Angående anordnande av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang
10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:21, Angående anordnande av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang
Dokumentets text
Kungl, Maj:ts Nåd, Proposition Nr 21.
1
Nr 21.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anordnande
av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens
kasernetablissemang; given Stockholms slott den 30
december 1916.
Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen medgiva,
att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar ett belopp av högst
140,000 kronor må tagas i anspråk för anordnande av elektrisk belysning
i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
B. B. E. Mörcke,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 15 käft, (Nr 21.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 21.
Särskilda
framställningar
av
sekundchefen
för Svea
livgarde.
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
30 december 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
W estman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Mörcke, föredrog härefter en av arméförvaltningens
fortifikations- och civila departement gjord framställning
angående anordnande av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens
kasernetablissemang och anförde därvid följande:
»Uti skrivelse till arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement
den 9 maj 1914 hemställde sekundchefen för Svea livgarde,
att elektrisk belysning måtte få införas i kasernetablisemangets vinteroch
sommarmatsalsbyggnader, omfattande köksavdelning, förrådslokaler,
matsalar, marketenteri och musikrum. Erfarenheten hade nämligen givit
vid handen, att regementets gasbelysning vore synnerligen otillfredsställande.
De gasrör, som inlagts vid kasernens uppförande för 25 år
tillbaka, hade varit beräknade för framsläppande av gas för allenast två
Kung!. Maj: tv Nåd. Proposition Nr 21.
3
våningars behov. Sedan kasernen efter 1901 års härordnings antagande
blivit påbyggd med ytterligare en våning, hade det befunnits, att rörsystemet
icke förmådde framsläppa gas till erforderlig belysning. Vid
ombyggnaden hade jämväl den förändringen vidtagits, att musikbyggnaden
apterats till sjukavdelning och musiken förlagts till de förutvarande
skolsalarna. Därigenom hade alla underbefälsskolornas teoretiska undervisning
blivit förflyttad till vissa kompanilogement, där gaslågornas antal
måst avsevärt ökas för erhållande av tillräcklig belysning. I regementets
båda matsalar bestode den nuvarande belysningen av luxlampor,
för vilka den årliga kostnaden belöpte sig till omkring 600
kronor, varförutom för skötsel och reparation av denna belysning årligen
åtginge 180 maskinisttimverken och 270 eldaretimverken. Driftkostnaden
för erforderlig elektrisk belysning i matsalarna komme att uppgå till högst
400 kronor om året. Under Auntermatsalsbyggnaden funnes stora matkällare,
som dagligen användes. At.t i dessa lokaler, som ej kunde vara ständigt upplysta,
hava elektrisk belysning, vore synnerligen önskvärt, med hänsyn till
ordning, snygghet och eldfara. Aven köksavdelningen med dess skafferi,
magasin och olika diskrum skulle av samma skäl hava mycket stora fördelar
av elektrisk belysning. Slutligen framhölle sekundchefen den stora
betydelsen av förbättrade belysningsanordningar med hänsyn till manskapets
trevnad inom kasernen.
Uti skrivelse till fortifikations- och intendentsdepartementen den 6 oktober
1914 hemställde därefter sekundchefen, att belysningen inom hela kasernetablissemanget
måtte förbättras och utvidgas. Efter den förra skrivelsens
avlåtande hade ny härordning antagits, enligt vilken en årsklass
värnpliktiga komme att vara i tjänstgöring hela vintern. Allt kasernutrymme
komme därvid att tagas i anspråk och därmed hela belysningssystemet.
Då emellertid erfarenheten visat, att belysningen per låga
bleve sämre i samma mån som flera lågor användes, komme belysningen
inom etablissemanget efter mörkrets inbrott att bliva synnerligen dålig.
Redan under dittillsvarande förhållanden hade läsning o. d. samt praktiska
övningar inomhus om kvällarna medfört svårigheter, och dessa komme
därefter att än mera ökas. Den värnpliktiga ungdomen, för vars trevnad
under de långa vinterkvällarna man borde sörja, komme att i kasernen
mötas av en nedstämmande halvbelysning, som försvårade läsning
och annan lämplig sysselsättning och därför komme att hos manskapet
fostra en längtan ut från etablissemanget. Vid nu angivna förhållanden
och då med den väsentligt ökade manskapsnumerären ett oavvisligt behov
framträdde att få regementets parkområde upplyst till förhindrande
4
Kung! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 21.
av oordningar o. d., ansåge sekundchefen att man stode inför nödvändigheten
att antingen fullständigt ombygga och utvidga det nuvarande gasbelysningssystemet
eller också införa elektrisk belysning.
