Angående hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg
1917-03-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:142, Angående hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.
1
Nr 142.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående hyresbidrag
till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg; given Stockholms slott den 16 mars 1917.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
dels medgiva, att från och med år 1918 tills vidare, och intill dess
Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, hyresbidrag må utgå
vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie manlig adjunkt
med 500 kronor, till lärare i teckning med 400 kronor och till extra
ordinarie ämneslärare efter två års tjänstgöring vid seminariet med 400
kronor och efter fem års dylik tjänstgöring med 500 kronor, samt
vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie manlig adjunkt
med 450 kronor, efter fem års tjänstgöring vid seminariet med 575 kronor
och efter tio års dylik tjänstgöring med 700 kronor, till lärare i teckning
med 300 kronor, till vikarierande adjunkt å vakant tjänst med 450
kronor och till annan extra ordinarie ämneslärare med 300 kronor;
dels ock för ändamålet på extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag
av 8,200 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
K. G. Westman.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 118 höft. (Nr 142.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.
Ang. hyresbidrag
till
lärare vid
folkskoleseminarierna
i
Stockholm
och Göteborg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 mars 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
W ESTMAN,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Westman anförde härefter:
I två av de städer, där folkskoleseminarier äro förlagda, nämligen
Stockholm och Göteborg, åtnjuta de allmänna läroverkens lärare, förutom
sina å stat uppförda avlöningsförmåner, jämväl hyresbidrag av kommunen.
Dessa hyresbidrag hava tillkommit för att förebygga, att de i dessa städer
särskilt högt uppdrivna levnadskostnaderna skulle få till följd, att dåvarande
allmänna läroverk bleve illa lottade med avseende å lärarkrafter.
I Stockholm utgå hyresbidragen för närvarande med följande belopp för
år, nämligen till lektor med 700 kronor, till adjunkt med 500 kronor,
till teckningslärare med 400 kronor och till extralärare med 400 till 500
kronor allt efter längden av dennes föregående tjänstgöring. I Göteborg
äro hyresbidragen bestämda till olika årliga belopp för olika lönegrader
och växla för lektorer från 700 till 1,000 kronor och för adjunkter från
3
Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 142.
450 till 700 kronor; teckningslärare vid högre allmänt läroverk åtnjuter
ett bidrag av 300 kronor, vikarierande lektor å vakant tjänst 700 kronor,
vikarierande adjunkt å vakant tjänst 450 kronor och annan extra ordinarie
ämneslärare 300 kronor. — Rektor åtnjuter vid såväl allmänt läroverk
som folkskoleseminariuin fri bostad eller hyresersättning.
Samma skäl, som föranlett beviljande av dylika hyresbidrag till lärare
vid de allmänna läroverken i nyssnämnda två städer, tala för att sådana
bidrag även må tillgodokomma motsvarande lärarpersonal vid de i
samma städer belägna folkskoleseminarierna. Behovet av dylika förmåner
för seminarielärarnas vidkommande har redan länge gjort sig gällande, och
framställningar hava gjorts i syfte att i förevarande avseende få till stånd
en likhet med de allmänna läroverkens lärare.
I båda de nämnda städerna vände sig seminarieadjunkterna för en
del år sedan till vederbörande stadsfullmäktige med anhållan om att i likhet
med läroverksadjunkterna komma i åtnjutande av hyresbidrag. Ansökningarna
blevo emellertid avslagna, varvid såsom motivering anfördes,
att, under det att läroverken vore att anse som en lokal angelägenhet,
seminarierna vore statsan stal ter, vilkas lärjungar komme från olika delar
av landet och efter vunnen utbildning spredes över hela riket.
