Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192
15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:192, Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192
Dokumentets text
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
1
Nr 192.
Kungl. Maj ds nådiga proposition till riksdagen med förslag
till lagar om ändrad lydelse av §§ 17 och 32 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 mars 1862, §§ 10 och 12, § 15 mom. 2, § 20
mom. 5, § 34 samt § 43 mom. 1 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20
november 1863 samt §§ 7 och 16 i förordningen angående
kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj
1882; qiven Stockholms slott den 4 april 1917.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet överecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
lag om ändrad lydelse av §§ 17 och 32 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,
lag om ändrad lydelse av §§ 10 och 12, § 15 mom. 2, § 20 mom.
5, § 34 samt § 43 mom. 1 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 samt
lag om ändrad lydelse av §§ 7 och 16 i förordningen angående
kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Alexis Hammarström.
Bihang till riksdagens protokoll 1917- 1 sand. 162 käft. (Nr 192.)
1
2
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 192.
Förslag
till
Lag:
om ändrad lydelse av §§ 17 och 32 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§17 och 32 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skola erhålla
följande ändrade lydelse:
§ 17-
Ordföranden — — — — —--- - ---- - -
--— — utsedde.
Sedan protokollet blivit justerat, skall en förteckning över de vid
stämman fattade beslut nästa'' sön- eller helgdag, då gudstjänst hålles,
från predikstolen uppläsas.
§ 32.
Protokoll — —--— — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
— — — verkställa.
Sedan protokollet blivit justerat, skall en förteckning över de vid
sammanträdet fattade beslut, som ej uteslutande röra enskilda personers
förhållanden, nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst hålles, från predikstolen
uppläsas.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1917.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
3
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av §§ 10 och 12, § 15 mom. 2, § 20 mom. 5, § 34 samt
§ 43 mom. 1 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm den 20 november 1863.
Härigenom förordnas, att §§ 10 och 12, § 15 mom. 2, § 20 mom. 5, § 34
samt § 43 mom. 1 förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm den 20 november 1863 skola erhålla följande ändrade
lydelse:
§ io.
Mom. 1. Kallelse-----_----— sammanträdet.
Mom. 2. Kungörelsen skall, utom i fall, varom nästföljande moment
handlar, minst en vecka före stämman anslås vid församlingens pastorsexpedition.
Mom. 3. För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att
kungörelsen icke hinner anslås inom den tid, som nu är föreskriven, må
kyrkostämma hållas efter kortare anslagstid; dock ma vid sålunda kungjord
stämma beslut ej fattas om utgift eller erläggande av bidrag därtill.
Mom. 4. Kungörelsen skall tre gånger, om det medhinnes,'' men
minst en gång införas i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser
vanligen intagas, så ock i minst två andra av huvudstadens
dagliga tidningar. ,
Mom. 5. I det fall, varom i mom. 3 förmäles, skall kungörelsen
även anslås å kyrkodörr.
Mom. 6. Behandlas å territorialförsamlings kyrkostämma fråga,
som rörer även medlemmar av icke territoriell församling, skall kungörelsen
anslås även vid denna församlings pastorsexpedition.
§ 12-
Ordföranden åligger att ärendena till överläggning framställa samt
tillse, att ej andra frågor företagas än de, som uti kungörelsen upptagna
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
äro. Ny fråga kan vid kyrkostämma väckas, men icke förr än vid
annan stämma och efter vederbörlig kungörelse avgöras.
§ 15.
Mom. 2. Det justerade protokollet skall därefter å förut kungjord
dag offentligen uppläsas, varjämte en förteckning över de vid stämman
fattade beslut anslås vid församlingens pastorsexpedition och införes i
den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas,
så ock i minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.
§ 20.
Mom. 5. Delegerades beslut skall, efter föregången justering, å förut
tungjord dag offentligen uppläsas, varjämte tillkännagivande om beslutet
skall införas i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen
intagas, så ock i minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.
