Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen m. m

1917-04-04 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:172, Angående anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

1

Nr 172.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen

m. m.; given Stockholms slott den 4 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

till anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen

m. m. bevilja ett anslag av 542,000 kronor samt därav på extra stat för

år 1918 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att av sistnämnda belopp disponera erforderlig del redan under innevarande

år.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hans Ericson.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 146 käft. (Nr'' 172.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mafts Nåd. proposition Nr 172.

Framställning

av marinförvaltningen

den

8 oktober

1915.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Hans Ericson, anförde härefter:

I statsverkspropositionen till 1916 års riksdag föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att till uppförande av en byggnad för beklädnadsverkstäder

och beklädnadsförråd vid flottans station i Karlskrona — i vilken

byggnad jämväl skulle inrymmas lokaler för stationsintendenturen och

beklädnadsintendeDten vid stationen — bevilja ett anslag av 300,800

kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av

100,270 kronor.

Detta förslag grundade sig på en av marinförvaltningen i skrivelse

den 8 oktober 1915 gjord framställning, däri ämbetsverket hemställt om

anvisande av anslag icke blott för nyssnämnda byggnad, utan även för

en byggnad för tvätt- och badinrättning vid stationen och i samband

därmed stående anordningar i sjömanskårens kokhus-och matsalsbyggnad,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 172.

dit stationens tvätt- och badinrättning nu vore förlagd. Sammanlagda

kostnaden för dessa byggnader m. m. hade av marinförvaltningen beräknats

till 669,640 kronor.

Beträffande den ifrågasatta nybyggnaden för beklädnadsverkstäder

och beklädnadsförråd anförde marin förvaltningen, att det enligt ämbetsverkets

uppfattning ur två särskilda synpunkter vore viktigt att erhålla nya

beklädnadsverkstäder, omfattande arbetsrum för skrädderi och skomakeri,

nämligen dels emedan de nuvarande verkstäderna, vilka vore inrymda i den

s. k. modellsalsbyggnaden å varvet, vore av s''å otillfredsställande hygienisk

beskaffenhet, att arbetarna lede men av att därstädes utföra arbetet, och

dels enär det med stöd av den erfarenhet, som vunnits såväl under

fredstjänstgöring som särskilt under mobiliseringen, visat sig nödvändigt,

att beklädnadsverkstäderna erhölle större kapacitet. Den arbetsprodukt,

som i de nuvarande verkstäderna kunde erhållas, motsvarade icke de krav,

vilka, även då fångvården i största utsträckning anlitades för tillverkning

av kläder och skodon, måste fyllas av beklädnadsverkstäderna.

Vidare hade erfarenheten under mobiliseringstiden till fullo ådagalagt

faran ur militär synpunkt av att icke hava ett tillräckligt reservförråd

av beklädnadspersedlar och materialier. Åven ur ekonomisk

synpunkt hade denna brist visat betänkliga följder. En nödvändig förutsättning

för åstadkommande av ett dylikt förråd vore, att tillgång

funnes å tillräckliga förrådslokaler av lämplig beskaffenhet. I detta avseende

motsvarade de nu disponibla lokalerna i samma hus som beklädnadsverkstäderna

icke behovet, och utvidgningsmöjlighet saknades.

Vid föredragning den 14 januari 1916 av marinförvaltningens berörda

framställning om anslag till särskilda byggnader vid Karlskrona

station dels för beklädnadsverkstäder och beklädnadsförråd och dels för

tvätt- och badinrättning uttalade dåvarande departementschefen bland

annat, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för samma dag, bilagt nämnda års statsverksproposition, att,

ehuru han fann samtliga de ändamål, som genom ifrågavarande byggnadsförslag

skulle tillgodoses, särdeles beaktansvärda, ansåg han sig

dock med hänsyn till den betydande statsutgift, som av förslagets

genomförande betingades, icke kunna förorda, att, medel då begärdes

till utförande av förslaget i hela dess omfattning. Däremot tvekade

departementschefen icke att tillstyrka, att en del av förslaget redan

då måtte komma till utförande, i vilket avseende han på närmare

angivna skäl ansåg sig böra giva avgjort företräde åt byggnaden

för verkstäder och förråd. För denna byggnad uppgjort kostnadsförslag

upptoge ett belopp av 270,800 kronor, vartill borde läggas

Departementschefens

yttrande den

14 januari

1916.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

Kung!. Maj:ts

förslag till

1916 års riksdag.

Riksdagens

skrivelse den

14 juni 1916.

ett belopp av 30,000 kronor för maskinella anordningar i de nya verkstäderna.

Det anslag, som borde hos 1916 års riksdag äskas, uppginge

sålunda till 300,800 kronor; och Byntes detta anslag enligt departementschefens

mening böra fördelas på tre år.

I anslutning till departementschefens sålunda i ärendet uttalade

uppfattning avgav Kungl. Maj it förutnämnda förslag till 1916 års riksdag

om beviljande av anslag till uppförande av en byggnad för beklädnadsverkstäder

och beklädnadsförråd vid Karlskrona station.

I skrivelse den 14 juni 1916 angående regleringen av utgifterna under

riksstatens femte huvudtitel har riksdagen i denna fråga anfört följande.

Att de nuvarande skrädderi- och skomakeriverkstäderna vid Karlskrona

station såväl ur hygienisk synpunkt som i andra hänseenden

måste betecknas såsom otillfredsställande funne riksdagen framgå av

den i ärendet lämnade utredningen; och vore riksdagen övertygad

därom, att en nybyggnad för ifrågavarande verkstäder med tillhörande

förråd vore av behovet påkallad.

Vid uppgörande av förslag till sådan nyanläggning syntes utgångspunkten

böra vara den kapacitet, som verkstäderna borde besitta; härutinnan

lämnade emellertid statsrådsprotokollet icke närmare upplysning.

. För frågans bedömande syntes därför utredning i nämnda hänseende

erforderlig. Emellertid hade vid ärendets behandling inom riksdagen

fråga uppstått, huruvida det icke kunde ur ekonomisk synpunkt

vara fördelaktigt att för framställande av beklädnad åt marinens manskap

inrätta en centralverkstad med erforderliga moderna arbetsmaskiner

och sådan tillverkningskapacitet, att marinens behov, åtminstone

under normala förhållanden, kunde därifrån tillgodoses. Aven om en

dylik verkstad komme till stånd, erfordrades tydligen å de övriga platser,

där marinens manskap till större antal vore förlagt, smärre verkstäder

för utförande av passning, omsyn, rengöring och reparationer

m. m. av beklädnaden.

Utan att i detta sammanhang uttala sig om den lämpliga platsen

för en centralverkstad ansåge riksdagen likväl, att utredning i förenämnda

avseende borde förebringas, innan ärendet av riksdagen avgjordes.

Då Kungl. Maj:t i sitt förslag förutsatt en byggnadstid av

tre år, men det icke torde vara uteslutet, att en ny verkstadsanläggning

kunde uppföras under loppet av två år, skulle färdigställandet av

beklädnadsverkstaden icke behöva genom den ifrågavarande utredningen

fördröjas över den tidpunkt, som av Kungl. Maj:t beräknats, därest

förslag i ärendet förelädes 1917 års riksdag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

5

På, grund av det anförda har riksdagen icke ansett sig kunna biträda

det av Ivungl. Maj:t framlagda förslaget.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört har Kungl. Maj:t

genom nådigt brev den 21 juni 1916 anbefallt marinförvaltningen att

verkställa utredning, huruvida det ur ekonomisk synpunkt kunde anses

fördelaktigt att för framställande av beklädnad åt marinens manskap

inrätta eu centralverkstad med erforderliga moderna arbetsmaskiner

och sådan tillverkningskapacitet, att marinens behov, åtminstone under

normala förhållanden, kunde därifrån tillgodoses, samt till Kungl. Maj:t

inkomma med därav föranlett yttrande i så god tid, att förslag i

ämnet kunde föreläggas 1917 års riksdag.

