Sök i Ratio Lex

Angående hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg

1917-03-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:142, Angående hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.

1

Nr 142.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående hyresbidrag

till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg; given Stockholms slott den 16 mars 1917.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels medgiva, att från och med år 1918 tills vidare, och intill dess

Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, hyresbidrag må utgå

vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie manlig adjunkt

med 500 kronor, till lärare i teckning med 400 kronor och till extra

ordinarie ämneslärare efter två års tjänstgöring vid seminariet med 400

kronor och efter fem års dylik tjänstgöring med 500 kronor, samt

vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie manlig adjunkt

med 450 kronor, efter fem års tjänstgöring vid seminariet med 575 kronor

och efter tio års dylik tjänstgöring med 700 kronor, till lärare i teckning

med 300 kronor, till vikarierande adjunkt å vakant tjänst med 450

kronor och till annan extra ordinarie ämneslärare med 300 kronor;

dels ock för ändamålet på extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag

av 8,200 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 118 höft. (Nr 142.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.

Ang. hyresbidrag

till

lärare vid

folkskoleseminarierna

i

Stockholm

och Göteborg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

W ESTMAN,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Westman anförde härefter:

I två av de städer, där folkskoleseminarier äro förlagda, nämligen

Stockholm och Göteborg, åtnjuta de allmänna läroverkens lärare, förutom

sina å stat uppförda avlöningsförmåner, jämväl hyresbidrag av kommunen.

Dessa hyresbidrag hava tillkommit för att förebygga, att de i dessa städer

särskilt högt uppdrivna levnadskostnaderna skulle få till följd, att dåvarande

allmänna läroverk bleve illa lottade med avseende å lärarkrafter.

I Stockholm utgå hyresbidragen för närvarande med följande belopp för

år, nämligen till lektor med 700 kronor, till adjunkt med 500 kronor,

till teckningslärare med 400 kronor och till extralärare med 400 till 500

kronor allt efter längden av dennes föregående tjänstgöring. I Göteborg

äro hyresbidragen bestämda till olika årliga belopp för olika lönegrader

och växla för lektorer från 700 till 1,000 kronor och för adjunkter från

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 142.

450 till 700 kronor; teckningslärare vid högre allmänt läroverk åtnjuter

ett bidrag av 300 kronor, vikarierande lektor å vakant tjänst 700 kronor,

vikarierande adjunkt å vakant tjänst 450 kronor och annan extra ordinarie

ämneslärare 300 kronor. — Rektor åtnjuter vid såväl allmänt läroverk

som folkskoleseminariuin fri bostad eller hyresersättning.

Samma skäl, som föranlett beviljande av dylika hyresbidrag till lärare

vid de allmänna läroverken i nyssnämnda två städer, tala för att sådana

bidrag även må tillgodokomma motsvarande lärarpersonal vid de i

samma städer belägna folkskoleseminarierna. Behovet av dylika förmåner

för seminarielärarnas vidkommande har redan länge gjort sig gällande, och

framställningar hava gjorts i syfte att i förevarande avseende få till stånd

en likhet med de allmänna läroverkens lärare.

I båda de nämnda städerna vände sig seminarieadjunkterna för en

del år sedan till vederbörande stadsfullmäktige med anhållan om att i likhet

med läroverksadjunkterna komma i åtnjutande av hyresbidrag. Ansökningarna

blevo emellertid avslagna, varvid såsom motivering anfördes,

att, under det att läroverken vore att anse som en lokal angelägenhet,

seminarierna vore statsan stal ter, vilkas lärjungar komme från olika delar

av landet och efter vunnen utbildning spredes över hela riket.

