Sök i Ratio Lex

Angående provisorisk lönereglering för viss personal vid lantförsvaret

1917-03-23 · 42 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:154, Angående provisorisk lönereglering för viss personal vid lantförsvaret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 154.

1

Nr 154.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

provisorisk lönereglering för viss personal vid lantförsvaret;

given Stockholms slott den 23 mars 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen

att till provisorisk lönereglering för viss personal vid lantförsvaret,

i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna grunder, under fjärde

huvudtiteln å extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av

3,450,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 130 höft. (Nr 154.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

Utdrag av protokollet över lantför sv ar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Mörcke, anförde härefter:

»Uti underdånig skrivelse den 8 december 1916 gjorde arméförvaltningen

framställning rörande tillfällig löneförbättring från och med

år 1917 för personal tillhörande lantför svaret. I detta förslag ingick

sådan löneförbättring för, bland andra, civila befattningshavare i lantförsvarsdepartementet

och arméförvaltningen.

Då emellertid, enligt vad som framginge av statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag, Kungl. Maj:t hade för avsikt att avlåta

proposition till riksdagen angående beredande av ett särskilt krigstidstillägg

för år 1917 för befattningshavare i statens tjänst, anbefalldes

arméförvaltningens samtliga departement och sjukvårdsstyrelse den 13

januari 1917 att skyndsamt verkställa utredning och till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag till provisorisk lönereglering från och med år 1918

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 154. ''5

för den i arméförvaltningens nyssnämnda skrivelse omhandlade personal,

med undantag av civila befattningshavare i lantförsvarsdepartementet

och arméförvaltningen.

Till åtlydnad härav har nu arméförvaltningen uti skrivelse den 1

mars 1917 avgivit förslag

dels till provisorisk lönereglering för personal, som enligt stat

uppbär lön och dagavlöning,

dels ock till tillfällig avlöningsförbättring för vissa andra befattningshavare

vid lantförsvaret.

Jag anhåller nu att få underställa detta förslag Kung]. Maj:ts prövning.

Å. Provisorisk lönereglering för personal, som enligt stat uppbär

lön och dagavlöning.

Arméför
vattningens
förslag.

Uti sin förenämnda skrivelse har arméförvaltningen till en början

framhållit, att en lönereglering för arméns personal enligt ämbetsverkets

uppfattning borde avse, förutom a) en löneförbättring, jämväl

b) en jämkning i det inbördes förhållandet mellan de för de särskilda

löneklasserna nu utgående avlöningsbeloppen, c) en förenkling i avlöningsformerna,

samt d) en pensionsförbättring.

Vid fullgörandet av sitt uppdrag att avgiva förslag till en provisorisk

lönereglering hade arméförvaltningen ansett jämväl de under c)

och d) angivna synpunkterna böra uppmärksammas, för den händelse

förslaget skulle anses böra i större eller mindre omfattning läggas till

grund för en ordinarie lönereglering.

Från flera grupper av statstjänare hade under senare tiden med skal för en

styrka gjorts gällande, att en löneförbättring för statens ämbets- och bättring,

tjänstemän vore oundgängligen behövlig med hänsyn dels till penningvärdets

fall i allmänhet efter den tid, då nu utgående avlöning bestämts,

dels till den särskilt avsevärda stegring i levnadskostnaderna, som

inträtt efter världskrigets utbrott.

Nuvarande avlöning enligt stat för officerare och underofficerare

med vederlikar hade fastställts av Kungl. Maj:t och riksdagen, beträffande

de förra vid 1902 års och beträffande de senare vid 1901 års

riksdag. Underofficerarna hade dock, enligt beslut vid 1907 års riksdag,

från och med år 1908 erhållit dels en förhöjning i dagavlöningen

med 50 öre om dagen, dels ersättning för bränsle och lyse med 130

kronor för fanjunkare och 100 kronor för sergeant.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

För att kunna visa den fördyring av livsmedel och beklädnadsartiklar

samt den stegring i bränsle-, lyse- och hyreskostnader m. m.,

som inträtt efter det ovan angivna senaste lönereglering för arméns

personal ägt rum till dels tiden omedelbart före det nu pågående

krigets utbrott eller omkring år 1913 dels år 1916, hade arméförvaltningen

låtit verkställa en statistisk utredning. Av denna framginge,

att livsmedel samt bränsle och lyse, vilka varor utgjorde tillsammans

47,9 procent av årsutgifterna för ett normalhushåll,'' fördyrats under

år 1901—1904 med 1 procent, år 1904—1913 med 17 å 21 procent

och till år 1916 med 65 å 88 procent, allt i medeltal;

att kostnaderna för beklädnad svar or, som utgjorde 10,9 procent av

årsutgifterna, stigit beträffande andra beklädnadsvaror än skodon under

år 1901—1910 med minst 41 procent, år 1910—1913 med 35 procent

och år 1913—1916 med 90 procent, samt beträffande läder och skodon

under år 1901—1910 med 13 procent, år 1910—1913 med minst 35

procent och under år 1913—1916 med minst 62 procent; samt

att bostadshyror, som utgjorde 19 procent av årsutgifterna, inom

ett antal för ifrågavarande ändamål representativa samhällen stigit under

åren 1904—1914 med 29 procent.

Av dessa uppgifter framginge, att en löneförbättring vore av behovet

synnerligen påkallad.

Beträffande här ifrågavarande personal kunde dessutom andra särskilda

skäl för en löneförbättring anföras. Genom 1914 års härordning

hade tjänstgöringen vid armén blivit så utsträckt, att befälets

hela arbetstid och arbetskraft därigenom måst tagas i anspråk. Befälspersonalen

kunde fördenskull numera icke eller endast undantagsvis

och i oväsentlig mån påräkna möjlighet att bereda sig några inkomster

utöver den militära avlöningen. Tjänstgöringen påginge hela året, och

en stor del av personalen syntes icke ens kunna komma i fullt åtnjutande

av den författningsenligt medgivna tjänstledighet utan minskning

i avlöningen, som motsvarade civila tjänstemäns semester.

Med den nya härordningens genomförande följde ock, särskilt för

officerare i kompaniofficersgraderna och för underofficerare, ökat antal

kommenderingar utom förläggningsorten. Om än dagtraktamente i

regel utginge under dessa kommenderingar, torde det dock vara uppenbart,

att därigenom de fördyrade kostnaderna för vistelsen å annan ort

än den egna bostadsorten sällan bleve till fullo gottgjorda. Slutligen

ville arméförvaltningen framhålla de avsevärda ekiperingskostnader, avseende

numera såväl sommar- som vinter tjänstgör ing, befälet måste

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl■ Maj ds Nåd. Proposition Nr 154.

vidkännas ej blott vid den första uppsättningen utan även för underhållet,

vilket fördyrades av den större slitningen under tjänstgöring i

all slags väderlek ute i skog och mark.

Genom särskilda föreskrifter hade personalen visserligen beretts

tillfälle att ur kronans förråd utbekomma beklädnads- och proviantartiklar

ävensom att uttaga tillagad portion. Bestämmelser härom förekomme

i vederbörliga, av Kungl. Maj:t fastställda förvaltningsreglementen.

Sålunda ägde envar armén tillhörande person, om vederbörande

myndighet prövade det utan olägenhet kunna ske, att mot kontant

ersättning för eget bruk utbekomma beklädnadspersedlar och materialier

därtill samt för sig och hushåll proviantartiklar, dock icke sådana, från

vilka vissa delar av bättre beskaffenhet kunde avskiljas och genom

vilkas tillhandahållande manskapet skulle kunna tänkas bliva kränkt i

sin rätt. Men därigenom finge kronans rätt och fördel icke i något

avseende trädas för när. Likaså ägde officerare och underofficerare

utbekomma portion mot fastställd ersättning. Dessa stadganden

föranledde dock endast därtill, att vederbörande leverantörer komme

att leverera något mera än eljest skulle behövas men till samma

pris, som utginge för leveranserna i deras helhet. Ifrågavarande

förmåner, som, åtminstone beträffande rätten att uttaga portion, i

huvudsak torde tagas i anspråk av underofficerare, syntes närmast

kunna likställas med den prisbillighet, som kunde ernås av en samköpsförening.

De torde därför, såsom icke bekostade av statsverket

utan tvärtom, åtminstone i vissa fall, beredande detsamma någon om

än obetydlig inkomst, icke kunna tagas med vid en beräkning av den

avlöning, som borde anses skälig.

En jämförelse mellan avlöningen till arméns personal och den, som

utginge till andra grupper av statstjänstemän, kunde svårligen lämna

ett fullt rättvist resultat. De inverkande faktorerna vore därför allt

för olika. I regel kunde andra statstjänare bereda sig någon extra

inkomst, större eller mindre. Deras verksamhet vore förlagd till samma

ort året om. Någon särskild ekipering för dem förekomme ej, och vissa

grupper hade periodvis ledigt ända upp till fyra månader om året. I

allt fall hade arméförvaltningen låtit upprätta en tabell (se Bil. F.) till

jämförelse mellan avlöningen för militära och vissa andra tjänstemän.

Jämförelsen torde, om alla förut angivna omständigheter toges i beaktande,

få anses utfalla synnerligen gynnsamt för de militära och

civilmilitära tjänstinnehavarnas anspråk på avlöningsförbättring.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jämkning i

förhållandet

mellan avlöningsbeloppen

inom de särskilda

löneklasserna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

Allt efter som levnadskostnaderna stege och därmed svårigheterna

att få inkomsterna att räcka till ökades, vore det nödvändigt tillse, att

avlöningsbeloppen noggrannt avpassades efter de verkliga behoven. Följande

tabell utvisade dels den ålder, officerare och underofficerare i

genomsnitt kunde anses innehava inom de särskilda löneklasserna, dels

den behållna avlöning, som efter erlagda pensionsavgifter stode dem

till buds för utgifternas bestridande, därvid inkvarterings- och servisbidrag

beräknats enligt s. k. landsortstariff.

Tjänstgöringstid. Behållen avlöning.

Arméfördelningschef ..

avgår

vid

65

år

kronor

11,235:

—

överste ..........................

»

»

60

»

8,700:

—

Överstelöjtnant.............

»

»

55

»

»

6,623:

50

Major................................

»

55

»

»

6,157:

—

Kapten av 1. kl.

från

40.

till

50. levnadsåret...

»

5,032:

20

» » 2. »

»

36.

»

39.

»

y>

4,099:

20

Löjtnant av 1. kl.

30.

»

35.

»

»

2,794:

50

5) )) 2. »

»

26.

29.

»

»

2,339:

30

Underlöjtnant (fänrik)

»

23.

»

25.

»

»

2,061:

—

Fanjunkare

41.

»

50.

»

»

2,400:

50

Sergeant av 1. kl.

»

33.

40.

»

»

1,842:

50

» )> 2. »

»

27.

»

32.

»

,»

1,731:

50

Av denna tabell framginge, att de i förhållande till levnadsbelioven

svagast avlönade vore att finna inom kompani- och underofficersgraderna.

Inom kompaniofficersgraden torde underlöjtnanter (fänrikar) vara i

behov av löneförbättring i mindre mån än övriga inom graden. Visserligen

vore avlöningen låg och kostnaden för ekiperingen jämförelsevis

hög, men dels torde kostnaden för deras utbildning få anses billig i

förhållande till andra tjänstemäns, dels komme de vid mycket unga år

till anställning på stat, och dels kunde de snart vänta befordran.

För löjtnanter av andra klassen ställde sig förhållandena redan

annorlunda. En stor del av dessa torde under den tid, de tillhörde

denna löneklass, önska bilda familj, därest ekonomiska förhållanden

icke lade hinder i vägen därför. De hade ock vid denna tid åtskilliga

år varit tjänstemän på stat med ständig tjänstgöring. Med hänsyn till

deras befattningar såsom instruktörer för den värnpliktiga ungdomen,

syntes det dock vara önskvärt att genom förbättrad avlöning bereda

dem en stadgad ekonomisk ställning. Arméförvaltningen hade därför

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:Is Nåd. Proposition Nr låd.

