Angående anslag till uppförande av en svensk kyrka i Kristiania
1917-04-14 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:212, Angående anslag till uppförande av en svensk kyrka i Kristiania
Dokumentets text
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 212.
1
Nr 212.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag till
uppförande av en svensk kyrka i Kristiania; given
Stockholms slott den 14 april 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för uppförande i
Kristiania av en svensk kyrka jämte församlingshus bevilja ett anslag av
125,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
och därav på extra stat för år 1918 anvisa såsom reservationsanslag
ett belopp av 25,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Alexis Hammarström.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 177 höft. (Nr 212.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 212.
Anslag till
uppförande av
en svensk
kyrka i
Kristiania.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Honungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Statsråden: von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Departementschefen, statsrådet Hammarström yttrade härefter:
I den statsverksproposition, som avläts till riksdagen den 13 januari
1917, föreslog Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten 37, riksdagen
att, i avbidan på proposition om anslag till uppförande i Kristiania
av svensk kyrka med församlingslokaler och pastorsbostad, beräkna för
ändamålet på extra stat för år 1918 ett belopp av 25,000 kronor.
I underdånig skrivelse den 15 februari 1917 har nu svenska kyrkoföreningens
i Kristiania styrelse, bestående av svenske ministern friherre
S. G. F. T. Ramel, pastorn H. Lyth och generalkonsuln G. Aspelin m. fl.
i Kristiania bosatta svenskar, anfört följande:
Enligt statistiska beräkningar av vederbörande myndighet hade i Kristiania den
1 december 1910 funnits 9,000 svenskfödda, och enligt meddelande från folkeregistret
3
Kung]. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 212.
utgjorde dessa för närvarande 10,000 ä 12,000, sålunda flera än i mången stadsförsamling
i Sverige. Av dessa tillhörde de ojämförligt flesta den kroppsarbetande klassen.
Av nära liggande skäl hade under det sista decenniet behovet av sammanslutning
i icke ringa grad gjort sig känt bland svenskarna i Kristiania, varpå flera bevis
kunde anföras. Bland de föreningar, som på grund härav bildats, vore svenska kyrkoföreningen
eu av dem, som vunnit den största tillslutningen.
Sedan riksdagen beviljat ett anslag av 4,500 kronor för år till avlöning av en
svensk pastor i Kristiania, hade nämligen bland härvarande svenskar fortgått ett kyrkligt
arbete, vilket år 1913 lett till bildandet av nyssnämnda förening. Föreningens
syfte vore att åstadkomma en kyrklig sammanslutning av i Kristiania boende svenskar
samt att för detta ändamål understödja svenska kyrkans arbete i Kristiania och arbeta
för åstadkommande av en egen svensk kyrka jämte församlingslokaler. Visserligen
hade för närvarande missionshuset, Akersgaten 72, välvilligt upplåtits för de svenska
högmässogudstjänsterna, men dessa gudstjänster kunde i regel icke hållas därstädes å
annan tid än kl. 6 e. m., och av vissa skäl kunde nämnda lokal minst 16 söndagar
på året icke alls erhållas. Den kyrkliga, nationella och sociala verksamheten bland
svenskarna i Kristiania behövde för övrigt, för att motsvara sitt syfte, även andra lokaler
än ett gudstjänstrum, och sådana lokaler kunde på grund av rådande förhållanden
endels icke alls, endels blott med betydande kostnader anskaffas. Så länge
lokaler saknades, kunde någon egentlig verksamhet bland svenska sjömän i Kristiania
svårligen.bedrivas. På grund härav och då slutligen ett religiöst, nationellt och socialt
arbete bland landsmän å främmande ort näppeligen kunde få någon enhetlighet och
fasthet, så länge i lokalt hänseende den nödiga konsolideringen fattades, vore det
oundgängligen nödvändigt att i Kristiania erhålla en egen svensk kyrka jämte församlingslokaler.