I skrivelse den 8 november 1916 angående beräkningen av utgifterna

å vissa femte huvudtitelns anslag för år 1918 meddelade marinförvaltningen,

att frågan om en central beklädnadsverkstad för marinen

ännu icke vore så utredd, att slutligt förslag i ämnet då kunde framläggas,

men att preliminära kostnadsberäkningar givit vid handen, att anläggningskostnaden

syntes uppgå till omkring 500,000 kronor, under förutsättning

att någon kostnad icke behövde utgå för markförvärv; och

hemställde marinförvaltningen, att hälften av nämnda belopp, eller

250,000 kronor, måtte för ändamålet beräknas bland behövliga extra

ordinarie anslag å 1918 års riksstat.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

den 13 sistlidna januari, bilagt innevarande års statsverksproposition,

uttalade dåvarande departementschefen vid nämnda tillfälle att, då fullständig

utredning i förevarande ärende ännu icke inkommit till Kungl.

Maj:t, kunde han för det dåvarande ej underställa ärendet Kungl. Maj:ts

prövning. Med hänsyn till vikten av att frågan snarast möjligt vunne

sin lösning, ansåg han emellertid, att medel för ändamålet borde tagas

i beräkning vid framställningen till riksdagen i fråga om anslagsbehoven

för år 1918. Kostnaderna i sådant hänseende syntes departementschefen,

på sätt marinförvaltningen angivit, kunna beräknas till

omkring 500,000 kronor och torde härav för år 1918 böra upptagas

ett belopp av 250,000 kronor; och har Kungl. Maj:t enligt förutnämnda

statsrådsprotokoll, på departementschefens hemställan, föreslagit riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag

för anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen, Kungl.

Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland

de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1918 beräkna ett belopp

av 250,000 kronor.

Kungl. Maj:ts

beslut den 21

juni 1916.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 8

november

1916.

Departementschefens

yttrande

den 13

januari 1917

och Kungl.

Maj:ts beslu

samma dag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 173.

Marin förvaltningens

skrivelse

den 17

februari 1917.

Sedan den utredning rörande anordnande av en central beklädnadsverkstad

för marinen, vilken marinförvaltningen genom nådigt brev den

21 juni 1916 anbefallts verkställa, blivit slutförd, bar ämbetsverket i

skrivelse den 17 sistlidna februari framlagt resultatet av berörda utredning

samt därvid anfört följande.

Nytillverkning av beklädnad för marinen skedde dels vid marinens

egna verkstäder, dels vid fångvården, dels ock hos enskilda firmor.

Omfattningen av denna tillverkning framginge av bifogade tabell

(Bil. 1), utvisande antalet nytillverkade persedlar under femårsperioden

1911—1915.

Vid flottans stationer skedde tillverkningen genom personal, som

av kronan anställdes å månads- och daglönarstaterna och vars avlöning

vid nytillverkning (ävensom vid vissa reparationer) i regel utginge

efter s. k. styckeverkstaxa.

Vid vartdera av Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen

däremot avslutades kontrakt med en enskild mästare, vilken av materialier,

som tillsläpptes av kronan, ombesörjde tillverkningen av för

regementet erforderlig beklädnad mot i kontraktet stadgad ersättning

för varje persedel. Härvid anställde och avlönade entreprenören själv

sina arbetare samt hölle de flesta av de maskiner m. m., som erfordrades,

varemot kronan tillhandahölle lokal, lyse och uppvärmning.

Antalet av den vid stationernas beklädnadsverkstäder anställda arbetarpersonalen

och till densamma under tidsperioden 1911—1915 utbetald

avlöning ävensom värdet av inom samma tid använda materialier framginge

av bifogade tabell (Bil. 2).

För att komma till en riktig uppfattning om kostnaderna för tillverkning

av olika plagg vid stationernas verkstäder vore det ej nog

att hoplägga materialkostnaden och den för persedelns tillverkning utbetalda

arbetslönen enligt styckeverkstaxan. Därtill måste jämväl läggas

den på persedelns tillverkning belöpande delen av verkstadens

s. k. allmänna omkostnader. Dessa utgjorde dels avlöning till mästare

och övriga i verkstaden anställda, vilkas avlöning ej utginge efter

styckeverkstaxan, såsom maskinskötare, skrivare, förrådsarbetare, städare

m. fl., ävensom avlöning till all personal under sjukdom och semester,

dels diverse utgifter, såsom för träd, nålar och andra mindre förbrukningsartiklar,

för underhåll av maskiner samt för transporter, lyse och

uppvärmning i verkstaden m. m. Storleken av dessa omkostnader vid

stationernas beklädnadsverkstäder framginge jämväl av Bil. 2.

Vid nytillverkning av persedlar (ävensom vid vissa reparationer)

utginge, såsom förut angivits, vid flottans beklädnadsverkstäder arbets
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

lönen efter s. k. styckeverkstaxa. I och för möjliggörande av eu jämförelse

mellan tillverkningskostnaderna för persedlar vid de olika bekladnadsverkstäderna

lämnades i Bil. 3 en sammanställning av arbetsprisen

enligt stationernas styckeverkstaxor och regementenas kontrakt.

Det läte sig ej göra att utan vidare jämföra de i styckeverkstaxorna

för stationernas verkstäder upptagna sylönerna med de pris,

som upptoges i regementenas kontrakt. Detta berodde därpå, att regementenas

entreprenörer i sina pris måste inberäkna, utom sylön till

arbetarna, jämväl kostnaderna för tillskärning, tråd m. m. samt slitning

av maskiner, vilka kostnader för stationernas verkstäder, enligt

vad ovan angivits, inginge i de allmänna omkostnaderna. För att göra

de olika tillverkningskostnaderna i möjligaste män jämförbara hade därför

i Bil. 3 under rubrik »Tillägg för vissa allmänna omkostnader»

upptagits förenämnda delar av de allmänna omkostnaderna vid stationernas

beklädnadsverkstäder och dessa i summakolumnen sammanförts

med arbetslönerna enligt styckeverkstaxa, varigenom erhållits jämförbara

siffror över arbetskostnaderna.

I Bil. 3 vore också gjord en sammanställning, avsedd att visa

eu jämförelse mellan summan av varandra motsvarande kostnader för

tillverkning av ett plagg av varje sort, som förfärdigades vid de olika

verkstäderna. Jämförelsen visade att — enär materialkostnaderna vid

de olika verkstäderna kunde antagas vara lika — tillverkningskostnaderna

vore lägst vid beklädnadsverkstaden i Karlskrona. Jämfördes

kostnaderna vid Stockholms station och Vaxholms kustartilleriregemente,

utfölle jämförelsen till förmån för stationen. Liknande resultat erhölles

vid jämförelse mellan Karlskrona station och Karlskrona kustartilleriregemente,

utvisande att vid lika lokala förhållanden tillverkningen

genom av kronan själv avlönad personal bleve fördelaktigast.

Siffrorna i tablån gåve jämväl vid handen, att vid de verkstäder,

där tillverkningen vore ordnad på detta sätt, nämligen vid Karlskrona

och Stockholms stationer, tillverkningskostnaden ställde sig lägre i

Karlskrona än i Stockholm. Huvudorsaken härtill torde få sökas! den

omständigheten, att arbetslönerna i Karlskrona ställde sig avgjort billigare

än i Stocxholm, vilket förhållande även bestyrktes därav, att tillverkningskostnaden

vid Karlskrona kustartilleriregemente trots systemet

med entreprenör vore lägre än vid Stockholms station.

