Om rätt för föreståndaren vid kronohäktet i Ystad Gustaf Edvard Rockström att för åtnjutande av löneförhöjning tillgodoräkna sig viss tjänstgöring
1917-02-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:134, Om rätt för föreståndaren vid kronohäktet i Ystad Gustaf Edvard Rockström att för åtnjutande av löneförhöjning tillgodoräkna sig viss tjänstgöring
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 134.
1
Nr 134.
*
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen om rätt för
föreståndaren vid kronohäktet i Ystad Gustaf Edvard
Rockström att för åtnjutande av löneförhöjning tillgodoräkna
sig viss tjänstgöring; given Stockholms slott den
23 februari 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed
föreslå riksdagen medgiva,
att föreståndaren vid kronohäktet i Ystad Gustaf Edvard Rockström
må, utan hinder därav att han icke omedelbart vid tiden för den nya
avlöningsstatens för fångvårdsstaten trädande i kraft eller den 1 januari
1911, utan först från och med den 1 mars samma år blivit ordinarie
innehavare av föreståndarbefattningen vid kronohäktet i Västervik, för
åtnjutande av löneförhöjning räkna sig tillgodo den tid från och med
den 1 juni 1910 till den 1 mars 1911 han varit förordnad som direktör
vid sistnämnda kronohäkte.
Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kung!, nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Berndt Easselrot.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 110 höft. (Nr 134.)
1
2
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 134.
Ang. rätt
för kronobäktesföreståndaren
G.
E. Rockström
att för åtnjutande
av
ftlderstiilägg
tillgodoräkna
sig viss
tjänstgöring.
I
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott fredagen den 23 februari 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WäLLENBERQ,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten.
Westman,
Broström.
Departementschefen statsrådet Hasselrot anförde:
l:o).
»Enligt nådiga kungörelsen den 30 september 1910 angående villkor
och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från
och med år 1911 gällande ordinarie stat för fångvårdsstaten bör löntagare,
för åtnjutande av löneförhöjning efter viss tids fortsatt innehavande
av tjänst i samma lönegrad, tillgodoräknas tid, som före den
nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
befattningen vare sig på grund av fullmakt eller konstitutorial eller på
grund av förordnande i följd av frågan om reglering av löneförhållanden
in. m. vid fångvårdsstaten.
3
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 134.
Nuvarande föreståndaren vid kronohäktet i Ystad Gustaf Edvard
Rockström blev den 23 maj 1910 av fångvårdsstyrelsen förordnad att
i ledigheten efter avgångne direktören vid kronohäktet i Västervik G.
Svärdh frän och med den 1 juni 1910, i avbidan på genomförandet av
löneregleringen vid fångvårdsstaten, upprätthålla direktörsbefattningen
vid sistnämnda kronohäkte. Efter egen ansökan blev Rockström därefter
den 11 februari 1911 konstituerad att från och med den 1 mars
1911 vara ordinarie innehavare av föreståndarbefattningen, motsvarande
förutvarande direktörstjkristen, vid samma kronohäkte, och har Rockström
sedermera transporterats till den i avlöningshänseende likställda
föreståndarbefattningen vid kronohäktet i Ystad.
Enligt den från och med år 1911 gällande nya avlöningsstaten kan
lönen för kronohäkteslöreståndare i lönegrad, varom qu är fråga, höjas
efter fem år med 200 kronor och efter tio år med ytterligare 200 kronor.