Sekundchefens förenämnda båda framställningar, vilka tillstyrktes
av chefen för fjärde arméfördelningen, föranledde emellertid icke någon
åtgärd från arméförvaltningens sida.
Uti skrivelse till chefen för fjärde arméfördelningen den 23 november
1915 gjorde sekundchefen förnyad framställning i ämnet. Belysningsförhållandena
inom kasernetablissemanget hade alltmera visat sig
vara olidliga och påkallade snarast en förändring till det bättre. Frånsett
den känsla av otrevnad, som vilade över den halvmörka kasernen,
kunde expeditionsgöromål och teoretiska övningar icke ostört fortgå utan
extra anordningar med användande av stearinljus eller fotogenlampor.
Inom bostadslägenheterna fungerade gasbelysningen synnerligen bristfälligt.
Det vore därför nödvändigt att antingen fullständigt ombygga
och utvidga gasbelysningssystemet eller införa elektrisk belysning.
Därvid vore det jämväl ur mobiliseringssynpunkt erforderligt att anordna
belysning i regementets huvudförråd för intendenturmateriel. Gasbelysning
kunde dock såsom eldfarlig därstädes icke ifrågakomma.
Enligt ett vid sekundchefens skrivelse fogat yttrande av tjänstförrättande
regementsläkaren vore belysningen i lektionssalarna alldeles
otillräcklig. Inom större delen av dessa vore det svårt och inom
andra från ljuskällan mera avlägsna delar omöjligt att tydligt särskilja
bokstäverna i vanlig tryckskrift. Att undervisningen därigenom skulle
lida och de läsandes ögon utsättas för överansträngning, läge i öppen
dag. Det vore därför även ur sanitär synounkt en trängande nödvändighet,
att anstalter snarast vidtoges för tillräcklig belysnings anordnande.
Framställning Uti skrivelse till chefen för fjärde arméfördelningen den 16 decemachefenUf<fr"
b0r 1915 anmälde sekundchefen för Göta livgarde, att belysningsanordGöta
livgarde, ningarna inom kasernetablissemanget med hänsyn till de nya förhållanden,
som inträtt efter den nya härordningen, vore mycket otillfredsställande, samt
att det nästan kunde anses oundgängligen nödvändigt att få dessa förbättrade,
därest icke hela utbildningsarbetet skulle vedervågas. Medan förut
manskapsstyrkan vintertiden uppgått till omkring 600 man, finge man
framdeles räkna med en styrka av 1,200 å 1,500 man. Genom denna
ökade manskapsstyrka måste åtskilliga utrymmen, vilka förut direkt kunnat
5
Kung!. Maj ds Nåd.. Proposition Nr 21.
disponeras för sina ändamål, numera tagas i bruk för ett annat. Så t. ex.
hade regementet nu endast två s. k. skolsalar i stället för fyra förut, och
av dessa två användes understundom den ena eller båda till sjukrum.
I och för utbildningen hade kompanierna således blivit allt mer och mer
hänvisade till de egentliga kompanilokalerna. Före år 1915 hade kompanierna
i allmänhet vintertiden disponerat förutom sitt dagrum även ett logement
som skolsal. Med nuvarande manskapsstyrka kunde endast dagrummet
disponeras, enär vid vissa tillfällen ett logement måste användas
som förrådsrum och de övriga vore bebodda. Man kunde således våga
påstå, att kompanierna för övningar inomhus uteslutande vore hänvisade
till dagrummet och uppställningsrummet (korridoren). Visserligen hade
belysningen i den sistnämnda lokalen förbättrats genom särskilda gasstrumpor,
men den vore likväl icke så god, att lokalen kunde i dess helhet
användas som lektionssal. Vidare vore förläggningen numera avsevärt
trängre än förr, och samtliga sängar måste förses med översängar,
vilket icke varit fallet vintertiden före år 1915. Till följd därav vore
det visserligen ljust i översängarna, men genom belysniugsanordningarnas
placering vore det i stället så mycket mörkare å de flesta utrymmena
mellan sängarna, i synnerhet som endast eu låga funnes i de
flesta logementen. Förhållandena för manskapet i logementen kunde betecknas
som mörka och trånga.
Till följd av den ökade manskapsstyrkan vore det nödvändigt att
långt mer än förr arbeta i förråd, å vindar, i källare m. fl. liknande
ställen, och den tid, varunder mörker rådde, måste nu långt mer än
förr tillgripas, för att arbetet inom dessa lokaler skulle medhinnas. I
flera av dessa lokaler funnes ingen som helst belysning, i andra funnes
visserligen dylik, men den vore ej tillfyllest, och i jämförelse med elektrisk
belysning vore den nuvarande alltför riskabel inom förråd slokalerna,
där det bleve för dyrbart att anordna s. k. evighetsbrännare, utan tändningen
ständigt finge ske meddelst tändstickor för varje gång något
skulle hämtas, bytas o. s. v.