Sammanfattningen av vad jämförelserna utvisade torde sålunda

kunna sägas vara:

att tillverkning av beklädnad med anlitande av arbetare, som avlönades

direkt av kronan (stationernas beklädnadsverkstäder), visat sig

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 172.

billigare än tillverkningen genom entreprenörer (kustartilleriregementenas

verkstäder);

att tillverkning i stor skala avsevärt bidroge att sänka den del av

tillverkningskostnaderna, som representerades av verkstädernas allmänna

omkostnader, och således vore ägnad att minska tillverkningskostnaderna

per plagg; samt

att arbetslönerna ställde sig billigare i Karlskrona än å andra

platser, där marinen hade beklädnadsverkstäder, vilket sannolikt berodde

på de billigare levnadsomkostnader, som Karlskrona i förhållande

till Stockholm och Vaxholm erbjöde arbetspersonalen.

Härav framginge, att ett sammanförande till en verkstad av all den

nytillverkning av beklädnad för marinen, som under fredsförhållanden

erfordrades, ur .ekonomisk synpunkt sett syntes kunna förväntas medföra

väsentliga fördelar, under förutsättning att tillverkningen förlädes

till den plats, där tillverkningskostnaderna visat sig vara lägst.

För att möjliggöra en uppskattning av den ekonomiska fördel,

tillverkningen vid centralverkstad skulle medföra, jämförd med det nu

tillämpade sättet för tillverkningen, hade uppgjorts bifogade tabell

(Bil. 4), utvisande en jämförelse mellan vissa arbetskostnader för en del

vid marinens verkstäder, med undantag av Karlskrona stations beklädnadsverkstad,

under fem-årsperioden 1911—1915, tillverkad beklädnad

och beräknad motsvarande arbetskostnad, om tillverkningen utförts vid

sistnämnda beklädnadsverkstad. Siffrorna i tabellen vore, vad antalet

persedlar anginge, hämtade ur Bil. 1. Vid beräkningen av arbetskostnaden

hade använts de siffror, som återfunnes i Bil. 3. Såsom av slutsummorna

i tabellen i Bil. 4 framginge, beräknades arbetskostnaderna,

om tillverkningen skett vid beklädnadsverkstad en i Karlskrona, hava

blivit omkring 60,000 kronor eller 12,000 kronor per år lägre än vad

nu varit fallet.

Då tillverkningen vid en med tidsenliga maskiner försedd och efter

moderna principer driven centralverkstad i Karlskrona torde ställa sig

än billigare än vid den nuvarande beklädnadsverkstaden i Karlskrona

samt avsåges bliva av betydligt större omfattning, enär den

skulle fylla även det behov av beklädnad, som för närvarande tillgodosåges

genom tillverkning hos enskilda firmor, borde den ekonomiska

vinsten av en sådan anläggning kunna uppskattas till avsevärt högre

belopp per år än vad omförmälda tabell (Bil. 4) utvisade för femårsperioden

1911—1915.

Åven ur andra synpunkter än den ekonomiska erbjöde inrättandet

av en central beklädnadsverkstad för marinen fördelar, i det att bland

annat skulle erhållas

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. May.ts Nåd. proposition Nr 172.

tryggt tillverkningsmöjlighet för den beklädnad, Bom erfordrades

för marinen;

säkerhet för såväl persedlarnas enhetliga tillverkning som ock att

tillverkningssättet bleve sådant, att största möjliga slitstyrka erhölles,

samt

visshet om att alla använda materialier vore av lämplig; och god

beskaffenhet.

Härvid torde beträffande den först angivna fördelen böra bemärkas,

■att det med anlitande av såväl marinens nuvarande beklädnadsverkstäder

som fångvårdens arbetsmöjligheter ävensom konfektionsaffärer

och enskilda arbetare icke varit möjligt att i tillräckligt god tid erhålla

all den beklädnad, som under de senare åren varit erforderlig med anledning

av dels utökning av beväringsbeklädnadsförråden, dels fyllande av

ersättningsbehovet under mobilisering. Genom inrättande av en central

beklädnadsverkstad skulle nämnda olägenhet avhjälpas, vilket givetvis

vore av största betydelse, helst som senaste krigserfarenhet med skärpa

påvisat betydelsen därav, att personalens utrustning bleve så fullständig

som möjligt.

Av ovanstående utredning ansåge marinförvaltningen därför framgå,

att det vore lämpligt och önskvärt att anordna en central beklädnadsverkstad

för marinen.

Såsom förut angivits, bleve den ekonomiska fördelen med en central

beklädnadsverkstad till stor del beroende på, vilken plats kornme

att väljas för verkstadens anläggande. Den verkställda utredningen hade

givit vid handen, att av de platser, där marinen hade verkstäder, Karlskrona

visat sig vara den förmånligaste, såvitt anginge förutsättningen

för billig nytillverkning. Men även i ett annat avseende vunnes fördel av

att förlägga verkstaden till Karlskrona, i det att två stora formationer,

Karlskrona station och Karlskrona kustartilleriregemente, kunde begagna

centralverkstaden både för tillverkning och för utförande av reparation

av beklädnad.

Att förlägga centralverkstaden till annan plats än sådan, där personal

av marinen till större antal vore stationerad, ansåge marinförvaltningen

icke under några förhållanden böra ifrågakomma. Förutom

andra olägenheter skulle nämligen detta medföra betydligt ökade administrationskostnader

ävensom behov av flera reparationsverkstäder, varjämte

möjligheten till kontroll av tillverkningen skulle minskas.

Vad anginge frågan om verkstadens kapacitet både förut angivits,

att densamma borde vara anpassad efter den tillverkning, som mot
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 146 höft. (Nr 172.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

svarade det årliga fredsbehovet av ^tillverkning av beklädnad för

marinen. Storleken av detta behov framginge av tabellen i Bil. 5.

Vid uppgörandet av denna tabell hade, vad stammanskapet med undantag

för rekryter anginge, legat till grund den i beklädnadsstaterna för

denna personal upptagna beräkningen över det antal persedlar, som

efter första tjänsteåret ansåges årligen erforderligt för beklädnadens

underhåll i fullständigt skick. Beträffande de värnpliktiga av de olika

avdelningarna hade använts siffrorna för motsvarande personalgrupper

av stammanskapet. För årliga antalet rekryter hade per man beräknats

ett fullständigt ställ enligt beklädnadsstaten.

Slutsiffrorna i denna tabell visade sig beträffande flertalet persedlar

avsevärt högre än siffrorna i den i Bil. 1 upptagna kolumnen för medeltalet

avunder åren 1911—1915 tillverkade persedlar. Anledningen härtill

vore att söka dels i det genom nådiga brevet den 28 april 1911 töranledda

nedbringandet av lagret i bekiädnadsförråden för stammen, dels

däri, att under perioden 1911—1915 ett betydande antal vakanser inom

sjömans- och skeppsgossekårerna förefunnits, varigenom fredsbehovet

av beklädnad under denna period blivit mindre än vad eljest skulle

varit fallet, dels ock däruti, att den förlängda utbildningstiden för de

värnpliktiga gjort det nödvändigt att för framtiden räkna med stegrat

behov av beklädnad för denna personal. Verkstadens utrymme m. m.

måste givetvis beräknas för den tillverkning, som erfordrades vid fulltalig.

manskapsstyrka. Tillverkningens verkliga omfattning komme

naturligtvis att bliva beroende på det för tillfället radande behovet och

regleras medelst storleken av den anställda arbetarpersonalen.

Sedan utredning blivit verkställd beträffande behövlig kapacitet för

beklädnadsverkstaden, hade marinförvaltningen anmodat stationsbefälhavaren

vid flottans station i Karlskrona att inkomma med förslag till

byggnad för verkstaden. Härvid borde tagas hänsyn till det förslag

till beklädnadsverkstad, som framlades till 1916 års riksdag, då fråga

var om ersättande av den nuvarande beklädnadsverkstaden i Karlskrona

med en ny sådan verkstad. För att erfarenheter från andra militära

beklädnadsverkstäder skulle vid revidering av nämnda förslag kunna

tillgodogöras, hade dels en marinintendent varit utsänd till utlandet i

ändamåf att studera dylika verkstäder, dels vederbörande tjänstemän i

Karlskrona lämnats tillfälle till studium av svenska etablissement för

tillverkning av beklädnadsartiklar.

