Sök i Ratio Lex

Angående räntefriliet å lån för anskaffande av utsädespotatis

1917-03-20 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:133, Angående räntefriliet å lån för anskaffande av utsädespotatis

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:tf Nåd. Proposition Nr 133.

1

i

t

Nr 133,

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående räntefriliet

å lån för anskaffande av utsädespotatis; given

Stockholms slott den 20 m,ars 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att för lån, som av statsmedel beviljas hushållningssällskap intill

ett belopp av 1 miljon kronor för anskaffande och tillhandahållande av

utsädespotatis våren 1917 i huvudsaklig överensstämmelse med lantbruksstyrelsens

förslag, räntefrihet må åtnjutas för tiden intill fastställd återbetalningsdag,

som dock icke må sättas senare än den 1 december 1917.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 109 höft. (Nr 133.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133.

Utdrag av protokollet över jordbrulcsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

''Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde:

Då jag förut denna dag anmälde frågan om åtgärder för befordrande

av brödsädsodlingen, meddelade jng, att förslag förelåge till dylika åtgärder

jämväl beträffande potatisodlingen. Jag åsyftade härmed en den

16 i denna månad inkommen, den 10 innevarande mars dagtecknad framställning

från lantbruksstyrelsen angående beredande av räntefritt lån •

till hushållningssällskap för utlämnande av utsädespotatis åt odlare, för

vilken framställning jag nu torde få redogöra. Jag vill emellertid dessförinnan

nämna, att jag redan i skrivelse den 13 innevarande mars

anmodat statens livsmedelskommission att skyndsammast föranstalta om

utredning, huruvida icke förhållandena göra åtgärder från statens sida

genom garanti av minimipris eller på annat sätt nödvändiga för befordrande

av potatisodlingen. Kommissionen har nu i skrivelse den 15

mars 1917 meddelat, att densamma för frågans utredning tillkallat fem

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 133.

sakkunniga personer ävensom anmodat professorn II. Juhlin-Dannfelt att

biträda kommissionen vid behandlingen av de förslag i ämnet, som de

sakkunniga kunde komma att framlägga. Kommissionen bär därjämte

förklarat sig på det kraftigaste instämma i syftet med lantbruksstyrelsens

förenämnda framställning och särskilt betonat, att, därest ej utsädes potatis

i tid kunde anskaffas i erforderlig mängd, andra åtgärder för uppmuntrande

av potatisodling helt visst icke skulle leda till åsyftat resultat.

Lantbruksstyrelsen har i nämnda skrivelse anfört följande:

»I underdånig skrivelse den 29 januari 1917, angående åtgärder för befordrande

av odlingen av vårvete och korn, bär lantbruksstyrelsen även framhållit,

bland annat, att åtgärder från statens sida borde vidtagas för att i den män detta

läte sig göra betrygga största möjliga odling instundande vår av potatis. Styrelsen

ansåg nämligen, att ett ingripande från statens sida i detta avseende vore så mycket

mera av behovet påkallat, som fara förelåge, att brist på utsäde eljest kunde komma

att i vår uppstå dels på grund av förra årets svaga skörd, dels på grund av ökad

konsumtion till följd av otillräcklig tillgång på andra nödvändighetsvaror av samma

slag och härav föranledda högre pris, som locka till försäljning av för utsäde avsedd

potatis, dels och därför att den i höstas skördade potatisen visade stor benägenhet

att under förvaringen skadas av röta.

Innan lantbruksstyrelsen emellertid kunde framställa förslag till åtgärder,

lämpliga att för ändamålet vidtaga, hade styrelsen ansett, att erforderlig utredning

i ämnet bordo verkställas.

En sådan utredning har sedermera utförts med biträde av hushållningssällskapen,

vilka genom sina underavdelningar och ombud avgivit av lantbruksstyrelsen

begärda upplysningar rörande dels tillgången på utsädespotatis för en normal odling

och för en utökad sådan, dels överskottet till avsalu och huruvida potatisen vant

angripen av röta, dels ock utsikterna för åstadkommande av en större potatisodling

än den normala.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t genom nådig förordning den 15 februari

1917 anbefallt en fullständig inventering av potatisförråden, men enligt vad lantbruksstyrelsen

inhämtat torde resultatet av denna icke vara att förvänta förrän

tidigast i medlet av nästinstundande april månad. Att dröja med åtgärders vidtagande

till denna tidpunkt torde icke vara tillrådligt, enär de åtgärder, som äro

behövliga, kräva en tämligen lång förberedelse.

Av de genom hushållningssällskapen insamlade uppgifterna synes framgå, att ''

tillgången inom landet på sättpotatis i allmänhet är tillräcklig för normal odling, samt

att, om också undantagsvis överskott därå råder, endast små utsikter förefinnas att

få en över det normala utsträckt odling därav till stånd. I Kopparbergs och Gävleborgs

län förefinnes dock brist även för en normal odling.

Såsom lantbruksstyrelsen i sin förberörda underdåniga skrivelse anfört, är det

av stor betydelse, att en normal potatisodling säkerställes och om möjligt att åtgärder

vidtagas för en utökning av densamma. Genom potatisodlingen erhålles nämligen den

största mängden folknäring per ytenhet, varjämte genom att potatisen kan odlas på jord,

som annars varit avsedd till höskörd eller bete under året, någon inskränkning av

årets sädesskörd ej behöver ifrågakomma genom utökning av potatisodlingen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj As Nåd Proposition Nr 133.

Frisel; på sättpotatisen torde emellertid bliva avsevärt högt och skall odlingen

säkerställas, synas åtgärder böra av staten vidtagas för att underlätta densamma.