7

ansett löneförbättringen böra i förhållande till den nu utgående avlöningen

beräknas högre än för underlöjtnanter.

Beträffande löjtnanter av första klassen och kaptener av andra

klassen torde den avlöning, som enligt förestående tabell tillkomme

dem, få anses alldeles för låg. Efter bestridandet av militära ekiperingsoch

andra med tjänsten förenade kostnader kunde den icke vara tillräcklig

för de högre utgifter, som följde med familjens ökning och

barnens uppfostran. Inom dessa löneklasser erfordrades en avsevärdare

höjning i avlöningen, för att därtill hörande tjänstemän skulle erhålla

en verklig förbättring i sina levnadsförhållanden. Löjtnanter av första

klassen måste i mycket stor utsträckning jämte kaptenerna av första och

andra klassen användas såsom kompanichefer. Det vore därför på

dessa båda officerskategorier, som ansvaret för manskapets utbildning,

behandling och vård i främsta rummet vilade. Det vore då ock billigt

och rättvist samt med statens intresse förenligt, att en skälig och tillräcklig

avlöning utginge till dem. Deras arbete vore krävande och fullgjordes

i dessa grader under den kraftigaste mannaåldern.

Vad nu blivit anfört angående löjtnanter av första klassen och

kaptener av andra klassen ägde sin tillämplighet jämväl beträffande

kaptener av första klassen. Men härtill komme, att dessa tjänstemän

till allra största delen måste vid 50 års ålder avgå från beställning på

stat, varefter de finge sina inkomster väsentligt reducerade. Detta vore

ett statens krav oberoende av deras egen önskan. Under den period,

som sålunda i regel utgjorde avslutningen på deras aktiva statstjänst,

och då ytterligare befordran kunde påräknas allenast av ett fåtal, borde

de vara fullgott avlönade. Efter avskedet vore de pliktiga att kvarstå

i vedei-börlig reserv intill fyllda 65 levnadsår, med tjänstgöringsskyldighet

vid inträffande mobilisering och i krig samt vid sådan övning,

som till utrönande av härens krigsberedskap eller för utbildning av

beväringens andra uppbåd eller landstormen kunde bliva anbefalld.

Dessa förhållanden, bland andra, hade arméförvaltningen ansett böra

beaktas vid beräknandet av det avlöningsbelopp, som kunde anses skäligen

böra tillkomma dessa tjänstemän.

Vad anginge regementsofficerare, torde i nu förevarande avseende

endast beträffande överstelöjtnanter några ord böra anföras. Skillnaden

mellan överstelöjtnants och majors avlöning utgjorde nu allenast 500

kronor. Överstelöjtnant vore dock icke blott äldre i tjänsten, utan åt

honom måste det ansvarsfullare arbetet i regementsexpeditionen och vid

trupptjänsten överlämnas. Vid förfall för regementschefen inträdde

han såsom regementsbefälhavare, oftast utan särskild ersättning. Rent

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

Förenkling

i avlöningsformerna.

ekonomiskt syntes det förkållandet böra uppmärksammas, att tillträdandet

av överstelöjtnantsbeställning i regel medförde en flyttning, för vilken

någon ersättning ej utginge. Kostnaderna för denna flyttning

uppginge ofta till belopp, som motsvarade den förhöjda avlöningen

under flera år, och då tjänstgöringstiden i överstelöjtnantsgraden ävenledes

i regel vore ganska kort, innebure befordran till denna grad

understundom endast en obetydlig om ens någon ekonomisk fördel.

Den uppfattningen syntes ock vara allmän, att skillnaden i avlöning

mellan omförmälda två löneklasser vore för liten. Arméförvaltningen

hade därför sökt i någon mån bringa rättelse i berörda förhållanden

redan i detta förslag till provisorisk lönereglering.

För underofficerarna hade armé förvaltningen ansett en jämförelsevis

hög löneförbättring nödvändig, för att en verklig hjälp skulle komma

dem till del.

Arméförvaltningen hade alltså funnit sig böra beräkna den mot nu

utgående avlöningen proportionsvis största löneförbättringen för kaptener

och löjtnanter samt underofficerare.

Besluten om 1901 års lönereglering för underofficerare och 1902 års

lönereglering för officerare m. fl. hade inneburit även en förenkling i

förut tillämpade avlöningsformer. Enligt nu gällande stater bestode

avlöningen till officerare och underofficerare vid armén med vederlikar

av lön, dagavlöning samt inkvarterings- och servisbidrag, vilka bidrags

sammanlagda belopp vore högre i Stockholm och Göteborg än å andra

orter. Dessutom utginge till underofficerare ersättning för bränsle

och lyse.

Avlöningsformerna lön och dagavlöning syntes givetvis böra även

för framtiden bibehållas. Däremot syntes det med fog kunna ifrågasättas,

huruvida icke inkvarterings- och servisbidragen borde upphöra

såsom avlöningsformer. Detta spörsmål kunde visserligen icke anses

aktuellt beträffande eu provisorisk lönereglering, men som en sådan

borde ju förr desto hellre övergå i en ordinäre lönereglering, hade

arméförvaltningen ansett sig icke böra nu helt förbigå denna fråga.

Den stode i samband med frågan om förbättrad pensionering av arméns

personal samt med frågan om avlöningens lämpliga fördelning mellan

lön och dagavlöning.

Enligt nu gällande pensioneringsgrunder stode pensionerna i stort

sett i ett visst förhållande till lönen, och som samma princip genomginge

lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension, torde en avvikelse

därifrån beträffande de militära pensionerna icke böra ifråga
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

sättas. Bibeliölles alltså donna princip, erfordrades för erhållande av

en viss höjning av pensionsbeloppen eu motsvarande höjning av lönerna.

Finge inkvarterings- och servis bidragen, vilka redan nu såsom kontanta

förmåner utginge enligt samma bestämmelser som lön, så att säga

disponeras för ovan angivna ändamål, erhölles den för pensionsiörhöjningen

erforderliga löneökningen. Uppmärksammas borde även, att någon

generell rätt för statens övriga tjänstemän att erhålla bostadsförmån

eller ersättning därför icke funnes. Denna rätt inom det militära området

syntes vara en kvarleva från indelningsverkets tid.

Ur räkenskaps- och redovisningssynpunkt innebure det en avsevärd

förenkling och lättnad, om ifrågavarande avlöningsformer kunde

bortfalla. Jämväl avlöningsbestämmelserna skulle därigenom kunna

förenklas samt vinna i klarhet och reda.

Om inkvarterings- och servisbidragen inräknades i lön och dagavlöning,

måste däremot de löntagare, som erhölle inkvartering in natura,

vidkännas avdrag ä den kontanta avlöningen för bostadsförmånen.

Servisbidraget syntes man vid bifall till detta förslag därefter kunna

bortse ifrån. I huvudsak åtnjötes inkvartering in natura av underofficerare

med vederlikar förutom musikunderofficerare samt av officerare

i Boden, Vaxholm och Karlsborg. Emellertid saknades ännu

härför erforderliga lokaler vid vissa truppförband, och en del av de

bostadslägenheter, som funnes, vore mindre vid vissa truppförband än

vid andra, varav missbelåtenhet yppat sig. Likaså hade, med anledning

av stegrade hyreskostnader, klagan förekommit från dem, som

kunde anses äga anspråk på att erhålla bostad, men ej erhållit sådan

av brist på tillgång. Denna klagan hade gått ut på, att inkvarteringsbidraget

vant för lågt för att motsvara hyreskostnaden. Därest ett

visst avdrag gjordes å avlöningsförmånerna för dem, som erhölle inkvartering

in natura, skulle detta avdrag kunna skäligen jämkas efter

det antal rum, en var erhölle. Därigenom komrne klagomålen angående

de lägenheter, som ansåges för små, att bortfalla. Dessutom ville det

synas, att klagomålen jämväl i övrigt skulle minskas genom detta förslag.

Eu olägenhet av förslaget förefunnes i det förhållandet, att inkvarterings-

och servisbidragen icke utginge med lika belopp över hela

riket. Såsom nämnts, utginge de med högre belopp i Stockholm och

Göteborg än på andra orter. För detta högre bidrag måste den i Stockholm

och Göteborg förlagda personalen beredas ersättning. Arméförvaltningen

hade ansett detta lämpligen kunna ske i form av ortstillägg

på dessa platser. Sådant tillägg utginge numera till civila tjänstemän

på vissa orter. Mot eu sådan avlöningsförmån syntes det extra avlö
Biliang

Ull riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 130 käft. (Nr 154.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Löneförbättringens

omfattning

och

belopp.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

ningstillägg, som under senare åren utgått till befattningshavare i Boden,

kunna utbytas. På dessa tre platser syntes en något högre avlöning

än på andra orter alltjämt visa sig befogad. En utjämning av beloppen,

i syfte att ernå en väl avvägd avlöningsreglering, kunde lämpligen äga

rum vid genomförande av en ordinarie lönereglering.

Om inkvarterings- och servisbidragen komme att indragas såsom

avlöningsformer, borde överenskommelse träffas mellan de städer, som

nu bekostade dessa förmåner för vissa truppförband, och staten om skyldighet

för städerna att inleverera motsvarande belopp till statsverket

eller om denna frågas ordnande på annat sätt. Denna angelägenhet

tillhörde dock en ordinarie lönereglering.

Från och med år 1908 uppbure underofficerarna, såsom redan

nämnts, kontant ersättning för bränsle och lyse med 130 kronor för

fanjunkare och 100 kronor för sergeant. Då denna förmån, som utginge

av anslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten,

onekligen vore att hänföra till avlöning, syntes kostnaderna därför böra

överföras till avlöningsanslaget och ingå i lön och dagavlöning. I den

mån denna förmån kunde komma att utgå in natura, borde avdrag

göras med motsvarande värde från den kontanta avlöningen. Så skedde

ock för närvarande i dylika fall.

I fråga om beloppet av de avdrag å den kontanta avlöningen,

som borde ske i de fall, då inkvartering eller bränsle och lyse tillhandahölles

vederbörande löntagare in natura, hade arméförvaltningen

ansett sig ej nu behöva närmare yttra sig. I en anmärkning till eu

vid arméförvaltningens skrivelse fogad tabell (se Bil. A) hade dock antytts,

huru denna angelägenhet skulle kunna formellt ordnas.

Innan arméförvaltningen överginge till de belopp, varmed den

provisoriska löneförbättringen borde utgå, ville arméförvaltningen yttra

sig något om förhållandet mellan lön och dagavlöning. Den senare avlöningsformen

motsvarade i huvudsak tjänstgöringspenningar för civila

tjänstemän. Dagavlöning utginge icke under tjänstledighet, förutom

under kortare tid vid sjukdom och under tjänstledighet utan ansökan,

motsvarande andra tjänstemäns semester. Lönen däremot utginge under

hela tjänstetiden. I ekonomiskt hänseende spelade förhållandet mellan

lönens och dagavlöningens belopp således den rollen, att desto större

lönen vore i förhållande till dagavlöningen, desto större del av sammanlagda

avlöningen finge vederbörande behålla under sådan ledighet, då

dagavlöningen skulle avstås, och tvärtom.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

För civila tjänstemän utgjorde i stort sett lönen 7a och tjänstgöringspenningarna

Vs av den sammanlagda avlöningen. Så, exempelvis,

vore det beträffande expeditionschefernas i statsdepartementen arvoden

föreskrivet, att Vs därav motsvarade tjänstgöringspenningar. Att

bibehålla denna proportion ens något så när emellan lön och dagavlöning

i de militära avlöningsstaterna hade hittills beträffande vissa

avlöningsklasser icke varit möjligt. Lades inkvarterings- och servisbidragen

till den övriga kontanta avlöningen, kunde man komma berörda

norm väsentligt närmare, ehuru avvikelse i allt fall måste ske

beträffande vissa avlöningsklasser.

Vid fördelningen av den sammanlagda avlöningen i lön och dagavlöning

måste man observera, att lönens storlek inverkade på pensionsbeloppet

samt att en höjning eller sänkning av dagavlöningen

verkade för helt år med 365 gånger höjningens eller sänkningens

belopp.

