Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det brittiska beskickning shuset i Stockholm

1917-03-27 · 8 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:168, Angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det brittiska beskickning shuset i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 168.

1

Nr 168.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag

till bestridande av vissa utskylder för det brittiska beskickning

shuset i Stockholm; given Stockholms slott den

27 mars 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av i statsrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att för bestridande, enligt angivna grunder, av den bevillning

för år 1918 och viss del av de kommunalutskylder för år 1917, som komma

att påföras det brittiska beskickningshuset i Stockholm, på extra stat under

sjunde huvudtiteln för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

Kungl. Magt förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagms protokoll 1917. 1 samt. 142 höft. (Nr 168.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 168.

Utdrag av protokoll över utrikesdeparlementsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den

9 juni 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wall en be eg,

Statsråden von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

W ESTMAN,

Broström.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
»Härvarande

brittiske minister har i en till mig den 25 augusti

1915 avlåten skrivelse meddelat, att han från vederbörande skattemyndighet

mottagit en debetsedel å kronor 508: 19, utgörande den på det nya

brittiska beskickningshuset i Stockholm uttaxerade kommunalskatten för

år 1914. Då ingen annan utländsk beskickning än den brittiska besutte

eget beskickningshus härstädes, och något precedensfall beträffande betalningen

från en främmande beskicknings sida av skatter av nu ifrågavarande

slag således icke syntes förefinnas, hade bemälde minister hänskjutit frågan

till brittiska regeringen och därefter till utrikesdepartementet överlämnat

en av det brittiska finansdepartementet avgiven promemoria i ärendet, av

vilken framgår, att såsom en tillfredsställande lösning av denna skattefråga

föresloges, att svenska regeringen ville förbinda sig att i första hand ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts nåd. proposition nr 168. •>

betala totalbeloppet av de skatter, som i förevarande avseende tillkomme

Stockholms kommun, och därefter hos brittiska ministern uttaga den del

därav, som proportionellt motsvarar den del av det beskickningshuset i

London påvilande avgiftsbelopp, vilket av svenska beskickningen i London

erlägges för därstädes åtnjutna kommunala förmåner.

Brittiske ministern har sedermera i skrivelse den 23 februari innevarande

år till utrikesdepartementet förmält, att han jämväl fått sig tillställd

en debetsedel å kommunalskatt för beskickningshuset för år 1915,

lydande å 956 kronor.

Sedan denna fråga blivit till statsrådet och chefen för finansdepartementet

remitterad, har bemälde departementschef i skrivelse den 3 sistlidne

mars erinrat, att i skrivelse den 30 april 1913 till ministern för

utrikes ärendena dåvarande chefen för finansdepartementet, i anledning av

från tyska utrikesministeriet framställd förfrågan, huruvida en för tyska

beskickningen i Stockholm eventuellt inköpt fastighet komme att vara fri

från skatt, upplyst, att enligt gällande beskattningslagar för utländska

beskickningshus här i Stockholm skulle erläggas enahanda fastighetsbevillning

och därå löpande kommunalskatt som för fastigheter i enskild ägo,

samt meddelat, att någon åtgärd från hans sida icke syntes honom lämpligen

böra vidtagas i det i ovan omförmälda promemoria antydda syfte.

De kommunala skatter (parochial rates), som påföras det svenska

beskickningshuset i London, hava under de två senaste skatteperioderna,

1 oktober 1913—30 september 1915, utgjort för 1913—1914 kronor

3,492: 02 och för 1914—1915 kronor 3,382: 45, i medeltal kronor 3,437:24.

Av detta belopp, vilket i första hand inbetalts till vederbörande skattemyndighet

av det brittiska finansdepartementet, har bemälda departement

definitivt bestritt kronor 2,122: 15 eller omkring 62 % och av svenska

beskickningen i London uttagit kronor 1,315:08 eller omkring 38 %.