Beslutet jämte meddelad besvärshänvisning skall genom protokollsutdrag
och skrivelse, som ordföranden pa delegerades vägnar undertecknar,
tillställas . församlingarnas kyrkoherdar med anmodan att låta
vid pastorsexpeditionerna anslå tillkännagivande om beslutet. Om delegerades
beslut bör ämbetsmyndighet, som äskat ärendets handläggning
av församlingarna, jämväl erhålla underrättelse.
§ 34.
Protokoll — — — —--—--verkställa.
Det justerade protokollet skall därefter, i den mån det ej uteslutande
rör enskild persons förhållande, å förut kungjord dag offentligen
uppläsas, varjämte en förteckning över de vid sammanträdet fattade
beslut anslås vid församlingens pastorsexpedition och införes i den tidning,
vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas, så ock i
minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.
§ 43.
Mom. 1. Den, som åt kyrkostämmas beslut ej nöjes, äger att, där
beslutet honom rörer och han tilltror sig kunna visa, att beslutet kränker
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund, eller att det icke
i laga ordning tillkommit, eller att det står i strid med allmän lag e er
författning, eller annorledes överskrider deras befogenhet, som beslutet
fattat, däruti rättelse söka genom besvär, vilka, jämte det överklagade
beslutet, böra antingen till överståthållarämbetet eller till stadens konsistorium,
alltefter målets ekonomiska eller ecklesiastika beskaffenhet, pa
sätt besvärshänvisning i varje fall närmare utvisar, inlämnas före klockan
tolv å fjortonde dagen, eller, om helgdag då inträffar, å nästa söckendag
därefter, den dagen likväl oräknad, då beslutet, på sätt ovan berört
är, offentligen upplästes; och åligger det klaganden därjämte saval att
vid besvären foga bevis om dagen, då beslutet upplästes, som ock att,
inom åtta dagar efter besvärstidens utgång, till kyrkostämmans ordförande
ingiva diarieutdrag däröver, att ban sina besvär xnlamnat a ort,
som vederbör.
Försummar------verkställighet.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1917.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
Förslag
till
Lag
om andrad lydelse av §§ 7 och 16 i förordningen angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882.
Härigenom förordnas, att §§ 7
kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i
erhålla följande ändrade lydelse:
och 16 i förordningen angående
Göteborg den 5 maj 1882 skola
§ 7-
Kyrkofullmäktige välja årligen inom sig vid sitt första sammanträde
under aret med slutna sedlar ordförande och vice ordförande.
Underrättelse om dessa val skall av ordföranden meddelas ej mindre
KungL Maj:ts befallnmgshavande i länet för att genom dess försorg
inforas i någon av stadens tidningar än även stadens magistrat, stiftets
omkapitel samt de särskilda territoriella församlingarnas kyrkoherdar.
§ 16.
... ®e^an protokollet blivit justerat, skall däruti förekommande beslut
jämte besvärshänvisning genom protokollsutdrag och skrivelse, som av
ordföranden j* kyrkofullmäktiges vägnar undertecknas, tillställas försammgarnas
kyrkoherdar med anmodan att ombesörja, att en förteckning
over de fattade besluten uppläses från predikstolarna, vilket bör ske i
afla stadens kyrkor på samma dag. Denna dag utsättes av fullmäktige,
som hora föranstalta om beslutets meddelande så skyndsamt, att förteckningens
uppläsande i kyrkorna må kunna äga rum senast andra söndagen
efter den dag, då beslutet fattats.
Här — — — — bestyrkt.
Hen —* — — — efterrättelse.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1917.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 192.
1
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för civildepartementet
anförde departementschefen, statsrådet Hammarström.
Förut denna dag har statsrådet och chefen för civildepartementet
anmält riksdagens skrivelse den 31 mars 1905, kyrkomötets, underdåniga
skrivelse den 24 november 1909, Stockholms stads konsistorii underdåniga
skrivelse den 28 januari 1913 samt riksdagens skrivelse den
2 mars 1914, vilka samtliga skrivelser åsyfta vidtagande av åtgärder
för inskränkning i fråga om uppläsande av kungörelser i kyrkorna; och
har Kungl. Maj:t i enlighet med bemälde departementschefs hemställan
beslutit föreslå riksdagen att antaga inom civildepartementet utarbetade
förslag till lagar om ändrad lydelse av dels § 23 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, dels § 5 mom. 2 e),
§ 20 samt § 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 och
dels § 6 mom. 1 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den
23 maj 1862.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
För egen del instämmer jag i det utav statsrådet och chefen för
civildepartementet i ämnet gjorda allmänna uttalande.
