Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:21, Angående anordnande av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts Nåd, Proposition Nr 21.

1

Nr 21.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anordnande

av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens

kasernetablissemang; given Stockholms slott den 30

december 1916.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen medgiva,

att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar ett belopp av högst

140,000 kronor må tagas i anspråk för anordnande av elektrisk belysning

i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 15 käft, (Nr 21.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 21.

Särskilda

framställningar

av

sekundchefen

för Svea

livgarde.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den

30 december 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

W estman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Mörcke, föredrog härefter en av arméförvaltningens

fortifikations- och civila departement gjord framställning

angående anordnande av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens

kasernetablissemang och anförde därvid följande:

»Uti skrivelse till arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement

den 9 maj 1914 hemställde sekundchefen för Svea livgarde,

att elektrisk belysning måtte få införas i kasernetablisemangets vinteroch

sommarmatsalsbyggnader, omfattande köksavdelning, förrådslokaler,

matsalar, marketenteri och musikrum. Erfarenheten hade nämligen givit

vid handen, att regementets gasbelysning vore synnerligen otillfredsställande.

De gasrör, som inlagts vid kasernens uppförande för 25 år

tillbaka, hade varit beräknade för framsläppande av gas för allenast två

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj: tv Nåd. Proposition Nr 21.

3

våningars behov. Sedan kasernen efter 1901 års härordnings antagande

blivit påbyggd med ytterligare en våning, hade det befunnits, att rörsystemet

icke förmådde framsläppa gas till erforderlig belysning. Vid

ombyggnaden hade jämväl den förändringen vidtagits, att musikbyggnaden

apterats till sjukavdelning och musiken förlagts till de förutvarande

skolsalarna. Därigenom hade alla underbefälsskolornas teoretiska undervisning

blivit förflyttad till vissa kompanilogement, där gaslågornas antal

måst avsevärt ökas för erhållande av tillräcklig belysning. I regementets

båda matsalar bestode den nuvarande belysningen av luxlampor,

för vilka den årliga kostnaden belöpte sig till omkring 600

kronor, varförutom för skötsel och reparation av denna belysning årligen

åtginge 180 maskinisttimverken och 270 eldaretimverken. Driftkostnaden

för erforderlig elektrisk belysning i matsalarna komme att uppgå till högst

400 kronor om året. Under Auntermatsalsbyggnaden funnes stora matkällare,

som dagligen användes. At.t i dessa lokaler, som ej kunde vara ständigt upplysta,

hava elektrisk belysning, vore synnerligen önskvärt, med hänsyn till

ordning, snygghet och eldfara. Aven köksavdelningen med dess skafferi,

magasin och olika diskrum skulle av samma skäl hava mycket stora fördelar

av elektrisk belysning. Slutligen framhölle sekundchefen den stora

betydelsen av förbättrade belysningsanordningar med hänsyn till manskapets

trevnad inom kasernen.

Uti skrivelse till fortifikations- och intendentsdepartementen den 6 oktober

1914 hemställde därefter sekundchefen, att belysningen inom hela kasernetablissemanget

måtte förbättras och utvidgas. Efter den förra skrivelsens

avlåtande hade ny härordning antagits, enligt vilken en årsklass

värnpliktiga komme att vara i tjänstgöring hela vintern. Allt kasernutrymme

komme därvid att tagas i anspråk och därmed hela belysningssystemet.

Då emellertid erfarenheten visat, att belysningen per låga

bleve sämre i samma mån som flera lågor användes, komme belysningen

inom etablissemanget efter mörkrets inbrott att bliva synnerligen dålig.

Redan under dittillsvarande förhållanden hade läsning o. d. samt praktiska

övningar inomhus om kvällarna medfört svårigheter, och dessa komme

därefter att än mera ökas. Den värnpliktiga ungdomen, för vars trevnad

under de långa vinterkvällarna man borde sörja, komme att i kasernen

mötas av en nedstämmande halvbelysning, som försvårade läsning

och annan lämplig sysselsättning och därför komme att hos manskapet

fostra en längtan ut från etablissemanget. Vid nu angivna förhållanden

och då med den väsentligt ökade manskapsnumerären ett oavvisligt behov

framträdde att få regementets parkområde upplyst till förhindrande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 21.

av oordningar o. d., ansåge sekundchefen att man stode inför nödvändigheten

att antingen fullständigt ombygga och utvidga det nuvarande gasbelysningssystemet

eller också införa elektrisk belysning.

Sekundchefens förenämnda båda framställningar, vilka tillstyrktes

av chefen för fjärde arméfördelningen, föranledde emellertid icke någon

åtgärd från arméförvaltningens sida.