1 den underdåniga skrivelse den 28 januari 1916, varmed fångvårdsstyrelsen
till Knngl. Maj:ts prövning och fastställelse framlade förslag
till stat för år 1916 å förslagsanslaget till ålderstillägg för de i
styreRen eller vid fångvårdsstaten anställda ämbets- och tjänstemän,
förmälde styrelsen, bland annat, att Kung!. Maj:ts befallningshavande i
Malmöhus län i skrivelse till fångvårdsstyrelsen föreslagit, att Rockström
måtte från och med år 1916 komma i åtnjutande av ett första
ålderstillägg till sin lön, men att, enär på den grund att Rockström
blivit först någon tid efter det den nya staten trätt, i kraft konstituerad
å den ordinarie befattning, å vilken han förut i avbidan på genomförandet
av löneregleringen för fångvårdsstaten innehaft förordnande,
tvivel kunde uppstå, huruvida Rockström vore berättigad att redan
från och med år 1916 komma i åtnjutande av ett första ålderstilllägg,
styrelsen icke upptagit Rockström i det underställda förslaget. I
sin berörda skrivelse uppgav fångvårdsstyrelsen, »tt anledningen därtill,
att föreståndarbefattningen vid kronohäktet i Västervik icke blivit besatt
med ordinarie innehavare redan från och med den 1 januari 1911, då
den nya staten trädde i kraft, varit den, att berörda tjänst icke kunnat
anslås till ansökan ledig, förr än den av Kungl. Magt den 16 december
1910 beslutade nya instruktionen för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten
blivit publicerad samt att till följd därav ansökningstiden till tjänsten
utgått och konstitutorial å densamma kunnat utfärdas först efter ingången
av år 1911. Enligt styrelsens mening förelåge således i allt fall billighetsskäl
för att Rockström, befallande vilken förutsättningarna för
erhållande av ett första ålderstillägg under år 1916 i övrigt vore upp
-
Wänyvårds
st yrelien
Statikenior-t.
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 134.
fyllda, icke skulle gå förlustig ålderstillägg under ett år. Fångvårdsstyrelsen
hemställde därför, att, därest Kungl. Magt icke ansåge sig
kunna utan riksdagens hörande besluta i frågan, Kungl. Magt måtte i
proposition till riksdagen söka utverka medgivande för Rockström att
få för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig jämväl den tid från
och med den 1 juni 1910 till den 1 mars 1911, under vilken han på
grund av förordnande i avbidan på löneregleringens genomförande uppehållit
direktörsbefattningen vid kronohäktet i Västervik.
Såsom ländande till upplysning i ärendet har fångvårdsstyrelsen i
sin förutnämnda skrivelse påpekat, att Kungl. Magt i två särskilda fall
ansett sig böra inhämta 1916 års riksdags samtycke i fråga om rätt till
ålderstilläggsberäkning för befattningshavare, vilka utnämnts till befattning,
först sedan någon tid förflutit efter det ny stat trätt i kraft. Det ena
fallet hade avsett notarien hos medicinalstyrelsen friherre E. J. A. Klinckowström
(statsverkspropositionen till 1916 års riksdag, sjätte huvudtiteln,
sid. 82-—87) och det andra fallet kvinnliga tekniska biträdet vid karolinska
institutets patologiskt-anatomiska institution Agnes Dahlgren (samma
statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, sid. 197—202). Ehuru dessa
fall icke syntes fullt jämförliga med det nu föreliggande, hade styrelsen
dock velat hänvisa till dem, enär i de utlåtanden, som i dessa ärenden
avgivits av statskontoret och löneregleringskommittén, framhållits en del
synpunkter, som vore av betydelse för bedömande jämväl av nu föreliggande
fråga.
I det underdåniga utlåtande, som statskontoret den 16 maj 1916
avgivit i fråga om, bl. a., Rockströms rätt till åtnjutande av ålderstillägg
under år 1916, har statskontoret som sin uppfattning uttalat, att skäl
förelåge för tillerkännande åt Rockström av dylik rätt. Därvid har statskontoret
framhållit, att de av fångvårdsstyrelsen åberopade fallen beträffande
friherre Klinckowström och Agnes Dahlgren icke vore jämförliga
med fallet Rockström. Vad friherre Klinckowström beträffade, hade han
under tiden mellan den nya lönestatens ikraftträdande och hans utnämning
till notarie på förordnande uppehållit en annans tjänst ocfy alltså
icke bestritt eu vakant tjänst; och vad anginge Agnes Dahlgren åsyftade
framställningen, att hon skulle få åtnjuta ålderstillägg redan från ingången
av år 1915, ehuru hon då ännu icke utnämnts till innehavare av den tekniska
biträdesbelattningen å ordinarie stat. Rockström däremot hade
såväl under tiden från och med den 1 juni till och med den 81 december
1910, då den nya staten trädde i kraft, som ock under tiden därefter,
intill dess han blev konstituerad å föreståndarbefattningen, bestritt samma
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 134. 5
befattning såsom vakant på grund av frågan om fångvård sstatens omreglering;
och beträffande honom vore icke fråga om åtnjutande av
ålderstillägg för tid före utnämning till tjänsten.