Rektorerna vid seminarierna i Stockholm och Göteborg gjorde år

1901 framställning till Kungl. Maj:t om hyresbidrag av statsmedel för

t adjunkterna vid dessa seminarier och framhöllo därvid det ogynnsamma

läge, vari ifrågavarande seminarier befunne sig med avseende på möjligheten

att förvärva och kvarhålla goda manliga lärarkrafter, i det att de

Unge stå tillbaka såväl för de allmänna läroverken i samma städer som

för läroverk och seminarier i städer med billigare levnadskostnader. Ansökningen

tillstyrktes av vederbörande ecklesiastika konsistorier, och även

statskontoret uttalade sig i tillstyrkande riktning.

Då förslag till lönereglering för seminariernas lärare förelädes 1904

års riksdag, företogs sist omförmälda framställning till prövning, men

förklarade sig vederbörande departementschef anse tillräckliga skäl icke

föreligga att för det dåvarande tillstyrka någon åtgärd i förevarande syfte.

Frågan upptogs emellertid i en vid nämnda års riksdag väckt motion,

i vilken yrkades, att manliga adjunkter vid folkskoleseminarier, belägna

i städer, där kommunalt hyresbidrag utginge till de allmänna läroverkens

adjunkter, måtte få av statsmedel åtnjuta hyresbidrag under den tid och

till det belopp, som läroverksadjunkterna i dessa städer uppbure dylikt

bidrag av respektiva kommuner. Motionen vann icke riksdagens bifall.

1 sitt den 20 december 1911 avgivna betänkande angående folkskoleseminarierna

framhöll folkundervisningskommittén, att det måste anses

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.

som en livsfråga för de till våra största städer förlagda seminarierna, att

de i förevarande avseende komme i en mindre ofördelaktig ställning, och

hemställde, att ämneslärarna vid nämnda seminarier måtte komma i åtnjutande

av ortstillägg, ungefär motsvarande de i dessa städer till ämneslärarna

vid de allmänna läroverken utgående kommunala hyresbidragen.

Aven övningslärare och övningsskollärare vid dessa seminarier borde enligt

kommitténs förslag tillerkännas särskilda ortstillägg, att utgå med

200 kronor för kvinnlig lärare och ogift manlig lärare samt 300 kronor

för gift manlig lärare.

Lärarlönenämnden häri sitt den 31 oktober 1914 avgivna betänkande,

däri nämnden föreslagit, att ämneslärartjänsterna vid folkskoleseminarierna.

måtte förvandlas till lektorat, väl förordat ortstillägg för övningsskollärarna

i Stockholm och Göteborg men däremot icke upptagit denna avlöningsform

beträffande ämneslärare eller övningslärare. Såvitt angår ämneslärare vid

ifrågavarande två seminarier är emellertid spörsmålet om ortstillägg berört

i en vid betänkandet fogad reservation, däri med anslutning till den uppfattning,

som av folkundervisningskommittén gjorts gällande, framhålles,

hurusom det vore att befara, att om ämneslärarna vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg ej erhölle en avlöningsförmån av omförmälda

slag, dessa seminarier med avseende på möjligheten att förvärva och kvarhålla

goda lärarkrafter skulle bliva sämre ställda än såväl de allmänna

läroverken i samma städer som ock seminarierna på andra orter med billigare

levnadskostnader.

Till den i nämnda reservation hävdade uppfattningen anslöto sig flera

av de över nämndens betänkande hörda myndigheterna.

Så ansåg sig folkskolöverstyrelsen i ett den 30 april 1915 avgivet

utlåtande böra på det livligaste förorda bifall till det reservationsvis framlagda

förslaget.

Enligt överstyrelsens mening måste det vid löneregleringens uppgörande vara

en huvudsynpunkt, att seminarielärarnas löner så avvägdes, att seminarierna bleve i

stånd att i konkurrensen med de allmänna läroverken draga till sig verkligt goda

lärarkrafter. Så länge emellertid lärarna vid de allmänna läroverken i Stockholm och

Göteborg av vederbörande kommuner uppbure hyresbidrag till avsevärda belopp, måste

uppenbarligen seminarierna i samma städer komma att stå tillbaka, då det gällde att

försäkra sig om önskvärda lärarkrafter. Överstyrelsen erinrade om att man, tydligen

av skäl likartade med dem, som nu anförts, funnit det nödigt att till lektorerna vid

högre lärarinneseminariet anvisa hyresbidrag, utgående med 700 kronor för varje.

