Sök i Ratio Lex

Angående tillfälligt lönetillägg åt viss personal vid statens järnvägar

1917-03-09 · 42 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 38 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:166, Angående tillfälligt lönetillägg åt viss personal vid statens järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Mqj.ts Nåd. Proposition Nr 166.

1

Nr 166.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

tillfälligt lönetillägg åt viss personal vid statens järnvägar;

given Stockholms slott den 9 mars 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Knngl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

l:o) att, med ändring av riksdagens beslut angående tillfälligt lönetilllägg

åt viss personal av lägre grad vid statens järnvägar, i vad detsamma

avser dylikt lönetillägg för år 1917, antaga följande bestämmelser i ämnet:

Till nedan angivna ordinarie tjänstemän vid statens järnvägar med

i efterföljande tabell upptagna arvoden må under vartdera av åren 1917

och 1918 av statens järnvägars trafikmedel utgå tillfälligt lönetillägg

enligt nedanstående grunder:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 141 höft. (Nr 166.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

Tillfälligt lönetillägg till tjänsteman, placerad å ort, där ersätt- Tillfälligt löneningen

för bostad och bränsle utgår med 20 % av arvodet. tillägg till

Arvode.

Grupp I

| Grupp II

Grupp III

Grupp IV

Grupp V

Manlig tjänsteman w

lägre grad — med

undantag av grupp 5

— vilken åtnjuter

Kvinnlig

tjänsteman

av lägre

grad

Manlig tjänsteman a\

högro grad, vilken

åtnjuter

Kvinnlig

tjänsteman

av högre

grad

Vaktmästare hos

j ärn vägsstyr els en,

vilken åtnjuter

1

jbostad och! ersättning

j bränsle in för bostad

natura och bränsle

(uppbär er- sättning för

bostad och

bränsle)

bostad och

bränsle in

natura

ersättning

för bostad

och bränsle

(uppbär er- sättning för

bostad och

bränsle)

bostad och

bränsle in

natura

ersättning

för bostad

och bränsle

720 ...............

_

190

780 ..............

—

190

—

_

_

840 ..............

160

190

190

—

—

—

160

180

900 ............

185

220

220

—

—

_

_

960 ...............

, 200

240

240

—

—

—

160

180

1,020 ...............

220

260

220

—

—

_

_

1,080 ...............

—

260

—

—

—

200

120

140

1,140...............

220

260

190

—

—

_

_

1,200 ..............

185

220

—

—

—

200

90

no

1,260 ...............

140

165

—

—

—

_

-

1,380 ............

120

140

—

—

_

_

1,500 ............

105

120

—

170

200

150

_

1,800 ...............

105

120

—

170

200

100

_

_

2,100...............

105

120

—

170

200

50

__

_

2,400 ...............

105

120

—

200

240

—

_

2,700 ...............

105

120

—

200

240

—

_

_

3,000 ...............

105

120

—

200

240

_

_

_

3,300 ..............

—

—

—

150*)

180*)

-

—

—

*> tjänsteman i järnvägsstyrelsen, för vilken begynnelsearvodet enligt avlöningsreglementet är bestämt

till 3,300 kronor, är dock undantagen från åtnjutande av tillfälligt lönetillägg.

För tjänsteman med undantag av vaktmästare hos järnvägsstyrelsen

— placerad å ort, där ersättningen för bostad och bränsle bestämts

till respektive 25, 30, 35 eller 40 procent av arvodet, utgår tillfälligt

lönetillägg, vare sig tjänstemannen tilldelats fri bostad med bränsle

eller uppbär kontant ersättning därför, med respektive 5, 10, 15 och 20

procent högre belopp än som enligt ovanstående tabell skulle hava till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ICO.

kommit tjänstemannen, därest han varit placerad a ort, där ersättning

för bostad och bränsle utgår med 20 procent av arvodet. Uppkommande

brutet krontal avrundas därvid uppåt.

2:o) att medgiva, att i de fall, då den enligt §§ 2 och 9 i förnyade

avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar bestämda

ersättningen för bostad och bränsle till följd av i samma reglemente

stadgad begränsning utgår, vad styrelsens tjänstemän beträffar

med lägre belopp än 40 procent av arvodet och vad tjänstemän vid

distrikten angår med lägre belopp än de för respektive ortsgrupper

bestämda procenttalen 20, 25, 30, 35 eller 40 procent av arvodet, må

för åren 1917 och 1918 utgå ett tillfälligt tillägg till samma ersättning

med

för eldare, portvakt vid verkstad, maskin- och pannskötare, vagnskötare

samt tjänsteman av lägre grad än dessa med undantag av vaktmästare

ett belopp, motsvarande skillnaden mellan den sålunda begränsade

ersättningen, å ena sidan, och, å andra sidan, samma ersättning,

beräknad till fullt det procenttal av vederbörandes arvode, som finnes

bestämt för den ort, där tjänstemannen är stationerad; samt

för annan tjänsteman med 100 kronor, varvid för dylik tjänsteman

dock skall iakttagas, att det sammanlagda beloppet av den enligt av•

löningsreglementet utgående ersättningen för bostad och bränsle samt

nu ifrågavarande tillägg till samma ersättning icke må, allt efter den

ort, där vederbörande är placerad, överskrida stadgat procenttal av

arvodet;

3:o) samt att medgiva, att till tjänsteman, som enligt § 12 i gällande

avlöningsreglemente för tjänstemän vid statens järnvägar uppbär dyrortstillägg,

må under vartdera av åren 1917 och 1918 utgå en tillfällig förhöjning

av dyrortstillägget med 40 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 9

mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Under de senaste åren har, i enlighet med riksdagens medgivande,

utgått tillfälligt lönetillägg till viss ordinarie personal vid statens järnvägar.

Sålunda medgav 1914 års senare riksdag, i anledning av inom riksdagen

väckta motioner om tilldelande av dyrtidstillägg åt åtskilliga tjänstemän

av lägre grad vid statens järnvägar, att tillfälligt lönetillägg i enlighet

med ett av 1914 års kommitté för reglering av vissa löneförhållanden

vid statens järnvägar avgivet förslag finge under år 1915 utgå till vissa

lågt avlönade grupper bland ifrågavarande befattningshavare.

I enahanda omfattning medgavs tillfälligt lönetillägg av 1915 års

riksdag för år 1916.

Efter inhämtande av yttranden i ärendet från nyssnämnda kommitté

samt järnvägsstyrelsen, föreslog Kungl. Maj:t i avgiven proposition 1916

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 166.

års riksdag beviljande för år 1917 av ett delvis förhöjt och efter ändrade

grunder utgående tillfälligt lönetillägg.

Med anledning härav medgav riksdagen (skrivelse nr 197),

dels att till nedannämnda ordinarie tjänstemän av lägre grad vid

statens järnvägar finge under år 1917 av statens järnvägars trafikmedel

utgå tillfälligt lönetillägg med följande belopp nämligen

a) till tjänsteman, vilkens arvode icke överstege 1,020 kronor och

som därjämte uppbure kontant ersättning för bostad och bränsle, 180

kronor;

b) till tjänsteman, tillhörande lägsta avlöningsgruppen (arvode 840

—1,140 kronor), vilkens arvode icke överstege 1,020 kronor och som

därjämte innehade bostad in natura, 160 kronor;

c) till tjänsteman, tillhörande högre avlöningsgrupp än som i b)

sägs, vilkens arvode icke överstege 1,020 kronor och som därjämte

innehade bostad in natura om högst ett rum och kök eller en därmed

likvärdig lägenhet om två rum ock kök, 160 kronor;

d) till tjänsteman, tillhörande högre avlöningsgrupp än som i b)

sägs, vilkens arvode icke överstege 1,020 kronor och som därjämte

innehade bostad in natura av högre storlek än som i c) angivits, 120

kronor;

e) till tjänsteman, vilkens arvode överstege 1,020 men icke 1,140

kronor och som därjämte uppbure kontant ersättning för bostad och

bränsle, 140 kronor;

f) till tjänsteman, vilkens arvode överstege 1,020 men icke 1,140

kronor och som därjämte innehade bostad in natura, 120 kronor;

g) till tjänsteman, vilkens arvode överstege 1,140 men ej 1,380

kronor och som därjämte uppbure kontant ersättning för bostad och

bränsle, 110 kronor;

h) till tjänsteman, vilkens arvode överstege 1,140 men icke 1,380

kronor och som därjämte innehade bostad in natura, 90 kronor;

i) till tjänsteman, vilkens arvode överstege 1,380 men icke 1,500

kronor och som därjämte uppbure kontant ersättning för bostad och

bränsle, 80 kronor; samt

j) till tjänsteman, vilkens arvode överstege 1,380 men icke 1,500

kronor och som därjämte innehade bostad in natura, 60 kronor;

dels ock att till de ordinarie tjänstemän av lägre grad vid statens

järnvägar, vilkas arvode icke överstege 1,500 kronor, finge förutom det

tillfälliga lönetillägg, vilket förut för år 1916 beviljats, av statens järnvägars

trafikmedel under samma år utgå halva det belopp, varmed löne
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Framställningar

om

lönetillägg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

tillägget enligt de ovan angivna, för år 1917 antagna grunder kunde

överskjuta det för år 1916 utgående lönetillägget.

Innan jag övergår till nu föreliggande framställningar ock yttranden i

detta ämne, tillåter jag mig att erinra om, hurusom Kungl. Maj:t den

17 december 1915 uppdragit åt en särskild kommission att företaga

undersökning, huruvida gällande avlöningsreglementen för tjänstemän

vid statens järnvägar, postverket, telegrafverket, statens vattenfallsverk

och tullverket kunde ersättas av i huvudsak gemensamma avlöningsbestämmelser

för samtliga nämnda verk, samt, därest kommissionen ansåge

detta vara förhållandet, avgiva de förslag till dylika gemensamma

bestämmelser, kommissionen funne sig böra föreslå. Beträffande det pågående

arbetet för en lönereglering åt statsbanepersonalen förordnade

Kungl. Maj:t samtidigt, att förenämnda 1914 års kommitté vid lämplig

tidpunkt borde avsluta sitt arbete och dess utredningar ställas till förfogande

av ifrågavarande 1915 års kommission.

Sedan 1914 års kommitté därefter anmält, att dess arbete fortskridit

så långt, att detsamma kunde avslutas och resultatet därav ställas till

förfogande av 1915 års kommission, föreskrev Kungl. Maj:t den 29 september

1916, att 1914 års kommitté på nyss angivet sätt skulle upphöra

med sin verksamhet.

I gemensam skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 oktober 1916 hava

nu Svenska järnvägsmannaförbundet och Sveriges lokomotivmannaförbund

gjort framställning om provisorisk lönereglering för statens järnvägars

personal. Förbundens hemställan innebär, att Kungl. Maj:t i

proposition till 1917 års riksdag måtte föreslå en sådan förhöjning av

nu utgående arvoden, att densamma åtminstone något så när må uppväga

det sedan senaste lönereglering reducerade penningvärdet, ävensom att

denna förhöjning måtte tillämpas från och med den 1 januari 1917

samt utgå intill dess den definitiva löneregleringen må komma att träda

i kraft.

Därjämte har järnvägsstyrelsen i skrivelse den 31 oktober 1916 påyrkat,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att förslag angående

tillfälligt lönetillägg för år 1918 till tjänstemän av högre och lägre grad

vid statens järnvägar måtte föreläggas 1917 års riksdag. Samtidigt har

styrelsen framhållit det för personalen ogynnsamma förhållandet, att de

tjänstemän, som pensioneras innan en definitiv lönereglering kommer till

stånd, icke få i pensionshänseende tillgodoräkna sig det tillfälliga lönetillägget,

på grund varav styrelsen ansett önskvärt, att en anordning

måtte komma till stånd, som i möjligaste mån undanröjde sagda olägenhet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 166.

Över ifrågavarande framställningar har yttrande infordrats från förenämnda

1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser

vid kommunikationsverken in. fl. verk.

I skrivelse den 16 december 1916 har kommissionen med anledning

härav framlagt förslag angående provisoriska åtgärder till förbättrande

av avlöningsförhållandena för viss ordinarie personal vid statens

järnvägar.

Kommissionen anför därvid till en början följande:

»Vad först angår behovet i och för sig av förbättrade avlöningsvillkor för

den lägst avlönade järnvägspersonalen, är att märka, att till grund för nu gällande

avlöningsreglemente vid statens järnvägar, vilket senast förnyats den 30 juni 1916,

ligger ett beslut av 1907 års riksdag. Detta riksdagsbeslut stöder sig å sin sida

på utredningar, verkställda av en den 30 januari 1906 tillsatt kommitté, vilken den

18 februari 1907 avgav förslag i ämnet. De uppgifter angående levnadskostnader

m. m., som stodo nämnda kommitté till buds, hänförde sig i allmänhet icke till

ett senare år än 1905, vilket års prisförhållanden sålunda i stort sett kunna anses

grundläggande för den nu gällande i avlöningsreglementet uttryckta lönenivån

för den ordinarie statsbanepersonalen. Efter år 1907 vidtagna ändringar i sagda

reglemente hava nämligen icke rubbat detta förhållande, utan hava huvudsakligen

avsett inpassande i löneskalan av nytillkomna ordinarie befattningar o. dyl.

Till följe! av den prisstegring å alla områden, som ägt rum sedan år 1905,

förelåg därför redan vid tillsättandet av 1914 års järnvägslöneregleringskommitté

ett trängande behov av lönereglering för särskilt de lägst avlönade grupperna

bland den ordinarie statsbanepersonalen. Detta framhölls av föredragande departementschefen

vid kommitténs tillsättande och har därefter vid upprepade

tillfällen åter påpekats, då fråga varit om beredande av tillfällig löneförbättring

åt nämnda personal.»

Sedan kommissionen erinrat därom, att den lönereglering, som

ställdes i utsikt i och med tillsättandet av 1914 års kommitté, måst

uppskjutas längre än som från början beräknades, anför kommissionen

vidare:

»Behovet av snara åtgärder till förbättrande av avlöningsförhållandena för nu

ifrågavarande personal torde därför i och för sig icke kräva ytterligare motivering.

För kommissionen, som har till huvudsaklig uppgift att bedöma de till densamma

hänskjutna avlöningsfrågorna ur synpunkten av att söka åstadkomma likformiga

bestämmelser vid de olika verken, har emellertid en annan omständighet

därjämte trätt i förgrunden. Kommissionen har redan i början av sitt arbete

fäst sin uppmärksamhet vid det förhållandet, att under det löneregleringar samtidigt,

eller år 1907, företogos för såväl statens järnvägar som för post- och telegrafverken,

de båda sistnämnda verkens avlöningsbestämmelser därefter i väsentlig

omfattning ånyo undergått reglering så sent som åren 1913 respektive 1912. För

1915 års

kommissionsförslag

till

lönetillägg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

statens järnvägars vidkommande gäller däremot ännu, om man bortser från det

under de senaste åren utgående tillfälliga lönetillägget, den reglering, som fastställdes

år 1907. Denna omständighet, att gällande avlöningsbestämmelser för

statens järnvägars personal äro av så väsentligt tidigare datum än för de nämnda

övriga verken, innebär enligt kommissionens förmenande, att statsbanepersonalen

vid jämförelse med tjänstemännen inom närliggande grenar av statsförvaltningen

måste anses intaga en i viss mån efterbliven och missgynnad ställning. Rättvisan

synes under sådana förhållanden kräva ett vidtagande snarast möjligt av åtgärder,

vilka beteckna ett steg framåt i löneavseende för järn vägspersonalen till närmare

likställighet med de senare reglerade verken.