Genom luxlampor vore visserligen gymnastikhuset, matsalar och
liknande lokaler upplysta, men dylik belysning vore dyrbarare än elektrisk.
Vidare krävde all lux- och gasbelysning en avsevärd tid för tändning,
i synnerhet då det gällde belysning i stora lokaler samt den yttre belysningen.
Tändningen måste ske avsevärt tidigare än vad förhållandet
skulle vara, om man hade elektrisk belysning. Under nuvarande
förhållanden måste det brinna i samtliga logement, även om ingen
funnes därstädes, enär tändningsanordningarna vore så svåra. Då
skada å gasstrumporna i de flesta fall uppkomme vid tändningen,
Framställning
av chefen för
fjärde arméfördelningen.
6 Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 21.
borde denna i logementen icke äga rum annat än vid revelj och vid
mörkrets inbrott.
Ur sanitär synpunkt vore elektrisk belysning avsevärt bättre än den
nuvarande. Under förutvarande förhållanden, med ett 15- till 20-tal
man i varje logement och ett 50-tal i hela kompaniet, hade gasbelysningen
icke haft något särskilt menligt inflytande å luften, men sedan
manskapsstyrkan numera uppginge till 25 å 30 man per logement och
omkring 150 man inom kompanilokalerna, vore det ej lätt att hålla
frisk och sund luft i lokalerna, i synnerhet som man icke kunde vädra
obegränsat av risk för att värmeledningen icke skulle funktionera riktigt.
Gasbelysningen medförde dessutom alltid möjlighet av en gasutströmning
med därmed följande risker. Särskilt vore lampor, försedda med s. k.
evigketslåga, synnerligen svåra att hålla fullt täta.
Slutligen ansåge sig sekundchefen böra framhålla, att en bättre
belysning vore ovillkorligen nödvändig, därest icke utbildningen under
vintern skulle bliva underhaltig eller åtminstone mindre god. Självklart
vore, att intresset för utbildningsarbetet, omvårdnaden om truppen, trevnaden
för befäl och manskap samt hela tillvaron inom kasernen skulle
bliva bättre och angenämare, därest man under den mörka tiden av
dygnet hade rik belysning eller åtminstone möjlighet att få så ljust,
som förhållandena krävde.
Uti ett vid sekundchefens skrivelse fogat yttrande förklarade regementsläkaren,
att den nuvarande konstljusbelysningen i åtskilliga för
undervisningsändamål brukade lokaler vore av den beskaffenhet, att med
fästad hänsyn till bland annat eventuell skadlig inverkan på åtskilliga
elevers synorgan m. m. betydande och snarast möjligt verkställd förbättring
av belysningsförhållandena inom kasernen utgjorde ett trängande
behov.
Med anledning av sistnämnda båda skrivelser bär chefen för tjärde
arméfördelningen uti underdånig skrivelse den 20 december 1915 gjort
framställning om anvisande av medel för förbättrade belysningsanordningar
i såväl Svea som Göta livgardes kasernetablissemang. Av handlingarna
i ärendet ävensom av ytterligare företagen utredning framginge,
att nuvarande gasledningar, åtminstore vad Svea livgarde anginge,
vore för klena för att kunna lämna erforderlig mängd gas till redan
befintliga lågor än mindre till nya erforderliga sådana;
att en omläggning av gasledningssystemet, helt eller delvis, skulle
komma att draga betydande kostnader, varför en förbättring av belys
-
Kung1. Maj:Nåd. Proposition Nr 21.
7
ningen på detta sätt på grund därav och av andra orsaker knappast
kunde anses lämplig att föreslå;
att driftkostnaderna skulle betydligt nedbringas om elektrisk belysning
infördes; samt
att införandet av elektrisk belysning i etablissemangen i deras helhet
vore det enda lämpliga sättet för avhjälpande av bristfälligheterna vid
nuvarande belysningsanordningar.
De i ämnet tidigare gjorda framställningarna hade icke föranlett
någon åtgärd med hänsyn till de stora kostnaderna samt regementenas
planerade förläggning till Järvafältet. Häremot ville emellertid
arméfördelningschefen erinra, att den omständigheten, att regementena
en gång i en obestämd framtid vore avsedda att förflyttas till
annan plats, icke kunde få stå i vägen för vidtagande av erforderliga
förändrings- och förbättringsarbeten. Båda regementenas ångpanneanläggningar
hade också nyligen blivit ombyggda, och inom kort skulle
erforderliga vinter- och sommarstallar samt förråd för kulspruteformationerna
m. in. nybyggas. Samtliga dessa arbeten droge betydliga kostnader,
men kunde icke uppskjutas, tills regementena förlädes till Järvafältet.