De på ecklesiastikdepartementets föredragning ankommande kommunala
författningar, vilka innehålla föreskrifter om uppläsning i kyrka av
protokoll eller kungörelser, äro följande, nämligen förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den
20 november 1863 samt förordningen angående kyrkofullmäktige och
kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882.
Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd innehåller
1 §§ 12, 17 och 32 föreskrifter om uppläsande i kyrka av protokoll
eller tillkännagivanden. Enligt § 12 skall kungörelse med kallelse till
kyrkostämma ävensom, vad angår stad, med underrättelse tillika om
tid och ställe för röstlängdens framläggande till granskning samt huru
rättelse däri, enligt vad i § 6 sägs, må sökas, uppläsas från predikstolen
i församlingens kyrka. Kallelse till kyrkostämma å landet synes
på de av chefen för civildepartementet beträffande kallelse till kommunalstämma
anförda skäl fortfarande böra uppläsas i kyrkan. Däremot kan
tvekan råda om lämpligheten att begagna detta publikationssätt i stad.
Det torde väl knappast böra möta någon svårighet att i detta fall
begagna samma sätt för kallelsens offentliggörande, som finnes föreskrivet
i § 15 förordningen om kommunalstyrelse i stad beträffande
kallelse till allmän rådstuga. Då emellertid speciellt i denna fråga icke
föreligger något uttalande från någon myndighet och dessa kallelser,
som utfärdas av vederbörande pastor och icke kunna frånkännas en viss
kyrklig betydelse, icke äro av vidlyftigare beskaffenhet, torde för närvarande
icke böra företagas någon ändring i nu brukligt tillvägagångssätt.
De skäl, som anförts mot bibehållande av uppläsandet i kyrka av
kommunalstämmoprotokoll, torde gälla även beträffande sådant uppläsande
av kyrkostämmas samt kyrkoråds och skolråds protokoll, varom förmäles
1 m §§ I7 ocl1 32. Åven härvidlag torde uppläsandet kunna inskränkas
till uppläsning av en förteckning å de fattade besluten. Beträffande
stad skulle nog kunna ifrågasättas ett sådant sätt för beslutens offentliggörande,
som omförmäles i §§ 20 och 42 förordningen om kommunal-,
styrelse i stad i avseende å allmän rådstugas och stadsfullmäktiges beslut,
men härom torde kunna sägas detsamma, som nyss sagts i fråga om
uppläsandet av kallelse till kyrkostämma.
Enligt § 10 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skol1
ad i Stockholm den 20 november 1863 skall kallelse till kyrkostämma
uppläsas från predikstolen i församlingens kyrka, och därjämte skall
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192. ''•>
kallelsen intagas tre gånger, om det medhinnes, men minst en gång i
den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.
Beträffande Stockholm skall sålunda kallelse till kyrkostämma alltid
införas i tidning, då däremot för andra städer och landet gäller, att
kallelsens offentliggörande genom tidningarna är beroende på beslut av
kyrkostämman.
Bestämmelserna om uppläsning i kyrkan av kyrkostämmas samt
kyrkoråds och skolråds protokoll, varom förmäles i § 15 mom. 2 och
§ 34 (lag den 29 juni 1908), överensstämma med motsvarande föreskrifter
för övriga städer och landet.
Det kan nu ifrågasättas, huruvida icke _ för likformighetens skull
borde beträffande dessa paragrafer förfaras i enlighet med vad som
föreslagits i fråga om motsvarande paragrafer i den allmänna kyrkostämmoförordningen,
och att sålunda § 10 skulle lämnas oförändrad
samt § 15 mom. 2 och § 34 ändras därhän, att icke själva protokollet
utan endast en förteckning över besluten skulle uppläsas i kyrkan.