Då nu fråga uppkommit om en genomgripande revision av gällande bestämmelser

rörande tillfälligt lönetillägg vid statens järnvägar, har det därför synts

kommittén böra tagas under övervägande, huruvida icke bestämmelser i nyss

angivna riktning och sålunda avseende en verklig om ock endast provisorisk

löneförbättring i större utsträckning borde åstadkommas för statsbanepersonalen.

Det synes emellertid vara av vikt att klargöra, vilka principer, som böra

vara de ledande vid företagandet av dylika provisoriska åtgärder, avseende allenast

ett av de verk, vilkas avlöningsförhållanden äro föremål för kommissionens utredningar.

I betraktande av att, såsom nyss framhållits, huvudsyftet med kommissionens

tillsättande varit att söka åstadkomma enhetlighet mellan de i de olika

avlöningsreglementena innehållna bestämmelserna, finner kommissionen det vara

angeläget, att man på det föreberedande stadium, vari denna fråga ännu befinner

sig, i möjligaste mån undviker att genom ändringar i gällande avlöningsbestämmelser

binda den framtida handlingsfriheten i hithörande avseenden.

Vidare är det enligt kommissionens förmenande uppenbart, att sådana faktorer,

som i lika mån kunna anses påkalla ekonomisk förbättring för tjänstemän

inom samtliga statens verk eller vissa grupper av dessa, icke böra föranleda till

provisoriska åtgärder beträffande allenast ett av samma verk. Härmed åsyftas huvudsakligen

de av världskriget framkallade abnorma prisstegringarna på alla områden.

Kommissionen har därför uttryckligen velat betona, att de provisoriska förbättringar

för viss järnvägspersonal, som kommissionen här nedan föreslår, icke på något

sätt bestämts efter de på grund av kriget rådande dyrtidsförhållandena. Till motvägande

av dessa den senaste tidens prisstegringar har av riksdagen beviljats

krigstidshjälp, utgående bland annat till befattningshavare vid samtliga de av

kommissionens arbete berörda verken, och har därjämte ställts i utsikt förslag

till 1917 års riksdag om en betydande utvidgning av ifrågavarande krigstidshjälp.

Syftet med de åtgärder, som nu enligt kommissionens åsikt böra företagas i avseende

å järnvägspersonalens avlöningsförhållanden, är däremot, såsom av det

ovanstående torde framgå, att, i den mån sådant kan ske utan föregripande av

lönefrågans vidare behandling, lämna ifrågavarande personal, särskilt inom de lägre

tjänstegraderna, en efter mera normala förhållanden beräknad ekonomisk förbättring

i avvaktan på den definitiva lönereglering, som måst uppskjutas längre än

vad som från början varit avsett. Härvid bör man dock, för undvikande av nya

rubbningar i det inbördes förhållandet mellan de olika verken, icke överskrida

den avlöningsnivå, som skulle hava uppnåtts, därest järnvägspersonalens avlöningar

reglerats samtidigt med senare skedda löneregleringar vid de andra kommunikationsverken.

Största betydelsen i sådant avseende bör enligt kommissionens förmenande

tilläggas löneregleringen av år 1913 för postverket, vilken är den närmast

före krigsutbrottet genomförda löneregleringen för något av dessa verk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 1(16.

De omständigheter,

som i

nuvarande liige böra verka bestämmande för de

åtgärder, vilka kunna vidtagas i föreliggande fråga, äro sålunda väsentligen desamma,

som varit avgörande vid beviljandet av det senast beslutade tillfälliga

lönetillägget. Nödvändigheten att undvika åtgärder, som^ föregripa (len slutliga

löneregleringen, samt hänsyn till andra verks avlöningsförhållanden betinga, enligt

kommissionens uppfattning, att man framgår med eu viss försiktighet. Kommissionen

har för sin del funnit den lämpligaste utvägen vara att fortfarande bibehålla

formen av ett tillfälligt lönetillägg för järnvägspersonalen men att samtidigt

omarbeta bestämmelserna för detta tillägg i syfte att de sammanlagda avloningsbeloppen

för jämförbara grupper av personal inom statens järnvägar och särskilt

postverket mer än nu måtte bliva överensstämmande med varandia. I flaga om

de jämförelser mellan olika grupper befattningshavare, som härvid kunna komma

i fråga, har kommissionen icke ansett sig böra pa detta stadium av sitt arbete

gorå något bindande uttalande. Kommissionen har emellertid, i likhet med 1914

års kommitté, till utgångspukt ansett sig kunna taga ett sammanställande av

avlöningarna för, å ena sidan, den stora obefordrade gruppen bland tjänstemän

av lägre grad vid statens järnvägar, stationskarlsgruppen, och å andra sidan

den lägst avlönade gruppen vid postverket eller postvaktmästare och postiljoner.

Likaså har kommissionen beträffande tjänstemännen med högre kompetens inom

-de båda verken ansett sig kunna utgå från ett jämställande av a ena sidan stationsskrivare

respektive förste stationsskrivare vid statens järnvägar, och å andra sidan

manliga postexpeditörer respektive förste postexpeditörer vid postverket. I fråga

om övriga tjänstemannagrupper bland personal såväl av högre som av lägre grad

har kommissionen icke velat framlägga ens några sådana preliminära jämförelser,

men har kommissionen dock låtit sig angeläget vara att tillse, att de tilläggsbelopp,

som föreslås för dylika tjänstekategorier, även stanna inom behöriga gränser

med hänsyn till möjligen blivande sammanställningar av tjänstegrupper tran

olika verk

I förhållande till det av 1916 års riksdag beviljade tillfälliga lönetillägget

utvisar kommissionens förslag åtskilliga avvikelser, vilka äro, en följd av de bär

ovan utvecklade huvudsynpunkterna. Då 1914 års kommitté utarbetade förslag

till nu gällande bestämmelser i ämnet, torde densamma hava utgått från enahanda

synpunkter, som gjorde sig gällande då frågan om tillfälligt lönetillägg först framkom

år 1914, eller att den tillfälliga löneförbättringens tyngdpunkt borde ligga

på de lägsta, nu förekommande arvodena. Detta var en tillämpning av den från

början uttalade grundsatsen, att det framför allt gällde att åstadkomma förbättringar

för dem, vilkas avlöningar närmade sig existensminimum. För 1915 ars

kommission har det, som nämnts, tillika gällt att åstadkomma större likformig

het, särskilt mellan de obefordrade grupperna vid statens järnvägar och postverket

Då nu avlöningarna för dessa grupper visa större skiljaktigheter efter intjänandet

av ett eller flera ålderstillägg än i fråga om begynnelseavlonmgarna,

har följden blivit den, att kommissionen ansett sig böra föreslå eu starkare ökning

av lönetillägget vid de arvoden, som av den obefordrade gruppen uppnäs

efter vissa tjänstår, än vid själva begynnelsearvodet. Härtill kommer, att det hittills

beviljade lönetillägget icke tager någon hänsyn till de särskilda dyrortsforhållandena,

i det att tilläggen utgå med samma belopp å orter, dar levnadskostnaderna

anses billigast, som å orter, där det motsatta förhållandet råder. Kornmissionens

förslag däremot är uppgjort med beaktande av dyrortsförhallandena,

i det att en viss ökning av grundtillägget föreslagits för varje särskild dyrorts
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 141 käft. (Nr 166.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 166.

grupp. Härigenom har vunnits den fördelen, att de sammanlagda avlöningsförmånerna

även å dyrorterna närmare komma att ansluta sig till motsvarande avlöningar

vid postverket, där särskilda dyrortstillägg av annan konstruktion än de

vid statens järnvägar utgående förekomma. I denna fråga anhåller kommissionen

att få påpeka, hurusom olikheterna i dyrortsindelning vid de skilda verken försvåra

riktiga jämförelser. Under det att vid statens järnvägar, där huvudvikten

i dyrortshänseende lagts på den skiftande ersättningen för bostad och bränsle,

antalet ortsgrupper genomgående är fem, växlar antalet dyrortstillägg vid postverket,

så att ortsgrupperna där antingen äro fyra eller allenast tre. Kommissionen

har därför ansett riktigast att i de särskilda fallen jämföra de sammanlagda

avlöningarna huvudsakligen å orter av billigaste och dyraste klass inom de båda

verken. Därvid har kommissionen beträffande högsta dyrort vid statens järnvägar

i förekommande fall ansett sig böra medräkna det egentliga dyrortstillägget av

150 kronor, som utgår till tjänstemän av lägre grad, vilkas arvoden icke överstiga

1,500 kronor och som äro placerade i städer med minst 15,000 invånare samt å

vissa stationer i Stockholmstrakten. Ifrågavarande tillägg uppbäres nämligen,

ehuru icke av alla, så dock av flertalet tjänstemän inom sagda arvodesgräns, vilka

äro placerade å orter, där ersättningen för bostad och bränsle utgår med högsta

belopp, eller 40 % av arvodet.

De nu angivna olikheterna i förening med det förhållandet, att tillägget ansetts

böra utsträckas jämväl till åtskilliga tjänstemannagrupper, vilka förut icke

kommit i åtnjutande därav, nödvändiggöra för statsverkets vidkommande en betydande

förhöjning av det sammanlagda lönetilläggets belopp. För de flesta tjänstemän,

som bliva delaktiga därav, innebär tillägget ock en större eller mindre ekonomisk

förbättring i jämförelse med nuvarande förhållanden. För kommissionen

liksom för 1914 års kommitté har det emellertid varit angeläget att tillse, att

man icke överskrider de gränser, som kunna anses sannolika vid den blivande

definitiva regleringen. Att denna princip kunnat upprätthållas samtidigt med att

en betydande förhöjning föreslagits, beror till största delen på den omläggning

av grunderna för lönetilläggets utgående, som nu utvecklats.

Med hänsyn till den provisoriska karaktären av de anordningar, som nu

föreslås, har kommissionen i fråga om sammanställandet av avlöningsförhållandena,

vid statens järnvägar och postverket icke ansett sig böra räkna med andra förmåner

än avlöningens huvudformer inom de båda verken. I de gjorda jämförelserna

hava sålunda medtagits, vad statens järnvägar beträffar, arvode, ersättning

för bostad och bränsle eller bostad in natura samt dyrortstillägg och, vad postverket

angår, fast avlöning jämte ortstillägg.

Innan kommissionen övergår till en närmare redogörelse för det system,,

kommissionen tänkt sig för det tillfälliga lönetilläggets anordnande samt för de

belopp, som anses skäliga, har kommissionen velat framhålla även följande. Det

förslag, kommissionen utarbetat, har uppgjorts och vidhålles av kommissionen

allenast under den uttryckliga förutsättningen, att icke, genom vidtagande av

ändringar i avlöningsreglementet eller eljest genom åtgärder av något slag vare

sig från järnvägsstyrelsens eller högre myndighets sida, ytterligare fördelar, som

kunna anses inverka på personalens löneställning, under tiden för det provisoriska

tilläggets utgående beredes den personal, som kommer i åtnjutande därav.

Av det föregående framgår, att i denna reservation icke inbegripes det krigstidstillägg

eller den krigstidshjälp, som kan komma att beviljas av statsmakterna,

och vilken ersättning kommissionen förutsätter fortfarande skola komma att utgå

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 166.

vid sidan av det tillfälliga lönetillägget. Däremot avses varjehanda tänkbara åtgärder

av ekonomisk betydelse i fråga om såväl avlöningens huvudformer som

övriga förmåner av ett eller annat slag.

Beträffande den omfattning, vari det tillfälliga lönetillägget bör utgå, anser

kommissionen, att sådant tillägg bör tillkomma samtliga ordinarie tjänsteman av

lägre grad såväl vid järnvägsstyrelsen som vid distrikten. Med den karaktär av

provisorisk lönereglering, tillägget enligt kommissionens förslag erhåller, torde

det nämligen vara riktigast att utsträcka detsamma åtminstone till samtliga de

tjänstekategorier, för vilka den definitiva löneregleringen enligt det åt 1914 års

kommitté lämnade uppdraget huvudsakligen varit avsedd. Därjämte synes emellertid

även vissa kategorier bland tjänstemännen av högre grad nu böra komma

i åtnjutande av sådant lönetillägg. Då 1914 års järnvägskommitté, ehuru principiellt

delande uppfattningen, att även vissa tjänstemän av högre grad^ vore i behov

av omedelbar avlöningsförbättring, icke fann sig kunna föreslå något tillagg

för dessa tjänstemän, berodde detta enligt kommitténs uttalande därpå, att begynnelseaviöningarna

för de lägsta grupperna av dylika tjänstemän inom postverket

och telegrafverket, eller vid postverket postexpeditörerna och vid telegrafverket

assistenterna, för närvarande å billigaste ort vore desamma som för stationsskrivare

och kontorsskrivare vid statens järnvägar, eller 1,800 kronor, Kommissionen

har emellertid ansett sig höra taga hänsyn till clet förhållandet, att

postexpeditörerna enligt § 4 i de till avlöningsreglementet för postverket fogade

särskilda bestämmelserna i verkligheten tilldelas en begynnelseavlöning av 4,000

kronor. Denna anordning förutsätter kommissionen skola tillämpas, intill dess

ny lönereglering träder i kraft. Tillstånd till ett dylikt förfarande har nämligen

senast år 1916 av generalpoststyrelsen i dess förslag till stat for driftkostnader

begärts för en period av ytterligare tre ar. Kommissionen anser sig

därför oförhindrad att föreslå ett tillfälligt lönetillägg även för stationsskrivargruppen,

detta så mycket mer som slutavlöningarna för såväl postexpeditorer

som assistenter för närvarande betydligt överstiga stationsskrivarnes vid statens

järnvägar. Ett lämpligt avvägande torde få anses träffat, om tillfälligt lönetillägg

bestämmes att utgå till samtliga tjänstemän av högre grad vid distrikten, viikas

innehavande arvoden icke överstiga 3,300 kronor. Härigenom kommer bland

annat även den grupp, till vilken stationsskrivare allmännast befordras, eller

förste stationsskrivare m. fl., att i varje åldersklass bliva delaktig av dylikt

Yad tjänstemännen av högre grad inom järnvägsstyrelsen betraffar, finnei

sig kommissionen kunna föreslå samma arvodesgräns för det tillfälliga lonetilllägget

som ifråga om distriktstjänstemännen, dock med det undantag, att tjänstemän

inom styrelsen, vilkas begynnelsearvode enligt avlöningsreglementet utgor

3,300 kronor, icke böra komma i åtnjutande av dylikt tillägg. Detta undantag

nödvändiggöres enligt kommissionens uppfattning därav, att vissa till sistnämnda

avlöningsgrupp hörande tjänstemän, särskilt notarierna, redan nu äro högre stånda

i avlöningshänseende än samma kategori av tjänstemän hos generalpoststyrelsen

m. fl. verk. På grund härav hava de icke nu ansetts kunna tillerkännas något

tillfälligt lönetillägg. , , . .. , , , ,

Vidkommande därefter lönetilläggets allmänna konstruktion och belopp, har

kommissionen, av anledningar, som i det följande beröras, funnit nödigt att sammanföra

personalen under vissa huvudgrupper, nämligen: 1) manliga tjänstemän

av lägre grad utom vaktmästare hos järnvägsstyrelsen, 2) kvinnliga tjänstemän av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 166.

lägre grad, 3) manliga tjänstemän av högre grad (intill viss arvodesgräns), 4) kvinnliga

tjänstemän av högre grad samt 5) vaktmästare hos järnvägsstyrelsen.