Med ledning av sålunda vunnen erfarenhet och de synpunkter i

övrigt, vartill granskning av det äldre förslaget givit anledning, hade

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 172. 11

ritningar och kostnadsförslag till en central beklädnadsverkstad för

marinen uppgjorts av chefen för byggnadsdepartementet vid flottans

varv i Karlskrona. Mot nämnda förslag, enligt vilket verkstaden skulle

förläggas å Stumholmen söder om sjöbeväringens beklädnadsförråd, hade

stationsbefälhavaren, stationsintendenten och förste läkaren förklarat sig

icke hava något att erinra.

Förslaget skilde sig från det äldre förslaget till beklädnadsverkstad

huvudsakligen däri, att det för skräddarverkstaden avsedda utrymmet

ökats och att denna verkstad, för att erhålla bästa möjliga

dagsbelysning och ökad luftkub, flyttats till våningen två trappor upp.

Vidare hade den till skomakarverkstad avsedda våningen en trappa

upp blivit gjord något högre i tak än förut, varemot den till förrådslokal

för färdiga persedlar avsedda bottenvåningen gjorts något

lägre.

Golvytan av skräddarverkstaden uppginge till 702 kvm. Den sammanlagda

golvyta, som upptoges av maskiner, beräknades till 214 kvm.,

varigenom uppstode en fri golvyta av 488 kvm. Som antalet arbetare

beräknades till 130, gåve detta en fri golvyta per arbetare av 3,75 kvm.,

vilket bleve tillräckligt, även om, då arbetet på verkstaden vore foreerat,

arbetarnas antal tillfälligtvis behövde ökas. Golvutrymmet i

skomakarverkstaden uppginge till 522 kvm., och maskinerna beräknades

upptaga en yta av 250 kvm., varigenom den fria golvytan bleve

272 kvm. Arbetarnas antal beräknades till 50 under normala förhållanden,

i följd varav beräknades ett fritt golvutrymme per arbetare av

omkring 5,4 kvm. Åven i skomakarverkstaden funnes sålunda tillfälle

att, om så bleve behövligt, kunna vid uppkommande forceringar öka

arbetarantalet. I såväl skräddar- som skomakarverkstäderna komme

luftkuben ej att understiga 20 kbm. per arbetare, vilket måste anses

fullt tillfredsställande.

Förrådsutrymmet vore beräknat så, att fullt tillräckligt utrymme

skulle finnas för såväl de materialier, som erfordrades för tillverkningen

av kläder och skodon, som för den färdiga beklädnad, vilken skulle

hållas i förråd för stammanskapet.

Enär stationsintendenten hade tillsyn över tillverkningen av beklädnaden,

vore det synnerligen lämpligt att, på sätt i förslaget upptoges,

behövlig expeditionslokal för stationsintendenturen vore förlagd i samma

hus som beklädnadsverkstaden. Samma förhållande gällde beträffande

beklädnadsintendenten, vilkens expedition likaledes vore förlagd i den

för beklädnadsverkstaden avsedda byggnaden. Härigenom vunnes ock

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

den fördelen, att beklädnadsintendenten komme att hava sin expedition

i omedelbar närhet av beväringens stora beklädnadsförråd, invid vilket

den nya beklädnadsverkstaden föresloges att uppföras.

Åt maskiner för såväl skräddar- som skomakarverkstäderna både

särskild uppmärksamhet ägnats i avsikt att göra den maskinella utrustningen

så tidsenlig och fullständig som möjligt. Därigenom hade dock,

vad skomakarverkstaden beträffade, kostnaden för anskaffning och installering

av maskiner blivit rätt betydande, men syntes detta icke

kunna undvikas, om verkstaden skulle erhålla tillräcklig kapacitet och

tillverkningskostnaderna i görligaste mån skulle kunna nedbringas med

bibehållen hög kvalitet å den viktiga skobeklädnaden.

Drivkraften för beklädnadsverkstaden vore avsedd att erhållas från

å Stumholmen befintlig elektrisk kraftledning.

Kostnadsförslaget för byggnaden, vilket uppgjorts den

22 decem-

ber 1916, slutade på ett belopp av 448,500 kronor, sålunda fördelat:

Grundläggningsarbeten .....................................................

kronor

22,700

—

Isoleringsarbeten...................................................................

»

5,700

—

Sockel och yttertrappor..................................................

»

8,850

—

Dräneringsledning med brunnar.....................................

»

1,100

—

Murnings-, cement- och putsningsarbeten...................

»

188,500

—

Trappor ...................................................................................

»

10,000

—

Timmermansarbeten .........................................................

27,500

—

Snickeriarbeten och diverse inredningar ....................

22,800

—

Diverse järn- och plåtslagararbeten ..............................

7,000

—

Målningsarbeten....................................................................

»

11,000

—

Värmeledning ........................................................................

»

22,400

—

Sanitetsanordningar...............................................................

»

15,950

—

Vatten- och avloppsledningar ..........................................

y>

8,800

—

Eldsläckningsanordningar..................................................

»

2,200

—

Oförutsedda utgifter, omkostnadsprocent m. m.........

»

70,500

—

Elektriska installationer och hiss...................................

23,500

—

Summa

kronor 448,500: —

Beträffande förslaget erinrade chefen för byggnadsdepartementet,

att ovan beräknade byggnadskostnader, vilka vore grundade på då gällande

pris, givetvis ej kunde gälla, om ytterligare stegring inträffade

i material- och arbetspris.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

Övriga kostnader för verkstaden beräknades på följande sätt:

Maskiner för skräddarverkstaden jämte motorer och

installation ................................................................... kronor 21,000: —

Maskiner för skomakarverkstaden jämte motorer och

installation ..................................................................... » 62,500: —

Inventarier m. m. för verkstäder, förråd och expeditioner.

............................................................... » 10,000: —

Summa kronor 93,500: —

Enligt vad nyss nämnts, uppginge byggnadskost
naderna

till..................................................... » 448,500: -

Sammanlagda anläggningskostnaderna utgjorde sålunda

............................................................................ kronor 542,000: —

Såsom förut angivits, uteslöte tillkomsten av en central beklädnadsverkstad

ej behovet av reparationsverkstäder vid vissa övriga lokala

formationer. Om verkstaden förlädes i Karlskrona, skulle den givetvis

även ombesörja reparationer för därstädes förlagda delar av flottan och

kustartilleriet. I Stockholm, Vaxholm, Ålvsborg, Härnösand och eventuellt

Fårösund måste dock finnas smärre reparationsverkstäder. Lokalen

för beklädnadsverkstaden i Stockholm, som med nuvarande antal

arbetare vore mycket otillfredsställande och behövde utvidgas, om driften

skulle fortsättas i hittillsvarande omfattning, kunde efter behövlig

reparation bliva tillfredsställande för den mindre drift, som efter centralverkstadens

inrättande kunde behöva ifrågakomma. Å övriga platser

syntes hittills avsedda lokaler kunna användas.

Skulle åter en central beklädnadsverkstad ej komma till stånd, erfordrades

i varje fall ny lokal för beklädnadsverkstaden i Karlskrona

ävensom utvidgning av lokalen för beklädnadsverkstaden i Stockholm.

Mot de uppgjorda kostnadsförslagen funne marinförvaltningen ej

anledning till erinran, men måste givetvis reservera sig för eventuella

ytterligare prisstegringar å byggnadsmaterialier och maskiner samt höjda

arbetskostnader.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå innevarande års riksdag att

till anläggning i Karlskrona av en central beklädnadsverkstad för marinen

bevilja ett anslag av 542,000 kronor och därav på extra stat för

år 1918 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att av sistnämnda belopp redan under innevarande år låta utanordna

erforderlig del.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Chefens för

marinstaben

utlåtande den

13 mars 1917.