Där kunde bliva ett hem för svensk odling av den mest djupgående betydelse
i flera hänseenden. Där kunde ock understödsverksamheten bland i Kristiania boende
svenskar få sitt välbehövliga centrum, en verksamhet, som väsentligen utövades av en
understödskommitté, sammansatt av delegerade från flertalet av de svenska föreningarna
i Kristiania med pastor som arbetsledare, och vars omfattning bäst torde framgå av
att under åren 1915 och 1916 understöd till behövande landsmän i Kristiania utdelats
978 gånger till ett belopp av sammanlagt 7,861 kronor 56 öre, allt influtet på frivillig
väg.
I det blivande svenska kyrkokomplexet skulle, enligt vad kvrkoföreningen tänk;
sig, ingå:
en kyrka med cirka 400 sittplatser;
en större samlingssal med cirka 260 sittplatser, avsedd för föredrag, »svenska
aftnar», konserter, större ungdomsmöten in. m.;
eu mindre samlingssal med cirka 80 sittplatser, avsedd för den kvinnliga arbetskretsens
möten, den manliga klubbens sammanträden, mindre möten för ungdom, söndagsskola,
samling av svenska sjömän, sångövningar m. m., båda salarna kombinerade
med det för dem avsedda köket och så förlagda, att de endast genom dörrar vore
skilda från kyrkorummet;
ett biblioteks-, läs- och skrivrum;
pastorsexpedition med väntrum;
ett rum för kyrkoråds- och andra sammanträden;
pastorsbostad;
4
Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 212.
bostad för svensk diakonissa;
bostad för vaktmästare.
Under år 1916 både kyrkoföreningen ingått till bystyret i Kristiania med hemställan
om att bystyret måtte för den blivande svenska kyrkan upplåta ett tomtområde
å Hammersborg, en synnerligen högt och centralt belägen plats. Bystyret hade även
med stort tillmötesgående utlovat fri tomt för eu svensk kyrka med församlingslokaler.
Ritningarna till det tilltänkta svenska kyrkokomplexet både utförts av professor L. J.
Wahlman i Stockholm. På grund av de stegrade priserna uppgiuge kostnadsberäkningen
för detsamma till icke mindre än sammanlagt 440,000 kronor. Det hade emellertid
lyckats att genom förenade ansträngningar för det ifrågavarande synnerligen
behjärtansvärda ändamålet insamla 315,000 kronor, varav för närvarande 174,000 kronor
vore insatta å bank i Kristiania och återstodens inbetalning genom givna löften
och garantier vore att betrakta såsom fullt säker.
Kyrkoföreningens styrelse hemställde därför, att Kungl. Maj:t täcktes till 1917
års riksdag avlåta proposition om beviljande av ett anslag å det återstående beloppet,
125,000 kronor, därav för år 1918 25,000 kronor, till uppförande av en svensk kyrka
jämte församlingshus i Kristiania.
Svenske ministern friherre Ramel har avgivit yttrande i ämnet och
därvid anfört följande:
Svenskarna i Kristiania, vilka torde utgöra 10,000 å 12,000 personer, hade, under
de senaste åren visat ett synnerligen livligt intresse för sitt gamla fosterland. Åtskilliga
föreningar hade bildats i ändamål att sammanhålla landsmännen, men dessa föreningar
hade, på grund av svårigheter att erhålla lämpliga lokaler, icke varit i stånd att
utveckla en så omfattande verksamhet, som de önskat. Det ansenliga belopp av 315,000
kronor, som kyrkoföreningen lyckats insamla eller erhålla garantier för, ådagalade
också tydligt, att tanken på eu svensk kyrka med samlingslokaler vunnit allmän anslutning.