Av den vid arméförvaltningens skrivelse fogade tabell (se bil. A)

framginge, huru en ordinarie lönereglering, innebärande däri angiven

löneförbättring, skulle te sig, förutsatt att inkvarterings- och servisbidragen

samt ersättningen till underofficerarna för bränsle och lyse

bortfölle.

Vid upprättandet av denna tabell hade arméförvaltningen sökt iakttaga

ovan angivna synpunkter, för att därigenom kunna lämna en bild

av en ordinarie lönereglering, utförd enligt dessa synpunkter, med

hänsyn tagen jämväl till pensioneringen. I övrigt vore beloppen av

lön så jämkade, att de kunde för månad delas i visst antal kronor.

Därigenom underlättades bokföring och redovisning.

Den föreslagna provisoriska avlöningsförbättringen enligt förenämnda

tabell skulle utgöra för:

arméfördelningschef och likställd

överste ...............................................

överstelöjtnant...................................

major ..................................................

kapten av första klassen...............

» » andra )) ...............

löjtnant av första klassen ...........

» » andra » .............

underlöjtnant (fänrik) ...................

fanjunkare ........................................

kronor 895: —

» 795: —

» 910: —

» 750: —

» 1,130: —

» 1,050: —

» 1,085: —

» 605: —

» 240: —

» 652: 50

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

sergeant av första klassen..................................................... kronor 440: —

)) )) andra » .................................................... » 380: —

Såsom härav framginge, ansåge arméförvaltningen den provisoriska

löneregleringen böra omfatta alla löneklasser. Det kunde icke förnekas,

att billighet och rättvisa krävde, att även de tjänstemän, som tillhörde

de högsta löneklasserna, erhölle någon kompensation för penningvärdets

fall. Det borde ihågkommas, att dessa tjänstemän uppbure det högsta

ansvaret för arméns tjänstbarhet samt att de i statens tjänst nedlagt

ett långvarigt arbete och ådagalagt framstående duglighet och skicklighet,

innan de uppnått berörda löneklasser. Genom 1902 års lönereglering

hade arméfördelningschefer och likställda samt överstar erhållit

allenast förhöjning i dagavlöningen med 1 krona.

De högre beställningarna vore jämförelsevis få inom armén och

innehades till dess så hög ålder uppnåtts, att något särskilt förvärv

efter avgången från stat knappast kunde tänkas. Det kunde icke vara

annat än för samhället välbetänkt och gent emot den enskilde rättvist,

att den större förtjänsten och dugligheten i statens tjänst likaväl som

inom den privata verksamheten värdesattes genom en avlöning, som

icke blott täckte de oundgängliga dagliga behoven utan även lämnade

möjlighet till besparing. Ett motsatt förfaringssätt skulle utan tvivel

i längden beröva staten de dugligaste krafterna.

Under senare tider hade utgifterna till stat och kommun stegrats

i avsevärd mån för de större inkomsterna, ett förhållande, som även

borde beaktas. För de högre löntagarna vore ekiperingen mycket dyrbar,

och deras befälsställning medförde även särskilda utgifter, som ej kunde

helt undvikas. På statsverkets utgifter inverkade ej en löneförbättring

för de högre officerarna i avsevärd mån på grund av deras fåtalighet.

Beträffande storleken av den föreslagna löneförbättringen ville arméförvaltningen

framhålla följande.

Förut angivna statistiska uppgifter angående levnadskostnadernas

stegring under tiden från år 1901 och 1902 talade för en avsevärd

höjning i avlöningen, om denna skulle kunna motsvara samma levnadsförhållanden,

som då ansetts skäliga. Redan år 1913 hade priserna å

livsmedel, bränsle och lyse stigit med omkring 20 procent, beklädnadsvaror

med över 80 procent och bostadshyror med nära 30 procent, måhända

däröver. I medeltal motsvarade detta en ökning av något över

30 procent. Efter sistnämnda år vore stegringen än mer betydande.

Det vore uppenbart, att de avlöningsbelopp, som år 1901 och 1902

kunnat anses skäliga, numera icke vore tillräckliga för bekostande av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

13

förnödenheter och bestridande av andra utgifter i samma omfattning

som under då rådande prislägen. Såväl härav som av i övrigt allmänt

kända förhållanden måste en avlöningsförbättring anses oundgängligen

nödvändig.

Den provisoriska lönereglering, vartill arméförvaltningen hade att

avgiva förslag, syntes kunna avse en avlöningsförhöjning, motsvarande

antingen den fördyring av levnadskostnaderna i allmänhet, som efter

senaste lönereglering inträtt och kunde anses bliva bestående men

frånsett den dyrtid kriget medfört, eller ock därutöver de ökade levnadskostnader

kriget fört med sig, i den mån dessa kunde anses komma

att göra sig gällande under år 1918.

Arméförvaltningen hade funnit sig böra stanna vid det första av

dessa alternativ dels på den grund, att den provisoriska lönereglering,

som nu föresloges, torde i sinom tid och efter eu närmare utredning

böra övergå i en ordinarie lönereglering, och dels av den anledning att

den dyrtidshjälp, som kunde bliva erforderlig under år 1918, knappast

läte sig tillförlitligen redan nu beräkna.

För att återställa det förhållande mellan avlöning och levnadskostnader,

som uppstått genom den senaste allmänna löneregleringen för

arméns personal, skulle, enligt vad de statistiska siffrorna gåve vid

handen, en avsevärd löneförbättring krävas, även om man endast loge

hänsyn till den prisstegring, som inträtt före krigets utbrott. Men

någon sannolikhet torde icke finnas för, att de priser på varor och

förnödenheter, vilka gällde före kriget, någonsin skulle återkomma.

Men om så vore, komme missförhållandet mellan avlöningen och levnadskostnaderna

att för den närmaste framtiden än ytterligare stegras.

Arméförvaltningen hade dock icke ansett sig kunna helt lägga de

statistiska siffrorna till grund vid beräknandet av löneförbättringen.

Men för att i möjligaste mån tillgodose de mest framträdande behoven

hade arméförvaltningen, såsom förut anförts, tillagt vissa befattningshavare

en proportionsvis högre löneförbättring än andra. Dels i det

förhållandet, att Kungl. Maj:t torde komma att för innevarande år

föreslå en dyrtidshjälp, som väsentligt understege de belopp, vartill

statistiken beträffande dyrtiden gåve anledning, och dels med hänsyn

till andra faktorer hade arméförvaltningen funnit anledning att iakttaga

varsamhet vid löneförbättringens beräknande, utan att dock lämna ur

sikte, att en verklig förbättring borde komma till stånd.

Den löneförbättring inom de särskilda löneklasserna, arméförvaltningen

funnit sig böra föreslå, utgjorde i medeltal 15,1 procent av de

avlöningsbelopp, inkvarterings- och servisbidrag inräknade, som nu

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

sammanlagt utginge för en beställning inom varje löneklass. Men som

de kompani- och underofficerare, vilka skulle erhålla den proportionsvis

största avlöningsförbättringen, vore flera än beställningshavarna inom

andra löneklasser, komme löneförbättringen i sin helhet att uppgå till

en högre procent av den nu utgående sammanlagda avlöningen.

I vad mån, utöver den av arméförvaltningen föreslagna löneförbättringen,

särskilt krigstidstillägg för år 1918 kunde bliva behövligt, vore,

såsom redan antytts, svårt att nu beräkna. Under senaste tiden inträffade

utrikespolitiska förhållanden kunde tänkas medföra en fördyring

av levnadskostnaderna, vida överstigande den nuvarande. Redan nu

motsvarade fördyringen ett väsentligt högre procenttal, än arméförvaltningen

ansett sig kunna beräkna såsom avlöningsförköjning. Skulle

detta förhållande komma att än mer stegras, syntes ytterligare åtgärder

bliva av nöden. Frågan därom syntes emellertid böra upptagas till

prövning vid 1918 års riksdag i samband med andra liknande krav.

Vad särskilt anginge den för underofficerarna föreslagna löneförbättringen,

ville arméförvaltningen ytterligare framhålla, att de likasom

officerarna numera vore av sin tjänst strängt upptagna och därför

i regel icke hade andra inkomster än sin militära avlöning för egen

och familjens försörjning. I jämförelse med de inkomster, personer i

ungefär samma samhällsställning inom privat verksamhet kunde bereda

sig, torde den av arméförvaltningen för dem föreslagna provisoriska

löneförbättringen få anses fullt skälig. Till jämförelse mellan sergeants

avlöning och den, som utginge inom högsta manskapsklassen, torde

böra erinras, att eu furir av första klassen hade en kontant årlig avlöning

av 782 kronor 50 öre samt förplägnad, beklädnad och inkvartering

med värme och lyse. En sergeant av andra klassen hade, ersättning

för inkvartering, bränsle och lyse frånräknad, eu kontant avlöning

av 1,510 kronor, varav förutom annat kostnaderna för förplägnad

och beklädnad skulle utgå, vartill komme, att sergeanten oftast hade

familj att underhålla.

Slutligen borde framhållas, att arméförvaltningen sökt avväga den

föreslagna löneförbättringen så, att en lämplig och rättvis proportion

skulle erhållas mellan avlöningsbeloppen i de särskilda löneklasserna,

ej blott inom officers- och underofficerskårerna var för sig utan även

emellan dem inbördes.

Den föreslagna avlöningsförbättringen ansåge arméförvaltningen vara

den minsta, som skäligen borde ifrågakomma, om en verklig hjälp

skulle lämnas ifrågavarande tjänstemän, och en sådan måste anses

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 1~>4. 15

vara av behovet synnerligen påkallad samt med rättvisa och billighet

överensstämmande.

titt spörsmål, som måsto lösas i samband med genomförandet av

den tillfälliga löneförbättringen, vore frågan, i vad mån densamma

skulle utgå. till personal, som på grund av tjänstgöring vid mobiliserat

förband enligt krigsavlöningsreglementet för armén skulle, med frånträdande

av fredsavlöningsförmåner, åtnjuta'''' krigslön. Då beloppet av

krigslönen, i den mån den skulle utgå efter den lägre krigslönetariffen,

icke vore större än den för vederbörliga löneklasser i stat fastställda

fredsavlöningen (lön, dagavlöning, inkvarterings- och servisbidrag samt

ersättning för bränsle och lyse), vederbörligen omräknad efter terminsbelopp,

samt krigslön efter högre krigslönetariffen också beräknats

efter nämnda, fred savlöning, med tillägg av det s. k. lägre traktamentet

för tjänstgöring utom förläggningsorten, ville det synas arméförvaltningen

rättvist, att även den personal, som vid tillträdande av krigslön

hade att avstå angivna i den ordinarie fredsavlöningen ingående

förmåner, finge uppbära tillfällig löneförbättring i samma omfattning,

som om fredsavlöningen bibehölles. Däremot ansåge arméförvaltningen

skäl icke föreligga för ett medgivande, att arvodestagare, för vilka enligt

arméförvaltningens förslag framställning till riksdagen borde avlåtas

om tillfällig avlönings förbättring, skulle få bibehållas vid sådan

förmån, i den mån de på grund av anställning vid mobiliserat truppförband

vore eller komme i åtnjutande av krigslön. För befattningshavare

av nu avsett slag, vilka huvudsakligen utgjordes av officerare

eller underofficerare med pension och fyllnadspension, torde nämligen

krigslönen i regel överstiga sammanlagda beloppet av pensionen, arvodet

och den tillfälliga förbättringen av detsamma.

För en del av den militära personalen utginge på grund av innehavande

beställning särskilda arvoden utöver lön och dagavlöning. Så

vore t. ex. fallet med inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden,

militärbefälhavaren på Gottland, trängkårchefer, fälttygmästaren

och styresmännen vid artilleriets fabriker. Beträffande sådana beställningshavare

hade arméförvaltningen ansett någon löneförbättring ej

böra utgå utöver den, som skulle tillkomma denna personal såsom innehavare

av beställning med lön och dagavlöning.