Departementschefens

yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

Härefter har från chefen för marinstaben infordrats utlåtande i

ärendet, såvitt anginge den till uppförande föreslagna centrala beklädnadsanstaltens

förläggning ur militär synpunkt; och har bemälde chef

i sådant avseende den 13 nästlidna mars avgivit yttrande samt därvid

anfört följande.

Ehuru den föreslagna verkstadens förläggning till Karlskrona måste

ur militär synpunkt anses mindre fördelaktig på grund av det utsatta

läge, verkstaden därigenom erhölle, syntes dock de ekonomiska och

administrativa skäl, som av marinförvaltningen anförts för en dylik förläggning,

få anses vara av den betydelse, att de uppvägde de militära

olägenheterna. Marinstabschefen ansåge sig därför böra tillstyrka den

föreslagna förläggningen av den ifrågasatta centrala beklädnadsanstalten.

Genom tillkomsten av denna anstalt komme de på Stumholmen

inom ett relativt litet område redan förut samlade militära etablissementen

att ytterligare ökas, och det syntes därför bliva erforderligt att

sörja för avvärjandet av luftanfall mot denna del av örlogsstationen.

Stabschefen ville därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte snarast låta

verkställa en utredning av denna fråga.

Den utredning, som marinförvaltningen i förevarande ärende framlagt,

s}mes mig på ett övertygande sätt ådagalägga ändamålsenligheten

därav, att en central beklädnadsverkstad för marinen kommer till utförande.

Såsom ämbetsverket erinrat, tillverkas för närvarande, beklädnaden

för marinen dels vid marinens egna verkstäder, dels vid fångvården

och dels hos enskilda firmor. Ett sammanförande av denna

tillverkning till en central anstalt, omfattande såväl skräddar- som skomakarverkstäder,

skulle, på sätt av utredningen framgår, icke blott

innebära väsentliga ekonomiska fördelar, utan ock ur andra synpunkter

lända till avsevärt gagn. Så skulle därigenom större trygghet beredas

för färdigställande i behörig tid av den för marinen erforderliga beklädnaden,

bättre kontroll ernås beträffande beskaffenheten av de för beklädnaden

använda materialierna samt enhetlighet i tillverkningssättet vinnas.

I berörda skrivelse den 14 juni 1916 uttalade riksdagen, att den

ifrågasatta centrala beklädnadsverkstaden borde erhålla sådan tillverkningskapacitet,

att marinens behov, åtminstone under normala förhållanden,

kunde därifrån tillgodoses. I anslutning härtill har undersökning

av marinförvaltningen verkställts rörande storleken av det

årliga fredsbehovet av beklädnadspersedlar för marinens stammanskap

och värnpliktiga, samt det föreliggande förslaget till anstalten i fråga

uppgjorts på grundvalen av det resultat, vartill denna undersökning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 172.

15

lett. Såsom jämväl i riksdagens skrivelse förutsatts, har ämbetsverket

vid förslagets uppgörande utgått från att smärre verkstäder för reparationer

m. m. av beklädnad skulle, jämsides med centralanstalten, förefmnas

i Stockholm, Vaxholm, Ålvsborg, Härnösand och eventuellt i

Fårösund.

Beträffande platsen för den ifrågasatta beklädnadsanstalten har

marinförvaltningen ansett, att det icke borde ifrågakomma att förlägga

anstalten till annan ort än där personal av marinen till större antal

vore stationerad. I annat fall skulle betydligt ökade administrationskostnader

vållas samt jämväl andra olägenheter, såsom behov av flera

reparationsverkstäder och minskad möjlighet till kontroll av tillverkningen,

uppkomma. Bland de platser, som marinförvaltningen sålunda

ansett kunna för ändamålet ifrågasättas, har ämbetsverket funnit Karlskrona

vara den lämpligaste; och har ämbetsverket föreslagit, att anstalten

måtte uppföras å Stumholmen inom flottans stationsområde därstädes.

För anstaltens förläggning till Karlskrona talade enligt marinförvaltningens

mening i främsta rummet den omständigheten, att arbetslönerna

å denna plats vore lägre än å någon annan ort, där beklädnadsverkstad

för marinen funnes. Därjämte skulle härigenom vinnas, att

anstalten kunde användas såsom reparationsverkstad av två stora formationer,

nämligen Karlskrona station och Karlskrona kustartilleriregemente.

För min del anser jag mig på de av marinförvaltningen angivna

skälen böra ansluta mig till den av ämbetsverket uttalade uppfattningen

beträffande platsen för ifrågavarande centralverkstad, Såsom

av det förut sagda framgår, har jämväl chefen för marinstaben, ehuru

han ansett verkstadens förläggning till Karlskrona ur militär synpunkt

mindre fördelaktig, tillstyrkt marinförvaltningens förslag härutinnan.

Marinstabschefen har i samband därmed anfört, att det med hänsyn

till de många militära etablissement, som komme att bliva samlade

å Stumholmen, syntes bliva erforderligt att sörja för avvärjandet av

luftanfall mot denna del av Karlskrona örlogsstation, samt på grund

härav hemställt om verkställande av utredning av denna fråga. Beträffande

det sålunda av stabschefen väckta spörsmålet tillåter jag mig

framhålla, att det mest trängande behovet av luftkanoner till skydd för

anläggningarna å Stumholmen kommer att på grund av innevarande års

riksdags därom fattade beslut bliva tillgodosett. Huruvida ytterligare

åtgärder i angivet syfte må befinnas erforderliga, torde få bero av en

framtida, på krigserfarenheterna grundad utredning rörande frågan om

vårt luftförsvar, sedd i dess helhet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

Det föreliggande förslaget till byggnad för centralverkstaden upptager

jämväl behövligt utrymme för förvaring såväl av de materialier,

vilka erfordras för tillverkningen av kläder och skodon, som av den

färdiga beklädnad, vilken för stammanskapet hålles i förråd i Karlskrona.

Därjämte skulle i byggnaden beredas expeditionslokaler för

stationsintendenturen och beklädnadsintendenten. Dessa anordningar

finner jag praktiskt lämpliga. Det föreliggande byggnadsförslaget föranleder

icke heller i övrigt någon erinran från min sida.

Förut år nämnt, att kostnaderna för en central beklädnadsverkstad

för marinen, i enlighet med en av marinförvaltningen i skrivelse den

8 november 1916 avgiven preliminär kostnadsberäkning, i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag upptagits till 500,000 kronor,

samt att Kungl. Maj:t, på dåvarande departementschefens hemställan, i

nämnda statsverksproposition föreslagit riksdagen att i avvaktan på den

framställning angående beviljande av anslag för berörda ändamål, Kungl.

Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för ändamålet bland de

extra anBlagen å femte huvudtiteln för år 1918 beräkna ett belopp av

250,000 kronor. Jämlikt marinförvaltningens nu föreliggande förslag

skulle kostnaderna för ifrågavarande beklädnadsverkstad uppgå till 542,000

kronor, däri inbegripet anskaffningskostnaden för erforderliga verkstadsmaskiner

jämte maskinernas installation, inventarier m. m. Denna marinförvaltningens

kostnadsberäkning giver mig icke anledning till någon

anmärkning; och torde, i anslutning till riksdagens i förberörda skrivelse

den 14 juni 1916 gjorda uttalande om möjligheten av verkstadsanläggningens

utförande på två år, av nämnda summa å 542,000 kronor, såsom

i statsverkspropositionen angivits, ett belopp av 250,000 kronor böra

äskas för år 1918. Då arbetet med verkstadens uppförande snarast

möjligt lärer böra igångsättas, torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas att

av det belopp, som må komma att anvisas för år 1918, redan under

innevarande år disponera erforderlig del.