I fråga om envar av grupperna 1—4 gäller vidare enligt kommissionens förslag

följande. För varje inom gruppen förekommande arvode föreslås visst tilllägg

att utgå till sådan innehavare av arvodet, vilken är bosatt å ort, där hyresersättningen

utgör 20 %. Kommissionen anser emellertid, att en viss skillnad

bör bibehållas mellan dem, som tilldelats bostad in natura av statens järnvägar,

och dem, som uppbära kontant ersättning för bostad och bränsle. Den förra avlöningsformen

måste nämligen i allmänhet för tjänstemannen anses representera

ett något högre värde än den senare. Grundtilläggen hava därför bestämts sår

att ett belopp föreslagits för dem, som erhålla bostad av staten, och ett annat belopp,

ungefärligen 20 % högre än det förra, för dem, vilka uppbära kontant ersättning

för bostad och bränsle. Den olikhet, som i fråga om det nuvarande

lönetillägget gäller för vissa tjänstemän i de fall, då de av staten tilldelats allenast

1 rum och kök mot då de tilldelats 2 rum och kök, anser kommissionen

däremot icke behöva upprätthållas.

Kommissionen har vidare ansett sig böra avmäta tilläggen på sådant sätt,,

att endast arvodet bliver bestämmande för tilläggets storlek, och att sålunda ingen

hänsyn må behöva tagas till, för vilken tjänstekategori eller för vilken åldersgrupp

av tjänstemän det ifrågavarande arvodet finnes i avlöningsreglementet bestämt.

Detta är nämligen av största betydelse för under provisorietiden inträffande befordringar,

då det gäller att tillse, att en tjänsteman, vilken befordras till högre

befattning med bibehållet arvode, icke genom att i den högre befattningen erhålla

ett minskat tillfälligt lönetillägg kommer att lida minskning i sina sammanlagda

avlöningsförmåner.

Emellertid har principen om samma tillägg för samma arvode icke kunnat

bibehållas i fråga om det inbördes förhållandet mellan å ena sidan tjänstemän

av högre och å andra sidan tjänstemän av lägre grad. För de befordrade grupperna

av sistnämnda tjänstemän kunna nämligen med hänsyn till den blivande löneregleringens

sannolika gränser icke föreslås så stora tillägg, att desamma kunna anses

tillräckliga för de tjänstemän av högre grad. vilka uppbära motsvarande arvoden.

Dessa huvudgrupper av tjänstemän hava därför hållits åtskilda i systemet.

Likaledes har kommissionen ansett sig böra föreslå viss särställning i fråga om

kvinnliga tjänstemän av såväl lägre som högre grad. Yad de kvinnliga kontorsbiträdena

beträffar, betingas deras tillgodoseende med ett lägre tillägg än stationskarlsgruppen

i allmänhet vid arvodena 1,020 och 1,140 kronor av hänsynen till avlöningarna

efter uppnående av sista ålderstillägget för de kvinnliga biträdena vid

postverket. Aven för kvinnliga kontorsskrivare och kvinnliga bokhållare gör sig

hänsynen till jämförliga befattningar vid andra verk, särskilt de centrala ämbetsverken,

gällande, och hava med anledning härav tilläggen för de kvinnliga tjänstemännen

av högre grad måst hållas lägre än för manliga tjänstemän av högre grad,

som innehava motsvarande eller närmast motsvarande arvoden.

I fråga om den såsom 5) betecknade gruppen eller vaktmästare hos järnvägsstyrelsen

har kommissionen icke kunnat föreslå någon förhöjning i nu utgående

tillfälligt lönetillägg, då dessa tjänstemän redan intaga en gynnsammare ställning

i avlöningshänseende än vaktmästare hos generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen.

För nu ifrågavarande tjänstemän föreslås sålunda enahanda bestämmelser, som för

närvarande äro gällande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

I och för beredande av ökad ersättning åt de å dyrorter stationerade tjänstemännen

bör enligt kommissionens åsikt det för varje arvode bestämda grundtilllägget

— såväl det, som är avsett att utgå till innehavare av naturabostäder, som

det vilket skulle tillkomma övriga tjänstemän — undergå en för alla tilläggen

likartad procentuell förböjning å de olika dyrortsgrupperna. Denna förhöjning,

vilken är avsedd att i någon mån ersätta ökningen i levnadskostnader å dyrorterna,

kan enligt kommissionens förmenande lämpligen bestämmas till 5, 10,

15 och 20 procent av grundtillägget å orter, där ersättningen för bostad och

bränsle utgår med respektive 25, 30, 35 och 40 procent av arvodet. Den procentuella

stegringen av lönetillägget bliver sålunda densamma som för närvarande

gäller beträffande den i avlöningsreglementet bestämda ersättningen för bostad

och bränsle för olika ortsgrupper. För att emellertid de lägst avlönade grupperna

bland tjänstemännen av lägre grad å de dyraste orterna och i de högre åldersklasserna

måtte nå upp till en sammanlagd avlöning, som i möjligaste mån motsvarar

vad de med dem jämförda tjänstemännen inom postverket åtnjuta, är det därjämte

behövligt att träffa en särskild föreskrift. Enligt § 9 mom. 3) i avlöningsreglementet

är stadgat, att tjänstemän vid distrikten, vilka ej åtnjuta fri bostad, äga uppbära

ersättning för bostad och bränsle med 20, 25, 30, 35 och 40 procent av

arvodet allt efter den ort, där vederbörande är placerad, i enlighet med de grunder,

som av Kungl. Maj:t bestämmas, dock med iakttagande därav, att nämnda

ersättning ej må överstiga vissa i avlöningsreglementet angivna maximibelopp. För

vissa tjänstemän, bland andra eldare, portvakt vid verkstad, maskin- och pannskötare,

vagnskötare samt tjänstemän av lägre grad än dessa med undantag av

vaktmästare, utgör ifrågavarande högsta ersättning å station, där ersättningen utgår

med 40 procent, 400 kronor, och å andra stationer, 350 kronor. Denna begränsning

för nu uppräknade tjänstemän bör enligt kommissionens förmenande

i ovan angivna syfte neutraliseras genom en föreskrift, att för tjänsteman, som

uppbär sålunda begränsad ersättning, det tillfälliga lönetillägget skall ytterligare

ökas med ett belopp, motsvarande den minskning i förberörda ersättning, som

föranletts av sagda bestämmelse.»

Kommissionen framhåller härefter, hurusom tillägget i fråga om begynnelsearvodet,

840 kronor, för stationskarlsgruppen icke kunnat sättas

högre å billigaste ort än till respektive 160 och 190 kronor, enär begynnelseavlöningen

för postvaktmästargruppen eljest skulle hava kommit att

överskridas.

Rörande tidpunkten för de föreslagna bestämmelsernas ikraftträdande

framhåller kommissionen såsom synnerligen önskvärt, att det förhöjda tilllägget

kunde beviljas att utgå redan från och med år 1917, detta särskilt

med hänsyn därtill, att en definitiv lönereglering för järn vägspersonalen

från början torde hava beräknats kunna träda i kraft senast vid

denna tidpunkt.

Till sist yttrar kommissionen:

»I fråga slutligen om lönetilläggets inverkan i pensionshänseende finner sig

kommissionen icke kunna föreslå någon på detsamma grundad höjning i nu be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 166.

stämda pensionsbelopp, då en jämförelse mellan nuvarande pensioner vid statens

järnvägar och de närstående verken särskilt för de lägsta tjänstegrupperna icke

utvisar en sådan tillbakasatt ställning för det förstnämnda verket som i fråga om

avlöningsförmånerna. Däremot tillåter sig kommissionen meddela, att kommissionen

bar för avsikt att inom den närmaste tiden föreslå en omläggning av det nu

till vissa stationsföreståndare vid statens järnvägar utgående postarvodet, så att

viss del av samma arvode överföres till ordinarie arvode och således kommer att

bilda ett ökat underlag för pensionerna till ifrågavarande tjänstemän. Tillika tilllåter

sig kommissionen, ehuru spörsmålet faller utom kommissionens arbetsområde,

att framhålla och understödja det bland de pensionerade statstjänstemännen

allmänna önskemålet, att krigstidshjälpen även måtte i någon mån komma nämnda

pensionärer till godo.»

På grund av det sålunda anförda har kommissionen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen antagande av följande bestämmelser

rörande tillfälligt lönetillägg till viss personal vid statens järnvägar.

»Till nedan angivna ordinarie tjänstemän vid statens järnvägar med i efterföljande

tabell upptagna arvoden må under vartdera av åren 1917 och 1918 av

statens järnvägars trafikmedel utgå tillfälligt lönetillägg enligt nedanstående

grunder:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

15

•

Arvode

Tillfälligt lönetillägg till tjänsteman, placerad å ort,

ningen för bostad och bränsle utgår med 20 % av

där ersätt- arvodet.

Tillfälligt löne- tillägg till

Grupp I

Grupp II

Grupp III

Grupp IV

Grupp V

Manlig tjänsteman av

lägre grad — med un- dantag av grupp 5 —

vilken åtnjuter

Kvinnlig

tjänsteman

av lägre

grad

Manlig tjänsteman av

högre grad, vilken

åtnjuter

Kvinnlig

tjänsteman

av högre

grad

Vaktmästare hos

järnvägsstyrelsen,

vilken åtnjuter

bostad och

bränsle in

natura

ersättning

för bostad

och bränsle

(uppbär er- sättning för

bostad och

bränsle)

bostad och

bränsle in

natura

ersättning

för bostad

och bränsle

(uppbär er- sättning för

bostad och

bränsle)

bostad och

bränsle in

natura

ersättning

för bostad

och bränsle

720 ...............

_

190

_

_

_

780...............

—

190

-

—

—

—

—

—

840...............

160

190

190

—

—

—

160

ISO

900 ...............

185

220

220

—

—

—

—

—

960...............

200

240

240

—

—

—

160

180

1,020 ...............

220

260

220

—

—

—

—

—

1,080 ...............

—

260

—

—

—

200

120

140

1,140...............

220

260

190

—

—

—

—

—

1,200 ...............

185

220

—

—

—

200

90

no

1,260...............

140

165

—

—

—

—

—

—

1,380 ...............

120

140

—

—

—

—

—

—

1,500...............

105

120

—

170

200

150

—

—

1,800 ................

105

120

—

170

200

100

—

—

2,100...............

105

120

—

170

200

50

—

—

2,400 ..............

105

120

—

200

240

—

—

—

2,700 ...............

105

120

—

200

240

—

—

—

3,000..............

105

120

—

200

240

—

—

—

3,300 ...............

—

—

—

150*)

180*)

—

—

—

*) Tjänsteman i järnvägsstyrelsen, för vilken begynnelsearvodet enligt avlöningsreglementet är bestämt

till 3,300 kronor, är dock undantagen från åtnjutande av tillfälligt lönetillägg.

För tjänsteman — med undantag av vaktmästare hos järnvägsstyrelsen —

placerad å ort, där ersättningen för bostad och bränsle bestämts till respektive

25, 30, 35 eller 40 procent av arvodet, utgår tillfälligt lönetillägg, vare sig tjänstemannen

tilldelats fri bostad med bränsle eller nppbär kontant ersättning därför,

med respektive 5, 10, 15 och 20 procent högre belopp än som enligt ovanstående

tabell skulle hava tillkommit tjänstemannen, därest han varit placerad å ort, där

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

ersättning för bostad och bränsle utgår med 20 procent av arvodet. Uppkommande

brutet krontal avrundas därvid uppåt.

I de fall, då på grund av bestämmelserna i § 9 av nådiga avlöningsreglementet

den till eldare, portvakt vid verkstad, maskin- och pannskötare, vagnskötare

samt manlig tjänsteman av lägre grad än dessa med undantag av vaktmästare

utgående kontanta ersättningen för bostad och bränsle begränsats till

400 respektive 350 kronor, skall för tjänsteman, som uppbär sålunda begränsad

ersättning, det tillfälliga lönetillägget ökas med ett belopp, motsvarande den

minskning i förberörda ersättning, som föranletts av sagda bestämmelse.»

Den ekonomiska innebörden av ifrågavarande förslag, anbragt å

avlöningsstaten för år 1917, har av kommissionen approximativt beräknats

sålunda:

tillfälligt lönetillägg för tjänstemän av lägre grad ........................ 3,490,000 kronor

d:o d:o högre grad ........................ 375,000 »

ökning av lönetillägget i vissa faE för täckande av inskränkningar

i ersättningen för bostad och bränsle................................... 45,000 kronor

Summa............................................................................................... 3,910,000 kronor

Rörande dessa beräkningar har kommissionen i och för en jämförelse

med kostnaderna för det nu utgående tillfälliga lönetillägget framhållit,

hurusom i staten upptagits omkring 2,000 nya befattningar, vilka

befattningar till det antal, som beröres av det föreslagna lönetillägget,

medtagits i beräkningen av ovanstående kostnadssiffror.

jämvägs- Yttrande över kommissionens förslag infordrades från järnvägssty
styreisensjör-

relseil) 80m emellertid den 30 december 1916 till Kungl. Maj:t ingivit

ändrade ett förslag till ändrade grunder för bestämmande av ersättning för bostad

9rut"der och bränsle åt tjänstemän vid statens järnvägar.

av* ersättning Då detta förslag nära sammanhänger med frågan om tillfällig löneför

bostad och förbättring, föranledes jag att först närmare redogöra för järnvägssty
Styrelsen

har anfört följande:

»Enligt § 9 i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid statens järnvägar

äga tjänstemän vid distrikten, vilka ej åtnjuta fri bostad, uppbära ersättning

för bostad och bränsle med 20, 25, 30, 35 eller 40 procent av arvodet, aUt

efter den ort, där vederbörande är placerad, i enlighet med de grunder, som av

Kungl. Maj:t bestämmas; dock med iakttagande därav, att beloppet av nämnda

ersättning ej må överstiga:

relsens ifrågavarande hemställan.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr .166.

17

a) ä station, där ersättning utgår med 40 %:

för tjänsteman, som kan

erhålla 7 rum och kök, kronor 2,000

;>()»»» » 1,800

» 5 » » » » 1,500

» 4 » » * » 1,100

» 3 » » » » 850

» 2 » » » » 650,

skolande dock för kvinnlig kontorsskrivare, kvinnlig ritare, eldare, portvakt vid

verkstad, maskin- och pannskötare, vagnskötare samt tjänsteman av lägre grad än

dessa med undantag av vaktmästare högsta ersättningen utgöra 400 kronor;

b) å övriga stationer:

för tjänsteman, som kan

erhålla

»

»

7

6

5

4

3

2

rum och kök, kronor

» » » »

» » » »

» » » »

» » » »

2> » » »

1,700

1,500

1,200

900

700

550,

skolande dock för kvinnlig kontorsskrivare, kvinnlig ritare, eldare, portvakt vid

verkstad, maskin- och pannskötare, vagnskötare samt tjänsteman av lägre grad

än dessa med undantag av vaktmästare högsta ersättningen utgöra 350 kronor.

Även till tjänstemän i styrelsen, vilka icke åtnjuta fri bostad, utgår ersättning

för bostad och bränsle efter samma grunder, som gälla för distriktspersonalen.