Emellertid synes icke böra lämnas obeaktat vad Stockholms stads
konsistorium i sin förutnämnda skrivelse anfört till stöd för borttagande
av uppläsandet i kyrka av så gott som alla världsliga kungörelser och
protokoll. Beträffande särskilt förevarande frågor yttrar sig konsistoriet
sålunda: »Icke ens kungörelser om kyrkostämmor eller uppläsning av
protokoll, hållna vid kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd, hava någon
som helst praktisk betydelse, eftersom ingen bryr sig om att lyssna därpå.»
Sedan konsistoriet därefter yttrat sig om vilka kungörelser fortfarande
enligt konsistoriets mening höra bliva föremal för uppläsning i
kyrka, anför konsistoriet vidare:
»Men alla andra författningar och kungörelser kunna. enligt konsistoriets
mening på så sätt bäst meddelas kyrkomenigheten i Stockholm,
att en förteckning över dem, uppgjord genom pastorsämbetets försorg,
anslås under en vecka på kyrkodörren med hänvisning till pastorsexpeditionen
att där å tid, då den är öppen, taga kännedom om kungörelsernas
innehåll. Detta gäller även kungörandet av. kyrkostämmor, vilka
för övrigt både enligt lag och praxis annonseras i tidningspressen. Likaledes
är det fullt tillräckligt att ersätta protokollsuppläsningen genom
anslag å kyrkodörren med ovannämnda hänvisning till pastorsexpeditionen.»
Om man också godkänner de skäl, konsistoriet anfört för sitt förslag
om borttagande av föreskriften om uppläsning i kyrka av ifrågavarande
kallelser och protokoll, torde dock beträffande protokollsuppläsandet
böra erinras, att konsistoriet synes hava förbisett, att den huvud
Bihang
till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 162 käft. {Nr 192). 2
10
Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
sakliga betydelsen av detta uppläsande är att få fixerad en viss tidpunkt
från vilken besväi stiden skall räknas. Åtminstone liar konsistoriet icke
gjort något uttalande, huru besvärstiden skulle beräknas, om konsistoriets
förslag bifölles. Aven i en annan del torde anmärkning kunna göras
mot iörslaget, nämligen beträffande det ifrågasatta anslaget på kyrkodörren.
Det torde vara vida lämpligare, att detta anslag göres vid
pastorsexpeditionen, varest de protokoll, till vilka anslaget hänvisar,
finnas tillgängliga. Anslaget är även där mera skyddat och kan bekvämligare
studeras.
Om nu konsistoriets förslag skulle i huvudsak vinna bifall och sålunda
uppläsande i kyrka så väl av kallelser till kyrkostämma som av
protokoll upphöra, framställer sig givetvis den frågan vilket annat
publikationssätt bör sättas i stället.
Vad kallelser till kyrkostämma beträffar, skola dessa, såsom redan
nämnts, offentliggöras, förutom genom pålysning i kyrka, genom deras
införande i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen
intagas. Om nu, i stället för pålysningen i kyrka, kungörelsen
om stämman anslås vid pastorsexpeditionen, vilket skulle betyda å
dörren eller å annan lämplig plats i förstuga eller portgång, samt kungörelsen
därjämte infördes, förutom i den tidning, vari överståthållarämbetets
kungörelser vanligen intagas, även i minst två andra av
huvudstadens dagliga tidningar, torde bliva tillräckligt sörjt för kallelsens
spridning. För närvarande lär, enligt beslut av vederbörande
kyrkostämmor, kallelsen införas i samtliga dagliga tidningar i huvudstaden.
Man kunde möjligen tjocka, att kallelsens införande i tidningar
skulle vara nog och . att således anslag vid pastorsexpeditionen vore
onödigt,, men då det icke torde vara utan betydelse, att kallelsen med
förteckning å de ärenden, som skola förekomma vid stämman, finnes
för allmänheten tillgänglig å viss plats, torde fog finnas för anlitande
av även detta publikationssätt, helst detsamma är förenat med ringa
besvär och ingen kostnad. Andras § 10 i nu antydd riktning, torde
bliva behövligt att vidtaga den ändring i § 12, att ordet »pålysning»
utbytes mot ordet »kungörelse».