Jag anhåller i detta sammanhang få erinra, hurusom chefen för

kustartilleriet i skrivelse den 3 oktober 1916 framhållit, att mycket allvarliga

olägenheter vidlådde manskapets vid kustartilleriet beklädnad

och personliga utrustning, vilka olägenheter i avsevärd mån inskränkte

personalens användbarhet under fältmässiga förhållanden; och hade bemälde

chef med hänsyn därtill, att stora nyanskaffningar av beklädnadspersedlar

vore förestående, samt av i övrigt anförda skäl hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning i fråga om nya uniformsmodeller

för kustartilleriet. Med anledning härav har Kungl. Maj:t

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 172.

17

genom nådigt brev den 24 november 1916 uppdragit åt marinförvaltningen

att i samråd med chefen för marinstaben och chefen för kustartilleriet

verkställa utredning om införande av nya uuiformsmodeller

för kustartilleriet samt därefter inkomma med förslag i ämnet jämte

kostnadsberäkning.

Den sålunda igångsatta utredningen är ännu icke slutförd. Oberoende

av de ändringar i kustartilleriets nuvarande uniformsmodeller,

som med anledning av omförmälda utredning må komma att beslutas,

torde emellertid kustartilleriets uniformspersedlar med fördel kunna och

böra framställas vid en för marinen i dess helhet gemensam beklädnadsverkstad.

Innan jag lämnar förevarande ämne, torde med några ord böra

beröras frågan om sättet för det framtida användandet av den nuvarande

verkstads- och förrådsbyggnaden för beklädnad vid Karlskrona

station under förutsättning att det förslag om anordnande av en central

beklädnads verkstad därstädes, som jag har för avsikt att nu framställa,

vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall. Jag tillåter mig i

sådant avseende hänvisa till dåvarande departementschefens uttalande i

statsverkspropositionen till 1916 års riksdag rörande då ifrågasatt uppförande

av en nybyggnad för beklädnadsverkstäder och beklädnadsförråd

m. m. i Karlskrona (femte huvudtiteln år 1916, punkt 25). Därvid omnämndes,

att de lokaler i den nuvarande verkstads- och förrådsbyggnaden,

som tidigare upptagits av förvaltningsdirektionen, skulle avses

för stationskrigsrätten, vars förut disponerade rum i samma våning som

befälhavande amiralens och stationsbefälhavarens expedition i stället

skulle läggas till denna expedition såsom en välbehövlig förstärkning i

utrymme. De nuvarande verkstads- och förrådsrummen skulle finna en

synnerligen välbehövlig användning dels såsom beväringsbeklädnadsförråd

för Karlskrona kustartilleriregementes räkning — ifrågavarande

beklädnadsförråd är för närvarande iorymt å vinden till båtskjulet å

Stumholmen, en lokal, som ingalunda kan anses motsvara kraven på

ett förrådsrum för förvaring av så dyrbar materiel — dels såsom förvaringsrum

för det vid stationen nyupprättade bokförrådet och dels

såsom lokal för varvsdepartementet för hus och byggnader, vilket trätt

i verksamhet från och med år 1916.

Slutligen torde jag få nämna, att den i statsverkspropositionen till

innevarande års riksdag (under punkt 9) omförmälda utredningen rörande

frågan om tilldelande åt flottans beklädnadsförråd av ett extra

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 146 höft. (Nr 172.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

anslag för en gång av sådan storlek, att det kunde dels täcka förrådstitlarnas

brister och dels därutöver bilda erforderligt rörelsekapital,

numera blivit verkställd och den 8 sistlidna februari ingivits till Kungl.

Maj:t. Av marinförvaltningen har därvid anförts, bland annat, att det

av angivna skäl synts lämpligt, att ordnandet av beklädnadsförrådens

finansiering uppskötes, till dess kristiden vore överstånden och sådana

prisförhållanden i avseende å beklädnadsmaterialier inträtt, som mera

närmade sig vad som kunde anses vara normalt. Skulle emellertid

Kungl. Maj:t finna för gott att redan hos innevarande års riksdag äska

anslag till täckande av gjorda överbetalningar å förrådstitlarna för

flottans stams beklädnadsförråd, torde enligt av ämbetsverket gjorda

beräkningar detta anslag böra upptagas till 800,000 kronor.

I likhet med marinförvaltningen anser jag den nuvarande tidpunkten

icke vara lämpad för upptagande till behandling av omförmälda fråga;

och lärer vid sådant förhållande någon framställning till riksdagen om

anvisande av medel för berörda ändamål icke nu böra avlåtas.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj :t täcktes föreslå riksdagen

att till anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen

m. m. bevilja ett anslag av 542,000 kronor samt därav på extra stat

för år 1918 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att av sistnämnda belopp disponera erforderlig del redan under

innevarande år.

Till vad departementschefen sålunda hemställt

täcktes Hans Mapt Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition

till riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid

detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

W. G. Stiernstedt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

19

Bil. 1.

Under åren 1911—15 tillverkade beklädnadspersedlar för marinen.

1) vid egna verkstäder. 2) av fångvården. 3) av enskilda.

Persedlarnas benämning.

Karls-

krona

station.

Stock-

holms

station.

Vaxholms

kust-

artilleri-

rege-

mente.

Karls-

krona

kustartil-

lerirege-

mente.

Summa.

Summa.

Medeltal

per år.

1

Blåskjortor .................

12,427

1,176

2,740

4,158

20,501

2

»

4,500

6,933

590

—

12,023

3

U

4,500

11,500

—

—

16,000

48,524

9,705

1

Bussaronger, vita .........

5,449

454

—

—

5,903

2

»

»

4,000

500

—

—

4,500

10,403

2,080

1

))

, kypert, blå

24,967

2,752

6,558

7,197

41,474

2

»

, »

10,388

24,787

6,086

4,200

45,461

3

))

»

—

10,200

—

—

10,200

97,135

19,427

1

Byxor,

vita.................

9,442

572

416

1,239

11,669

2

» ,

)) ..................

5,000

5,387

3,801

425

14,613

3

” ,

»

—

2,000

—

—

2,000

28,282

5,656

1

»

kommiss- .........

14,913

3,494

6,099

7,344

31,850

2

» .

»)

6,000

11,454

—

—

17,454

3

» .

» .........

7,100

7,894

—

—

14,994

64,298

12,859

1

» ,

kypert, blå.........

25,237

3,189

9,716

8,874

47,016

2

» ,

)>

13,196

27,463

—

2,550

43,209

3

» >

)) ...........

—

6,500

—

—

•6,500

96,725

19,345

1

Halsdukar, »svärta.........

19,207

11,909

4,400

—

35,516

35,516

7,103

1

Kalsonger, vita ..........

8,887

727

11,597

7,658

28,869

2

»

) n ...........

19,500

23,981

4,496

6,300

54,277

3

»

J n ............

—

2,000

4,000

—

6,000

89,146

17,829

1

Kavajer.................

9,081

1,054

2,343

2,638

15,116

2

»

—

4,515

—

—

4,515

3

))

2,560

4,400

—

—

6,960

26,591

5,318

2

Klädsäckar ..................

2,000

800

122

100

3,022

3,022

604

1

Maskintofilor ...............

1,628

—

—

—

1,628

2

))

1,855

2,386

—

—

4,241

5,869

1,173

1

Maskinvästar ...............

1,810

1,366

192

238

3,606

3,606

721

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

Persedlarnas benämning.

Karls-

krona

station.

Stock-

holms

station.

Vaxholms

kust-

artilleri-

rege-

mente.

Karls-

krona

kustartil-

lerirege-

mente.

Summa.

Summa.

Medeltal

per år.