I en stad, som läge så nära den svenska gränsen som Kristiania, och dit
årligen ett stort antal svenska arbetare från de närgränsande provinserna Värmland,
Dalsland och Västergötland inflyttade, vore det givetvis än mer maktpåliggande än å
andra ställen i utlandet att hava eu samlingspunkt, där de inflyttade kunde sammanträffa
med landsmän; när dessa, som ofta varit länge bosatta i Kristiania, sattes i tillfälle
att taga hand om de nyinflyttade svenskarna, hindrades de senare att komma i
dåligt sällskap. Att bilda ett svenskt hus i utlandet, där landsmän och alla de olika
föreningarna kunde samlas, utan att detta varit förenat med en kyrka som medelpunkt,
både emellertid ingenstädes visat sig möjligt. När den föreslagna byggnaden komme
till stånd med dess olika lokaler för möten in. in., skulle säkerligen det synbara behovet
efter denna föreningspunkt för svenskarna synnerligen väl fyllas. För de många
svenska sjömän, som årligen besökte Kristiania på både svenska och norska fartyg,
komme givetvis den föreslagna kyrkan med dess samlingslokaler, läs- och skrivrum
in. in. att bliva av stor betydelse. Härtill komme, att då Kristiania stad med erkännansvärt
tillmötesgående ställt i utsikt en synnerligen välbelägen och värdefull tomt
och härigenom visat sig livligen bebjärta denna de i Norge och särskilt i Kristiania
bosatta svenskarnas angelägenhet, den svenska staten ej heller syntes böra underlåta
att genom sitt bidrag ådagalägga sitt intresse för företaget.
Ministern bifogade en av professor Wahlman uppgjord kostnadsberäkning för
kyrkan och tilläde, att denna beräkning redan granskats och godkänts av en fackman på
5
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 212.
området, den i Kristian ia bosatte svenskfödde direktör Musculus, vilken bland annat
uppfört regeringsbyggnaden i Kristiania.
Det av bemälde framstående svenske arkitekt uppgjorda ritningsförslag, som nu
godkänts av svenska kyrkoföreningen för dess del, syntes såväl motsvara alla de behov
och önskningar, som gjort sig gällande, som ock, så vitt eu icke fackman kunde bedöma,
alla krav ur arkitektonisk och estetisk synpunkt och torde erbjuda en synnerligen
lycklig lösning.
Med stöd av vad sålunda auförts tillstyrkte ministern på det varmaste bifall till
kyrkoföreningens framställning.
I ett den 21 februari 1917 över ansökningen avgivet yttrande har ärkebiskopen
anfört huvudsakligen:
Såväl på grund av egen flerårig erfarenhet såsom utlandspräst som på grund av
vad ärkebiskopen sedan dess på skilda orter, där svenska församlingar funnes i utlandet,
kunnat förvissa sig om, kunde ärkebiskopen vitsorda nödvändigheten för en
dylik församling och för dess religiösa, sociala och sedligt uppbyggande, sammanhållande
verksamhet att äga eu stödjepunkt och ett gemensamt hem i en för ändamålet
lämpad kyrko- och församlingsbyggnad. De synnerligen glädjande vittnesbörden
frän utländska huvudstäder, där vi ägde sådana byggnader, vore i hög grad ägnade
att uppmuntra de i Kristiania bosatta talrika landsmännens med så lovvärd energi och
omtanke begynta och fullföljda företag i liknande syfte. Den för ändamålet redan insamlade
eller i utsikt ställda summan av 315,000 kronor vittnade vältaligt om intresse
och offervillighet, som syntes väl förtjäna erkännande och understöd från hemlandet.
Till de skäl, kyrkoföreningens styrelse anfört såsom de viktigaste och egentligen
för saken avgörande, ville ärkebiskopen foga ännu ett, som särskilt vid hans besök i
Kristiania i maj 1916 blivit honom tydligt, nämligen den betydelse här ifrågavarande
byggnadsföretag måste komma att få för den önskvärda andliga samfärdseln mellan
Sverige och Norge, särskilt på det kyrkliga området.
Vad byggnadsplanen och de bifogade ritningarna anginge, syntes de skilda^ behov,
som gjorde sig gällande, hava blivit väl tillgodosedda. Tydligen hade man pa ett
lyckligt sätt tillgodogjort sig de rön av både positiv och negativ art, som gjorts med
avseende på våra kyrkor och församlingsbyggnader i Paris, London och Köpenhamn.