Uti skrivelse till chefen för fjärde arméfördelningen den 23 november

1915 gjorde sekundchefen förnyad framställning i ämnet. Belysningsförhållandena

inom kasernetablissemanget hade alltmera visat sig

vara olidliga och påkallade snarast en förändring till det bättre. Frånsett

den känsla av otrevnad, som vilade över den halvmörka kasernen,

kunde expeditionsgöromål och teoretiska övningar icke ostört fortgå utan

extra anordningar med användande av stearinljus eller fotogenlampor.

Inom bostadslägenheterna fungerade gasbelysningen synnerligen bristfälligt.

Det vore därför nödvändigt att antingen fullständigt ombygga

och utvidga gasbelysningssystemet eller införa elektrisk belysning.

Därvid vore det jämväl ur mobiliseringssynpunkt erforderligt att anordna

belysning i regementets huvudförråd för intendenturmateriel. Gasbelysning

kunde dock såsom eldfarlig därstädes icke ifrågakomma.

Enligt ett vid sekundchefens skrivelse fogat yttrande av tjänstförrättande

regementsläkaren vore belysningen i lektionssalarna alldeles

otillräcklig. Inom större delen av dessa vore det svårt och inom

andra från ljuskällan mera avlägsna delar omöjligt att tydligt särskilja

bokstäverna i vanlig tryckskrift. Att undervisningen därigenom skulle

lida och de läsandes ögon utsättas för överansträngning, läge i öppen

dag. Det vore därför även ur sanitär synounkt en trängande nödvändighet,

att anstalter snarast vidtoges för tillräcklig belysnings anordnande.

Framställning Uti skrivelse till chefen för fjärde arméfördelningen den 16 decemachefenUf<fr"

b0r 1915 anmälde sekundchefen för Göta livgarde, att belysningsanordGöta

livgarde, ningarna inom kasernetablissemanget med hänsyn till de nya förhållanden,

som inträtt efter den nya härordningen, vore mycket otillfredsställande, samt

att det nästan kunde anses oundgängligen nödvändigt att få dessa förbättrade,

därest icke hela utbildningsarbetet skulle vedervågas. Medan förut

manskapsstyrkan vintertiden uppgått till omkring 600 man, finge man

framdeles räkna med en styrka av 1,200 å 1,500 man. Genom denna

ökade manskapsstyrka måste åtskilliga utrymmen, vilka förut direkt kunnat

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj ds Nåd.. Proposition Nr 21.

disponeras för sina ändamål, numera tagas i bruk för ett annat. Så t. ex.

hade regementet nu endast två s. k. skolsalar i stället för fyra förut, och

av dessa två användes understundom den ena eller båda till sjukrum.

I och för utbildningen hade kompanierna således blivit allt mer och mer

hänvisade till de egentliga kompanilokalerna. Före år 1915 hade kompanierna

i allmänhet vintertiden disponerat förutom sitt dagrum även ett logement

som skolsal. Med nuvarande manskapsstyrka kunde endast dagrummet

disponeras, enär vid vissa tillfällen ett logement måste användas

som förrådsrum och de övriga vore bebodda. Man kunde således våga

påstå, att kompanierna för övningar inomhus uteslutande vore hänvisade

till dagrummet och uppställningsrummet (korridoren). Visserligen hade

belysningen i den sistnämnda lokalen förbättrats genom särskilda gasstrumpor,

men den vore likväl icke så god, att lokalen kunde i dess helhet

användas som lektionssal. Vidare vore förläggningen numera avsevärt

trängre än förr, och samtliga sängar måste förses med översängar,

vilket icke varit fallet vintertiden före år 1915. Till följd därav vore

det visserligen ljust i översängarna, men genom belysniugsanordningarnas

placering vore det i stället så mycket mörkare å de flesta utrymmena

mellan sängarna, i synnerhet som endast eu låga funnes i de

flesta logementen. Förhållandena för manskapet i logementen kunde betecknas

som mörka och trånga.

Till följd av den ökade manskapsstyrkan vore det nödvändigt att

långt mer än förr arbeta i förråd, å vindar, i källare m. fl. liknande

ställen, och den tid, varunder mörker rådde, måste nu långt mer än

förr tillgripas, för att arbetet inom dessa lokaler skulle medhinnas. I

flera av dessa lokaler funnes ingen som helst belysning, i andra funnes

visserligen dylik, men den vore ej tillfyllest, och i jämförelse med elektrisk

belysning vore den nuvarande alltför riskabel inom förråd slokalerna,

där det bleve för dyrbart att anordna s. k. evighetsbrännare, utan tändningen

ständigt finge ske meddelst tändstickor för varje gång något

skulle hämtas, bytas o. s. v.