För beställningshavare, som på grund av förordnande eller order

uppehölle befattning, som vore förenad med särskilt arvode, t. ex. såsom

brigadchefer förordnade regementschefer, artilleristabs- och fortifikationsstabsofficerare,

militära lärare vid militärläroverken m. fl., syntes lika
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Pensione
ringen.

16 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 154.

I

ledes böra gälla, att löneförbättringen utginge allenast med det belopp,

som tillkomme dem på grund av beställningen på stat.

I avlöningen för vissa beställningar inginge även ålderstillägg.

Arméförvaltniugen hade icke ansett sig böra i detta förslag, som allenast

avsåge en provisorisk lönereglering, ingå i något bedömande av,

huruvida dessa ålderstillägg skulle behöva höjas, och följaktligen ej

heller beräknat någon tillfällig löneförbättring på dessa belopp, utan

ansett, att de beställningshavare, som uppbure ålderstillägg, skulle

erhålla samma löneförbättring som andra i samma löneklass.

I arméförvaltningens angivna uppdrag inginge ej att avgiva förslag

till förbättrad pensionering. Då emellertid, såsom redan nämnts, enligt

gällande pensioneringsgrunder en förändring av lön medförde en förändring

av pensionen, hade arméförvaltningen i förutnämnda tabell

(se Bil. A) inlagt två kolumner, utvisande den ena beloppet av nu utgående

pensioner och den andra beloppet av de pensioner, som vid tilllämpning

av samma pensioneringsgrunder skulle utgå, därest lönerna

för personalen bestämdes på sätt i tabellen angåves. Denna fråga berörde

nästan uteslutande lönerna för arméfördelningschefer och likställda,

regementsofficerare, kaptener av första klassen och fanjunkare, inom

vilkas löneklasser avgång från stat i regel ägde rum. Uppgifterna i

dessa kolumner av tabelleo lämnade möjlighet att överskåda konsekvenserna

i pensionshänseende av en lönereglering i den riktningtabellen

angåve. Om nu utgående pensioner beräknades enligt sista

kolumnen i tabellen, skulle därav uppstå en kostnadsökning för pensioneringen

av något över 1,000,000 kronor.

B. Tillfällig avlöniugsförbättring för vissa andra befattningshavare vid

lantförsvaret.

I det föregående hade behandlats frågan om provisorisk lönereglering

för den lantförsvarets personal, i vilkens avlöning enligt av Kungl.

Maj:t och riksdagen fastställda stater inginge lön och dagavlöning.

Denna personal funnes upptagen i eu vid armé förvaltningens skrivelse

fogad förteckning (se Bil. B).

Enligt stater för vissa formationer och anstalter åtnjöte emellertid

åtskillig^ befattningshavare avlöning allenast i form av arvode.

En lönereglering för dessa befattningshavare vore, yttrar armeförvaltningen,

givetvis icke av samma omfattning som eu lönereglering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tv Nåd. Proposition Nr 154.

IT

för först omförmälda personal. Avlöningen åt dessa arvodestagare kunde

ock oftare komma under omprövning i samband med sådana ändringar

i staterna för nämnda formationer och anstalter, som påkallades för

andra ändamål än en avlöningsreglering.

Frågan, huruvida dessa arvodestagare borde komma i åtnjutande

av någon avlöningsförbättring i sammanhang med eu provisorisk lönereglering

för arméns övriga personal, syntes böra bliva beroende av dels

omfattningen av det arbete, för vilket arvodet utginge, dels de förmåner

utöver arvodet, som vore förenade med befattningen.

Över dessa befattningshavare hade arméförvaltningen låtit utarbeta

tre särskilda tabeller, nämligen:

1. Uppgift å befattningar, som toge innehavarens hela tid i anspråk

och för vilka avlöningen utgjordes av allenast arvode eller av

arvode jämte andra naturaförmåner än kost (se Bil. C).

2. Uppgift å befattningar, för vilka avlöningen utgjordes av arvode

jämte naturaförmåner innefattande, bland annat, kost (se Bil. D).

3. Uppgift å befattningar, vilka icke toge innehavarens hela arbetstid

i anspråk (se Bil. E).

I alla de fall, som avsåges i dessa tabeller, vore avlöningen bestämd

av Kungl. Maj:t och riksdagen.

De i uppgiften nr 1 (se Bil. C) upptagna befattningshavare syntes

böra komma i åtnjutande av en provisorisk avlöniugsförhöjning. De utgjordes

till en stor del av militär personal, som avgått från stat med

pension och uppehölle befattningar, vilka särskilt under den nuvarande

situationen med dess åtgärder för neutralitetens skyddande måste anses

synnerligen krävande.

Av den övriga delen utav ifrågavarande befattningshavare åtnjöte

visserligen en del bostad och en del dessutom bränsle och lyse, men

med hänsyn till den stora procent, kostnaderna för livsmedlen utgjorde

av den totala levnadskostnaden, samt livsmedlens, beklädnadsartiklars

och andra nödvändiga varors fördyring syntes även en provisorisk förbättring

i avlöningen för dem fullt motiverad. Det gällde ock i regel

i detta fall befattningshavare med jämförelsevis små arvoden.

Beträffande avlöningsförbättringens belopp ställde sig förhållandena

något olika.

Rullföring spersonalens avlöning hade ursprungligen efter 1901 års

härordnings antagande utgjort

för rullföringsbefälhavaren i Stockholm 5 kronor om dagen,

» rullföringsbefälhavare i landsorten 4 kronor om dagen,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 130 höft. (Nr 154.)

Personal,

för vilken

avlöningsförbättring

föreslås.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

för officer vid Stockholms rullföringsområde likaledes 4 kronor om

dagen, samt

för biträde åt rullföringsbefälkavare 2 kronor om dagen.

Samtliga dessa belopp hade utgått för allenast 300 dagar om året.

Denna avlöning både dock under tiden blivit förhöjd dels därigenom,

att dagarvodet numera utginge för årets alla dagar, d. v. s.

365 i stället för 300 dagar, och dels genom dagarvodets ökning. Numera

utgjorde detta

för rullföringsbefälbavaren i Stockholm 6 kronor,

» rullföringsbefälkavare i landsorten 5 kronor,

» officer i Stockholms stads rullföringsområde 5 kronor,

» biträden i Stockholms stads rullföringsområde 3 kronor 50 öre,

» » i landsorten 3 kronor.

Beträffande officerarna syntes denna avlöning skäligen böra höjas

med 1 krona om dagen. Därigenom komme ersättningen för dag att

utgå med samma belopp som den av arméförvaltningen föreslagna dagavlöningen

för majorer respektive kaptener.

Beträffande rullföringsbiträdena kunde emellertid någon likhet mellan

ifrågavarande dagarvode och dagavlöningen ej åstadkommas. För

dem syntes dagarvodet böra höjas med 50 öre om dagen. Den sålunda

föreslagna förhöjningen kunde väl anses låg, men arméförvaltningen

hade ansett sig böra taga hänsyn dels därtill, att biträdenas arvoden

redan förut blivit höjda i större proportion än officerarnas samt reglerade

senare än officerares och underofficerares på stat avlöning, dels

till sannolikheten därav, att jämväl pensionstagare i allmänhet komme

i åtnjutande av någon extra hjälp mot dyrtiden, därest denna fortfore

jämväl ett kommande år. Den föreslagna avlöningsförbättringen utgjorde

ungefär 15 till 20 procent av de nu utgående arvodena.

Beträffande övriga i Bil. C. upptagna arvodestagare syntes några

särskilda skäl ej kunna anföras, vilka skulle kunna inverka på avlöningsförhöjningens

belopp. Arméförvaltningen hemställde därför, att

denna förhöjning måtte bestämmas till vissa procent av arvodesbeloppen,

samt föresloge i sådant avseende 20 procent. Denna förhöjning

syntes för de mindre arvodestagarna få anses låg, men med hänsyn till

att de med ett par undantag åtnjöte andra förmåner än arvodet, hade

arméförvaltningen ansett sig kunna stanna därvid.

Bataljonsläkarna vid fältläkarkåren uppbure dels årlig lön å 1,500

kronor, dels dagarvode under tjänstgöring. De hade skyldighet att

tjänstgöra under 75 dagar om året. Om än deras arbete således toges

i anspråk vid armén allenast under viss tid av året, torde dock deras

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 154.

15)

militära tjänstgöring vara av den omfattning, att den måste anses utöva

ett visst inflytande på deras möjligheter att under återstoden av

året förvärva inkomster genom annan läkarverksamhet. Det hade därför

ansetts skäligt, att någon avlöningsförbättring bereddes även dem,

och föresloge arméförvaltningen i sådant avseende ett belopp av 300

kronor.

Den personal, som omförmäldes i uppgiften nr 2 (se Bil. D.), åtnjöte

förutom andra naturaförmåner jämväl kost. Vid sådant förhållande och

då den provisoriska löneregleringen avsåge en avlöningsförhöjning i

anledning av stegrade levnadskostnader, hade arméförvaltningen ansett

sig icke böra i detta förslag upptaga någon avlöningsförbättring för

dessa arvodestagare, vilka, på grund av de naturaförmåner de åtnjöte,

endast i mindre mån kunde anses berörda av dyrtiden.

Då den i uppgiften nr 3 (se Bil. E.) angivna personal innehade befattningar,

som icke toge hela deras arbetstid i anspråk, samt däri angivna

arvoden sålunda för dem vore att betrakta såsom biförtjänster,

hade arméförvaltningen ansett en förändring av dessa arvoden icke

under alla förhållanden böra ingå i en provisorisk reglering av avlöningen

för den vid lantförsvaret anställda personal. Fastmera syntes

dessa arvoden böra och kunna till storleken bestämmas för sig, då omständigheterna

påkallade en ändring.

Då fältlakar- och fältveterinärstipendiaterna åtnjöte årliga arvoden,

samt därtill under tjänstgöring viss gottgörelse för dag, hade arméförvaltningen

ansett den provisoriska löneregleringen icke böra omfatta

dessa arvodestagare.

Arméförvaltningen hade dock icke velat såsom sin mening fastslå,

att icke omförmälda i Bil. C. och E. upptagna arvodestagare ävensom

fältläkar- och fältveterinärstipendiaterna skulle vara i behov av någon

avlöningsförbättring, men arméförvaltningen ansåge med dessa frågors

prövning kunna anstå, till dess vederbörliga stater kunde av annan anledning

komma under omprövning eller särskild utredning blivit verkställd

angående en definitiv lönereglering för den vid lantförsvaret anställda

personal.

Ifrågavarande arvodes- och löntagare torde under innevarande år,

likasom statens övriga befattningshavare, komma i åtnjutande av särskilt

krigstidstillägg. Skulle förhållandena gestalta sig så, att dylikt krigstidstillägg

borde utgå jämväl för år 1918, torde nu omförmälda arvodesoch

löntagare även då böra erhålla sådant tillägg.

Personal,

för vilken

avloningaförbättring

icke föroalås.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

20

Då allt manskap vid armén åtnjöte underhåll, beklädnad och inkvartering

in natura, samt frågan om förbättrade anställningsvillkor

för denna personal torde bliva föremål för särskild prövning, hade

arméförvaltningen ansett manskapet icke behöva komma i åtanke vid

den provisoriska löneregleringen.

För beställningarna på reservstat utginge till beloppet bestämd lön

jämte dagavlöning och länder vissa förhållanden dagtraktamente under

tjänstgöring. Då emellertid denna tjänstgöring vore inskränkt till särskilda

perioder samt avlöningen för denna personal blivit bestämd så

sent som år 1914, syntes någon avlöningsreglering för densamma nu

ej behöva ifrågakomma. Skulle genom eu ordinarie lönereglering dagavlöningen

komma att höjas, torde en sådan höjning, utan särskilt beslut,

även komma personalen på reservstat till godo. Däremot erfordrades

särskilt beslut för höjning av lönen.