De sålunda gällande bestämmelserna i förevarande avseende överensstämma

i huvudsak med vad som föreslagits av 1907 års löneregleringskommitté. Såsom

framgår av den ovan anförda bestämmelsen, är tjänstemännens placeringsort avgörande

för fastställande av storleken utav den till vederbörande utgående inkvarteringsersättningen;

och äro med hänsyn härtill statsbanans samtliga stationer

indelade i fem grupper efter de ovan angivna fem olika procentsatserna. Stationernas

inordnande inom respektive grupper sker i enlighet med eu efter verkställd

utredning beräknad kostnad, motsvarande hyra för en bostad om ett rum

och kök av tillfredsställande beskaffenhet jämte bränsle till dylik bostad enligt

av järnvägsstyrelsen fastställd bränsleordning. Ifrågavarande gruppering av stationerna

måste på grund av förskjutningar i fråga om hyreskostnaderna tid efter

annan underkastas revidering; den nu gällande indelningen har fastställts av

Kung! Maj:t genom nådiga brev den 31 december 1914 och den 19 februari

1915. Enligt vad som framgår av 1907 års löneregleringskommittés betänkande,

sid. 102 och följande, har kommittén, vid bestämmande av såväl den högsta

procentsatsen för beräkning av ifrågavarande ersättning eller 40 procent av arvodet

som ock maximibeloppen, utgått från kostnaden för hyra av bostäder med

visst rumsantal jämte bränsle åt de i fråga om hyrespriser dyraste orterna vid

tiden för kommitténs arbete, nämligen Stockholm och Kiruna; och synes kommittén

särskilt hava tagit hänsyn till bostäder om ett rum och kök. Enligt den

utredning, som låg till grund för kommitténs förslag, beräknades kostnaden för

Bihang till Riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 141 käft. (Nr 166.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 166.

hyra av ett rum och kök jämte bränsle i Stockholm till 417 ä 418 kronor i de

norra stadsdelarna samt till 387 kronor i södra stadsdelen. För Tomteboda och

Karlberg upptogs samma kostnad till 447 respektive 441 kronor samt för Kiruna

till 433 kronor. Härav framgår sålunda, att det av kommittén för tjänstemän,

som kunna erhålla bostad om ett rum och kök, föreslagna maximibeloppet, 400

kronor, visserligen närmade sig intill men dock icke fullt förslog att täcka ifrågavarande

kostnad. Härvidlag är att märka, att nu omförmälda förhållande endast

gällde dem av tjänstemännen inom lägsta avlöningsgruppen, som uppnått det

högsta för vederbörande befattning stadgade arvodet; för tjänstemännen i de

lägre arvodesklasserna ställde sig förhållandet givetvis sämre, beroende därpå,

att inkvarteringsersättningen skulle utgå med viss procent av arvodet. Yad angår

förhållandet mellan inkvarteringsersättningens storlek och den verkliga kostnaden

för hyra och bränsle å de stationer, där berörda ersättning skulle utgå med lägre

procentsatser än nyss nämnts, torde nog enligt de av kommittén föreslagna

grunder inkvarteringsersättningen, åtminstone för de tjänstemän, som uppnått

högsta arvodet, hava i regeln räckt till för anskaffande av en dräglig bostad

jämte bränsle.

Emellertid hava nu omförmälda förhållanden undergått en väsentlig förändring

under den tioårsperiod, som förlupit sedan 1907 års lönereglering trädde

i kraft, beroende på den alltjämt stigande hyreskostnaden; och detta gäller alldeles

frånsett nuvarande exceptionella förhållanden på det ifrågavarande området.

Att så är fallet framgår med full tydlighet av den utav styrelsen på hösten 1914

verkställda utredningen rörande genomsnittskostnaden å varje ort, där statsbanestation

är belägen, för årlig hyra av lägenheter om ett och två rum och kök jämte

bränsle enligt gällande bränsleordning, vilken utredning ligger till grund för den

nu gällande, genom ovanämnda nådiga brev av den 31 december 1914 och den

19 februari 1915 fastställda grupperingen av stationerna med hänsyn till inkvarteringsersättningsprocenten.

Nämnda utredning, för vilken redogörelse lämnas i

styrelsens underdåniga skrivelse den 28 november 1914, giver vid handen, bland

annat, att kostnaden i Stockholm för hyra av ett rum och kök jämte bränsle vid

nyss omförmälda tidpunkt kunde, lågt räknat, uppskattas till 500 kronor; alltså en

ökning sedan tidpunkten för 1907 års löneregleringskommittés utredning med omkring

100 kronor, motsvarande 25 procent. Denna ökning medför icke blott att

den nu utgående inkvarteringsersättningen icke på långt när räcker till för betäckande

av kostnaden för hyra av ett rum och kök jämte bränsle i Stockholm

och å andra därmed jämförliga orter, utan även att motsvarande för personalen

ofördelaktiga förhållande gör sig gällande å övriga orter, där hyrorna äro jämförelsevis

höga. Till förklaring av berörda förhållande tillåter sig styrelsen att

här anföra vad styrelsen i detta avseende yttrat i sin ovan omnämnda underdåniga

skrivelse den 28 november 1914.

''Med hänsyn därtill att enligt gällande avlöningsreglemente dels ett visst

maximum för ifrågavarande ersättning blivit fastställt, nämligen för tjänstehavare

i lägsta gruppen 400 kronor å ort, där ersättningen utgår med 40 procent av

arvodet, och 350 kronor å övriga orter, dels ock ersättningen är beroende av arvodets

storlek och sålunda utgår med olika belopp i olika lönegrader, kan man

icke, såsom från personalens sida i åtskilliga fall gjorts gällande, åstadkomma en

sådan reglering i förevarande avseende, att ersättningen i regeln räcker till att

gälda kostnaden för hyra av ett rum och kök jämte bränsle. Man måste därför

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 16G.

begränsa sig till att söka åstadkomma en så vitt möjligt rättvis gruppering av

stationerna med hänsyn till de å respektive orter gällande liyres- och vedpriserna.

Härvid torde man lämpligen böra sätta kostnaderna för bostad och bränsle å de

olika stationerna i förhållande till priserna i Stockholm såsom varande de högsta

i riket. Kostnaden därstädes för hyra av ett rum och kille jämte bränsle kan

beräknas till 500 kronor, vilken kostnad snarare kan anses för låg än för hög.

Då den högsta procenten för ersättning för bostad och bränsle eller 40

procent skall i Stockholm för eu tjänsteman, som kan erhålla en bostad om ett

rum och kök, täcka eu utgift av 500 kronor, böra rätteligen övriga stationer, allt

efter storleken av motsvarande kostnad, grupperas på följande sätt:

I grupp A (40 procent) placeras samtliga stationer, för vilka kostnaden för

hyra av ett rum och kök jämte bränsle enligt stat överstiger 437 kronor 50 öre

(35/40 av 500 kronor).

Till grupp B (35 procent) hänföras stationer, där motsvarande kostnad faller

emellan lägst 375 kronor (3%0 av 500 kronor) samt högst 437 kronor 50 öre.

Till grupp C (30 procent) hänföras de stationer, där kostnaden utgör mellan

312 kronor 50 öre (25/40 av 500 kronor) och 375 kronor.

I grupp D (25 procent) skulle enligt förenämnda system placeras stationer,

där enahanda kostnad ligger emellan 250 kronor (2%„ av 500 kronor) och 312

kronor 50 öre, samt i grupp E (20 procent) placeras samtliga stationer, där samma

kostnad understiger 250 kronor. Emellertid håller styrelsen före, att man icke

lämpligen kan upprätthålla nyssnämnda siffra för angivande av gränsen mellan

20 och 25 proeentstationerna, enär de för dessa stationer uppgivna kostnadssiffror

icke äro fullt vägledande, beroende på att särskilt å ett flertal av de

mindre stationerna inga eller endast få lägenheter finnas att hyra, utan finner

sig styrelsen böra fasthålla den principen, att alla å landsorten belägna medelstora

och mindre stationer skola, oberoende av om den uppgivna kostnaden med

ett eller annat tiotal kronor skulle överstiga 250 kronor, hänföras till grupp E,

eller åtminstone icke uppflyttas till grupp D, där inga särskilda omständigheter

tala för uppflyttning.

Nedanstående tablå utvisar stationernas gruppering enligt ovannämnda system,

med angivande tillika av högsta och lägsta till en tjänsteman i lägsta avlöningsgruppen

utgående ersättning för bostad och bränsle inom varje stationsgrupp.

Grupp A.

40 %.

Grupp B.

35 %.

Grupp C.

30 %.

Grupp D.

25 %.

Grupp E.

20 %.

över 437.50

437.50-375

375—312.50

312.50—250

under 250

Ersättning för bostad och bränsle

‘högst lägst

400 — 33G

högst lägst

350 — 294

högst lägst

342 — 252

högst lägst

285 — 210

högst lägst

228 — 168

Den ovan intagna tablån utvisar, att vid grupperingen av stationerna för

åstadkommande såvitt möjligt av ett rättvist förhållande mellan de därstädes

placerade tjänstemännen i avseende å inkvarteringsersättningen det icke kunnat

undvikas, att nämnda ersättning icke blott å samtliga stationer, tillhörande

grupperna A och B, utan även å ett flertal stationer, tillhörande grupp C, blir

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 166.

otillräcklig för täckand© tiv kostnaden för kostad ock bränsle. Frånsett de

svårigheter, som härigenom uppstå för personalen vid anskaffande av tillfredsställande

bostäder, medför dessutom det anmärkta förhållandet en avsevärd

ojämnhet i löneavseende mellan de tjänstehavare, vilka erhålla inkvartering in

natura, och dem, som äro hänvisade att själva anskaffa bostad, då nämligen de

förra särskilt å de dyraste orterna äro ojämförligt bättre ställda än de senare. I

den mån som hyrespriserna stiga, gör sig givetvis den anförda skillnaden allt

skarpare gällande; också hava under de senare åren till styrelsen ingivits ett

flertal framställningar om förhöjning av inkvarteringsersättningsprocenten å olika

stationer, därvid sökandena i regeln såsom skäl anfört, att den dem tillkommande

ersättningen är otillräcklig för bekostande av hyra och bränsle för en

bostad av enahanda beskaffenhet som dem, vilka äro upplåtna såsom boställslägenheter

åt i övrigt likställda kamrater. Ehuru styrelsen i många fall väl insett

det belijärtansvärda i dylika framställningar, har styrelsen i de flesta fall

funnit ansökningarna icke kunna föranleda till någon åtgärd, enär ett bifall till

desamma skulle med hänsyn till gällande bestämmelser och de ovan angivna

principerna för nu gällande gruppering av stationerna förrycka det fastställda

forhållandet dem emellan.’

Att styrelsen icke på hösten 1914- i samband med sitt då avgivna underdåniga

förslag till ny gruppering av stationerna i fråga om inkvarteringsersättmngsprocenten

ifrågasatte en förändring av bestämmelserna i avlöningsreglementet

i syfte att råda bot för ovan omförmälda missförhållanden berodde därpå, att

1914 års löneregleringskommittés arbete då pågick samt förhoppning förefanns,

att ifrågavarande förhållanden inom en nära framtid skulle bliva på ett tillfredsställande

sätt ordnade.

Ilå det numera kan antagas, att en längre tid kommer att förgå innan en

definitiv lönereglering kommer till stånd, finner styrelsen det vara synnerligen

önskvärt, att en ändring av ifrågavarande bestämmelser i syfte att utjämna förhållandet

mellan ovannämnda två kategorier av tjänstehavare måtte så snart ske

kan komma till stånd. Styrelsen förbiser härvidlag icke, att vissa betänkligheter

kunna göra sig gällande mot att redan nu, utan samband med den påbörjade utredningen

för en ny lönereglering, söka åstadkomma en dylik ändring, men då

densamma synes styrelsen kunna äga rum utan att i avsevärd mån rubba de i

avlöningsreglementet fastställda huvudgrunderna för bestämmande av ersättningen

för bostad och bränsle samt härtill kommer att den ifrågasatta anordningen huvudsakligen

avser att återställa den jämvikt i avlöningshänseende mellan befattningshavare

med inkvartering in natura och befattningshavare med kontant inkvartermgsersättning,

vilken 1907 års löneregleringskommitté haft i sikte att i möjligaste

mån åstadkomma, men som på grund av de ökade hyrorna allt mer och mer

rubbats, finner sig styrelsen oförhindrad att framlägga förslag i berörda avseende.

Utgående från förhållandet inom lägsta avlöningsgruppen eller den s. k. stationskarlsgruppen,

för vilken högsta inkvarteringsersättningen utgör 400 resp. 350 kronor,

samt den ovan angivna, vid 1913 års utredning fastställda ökningen med

omkring 100 kronor av kostnaden för hyra av ett rum och kök jämte bränsle i

Stockholm har styrelsen till en början tänkt sig, att samtliga maximibelopp

kdjas med^ omkring 25 procent och sålunda för den lägsta avlöningsgruppen

till 500 resp. 450 kronor. I anslutning härtill bör därjämte enligt styrelsens

mening den nu gällande högsta inkvarteringsersättningsprocenten höjas från 40

till 50 procent, därvid, för bibehållande av nu gällande förhållande mellan de

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

21

olika stationsgrupperna, dessa synas böra ökas från fem till sju, så att ersättning

för bostad och bränsle kommer att utgå med resp. 50, 45, 40, 35, 30, 25 och 20

procent av arvodet. Genom denna ökning av gruppernas antal vinner man även

den fördelen, att den för de särskilda stationsgrupperna utgående liyresersättningen

kommer att närmare ansluta sig till de verkliga kostnaderna för hyra och

bränsle å resp. orter än vad nu är fallet. Med nu gällande arvoden inom stationskarlsgruppen,

d. v. s. lägst 840 och högst 1,140 kronor, såsom utgångspunkt

och med iakttagande att maximum skulle utgöra 500 kronor för 50 och 45 %

grupperna samt 450 kronor för övriga grupper, skulle högsta och lägsta beloppet

av ersättning för bostad och bränsle enligt förenämnda förslag ställa sig på följande

sätt för en befattningshavare, tillhörande stationskarlsgruppen:

Grupp A.

Grupp B.

Grupp C.

Grupp D.

Grupp E.

Grupp F.

Grupp G.

50 *.

45 %.

40 %.

35 %.

30 %.

25 %.

20 *•

500-420

500—378

450—336

399-294

342-252

285—210

228-168

Nedanstående tablå utvisar maximibeloppen av ersättning för bostad och

bränsle enligt ovan angivna grunder, d. v. s. nuvarande belopp, ökat med 25 procent

och med lämplig avrundning för andra tjänstehavare än de ovan nämnda

och med dem i förevarande avseende likställda, som kunna erhålla från två till

och med sju rum och kök, därvid för jämförelses skull i första kolumnen upptagits

maximibeloppen enligt nu gällande grunder:

A station, där ersättningen utgår med 50 eller 45 procent:

Nuvarande Föreslaget

maximum. maximum.

För tjänsteman, som kan erhålla 7 rum och kök............... 2,000 2,500

» » » » » 6 » » » ............... 1,800 2,200

» » » » »5 » » » ............... 1,500 1,800

» » » » » 4 » » » 1,100 1,300

i » » » » 3 » » » 850 1,050

» » » » » 2 » » » 650 800

A övriga stationer:

För tjänsteman, som kan erhålla 7 rum och kök............... 1,700 2,000

» » » » » 6 » » » 1,500 1,800

» » » » » 5 » » » 1,200 1,500

» it » » » 4 » » » 900 1,100

» » » » » 3 » » » 700 850

» » » » » 2 » » » 550 700

Beträffande de föreslagna maximibeloppen för tjänstemän å distrikten, som

kunna erhålla 6 eller 7 rum och kök, må anmärkas, att desamma äro utan praktisk

betydelse, då dessa tjänstemän i regeln äro tilldelade bostad in natura.