Överstyrelsen måste, i likhet med folkundervisningskommittén, anse det som en livsfråga

för de bada ifrågavarande seminarierna, att de i berörda avseende komme i en

mindre oförmånlig ställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kwiyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 142. 5

! en den 30 september 191G till Kungl. Maj:t ingiven framställning

angående definitiv lönereglering för seminariernas lärarpersonal har folkskolöverstyrelsen

också hemställt, att avlöningstillägg å 700 kronor såsom

motsvarighet till kommunala hyresbidrag måtte utgå till de manliga änineslärarna

vid seminarierna i Stockholm och Göteborg.

De farhågor, vilka erhållit sitt uttryck i de av mig ovan omnämnda

framställningar och yrkanden, nämligen att seminarierna i Stockholm och

Göteborg skulle komma att stå tillbaka i konkurrens om lärarkrafter,

hava, efter vad jag erfarit, i allt för hög grad besannats, och torde svårigheterna.

i omförmälda hänseende för dessa seminarier säkerligen komma

att, därest ej särskilda åtgärder vidtagas, med tiden visa sig än mera

kännbara.

I anledning härav anmodade jag folkskolöverstyrelsen att i samband

med avgivande av förslag i fråga om tillfällig löneförbättring för seminariernas

lärarpersonal taga under övervägande, huruvida statsanslag borde

äskas till hyresersättning åt seminarielärare på sådana orter, där kommunalt

anslag för berörda ändamål utginge till lärare vid allmänt

läroverk.

Folkskolöverstyrelsen har i skrivelse den 24 februari 1917 yttrat sig

i ämnet och därvid anfört:

Såsom huvudskäl för yrkandet på särskilda ortstillägg som motsvarighet till de

kommunala hyresbidragen till ämneslärarna vid de allmänna läroverken i Stockholm

och Göteborg hade framhållits nödvändigheten av att bereda seminarierna möjlighet

att bestå i konkurrensen med läroverken om göda lärarkrafter. Överstyrelsen hade

anslutit sig till den uppfattning härutinnan, som tidigare kommit till uttryck, och

överstyrelsen hade starka skäl att vidhålla och med all kraft ytterligare understryka

densamma. Det läge i öppen dag, att blott ett alldeles särskilt intresse för seminariearbetet

samt lust och möjlighet att bortse frön ekonomisk fördel skulle kunna

förmå en lärare med sådana kvalifikationer, att han hade utsikt att vinna befordran

till läroverkstjäust i någon av ifrågavarande städer, att taga anställning vid seminarium

därstädes, då han ju därmed frånsade sig eu årlig inkomst av ungefär lika stort

belopp som ett ålderstil lägg. Den rådande dy i tiden gjorde det uppenbarligen än svårare

för en person att för att tillfredsställa sitt intresse och sin böjelse avstå från en

inkomstökning, vilken nu måste te sig såsom dubbelt behövlig, något som gjorde, att

förevarande spörsmål borde betraktas icke blott som eu fråga om att förskaffa seminarierna

goda lärarkrafter utan ock som en fråga om beredande av dyrtidshjälp åt de

lärare, som här avsåges. Överstyrelsen hade sig ock bekant, att fara förelåge för att

åtminstone seminariet i Göteborg skulle förlora flera dugliga och för sin uppgift intresserade

lärarkrafter, vilka av ekonomiska skäl funne det omöjligt att åtnöjas med

den lägre inkomst, seminariet kunde bjuda dem.