Till personal, tillhörande arméns reserver, utginge under tjänstgöring

med trupp både lön och dagavlöning, lönen beräknad per dag,

samt under vissa förhållanden dagtraktamente. Till en del av personalen

utginge dock icke lön. En ordinarie lönereglering, varigenom

lön och dagavlöning för personal på stat höjdes, skulle vid tillämpning

av nu gällande föreskrifter ulan vidare medföra en höjning i avlöningen

för personalen i reserven. Då denna personal i regel vore

skyldig att tjänstgöra endast vart tredje år, torde en provisorisk lönereglering

ej böra omfatta densamma. Visserligen hade denna personal

i avsevärd omfattning måst tagas i anspråk för neutralitetsskyddet.

men om detta förhållande skulle anses böra föranleda någon högre

gottgörelse, syntes det böra utgå i någon annan form än den, varom

nu vore fråga.

Vad anginge sådan personal i lantförsvarets tjänst, som icke hade sin

avlöning bestämd av Kungl. Maj:t och riksdagen, utan allenast av Kungl.

Maj:t eller av vederbörande verk, chef eller myndighet, ansåge arméförvaltningen

någon allmän åtgärd för åvägabringande av förbättrad avlöning

åt sådan personal icke behöva ifrågasättas. För en stor del av

denna personal, närmast de vid arméns fabriker och verkstäder anställda

arbetarna, torde avlöningsförhållandena, i likhet med vad gällde

arbetsmarknaden i övrigt, redan undan för undan hava av de beslutande

myndigheterna reglerats i förhållande till inträdda prisstegringar

på livsförnödenheterna, ett förfaringssätt, som även framdeles syntes

vid behov kunna tillämpas. För vissa övriga av ifrågavarande befattningshavare,

som innehade en något fastare anställning i statens tjänst

än nämnda arbetare, och vilka för sådan anställning åtnjöte arvoden

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

från särskilda anskaffnirfgs- eller motsvarande anslag, syntes, därest den

föreslagna tillfälliga löneförbättringen beslutades, en motsvarande höjning

i arvodenas belopp kunna komma till stånd genom vederbörande

myndighets beslut eller enligt av Kungl. Maj:t, på förslag av dylik

myndighet, meddelade bestämmelser.

I staten för generalstaben vore avlöning, bestående av lön och

tjänstgöringspenningar, uppförd för en professor och en krigsarkivarie

samt två vaktmästare. Jämväl i andra stater vore vaktmästare för

vissa militära expeditioner upptagna med enahanda avlöning. Då dessa

befattningshavare torde böra få sin avlöning reglerad och erhålla dyrlids-

eller krigstidstillägg på samma gång och enligt samma grunder

som civila befattningshavare i allmänhet, hade någon avlöningsförbättring

för dem ej blivit i förslaget inräknad.

C. Föreskrifter angående utbetalningen av den föreslagna

avlöningsförbättringen.

Beträffande utbetalningen av den föreslagna provisoriska löneförbättringen

åt officerare och underofficerare på stat torde samma föreskrifter

böra gälla som i fråga om den dem tillkommande lön, d. v. s.

att löneförbättringen finge utgå månadsvis med V12 av årsbeloppet i

förskott för månaden.

Detsamma borde även gälla civilmilitär personal med lön på stat.

Vad åter anginge den avlöningsförbättring, som komme att utgå

till sådana befattning skärare, vilkas kontanta avlöning utginge i form av

arvode, syntes den böra utgå enligt samma bestämmelser, som gällde

arvodet, dock torde den ordinarie befattningshavaren böra få uppbära

avlöningsförbättringen även för tid, då befattningen uppehölles av

vikarie.

Emellertid funnes vissa beställningar, för vilka avlöningen icke

vore lika med den i de vanliga militära avlöningsstaterna förekommande.

För dessa särskilda fall torde särskilda föreskrifter erfordras.

Vissa beställniugshavare, såsom chefen för skjutskolan för infanteriet

och kavalleriet samt chefen för remonteringsstyrelsen, uppbure sin

avlöning i form av arvode med belopp, motsvarande lön och dagavlöning

för viss militär beställning. Beträffande dem borde stadgas, att de

skulle i förevarande avseende vara likställda med innehavare av motsvarande

beställning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

Generalfältläkaren uppbure lägre lön, mfen lika dagavlöning som

annan generalsperson, överfältläkaren högre lön, men lika dagavlöning

som överstelöjtnant, tyg- eller fabriksingenjör lägre lön, men lika dagavlöning

som kapten av första klassen samt slutligen förrådsvaktmästare

lön såsom sergeant av första klassen (de övertaliga på intendenturkårens

stat lön såsom furirer av andra klassen samt viss kontant ersättning

för naturaförmåner) men dagavlöning allenast såsom furir.

Nu nämnd personal borde skäligen erhålla löneförbättring, med

belopp, som avsåges för följande löneklasser:

generalfältläkare

överfältläkare

tyg- eller fabriksingenjör

förrådsvaktmästare

arméfördelningschefs

överstelöjtnants

kaptens av 2:a klassen

sergeants av l:a klassen

Chefen för krigsskolan, vars avlöning vore lika med överstelöjtnants,

med undantag därav att lönen vore något högre, borde erhålla

samma löneförbättring som överstelöjtnant.

Det borde även beaktas, att bataljonsläkare, anställd enligt nya

organisationen, eller bataljonsveterinär, borde, då han fått sig tillagt

lönetillägg, åtnjuta löneförbättring efter den löneklass, i vilken lönen

motsvarade vederbörandes lön och lönetillägg. Regementsläkare på

gammal stat, vilken uppbure lön såsom kapten men dagavlöning såsom

major, torde böra erhålla för major beräknad löneförbättring. Bataljonsläkare,

anställd enligt äldre organisationen och som tillagts lönetillägg,

borde få komma i åtnjutande av löneförbättring såsom kapten

av andra klassen.

Arméförvaltningen ansåge alltså, att angående utbetalningen av

den avlöningsförbättring, som för arméns personal kunde i anledning av

förevarande förslag bliva bestämd för år 1918, borde föreskrivas,

att löneförbättringen för officerare och underofficerare samt civilmilitär

personal med lön på stat skulle utbetalas månatligen i förskott

efter avlöningsmånadens ingång;

att löneförbättringen för arvodestagare skulle utgå enligt bestämmelserna

i § 20 mom. 2 av reglementet angående arméns avlöning

under fred, dock att ordinarie befattningshavare skulle äga uppbära

avlöningsförbättringen även för tid, då befattningen uppehölles av

vikarie;

att beträffande sådana befattningshavare, som uppbure avlöning i

form av arvode, men med belopp, fördelat i lön och dagavlöning,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154. 23

skulle i förevarande avseende gälla detsamma som om personal med

lön; samt

att löneförbättringen skulle utgå med belopp för

generalfältläkaren såsom för arméfördelningschef,

överfältläkaren » » överstelöjtnant,

chefen för krigsskolan » » »

regementsläkare på gammal stat såsom för major,

bataljonsläkare, anställd enligt nya organisationen, vilken uppbure

lönetillägg, såsom för kapten av första klassen,

bataljonsläkare, anställd enligt äldre organisationen, vilken uppbure

lönetillägg, såsom för kapten av andra klassen,

bataljonsveterinär, vilken uppbure lönetillägg, såsom för löjtnant

av första klassen,

tyg- och fabriksingenjör såsom för kapten av andra klassen,

förrådsvaktmästare » » sergeant av första klassen.

I detta förslag vore, såvitt utrönas kunnat, alla avlöningstagare,

som borde bliva delaktiga i den föreslagna provisoriska löneregleringen,

angivna. Då det emellertid kunde inträffa, att en eller annan avlöningstagare

därutöver skulle kunna bliva likställd med dem, som avsåges

i detta förslag, torde, på det att även i detta fall löneförbättringen

måtte komma att utgå till en sådan avlöningstagare, det böra

ankomma på Kungl. Maj:t att i varje särskilt dylikt fall besluta i enlighet

med de grunder, som kunde biiva för liknande fall fastställda.

I). Kostnadsberäkning.

Den av arméförvaltningen föreslagna löneförbättringen uppginge

till (se Bil. G och H) en kostnad av

för personal med lön på stat....................................... kronor 3,578,530: —

» » )> arvodesavlöning .............................. » 55,524: 50

Summa kronor 3,634,054: 50

Då emellertid denna avlöniugsförbättring skulle utgå allenast för

de beställningar och befattningar, som vore med ordinarie innehavare

besatta, komme under vakanser en viss del därav att besparas. Med

ledning av erfarenheterna från avlöningsanslaget syntes denna be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

Departe
ments
chefens
yttrande.

spaning kunna beräknas till omkring 5 procent. Det erforderliga beloppet

torde därför kunna beräknas till ungefär 3,450,000 kronor.

E. Arméförvaltningens hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med förmälan, att

det av arméförvaltningen uppgjorda förslaget, efter dess utarbetande,

på begäran tillhandahållits marinförvaltningen, på det att enhetliga

framställningar rörande den provisoriska löneregleringen måtte kunna

göras från de båda ämbetsverken i de delar, där icke särskilda skäl

gåve anledning till undantag, hemställde arméförvaltningen, att Kung].

Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att, i enlighet med ovan angivna grunder, för år

1918 följande avlöningsförhöjning finge utgå, nämligen:

till officerare och underofficerare samt civilmilitär personal med de

belopp för varje löneklass, som angåves i tabellen Bil. A till arméförvaltningens

skrivelse;

till bataljonsläkare vid fältläkarkåren med 300 kronor;

till rullföringsbefälhavare och officerare i Stockholms rullföringsområde

med 1 krona och till rullföringsbiträden med 50 öre om dagen;

till övriga i tabellen Bil. C upptagna arvodestagare med 20 procent

å nuvarande arvoden; samt

efter Kungl. Majrts prövning i varje särskilt fall till annan avlöningstagare,

som enligt samma grunder kunde anses berättigad till

sådan förhöjning i sin avlöning, som ovan angåves;

dels ock för genomförande av denna provisoriska lönereglering å

extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 3,450,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro de nuvarande

avlöningsbeloppen för det stora flertalet av arméns personal bestämda

vid 1901 och 1902 års riksdagar. Att med de förändringar i levnadskostnaderna,

som, enligt vad arméförvaltningen statistiskt påvisat,

sedan dess inträtt, de med hänsyn till då rådande förhållanden fastställda

avlöningsbeloppen numera icke kunna anses tillräckliga för att

i den omfattning avsett varit fylla de verkliga behoven, torde ligga i

öppen dag. Behovet av en genomgripande lönereglering har för arméns

del gjort sig så mycket mera gällande, som i och med genomförandet

av 1914 års härordning vederbörande personals tid och krafter tagas i

anspråk i vida större omfattning än som var fallet vid de nuvarande

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

25

löneförmånernas bestämmande. Också hava under de senare åren och

framför allt efter den nu rådande dyrtidens inträde upprepade framställningar

om löneförbättringar blivit gjorda av olika grupper av

arméns personal.

För vinnande av erforderlig utjämning mellan levnadskostnader

och avlöningsförmåner vore givetvis den närmast till hands liggande

utvägen att för de olika löneklasserna höja de senare med belopp, som

stode i direkt förhållande till den hittills inträdda ökningen i levnadskostnaderna.

Då det emellertid ännu icke torde kunna bedömas, i vad

mån efter det pågående världskrigets avslutande en återgång till lägre

pris på livsförnödenheter av olika slag kommer att inträda, lärer det

icke kunna ifrågasättas att nu genomföra en definitiv lönereglering,

varigenom de olika löntagarna skulle erhålla sina förmåner så bestämda,

att de motsvarade stegringarna i levnadskostnaderna för varje löneklass.

Genomförandet av eu definitiv lönereglering betingar för övrigt

en fullständig utredning av åtskilliga frågor, såsom i vad mån samtidigt

med densamma förändringar behöva genomföras beträffande vissa

av de löneförmåner, som tillkomma personalen, om löneregleringens

inverkan på pensionsförhållandena samt om en utjämning i befordringsförhållandena

i sammanhang med förändringar i avlöningssystemet. Härtill

kommer, att genomförandet av en definitiv lönereglering med säkerhet

skulle ställa större krav på statskassan än som denna i betraktande

av andra av tidsförhållandena med nödvändighet påkallade betydande

statsutgifter lämpligen kan bära.