Av samma anledning kunde belysningsfrågan icke av enbart
kostnadsskäl framskjutas, tills förläggningsfrågan bleve löst. Belysningen
vore för närvarande sådan, att den icke kunde försvaras i en
nutida för obestämd tid framåt avsedd kasern.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméfördelningschefen,
att Kungl. Maj:t måtte till förbättrade belysningsanordningar i Svea
och Göta livgardens kasernetablissemang anvisa ett belopp av 100,000
kronor, därav 50,000 kronor för år 1916 och 50,000 kronor för år 1917.
Uti ett vid arméfördelningschefens skrivelse fogat yttrande har vederbörande
fördelningsläkare, efter företagen undersökning av belysningsförhållandena
inom de båda kasernetablissemangen, förklarat dessa vara
i hög grad otillfredsställande. I såväl logementen som undervisningslokaler
vore belysningen så svag, att det manskap, som icke hade
sina platser i närheten av belysningskällorna, endast med största ansträngning
för ögonen kunde läsa i vederbörliga instruktionsböcker befintlig
tryckstil. Det vore också utan vidare klart, att den överansträngning
av ögonen, som nödvändigtvis bleve eu följd av den dåliga belysningen,
förr eller senare måste utöva ett nedsättande inflytande på
manskapets tjänsteduglighet, närmast dess skjutförmåga, för att icke tala
om inskränkningen i dess försörjningsmöjligheter i det civila livet efter
avslutad tjänstgöring. Fördelningsläkaren ansåge det därför nödvändigt
att med det snaraste avhjälpa de sanitära olägenheter, som vore förknippade
med det sätt, varpå belysningen för närvarande vore ordnad.
8
Arméförvaltningena
fortifikations-
och
civila
departements
yttrande.
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 21.
Uti den 15 juli 1916 avgivet utlåtande hava arméförvaltningens
fortifikations- och civila departement anfört, att den nuvarande gasbelysningen,
vilken anlagts, då kasernerna byggdes, numera vore otillräcklig,
sedan en hel del nya byggnader tillkommit och de stora kasernbyggnaderna
påbyggts med en våning. Servisrören både nämligen försmå
dimensioner, vilket gjorde, att hela ledningsnätet måste omläggas,
om en bättre belysning skulle kunna erhållas. Därjämte läge ledningarna
delvis ej frostfritt, varav vid viss väderlek alstrades vatten i rören
och därav beroende ännu sämre belysning, vilket närmare framginge av
en utav ingenjören H. Theorell den 5 april 1916 avgiven utredning i
ämnet. En omläggning av hela belysningssystemet syntes därför nödvändig.
Detta behov både blivit ännu mera trängande, sedan de värnpliktiga
från och med hösten 1915 fått sin första utbildning förlagd till den
mörka årstiden, och erfarenhet om svårigheterna för utbildningen till
följd av den underhaltiga belysningen redan nu vunnits. Då ett omedelbart
förbättrande av belysningen således syntes av behovet påkallat,
borde frågan om övergång omedelbart till elektrisk belysning tagas under
omprövning.
Ett förbättrande av nu befintlig gasledning och delvis övergång till
elektrisk belysning ställde sig billigare, än om man skulle införa elektrisk
belysning i hela etablissemanget på en gång.
Om elektrisk belysning infördes i regementenas sjuk avdelningar,
kanslibyggnadernas expeditionslokaler samt köks- och marketenteriavdelningarna,
bleve kostnaderna för:
a) gasledningarnas omläggning:
vid Svea livgarde.......................................................... kronor 12,000:—-
» (bita » .......................................................... » 10,000: —
b) elektrisk belysnings införande i ovannämnda lokaler:
vid Svea livgarde...................................
........................ »
19,000: —
» Göta » ..................................
........................ »
22,500: —
vartill måste läggas:
eller tillhopa kronor
63,500: —
kostnader för kabelgravars upptagande,
håltagnings-,
målnings- m. fl. efterarbeten..........