Lokaliteternas inbördes läge, möjligheter till kombination eller avstängning, ingångar
till kyrkokomplexets olika delar, mått och proportioner gjorde, såvitt man kunde döma
av skisserna, ett mycket tilltalande intryck. Särdeles välbetänkt vore, att de båda
förnämsta samlingsrummen kunde användas såväl vart för sig som förenade till ett.
Och man måste beundra det sätt, varpå byggnaden i dess helhet, trots den nödvändiga
anhopningen av en hel del rum och lokaler för allmänt eller enskilt bruk, dock erhållit
prägeln av värdighet och konstnärlig kraft. Det vore en skyldig tacksamhetsgärd
mot Ivristiania bystyre för dess stora tillmötesgående att tillhandahålla en synnerligen
välbelägen och tilltalande tomt, att byggnaden, som uppfördes, bleve en prydnad
för platsen, vilket skisserna utlovade.
På grund av vad kyrkoföreningen anfört och på grund av ovanstående tillstyrkte
ärkebiskopen varmt kyrkoföreningens ansökan.
Sedan fotografiska kopior av ritningarna till ifrågavarande kyrkobyggnad
inkommit, har överintendentsämbetet den 27 februari 1917 av
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
e
Kung!.. Maj.-ts Nåd. Proposition Nr 212.
givit infordrat underdånigt yttrande i ämnet. Överintendentsämbetet, som
förklarat sig duna det föreliggande förslaget ur arkitektonisk synpunkt
synnerligen tilltalande samt praktiskt med avseende å de föreliggande
beho\ eu, har på det livligaste förordat bifall till den gjorda framställningen.
A idare har från svenska beskickningen i Kristiania insänts
dels ett av norska statens byggningsinspektör och konsulent i bygo-- nadsärenden, statsarkitekten A. Schirmer till den svenska kyrkobyfo’- nadskommittén avgivet yttrande, varav framgår, att de i professor Wa°hlmans
förslag uppförda priserna motsvara i Kristiania nu rådande förhållanden
samt att det bestämt kan förutsättas, att den för byggnadsarbetets
verkställande nödiga kungliga stadfästelse!! i Norge kommer att
erhållas;
dels ett av firman Christiania Cementstöberi H. Musculus A/S till
byggnadskommittén avgivet uttalande, att firman icke funnit något att
anmärka mot de i nämnda kostnadsförslag upptagna priser in. in.;
• dels ett av norska statens byggningsinspektör avgivet intyg!, att nyssberörda
firma vore känd som eu av landets största, med stor och allsidig
erfarenhet i byggnadsfacket;
dels och eu av kyrkoföreningens ordförande, pastor H. Lyth avgiven
promemoria angående vissa förändringar i de av professor Wahlman uppgjorda
ritningarna.
Nämnda promemoria är av följande innehåll:
Sedan svenska kyrkoföreningen på sammanträde den 15 februari 1917 beslutat
lägga av professor Wahlman uppgjorda ritningar till grund för sitt kyrkobygge, hade
kommitterade från^ kyrkoföreningen ytterligare bearbetat planerna tillsammans med
Wahlman för att fa till stånd vissa önskvärda förändringar.
Den väsentligaste av de ändringar, Wahlman i anledning härav vidtagit, torde
vara, att den stora och lilla samlingssalen blivit lagda i omedelbar förbindelse med
varandra, j)å grund varav ingången till dessa salar från kyrkans sidfasad slopats och
en ny ingång arrangerats från norra gardsplatsen. Likaledes hade källarpartiet i viss
man omlagts, så att eu °del sprängning och planering kunde sparas och så att man
också i fråga om källarvåningen skulle få det hela mera koncentrerat. Diakonissans
bostad hade skilts från vaktmästarens och finge egen ingång från västsidan, till fördel
för henne och hennes arbete.
Med undantag av att en del ingångar förändrats och att trappan mot söder från
torget omlagts, komme dessa ändringar icke att innebära någon som helst förändring
i den nuvarande planen och orienteringen i fråga om kyrkan, liksom icke heller kyrkans
läge, och utseende för övrigt därigenom bleve annorlunda.