Såsom framgår av det föregående, har styrelsen vid framläggande av sitt

förslag utgått från de under år 1914 gällande liyres- och bränslepriser och icke

tagit hänsyn till de sedan nämnda tid inträdda prisförhöjningarna härutinnan.

Styrelsen har nämligen ansett det vara riktigast, att den nu ifrågasatta regleringen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 166.

Järnvägsstyrelsens

yttrande över

1915 år8

kommissions

förslag.

ansluter sig till normala förhållanden, under det att de prisförhöjningar i berörda

avseende, som kunna antagas vara en följd av kriget, lämpligast böra täckas

genom krigstidshjälp.»

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att de i § 2

l:o) och § 9 3:o) i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar

meddelade bestämmelser om ersättning för bostad och bränsle för

tjänstemän såväl i styrelsen som vid distrikten måtte erhålla viss av

styrelsen föreslagen ändrad lydelse. Tillika har styrelsen i särskild skrivelse

den 20 januari 1917 hemställt, att den föreslagna ändrade lydelsen

av dessa stadganden måtte få tillämpas redan från ingången av år 1917.

Den av järnvägsstyrelsen sålunda gjorda hemställan om vissa ändringar

i avlöningsreglementet har av styrelsen åberopats och vidhållits i

det yttrande, styrelsen den 20 januari 1917 avgivit över det av 1915

års kommission framlagda förslaget till tillfälligt lönetillägg. Styrelsen

har därvid till en början ansett sig böra uttala, att detta förslag enligt, styrelsens

förmenande icke kan anses innebära en tillfredsställande lösning

av statsbanepersonalens lönefråga. Emellertid förklarar sig styrelsen till

fullo inse, att den närvarande tiden är den minst möjligt lämpliga för

företagande av en bestående lönereglering, utan att man tills vidare

måste inskränka sig till en provisorisk löneförbättring, som i stort sett

bringar statsbanepersonalens löner till någorlunda överensstämmelse med

lönevillkoren för personalen i de kommunikationsverk, där lönereglering

senast ägt rum. Då uppenbart är, fortsätter styrelsen, att denna löneförbättring

icke i minsta mån kommer att motsvara penningvärdets fall

under nu rådande kristid, måste, såsom kommissionen också framhållit,

den ifrågasatta provisoriska löneregleringen kompletteras medelst särskilda

krigstidstillägg, på sätt, enligt vad styrelsen har sig bekant, torde komma

att ske för statstjänare i allmänhet.

Järnvägsstyrelsen har vidare förklarat sig gilla kommissionens förslag

att låta samtliga tjänstemän av lägre grad ävensom vissa lönegrupper

bland tjänstemännen av högre grad komma i åtnjutande av tillfälligt

lönetillägg, varjämte styrelsen förklarat sig icke hava något att

erinra mot att, såsom kommissionen jämväl föreslagit, lönetillägget stiger

procentuellt med hänsyn till dyrortsförhållandena ävensom att för

stationskarlsgruppen bestämmes en starkare ökning av lönetillägget vid de

arvoden, som erhållas efter vissa tjänstår, än vid själva begynnelsearvodet.

Vad åter angår den av kommissionen, i viss överensstämmelse med

vad som nu gäller, bibehållna skillnaden beträffande lönetilläggets belopp

mellan dem, som tilldelats bostad in natura, och dem, som uppbära

kontant ersättning för bostad och bränsle, har styrelsen hänvisat till sitt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr NIC.

23

nyssnämnda förslag; rörande ändrade grunder för bostadsersättningens

utgående. Härutinnan har styrelsen utvecklat sin ståndpunkt sålunda:

»Genom den av styrelsen föreslagna anordningen skulle den nu rådande

skillnaden i avlöningsliänseende mellan personal med bostad in natura och personal

med kontant liyresersiittning komma att i avsevärd mån utjämnas och med

hänsyn därtill bortfaller enligt styrelsens mening motivet för att tilldela sistnämnda

personal ett högre lönetillägg.

Under förutsättning av statsmakternas godkännande av styrelsens berörda

förslag får styrelsen alltså förorda, att ingen skillnad måtte göras i avseende å

lönetilläggets belopp beträffande dem, som åtnjuta bostad in natura, och dem,

som uppbära kontant hyresersättning. Med hänsyn därtill att styrelsens förslag

om höjning av hyresersättningen avser att i möjligaste mån bringa den senare

kategorien i avlöningsliänseende i jämnhöjd med den förra, borde följdriktigt vid

val av de av kommissionen för ifrågavarande kategorier föreslagna lönetilläggen

de lägre beloppen, d. v. s. de, som föreslagits för befattningshavare med bostad

in natura, förordas. Då emellertid härigenom en å billigare ort placerad befattningshavare

i lägsta avlöningsgruppen (stationskarlsgruppen), som innehar begynnelseavlöning,

skulle lida minskning i det nu utgående lönetillägget, vilken

minskning för en dylik befattningshavare å en ort, där hyresersättningen utgör 20

procent av arvodet, uppgår till 20 kronor om året, vartill kommer att de personalgrupper,

som i regeln icke erhålla bostad in natura, skulle erhålla ett liigre lönetillägg

än vad kommissionen föreslagit, vilket allt styrelsen finner vara mindre

tilltalande, får styrelsen för sin del förorda, att det tillfälliga lönetillägget måtte

utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommissionen föreslagit i fråga om

personal, som uppbär kontant hyresersättning.

Emellertid föranleder styrelsens förslag angående ändrade grunder för beräkning

av hyresersättningen, att även en annan modifikation måste göras i kommissionens

förslag. Enligt sistnämnda förslag har lönetillägget bestämts till ett

grundbelopp, avsett för de billigaste orterna, d. v. s. orter, där hyresersättningen

utgår med 20 procent av arvodet; men ökas detta belopp med 5, 10, 15 och 20

procent å orter, där nämnda ersättning utgår med respektive 25, 30, 35 och 40

procent av arvodet. Enligt styrelsens ovanberörda förslag skulle de nuvarande

fem grupperna, i vilka statsbanans stationer äro uppdelade beträffande hyresersättningsprocenten,

ökas med två nya grupper nämligen en 45 procent- och en

50 procentgrupp.

I överensstämmelse härmed måste alltså antingen i fråga om dessa stationsgrupper

en ökning av det av kommissionen föreslagna grundtillägget ske med

respektive 25 och 30 procent av detta grundtillägg eller också, med bibehållande

av de av kommissionen föreslagna lägsta och högsta tilläggen, en proportionell

ny uppdelning av tilläggen mellan de av styrelsen föreslagna sju ortsgrupperna

äga ram. Då redan genom styrelsens förslag om ändrade grunder ifråga om beräkning

av ersättning för bostad och bränsle personalen å de dyraste orterna,

vilken endast i mindre utsträckning innehar bostad in natura, erhållit en väsentlig

löneförbättring, får styrelsen för sin del förorda det senare alternativet.»

Därjämte har styrelsen framhållit, att genom styrelsens förslag att

höja hyresersättningen å de dyraste orterna bortfölle skälet för att, på

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

sätt kommissionen i sista punkten av sitt förslag förordat, medgiva viss

ökning av lönetillägget till sådan personal, för vilken enligt nu gällande

bestämmelser ersättningen för bostad in natura begränsats till 400 respektive

350 kronor.

Vidkommande kommissionens förslag, att tillfälligt lönetillägg enligt

de nya grunderna måtte få utgå från och med ingången av år 1917,

har styrelsen uttalat sin fulla anslutning härtill.

I detta sammanhang har styrelsen, under framhållande att det ifrågasatta

lönetillägget avsåge att motsvara den lönereglering, som senast

kommit personalen inom andra kommunikationsverk till del, uttalat sig

för att, därest krigstidstillägg, beräknat procentuellt på nu utgående avlöning,

komme att beviljas, i avlöningen för statsbanepersonalen måtte få

inräknas jämväl det tillfälliga lönetillägget.

Slutligen har styrelsen tillkännagivit, att vad kommissionen anfört

angående det av styrelsen uttalade önskemålet om undanröjande i möjligaste

mån av det för statsbanepersonalen ogynnsamma förhållandet, att

dess pensionsvillkor icke förbättrades genom det tillfälliga lönetillägget,

icke föranledde styrelsen att frångå sin i detta avseende iakttagna ståndpunkt.

1915 års Till följd av remiss har 1915 års kommission den 18 januari 1917

kommission j . ....... , .. ,

angående yttrat sig i anledning av järnvägsstyrelsens meranamnda förslag rörande

ändrade ändrade grunder för bestämmande av ersättningen för bostad och bränsle.

bestämmande Kommissionen har därvid anfört följande:

av ersättning

för bostad och »Vid behandlingen av förevarande fråga har kommissionen, med hänsyn till

tans e. sjn uppgift att förbereda införandet av likformiga avlöningsbestämmelser vid vissa

närstående verk, ansett sig böra i första rummet betrakta spörsmålet ur denna

synpunkt. Det kan då till en början framhållas, hurusom bestämmelserna rörande

bostad eller hyresersättning å olika orter eller ortsgrupper för närvarande

så till form som innehåll betydligt skifta inom de olika avlöningsreglementen,

vilka utgöra grundvalen för kommissionens arbete. Det torde icke vara behövligt

att i detta sammanhang närmare ingå på en redogörelse för dessa skiljaktigheter,

utan torde det vara nog att erinra om, hurusom i avlöningsreglementet

för postverket icke förekommer någon särskild bestämmelse vare sig om bostad,

upplåten av staten, eller om hyresersättning, i det att den fasta avlöningen

och, eventuellt, någon del av utgående ortstillägg anses böra täcka

utgifterna för bostad och bränsle, under det att i avlöningsreglementena såväl för

telegrafverket som för statens vattenfallsverk inrymmas föreskrifter om fri bostad

och särskild hyresersättning. Dessa bestämmelser avvika emellertid å sin sida

väsentligt från de vid statens järnvägar gällande. Börande dessa avvikelser är

framför allt att märka, hurusom vid telegrafverket och vattenfallsverket hyresbidraget,

där sådant utgår, i intet fall kan överstiga 30 procent av den fasta avlöningen.

Vid statens järnvägar åter är ersättningen för bostad och bränsle å

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Vid.

orter av högsta dyrortsklassen bestämd till 40 procent av arvodet; hår liksom

för övrigt även vid telegraf- och vattenfall,sverken ii ro därjämte föreskrivna v issa

rnaxima för hy reser sätt ni nge n. Det bör visserligen icke fränses, att till följd av

dyrortstilläggens olika beskaffenhet vid de särskilda verken proportionen mellan

den del av avlöningen, som kan anses tillmätt för att täcka övriga levnadskostnader

och den anpart därav, som är avsedd att bestrida kostnaderna för bostad

och bränsle, kan erhålla eu viss förskjutning, som icke framgår av de angivna

procenttalen, men det är dock obestridligt, att hyresersättningen å de dyraste

orterna redan nu vid statens järnvägar utgör en större procent av den sammanlagda

avlöningssnmman än vid något av de övriga verken.

Skulle nu enligt järnvägsstyrelsens förslag ersättningsprocenten a de dyraste

orterna höjas från 40 till 50 procent samt maximigränserna över hela linjen utökas

så som styrelsen ifrågasatt, komme denna skiljaktighet i avvägande av det

inbördes förhållandet mellan olika avlöningsformer vid, å ena sidan, statens järnvägar

och, å andra sidan, de närstående verken, telegraf- och vattenfallsverken,

ytterligare att förstoras. Genom att höja antalet ortsgrupper från fem till sju

komme än vidare statens järnvägar att intaga ännu en särställning i förhållande

till de övriga verken, där dyrortsgruppernas antal för närvarande visserligen är

växlande, men dock i intet fall överstiger det vid statens järnvägar fastställda

antalet. Rubbningar i dylik åtskiljande riktning av vissa fundamentala bestämmelser

i ett av avlöningsreglementena synas kommissionen emellertid under nuvarande

förhållanden mindre lämpliga. Med hänsyn till den pågående utredningen

rörande möjligheten att åstadkomma gemensamma avlöningsbestämmelser

vid bär ifrågavarande verk vore det enligt kommissionens förmenande givetvis

önskvärt, att någon förändring uti avlöningsbestämmelserna för ifrågavarande verk

under tiden icke behövde företagas, för så vitt fråga icke vore om en för samtliga

verk gemensam ändring av ett eller annat slag. Skall en förändring vid ett

enstaka verk åstadkommas, borde denna, enligt kommissionens mening, hälst gå

i sådan riktning, att ökad likformighet mellan de olika verken åvägabragtes. Förändringar,

vilka, i stället för att utjämna skiljaktigheterna mellan verken, tvärtom

vtterligare vidga dessa, måste, sedda från kommissionens synpunkt, framstå såsom

''betänkliga, då desamma helt naturligt icke kunna undgå att försvara lösningen

av den uppgift, kommissionen har sig anförtrodd, och synas fördenskull endast

böra företagas, då omständigheterna oundvikligen påkalla sådant.

Måste man därför med kommissionens utgångspunkt principiellt ställa sig

synnerligen tveksam mot järnvägsstyrelsens förslag, har kommissionen a andra

sidan icke velat underlåta att uttala sin mening om, huruvida omständigheterna

i detta särskilda fall kunna anses så trängande, att de motivera ett bortseende

från de anförda betänkligheterna. Kommissionen vill för sin del icke bestrida

riktigheten av vad järnvägsstyrelsen anfört rörande otillräckligheten i vissa fall

av de nu enligt avlöningsreglementet utgående ersättningsbeloppen för bostad

och bränsle vid statens järnvägar. På grund av hyresprisens nuvarande höjd är

det därjämte uppenbart, att eu avsevärd olikställighet numera förefinnes mellan

befattningshavare, vilka tilldelats bostad in natura, och sådana, som uppbära kontant

ersättning för bostad och bränsle. Det är med insikt bland annat härom,

gorå. kommissionen den 16 december 1916 framlagt förslag om vidtagande av pror

visoriska åtgärder till förbättrande av avlöningsförhållandena för viss ordinarie

personal vid statens järnvägar. Erinras må, hurusom detta förslag är grundat

på önskemålet att åstadkomma sådan avlöningsförbättring för särskilt de lägre

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 141 käft. f5 r Idb.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 16H.

tjänstegrupperna vid statens järnvägar, att dessa i fråga om sammanlagda avlöningsförmåner

skulle bliva mer än nu likställda med jämförbara tjänstemannagrupper

särskilt vid postverket. Då vid sistnämnda verk endast i sällsynta undantagsfall

förekommer, att personalen tilldelas bostad in natura, har jämförelsen

enligt kommissionens förslag lagts mellan sådana tjänstemän, som vid vartdera

verket hava att själva förskaffa sig bostad, och har därvid föreslagits lönetillägg

till sådana belopp, att likställighet så vitt möjligt komme att uppnås. I medvetandet

om, att förmånen att erhålla bostad och bränsle av staten i allmänhet

är mera värd än de ersättningsbelopp, som enligt avlöningsreglementet tillkomma

tjänstemän, vilka icke kunna beredas sådan förmån, har kommissionen tillika

genomgående förordat ett lägre lönetillägg för dem, vilka erhålla bostad in natura,

än för den andra huvudgruppen av tjänstemän. Likaledes har kommissionen

funnit, att aylöningstillägget borde vara större å dyrorterna än å platser, tillhörande

den billigaste ortsgruppen. Båda de huvudprinciper, som varit ledande

för järnvägsstyrelsens nu föreliggande framställning, måste sålunda anses hava

kommit till uttryck i kommissionens förslag, men det torde särskilt få framhållas,

att kommissionen därvidlag, i motsats mot järnvägsstyrelsen, undvikit att göra

någon rubbning i gällande avlöningsreglemente.