I do utlåtanden, löneregleringsko in mittén avgav beträffande fallen
Klinckowström och Agnes Dahlgren, uttalade den som sin uppfattning,
att de stadgan den, varom där var fråga och vilka voro av liknande lydelse
som det, om vars tillämpning saken nu rör sig, med hänsyn till grunden
för samma stadganden finge anses tillämpliga blott i fråga om sådan
löntagare, som omedelbart vid den nya lönestatens trädande i kraft övergått
å den nya staten eller tillträtt ordinarie tjänst å densamma samt
att friherre Klinckowström och Agnes Dahlgren följaktligen icke ägt
någon rätt att för åtnjutande av ålderstillägg å dessa befattningar
tillgodoräkna sig den föregående tjänstgöring, varom i varje särskilt
fall var fråga, men att billighetsskäl talade för att dylik förmån tillerkändes
dem.
Den uppfattning, som sålunda låg till grund för Kungl. Maj:ts
propositioner beträffande friherre Klinckowström och Agnes Dahlgren,
torde äga sin ^''ulla tillämpning i nu föreliggande fall. Jag anser mig
alltså böra förorda, att, fastän Rockström erhöll konstitutorial å föreståndarbefattningen
vid kronohäktet i Västervik först någon tid efter
det den nya avlöningsstaten trädde i kraft, han dock må för åtnjutande
av ålderstillägg räkna sig till godo det därförut av honom innehavda
förordnandet å befattningen.
Därest Rockström tillerkännes denna rätt, skulle han bliva berättigad
att uppbära det första med befattningen förenade ålderstil lägget
från och med år 1916. Detta står visserligen icke i överensstämmelse
med den av riksdagen tillämpade praxis, att medgivanden i fråga om
avlöningsförmåner icke må föranleda statsutgift för tid före nästföljande
budgetsår. Beträffande Rockström förhåller det sig emellertid så, att
han skulle hava erhållit konstitutorial rédan från tiden, då den nya avlöningsstaten
trädde i kraft, såvida icke utnämningen blivit något fördröjd
till följd av omständigheter, som stodo i samband med löneregleringens
genomförande. Det synes mig därför billigt, att i Rockströms
rätt till ålderstillägg ej göres någon inskränkning i nu berörda hänseende.
Till stöd härför kan även åberopas riksdagens beslut beträffande
Agnes Dahlgren, vilken av skäl, likartade med dem som föreligga beträffande
Hoekström, fick tillträda ålderstillägg tidigare än med berörda
praxis var förenligt.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 110 käft. (Nr 134.)
Deparicwun
oheft».
2
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 134.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen medgiva,
att föreståndaren vid kronohäktet i Ystad Gustaf Edvard Rockström
må, utan hinder därav att han icke omedelbart vid tiden för den nya
avlöningsstatens för fångvårdsstaten trädande i kraft eller den 1 januari
1911, utan först från och med den 1 mars samma år blivit ordinarie
innehavare av föreståndarbefattningen vid kronohäktet i Västervik, för
åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo den tid från och med
den 1 juni 1910 till den 1 mars 1911 han varit förordnad som direktör
vid sistnämnda kronohäkte.»
Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt täcktes Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Cerlin.
STOCKHOLM, ISAAC MAEG US'' BOKTRYCKERI-AKT XEBOLAGr, 19X7.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1917:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition om rätt för föreståndaren vid kronohäktet i Ystad Gustaf Edvard .Rockström att för åtnjutande a a1 i texten
- SU 1917:78 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om rätt för föreståndaren vid kronohäktet i Ystad Gustaf Edvard Rockström att för åtnjutande av löneförhöjni a1 i texten