Rektorerna vid seminarierna i Stockholm och Göteborg gjorde år
1901 framställning till Kungl. Maj:t om hyresbidrag av statsmedel för
t adjunkterna vid dessa seminarier och framhöllo därvid det ogynnsamma
läge, vari ifrågavarande seminarier befunne sig med avseende på möjligheten
att förvärva och kvarhålla goda manliga lärarkrafter, i det att de
Unge stå tillbaka såväl för de allmänna läroverken i samma städer som
för läroverk och seminarier i städer med billigare levnadskostnader. Ansökningen
tillstyrktes av vederbörande ecklesiastika konsistorier, och även
statskontoret uttalade sig i tillstyrkande riktning.
Då förslag till lönereglering för seminariernas lärare förelädes 1904
års riksdag, företogs sist omförmälda framställning till prövning, men
förklarade sig vederbörande departementschef anse tillräckliga skäl icke
föreligga att för det dåvarande tillstyrka någon åtgärd i förevarande syfte.
Frågan upptogs emellertid i en vid nämnda års riksdag väckt motion,
i vilken yrkades, att manliga adjunkter vid folkskoleseminarier, belägna
i städer, där kommunalt hyresbidrag utginge till de allmänna läroverkens
adjunkter, måtte få av statsmedel åtnjuta hyresbidrag under den tid och
till det belopp, som läroverksadjunkterna i dessa städer uppbure dylikt
bidrag av respektiva kommuner. Motionen vann icke riksdagens bifall.
1 sitt den 20 december 1911 avgivna betänkande angående folkskoleseminarierna
framhöll folkundervisningskommittén, att det måste anses
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.
som en livsfråga för de till våra största städer förlagda seminarierna, att
de i förevarande avseende komme i en mindre ofördelaktig ställning, och
hemställde, att ämneslärarna vid nämnda seminarier måtte komma i åtnjutande
av ortstillägg, ungefär motsvarande de i dessa städer till ämneslärarna
vid de allmänna läroverken utgående kommunala hyresbidragen.
Aven övningslärare och övningsskollärare vid dessa seminarier borde enligt
kommitténs förslag tillerkännas särskilda ortstillägg, att utgå med
200 kronor för kvinnlig lärare och ogift manlig lärare samt 300 kronor
för gift manlig lärare.
Lärarlönenämnden häri sitt den 31 oktober 1914 avgivna betänkande,
däri nämnden föreslagit, att ämneslärartjänsterna vid folkskoleseminarierna.
måtte förvandlas till lektorat, väl förordat ortstillägg för övningsskollärarna
i Stockholm och Göteborg men däremot icke upptagit denna avlöningsform
beträffande ämneslärare eller övningslärare. Såvitt angår ämneslärare vid
ifrågavarande två seminarier är emellertid spörsmålet om ortstillägg berört
i en vid betänkandet fogad reservation, däri med anslutning till den uppfattning,
som av folkundervisningskommittén gjorts gällande, framhålles,
hurusom det vore att befara, att om ämneslärarna vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg ej erhölle en avlöningsförmån av omförmälda
slag, dessa seminarier med avseende på möjligheten att förvärva och kvarhålla
goda lärarkrafter skulle bliva sämre ställda än såväl de allmänna
läroverken i samma städer som ock seminarierna på andra orter med billigare
levnadskostnader.
Till den i nämnda reservation hävdade uppfattningen anslöto sig flera
av de över nämndens betänkande hörda myndigheterna.
Så ansåg sig folkskolöverstyrelsen i ett den 30 april 1915 avgivet
utlåtande böra på det livligaste förorda bifall till det reservationsvis framlagda
förslaget.
Enligt överstyrelsens mening måste det vid löneregleringens uppgörande vara
en huvudsynpunkt, att seminarielärarnas löner så avvägdes, att seminarierna bleve i
stånd att i konkurrensen med de allmänna läroverken draga till sig verkligt goda
lärarkrafter. Så länge emellertid lärarna vid de allmänna läroverken i Stockholm och
Göteborg av vederbörande kommuner uppbure hyresbidrag till avsevärda belopp, måste
uppenbarligen seminarierna i samma städer komma att stå tillbaka, då det gällde att
försäkra sig om önskvärda lärarkrafter. Överstyrelsen erinrade om att man, tydligen
av skäl likartade med dem, som nu anförts, funnit det nödigt att till lektorerna vid
högre lärarinneseminariet anvisa hyresbidrag, utgående med 700 kronor för varje.