Vad angår sättet för offentliggörande av kyrkostämmoprotokoll samt
kyrkoråds och skolråds protokoll, torde även här, såsom också konsistoriet
ifrågasatt,. anslagsförfarande böra komma till användning sålunda,
att en förteckning över besluten anslås. Av praktiska skäl torde dock,
såsom redan antytts, anslaget böra ske vid pastorsexpeditionen. Men
därjämte torde besluten böra bringas till allmänhetens kännedom genom
förteckningens införande i tidning i analogi med föreskriften i tredje
11
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 192.
stycket av § 24 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den
23 maj 1862 (lag ‘i9U 1904). I avseende å detta publikationssätt torde
samma bestämmelse böra gälla, som nyss föreslagits i truga om kallelse
till kyrkostämma. Förteckningen skulle sålunda intagas i den tidning,
vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas, samt i xuinst
två andra dagliga tidningar i huvudstaden.
Då med kyrkouppläsandets borttagande den hittills gällande utgångspunkten
för besvärstiden bortfallit, måste eu annan tidpunkt bestämmas,
från vilken besvärstiden skall börja löpa. Det kunde ju ifrågasättas,
huruvida icke tiden för besvärs anförande över kyrkostämmas samt
kyrkoråds och skolråds beslut skulle kunna räknas från dagen för beslutets
publicerande i tidningarna eller från anslagsdagen. En sådan
bestämmelse torde dock såsom saknande motsvarighet inom kommunalförfattningarna
få anses mindre lämplig. Inom vår lagstiftning förekommer
endast ett fåtal fall, då besvärstid räknas från. beslutets intagande
i tidning; och den omständigheten, att enligt lag vissa a\ offentlig
myndighet meddelade beslut i besvärs- och ansökningsmål utfärdas efter
anslag och att besvärstiden i dessa fall räknas från anslagsdagen, torde
icke kunna åberopas som skäl för bestämmande av tiden för anförande
av besvär över ett kommunalt beslut från det samma beslut blivit ge
nom anslag offentliggjort.
Besvärstiden kan icke heller räknas från beslutets dag, om man ej
samtidigt förlänger besvärstiden, som nu är fjorton dagar. Med justering
av kyrkostämmoprotokoll kan nämligen dröja fjorton dagar (§ 15).
För närvarande kan tiden för anförande av besvär över ett kyrkostämmobeslut
ställa sig på följande sätt: protokollet justeras fjorton dagar efter
beslutets fattande, nästa söndag uppläses protokollet från prediksto en
och därifrån räknas besvärstiden, vilken, som nämnts, utgör fjorton dao-ar.
Tiden för anförande av besvär kan sålunda räcka ända till fem
veckor från beslutets fattande. Genom borttagande av kyrkoupplä sandet
kan man vinna ända till en vecka och besvärstiden skulle sålunda kunna
bestämmas till 30 dagar från beslutets dag. Emellertid torde det icke
vara lämpligt att bestämma besvärstidens början till någon dag före
protokollsjusteringen. Förr än protokollet blivit justerat, kan nämligen
den, som har för avsikt att klaga, icke erhålla protokollsutdrag, och
följaktligen kan han icke med bestämdhet avgöra, om det lönar sig att
klaga, likasom han icke heller utan att äga tillgång till protokollet kan
författa en besvärsskrift. Om sålunda dagen för besvärstidens. början
icke kan sättas tidigare än justeringsdagen, torde frågans naturliga lösning
bliva den, att i fråga om besvärs anförande över kyrkostämmas
12
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
samt kyrkoråds och skolråds i Stockholm beslut skulle i huvudsak bliva
gällande, vad som finnes föreskrivet beträffande besvär över allmän rådstugas
och stadsfullmäktiges beslut. Vid kyrkostämma skulle sålunda givas
tdl känna vilken dag det justerade protokollet skall offentligen uppläsas.