1 Mössor av kläde, med band

12,817

3,365

_

_

16,182

2 » » » , » »

—

5,468

4,200

—

9,668

3 » )) » , » »

9,000

10,500

1,500

—

21,000

46,850

9,370

1 Mössor av kläde,med ankare

2,921

960

—

—

3,881

3,881

776

1 Byxor, parad-...............

1,798

1,191

398

637

4,024

4,024

805

1 Jackor ........................

1,168

—

280

309

1,757

1,757

351

1 Maskinrockar ...............

2,086

1,559

376

588

4,609

4,609

922

1 Mössor med skärm .......

1,660

—

—

—

1,660

1,660

332

1 Kragar till blåkragade

skjortor .....................

920

—

—

—

920

920

184

1 Yrkes- m. fl. tecken......

323,598

213,640

—

—

537,238

2 » » » ......

—

—

45,128

—

45,128

582,366

116,473

1 Madrassvar..................

2,273

—

—

—

2,273

2 » ..................

_

1,375

1,375

—

2,750

5,023

1,004

1 Putvar.......................

5,462

—

—

—

5,462

2 » ......................

—

273

1,282

—

1,555

7,017

1,403

1 Lakan .......................

7,096

—

—

—

7,096

2 » ........................

—

3,000

3,331

-

6,331

13,427

2,685

1 Handdukar..................

19,554

—

—

—

19,554

2 » ..................

•

17,000

8,424

—

25,424

44,978

8,995

1 Sängöverkast ..............

652

—

—

—

652

2 » ...............

—

—

1,147

—

1,147

1,799

360

1 Skor...........................

11,082

—

—

584

11,666

♦

2 » ...........................

4,583

7,219

1,500

200

13,502

3 >» ...........................

8,700

6,700

4,000

200

19,600

44,768

8,954

1 Skor av bramduk .........

8,795

—

—

—

8,795

2 » » » .........

—

2,650

150

—

2,800

3 » » » .........

_

208

—

—

208

11,803

2,360

1 Snörkängor .................

5,545

—

—

609

6,154

2 » .................

179

1,965

1,425

—

3,569

3 » .................

16,300

10,300

7,100

1,350

35,050

44,773

8,955

1 Stövlar.......................

3,537

—

—

1,566

5,103

2 »

3,575

4,971

3,390

450

12,386

O » .......................

7,800

'' 4,500

3,600

300

16,200

33,689

6,738

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 172.

21

Bil. 2.

Uppgift ä arbetarpersonalen vid flottans beklädnadsverkstäder i Karlskrona

och Stockholm.

Karlskrona station.

Skräddarverkstaden.

Mästare................................................ 1

Daglönare, manliga................................. 20

» kvinnliga .............................. 33 = 54

Skomakarverkstaden.

Mästare................................................ 1

Daglönare, manliga................................ 36

» kvinnliga ......>....................... 3 = 40

94

Stockholms station.

Skräddarverkstaden.

Mästare......................................................... 1

Daglönare, manliga.......................................... 9

» kvinnliga ...................................... 18

28

(Skomakarverkstad finnes ej).

Uppgift å till personalen vid flottans beklädnadsverkstäder utbetald avlöning enligt

styckeverkstaxa, värdet av använda materialier samt allmänna omkostnader

under tidsperioden 1911 —1915.

1911.

1912.

1913.

1914.

1915.

Summa.

Summa s:m.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Bcklädnadsverkstaden i

Karlskrona.

Avlöning.................................

86,672

65

83,894

80

87,215

45

99,456

76

120,460

52

477,700

18

Materialkostnad........................

165,152

09

143,841

76

155,075

72

183,678

90

357,485

58

1,005,234

05

1,482,934

23

Allmänna omkostnader...............

22,497

36

24,601

29

24,836

85

29,210

88

30,900

14

132,046

52

132,046

52

274,322

10

252,337

85

267,128

02

312,346

54

508,846

24

1,614,980

75

Beklädnndsverkstaden i

Stockholm.

Avlöning.................................

22,813

69

20,109

82

18,776

11

21,005

48

27,796

03

no 501

13

Materialkostnad........................

33,914

64

34,255

22

25,603

55

29,651

54

39,199

23

162,624

18

273,125

31

Allmänna omkostnader...............

8,265

72

7,248

03

6,417

80

6,933

—

8,917

01

37,781

56

37,781

56

64,994

05

61,613

07

50,797

46

57,590

02

75,912

27

310,906

87

Tillsammans för båda stationerna

1,925,887

62

De allmänna omkostnaderna

utgöra således:

I % på avlöning:

Karlskrona .................. .......

26.1

29.3

28.6

29.4

25.6

27.6

Stockholm ..........................

36.2

36.0

34.2

33.0

32.1

34.2

I % på materialkostnad:

Karlskrona .....................

13.7

17.o

16.o

16.0

9.0

13.1

Stockholm ...........................

24.4

21.1

25.1

23.4

22.7

23.2

I % på summan av avlöning och

materialkostnad:

Karlskrona ...........................

8.9

10.8

10.2

10.3

6.5

8.9

Stockholm ...........................

14.57

13.33

14.6

13.7

13.a

13. s

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

Bil. 3.

Jämförelse mellan arbetspriser för tillverkning av beklädnadspersedlar vid

marinens beklädnadsverkstäder.

Karlskrona station.

Stockholms station.

Arbetskostnad

enligt kontrakt

Persedlar.

Arbetslön

enligt

stycke-

verks-

taxa.

Tillägg

för vissa

allmänna

omkost- nader.

«

Samma.

Arbets

lön

enligt

stycke

verks-

taxa.

-

Tillägg

för vissa

allmänna

omkost- nader.

Summa.

Vaxholms

kustart.-

rege-

mente.

Karls-

krona

kustart.-

rege-

mente.

Blåskjorta .........................

kr.

i

20

_

21

i

41

2

15

—

48

2

63

3

—

2

—

Bussarong, vit.....................

)>

—

45

—

08

—

53

—

68

—

15

• —

83

—

—

—

—

» kypert, blå.........

»

—

40

—

07

—

47

—

68

—

15

—

83

1

—

—

75

Byxor, vita ........................

»)

—

60

—

11

—

71

1

—

—

22

1

22

1

50

—

80

» kommiss-..................

))

i

—

—

18

i

18

1

75

—

39

2

14

2

55

2

—

» kypert, blå ...............

))

—

35

—

06

—

41

—

50

—

11

—

61

1

—

—

75

» parad- .....................

»

i

—

—

18

i

18

1

85

—

41

2

26

3

25

2

—

Halsduk, svart.....................

»

—

04

—

—

—

04

'' —

10

—

02

—

12

—

15

—

—

Jacka.................................

»

6

—

i

06

7

06

7

08

i

56

8

64

9

75

8

—

Kalsonger, vita ..................

»

—

25

—

04

—

29

—

38

—

08

—

46

—

45

—

40

Kavaj ...............................

»

4

25

—

75

5

—

5

—

i

10

6

10

6

50

5

50

» vändning av...............

»

4

50

—

79

5

29

5

50

i

21

6

71

6

25

—

—

Maskinrock ........................

»

—

70

—

12

—

82

1

25

—

28

1

53

1

70

1

—

Maskinviist .........................

»

2

50

—

44

2

94

3

25

—

72

3

97

4

25

3

50

Mössa med band..................

»

—

90

—

16

1

06

—

80

—

18

—

98

—

—

—

—

» kypert, bla ...............

»

—

15

—

03

—

18

—

20

—

04

—

24

—

—

—

—

Mösskapell ........................

»

—

07

—

01

—

08

—

20

—

04

—

24

—

—

—

—

Skjorta, blåkragad...............

»

—

50

—

09

—

59

—

72

—

16

—

88

1

35

—

75

» ny krage ...............

»

—

25

—

04

—

29

—

50

—

11

—

61

—

80

—

—

Jämförelse.