Överstyrelsen måste, i likhet med folkundervisningskommittén, anse det som en livsfråga
för de bada ifrågavarande seminarierna, att de i berörda avseende komme i en
mindre oförmånlig ställning.
Kwiyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 142. 5
! en den 30 september 191G till Kungl. Maj:t ingiven framställning
angående definitiv lönereglering för seminariernas lärarpersonal har folkskolöverstyrelsen
också hemställt, att avlöningstillägg å 700 kronor såsom
motsvarighet till kommunala hyresbidrag måtte utgå till de manliga änineslärarna
vid seminarierna i Stockholm och Göteborg.
De farhågor, vilka erhållit sitt uttryck i de av mig ovan omnämnda
framställningar och yrkanden, nämligen att seminarierna i Stockholm och
Göteborg skulle komma att stå tillbaka i konkurrens om lärarkrafter,
hava, efter vad jag erfarit, i allt för hög grad besannats, och torde svårigheterna.
i omförmälda hänseende för dessa seminarier säkerligen komma
att, därest ej särskilda åtgärder vidtagas, med tiden visa sig än mera
kännbara.
I anledning härav anmodade jag folkskolöverstyrelsen att i samband
med avgivande av förslag i fråga om tillfällig löneförbättring för seminariernas
lärarpersonal taga under övervägande, huruvida statsanslag borde
äskas till hyresersättning åt seminarielärare på sådana orter, där kommunalt
anslag för berörda ändamål utginge till lärare vid allmänt
läroverk.
Folkskolöverstyrelsen har i skrivelse den 24 februari 1917 yttrat sig
i ämnet och därvid anfört:
Såsom huvudskäl för yrkandet på särskilda ortstillägg som motsvarighet till de
kommunala hyresbidragen till ämneslärarna vid de allmänna läroverken i Stockholm
och Göteborg hade framhållits nödvändigheten av att bereda seminarierna möjlighet
att bestå i konkurrensen med läroverken om göda lärarkrafter. Överstyrelsen hade
anslutit sig till den uppfattning härutinnan, som tidigare kommit till uttryck, och
överstyrelsen hade starka skäl att vidhålla och med all kraft ytterligare understryka
densamma. Det läge i öppen dag, att blott ett alldeles särskilt intresse för seminariearbetet
samt lust och möjlighet att bortse frön ekonomisk fördel skulle kunna
förmå en lärare med sådana kvalifikationer, att han hade utsikt att vinna befordran
till läroverkstjäust i någon av ifrågavarande städer, att taga anställning vid seminarium
därstädes, då han ju därmed frånsade sig eu årlig inkomst av ungefär lika stort
belopp som ett ålderstil lägg. Den rådande dy i tiden gjorde det uppenbarligen än svårare
för en person att för att tillfredsställa sitt intresse och sin böjelse avstå från en
inkomstökning, vilken nu måste te sig såsom dubbelt behövlig, något som gjorde, att
förevarande spörsmål borde betraktas icke blott som eu fråga om att förskaffa seminarierna
goda lärarkrafter utan ock som en fråga om beredande av dyrtidshjälp åt de
lärare, som här avsåges. Överstyrelsen hade sig ock bekant, att fara förelåge för att
åtminstone seminariet i Göteborg skulle förlora flera dugliga och för sin uppgift intresserade
lärarkrafter, vilka av ekonomiska skäl funne det omöjligt att åtnöjas med
den lägre inkomst, seminariet kunde bjuda dem.
