej

borde åtfölja försäljningen av huvudgården. Då nämnda skiften även

sinsemellan vore avlägset belägna och ej kunde bliva föremål för någon

intensiv skogshushållning dels på grund av läget, dels i anseende till

deras obetydliga areal, dels ock huvudsakligast därför att skogarna runt

omkring vore till allra största delen uthuggna, varför stora mängder

skog årligen torkade och vindfälldes, ansåge jägmästaren dessa skiften

böra försäljas. Jämväl skogsmarken till huvudgården, även den avlägset

belägen från närmaste järnvägsstation och av obetydlig areal, vore ej

skäl att bibehålla i kronans ägo.

Kungl. Maj:ts befallniugshavande har tillstyrkt godkännande av

uppskattningsmännens förslag.

Överjägmästaren i bergslagsdistriktet, vilkens yttrande rörande

egendomens framtida disposition jämväl infordrats, har instämt i föreliggande

förslag.

Lantmäteristyrelsen har efter gjord utredning förklarat sig anse

fördelningen av egendomen på sätt föreslagits lämpligast böra ske genom

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

ägostyckning, sedan de två fastigheter, av vilka densamma består,

blivit kameralt sammanslagna.

Med föranledande härav har kammarkollegiet den 5 september 1916

förordnat, att hemmanet Kullarbo nr 1 om 1 mantal och 4 öresland och

utjorden Kullarbo nr 2 om 1 1/s öresland skulle i jordeboken sammanföras

och däri upptagas såsom ett hemman under benämning Kullarbo

nr 3 om 1 mantal och 5 1/s öresland.

I skrivelse till domänstyrelsen har därefter vederbörande jägmästare,

då avsevärda förändringar i prisen å skogseffekter uppstått, sedan

instrumentet vid värdering av skogstillgången å egendomen upprättades,

hemställt, att styrelsen vid avgivande av förslag till minimipris å de

särskilda skogsskiftena måtte höja respektive värden å växande skog å

lotten litt. A till 37,272 kronor 30 öre, lotten litt. B till 1,119 kronor

93 öre, lotten litt. C—D till 3,810 kronor, lotten litt. E till 12,668

kronor, lotten litt. F till 16,650 kronor 60 öre samt lotten litt. G till

3,918 kronor 17 öre. Med tillämpning av denna värdering skulle enligt

domänstyrelsens beräkning saluvärdena å de särskilda lotterna bliva

följande, nämligen å litt. A 48,896 kronor, å litt. B 1,947 kronor, å litt.

C—D 7,046 kronor, å litt. E 12,668 kronor, å litt. F 16,650 kronor

samt å litt. G 3,918 kronor.

Domänstyrelsen har, med tillkännagivande att på styrelsens föranstaltande

egendomen för tiden från indragningen utarrenderats till

den 14 mars 1917 för ett år i sänder, varvid för sista arrendeåret betingats

en avgäld av 250 kronor, tillstyrkt egendomens försäljning på

det sätt uppskattningsmännen föreslagit samt i fråga om saluvärdena

biträtt jägmästarens sistberörda förslag.

Ehuruväl till ifrågavarande kronoegendom hör en icke obetydlig

skogsareal, kan jag ej finna tillräckliga skäl att bibehålla egendomen

eller någon del därav i kronans ägo. Såsom uppskattningsmännen framhållit

består nämligen egendomen av ett flertal, på ganska långt avstånd

från varandra belägna skiften, av vilka några äro rätt små och åtminstone

ett har en mycket oformlig figur. Skogsmarken är fördelad å

fem olika ställen. Det föreslagna sättet för egendomens uppdelning och

försäljning får jag tillstyrka, under framhållande att lotten litt. A, i

vilken huvudgården ingår, samt skogsskifteslotterna litt. E, F och G

böra säljas å auktion. Vid detta förhållande saknar det betydelse, att

domänstyrelsen vid beräknandet av saluvärdena å sistnämnda tre lotter

upptagit dessa blott till värdet av den växande skogen enligt jägmästarens

sista värdering och underlåtit att medräkna de belopp om respektive

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13. 39

617 kronor, 495 kronor 50 öre och 92 kronor 92 öre, som åsatts själva

marken.

Ehuru arrendet för egendomen vid den provisoriska utarrenderingen

för sista året utgjort endast 250 kronor, hava inägolotterna A, B och

C—D ensamma uppskattats till ett normalt arrendevärde av 795 kronor,

vadan ärendet bör underställas riksdagen.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att, sedan förra länsmansbostället 1 mantal Kullarbo

nr 3 i Öster Våla socken av Västmanlands län blivit

genom ägostyckning delat i sex lotter i överensstämmelse

med uppskattningsmännens förslag,

dels lotterna litt. A, E, F och G försäljas å offentlig

auktion enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor, med förbehåll vid försäljningen av lotten litt. A

att de till densamma lagda områdena litt. b, c och d

säljas allenast med den rätt kronan till dem må äga;

dels ock lotterna litt. B och C—D upplåtas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med förbehåll vid upplåtelsen

av lotten litt. C—D att det till denna lott

lagda området litt. a upplåtes allenast med den rätt

kronan må äga till detsamma.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

hemställt uti de under l:o)—14:o) här ovan antecknade ärenden.

Hans Maj:t Konungen behagade härtill lämna

bifall samt förordnade, att proposition i dessa ämnen

skulle med den lydelse, bil. — till detta protokoll

utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ivar Bruze.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:276 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar s. 1 i texten
  2. JoU 1917:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar. s. 3 i texten