Karlskrona station-Stockholms

station ...........................

kr.

—

—

—

—

29

53

—

—

—

41

—

—

—

—

Karlskrona station—Vaxholms

43

50

kust.-art.-reg...................

»

—

—

—

—

27

68

—

Karlskrona station—Karlskrona

27

45

kust.-art.-reg...................

»

—

—

—

—

22

06

Stockholms station—Vaxholms

38

71

43

50

kust.-art.-reg...................

))

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Stockholms station—Karlskrona

45

kust.-art.-reg...................

»

31

27

27

Vaxholms kustart.-reg.— Karls-

krona kustart.-reg.............

»

36

30

27

45

Anmärkning. Enär tillverkning ar samtliga slag ay persedlar ej förekommer yid alla verkstäderna, har i summan

under »jämförelse» för en verkstad endast medtagits kostnaderna för tillverkning av sådana persedlar, som jämväl tillverkas

vid den verkstad, med vilken jämförelsen göres. Sålunda ingår t. ex. i den summa för verkstaden vid Karlskrona station,

som jämföres med Karlskrona kustartilleriregementes verkstad, ej kostnaderna för vita bussaronger, svarta halsdukar m. fl.

persedlar, emedan tillverkning av sådana persedlar ej förekommer vid sistnämnda verkstad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

23

Bil. 4.

Jämförelse mellan vissa arbetskostnader för tillverkning av nedanstående

persedlar under femårsperioden 1911 — 1915 och beräknade motsvarande

kostnader, om samma persedlar tillverkats vid beklädnadsverkstaden vid

flottans station i Karlskrona.

Tillverkade persedlar vid beklädnadsverkstaden

Summa

Beräknad

kostnad,

om samma

i Stockholm

vid Vaxholms

kustartilleriregite

vid Karlskrona

kustartillerireg:te

tillver-

kade

per-

sedlar

Summa

arbets-

kostnad

persedlar

tillverkats

vid bekläd- nadsverk- staden i

Karlskrona

antal

arbets-

kostnad

antal

arbets-

kostnad

antal

arbets-

kostnad

Blåsig ortor............

1,176

3,092

88

2,740

8,220

4,158

8,316

8,074

19,628

88

11,384

34

Bussaronger, vita ...

454

376

82

—

—

—

—

—

—

454

376

82

240

62

» , kypert,

blå ..................

2,752

2,284

16

6,558

6,558

7,197

5,397

75

16,507

14,239

91

7,758

29

Byxor, vita............

572

697

84

416

624

—

1,239

991

20

2,227

2,313

04

1,581

17

» , kommiss- ...

3,494

7,477

16

6,099

15,552

45

7,344

14,688

—

16,937

37,717

61

19,985

66

» , kypert, blå...

3,189

1,945

29

9,716

9,716

—

8,874

6,655

50

21,779

18,316

79

8,929

39

Halsdukar, svarta...

11,909

1,429

08

4,400

660

—

—

—

—

16,309

2,089

08

652

36

Kalsonger, vita......

727

334

42

11,597

5,218

65

7,658

3,063

20

19,982

8,616

27

5,794

78

Kavajer ...............

1,054

6,429

40

2,343

15,229

50

2,638

14,509

—

6,035

36,167

90

30,175

—

Maskinvästar . ...

1,366

5,423

02

192

816

—

238

833

—

1,796

7,072

02

5,280

24

Mössor med band...

3,365

3,297

70

—

—

—

—

—

—

3,365

3,297

70

3,566

90

Byxor, parad-........

1,191

2,691

66

398

1,293

50

637

1,274

—

2,226

5,259

16

2,626

68

Jackor..................

—

—

—

280

2,730

—

309

2,472

—

589

5,202

—

4,158

34

Maskinrockar.........

1.559

2,385

27

376

639

20

588

588

—

2,523

3,612

47

2,068

86

37,864

70

—

67,257

30

—

58,787

65

— 1

163,909

65

104,202

63

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

Upp
-

å beräknad erforderlig årlig anskaffning

Persedlar

Flott

Stammanskap

i n

Äldre

Rekryter

Skepps-

gossar

eldare

Övriga

eldare

Övriga

För gemenskap:

Blåskjorta .........................................

..... st.

623

2,754

500

1,650

600

Bussarong, vit ....................................

»

—

1,377

—

1,650

600

» , kypert, blå ........................

»

1,246

2,754

750

1,100

600

Byxor, vita ........................................

.... par

623

2,754

500

1,650

600

» , kommiss- ..................................

»

2,492

5,508

750

1,650

900

» , kypert, blå ...............r...............

»

1,246

2,754

750

1,100

600

Halsduk, svart ....................................

..... st.

1,246

2,754

500

1,100

600

Kalsonger, vita ..................................

.... par

1,246

5,508

500

2,200

1,200

Kavaj ................................................

..... st.

415

1,377

500

1,100

300

Klädsäck ............................................

»

125

275

250

550

—

Maskintofflor .....................................

.... par

1,246

—

250

—

—

Haskinväst..........................................

..... st.

623

—

250

—

—

Mössa med band eller ankare................

...... »

1,246

2,754

500

1,100

600

» , kypert, blå ..............................

. »

1,246

2,754

250

550

—

Mösskapell..........................................

»

623

1,377

500

1,100

300

Skjorta, blåkragad ..............................

»

1,246

5,508

750

3,300

1,200

Skor ................................................

.... par

1,246

5,508

500

1,100

600

Snörkängor ........................................

»

623

2,754

250

550

600

Stövlar ..............................................

, »

830

1,836

250

550

300

För underofflcerskorpraler:

Byxor, parad- .....................................

, »

242

439

—

—

—

Jacka ................................................

..... st.

50

220

—

—

—

Maskinrock..........................................

...... »

242

—

—

—

—

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.

25

Bil. 5.

gift

av beklädnadspersedlar för marinen.

Kust

a r t

1 1 e r i e t

Samma

summarum

Värnpliktiga

Summa

Stammanskap

Värnpliktiga

Summa

Äldre

Rekryter

eldare

Övriga

eldare

Övriga

eldare

Övriga

eldare

Övriga

450

2,800

9,377

40

1,210

46

1,130

60

1,500

3,986

13,363

—

1,400

5,027

—

—

—

—

—

—

—

* 5,027

900

4,200

11,550

150

2,420

100

1,130

240

3,000

7,040

18,590

450

2,800

9,377

40

1,210

50

750

60

1,500

3,610

12,987

1,800

5,600

18,700

130

2,020

75

1,130

240

3,000

6,595

25,295

1,800

5,600

13,850

160

2,420

100

1,130

240

3,000

7,050

20,900

900

2,800

9,900

80

1,210

50

750

120

1,500

3,710

13,610

900

5,600

17,154

80

2,420

75

1,500

120

3,000

7,195

24,349

300

1,400

5,392

25

610

50

750

60

750

2,245

7.637

90

280

1,570

10

120

25

375

12

150

692

2,262

900

—

2,396

80

—

25

—

120

—

225

2,621

450

—

1,323

40

—

25

—

60

—

125

1,448

900

2,800

9,900

80

1,210

50

750

120

1,500

3,710

13,610

900

—

5,700

80

—

25

—

120

—

225

5,925

450

2,800

7,150

40

610

50

750

120

1,500

3,070

10,220

900

5,600

18,504

80

2,420

75

2,260

120

3,000

7,955

26,459

900

5,600

15,454

80

1,210

25

375

120

1,500

3,310

18,764

900

2,800

8,477

40

610

25

375

60

750

1,860

10,337

600

2,800

7,166

40

1,210

25

750

60

1,500

3,585

10,751

_

_

_

35

180

896

—

—

—

7

72

—

—

—

—

—

349

—

— 1

—

35

180

—

—

—

—

—

457

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 146 käft. (Nr 172.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1917:151 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen m. m. s. 3 i texten