Och dock förhölle det sig så, att det nu vore om möjligt ännu mera önskvärt
än förut, att seminarierna i Stockholm och Göteborg måtte kunna förvärva och be
-
6
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.
vara högt kvalificerade lärare, enär ja dessa seminarier till sitt förutvarande viktiga
värv tätt även den bet3’delsefulla och ansvarsfulla uppgiften att anordna provårskurser.
för utbildande av lärare för seminarier och allmänna läroverk.
Överstyrelsen måste på grand av vad nu anförts beteckna det såsom en angelägenhet
av största vikt, att här berörda spörsmål upptages redan nu.
Då såsom nämnts huvudsyftet med de lönetillägg, varom fråga är, skulle vara att
vid konkurrens om lärarkrafter ställa seminarierna åtminstone på samma basis som
de allmänna läroverken, torde vara tydligt, att lönetillägg icke kunde, åtminstone
icke i förevarande sammanhang, ifrågasättas för andra lärare än sådana, vilka motsvarade
de läroverkslärare, som åtnjöte kommunala hyresbidrag, att å andra sidan alla
sådana lärare borde erhålla lönetillägg ävensom att lönetilläggen borde utgå med
samma belopp som vid läroverken.
De kommunala hyresbidragen uti ifrågavarande städer utginge för närvarande
sålunda: i Stockholm till lektor med 700 kronor, till adjunkt med 500 kronor, till
lärare i teckning med 400 kronor samt till extra ordinarie ämneslärare efter två års
tjänstgöring vid allmänt läroverk i Stockholm med 400 kronor och efter fem års dylik
tjänstgöring med 500 kronor, och i Göteborg till lektor med 700 kronor, efter fem års
tjänstgöring med 850 kronor och efter tio års tjänstgöring med 1,000 kronor, till adjunkt
med 450 kronor, efter fem års tjänstgöring med 575 kronor och efter tio års
tjänstgöring med 700 kronor, till teckningslärare vid högre allmänt läroverk med 300
kronor, till vikarierande lektor å vakant tjänst med 700 kronor, till vikarierande adjunkt
å vakant tjänst med 450 kronor samt till övriga extra ordinarie ämneslärare med 300
kronor. Någon motsvarighet till de ordinarie kvinnliga adjunkterna vid seminarierna
funnes icke vid läroverken.
I enlighet härmed syntes lönetillägg böra vid berörda båda seminarier tillkomma
ordinarie manliga adjunkter, vikarier för dessa å vakanta tjänster samt övriga
extra ordinarie ämneslärare ävensom lärare i teckning, och de belopp, varmed
lönetilläggen borde utgå, skulle bliva: i Stockholm för ordinarie manlig adjunkt 500
kronor, för lärare i teckning 400 kronor och för extra ordinarie ämneslärare efter två
års tjänstgöring 400 kronor samt efter fem års tjänstgöring 500 kronor, och i Göteborg för
ordinarie manlig adjunkt 450 kronor, efter fem års tjänstgöring 575 kronor och efter
tio års tjänstgöring 700 kronor, för lärare i teckning 300 kronor, för vikarierande
adjunkt ä vakant tjänst 450 kronor och för annan extra ordinarie ämneslärare 300
kronor.
Såvitt nu kunde beräknas, skulle under år 1918 enligt här angivna grunder
lönetillägg av nu omförmälda slag komma att utgå: i Stockholm till 2 ordinarie adjunkter,
en lärare i teckning och eventuellt en extra ordinarie adjunkt, sammanlagt
alltså med högst 1,800 kronor, samt i Göteborg till 5 ordinarie adjunkter efter 450
kronor, till 4 sådana efter 575 kronor, till eu lärare i teckning samt till en, eventuellt
2 extra ordinarie adjunkter efter 300 kronor, tillhopa således med högst 5,450
kronor. Beräknades därjämte ett belopp av exempelvis 950 kronor för möjligen erforderliga
vikarier, skulle kostnaden för ifrågavarande lönetillägg kunna antagas för
sagda år uppgå till 8,200 kronor.