Om jag således av nu angivna skäl anser, att med genomförandet

av en definitiv lönereglering för arméns personal bör tillsvidare anstå,

håller jag däremot å andra sidan före, att man redan nu bör söka

åstadkomma en provisorisk lönereglering för denna personal. Såsom

förhållandena numera utvecklat sig, torde det nämligen vara oundgängligen

nödvändigt att för ifrågavarande personal åvägabringa en utjämning

av förhållandet mellan de nu utgående avlöningsbeloppen och levnadskostnaderna,

sådana de tedde sig före krigets början. En sådan utjämning

torde icke blott vara påkallad med hänsyn till vederbörande löntagare

utan jämväl innebära en för tillvaratagandet av det allmännas intresse

välbetänkt åtgärd.

Vid den granskning, som jag underkastat det av arméförvaltningen

uppgjorda förslaget till provisorisk lönereglering från och med år 1918,

har jag icke funnit anledning till någon erinran av principiell innebörd.

Då avlöningsförhöjningen närmast föranledes av de stegrade levnadskostnaderna,

synes det fullt riktigt, att densamma begränsas till att

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 130 käft. (Nr 154.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 154.

avse de personalkategorier, som närmast drabbas härav och som uteslutande

eller till väsentlig del ägna sitt arbete åt lantförsvarets tjänst.

Likaledes finuer jag det ur principiell synpunkt riktigt, att eu förbättring

i avlöningsförmånerna tillerkännes icke blott de svagast avlönade

utan jämväl personalen i de högsta tjänstegraderna. Med avseende å

den för de olika personalkategorierna föreslagna löneförbättringen

synes mig denna vara väl avvägd och icke större än vad som måste

anses vara av förhållandena oundgängligen påkallat. Då kaptener,

löjtnanter och underofficerare måste anses vara de för närvarande svagast

avlönade och följaktligen drabbas hårdast av den inträdda prisstegringen,

torde det vara fullt i sin ordning, att de komma i åtnjutande

av en relativt större löneförbättring än den övriga personalen.

Beträffande de å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter

uppförda tyg- och fabriksingenjörerna har arméförvaltningen föreslagit,

att den nu ifrågasatta löneförbättringen skulle för dem utgå såsom för

kapten av andra klassen. Uti årets statsverksproposition har emellertid

föreslagits en lönereglering för ifrågavarande personal, enligt vilken

densamma skulle i avseende å lön och dagavlöning likställas med kaptener

av första klassen. Därest detta förslag varder av riksdagen bifallet,

torde i enlighet med de av arméförvaltningen följda grunderna

för den provisoriska avlöningsförbättringens utgående ifrågavarande

befattningshavare böra i förevarande hänseende likställas med kaptener

av första klassen.

Då någon förändring av avlöningsformerna icke nu ifrågasättes,

torde, på sätt arméförvaltningen föreslagit, den föreslagna provisoriska

avlöningsförbättringen böra utbetalas i enlighet med gällande bestämmelser

rörande utbetalning av lön, respektive arvode.

Enligt vad som framgår av det innevarande års statsverksproposition

bilagda statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 13 sistlidne

januari, uttalade jag vid nämnda tillfälle, att jag hade för avsikt

att föreslå avlåtande till innevarande års riksdag av proposition angående

provisorisk lönereglering för viss personal vid lånt försvaret,

men att ärendet ännu icke förelåg i det skick, att det då kunde underställas

Kungl. Maj:ts prövning. Med anledning härav har Kungl. Maj:t

under punkten 68 av fjärde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan

på den proposition, som kunde komma att i ämnet avlåtas, tillsvidare

under fjärde huvudtiteln å extra stat beräkna ett förslagsanslag

av 3,000,000 kronor. Enligt de av arméförvaltningen uppgjorda be-4,

räkningarna, mot vilka jag icke har något att erinra, skulle kostnaderna

för den föreslagna provisoriska löneregleringen emellertid uppgå

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 1;>4.

27

till i runt tal 3,450,000 kronor eller 450,000 kronor mera än i statsverkspropositionen

för ändamålet beräknats. Med hänsyn till av riksdagen

vidtagna nedsättningar i vissa andra under fjärde huvudtiteln

framställda anslagsäskanden torde dock medel finnas tillgängliga för

täckande av den sålunda uppkommande merkostnaden.

De närmare föreskrifter, som, utöver förut angivna grunder, kunna

bliva erforderliga med avseende å ifrågavarande provisoriska lönereglering,

torde, efter det riksdagen fattat beslut i ämnet, böra utfärdas

av Kungl. Maj:t. •

Därest en av Kungl. Maj:t den 16 innevarande månad till riksdagen

avlåten proposition angående krigstidstillägg och krigstidshjälp

under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst vinner riksdagens

bifall, kommer jämväl arméns personal i åtnjutande av dessa förmåner,

i den mån den uppfyller de för desammas utgående uppställda villkor.

Dessa förmåner äro nämligen avsedda att under vissa förutsättningar

komma samtliga statstjänare till godo såsom en bisträckning för den

under kriget uppkomna höjningen i levnadskostnaderna. Huruvida det

må befinnas lämpligt att jämväl till 1918 års riksdag avlåta framställning

om beredande av enahanda eller liknande förmåner åt statstjänare

under nämnda år, beror givetvis av omständigheter, vilka för närvarande

icke kunna bedömas. Det torde emellertid böra framhållas, att

den nu föreslagna provisoriska löneregleringen för viss personal vid

lantförsvaret avser att bereda denna personal en kompensation för den

före kriget inträdda prisstegringen och följaktligen är fullt fristående

i förhållande till en eventuell framställning till 1918 års riksdag rörande

krigstidstillägg och krigstidshjälp under samma år.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till provisorisk lönereglering för viss personal vid lantförsvaret,

i enlighet med ovan angivna grunder, under fjärde huvudtiteln å extra

stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 3,450,000 kronor.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik von Horn.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Ktingl. Maj:t-s Nåd. Proposition Nr 154.

i

i

A

V

ö n i n

er

enlig

t

1917 års

stater.

1

Dagadöning

Inkvarterings

och- servis- bidrag för

orter utom

Stockholm och

Göteborg.

För bränsle

och lyse till

under- officerare

med

vederlikar.

Lön.

n

kronor.

kronor.

Summa

kronor.

Summa

summarum

avlöning.

Kronor.

Kronor.1

Kronor.

Kronor.

Arméfördelningschef och likställt)

8,000

7

2,555

10,555

1,200

11,755

Överste .................................

0,000

—

6

—

2,190

—

8,190

—

900

—

—

9,090

—

Överstelöjtnant.....................

4,500

—

5

—

1,825

—

6,325

—

600

—

—

—

6,925

—

Major........................

Kapten av första klassen och

4,000

—

5

—

1,825

—

5,825

—

600

—

—

—

6,425

—

likställd.............................

3,400

-

4

—

1,460

4,860

—

400

—

—

—

5,260

—

Kapten av andra klassen och

likställd..............................

k-

-

o

—

4

—

1,460

—

3,860

—

400

—

—

—

4,260

—

Löjtnant av första klassen .......

1,500

—

3

—

1,095

—

2,595

—

300

—

—

—

2,895

—

Löjtnant av andra klassen .......

1,020

—

3

—

1,095

—

2,115

—

300

—

—

—

2,415

—

Underlöjtnant eller fänrik.........

720

-

3

—

1,095

—

1,815

—

300

—

—

—

2,115

—

Fanjunkare och likställd............

1,200

—

2

50

912

50

2.112

50

240

—

130

—

2,482

50

Sergeant av första klassen .......

900

—

2

—

730

—

1,630

—

180

-

100

—

1,910

—

Sergeant av andra klassen ......

780

—

2

—

730

—

1,510

—

180

_

100

—

1.790

—

x) För Stockholm och Göteborg utgår förliöjt årligt bidrag med 300 kronor för anuéfördelningschef och

samt för löjtnant och underlöjtnant eller fänrik, samt med 60 kronor för fanjunkare och likställd samt för

2) De uppförda aYlöningsförmånerna skulle för Stockholm och Göteborg tillökas med särskilt årligt hyreslöjtnant

och major, med 100 kronor för kapten och likställd samt för löjtnant och underlöjtnant eller fänrik samt

Anm. Löntagare, som fått sig tilldelad bostad in natura, är skyldig att, utöver det för Stockholm och

kronor, med tillägg av 5 kronor för varje ytterligare bekommet rum.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung}. May.ts Nåd. Proposition Nr 154.

29

Bil. A.

Ifrig

a

satt 1 ö

n

ereglcr

i u

g-

Årliga pensionsbelopp utgå- ende enligt

Lön.

Kronor.

Dagavlöning

Summa

kronor.2)

Den ifrågasa ta

löneregleringen

betingar en årlig

avlönings- förhöjning av

kronor.

1917 års

stater.

Kronor.

den ifrågasätta

löneregleringen.

Kronor.

å

kronor.

kronor.

9,000

10

3,650

12,650

895

6.000

6,750

6,600

—

9

—

3,285

—

9,885

-

795

—

4,500

—

4,950

—

5,280

—

7

—

2,555

7,835

—

910

—

3,600

_

4,224

—

4,620

—

7

—

2,555

7,175

—

750

—

3,200

—

3,696

—

4.200

—

6

—

2,190

—

6,390

—

1,130

—

2,720

_

3,360

-

3,120

_

6

_

2,190

_

5,310

—

1,050

—

1,920

—

2,496

—

2,520

—

4

—

1,460

—

3,980

—

1,085

—

1,200

—

2,016

—

1,560

—

4

—

1,460

—

3,020

—

605

—

1,000

—

1,248

—

1,260

—

3

—

1,095

—

2,355

—

240

—

720

—

1,008

—

2,040

—

3

—

1,095

—

3,135

—

652

50

1,000

—

1,632

—

1,620

—

2

—

730

—

2,350

—

440

—

900

—

1,296

—

1,440

—

2

—

730

—

2,170

—

380

—

780

—

1,152

—

likställd samt för överste, med 400 kronor för överstelöjtnant och major, med 100 kronor för kapten och likställd

sergeant.

bidrag utgående med 300 kronor för arméfördelningschef och likställd samt för överste, med 400 kronor för överste - med 60 kronor för fanjunkare och likställd samt för sergeant.

Göteborg utgående hyresbidraget, av lönen för månad räknat avstå för en lägenhet om ett rum och kök 10

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

T a -

över löneförmåner, pensionsavgifter och behållen löneinkomst för

eller motsvarande civil
-

1

Lön eller

Beställning.

arvode.

Kronor.

inspektör för infanteriet, arméfördelningschefer, genaralfälttygmästare, chef för fortifikationen,

generalstahschef, generalintendent...............................................................

Kommendanten i Boden, militärbefälhavaren på Gottland, kavalleriinspektören ...............

Generalfältläkaren ..........................

Överfältläkaren utan ålderstillägg .....

» med » .....

Överste .........................................

Chefen för krigsskolan.....................

Chefen för krigshögskolan.................

Fältläkare.......................................

Överstelöjtnant och kårchef vid trängen

Överstelöjtnant; chefen för skjutskolan .

Fälttygmästare..................................

Major, chefer för artilleristaben och artilleri- och ingenjörhögskolan, tygmästare av 1

klassen, regementsläkare, nya organisationen, fältveterinär, chefer för remonteringssty
relsen

och ridskolan ...................................................................................

Major och kårchef vid trängen ...........................................................................

Kegementsläkare, gamla organisationen................................................................

Styresman vid artilleriets tygstater och fabriker utan ålderstillägg.................................

» » » » » » med » .................................

Kapten av 1. klassen, tygmästare av 2. klassen, bataljonsläkare, äldre (nya organisationen)

Tyg- och fahriksingenjör utan ålderstillägg ..............................................................