Då kyrkoråds och skolråds sammanträden icke äro offentliga, bör ett
vid dylikt sammanträde fattat beslut om dagen för protokollets offenthga
uppläsande på något sätt publiceras. Detta kan lämpligen ske
genom tidningar^ eller genom anslag vid pastorsexpeditionen. Själva
uppläsningen skall naturligtvis ske offentligen. Från dagen för uppläsandet
skulle då besvärstiden räknas.
Om de nu föreslagna ändringarna i avseende å besvärsförfalandet
komma till stånd, föranleder detta, att viss ändring måste vidtagas
i § 43 (lag 14/s 1914), varemot ändring i § 44 icke blir erforderlig.
Enligt § 20 (lag 14/s 1914) skall fråga, som är av beskaffenhet, att
för dess avgörande erfordras församlingarnas gemensamma beslut, i stadens
alla territoriella församlingar behandlas på en och samma dag vid
kyrkostämmor med de särskilda församlingarna. Fattas därvid olika
beslut, skall den fråga, i vilken skiljaktighet förekommit, avgöras av
delegerade, utsedda av de olika kyrkostämmorna. Enligt mom. 5 skall
delegerades beslut, efter föregången justering, jämte meddelad besvärshänvisning
genom protokollsutdrag och skrivelse, som ordföranden på
delegerades vägnar undertecknar, tillställas församlingarnas kyrkoherdar
med anmodan att ombesörja dess kungörande från predikstolen, vilket
bör ske på samma dag i alla stadens kyrkor. Denna dag utsättes av
delegerade, som därjämte böra föranstalta om beslutets meddelande så
skyndsamt, att kungörandet därav i kyrkorna må kunna äga rum senast
andra söndagen efter den dag, då beslutet blivit fattat. Om delegerades
beslut bör ämbetsmyndighet (överståthållarämbetet eller konsistorium),
som äskat ärendets handläggning av församlingarna, jämväl erhålla
underi ättelse. Av andra stycket i mom. 1 framgår, att i avseende å
anförande av besvär över delegerades beslut gäller vad för anförande av
besvär över kyrkostämmas beslut är föreskrivet. Besvärstiden räknas
sålunda från beslutets uppläsande i kyrkorna.
Det torde icke möta någon svårighet eller föranleda någon olägenhet?
om beträffande allmängörande av delegerades beslut liknande tillvägagångssätt
iakttages, som föreslagits i fråga om kyrkostämmas beslut.
Sålunda bör ordföranden föranstalta, att tillkännagivande om beslutet
införes i tidningarna, varjämte ett liknande tillkännagivande bör
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
genom vederbörande kyrkoherdes försorg anslås vid pastorsexpeditionen
i en var av huvudstadens församlingar.
Även i detta fall synes besvärstiden böra räknas från den dag det
justerade beslutet blivit offentligen uppläst.
De §§, som, under förutsättning att vad nu föreslagits godkännes,
skulle behöva omarbetas, äro §§ 10 och 12, vilka efter förordningens
tillkomst icke undergått någon förändring, § 15 mom. 2, vilken §
icke heller undergått någon ändring, § 20 mom. 5, vilken § ändrats
genom lagen den 14 augusti 1914, § 34, som ändrats genom lagen den
29 juni 1908, samt § 43 mom. 1, vilken § ändrats genom lagen den 14
augusti 1914.
§ 10 mom. 6 lyder sålunda:
»För Jakobs och Johannis’ församling hålles gemensam kyrkostämma;
dock bör pålysning ske i båda kyrkorna. Kyrkostämma i
Hedvig Eleonora! församling skall pålysas även i Djurgårdskyrkan, så
vida gudstjänst där hålles.»
1 kommunal författningshandbok för Stockholm, 1915, finnes under
detta mom. följande not: . _
»Bestämmelsen om Jakobs och Johannes församling gäller ej längre
sedan församlingen delats fr. o. m. den 1 maj 1907. Sedan Hedvig
Eleonora församling fr. o. m. den 1 maj 1906 delats i 3 församlingar,
är det Oscars församlings kyrkostämma, som skall pålysas i Djurgårdskyrkan.