Och dock förhölle det sig så, att det nu vore om möjligt ännu mera önskvärt

än förut, att seminarierna i Stockholm och Göteborg måtte kunna förvärva och be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.

vara högt kvalificerade lärare, enär ja dessa seminarier till sitt förutvarande viktiga

värv tätt även den bet3’delsefulla och ansvarsfulla uppgiften att anordna provårskurser.

för utbildande av lärare för seminarier och allmänna läroverk.

Överstyrelsen måste på grand av vad nu anförts beteckna det såsom en angelägenhet

av största vikt, att här berörda spörsmål upptages redan nu.

Då såsom nämnts huvudsyftet med de lönetillägg, varom fråga är, skulle vara att

vid konkurrens om lärarkrafter ställa seminarierna åtminstone på samma basis som

de allmänna läroverken, torde vara tydligt, att lönetillägg icke kunde, åtminstone

icke i förevarande sammanhang, ifrågasättas för andra lärare än sådana, vilka motsvarade

de läroverkslärare, som åtnjöte kommunala hyresbidrag, att å andra sidan alla

sådana lärare borde erhålla lönetillägg ävensom att lönetilläggen borde utgå med

samma belopp som vid läroverken.

De kommunala hyresbidragen uti ifrågavarande städer utginge för närvarande

sålunda: i Stockholm till lektor med 700 kronor, till adjunkt med 500 kronor, till

lärare i teckning med 400 kronor samt till extra ordinarie ämneslärare efter två års

tjänstgöring vid allmänt läroverk i Stockholm med 400 kronor och efter fem års dylik

tjänstgöring med 500 kronor, och i Göteborg till lektor med 700 kronor, efter fem års

tjänstgöring med 850 kronor och efter tio års tjänstgöring med 1,000 kronor, till adjunkt

med 450 kronor, efter fem års tjänstgöring med 575 kronor och efter tio års

tjänstgöring med 700 kronor, till teckningslärare vid högre allmänt läroverk med 300

kronor, till vikarierande lektor å vakant tjänst med 700 kronor, till vikarierande adjunkt

å vakant tjänst med 450 kronor samt till övriga extra ordinarie ämneslärare med 300

kronor. Någon motsvarighet till de ordinarie kvinnliga adjunkterna vid seminarierna

funnes icke vid läroverken.

I enlighet härmed syntes lönetillägg böra vid berörda båda seminarier tillkomma

ordinarie manliga adjunkter, vikarier för dessa å vakanta tjänster samt övriga

extra ordinarie ämneslärare ävensom lärare i teckning, och de belopp, varmed

lönetilläggen borde utgå, skulle bliva: i Stockholm för ordinarie manlig adjunkt 500

kronor, för lärare i teckning 400 kronor och för extra ordinarie ämneslärare efter två

års tjänstgöring 400 kronor samt efter fem års tjänstgöring 500 kronor, och i Göteborg för

ordinarie manlig adjunkt 450 kronor, efter fem års tjänstgöring 575 kronor och efter

tio års tjänstgöring 700 kronor, för lärare i teckning 300 kronor, för vikarierande

adjunkt ä vakant tjänst 450 kronor och för annan extra ordinarie ämneslärare 300

kronor.

Såvitt nu kunde beräknas, skulle under år 1918 enligt här angivna grunder

lönetillägg av nu omförmälda slag komma att utgå: i Stockholm till 2 ordinarie adjunkter,

en lärare i teckning och eventuellt en extra ordinarie adjunkt, sammanlagt

alltså med högst 1,800 kronor, samt i Göteborg till 5 ordinarie adjunkter efter 450

kronor, till 4 sådana efter 575 kronor, till eu lärare i teckning samt till en, eventuellt

2 extra ordinarie adjunkter efter 300 kronor, tillhopa således med högst 5,450

kronor. Beräknades därjämte ett belopp av exempelvis 950 kronor för möjligen erforderliga

vikarier, skulle kostnaden för ifrågavarande lönetillägg kunna antagas för

sagda år uppgå till 8,200 kronor.