För åskådliggörande av dessa tillämnade ändringar har Wahlman till
överintendentsämbetet inlämnat åtskilliga ritningsblad. Enligt ett från ämbetet
till ecklesiastikdepartementet ingånget meddelande den 3 april 1917,
7
Juni i/l. Maj:ts .Xdil. Proposition Nr 212.
som åtföljts av nämnda ritningsblad, föranleda de ifrågasatta ändringarna
ej frångående av det yttrande, ämbetet den 27 februari 1917 avgivit.
Såsom bekant hava under de senaste åren svenska kyrkor och därtill
hörande samlingslokaler in. in. uppförts i flera europeiska huvudstäder,
där svenska kolonier av större betydenhet finnas, så i London, Köpenhamn
och Paris. Till dessa byggnadsföretag har riksdagen, på Kungl.
Maj:ts förslag, beviljat anslag: år 1908 till svenskt församlingshus
i London 100,000 kronor, år 1909 till svensk kyrka m. in. i Köpenhamn
80,000 kronor och år 1910 till svensk kyrka in. in. i Paris 125,000 kronor.
Enligt vad bland annat framgår av ärkebiskopens yttrande, har det
visat sig, att dessa samlingslokaler fyllt ett verkligt behov samt varit av
oskattbart värde för församlingarnas religiösa, sociala och sammanhållande
verksamhet.
Ett verkligt behov av en dylik nationell samlingslokal är synbarligen
rådande i Ivristiania, och att intresset för åstadkommande av en sådan
är mycket stort inom därvarande svenska koloni, därom vittnar icke minst
det synnerligen betydande belopp, 315,000 kronor, som av enskilda ställts
till förfogande för ändamålet. De norska myndigheterna hava också genom
sitt tillmötesgående i fråga om beredande av tomt visat sig behjärta sakens
betydelse. Då enahanda skäl, som förmått riksdagen att bevilja anslag
till de nyssnämnda byggnadsföretagen i London, Köpenhamn och
Paris, tala för liknande understöd beträffande kyrkobyggnaden i Kristiania,
vilken stad äger en synnerligen stor svensk koloni, tvekar jag
icke att tillstyrka framställning till riksdagen om anslag till den föreslagna
kyrkobyggnaden.
I fråga om det begärda anslagets storlek har jag, i betraktande av de
för närvarande synnerligen uppdrivna materialprisen, icke något att
erinra.
Med anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål torde emellertid
böra förbindas vissa villkor. Sålunda lärer, innan någon del av statsbidraget
utbetalas, viss del av byggnadsarbetet böra vara utförd samt dessutom
förebringas fullgod säkerhet för att de för byggnadsföretaget utöver
statsanslaget erforderliga medel komma att i behörig tid vara tillgängliga
och att ytterligare tillskott av statsmedel icke erfordras. Statens bidrag
till kyrkobygget bör utgå endast i den mån de för byggnadens utförande
från enskilt håll anskaffade medlen ej förslå. 1 fråga om fastställande av
ritningar samt kontroll över arbetets utförande böra vissa föreskrifter meddelas.
Rörande nu ornförmälda samt i övrigt erforderliga bestämmelser
och villkor torde Kungl. Maj:t framdeles böra meddela beslut.
Departe
mentschefen.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 212.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täckte^ föreslå riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för uppförande i Kristiania'' av en svensk kyrka jämte
församlingshus bevilja ett anslag av 125,000 kronor att
utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
och därav på extra stat för år 1918 anvisa
såsom reservationsanslag ett belopp av 25,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition av denna lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Em. G:son Bergman.
STOCKHOLM 1917, IVAR H,EGG3TRÖMS BOKTRYCKERI A. B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1917:164 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående anslag till uppförande av en svensk kyrka i Kristiania. a1 i texten
- SU 1917:94 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av en svensk kyrka i Kristiania. s. 4 i texten