» ,
Då nu ifrågasättes ändring i vissa delar av § 10, torde det
vara lämpligt att i sammanhang därmed nuvarande mom. 6, till vinnande
av mera överensstämmelse med nu rådande förhållanden, helt
och hållet utgår.
Uppenbart är, att de nu ifrågasatta nya bestämmelserna i avseende
å besvärsförfarandet icke skola äga tillämplighet å beslut, som fattats
före den dag, då den nya författningen träder i kraft. Uttrycklig före
skrift härom torde icke vara behövlig.
I Göteborg utövas, enligt förordningen angående kyrkofullmäktige och
kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882, församlingarnas beslutanderätt i
gemensamma ärenden av kyrkofullmäktige, som utses a församlingarnas
kyrkostämmor.
Enligt § 7 (lag 29/u 1906) välja kyrkofullmäktige årligen inom sig
vid årets första sammanträde ordförande och vice ordförande. Under
-
14
Kimgl. May.ts Nåd. Proposition Nr 192.
rättelse om dessa val skall av ordföranden meddelas ej mindre stadens
magistrat, Kimgl. Maj:ts befallningshavande i länet och stiftets domkapitel
än även de särskilda territoriella församlingarnas kyrkoherdar
för att genom dessas försorg kungöras från predikstolarna i stadens
kyrkor.
Detta kungörande i kyrka av val av fullmäktiges ordförande och
vice ordförande, torde utan olägenhet kunna utbytas mot införande genom
Kungl. Maj:ts befallningskavandes försorg i någon av stadens tidningar
av underrättelse om valet.
• ^ skall, sedan kyrkofullmäktiges protokoll blivit justerat,
däri förekommande beslut jämte besvärshänvisning genom protokollsutdrag
tillställas församlingarnas kyrkoherdar med anmodan att ombesörja
dess kungörande från predikstolarna, vilket bör ske i alla stadens
.kyrkor på samma dag. I avseende å besvärs anförande över fullmäktiges
beslut gäller vad förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1862 stadgar angående besvär över kyrkostämmas
beslut. Vid sådant förhållande torde lämpligen samma tillvägagångssätt
för offentliggörande av fullmäktiges beslut komma till användmng,
som föreslagits i fråga om kyrkostämmas beslut enligt nyssnämnda
förordning. § 16 bör sålunda ändras i denna riktning0
Det torde böra erinras därom, att beträffande lagen den 29 november.
1906 om ändrad lydelse av vissa §§ — däribland § 7 — i ovanberörda
förordning angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg
föreskrivits, att denna lag skulle, med visst undantag, träda i kraft
»vid början av kalenderåret näst efter det, under vilket enligt Konungens
beslut den genom nådiga brevet den 5 maj 1882 för Göteborg
fastställda församlingsindelningen upphört att gälla». Denna äldre församlingsindelning
upphörde att gälla med utgången av år 1907, och 1906
års lag trädde, sålunda i kraft med början av år 1908.
Den nu ifrågasatta ändringen i förordningen angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg torde böra träda i tillämpning
den 1 augusti 1917 eller sålunda vid samma tid som övriga i förevarande
sammanhang1 föreslagna lagändringar.
I anslutning. till vad jag här ovan anfört har jag inom ecklesiastikdepartementet
låtit utarbeta förslag till
lag om ändrad lydelse av §§ 17 och 32 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,
lag om ändrad lydelse av §§ 10 och 12, § 15 mom. 2, § 20 mom.
5, § 34 samt 43 mom. 1 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 samt
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
lag om ändrad lydelse av §§ 7 och 16 i förordningen angående
kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882.
Sedan departementschefen uppläst lagförslagen, hemställde departementschefen,
att desamma måtte genom proposition framläggas för
riksdagen. .
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla samt
förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skulle till riksdagen
avlåtas.
Ur protokollet:
Gunnar Holmström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1917:197 Riksdagens skrivelse Nr 197 s. 1 i texten