Enligt lantbruksstyrelsens förmenande torde detta bäst kunna ske genom att

hushållningssällskapen erbjudas tillfälle att erhålla räntefria lån för tillhandahållande

av utsäde åt odlare, som därav vore i behov, i första rummet åt sådana, som vore

villiga att utöka arealerna för potatisodlingen.

Något tvivel torde icke behöva råda därom, att hushållningssällskapen skola

befinnas villiga att i detta fall tjäna såsom mellanhänder. Då brist på annat utsäde

vid föregående tillfällen förelegat, hava de på motsvarande sätt, utan anlitande

av statsbidrag i någon form, trätt hjälpande emellan. Att nu ställa samma fordran

på deras offervillighet anser sig dock lantbruksstyrelsen icke böra ifrågasätta, då

det här galler ett utsäde, vars anskaffande och tillhandahållande är förbundet med

väsentligt större svårigheter och risk. än då fråga är om olika slag av spannmål.

Ansökning om län för inköp av utsädespotatis borde av hushållningssällskap

ingivas till lantbruksstyrelsen, varefter styrelsen borde hava att mellan de olika

sällskapen fördela lånebeloppen, vilka mot hushållningssällskapens skuldförbindelser

borde utbetalas av statskontoret. Återbetalningen borde ske före årets utgång och

ränta beräknas med ö procent endast från den 1 december 1917 till dess återbetalning

sker. De belopp, som av hushållningssällskapen icke före den 1 juli 1917

använts, borde omedelbart återbetalas. Hushållningssällskapen borde till odlarna

utlämna potatisen till självkostnadspris mot förbindelse dels att potatisen användes

till utsäde, dels att betalningen erlägges före den 1 december 1917, varefter ränta

å skulden skulle beräknas med 6 procent.

Vid beräkning av storleken av det för omförmälda ändamål erforderliga

beloppet torde man kunna utgå från, att bristen på utsäde i en del län jämte den

möjliga utökningen av utsädesbehovet i andra kan uppskattas till minst 100,000

deciton, och då inköpspriset icke torde kunna beräknas lägre än till 9 kronor 50

öre per deciton, synas minst 950,000 kronor krävas för ändamålet. Härigenom

skulle utsäde kunna åstadkommas till omkring 6.000 hektar, vilka annars icke skulle

komma till användning för potatisodling.

_ Hen även andra åtgärder torde böra vidtagas för att söka åstadkomma en

utökning av potatisarealen. Så torde en upplysningsverksamhet rörande lämpligheten

av och sättet för en ökad potatisodling böra ifrågakomma. Även här äro

hushållningssällskapen lämpliga såsom mellanhänder, då de genom sina konsulenter

och undervisare in. fl. äro i tillfälle att utföra det behövliga arbetet härför.

På grund av vad sålunda anförts, får lantbruksstyrelsen i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i det föregående föreslagits bereda ett belopp av 950,000 kronor för att användas

till utlämnande av räntefria lån åt hushållningssällskap för'' inköp av utsädespotatis.»

Vid styrelsens skrivelse var fogat ett sammandrag över de från

hushållningssällskapen inkomna uppgifterna. I dessa klagas isynnerhet

över den skada frosten åstadkommit, på många håll redan i höstas,

innan potatisen kom ur jorden, men isynnerhet under den ovanligt stränga

vintern, ^då potatisen frusit i stukorna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133. 5

Då nödvändigheten av att för nästa konsumtionsår erhålla så

riklig tillgång på inhemsk potatis som möjligt bör för envar vara

uppenbar samt en förutsättning härför är, att sättpotatis i tillräcklig

mängd och av tillfredsställande beskaffenhet finnes att tillgå för årets

potatisodling, men utredningen visar, att tillgången på dylik sättpotatis

inom vidsträckta delar av landet är för ringa, synes det mig särdeles

välbetänkt att nu inrikta de närmaste åtgärderna för potatisodlingens

befordrande på att underlätta anskaffandet av sättpotatis. Förhållandena

synas göra ett ingripande från statens sida i sådant syfte fullt motiverat.

Det av lantbruksstyrelsen nu framlagda förslaget synes mig vara väl

avpassat för ändamålet och kunna i huvudsak godkännas. Törhända

böra vid dess genomförande jämkningar i detaljer vidtagas.

Jag vill alltså tillstyrka sagda förslag. Det belopp av statsmedel,

som må för lånen få tagas i anspråk, synes mig för säkerhets skull böra

höjas till en miljon kronor men kommer naturligtvis endast i mån av

behov att användas. Det torde kunna erhållas från de medel till belopp

av 115 miljoner kronor, som Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i

form av kreditiv ställa till Kungl. Maj:ts förfogande för anskaffande av

livsförnödenheter. Då förslaget innefattar, att å inlånade statsmedel icke

skulle betalas ränta för tiden före lånets förfallodag, torde i detta hänseende

riksdagens medgivande i ämnet böra inhämtas.

På grund härav får jag nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t

måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

att för lån, som av statsmedel beviljas hushållningssällskap intill

ett belopp av 1 miljon kronor för anskaffande och tillhandahållande av

utsädespotatis våren 1917 i huvudsaklig överensstämmelse med lantbruksstyrelsens

förslag, räntefrihet må åtnjutas för tiden intill fastställd återbetalningsdag,

som dock icke må sättas senare än till den 1 december 1917.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Julius Söderhjelm.

Departementschefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 109 höft. (Nr 133.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1917:31 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående räntefrihet å lån för anskaffande av utsädespotatis. s. 15 i texten