Man skulle tilläventyrs kunna hysa den meningen, att med en åtgärd
i här ifrågavarande syfte borde anstå, till dess frågan om en definitiv lönereglering
för folkskoleseminariernas lärarpersonal förelåge till avgörande.
7
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.
Då det emellertid måste anses vara av största vikt, att redan före den
blivande löneregleringens ikraftträdande en väl kvalificerad lärarstam knytes
vid berörda läroanstalter och särskilt vid seminarierna i Stockholm
och Göteborg, som jämte övriga uppgifter numera hava att tillgodose
jämväl den dit förlagda lärarutbildningen, har jag icke tvekat att nu upptaga
frågan om beredande av hyresbidrag åt lärarna vid dessa två seminarier.
Sådant ärendet för närvarande föreligger, måste tydligen den anordning,
som nu kan komma att vidtagas, bliva av helt provisorisk natur.
Vid den definitiva löneregleringen kommer givetvis att tagas under omprövning,
huruvida hyresbidraget bör för ifrågavarande lärare bibehållas.
Detta hyresbidrag skulle sålunda icke komma att utgå under längre tid
än till dess den nya löneregleringen hunnit träda i kraft.
På grund därav torde det, vad angår hyresbidragets storlek, vara
lämpligast att taga ledning av den kännedom om förhållandena på de särskilda
orterna, som fått sitt uttryck i de kommunala myndigheternas beslut
angående hyresbidrag till läroverkslärare. Hyresbidraget till seminarielärare
i Stockholm och Göteborg torde således, på sätt av folkskolöverstyrelsen
föreslagits, böra tills vidare utgå med enahanda belopp, som
tillerkänts motsvarande lärare vid de allmänna läroverken.
Det må vidare framhållas, att den åtgärd, jag förordar, icke torde
möta några principiella betänkligheter. Jag vill erinra, att åt lektorerna
vid högre lärarinneseminariet i Stockholm sedan lång tid tillbaka utgått hyresbidrag,
vilkas belopp under en följd av år varit 700 kronor. I °den framställning,
som gjordes till 1909 års riksdag angående omorganisation av
seminariet, betecknade dåvarande departementschefen dessa hyresbidrag
såsom »en tillfällig hjälp, som lämnas tills vidare och så länge Stockholms
kommun bereder motsvarande befattningshavare vid de allmänna
läroverken i huvudstaden liknande förmån». Riksdagen beslöt ock, att
hyresbidrag till angivna belopp skulle utgå tills vidare och intill dess
Kungl. Maj:t annorlunda förordnade.
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har något belopp
icke tagits i beräkning för ovanberörda ändamål. Vid bifall till de framställningar
angående nya inkomster av skattemedel in. m., som på föredragning
av chefen för finansdepartementet avlåtits till riksdagen enligt
beslut den 9 innevarande mars, bliva emellertid medel tillgängliga för
täckande av ifrågavarande utgift.
Jag får på grund av det anförda hemställa, det Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att
8
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 142.
dels medgiva, att från och med år 1918 tills vidare,
och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar,
hyresbidrag må utgå
vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie
manlig adjunkt med 500 kronor, till lärare i teckning
med 400 kronor och till extra ordinarie ämneslärare
efter två års tjänstgöring vid seminariet med 400 kronor
och efter fem års dylik tjänstgöring med 500 kronor, samt
vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie
manlig adjunkt med 450 kronor, efter fem års tjänsto-öring
vid seminariet med 575 kronor och efter tio års
dylik tjänstgöring med 700 kronor, till lärare i teckning
med 300 kronor, till vikarierande adjunkt å vakant
tjänst med 450 kronor och till annan extra ordinarie
ämneslärare med 300 kronor;
dels ock för ändamålet på extra stat för år 1918
bevilja ett förslagsanslag av 8,200 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
lämna bifall; och skulle proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Christer d''Albedyhll.
Stockholm 1917, Tvär Hseggströms boktryckeri A. B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1917:93 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:tsproposition angående hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg jämte en i ämnet väckt mo s. 1 i texten