........................ »
6,500: —
Summa kronor
70,000: —
Då ifrågavarande kostnadsuppgifter vid tiden för utlåtandets avgivande
vore fyra månader gamla, komme antagligen förenänmda belopp att ökas
till omkring 100,000 kronor. Härtill komme, att fordran på förbättrad
belysning i de lokaler, som fortfarande skulle hava gasbelysning, sanno
-
9
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 21.
likt allt fortfarande skulle kvarstå, enär dels de lokaler (logement, dagrum
och lektionsrum), vari manskapet måste vistas, endast erhölle förbättrad
gasbelysning och dels gasbelysning i allmänhet syntes mindre
lämplig, särskilt i manskapets sovrum. Därför borde helst elektrisk
belysning fullständigt införas i båda etablissemangen, så mycket mera
som arméfördelningschefen i skrivelse till fortifikationsdepartementet den
30 juni 1916 uttalat som sin mening, att av åtskilliga skäl, framförda
i såväl denna som i eu samma dag avlämnad särskild skrivelse, de båda
fotgardesregementena icke borde förflyttas från huvudstaden, vilken uppfattning
enligt nämnda skrivelse jämväl delades av chefen för generalstaben.
Under sådana förhållanden ansåge departementen en förflyttning av
regementena i tid så avlägsen, att ett fullständigt ordnande av etablissemangens
belysning nu lämpligen borde komma till utförande, synnerligen
som en årlig besparing av 23,356 kronor 27 öre beräknades
uppstå, sedan elektrisk belysning införts.
Kostnaderna för införande av elektrisk belysning i såväl Svea som
Göta livgardens etablissemang belöpte sig enligt inkommet anbud:
för Svea livgarde till........................................ kronor 57,200: —
vartill komme kostnader för liåltag
ningar
och efterlagningar in. m. » 6,000: - go 2qq.
för Göta livgarde till ................................... kronor 69,800: —
vartill komme kostnader för håltag
ningar
och efterlagningar in. in. » 7,000: — 7g gQQ.
eller tillhopa kronor 140,000: —
Av ifrågavarande anläggningar vid de båda etablissemangen syntes
utförandet vid Svea livgarde vara viktigast att genast utföra, då utbildningen
under vintern utan förbättrad belysning svårligen läte sig göra.
Då medel för kostnadernas bestridande ej av fortifikations- och
civila departementen disponerades, hemställde departementen, att det
erforderliga beloppet, 140,000 kronor, måtte få av civila departementet
förskjutas för att framdeles ersättas av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.
Av den i ärendet förebragta utredningen torde framgå, att de nuvarande
belysninganordningarna inom såväl Svea som Göta livgardes
kasernetablissemang äro synnerligen bristfälliga och att genomgripande
åtgärder för åstadkommande av tillräckligt effektiv belysning inom etaBihang
till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 15 höft. (Nr 21.) 2
Departementi
chefcn.
10
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 21.
blissemangens olika lokaler måste anses vara av behovet oundgängligen
påkallade. Vid sådant förhållande och då jag, i likhet med vederbörande
myndigheter, anser, att de med de nuvarande belysningsanordningarna
förenade olägenheterna endast kunna undanröjas genom att helt
och hållet övergå till elektrisk belysning, finner jag mig böra tillstyrka
myndigheternas härutinnan framställda förslag. Visserligen medför eu
övergång till dylik belysning omkring 40,000 kronor högre anläggningskostnad,
än om man inskränker sig till att förbättra den befintliga gasbelysningen
och endast delvis införa elektrisk belysning, men å andra
sidan kommer en fullständig övergång till elektrisk belysning att medföra
en till omkring 23,000 kronor beräknad årlig besparing i belysningskostnaderna.
Enligt vad jag inhämtat, skulle vid delvis övergång till elektrisk
belysning uppstå eu årlig besparing av endast i runt tal 10,000 kronor.
Med avseende å den planerade förläggningen av ifrågavarande båda
regementen till Järvafältet anser jag mig böra framhålla, att i varje
fall åtskilliga år komma att förflyta, innan en sådan förläggning hinner
att genomföras. Under dessa år torde anläggningskostnaden för den
elektriska belysningen kunna antagas bliva fullt amorterad genom minskningen
i den årliga belysningskostnaden. Ur nu angivna synpunkt
torde därför ett uppskov med ett fullständigt ordnande av belysningsförhållandena
inom de nuvarande kasernetablissemangen icke böra
äga rum.
Mot de uppgjorda kostnadsberäkningarna har jag icke någon erinran
att framställa. De för ändamålet erforderliga medlen torde, såsom i
liknande fall förut skett, kunna utgå från fjärde huvudtitelns allmänna
besparingar, vilka därtill lämna tillgång.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen medgiva,
att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar ett belopp av högst
140,000 kronor må tagas i anspråk för anordnande av elektrisk belysning
i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang.))
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Axel Westin.
8tockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1917:92 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang. a1 i texten
- SU 1917:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang. a1 i texten