Sök i Ratio Lex

Angående disposition av återburet stipendium för utbildande av präst, förtrogen med finska språket

1917-04-14 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:214, Angående disposition av återburet stipendium för utbildande av präst, förtrogen med finska språket

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kurujl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 214.

7

Nr 214.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående disposition

av återburet stipendium för utbildande av präst, förtrogen

med finska språket; given Stockholms slott den 14

april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå

riksdagen medgiva,

att av de stipendiemedel för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, vartill anslag anvisats på extra stat för åren

1915—1917, ett belopp av 1,875 kronor, som återburits av vederbörande

stipendiat, må av domkapitlet i Luleå tilldelas en eller två teologie studerande,

vilka förbinda sig att efter avläggande av föreskrivna teologiska

examina inträda såsom präster i Luleå stift, med skyldighet att i mån av

behov enligt domkapitlets förordnande under minst tre år tjänstgöra inom

finsktalande församlingar i stiftet.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alexis Hammarström.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 214.

Disposition

av återburet

? stipendium

för utbildande

av präst, för|

trogen med

finska språket.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Hammarström anförde:

På extra stat hava av riksdagen anvisats för vart och ett av åren

1891—1911 till två stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, 1,500 kronor samt för vart och ett av åren

1912—1917 till tre sådana stipendier 2,250 kronor. Anslaget har av riksdagen

beviljats för treårsperioder, och hava därav årligen anvisats vederbörliga

belopp, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,

som kunde erfordras rörande medlens användande.

Den senaste av ifrågavarande treårsperioder har omfattat åren 1915,

1916 och 1917. I samband med att de medel, som till förevarande än
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 214.

damål för vart och ett av sistnämnda tre är anvisats av riksdagen, genom

särskilda beslut den 14 september 1914, den 26 juni 1915 och den 30

juni 1916 ställts till vederbörandes förfogande, har Kungl. Maj:t förordnat,

att i avseende å medlens användande skulle gälla de bestämmelser,

som av Kun<d. Maj:t den 13 juni 1908 meddelats angående användningen

av ett motsvarande anslag för åren 1909—1911. De ifrågavarande bestämmelserna

äro följande:

att stipendierna, vartdera å 750 kronor om året, skulle för åren 1909—1911 tilldelas

sådana teologie studerande vid rikets universitet, som förbunde sig att etter inhämtad

kännedom av finska språket och skedd ordination tjänstgöra såsom präster

inom Luleå stifts finsktalande församlingar, dock att, där teologie studerande icke anmält

sig såsom sökande, stipendierna finge för högst ett år i sänder utdelas åt studerande,

som genom studier inom filosofiska fakulteten beredde sig för inträde i den

teologiska, end^na skulle tillsättas av domkapitlet efter ansökan, som, åtföljd av be
tv<r

om kunskaper, flit och uppförande, inlämnades till vederbörande teologiska fakultet,

vilken hade att kungöra stipendierna till ansökning och vilken det ålåge att till domkapitlet

översända ansökningshandlingarna jämte intyg, att sökanden vore inskriven i

teologisk eller filosofisk fakultet; . , ,, ,.

att stipendiesökande skulle vid ansökningen foga skriftlig förbindelse icke blott

att under studietiden inhämta kännedom i finska språket, därest han icke företedde

intyg om redan förvärvad kännedom av sagda språk, utan ock att ^efter skedd oidination

antaga kallelse till tjänstgöring under minst tre år i Luleå stifts finsktalande

församlingar; , , , ...... ,

att stipendierna skulle utbetalas med 375 kronor vartdera varje lastermin av domkapitlet,

med iakttagande dels att stipendiaten, innan någon del av andra årets stipendium

till honom utbetalades, skulle inför domkapitlet uppvisa vederbörligt intyg

om sådan insikt i finska språket, att han kunde med riktigt uttal läsa och till svenska

språket översätta lättare finska arbeten, dels ock att stipendiet för sista årets senare

del ej till stipendiaten utbetalades, förrän han inför domkapitlet företett vederbörligt intyg

om flit i studier och gott uppförande under hela den tid, han innehaft stipen
’

att, därest stipendiat bruste i något av det, vartill han vid ansökningen förbundit

sig, domkapitlet ägde att efter omständigheterna förklara honom skyldig att återbära

redan uppburet stipendium eller del därav.