Det kan visserligen invändas, att kommissionens förslag icke i samma mån

som järnvägsstyrelsens förevarande framställning utjämnar den anmärkta skillnaden

mellan sådana tjänstemän, vilka erhålla bostad av staten, och dem, vilka

sjal va nödgas förhyra bostad. Detta förhållande finner emellertid sin förklaring

däri, att kommissionen å ena sidan ansett sig böra avpassa lönetillägget även

för tjänstemän med bostad in natura på sådant sätt, att en verklig förbättring

och i varje fall ingen minskning i förhållande till nu utgående lönetillägg inträder,

och å andra sidan — . såsom nyss angivits — beträffande tjänstemän, vilka erhålla

kontant inkvarteringsersättning, varit bunden av jämförelsen med andra

verk, särskilt postverket.

I fråga om den relativt mindre gynnade ställningen för tjänstemän, tillhörande

sistnämnda kategori, kan för övrigt erinras om, hurusom Kung!

Maj:t genom nådigt brev den 11 september 1916 bemyndigat järnvägsstyrelsen

att verkställa utredning i och för en allmän omarbetning av de nu gällande

grunderna för beräkning av ersättning för bostad och bränsle åt tjänstemän å de

särskilda stationerna vid statens järnvägar, i .syfte att få till stånd en från ingången

av år 1917 gällande ny indelning av berörda stationer. Ehuru avlöningsreglementets

bestämmelser härvidlag givetvis bliva begränsande, torde man dock

kunna förutsätta, att genom ifrågavarande omgruppering av stationerna vissa

ojämnheter beträffande de nu utgående hyresersättningsbeloppen i förhållande

till värdet av bostad in natura på motsvarande ort komma att avsevärt förminskas.

Aven härutinnan ser kommissionen sålunda eu omständighet, som gör de nu av

järnvägsstyrelsen påyrkade ändringarna mindre trängande.

Såsom i sista hand avgörande för kommissionens ståndpunkt till järnvägastyrelsens

förslag framstår emellertid det förhållandet, att den provisoriska löneförbättring,

kommissionen i sin ovan åberopade underdåniga skrivelse den 16

december 1916 förordat, på i skrivelsen utvecklade skäl betecknar de längst gående

åtgärder i dylik riktning, kommissionen under nuvarande förhållanden anser sig

kunna föreslå, då det gäller förbättringar för allenast ett av verken.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Idb''. -< ;

Efter erinran om vad kommissionen i sin sist angivna skrivelse härutinnan

anfört, yttrar kommissionen till sist:

»Då det icke torde kunna förutsättas annat än att järnvägsstyrelsen tänkt

sig nu föreliggande förslag böra genomföras vid sidan av en provisorisk lom!~

förbättring av den ungefärliga omfattning, kommissionen ifrågasatt, men detta

särskilt för befattningshavare, vilka uppbära kontant ersättning för bostad och

bränsle, skulle å de dyrare orterna medföra eu ytterligare betydlig avlomngsforhöjning,

ser sig kommissionen, med hänsyn till de förut omnämnda jämförelserna

med postverket, förhindrad att tillstyrka detsamma. Genom dess antagande

skulle nämligen i flera fall avlöningarna för befattningshavare vid statens jainvägar

komma att skjuta, förbi jämställda befattningshavares vid det andra verket,

varjämte åtgärderna skulle innebära eu icke oväsentlig avlömngsforbattring tor

åtskilliga befattningshavare inom tjänstegrupper högre än dem, kommissionen

ansett redan nu böra komma i åtnjutande av tillfälligt lönetillägg.

Det får slutligen icke förbises, att de ifrågasatta åtgärderna, vilka, såsom

förut antytts, innebära en förändring av principerna för hyresersattnmgens bestämmande.

av denna anledning kunna komma att verka föregripande i avseende

å den slutliga lösningen av hithörande spörsmål.»

Under åberopande av vad sålunda anförts har kommissionen, med

vidhållande av sitt den 16 december 1916 avgivna förslag till provisorisk

löneförbättring för viss statsbanepersonal, hemställt, att järnvägsstyrelsens

ifrågavarande framställning för närvarande icke måtte föranleda

till någon åtgärd.

Den lönereglering, som år 1914 ställdes i utsikt för vissa tjänste- Departement,- mannagropper vid statens järnvägar, har på grund av allmänt kända omständigheter

hittills icke blivit genomförd och kan ej heller vid innevarande

års riksdag bringas till utförande. Det är emellertid tydligt,

att varje år, som eu definitiv lönereglering uppskjutes, medför ökade

ekonomiska svårigheter för personalen, detta alldeles oavsett de nu under

kriget rådande särskilda dyrtidsförhållandena. En undersökning, huruvida

de provisoriska anordningar, som hittills vidtagits i syfte att för statsbanepersonalen

i någon män ersätta eu verklig lönereglering, kunna

ytterligare förbättras, har därför synts mig i hög grad påkallad. Jag

vill härvid genast till bemötande upptaga eu invändning, som kan synas

ligga nära till hands. „ , . .

Med hänsyn till det pågående arbetet inom 1915 års kommission i

syfte att så vitt möjligt åstadkomma gemensamma avlöningsbestämmelser

vid, förutom statens järnvägar, flera detta närstående verk, kunde det måhända

förefalla, som om det vore lämpligast att icke nu vidtaga någon

förändring uti de provisoriska lönetillägg för järnvägspersonalen, vilka

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

beslötos vid 1916 års riksdag och som grundade sig på ett av 1914 års

järnvägskommitté framlagt förslag. Ifrågavarande lönetillägg voro nämligen

tillmätta med tanke på att de dels icke borde verka löregripande

på den slutliga regleringen av löneförhållandena, dels ej heller finge

åstadkomma bristande överensstämmelse med nuvarande avlöningar vid

andra kommunikationsverk. Båda dessa synpunkter måste alltjämt anses

äga sin fulla giltighet.

Då jag icke desto mindre nu finner mig böra föreslå en del anordningar,

som för personalen innebära väsentliga förbättringar i jämförelse

med det senast beviljade lönetillägget, sker det emedan jag förvissat mig

om, att dessa anordningar kunna vidtagas utan att man därför behöver

åsidosätta nyssnämnda synpunkter. Jag stöder mig härvidlag huvudsakligen

på den nyss av mig refererade utredning, som åvägabragts av 1915 års

kommission. Det torde sålunda vara obestridligt, att de nu utgående

tilläggen, liksom de förut beviljade, bestämts huvudsakligen med tanke

på att åstadkomma förbättringar för de tjänstemannagrupper, vilkas avlöningar

närma sig existensminimum. Till följd härav har det vid dessa

avlöningstilläggs beviljande främst gällt att tillgodose de lägsta arvodesklasserna,

till den del sådant kunnat ske med beaktande av tomt antydda

begränsande faktorer, under det att för de arvodesklasser, som återfinnas

något högre upp på avlöningsskalan, tillägget successivt minskats för

att upphöra vid ett arvode överstigande 1,500 kronor. Det av 1915 års

kommission nu utarbetade förslaget till löneförbättringar kan däremot i

högre grad anses äga karaktären av eu provisorisk lönereglering, i det

att detsamma dels omfattar ett betydligt större antal tjänstemän än demj

som stå mer eller mindre nära existensminimum, och dels strävar att,

såvitt möjligt, likställa huvudgrupperna av järnvägspersonalen med personalgrupper

inom närstående verk, vilka erhållit sina avlöningsförmåner

bestämda kort före kristidens inträdande. I dessa avseenden har förslaget

i beaktansvärd omfattning tagit hänsyn till de yrkanden om

skyndsamma åtgärder för åstadkommande av ytterligare löneförbättring}

som med alltjämt växande styrka framförts från personalens sida. Detta

måste jag för min del finna "fullt berättigat.

Vid den granskning, jag underkastat kommissionens förslag, här

jag sålunda iunnit starka skäl tala för att, såsom kommissionen hemställer.

utsträcka lönetillägget till samtliga tjänstemän av lägre grad ävensom

till vissa tjänstemän av högre grad. Mot kommissionens avvägande

av den arvodesgräns, som härvidlag för de senares del måste bestämmas,

har jag ej heller något att erinra, liksom jag även anser mig böra beträda

kommissionens förslag i vad det rör personalens indelning i vissa

huvudgrupper med hänsyn till lönetilläggets storlek.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung}. Maj.is Nåd Proposition Nr IHfi.

1 detta sammanhang ber jag- få omnämna, att vaktmästarna hos

järnvägsstyrelsen med anledning av vad kommissionen föreslagit rörande

deras hänförande till en särskild grupp, för vilken det nu utgående tillfälliga

lönetillägget skulle bibehållas oförändrat, inkommit med eu underdånig

framställning av den 6 mars 1917. I denna framställning påvrka

sökandena, att samma lönetillägg, som enligt kommissionens förslag

skulle tillfalla övrig, närmast med dem likställd personal, även måtte

komma vaktmästarna hos styrelsen till del.

Till stöd härför åberopa sökandena, bland annat, vissa förhållanden

i samband med själva tjänstgöringen, för vilka det emellertid synes

onödigt att redogöra, då dessa förhållanden icke torde kunna bliva .bestämmande

i den nu föreliggande frågan. . Emellertid anföra sökandena

även gent emot kommissionens uppgift att vaktmästarna hos järnvägsstyrelsen

redan nu intaga en gynnsammare ställning i avlöningshänseende

än motsvarande tjänstemän inom de närstående verken, hurusom

detta visserligen är fallet i de lägre åldersklasserna, men att, vad slutavlöningen

beträffar, en vaktmästare hos generalpoststyrelsen, som erhåller

bostad in natura, utfår 25 kronor mer i kontant avlöning an motsvarande

vaktmästare hos järnvägsstyrelsen.

Härvid är dock att märka, att, under det järnvägsstyrelsens vaktmästare

såsom regel erhålla bostad in natura, detta endast undantagsvis

är fallet med motsvarande tjänstemän hos generalpoststyrelsen. I dylika

undantagsfall avdrages för de sistnämnda 300 kronor av den fasta avlöningen,

då däremot en vaktmästare hos järnvägsstyrelsen, som erhåller

bostad in natura, därvid avstår den eljest utgående ersättningen för

bostad och bränsle, vilken i högsta arvodesklassen för honom utgör 480

kronor. Denna skiljaktighet kan visserligen för något enstaka fall medföra

det påpekade försteget i avlöningshänseende för generalpoststyrelsens

vaktmästare. Då emellertid de sistnämnda, såsom angivits, i de allra flesta

fall själva nödgas förhyra sig bostad och härför, synnerligast under nuvarande

förhållanden, säkerligen måste anlita en betydligt större del av

sin avlöning än nyssnämnda 300 kronor, förfaller den praktiska betydelsen

av den av vaktmästarna gjorda jämförelsen, och såsom regel kan

sägas, att även vad slutavlöningen beträffar vaktmästarna hos järnvägsstyrelsen

äro bättre ställda än samma tjänstemän hos generalpoststyrelsen.

Slutligen uttalas även i vaktmästarnas framställning, att sökandena,

vid bifall till kommissionens förslag, för framtiden skulle komma i en

lönegrupp under den nuvarande lägsta, eller den s. k. stationskarlsgruppen,

och sålunda bliva nedflyttade i jämförelse med andra tjänstemän.

Gent emot denna farhåga torde det vara nog att erinra om, hurusom

kommissionens förslag, enligt vad som tydligt framgår av kom
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kunc/l. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 166.

missionens uttalande, icke på något sätt avser att fastställa förhållandet

för framtiden mellan olika tjänstekategorier inom verket, utan att de

särskilda lönetilläggsbelopp, som ifrågasatts ej blott för styrelsens vaktmästare

utan även för kvinnliga tjänstemän, äro betingade av nuvarande

löneskalor inom andra, närstående verk.

Vad vaktmästarna anfört synes mig därför icke böra föranleda till

ändring i kommissionens förslag.

Att kommissionen föreslagit eu stegring av lönetillägget på sådana

orter, som i dyrhetshänseende stå över det stora, antalet landsstationer,

synes mig vara en beaktansvärd förbättring i förhållande till det nuvarande

lönetillägget.

Beträffande själva tilläggsbeloppen, så har av kommissionen genomgående

föreslagits lägre belopp för sådana tjänstemän, vilka tilldelats

bostad in natura, än för dem, vilka uppbära kontant ersättning för bostad

och bränsle. Då det är i denna punkt, som järnvägsstyrelsens förut

omnämnda förslag till ändrade grunder för bestämmande av ersättning

för bostad och bränsle är av ingripande betydelse, föranledes jag att

något närmare yttra mig i anledning av sistnämnda förslag.

Såväl järnvägsstyrelsen som 1915 års kommission utgå från den

genom prisutredningar bestyrkta uppfattningen, att sådan personal, som

av staten tilldelats bostad och bränsle, särskilt å dyrorterna måste anses

bättre ställd än den, som i stället erhåller kontant inkvarteringsersättning

enligt de i avlöningsreglementet fastslagna grunderna. Sagda ersättning

kan nämligen i ett flertal fall icke anses motsvara värdet av

naturaförmånen. För utjämnande i någon mån av denna olikställighet

föreslår kommissionen, såsom nyss nämnts, högre lönetillägg för de

tjänstemän, vilka uppbära kontant hyresersättning än för de övriga.

Järnvägsstyrelsen hyser å sin sida den uppfattningen, att skillnaden bör

utjämnas genom eu ändring av avlöningsreglementets bestämmelser rörande

inkvarteringsersättningen, under det att det tillfälliga lönetillägget

enligt styrelsens förmenande bör vara detsamma för båda huvudgrupperna

av tjänstemän och för samtliga utgå med de högre belopp, som kommissionen

föreslagit för dem, vilka uppbära kontant bostadsersättning.

Till belysande av innebörden utav järnvägsstyrelsens förslag tillåter

jag mig att erinra om de grundläggande bestämmelserna i avlöningsreglementet

rörande ersättning för bostad och bränsle. Sådan ersättning

utgår till tjänstemän såväl i styrelsen som vid distrikten. Till tjänstemän

i styrelsen utgår ersättningen med vissa i avlöningsreglementet för do

olika tjänstemannakategorierna angivna belopp, därvid emellertid, om såväl

minimi- som maximibelopp angivits, ersättningen utgår med 40 procent av

opaginerad Kontrollera mot PDF

tennfil. Maj.ts Null. Proposition Nr U> ti
-

ll

arvodet med deri i avlöningsreglementet bestämda begränsning. För tjänstemän

vid distrikten utgår ersättningen med 20, 25, 30, 35 eller 40 procent

av arvodet allt efter den ort, där vederbörande är placerad, och i enlighet

med de grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas. \ issa

maximibelopp äro dock därvid stadgade. Dessa maximibelopps storlek

är beroende på det antal rum, som vederbörande tjänsteman

enligt fastställda grunder kan erhålla vid tilldelandet av bostad in

natura, och gäller därvid en högre serie av maximibelopp iör orter

där ersättningsprocenten för bostad och bränsle utgör 40 procent,

under det att en lägre serie gäller gemensamt för övriga ortsgrupper.