» » » med » ..........................

8,000

—

lön 6,000

—

arv. 1,000

—

7,000

—

5,300

—

5,900

—

6,000

—

5,000

—

4,500

lön 4,500

—

arv. 1,000

—

5,000

—

4,500

—

lön 4,500

—

arv. 1,800

4,000

4,500

—

3,400

—

lön 3,400

_

arv. 2,400

—

lön 4,000

—

3,400

—

3,000

—

3,500

—

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muy.ts Nåd. Proposition Nr 154.

31

Bil. B.

b 1 å

personal på aktiv stat vid armén av officers och. underofficers grad

militär tjänsteklass.

Dagavlöning, tjänst- göringspengar

Summa

kronor.

inkvarterings- och

servisbidrag beräk- nade efter tariffen

för annan ort än

Stockholm och

Göteborg, så framt

icke beställning

uteslutande finnes

å sistnämnda orter.

Kronor.

Bränsle och

lyse.

Kronor.

Summa av

kol. 1, 2, 4

och 5.

Kronor.

Summa

pensions-

avgifter.

Kronor.

Summa j

behållen |

kontant j

inkomst. |

Kronor. j

ä kronor

per dag.

i 365 dagar.

Summa

kronor.

7

2,555

10,555

1,200

‘

11,755

520

11,235

1

X 6

)

—

2,190

—

9,190

—

1,200

—

—

-

10,390

—

390

-

10,000

7

—

2,555

—

9,555

—

1,500

—

—

_

11,055

—

455

—

10,600

5

—

1,825

—

7,125

—

1,200

—

—

—

8.325

—

355

10

7,969

90;

5

—

1,825

—

7,725

—

1,200

—

—

—

8,925

—

395

30

8,529

70

6

—

2,190

—

8,190

—

900

—

—

—

9,090

—

390

—

8,700

—

5

—

1,825

—

6,825

—

1,000

—

—

—

7,425

—

301

50

8,023

50:

5

—

1,825

—

6,325

—

1,000

—

—

7,325

—

301

50

7,023

50,

} 5

-

1,825

—

7,325

-

600

—

—

—

7,925

—

301

50

7,623

501

5

—

1,825

—

6,825

—

600

—

—

—

7,425

—

301

50

7,123

50 j

5

—

1,825

-

6,325

-

600

—

—

—

6,925

—

301

50

6,623

so:

} 5

—

1,825

—

8,125

—

1,000

—

—

—

9,125

—

301

50

8,823

50;

5

1,825

5,825

600

6,425

268

6,157

_

5

—

1,825

—

6,325

—

600

—

-

—

6,925

—

268

—

6,657

—

5

—

1,825

—

5,225

—

600

—

—

-

5,825

—

227

80

5,597

20;

} 4

—

1,460

—

7,260

—

—

—

—

—

“

—

—

—

—

-

4

—

1,460

—

7,860

—

400

—

—

—

8,260

—

268

—

7,992

~

4

—

1,460

—

4,860

—

400

—

—

--

5,260

—

227

80

5,032

20 j

4

—

1,460

—

4,460

—

400

—

—

—

4,860

—

201

—

4,659

—

4

~

1,460

—

4,960

—

400

—

—

—

5,360

—

234

50

5,125

50,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

s t ä 1 1 n i

Kapten av 2. klassen, bataljonsläkare, yngre (nya organisationen), bataljonsläkare, äldre

(gamla organisationen), regementsveterinär............................................................

Löjtnant av 1. klassen, bataljonsveterinär, äldre, fortifikationskassör, utan ålderstillägg,

departementsskrivare och öververkmästare utan ålderstillägg, tyg- och fabriksförvaltare

av 1. klassen, poliskommissarie utan ålderstillägg ................................................

Fortifikationskassör med 1. ålderstillägg .........................................................

Departementsskrivare » » » ..........................................................

Öververkmästare » » » .........................................................

Tyg- och fabriksförvaltare » » » ..........................................................

Poliskommissarie » » » ..........................................................

Fortifikationskassör » 2. » ..........................................................

Departementsskrivare » » » ..........................................................

Öververkmästare » » » ..........................................................

Tyg- och fabriksförvaltare » » » ..........................................................

Poliskommissarie » » » ..........................................................

Extra bataljonsläkare utan ålderstillägg.....................................................................

» » med 1. ålderstillägg ..............................................................

» » » 2. » ...............................................................

Bataljonsläkare, äldre (gamla organisationen, ålderstillägget enligt nya organisationen)......

Tygförvaltare av 2. klassen med ålderstillägg, förvaltare vid intendenturkåren med ålderstillägg

.........................................................................................................

Löjtnant av 2. klassen, bataljonsveterinär, yngre.........................................................

Underlöjtnant, fänrik.............................................................................................

Fanjunkare, musikfanjunkare, styckjunkare, musikstyckjunkare, förvaltare vid intendenturkåren

utan ålderstillägg, tygförvaltare av 2. klassen utan ålderstillägg, verkmästare av

1. klassen, tygverk- eller besiktningsrustmästare utan ålderstillägg, tygunderofficerare

Verkmästare av 1. klassen, tygverkmästare, besiktningsrustmästare med ålderstillägg ......

Sergeanter och musiksergeanter av 1. klassen, verkmästare av 2. klassen utan ålderstillägg,

tyg- och fabriksskrivare utan ålderstillägg, gevärshantverkare, tyghantverkare, fort
maskinister,

polisöverkonstaplar, alla utan ålderstillägg..........................................

Tyg- och fabriksskrivare samt verkmästare av 2. klassen med 1. ålderstillägg..................

Lön eller

arvode.

Kronor.

2,400

1,500

2,000

2,500

1,500

2,100

1,800

2,020

1,500

1.020

720

1,200

1,700

900

1.200

40''

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr löd.

33

Dagavlöning, tjänst- görjngspengar

Summa

kronor.

Inkvarterings- och

servisbidrag beräk- nade efter tariffen

för annan ort än

Stockholm och

Göteborg, sfi framt

icke beställning

uteslutande linnés

ä sistnämnda orter.

Kronor.

Bränsle och

lyse.

Kronor.

Summa av

kol. 1, 2, 4

och 5

Kronor.

Summa

pensions-

avgifter.

Kronor.

Summa

behållen

kontant

inkomst.

Kronor.

å kronor

j per (lag.

i 365 dagar.

Summa

kronor.

4

__

1.460

-

3,860

—

400

—

—

4,260

-

160

80

4,099

20

3

—

1,095

—

2,595

—

300

-

_

-

2,895

100

50

2,794

50

3

—

1,095

—

3,095

—

300

-

—

3,395

—

134

—

3,261

—

O

O

—

1,095

-

3,595

—

300

—

—

3,895

—

167

50

3,727

50

1,500

1,500

_

100

50

1,399

50

—

—

2,100

—

—

—

—

—

2,100

—

140

70

1.959

30

—

—

—

—

1,800

—

—

—

—

-

1,800

—

120

60

1,679

40

4

—

1,460

—

3,480

—

400

—

—

—

3.880

—

135

34

3,744

66

2

50

912

50

2,412

50

300

—

—

—

2,712

50

100

50

2,612

—

3

—

1,095

—

2,115

—

300

—

— ■

—

2,415

—

75

70

2,339

30

3

—

1,095

—

1.815

—

300

—

—

—

2,115

54

2.061

i

2

50

912

50

2,112

50

240

130

2,482

50

82

_

2,400

50

. 2

50

912

50

2,612

50

240

—

130

—

2,982

50

113

90

2,868

60

2

730

1,630

180

100

1,910

_

67

50

1,842

50

2

—

730

—

1,930

—

180

—

100

—

2,482

50

82

—

2,128

—

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 130 halt. (Nr 154.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

Bestå llni n g-

Lön eller

arvode.

Kronor.

Polisöverkonstaplar med 1. ålderstillägg.....................................................................

1,100

n n 2. » .....................................................................

1.300

—

» » 3. » .....................................................................

1,500

-

Gevärshantverkare, tyghantverkare, hantverkare, lortmaskinjster med 1. ålderstillägg.........

1,050

—

» » » » »2. » .........

1,200

—

Sergeanter och musiksergeanter av 2. ldassen ............................................................

780

—

Poliskonstaplar och extra poliskonstaplar utan ålderstillägg..........................................

600

—

» » » » med 1. ålderstillägg.......................................

700

—

» » » » » 2. » .......................................

800

—

» » » » » 3. » .......................................

900

—

Förrådsvaktmästare................................................................................................

900

—

Vid tablåns upprättande har hänsyn icke kunnat tagas till de fall, dfi inkvartering eller bränsle och lyse åtåtnjuta

för sådan ort bestämt högre inkvarterings- eller servisbidrag än i tablån upptagits. I dylika fall kan således

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 154.

35

Dagavlöning, tjänst- göringspengar

Summa

kronor.

Inkvarterings- och

servisbidrag beräk- nade efter tariffen

för annan ort än

Stockholm och

Göteborg, så framt

icke beställning

uteslutande finnes

å sistnämnda orter.

Kronor.

Bränsle och

lyse.

Kronor.

Summa av

kol. 1, 2, 4

och 5.

Kronor.

Summa

pensions-

avgifter.

Kronor.

Summa

behållen

kontant

inkomst.

Kronor.

ä kronor

per d»B.

i 3B5 dagar.

Summa

kronor.

2

730

1,830

180

100

2,110

78

50

2,031

50

2

—

730

—

2,030

—

180

—

100

—

2.310

—

87

10

2.222

90

2

—

730

—

2.230

—

180

—

100

—

2,510

—

100

50

2,409

50

2

—

730

—

1,780

—

180

—

100

—

2,060

—

76

75

1,983

25

2

—

730

—

1,930

—

180

—

100

—

2.210

—

82

—

2,128

—

2

—

730

—

1,510

—

180

—

100

—

1,790

—

58

50

1,731

50

2

—

730

—

1,330

—

180

—

100

—

1,610

—

45

—

1,565

—

2

—

730

—

1,430

—

180

—

100

—

1,710

—

52

50

1,657

50

2

—

730

—

1,530

—

180

—

100

—

1,810

—

60

—

1,750

—

2

—

730

—

1,630

—

ISO

—

100

—

1,910

—

67

50

1,842

50

—

50

182

50

1,082

50

180

—

80

95

1,343

45

67

50

1,275

95

njutas in natura eller då beställningsinnchavare på grund ar anställning eller placering i Stockholm eller Göteborg

den behållna kontanta inkomsten något under- eller överstiga de i kol. 8 upptagna belopp.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

Bil. C.

Befattningar, som taga innehavarens hela arbetstid i anspråk, och för vilka

av Kung! Maj:t och riksdagen bestämd avlöning utgöres av arvode

eller av arvode jämte andra naturaförmåner än kost.

Antal.

Årsarvode.

Summa.

Rullföringsbefälhavare i Stockholm........................................

1

2,190

—

2,190

» i landsorten..........................................

73

1,825

—

133,225

t Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde .....................

3

1,825

—

5,475

—

j Rullföringsbiträden i Stockholm.............................................

6

1,277

50

7,665

—

» i landsorten.............................................

85

1,095

—

93,075

—

Rullföringsbefälhavare på Gottland..........................................

4

1,460

—

!) 5,840

—

Rullföringsbiträden » » .........................................

4

730

—

2,920

—

Kommendanterna i Stockholm och å Karlsborg ........................

2

3,000

—

6,000

—

Bibliotekarie vid generalstaben...............................................

1

1,500

—

1,500

—

1 Aktuarier » » .............................................

3

1,500

-

4,500

—

j Garnisonspastorer å Karlsborg och i Boden.............................

2

to

03

O

8

—

6,000

—

j Underläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm, förutom fri bostad

2

3) 3,000

—

6,000

—

1 Amanuens » » » »> » « »

i

1

b 2,000

—

2,000

—

Apotekare » » » » ....................

Sjukhusväbel vid garnisonssjukhuset i Boden, tillika sysslo- och

1

3,500

—

3.500

—

uppbördsman, förutom fri bostad.....................................