Genom luxlampor vore visserligen gymnastikhuset, matsalar och

liknande lokaler upplysta, men dylik belysning vore dyrbarare än elektrisk.

Vidare krävde all lux- och gasbelysning en avsevärd tid för tändning,

i synnerhet då det gällde belysning i stora lokaler samt den yttre belysningen.

Tändningen måste ske avsevärt tidigare än vad förhållandet

skulle vara, om man hade elektrisk belysning. Under nuvarande

förhållanden måste det brinna i samtliga logement, även om ingen

funnes därstädes, enär tändningsanordningarna vore så svåra. Då

skada å gasstrumporna i de flesta fall uppkomme vid tändningen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

Framställning

av chefen för

fjärde arméfördelningen.

6 Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 21.

borde denna i logementen icke äga rum annat än vid revelj och vid

mörkrets inbrott.

Ur sanitär synpunkt vore elektrisk belysning avsevärt bättre än den

nuvarande. Under förutvarande förhållanden, med ett 15- till 20-tal

man i varje logement och ett 50-tal i hela kompaniet, hade gasbelysningen

icke haft något särskilt menligt inflytande å luften, men sedan

manskapsstyrkan numera uppginge till 25 å 30 man per logement och

omkring 150 man inom kompanilokalerna, vore det ej lätt att hålla

frisk och sund luft i lokalerna, i synnerhet som man icke kunde vädra

obegränsat av risk för att värmeledningen icke skulle funktionera riktigt.

Gasbelysningen medförde dessutom alltid möjlighet av en gasutströmning

med därmed följande risker. Särskilt vore lampor, försedda med s. k.

evigketslåga, synnerligen svåra att hålla fullt täta.

Slutligen ansåge sig sekundchefen böra framhålla, att en bättre

belysning vore ovillkorligen nödvändig, därest icke utbildningen under

vintern skulle bliva underhaltig eller åtminstone mindre god. Självklart

vore, att intresset för utbildningsarbetet, omvårdnaden om truppen, trevnaden

för befäl och manskap samt hela tillvaron inom kasernen skulle

bliva bättre och angenämare, därest man under den mörka tiden av

dygnet hade rik belysning eller åtminstone möjlighet att få så ljust,

som förhållandena krävde.

Uti ett vid sekundchefens skrivelse fogat yttrande förklarade regementsläkaren,

att den nuvarande konstljusbelysningen i åtskilliga för

undervisningsändamål brukade lokaler vore av den beskaffenhet, att med

fästad hänsyn till bland annat eventuell skadlig inverkan på åtskilliga

elevers synorgan m. m. betydande och snarast möjligt verkställd förbättring

av belysningsförhållandena inom kasernen utgjorde ett trängande

behov.

Med anledning av sistnämnda båda skrivelser bär chefen för tjärde

arméfördelningen uti underdånig skrivelse den 20 december 1915 gjort

framställning om anvisande av medel för förbättrade belysningsanordningar

i såväl Svea som Göta livgardes kasernetablissemang. Av handlingarna

i ärendet ävensom av ytterligare företagen utredning framginge,

att nuvarande gasledningar, åtminstore vad Svea livgarde anginge,

vore för klena för att kunna lämna erforderlig mängd gas till redan

befintliga lågor än mindre till nya erforderliga sådana;

att en omläggning av gasledningssystemet, helt eller delvis, skulle

komma att draga betydande kostnader, varför en förbättring av belys
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:Nåd. Proposition Nr 21.

7

ningen på detta sätt på grund därav och av andra orsaker knappast

kunde anses lämplig att föreslå;

att driftkostnaderna skulle betydligt nedbringas om elektrisk belysning

infördes; samt

att införandet av elektrisk belysning i etablissemangen i deras helhet

vore det enda lämpliga sättet för avhjälpande av bristfälligheterna vid

nuvarande belysningsanordningar.

De i ämnet tidigare gjorda framställningarna hade icke föranlett

någon åtgärd med hänsyn till de stora kostnaderna samt regementenas

planerade förläggning till Järvafältet. Häremot ville emellertid

arméfördelningschefen erinra, att den omständigheten, att regementena

en gång i en obestämd framtid vore avsedda att förflyttas till

annan plats, icke kunde få stå i vägen för vidtagande av erforderliga

förändrings- och förbättringsarbeten. Båda regementenas ångpanneanläggningar

hade också nyligen blivit ombyggda, och inom kort skulle

erforderliga vinter- och sommarstallar samt förråd för kulspruteformationerna

m. in. nybyggas. Samtliga dessa arbeten droge betydliga kostnader,

men kunde icke uppskjutas, tills regementena förlädes till Järvafältet.