Man skulle tilläventyrs kunna hysa den meningen, att med en åtgärd

i här ifrågavarande syfte borde anstå, till dess frågan om en definitiv lönereglering

för folkskoleseminariernas lärarpersonal förelåge till avgörande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.

Då det emellertid måste anses vara av största vikt, att redan före den

blivande löneregleringens ikraftträdande en väl kvalificerad lärarstam knytes

vid berörda läroanstalter och särskilt vid seminarierna i Stockholm

och Göteborg, som jämte övriga uppgifter numera hava att tillgodose

jämväl den dit förlagda lärarutbildningen, har jag icke tvekat att nu upptaga

frågan om beredande av hyresbidrag åt lärarna vid dessa två seminarier.

Sådant ärendet för närvarande föreligger, måste tydligen den anordning,

som nu kan komma att vidtagas, bliva av helt provisorisk natur.

Vid den definitiva löneregleringen kommer givetvis att tagas under omprövning,

huruvida hyresbidraget bör för ifrågavarande lärare bibehållas.

Detta hyresbidrag skulle sålunda icke komma att utgå under längre tid

än till dess den nya löneregleringen hunnit träda i kraft.

På grund därav torde det, vad angår hyresbidragets storlek, vara

lämpligast att taga ledning av den kännedom om förhållandena på de särskilda

orterna, som fått sitt uttryck i de kommunala myndigheternas beslut

angående hyresbidrag till läroverkslärare. Hyresbidraget till seminarielärare

i Stockholm och Göteborg torde således, på sätt av folkskolöverstyrelsen

föreslagits, böra tills vidare utgå med enahanda belopp, som

tillerkänts motsvarande lärare vid de allmänna läroverken.

Det må vidare framhållas, att den åtgärd, jag förordar, icke torde

möta några principiella betänkligheter. Jag vill erinra, att åt lektorerna

vid högre lärarinneseminariet i Stockholm sedan lång tid tillbaka utgått hyresbidrag,

vilkas belopp under en följd av år varit 700 kronor. I °den framställning,

som gjordes till 1909 års riksdag angående omorganisation av

seminariet, betecknade dåvarande departementschefen dessa hyresbidrag

såsom »en tillfällig hjälp, som lämnas tills vidare och så länge Stockholms

kommun bereder motsvarande befattningshavare vid de allmänna

läroverken i huvudstaden liknande förmån». Riksdagen beslöt ock, att

hyresbidrag till angivna belopp skulle utgå tills vidare och intill dess

Kungl. Maj:t annorlunda förordnade.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har något belopp

icke tagits i beräkning för ovanberörda ändamål. Vid bifall till de framställningar

angående nya inkomster av skattemedel in. m., som på föredragning

av chefen för finansdepartementet avlåtits till riksdagen enligt

beslut den 9 innevarande mars, bliva emellertid medel tillgängliga för

täckande av ifrågavarande utgift.

Jag får på grund av det anförda hemställa, det Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 142.

dels medgiva, att från och med år 1918 tills vidare,

och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar,

hyresbidrag må utgå

vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie

manlig adjunkt med 500 kronor, till lärare i teckning

med 400 kronor och till extra ordinarie ämneslärare

efter två års tjänstgöring vid seminariet med 400 kronor

och efter fem års dylik tjänstgöring med 500 kronor, samt

vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie

manlig adjunkt med 450 kronor, efter fem års tjänsto-öring

vid seminariet med 575 kronor och efter tio års

dylik tjänstgöring med 700 kronor, till lärare i teckning

med 300 kronor, till vikarierande adjunkt å vakant

tjänst med 450 kronor och till annan extra ordinarie

ämneslärare med 300 kronor;

dels ock för ändamålet på extra stat för år 1918

bevilja ett förslagsanslag av 8,200 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

lämna bifall; och skulle proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Christer d''Albedyhll.

Stockholm 1917, Tvär Hseggströms boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1917:93 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:tsproposition angående hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg jämte en i ämnet väckt mo s. 1 i texten