1

1,000

—

1,000

—

Sjukhusväbel å Karlsborg, förutom fri bostad, högst..................

Fodermarsk vid ridskolan med inberäkning av två ålderstillägg å

1

1,500

—

1,500

—

150 kronor, förutom fri bostad och bränsle samt planteringsland

Maskinister vid krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan samt

garnisonssjukhuset i Stockholm och i Boden, de båda sist-

1

1,400

1,400

nämnda förutom fri bostad och lyse .........

4

1,200

—

4,800

—

Maskinistbiträde vid garnisonssjukhuset i Stockholm..................

1

660

—

660

—

Eldarebiträde vid garnisonssjukhuset i Boden....................

1

630

—

630

—

Tvättpiga vid garnisonssjukhuset i Stockholm..........................

Gårdsdräng vid garnisonssjukhuset för vedbärning och renhåll-

1

720

—

720

—

ning, förutom fri bostad med bränsle och lyse ......

Portvakt vid garnisonssjukhuset i Stockholm förutom fri bostad

2

800

—

1,600

—

med bränsle och lyse..............................................

1

400

—

400

—

Vaktmästare vid kommendantskapet i Stockholm......................

1

900

—

900

—

Summa

—

—

293,500

—

'') Beloppen äro visserligen icke av riksdagen till siffran bestämda, men då riksdagen fastställt årskostn

ad för rullföringsväsendet på Gottland, hava de arvoden, som därav anvisats av Kung], Maj:t, ansetts böra

här upptagas.

2) Därav skall gamisonspastorn å Karlsborg anses hava 2,000 kronor i lön och 1,000 kronor i arvode.

s) 1 anledning av riksdagens skrivelse angående Kung!. Maj:ts proposition till 1915 åra riksdag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

37

Bil. /).

II.

Bofattningar, för vilka av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämd avlöning

utgöres av arvode jämte naturaförmåner, innefattande,

bland annat, även kost.

Antal.

Årsarvode.

Summa.

Operationssals&köterska vid garnisonssjukhuset i Stockholm med

inberäknat två ålderstillägg å 200 kronor förutom fri bostad

med möbler, bränsle och lyse samt kost och tvätt..................

1

1,000

1

1

1,000

Operations- och sjuksköterska vid garnisonssjukhuset å Karlsborg

med inberäknat två ålderstillägg å 100 kronor förutom d:o......

1

700

_1

700

~|

Översjuksköterskor vid garnisonssjukhuset -i Stockholm med inbe- räknat två ålderstillägg å 200 kronor förutom d:o ...............

o

O

900

_

2,700

I

Operations- och sjuksköterska vid garnisonssjukhuset i Boden med

inberäknat två ålderstillägg å 100 kronor förutom d:o............

1

800

_

800

Sjuksköterska vid garnisonssjukhuset i Boden med inberäknat

två ålderstillägg å 100 kronor, förutom d:o..........................

1

700

_

700

-

Undersjuksköterskor vid garnisonssjukhuset i Stockholm, kokerska

eller föreståndarinna för köket vid garnisonssjukhuset å Karls- borg samt sjuksköterskebiträde vid garnisonssjukhuset i Boden,

förutom d:0 .....................................................................

6

300

1,800

-

Föreståndarinna för tvätt och lagning vid garnisonssjukhuset i

Stockholm, förutom d:o.....................................................

1

650

_

650

Köksföreståndarinna vid garnisonssjukhuset i Stockholm samt

kokerska vid garnisonssjukhuset i Boden, förutom d:o ............

2

400

800

_

Sjukhuspigor och tvättpigor vid garnisonssjukhuset i Stockholm

samt tvätterska för utförande av tvätt och lagning vid garni- sonssjukhuset i Boden, förutom d:o ....................................

6

350

2,100

Tre kökspigor vid garnisonssjukhuset i Stockholm, en piga vid

garnisonssjukhuset å Karlsborg samt en vid garnisonssjukhuset

i Boden, förutom d:o .....................................................

5

250

1,250

_1

Gårdskarl, tillika portvakt, vid garnisonssjukhuset i Boden, för- utom d:o ........................................................................

1

650

-

650

_

Summa

—

13,150

-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

Bil. E.

in.

Befattningar, för vilka arvoden äro av Kung! Maj:t och riksdagen bestämda,

men som icke taga innehavarens hela arbetstid i anspråk.

Antal.

o

Årsarvode.

Summa.

Landstormsområdesbefälhavare.............................................

157

480-780

91,740

Landstormsförrådsförvaltare ..................................................

108

240 -540

~

38,820

—

Regementspastorer oeli slottspastor vid krigsskolan.....................

51

1..000

-

51,000

—

Artilleri- och ingenjörhögskolan:

Lärare i matematik ......................................................

1

3.500

-

3,500

—

» i fysik ...............................................................

1

2,200

_

2,200

—

» i kemi ...............................................................

1

2,100

2,100

—

Lärare vid ridskolan i veterinärlära och hovheslag med skyldighet

tillika att ombesörja sjukvården för samtliga de vid skolan

befintliga hästar ...........................................................

1

600

—

600

—

Läkare vid ridskolan ............................................................

1

300

''

300

—

Veterinär vid krigsskolan...........................................

1

300

300

—

Garnisonssjukhuset i Stockholm:

Föreståndare för öronpolikliniken ....................................

1

1,500

—

1,500

—

» » tandpolikliniken ..................................

1

1,500

—

1,500

—

» » röntgeninstitutet ...................................

1

1,500

—

1,500

—

» » poliklinik för veneriska sjukdomar ............

1

1,500

-

1,500

—

Sj ukhuspredikant.................................................................

1

500

—

500

—

Juridiskt biträde..............................................

1

300

—

300

Redogörare vid remonteringsstyrelsen .....................................

Redogörare för medels- och persedeluppbörden vid artilleri- och

1

1,500

—

1,500

1

ingenjörhögskolan .........................................................

1

900

—

900

—

Räkenskapsförare vid ridskolan .............................................

1

800

—

800

— 1

Förvaltare vid rullföringsområden på Gottland .......................

4

360

—

1,440

—!

Summa

_

-

202,000

—i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

sy

Bil. F.

Avlönings- och pensionsförmåner till vissa tjänsteinnehavare.

''

-

Avlöning

Avlöning.

med ålders-

Pension.

tillägg.

■

Regements- och kompaniofficerare.

Överstelöjtnant........................................................

6,925

—

_

—

3.600

—

j Major............................. ..........................................

6,425

—

—

—

3,200

—

Kapten av 1. klassen..............................................

5,260

—

—

—

2,720

—

» » 2. » ..................................................

4,260

—

—

—

1,920

—

Löjtnant» 1. » .................................................

2,895

—

—

—

1,200

-

» tf 2. » ...................................................

2,415

—

• —

1,000

—

Landstatstjänstemän.

I Landssekreterare ........................................................

—

-

8,100

—

5,600

—

! Länsnotarie ..............................................................

—

—

4,600

—

3,200

—

Landskanslist .............................................................

—

—

2,900

—

2,100

—

Kronofogde ..............................................................

—

—

=5=) 5,400

-

3,500

1

Häradsskrivare............................................................

—

—

*) 4,000

—

2,500

—

Kronolänsman ............................................................

—

—

*) 3,000

—

1.200

1

Elementarliirare.

Rektor ...................................................................

—

—

6,500

5.000

jämte fri bostad

Lektor ......................................................................

—

6,000

—

4,000

-

1 Adjunkt.....................................................................

_

—

5.000

—

3,400

) Beloppet utgör avlöning till flertalet löntagare inom tjänsteklasson.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 154.

Bilar/a G.

Beräkning
-

av kostnaderna för beredande av löneförbättring åt arméns personal.

L ö n o k 1 a s s.

Antal.

Löne-

förbättrin

Kronor.

nr

o*

Summa.

Kronor.

Generalsperson .....................

13

895

11,635

Överste....................................

53

795

42,135

Överstelöjtnant ...........................

73

910

—

66,430

—

Major ........................

193

750

—

144,750

—

Kapten av 1. klass .........

528

1,130

—

596,640

—

» » 2. m

362

1,050

—

380.100

—

Löjtnant av 1. klass.............

582

1,085

—

631,470

—

» M 2. »

485

605

—

293,425

_l

Underlöjtnant (fänrik) ......................

454

240

—

108,960

—

Bataljonsläkare vid fältläkarklren.................................

44

300

—

13,200

—

Fanjunkare .................

794

652

50

518,085

"j

Sergeant av 1. klass..................

1,012

440

—

445,280

» » 2. »

859

380

—

326,420

Summa kronor

—

—

3,578,530

-1

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungi Maj.ts Nåd. Proposition Nr låd.

41

Bilaga H.

Antal.! Årsarvode.

I

Rullföringsbefälhavare i Stockholm...............

d;o i landsorten ...

Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde

..........................................

Rullföringsbiträden i Stockholm ..............

d:o i landsorten ..............

Rullföringsbefälhavare på Gottland..........

Rullföringsbiträden » “

Kommendanterna i Stockholm och å Karlsborg

Bibliotekarie vid generalstaben.....................

Aktuarier vid d:o .....................

Garnisonspastorer å Karlsborg och i Boden ...

Underläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm,

förutom fri bostad ........................

Amanuens vid d:o, förutom d:o ...................

Apotekare vid d:o .....................................

Sjukhusväbel vid garnisonssjukhuset i Boden

tillika sysslo- och uppbördsman, förutom fri

bostad...................................................

D:o å Karlsborg, förutom fri bostad högst.....

Transport

1

73

6

85

2

1

3

2

2

1

1

2,190

1,825

1,825

1,277

1,095

1,460

730

3,000

1,500

1.500

3,000

3.000

2.000

3.500

1,000

1,500

50

Löneförbättring.

Summa

löne-

förbättring.

ii 1 kr. pr dag

365: -

365 -

365: -

26,645 —

365:-

1,095 -

å 50 öre pr dag

182: 50

1,095 —

182: 50

15,512 50

å 1 kr. pr dag

365: -

1,460 —

k 50 öre pr dag

182: 60

730 -

med 20 % förhöjning

600: —

1,200 —

300: —

300 —

300: —

900 -

600: —

1,200 —

600: —

1,200 —

400: —

400 —

700: —

700 —

200:-

200 -

- 300: —

300 —

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. ISO htlft. (Nr 154.)

53,302 |50

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.

II

Summa

i Antal

! Årsarvode.

Lön eförb ättri ng.

löne-

förbättring.

Transport

—

1

-

—

| 53,302

50

Fodermarsk vid ridskolan med inboräkning av

med 20 % förhöjning.

tva ålderstillägg å 150 kronor, förutom fri

bostad och bränsle samt planteringslarid

1

1,400

280: —

280

Maskinister vid krigshögskolan, artilleri- och

ingenjörhögskolan samt garnisonssjukhuset

i Stockholm och i Boden, de båda sistnämnda

förutom fri bostad och lyse

4

1,200

240: —

960

Maskinistbiträde vid garnisonssjukhuset i Stock-

holm ......

1

660

_

132: —

132

Eldarebiträde vid garnisonssjukhuset i Boden

1

630

_

126: —

126

Tvättpiga vid garnisonssjukhuset i Stockholm

Gårdsdräng vid dito, för vcdbiirning och ren-

1

720

144: —

144

—

hållning, förutom fri bostad med bränsle

oeh lyse......

2

800

160: —

320

Portvakt vid garnisonssjukhuset i Stockholm,

förutom fri bostad med bränsle och lyse

Vaktmästare vid kommendantskapet i Stock-

1

400

80: —

80

-

holm ..

1

900

ISO: —

180

Summa kronor

1 - i

-|

— | 55,524 |

)0

Stockholm, K. L. Beckman» Boktr , iyi7.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:375 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående provisoriska löneregleringar för viss till lantförsvaret och marinen hörande perso s. 10 i texten
  2. SU 1917:206 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut angående provisoriska löneregleringar för viss till lantförsvaret och marinen hörande personal. s. 1 i texten