Av samma anledning kunde belysningsfrågan icke av enbart

kostnadsskäl framskjutas, tills förläggningsfrågan bleve löst. Belysningen

vore för närvarande sådan, att den icke kunde försvaras i en

nutida för obestämd tid framåt avsedd kasern.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméfördelningschefen,

att Kungl. Maj:t måtte till förbättrade belysningsanordningar i Svea

och Göta livgardens kasernetablissemang anvisa ett belopp av 100,000

kronor, därav 50,000 kronor för år 1916 och 50,000 kronor för år 1917.

Uti ett vid arméfördelningschefens skrivelse fogat yttrande har vederbörande

fördelningsläkare, efter företagen undersökning av belysningsförhållandena

inom de båda kasernetablissemangen, förklarat dessa vara

i hög grad otillfredsställande. I såväl logementen som undervisningslokaler

vore belysningen så svag, att det manskap, som icke hade

sina platser i närheten av belysningskällorna, endast med största ansträngning

för ögonen kunde läsa i vederbörliga instruktionsböcker befintlig

tryckstil. Det vore också utan vidare klart, att den överansträngning

av ögonen, som nödvändigtvis bleve eu följd av den dåliga belysningen,

förr eller senare måste utöva ett nedsättande inflytande på

manskapets tjänsteduglighet, närmast dess skjutförmåga, för att icke tala

om inskränkningen i dess försörjningsmöjligheter i det civila livet efter

avslutad tjänstgöring. Fördelningsläkaren ansåge det därför nödvändigt

att med det snaraste avhjälpa de sanitära olägenheter, som vore förknippade

med det sätt, varpå belysningen för närvarande vore ordnad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Arméförvaltningena

fortifikations-

och

civila

departements

yttrande.

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 21.

Uti den 15 juli 1916 avgivet utlåtande hava arméförvaltningens

fortifikations- och civila departement anfört, att den nuvarande gasbelysningen,

vilken anlagts, då kasernerna byggdes, numera vore otillräcklig,

sedan en hel del nya byggnader tillkommit och de stora kasernbyggnaderna

påbyggts med en våning. Servisrören både nämligen försmå

dimensioner, vilket gjorde, att hela ledningsnätet måste omläggas,

om en bättre belysning skulle kunna erhållas. Därjämte läge ledningarna

delvis ej frostfritt, varav vid viss väderlek alstrades vatten i rören

och därav beroende ännu sämre belysning, vilket närmare framginge av

en utav ingenjören H. Theorell den 5 april 1916 avgiven utredning i

ämnet. En omläggning av hela belysningssystemet syntes därför nödvändig.

Detta behov både blivit ännu mera trängande, sedan de värnpliktiga

från och med hösten 1915 fått sin första utbildning förlagd till den

mörka årstiden, och erfarenhet om svårigheterna för utbildningen till

följd av den underhaltiga belysningen redan nu vunnits. Då ett omedelbart

förbättrande av belysningen således syntes av behovet påkallat,

borde frågan om övergång omedelbart till elektrisk belysning tagas under

omprövning.

Ett förbättrande av nu befintlig gasledning och delvis övergång till

elektrisk belysning ställde sig billigare, än om man skulle införa elektrisk

belysning i hela etablissemanget på en gång.

Om elektrisk belysning infördes i regementenas sjuk avdelningar,

kanslibyggnadernas expeditionslokaler samt köks- och marketenteriavdelningarna,

bleve kostnaderna för:

a) gasledningarnas omläggning:

vid Svea livgarde.......................................................... kronor 12,000:—-

» (bita » .......................................................... » 10,000: —

b) elektrisk belysnings införande i ovannämnda lokaler:

vid Svea livgarde...................................

........................ »

19,000: —

» Göta » ..................................

........................ »

22,500: —

vartill måste läggas:

eller tillhopa kronor

63,500: —

kostnader för kabelgravars upptagande,

håltagnings-,

målnings- m. fl. efterarbeten..........