De lägsta siffrorna i dessa serier, eller maximibeloppen för stationskarlsgruppen

och närmast denna stående tjänstekategorier, utgöra å 40-procentsorter

400 kronor och å övriga orter 350 kronor. Järnvägsstyrelsen

framhåller nu, att alldeles frånsett de av kriget framkallade förhållandena

hyresprisen nått eu sådan höjd, att å de dyraste orterna, särskilt Stockholm,

årskostnaden för ett ruin och kök jämte bränsle kan beräknas till

500 kronor, vilket belopp styrelsen snarare anser för lågt än för högt.

Med utgångspunkt härifrån föreslår järnvägsstyrelsen, att maximibeloppet

400 kronor måtte höjas till 500 kronor, eller sålunda med 25 procent.

En liknande procentuell förhöjning borde därjämte, enligt styrelsens mening,

med lämplig avrundning vidtagas i fråga om samtliga övriga

maximibelopp — således jämväl för tjänstemän i styrelsen. I anslutning

härtill föreslår styrelsen tillika, att den nu gällande högsta

inkvarteringsersättningsprocenten höjes från 40 till 50 procent, därvid,

beträffande tjänstemän vid distrikten, för bibehållande av nu gällande

förhållanden mellan de olika stationsgrupperna dessa synas styrelsen

böra ökas från 5 till 7, så att ersättning för bostad och bränsle

komme att utgå med respektive 20, 25, 30, 35, 40, 45 och 50 procent

av arvodet.

Detta förslag har emellertid 1915 års kommission icke ansett sig

kunna biträda, då detsamma enligt kommissionens förmenande skulle

komma att ytterligare förstora den olikformighet i fråga om hyresersättning

och ersättning för stationering å dyrorter, som föreligger mellan

statens järnvägar och de närstående verken. Vid intet av de senare

utgår, enligt vad kommissionen påpekat, hyresbidrag med högre belopp

än 30 procent av den fasta avlöningen. Ej heller förekommer vid något

av dessa verk en dyrortsindelning, som räknar med ett så stort antal

ortsgrupper som sju, utan är redan den för närvarande vid statens järnvägar

gällande uppdelningen i fem ortsgrupper den i detta avseende

längst gående. Framförallt har kommissionen emellertid hänvisat till det

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majds- Nåd. Proposition Nr 166''.

förhållande t, att de av järnvägsstyrelsen sålunda ifrågasatta förändringarna,

införda järnsides'' med det av kommissionen föreslagna provisoriska

lönetillägget, skulle å de dyrare orterna lör ett flertal tjänstemän

medföra en ytterligare betydlig . aylöningsförhöjning, varigenom i åtskillga

fall avlöningarna för befattningshavare vid statens järnvägar komité att

icke obetydligt skjuta förbi närmast jämnställda befattningshavares vid

andra verk. Därjämte skulle åtgärden innebära avsevärda förhöjningar

för en del befattningshavare inom tjänstegrupper högre än dem, kommissionen

ansett redan nu böra komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring.

Det synes mig obestridligt, att de sålunda av kommissionen framhållna

betänkligheterna mot att på ett så genomgripande sätt som järnvägsstyrelsen

föreslagit nu rubba gällande grunder för hyresersättningens

utgående äro befogade. Sålunda torde det icke få anses lämpligt att

under pågående utredning för åstadkommande av likformiga bestämmelser

för liera verk genomföra en ökad skiljaktighet i fråga om antalet

dy i ortsgrupper vid ett av dessa verk. Härigenom växa givetvis svårigheterna

att å detta område sedermera åstadkomma enhetlighet. Därjämte

får ej förbises, att en ökning av antalet ortsgrupper från fem till sju

troligtvis komme att innebära en uppflyttning i avsevärd omfattning ej

blott av de. stationsorter, vilka nu tillhöra den högsta gruppen, utan

även av åtskilliga orter, tillhörande mellangrupperna eller den billigaste

gruppen. Detta blir nämligen det naturliga resultatet av en fördelning

på sju ortsgrupper i stället för allenast fem av den prislatitud, varmed

man har att räkna. Den höjning av avlöningsnivån, som härigenom föivissa

fall skulle uppkomma, undandrager sig emellertid för närvarande,

då utredning pågår om de olika orternas placering i dyrhetshänseende,

varje säkert bedömande.

I likhet med kommissionen och på av denna framhållna skäl anser

jag det jämväl olämpligt att nu fastställa ersättningen för bostad och

bränsle å vissa orter till så stor procent av det grundläggande arvodet

som 50 eller 45 procent.

Järnvägsstyrelsens förslag synes mig slutligen som helhet betraktat

för vissa tjänstemän medföra så väsentliga förhöjningar i förhållande till

yad kommissionen föreslagit, att det icke heller ur denna synpunkt utan

vidare kan tillstyrkas.

Emellertid torde själva utgångspunkten för styrelsens förslag, eller

den förefintliga olikställigheten mellan de tjänstemän, som tilldelats

bostad in natura, och dem, som icke kunna beredas denna förmån, vara

obestridlig .och påkalla beaktande. Kommissionens förslag är härutinnan,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

såsom kommissionen själv anmärkt, endast i mindre mån utjämnande.

Jag har därför ansett mig böra undersöka, huruvida något kunde åtgöras

för åvägabringande av större likställighet mellan de båda nyssnämnda

huvudgrupperna av tjänstemän, utan att sa genomgripande

ändringar, som av järnvägsstyrelsen ifrågasatts, behövde vidtagas.

Till en början må därvid anföras ett exempel.

Enligt nu gällande bestämmelser uppbär eu stationskarl med högsta

arvode, 1,140 kronor, å dyraste ort en hyresersättning av 400 kronor.

Skillnaden i kontanta avlöningsförmåner mellan den, som erhåller bostad

av staten, och den, som själv nödgas förhyra sådan, utgör sålunda

för närvarande 400 kronor. Härvid har frånsetts från det nu utgående

lönetillägget — inberäknas detta, utgör skillnaden 420 kronor.

Enligt kommissionens oförändrade förslag — vilket innebär, att bestämmelsen

om maximibelopp för hyresersättning för vissa tjänstemän vid

distrikten skulle neutraliseras genom en motsvarande ökning av tillfälliga

lönetillägget — komme en dylik stationskarl att i hyresersättning faktiskt

uppbära oavkortat 40 procent av arvodet eller 456 kronor. Skillnaden

i kontanta avlöningsförmåner mellan de båda fallen komme enligt kommissionens

förslag att utgöra 504 kronor.

Enligt järnvägsstyrelsens förslag komme samma person i hyresersättning

å 50-procentort att uppbära 500 kronor. Skillnaden i kontanta

avlöningsförmåner mellan den, som erhåller bostad av staten,

och den, som själv nödgas förhyra sådan, blir emellertid, till följd av järnvägsstyrelsens

likställande av dessa båda tjänstemannagrupper ifråga om

tillfälligt lönetillägg, enligt järvägsstyrelsens förslag i det anförda exemplet

500 kronor.

För nyssnämnda tjänstemän äro de båda förslagen sålunda ur den

nu behandlade synpunkten praktiskt taget av samma innebörd; och enahanda

blir i de flesta fäll förhållandet, då fråga är om personal, tillhörande

samtliga de lägsta tjänstekategorierna.

Emellertid åsyftar järnvägsstyrelsens förslag att utjämna den anmärkta

skiljaktigheten även beträffande sådana högre tjänstekategorier,

som icke skulle beröras av kommissionens förslag. Den höjning av de

nuvarande maximibeloppen, som av denna anledning föreslås, synes mig

emellertid alltför betydande för att nu böra genomföras. I åtskilliga

fall kan nämligen förslaget härvidlag anses innebära en verklig lönereglering.

Det kan å andra sidan ej förnekas, att den nuvarande olikställigheten

mellan de båda huvudgrupperna av tjänstemän gör sig märkbar

icke blott beträffande innehavarna av mindre bostäder utan kanske

i än högre grad ifråga om dem, för vilka en högre bostadsstorlek för

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 111 käft. (Nr 166.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

normala fall avses. Det kan därför med skäl ifrågasättas, huruvida man

icke genom en försiktigare stegring av inkvarteringsersättningen skulle i

någon mån kunna motverka detta förhållande. Därvid synes det mig som

om ett lämpligt avvägande vore träffat genom en tillfällig höjning med

100 kronor av samtliga för tjänstemän vid distrikten nu bestämda maximibelopp

av ersättning för bostad och bränsle samt motsvarande förbättring

av samma ersättning för tjänstemännen inom styrelsen. Härigenom torde

man på intet sätt riskera att föregripa en slutlig lönereglering liksom ej

heller förhållandet till avlöningarna vid andra verk komme att i någon

avsevärd grad rubbas. Genom en så begränsad höjning bleve måhända

den anmärkta olikställigheten icke till fullo utjämnad, men om man samtidigt,

såsom jag anser riktigt, bibehåller de av kommissionen föreslagna

lägre lönetilläggen för dem, vilka tilldelats bostad in natura, torde härigenom

för de tjänstemän, som bliva delaktiga av detta lönetillägg, utjämningen

få anses någorlunda tillfredsställande. Vad å andra sidan

angår de högre avlönade tjänstekategorier, som icke skulle komma i åtnjutande

av något tillfälligt lönetillägg, synes försiktigheten med hänsyn

till en blivande lönereglering bjuda, att man håller sig inom nu angivna

gränser.

Den nu av mig ifrågasatta tillfälliga höjningen i vissa fall av

bostadsersättningen torde, såsom huvudsakligen avseende en utjämning

i avlöningshänseende mellan sådana tjänstemän, vilka erhålla bostad av

staten, och sådana, som i stället uppbära kontant inkvarteringsersättniug,

få anses äga en annan karaktär än det av 1915 års kommission

föreslagna tillfälliga lönetillägget. Då de missförhållanden, vilka betinga

en höjning av bostadsersättningen, såsom nämnts, föreligga minst

lika utpräglade i fråga om de högre avlönade tjänstemännen som beträffande

de å avlöningsskalan lägre stående, kan det, enligt, min uppfattning,

icke anses oriktigt, att man låter ifrågavarande höjning komma

även dem till del, vilkas arvoden äro av sådan storlek, att de uteslutas

från det egentliga tillfälliga lönetillägget. För att den angivna artskillnaden

mellan de båda formerna av tillfällig förbättring må tydligt

framträda och den ekonomiska innebörden av varje särskild förmån

lättare kunna överskådas, synes det mig ock riktigast, att det tillfälliga

lönetillägget och den provisoriska höjningen av bostadsersättningen

behandlas var för sig och icke, såsom måhända kunde synas naturligast,

sammanslås till ett enda tillägg.

För de lägst avlönade tjänstemannagrupperna innebär det av mig föreslagna

tillägget till bostadsersättningen icke någon verklig förändring i det

av 1915 års kommission framlagda förslaget, enär kommissionen förutsatt,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 166. 35

att den nuvarande begränsningen av inkvarteringsersättningen för dessa

grupper skulle uppvägas av ett förhöjt lönetillägg. Den sammanlagda

förbättring, som sålunda skulle beredas dessa lägsta tjänstemannagrupper,

synes mig emellertid särskilt å de dyraste orterna väl knappt tilltagen.

Sålunda skulle enligt kommissionens förslag slutavlöningen å dyraste

ort för stationskarlsgruppen — inberäknat hyresersättning och dyrortstillägg

— komma att utgöra sammanlagt 1,968 kronor. Enligt järnvägsstyrelsens

förslag skulle motsvarande avlöning å dyraste ortsgrupp

uppgå till 2,012 kronor. För postvaktmästare och postiljoner är slutavlöningen

i Stockholm sammanlagt 2,000 kronor. I fråga om näst

högsta åldersklassen av samma tjänstemannagrupper ställa sig siffrorna

sålunda: enligt kommissionens förslag 1,800 kronor, enligt järnvägsstyrelsens

förslag 1,892 kronor och vid postverket 1,850 kronor.

De belopp, med vilka kommissionens förslag här understiger motsvarande

siffror vid postverket, äro sålunda icke alldeles betydelselösa. Det synes

mig, som om man härvidlag skulle kunna åstadkomma en närmare

överensstämmelse utan att företaga någon ytterligare rubbning vare sig i

avlöningsreglementets bestämmelser rörande inkvarteringsersättning eller

i det av kommissionen föreslagna tillfälliga lönetillägget. Så torde nämligen

kunna ske genom att bestämma en ökning av de nu utgående

egentliga dyrortstilläggen. Enligt § 12 avlöningsreglementet, lista stycket,

utgår dyrortstillägg med 60 kronor om året till tjänstemän av lägre grad,

vilkas arvode icke överstiger 1,500 kronor och som äro placerade i städer

med minst 15,000 innevånare samt, vad Stockholmstrakten angår, å stationer

och bansträckor utom Stockholm till och med Älvsjö, Järva och

Värtan. Genom en höjning av ifrågavarande dyrortstillägg med 40

kronor skulle i dessa fail större likställighet med avlöningarna vid postverket

vinnas. Denna förhöjning skulle väl lika litet som det nuvarande

dyrortstillägget komma samtliga de å orter av högsta dyrhetsklass placerade

tjänstemännen inom angivna arvodesgräns till del, men denna

omständighet torde få anses uppvägd därav, att de flesta bland övriga

hithörande tjänstemän i stället torde komma att uppbära kallortstillägg.

Då förhöjningen vidare i likhet med det nu utgående dyrortstillägget

endast skulle tillkomma de svagast avlönade tjänstemannagrupperna, torde

man icke behöva hysa betänkligheter mot densammas beviljande. Till

följd av de djupgående olikheter, som för närvarande råda mellan de

olika verken ifråga om dyrortstilläggens konstruktion och innebörd, synes

mig en sådan mindre betydande provisorisk förhöjning, som jag nu

ifrågasätter, icke heller kunna verka försvårande vid ett försök att samarbeta

dessa skiljaktiga bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3(5 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 166.

Med hänsyn till det trängande behovet synes det mig önskvärt, att

det nu ifrågasatta tillfälliga lönetillägget ävensom den av mig till utfyllnad

i vissa fall av samma lönetillägg ifrågasatta provisoriska förhöjningen

av inkvarteringsersättningen och dyrortstillägget måtte komma

personalen till godo räknat från och med den 1 januari 1917.

Slutligen ber jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet,

få meddela, att de ökade kostnader, som föranledas av ett genomförande

av det nu föreliggande förslaget^ torde, utan minskning av statens järnvägars

beräknade nettobehållning, kunna täckas genom de taxeförhöjningar,

som under senaste tiden vidtagits.

Såsom bilagor till detta protokoll torde få fogas dels en tablå, utvisande

beloppen inom samtliga ortsgrupper av det utav mig föreslagna

tillfälliga lönetillägget (bil. I), dels ock två sammanställningar, utvisande

sammanlagd avlöning för stationskarlar m. fl. samt stationsskrivare m. fl.

enligt nu gällande bestämmelser och enligt de särskilda förslagen ävensom

avlöningarna för vissa motsvariga tjänstemän vid postverket (bil.

II och III).

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl.