Enligt det från England framställda förslaget skulle de brittiska beskickningen

påförda kommunalutskylder för 1914 och 1915, respektive kronor

508: 19 och kronor 956: —, tillhopa kronor 1,464: 19, i första hand betalas

av svenska regeringen, som därefter skulle själv vidkännas omkring 62 %

av beloppet eller 908 kronor och av brittiska legationen uttaga 38 % eller

556 kronor.

Då de engelska kommunalutskylderna för vårt beskickningshus i

London, därav den större delen påvilar den engelska statskassan, äro betydligt

högre än de kommunalutskylder, som i Stockholm påföras det

brittiska beskickningshuset, synes mig en anordning i det av brittiska

regeringen föreslagna syftet i fråga om dessa senare utskylder böra vinna

godkännande från svensk sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 168.

Brittiske ministern har sedermera än vidare anmält, att för brittiska

beskickningen blivit utfärdade debetsedlar å bevillning av beskickningsfastigheten

till belopp av kronor 7: 97 för år 1914 och kronor 15 för år

1915. Då någon skatt till brittiska staten icke erlägges för vårt beskickningshus

i London torde, med tillämpning av reciprocitetsprincipen, ifrågavarande

fastighetsbevillning böra till hela sitt belopp gäldas av svenska

statsmedel.

Några medel för betalande av utskylder för en främmande makts

beskickningshus i Stockholm finnas emellertid icke tillgängliga; och torde

därför framställning böra göras hos riksdagen för ändamålet. Närmast

skulle ju frågan gälla utskylder för brittiska beskickningshuset härstädes,

men då liknande fall kunna uppstå, i händelse för andra utländska beskickningar

härstädes hus i framtiden komma att inköpas, torde framställningen

till riksdagen böra omfatta alla utländska beskickningshus i Stockholm

påvilande skatter, angående vilka Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt att, med iakttagande av reciprocitetsprincipen, träffa överenskommelser

med vederbörande utländska re^erinsrar.

Då någon proposition i ämnet till följd av den långt framskridna

tiden icke kan ifrågakomma att avlåtas till den nu församlade riksdagen,

torde, i avvaktan på ett blivande riksdagsbeslut, av utrikesdepartementet

böra bestridas den det brittiska beskickningshuset påförda bevillning samt

av de nämnda beskickningshus påförda kommunalutskylder så stor andel,

som av brittiska regeringen betalts av den det svenska beskickningshuset

i London under nästförfiutna skatteperiod påförda kommunalskatt; och

torde den bevillning och de kommunalutskylder för det brittiska beskickningshuset,

som av utrikesdepartementet sålunda skulle gäldas, lämpligen

utgå av tredje huvudtitelns besparingar.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. j\laj:t behagade, i avvaktan på riksdagens beslut

i ärendet, bemyndiga utrikesdepartementet att av tredje huvudtitelns besparingar

erlägga dels den brittiska beskickningen i Stockholm för dess

härvarande hus påförda bevillning, dels ock av de beskickningen påförda

kommunalutskylder så stor del, som svarar mot den del av den svenska

beskickningshuset i London påförda kommunalskatt för nästföregående

skatteperiod, som av brittiska regeringen definitivt erlagts;

Och får jag tillika hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte besluta,

att ärendet skall, för vad angår avlåtande av nådig proposition till

riksdagen, överlämnas till chefens för finansdepartementet vidare handläggning.

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 168.

Till vad herr ministern under förestående tio

punkter hemställt, däruti övriga närvarande statsrådsledamöter

i underdånighet förenade sig, behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder lämna bifall.

Ur protokollet:

Axel Stridbeck.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 168..

Utdrag av protokollet över jinansärenden, hållet inför Hans May.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 mars

1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning med hans excellens herr ministern för

utrikes ärendena anmälde departementschefen, statsrådet Vennersten, ett

jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1916 från utrikesdepartementet

till finansdepartementet för vidare handläggning överlämnat ärende angående

bestridandet av det brittiska beskickningshuset i Stockholm påförda

kommunalutskylder m. m.

Efter att hava redogjort för innehållet i det finansdepartementet

tillställda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för

den 9 juni 1916, som innehåller Kungl. Maj:ts berörda beslut, anförde

departementschefen följande:

»Såsom av det upplästa protokollsutdraget framgår, hava av de kommunala

skatter, vilka för de två skatteperioderna 1 oktober 1913—30 september

1915 påförts det svenska beskickningshuset i London, det brittiska

finansdepartementet definitivt bestritt omkring 62 procent. Någon skatt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 1S8.

7

till brittiska staten för nyssnämnda beskickningshus, motsvarande den hos

oss utgående fastigketsbevillningen, erlägges icke.

Det synes mig uppenbart, att reciprocitetsprincipen i förevarande

fall bör vinna tillämpning och alltså den engelska staten för sitt beskickningshus

i Stockholm beredas motsvarande fördelar i beskattningsavseende,

som tillkomma svenska staten för dess beskickningshus i London. Skulle

framdeles någon annan stat än den engelska förskaffa sig eget beskickningshus

i vår huvudstad, synes även i sådant fall, under förutsättning av

reciprocitet, enahanda anordningar böra vidtagas.

För ernående av ifrågavarande syftemål torde någon lagändring icke

böra ifrågakomma, utan lärer det vara lämpligast att begagna samma tillvägagångssätt,

som kommit till användning beträffande kommunalskatterna för

vårt beskickningshus i London. Med tillämpning därav skulle av svenska statsmedel

för vederbörande utländska makts beskickningshus i Stockholm inbetalas

därå belöpande bevillning och kommunalutskylder till uppbördsmyndigheten

och därefter av den utländska beskickningen av kommunalutskylderna

uttagas ett belopp, som procentuellt motsvarade vad svenska staten

för samma eller närmast jämförliga skatteperiod finge erlägga i kommunalskatter

för sitt beskickningshus hos den utländska makten. Bevillningen

och återstoden av kommunalutskvlderna skulle definitivt bestridas av svenska

staten.

Då några medel härför icke nu finnas anslagna, torde framställning

till riksdagen om beviljande av anslag till ändamålet i fråga böra göras.

Vidkommande storleken av det för år 1918 erforderliga beloppet

får jag till en början erinra, att den bevillning och de kommunalutskylder,

som förfallit eller förfalla till betalning före 1918 års ingång, torde,

i den mån så ej redan skett, jämlikt Eders Kungl. Maj:ts den 9 juni 1916

lämnade nådiga bemyndigande, komma att av utrikesdepartementet erläggas

med medel ur tredje huvudtitelns besparingar. Anslaget bör således

omfatta bevillningen för år 1918 samt den efter förut angiven grund på

svenska staten fallande andelen av kommunalutskylderna för år 1917,

vilka skatter skola erläggas under år 1918. Kommunalutskylderna för år

1916, vilka nyligen inbetalats av utrikesdepartementet, hava, enligt mig

lämnad uppgift, uppgått till 1,270 kronor 50 öre. Då det ej är uteslutet,

att kommunalutskylderna för år 1917 kunna komma att utvisa en ökning,

torde, under förutsättning att den svenska statens andel av dessa utskylder

beräknas till i avrundat tal 65 procent av hela beloppet, anslaget

böra upptagas till ett belopp av 1,000 kronor, vilket synes tillräckligt

att därmed bestrida även den obetydliga bevillning, som enligt vad förut

är sagt skulle i sin helhet erläggas av svenska staten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 168.

Ehuru medel för ändamålet icke beräknats i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag, torde dock tillgång till dylika medel kunna

å budgeten beredas.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att

för bestridande enligt här ovan angivna grunder

av den bevillning för år 1918 och viss del av de kommunalutskylder

för år 1917, som komma att påföras

det brittiska beskickningshuset i Stockholm, på extra

stat under sjunde huvudtiteln för år 1918 anvisa^ett

förslagsanslag av 1,000 kronor.»

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

förordna, att proposition i ämnet skulle till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bilagan litt. vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Georg Sjöcrona.

Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

171455

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1917:97 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det brittiska beskickning shuset i Stockholm. a1 i texten