........................ »

6,500: —

Summa kronor

70,000: —

Då ifrågavarande kostnadsuppgifter vid tiden för utlåtandets avgivande

vore fyra månader gamla, komme antagligen förenänmda belopp att ökas

till omkring 100,000 kronor. Härtill komme, att fordran på förbättrad

belysning i de lokaler, som fortfarande skulle hava gasbelysning, sanno
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 21.

likt allt fortfarande skulle kvarstå, enär dels de lokaler (logement, dagrum

och lektionsrum), vari manskapet måste vistas, endast erhölle förbättrad

gasbelysning och dels gasbelysning i allmänhet syntes mindre

lämplig, särskilt i manskapets sovrum. Därför borde helst elektrisk

belysning fullständigt införas i båda etablissemangen, så mycket mera

som arméfördelningschefen i skrivelse till fortifikationsdepartementet den

30 juni 1916 uttalat som sin mening, att av åtskilliga skäl, framförda

i såväl denna som i eu samma dag avlämnad särskild skrivelse, de båda

fotgardesregementena icke borde förflyttas från huvudstaden, vilken uppfattning

enligt nämnda skrivelse jämväl delades av chefen för generalstaben.

Under sådana förhållanden ansåge departementen en förflyttning av

regementena i tid så avlägsen, att ett fullständigt ordnande av etablissemangens

belysning nu lämpligen borde komma till utförande, synnerligen

som en årlig besparing av 23,356 kronor 27 öre beräknades

uppstå, sedan elektrisk belysning införts.

Kostnaderna för införande av elektrisk belysning i såväl Svea som

Göta livgardens etablissemang belöpte sig enligt inkommet anbud:

för Svea livgarde till........................................ kronor 57,200: —

vartill komme kostnader för liåltag
ningar

och efterlagningar in. m. » 6,000: - go 2qq.

för Göta livgarde till ................................... kronor 69,800: —

vartill komme kostnader för håltag
ningar

och efterlagningar in. in. » 7,000: — 7g gQQ.

eller tillhopa kronor 140,000: —

Av ifrågavarande anläggningar vid de båda etablissemangen syntes

utförandet vid Svea livgarde vara viktigast att genast utföra, då utbildningen

under vintern utan förbättrad belysning svårligen läte sig göra.

Då medel för kostnadernas bestridande ej av fortifikations- och

civila departementen disponerades, hemställde departementen, att det

erforderliga beloppet, 140,000 kronor, måtte få av civila departementet

förskjutas för att framdeles ersättas av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Av den i ärendet förebragta utredningen torde framgå, att de nuvarande

belysninganordningarna inom såväl Svea som Göta livgardes

kasernetablissemang äro synnerligen bristfälliga och att genomgripande

åtgärder för åstadkommande av tillräckligt effektiv belysning inom etaBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 15 höft. (Nr 21.) 2

Departementi
chefcn.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 21.

blissemangens olika lokaler måste anses vara av behovet oundgängligen

påkallade. Vid sådant förhållande och då jag, i likhet med vederbörande

myndigheter, anser, att de med de nuvarande belysningsanordningarna

förenade olägenheterna endast kunna undanröjas genom att helt

och hållet övergå till elektrisk belysning, finner jag mig böra tillstyrka

myndigheternas härutinnan framställda förslag. Visserligen medför eu

övergång till dylik belysning omkring 40,000 kronor högre anläggningskostnad,

än om man inskränker sig till att förbättra den befintliga gasbelysningen

och endast delvis införa elektrisk belysning, men å andra

sidan kommer en fullständig övergång till elektrisk belysning att medföra

en till omkring 23,000 kronor beräknad årlig besparing i belysningskostnaderna.

Enligt vad jag inhämtat, skulle vid delvis övergång till elektrisk

belysning uppstå eu årlig besparing av endast i runt tal 10,000 kronor.

Med avseende å den planerade förläggningen av ifrågavarande båda

regementen till Järvafältet anser jag mig böra framhålla, att i varje

fall åtskilliga år komma att förflyta, innan en sådan förläggning hinner

att genomföras. Under dessa år torde anläggningskostnaden för den

elektriska belysningen kunna antagas bliva fullt amorterad genom minskningen

i den årliga belysningskostnaden. Ur nu angivna synpunkt

torde därför ett uppskov med ett fullständigt ordnande av belysningsförhållandena

inom de nuvarande kasernetablissemangen icke böra

äga rum.

Mot de uppgjorda kostnadsberäkningarna har jag icke någon erinran

att framställa. De för ändamålet erforderliga medlen torde, såsom i

liknande fall förut skett, kunna utgå från fjärde huvudtitelns allmänna

besparingar, vilka därtill lämna tillgång.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen medgiva,

att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar ett belopp av högst

140,000 kronor må tagas i anspråk för anordnande av elektrisk belysning

i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang.))

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Westin.

8tockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:92 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang. a1 i texten
  2. SU 1917:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang. a1 i texten