Maj: t måtte i nådig proposition föreslå riksdagen

l:o) att, med ändring av riksdagens beslut angående tillfälligt lönetillägg

åt viss personal av lägre grad vid statens järnvägar, i vad detsamma

avser dylikt lönetillägg för år 1917, antaga följande bestämmelser i ämnet:

Till nedan angivna ordinarie tjänstemän vid statens järnvägar med

i efterföljande tabell upptagna arvoden må under vartdera av åren 1917

och 1918 av statens järnvägars trafikmedel utgå tillfälligt lönetillägg

enligt nedanstående grunder:''

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr IfiC.

37

Arvode.

Tillfälligt lönetillägg till tjänsteman, placerad å ort, där ersätt-j

ningen för bostad och bränsle utgår med 20 % av arvodet.

Tillfälligt löne- tillägg till

Grupp I

Grupp 11

Grupp III

Grupp IV

Grupp V

Manlig tjänsteman av

lägre grad — med

undantag av grupp 5

— vilken åtnjuter

Kvinnlig

tjänsteman

av lägre

grad

Manlig tjänsteman av

högre grad, vilken

åtnjuter

Kvinnlig

tjänsteman

av högre

grad

Vaktmästare hos

järnvägsstyrelsen,

vilken åtnjuter

bostad och

bränsle in

natura

ersättning

för bostad

och bränsle

(uppbär er- sättning för

bostad och

bränsle)

bostad och

bränsle in

natura

ersättning

för bostad

och bränsle

(uppbär er- sättning för

bostad och

bränsle)

bostad och

bränsle in

natura

ersättning

för bostad

och bränsle

720 ...............

_

190

_

—

—

—

—

780 ...............

—

190

—

—

—

—

—

—

840..............

160

190

190

—

—

—

160

180

900 ...............

185

220

220

—

—

—

—

—

960 ...............

200

240

240

—

—

—

160

180

1,020 ...............

220

260

220

—

—

—

—

—

1.080 ...............

—

260

—

—

—

200

120

140

1,140..............

220

260

190

—

—

—

—

—

1,200 ...............

185

220

—

—

-

200

90

no

1,260 ...............

140

165

—

—

—

—

—

—

1,380 ...............

120

140

—

—

* —

—

—

—

1,500 ..............

105

120

—

170

200

150

—

—

1,800 ...............

105

120

—

170

200

100

—

—

2,100...............

105

120

—

170

200

50

— .

■ —

2,400 ..............

105

120

—

200

240

—

—

—

2,700 ...............

105

120

—

200

240

—

—

—

3,000 ...............

105

120

—

200

240

—

—

—

3,300 ...............

—

—

—

150*)

180,*)

—

-

—

*) Tjänsteman i järnvägsstyrelsen, för vilken begynnelsearvodet enligt avlöningsreglementet är bestämt

till 3,300 kronor, är dock undantagen från åtnjutande av tillfälligt lönetillägg.

För tjänsteman — med undantag av vaktmästare hos järnvägsstyrelsen

— placerad å ort, där ersättningen för bostad och bränsle bestämts

till respektive 25, 30, 35 eller 40 procent av arvodet, utgår tillfälligt

lönetillägg, vare sig tjänstemannen tilldelats fri bostad med bränsle

eller uppbär kontant ersättning därför, med respektive 5, 10, 15 och 20

procent högre belopp än som enligt ovanstående tabell skulle hava till
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

kommit tjänstemannen, därest han varit placerad å ort, där ersättning

för bostad och bränsle utgår med 20 procent av arvodet. Uppkommande

brutet krontal avrundas därvid uppåt.

2:o) att medgiva, att i de fall, då den enligt §§ 2 och 9 i förnyade

avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar bestämda ersättningen

för bostad och bränsle till följd av i samma reglemente

stadgad begränsning utgår, vad styrelsens tjänstemän beträffar med

lägre belopp än 40 procent av arvodet och vad tjänstemän vid distrikten

angår med lägre belopp än de för respektive ortsgrupper bestämda

procenttalen 20, 25, 30, 35 eller 40 procent av arvodet, må för åren

1917 och 1918 utgå ett tillfälligt tillägg till samma ersättning med

för eldare, portvakt vid verkstad, maskin- och pannskötare, vagnskötare

samt tjänsteman av lägre grad än dessa med undantag av

vaktmästare ett belopp, motsvarande skillnaden mellan den sålunda begränsade

ersättningen, å ena sidan, och, å andra sidan, samma ersättning,

beräknad till fullt det procenttal av vederbörandes arvode, som

finnes bestämt för den ort, där tjänstemannen är stationerad; samt

för annan tjänsteman med 100 kronor, varvid för dylik tjänsteman

dock skall iakttagas, att det sammanlagda beloppet av den enligt avlöningsreglementet

utgående ersättningen för bostad och bränsle samt

nu ifrågavarande tillägg till samma ersättning icke må, allt efter den

ort, där vederbörande är placerad, överskrida stadgat procenttal av

arvodet;

3:o) samt att medgiva, att till tjänsteman, som enligt § 12 i gällande

avlöningsreglemente för tjänstemän vid statens järnvägar uppbär dyrortstillägg,

må under vartdera av åren 1917 och 1918 utgå en tillfällig förhöjning

av dyrortstillägget med 40 kronor.

Till denna departementschefens av statsrådets

övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans

Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle till riksdagen

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

39

Bilaga I.

Tablå

utvisande beloppen inom samtliga ortsgrupper av föreslaget tillfälligt lönetillägg.

Föreslaget tillfälligt lönetillägg

för tjänsteman, som tilldelats

Grupp av tjänstemän enligt

kommissionens förslag.

Arvode.

bostad in natura & ort, där ersätt- ningen för bostad och bränslo

utgör i procent av arvodot

ersättning för bostad och bränsle

å ort, där denna ersättning

utgör i procent av arvodet

20 %

25 %

30 %

35 %

40 %

20 %

25 %

30 %

35 %

40 %

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

720

_

_

_

_

—

190

200

209

219

228

780

—

—

—

—

—

190

200

209

219

228

840

160

168

176

184

192

190

200

209

219

228

900

185

195

204

213

222

220

231

242

253

264

960

200

210

220

230

240

240

252

264

276

288

1,020

220

231

242

253

264

260

273

286

299

312

I. Manliga tjänstemän av lägre

1,080

220

231

242

253

264

260

273

286

299

312

grad med undantag av

1,140

220

231

242

253

264

260

273

286

299

312

1,200

185

195

204

213

222

220

231

242

253

264

grupp \ .....................

1,260

140

147

154

161

168

165

174

182

190

198

1,380

120

126

132

138

144

140

147

154

161

168

1,500

105

in

116

121

126

120

126

132

138

144

1,800

105

in

116

121

126

120

126

132

138

144

2,100

105

in

116

121

126

120

126

132

138

144

2,400

105

in

116

121

126

120

126

132

138

144

2,700

105

in

116

121

126

120

126

132

138

144

3,000

105

in

116

121

126

120

126

132

138

144

840

—

—

—

—

—

190

200

209

219

228

II. Kvinnliga tjänstemän av

900

—

—

—

—

—

220

231

242

253

264

lägre grad ....................

960

—

—

—

—

—

240

252

264

276

288

1,020

—

—

—

—

—

220

231

242

253

264

1,140

—

—

—

—

—

190

200

1 209

219

228

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition .Nr 166.

Grupp av tjänstemän enligt

kommissionens förslag.

Arvode.

Föreslaget tillfälligt lönetillägg för tjänsteman, som

tilldelats

bostad in natura å ort, där ersätt- ningen för bostad och bränsle

utgör i procent av arvodet

ersättning för bostad och bränsle

å ort, där denna ersättning

utgör i procent av arvodet *

20 %

25 %

30 %

35 %

40 %

20 %

25 %

30 %

35 %

40 %

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1,500

170

179

187

196

204

200

210

220

230

240

1,800

170

179

187

196

204

200

210

220

230

240

III. Manliga tjänstemän av

2,100

170

179

187

196

204

200

210

220

230

240

högre grad .................

2,400

200

210

220

230

240

240

252

264

276

288

2,700

200

210

220

230

240

240

252

264

276

288

3,000

200

210

220

230

240

240

252

264

276

288

*

>) 3,300

150

158

165

173

180

180

189

198

207

216

1,080

—

—

—

_

_

200

210

220

230

240

IV. Kvinnliga tjänstemän av

1,200

—

—

—

_

_

200

210

220

230

240

högre grad ...................

1,500

—

—

—

—

—

150

158

165

173

180

1,800

—

—

—

—

—

100

105

no

115

120

2,100

—

—

—

—

—

50

53

55

58

60

Y. Vaktmästare hos järnvägs-

840

—

—

—

—

160

—

—

—

—

180

styrelsen ......................

960

—

—

—

—

160

—

—

—

—

180

1,080

—

—

—

—

120

—

—

—-

—

140

1,200

—

—

—

—

90

-

—

—

—

no

*) Tjänstemän i järnvägsstyrelsen, vilkas begynnelsearvode enligt avlöningsreglemcntet är 3,300 kronor, erhålla dock

icke något tillfälligt lönetillägg.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 16(i.

41

Bilaga II.

Stat

i o n s k a r

1 a r

m. (1

Samma

nlagd avi

ö n i n g *)

Post-

Ålder

Orts-

Arvo-

des-

grupp.

inberäknat

tillf, lönetillägg

av Sr 1916

enligt 1915 års

kommissions

förslag

enligtjärnvägs-

styrelsens

förslag

enligt departe- mentschefens

förslag

vakt- mästare

och pos-

i

tjänsten.

grupp.

med

bostad

ocli

bränsle

in

natura.

med

ersätt-

ning

för

bostad

och

bränsle.

med

bostad

och

bränsle

in

natura.

med

ersätt-

ning

för

bostad

och

bränsle.

med

bostad

och

bränsle

in

natura.

med

ersätt-

ning

för

bostad

och

bränsle.

med

bostad

och

bränsle

in

natura.

med

ersätt-

ning

för

bostad

och

bränsle.

tiljonor.

Samman- lagd av- löning.

lia—3;e året

Billigaste ....

840

1,000

1,188

1,000

1,198

1,030

1,198

1,000

1,198

1,200

Dyraste......

840

1,060

1,416

1,092

1,464

1,128

1,548

1,132

1,504

1,450

4:e—6:e året

Billigaste ....

900

1,060

1,260

1,085

1,300

1,120

1,300

1,085

1,300

1,300

Dyraste ......

900

1,120

1,500

1,182

1,584

1,224

1,674

1,222

1,624

il,550

\ 1,600

7:e—9:e året

Billigaste ....

960

1,120

1,332

1,160

1,392

1,200

1,392

1,160

1,392

1,400

Dyraste .....

960

1,180

1,584

1,260

1,692

1,308

1,788

1,300

1,732

1,700

10:e—12:e året

Billigaste...

1,020

1,180

1,404

1,240

1,484

1,280

1,484

1,240

1,484

1,500

Dyraste.......

1,020

1,240

1,660

1,344

1,800

1,392

1,892

1,384

1,840

11,800

\1,850

13:e och följ.

Billigaste ....

1,140

1,260

1,508

1,360

1,628

1,400

1,628

1,360

1,628

1,650

Dyraste ......

1,140

1,320

1,740

1,464

1,968

1,512

2,012

1,504

2,008

2,000

*) Arvode, ersättning för bostad och bränsle i förekommande fall, dyrortstillägg, tillfälligt lönetillägg

samt tillfällig förhöjning aT dyrortstillägg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 141 käft. (.Nr 166.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

Bilaga III

Ålder i

tjänsten.

Ortsgrupp.

Stat

i o n 8

skr

i v a r

e m.

fl.

Manlig

post-

expedi-

tör.

Sam-

man-

lagd

av-

löning.

Arvo-

des-

grupp.

Sammanlag

d a v 1 ö n i n g*)

nu utgående

enligt 1915

års kommis- sions förslag

enligt järn- vägsstyrelsens

förslag

enligt departe- mentschefens

förslag

med

bostad

och

bränsle

in

natura.

med er- sätt- ning för

bostad

och

bränsle.

med

bostad

och

bränsle

in

natura.

med

ersätt- ning för

bostad

och

bränsle.

med

bostad

och

bränsle

in

natura.

med

ersätt- ning för

bostad

och

bränsle.

med

bostad

och

bränsle

in

natura.

med

ersätt- ning föi- bostad

och

bränsle.

l:a—2:a året...

Billigaste ...

1,500

1,500

1,800

1,670

2,000

1,700

2,000

1,670

2,000

2,000

Dyraste......

1,500

1,500

2,100

1,704

2,340

1,740

2,490

1,704

2,340

2,300

3:e året........

Billigaste ...

1,500

1,500

1,800

1,670

2,000

1,700

2,000

1,670

2,000

2,200

Dyraste......

1,500

1,500

2,100

1,704

2,340

1,740

2,490

1,704

2,340

2,530

4:e året.........

Billigaste ...

1,800

1,800

2,160

1,970

2,360

2,000

2,360

1,970

2,360

2,200

Dyraste......

1,800

1,800

2,520

2,004

2,760

2,040

2,940

2,004

2,760

2,530

5:e—6:e året..

Billigaste ...

1,800

1,800

2,160

1,970

2,360

2,000

2,360

1,970

2,360

2,400

Dyraste......

1,800

1,800

2,520

2,004

2,760

2,040

2,940

2,004

2,760

2,760

7:e—8:e året...

Billigaste ...

2,100

2,100

2,520

2,270

2,720

2.300

2,720

2,270

2,720

2,600

Dyraste......

2,100

2,100

2,940

2,304

3,180

2,340

3,390

2,304

3,180

2,990

9:e året.........

Billigaste ...

2,100

2,100

2,520

2,270

2,720

2,300

2,720

2,270

2,720

2,900

Dyraste......

2,100

2,100

2,940

2,304

3,180

2,340

3,390

2,304

3,180

3,335

10:e året ......

Billigaste ...

2,400

2,400

2,880

2,600

3,120

2,640

3,120

2,600

3,120

2,900

Dyraste......

2,400

2,400

3,250

2,640

3,538

2,688

3,738

2,640

3,638

3,335

ll:e året ......

Billigaste ...

2,400

2,400

2.880

2,600

3,120

2,640

3,120

2,600

3,120

2,900

Dyraste......

2,400

2.400

3,250

2,640

3,538

2,688

3,738

2,640

3,638

3,335

12:e året ......

Billigaste ...

2,400

2,400

2,880

2,600

3,120

2,640

3,120

2,600

3,120

3,200

Dyraste......

2,400

2,400

3,250

2.640

3,538

2,688

3,738

2,640

3,638

3,650

13:e—14:e året

Billigaste ...

2,700

2,700

3,240

2,900

3,480

2,940

3,480

2,900

3,480

3.200

Dyraste......

2,700

2,700

3,550

2,940

3,838

2,988

4.038

2,940

3 938

3.650

15:e—17:e året

Billigaste ...

2,700

2,700

3,240

2,900

3,480

2,940!

3,480

2,900

3,480

3,500

Dyraste......

2,700

2,700

3,550

2,940

3,838

2,988

4,038!

2,940

3,938

3,950

18:e och följ....

Billigaste ...

2,700

2,700

3,240

2,900

3,480

2,940

3,480

2,900

3,480

3,800

Dyraste.....

2,700

2,700

3,550

2,940

3,838

2,988

4,038

2,940

3.938

4,250

*) Arvode, ersättning för bostad och bränsle i förekommande fall samt tillfälligt lönetillägg.

Stockholm, K. L. Beckmans Tioktr., 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1917:145 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfälligt lönetillägg åt viss personal vid statens järnvägar ävensom en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten