Angående provisoriska regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde
1917-04-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:176, Angående provisoriska regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.
11
Nr 176.
Kungl. Maj:Is nådiga proposition till riksdagen angående
provisoriska regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde;
given Stockholms slott den 4 april 1917.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att
dels för bestridande av de å Älvkarleby kraftverk belöpande kostnaderna
för provisoriska regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde
för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av 20,000 kronor, att utgå av
lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga
medel utanordna beloppet;
dels ock, vid bifall härtill, besluta, att de i 1918 års riksstat bland
inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva ändamål skola höjas med
ett belopp av 20,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Oscar von Sydow.
12
Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet a Stockholms slott den
april 1917.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde följande:
Sedan åtskilliga år tillbaka hava pågått förarbeten för att såvitt möjligt
genomföra en reglering av Dalälvens hela vattensystem för vattenkraftändamål.
I dessa förarbeten har jämväl vattenfallsstyrelsen deltagit.
Strävandena att söka åstadkomma en dylik reglering voro till en
början helt naturligt inriktade på att söka ernå en jämnare vattenavbördning
från flodsystemets största sjö, Siljan. De svårigheter, huvudsakligen
av juridisk och ekonomisk art, vilka därvid stått hindrande i vägen,
föranledde emellertid intressenterna i regleringsföretaget att jämsides med
arbetet för regleringen av Siljan jämväl taga under behandling frågan
om åstadkommande av en mindre variabel avrinning av vattnet från ett
flertal av de mindre sjöar, som ingå i Dalälvens vattensystem, i synner
-
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 176. 13
het som dessa åtgärder ansetts kunna jämförelsevis lätt genomföras.
Då särskild anledning förelåg att så snart som möjligt söka åstadkomma
en sådan reglering av sjöarna Skattungen och Oresjön, som kunde vara
till fördel för nedanför i vattendraget liggande vattenfall, sammanslöto
sig ägarna av så gott som samtliga de större vattenfall, vilka kunna
draga nytta av en reglering av nämnda två sjöar, den 20 maj 1915 till
en ekonomisk förening, Skattungens regleringsförening u. p. a. Denna
förening har till syfte att i samverkan med vederbörande odlingsintressenter
genomföra regleringen av samma sjöar till gemensam båtnad för
samtliga vederbörande.
Med bifall till en utav Kungl. Maj:t i ämnet gjord framställning
har 1916 års riksdag till gäldande av de på Älvkarleby vattenfall jämte
Stall- och Nygårdsforsarna belöpande kostnaderna för Skattungens och
Oresjöns reglering för år 1917 beviljat ett anslag av 44,500 kronor;
och har Kungl. Maj:t sedermera genom nådigt brev den 12 maj 1916
bemyndigat vattenfallsstyrelsen att för Älvkarleby vattenfall jämte Stalloch
Nygårdsforsarna för kronans räkning ingå såsom medlem i förenämnda
förening.
Emellertid torde det vara uppenbart, att en reglering av Skattungen
och Oresjön endast i ringa mån kan åstadkomma den utjämning av
vattenavrinningen, som man avsett att vinna genom en reglering av
Dalälven. Vattenkraftsintressenterna hava ej heller övergivit strävandena
att söka genom en fullständigare reglering av älven möjliggöra ett
mera ekonomiskt utnyttjande av dess vattenkraft. I ändamål att förverkliga
detta syfte har ett flertal ägare av vattenfall i Dalälven den
20 mars 1916 sammanslutit sig till en ekonomisk förening utan personlig
ansvarighet, benämnd Dalälvens regleringsförening. Denna förening
är avsedd att utgöra ett centralt organ för främjande av regleringsfrågorna
och för handhavande av dithörande undersöknings- och utredningsarbeten.
På framställning av vattenfallsstyrelsen har Kungl. Maj:t sedermera
i en den 25 april 1916 avlåten proposition, nr 223, föreslagit riksdagen
att för gäldande av statens kostnader i anledning av vattenfallsstyrelsens
inträde för Älvkarleby vattenfall i sistnämnda förening för år 1917 bevilja
ett anslag å högst 67,000 kronor. Detta belopp beräknades motsvara
statens andel i kostnaderna för föreningens allmänna förvaltningsutgifter
och utgifter för förberedande åtgärder för befrämjande av regleringsföretagen
samt för erhållande av vederbörligt tillstånd till desamma.
14
Vattenfalls
styrelsen.
Kung!,. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 176.
Sedan Kung’]. Maj:ts framställning blivit av riksdagen bifallen, hai
Kungl. Maj:t den 30 juni 1916 bemyndigat vattenfallsstyrelsen att för
kronans räkning ingå såsom medlem uti ifrågavarande förening.
Såsom av det vid sistnämnda proposition fogade statsrådsprotokollet
framgår, var avsett, att, om Dalälvens regleringsförening definitivt
komme till stånd, Skattungens regleringsförening skulle upphöra och
arbetena för reglering av Skattungen och Oresjön omedelbart fullföljas
av Österdalarnas sektion av Dalälvens regleringsförening. Så har ock
skett, i det, sedan Dalälvens regleringsförening definitivt trätt i verksamhet,
Skattuugens regleringsförening beslutit sin upplösning och Dalälvens
regleringsförening den 19 december 1916 beslutit övertaga den
förra föreningens rättigheter och förpliktelser.
I nämnda statsrådsprotokoll framhölls, att staten genom att ansluta
sig till Dalälvens regleringsförening icke förbundit sig att deltaga i
kostnaderna för de regleringsföretag, som av föreningen beslutas. Uppkommande
frågor om anvisande av medel för de delar av kostnaderna
för de olika regleringsföretagen, som belöpa på statens vattenfallsverk,
böra därför i vanlig ordning underställas Kungl. Maj:ts och riksdagens
prövning.
Uti skrivelse den 24 mars 1917 har vattenfallsstyrelsen nu anfört
följande:
»Den vanskliga situation, som under senaste tid rått och för en tid framåt
kommer att råda å bränslemarknaden, har gjort till en bjudande plikt för vattenfallsstyrelsen
att söka utnyttja alla möjligheter att i ökad omfattning alstra elektrisk
energi för tillgodoseende av landets behov av kraft såväl för industriella
som för ljus- och värmeändamål. I detta syfte har styrelsen med andra intressenter
inom Dalälvens regleringsförening inlett underhandlingar om åstadkommande
av provisoriska regleringsåtgärder för tillvaratagande på ändamålsenligaste
sätt av vattentillgången i Dalälven. Det har nämligen visat sig, att vissa av
sjöarna inom denna älvs vattenområde med relativt billiga byggnadsanordningar,
som kunna åstadkommas utan större tidsutdräkt och utan att vålla större olägenheter
för strandägare, kunna provisoriskt regleras. Då åtgärder för erhållande
av tillstånd i laga ordning att företaga sådana byggnader i vattendrag, varom nu
är ifråga, skulle vara alltför tidsödande, emedan en del av arbetet måste vara
vidtaget redan före instundande vårflod, är det avsett att genom frivilliga uppgörelser
med strandägarna ersätta nämnda laga tillstånd.
Kostnaderna för dessa utbyggnader skulle fördelas på ägarna till redan utbyggda
fall i Dalälven. Det har beräknats, att av dessa utgifter högst omkring
20,000 kronor borde belöpa å kronan såsom ägare till Älvkarleby kraftverk.
Vattenfallsstyrelsen har för sin del funnit, att en utgift av denna storlek
skulle, med hänsyn till den vinst i ökad kraftuttagning, som för Älvkarleby kraftverks
del bleve en följd av de ifrågasatta regleringsarbetena, vara synnerligen väl
motiverad.»
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 176. 15
la giund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt
att ett anslag av 20,000 kronor måtte så skyndsamt som möjligt ställas
tm styrelsens förfogande för bestridande av den på Älvkarleby kraftverk
belöpande andel i kostnaderna för provisoriska regleringsåtgärder
mom Dalälvens flodområde.
Såsom vattenfallsstyrelsen framhållit, bjuder den nuvarande situationen
att i största möjliga utsträckning utnyttja inom landet befintliga
kraftkällor för tillgodoseende av landets behov av elektrisk kraft. Det
torde därför vara synnerligen önskvärt, att de nu ifrågasatta provisoriska
regleringsåtgärderna komma till utförande. Härigenom skulle ökad
energi för en jämförelsevis ringa kostnad inom den närmaste framtiden
kunna tillföras vattenkraftverken vid Dalälven. De ifrågasatta åtgärderna
aro jämväl, enligt vad jag från vattenfallsstyrelsen inhämtat, ägnade
att underlätta en framtida allmän reglering av vattenkraften inom
namnda älvs vattensystem. Beträffande Älvkarleby kraftverk må framhållas,
att detta redan är utbyggt med så stor maskineffekt, att hinder
icke möter att med befintligt maskineri till fullo tillgodogöra den nu
avsedda ökningen i vattenmängden.
Av de för ifrågavarande arbeten beräknade kostnaderna skulle ett
belopp av högst 20,000 kronor komma att belöpa å Älvkarleby kraftverk.
Inom vattenfallsstyrelsen verkställda beräkningar hava givit vid
handen, att den nu föreslagna regleringen för kraftverket skulle medföra
aj1 jV1?^ kraftuttagning, som till fullo uppväger nämnda utgift.
Med hänsyn såväl härtill som till företagets allmänna betydelse anser
jag mig böra biträda styrelsens framställning. Då ifrågavarande utgift
avser statens affärsverksamhet, torde det erforderliga beloppet böra anvjsas
bland utgifter för kapitalökning. Enligt vad vattenfallsstyrelsen
meddelat, skola ifrågavarande arbeten påbörjas under innevarande vår
för att så snart som möjligt fullbordas. Det av styrelsen begärda beloppet
torde därför böra göras tillgängligt redan under år 1917.
• Pa av Xad sålunda anförts får jag hemställa, att Kund.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels för bestridande av de å Älvkarleby kraftverk
belöpande kostnaderna för provisoriska regleringsåtgärder
inom Dalälvens flodområde för år 1918
bevilja ett reservationsanslag av 20,000 kronor, att utgå
av lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under
år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet;
Departements
chefen.
16
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 176.
dels ock, vid bifall härtill, besluta, att de i 1918
års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel
för produktiva ändamål skola höjas med ett belopp
av 20,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Uggla.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1911-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1917:67 Utlåtande, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående provisoriska regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde. a1 i texten