I skrivelse den 7 februari 1917 har nu domkapitlet i Luleå anfört:

Ett av de för åren 1915—1917 beviljade stipendierna hade under två och ett halvt

år åtnjutits av teologie studeranden H. Burgman, tillhörande Norrlands nation i Uppsala

samt från barndomen behärskande finska språket. Under loppet av höstterminen

1916 hade emellertid Burgman hos domkapitlet anmält sig icke ärna fullfölja sina teologiska

studier samt vilja beträda en annan levnadsbana än prästens. På grund härav

hade Burgman sedermera frivilligt till domkapitlet återbetalat de av honom uppburna

stipendiebeloppen, tillhopa 1,875 kronor. . . ,

Så framt domkapitlet ansett lämpligt att använda sagda stipendiebelopp i full
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 178 käft. (Nr 213 214.) 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 214.

ständig överensstämmelse med föreskrifterna i ovan omförmälda nådiga brev den 13

juni 1908, föreställde si" domkapitlet, att frågan om dispositionen av medlen icke behövt

underställas Kungl. Maj:ts prövning. Förhållandena vore emellertid sådana, att

domkapitlet funne önskligt att beträffande det återburna beloppet avvika från sa"da

föreskrifter, såsom följd varav domkapitlet ville hos Kungl. Makt göra följande framställning.

J

Pa grund av det allt mera minskade tilloppet av nya prästerliga krafter till stiftet

både den redan förut kännbara prästbristen därstädes blivit allt mera tryckande. Ett

växande antal ^redan befintliga prästerliga tjänster måste redan antingen lämnas obesätta

eller ock pa ett synnerligen otillfredsställande sätt uppehållas av innehavare av andra

befattningar eller förordnanden. Sistnämnda anordning läte sig ofta utan större olägenhet

genomföras i andra stift med mindre församlingar och ett mera talrikt prästerskap.

Men inom Lulea stift med dess mestadels orimligt stora pastorat och långa avstand

kunde en dylik förening av tjäuståligganden, tillhörande olika befattningar, endast

i salisynta undantagsfall med fördel anordnas. Elärtill komme, att nya tjänster alltjämt

inrättades och att de extra ordinarie präster inom stiftet, som till dem befordrades,

i sm ordning lämnade efter sig nya tomrum, som icke läte sig fyllas. Flera ordinarie

präster hade redan uppnatt den ålder, att de på grund av minskad arbetsformer

Jerhålla tjänstebiträde eller hugnas med emeritilön. Sjukdomsfall och

dödsfall bland prästerskapet förorsakade domkapitlet de allra största svårigheter vid

ordnandet av den prästerliga tjänstgöringen och tillgodoseendet av församlingarnas oundgängliga

behov av själavård.

Förhållandena härutinnan vore givetvis likartade inom hela stiftet och gällde sålunda

även det vidsträckta finsktalande området, där en minskning av antalet prästerliga

krafter av lätt insedda skäl vore svårast att ersätta. Någon utsikt att snart kunna

prästviga någon av de teologie studerande, som för närvarande åtnjöte de stipendier,

varom bär ovan talats, funnes heller icke. Det framstode förty såsom ett trängande

önskemal att träffa sådana anstalter, att stiftet omedelbart tillfördes ett tillskott av

prästerliga krafter, av vilka åtminstone två borde kunna förbindas till tjänst"örin" i

de baktalande församlingarna.

Efter det Burgman återburit sitt stipendium syntes en utväg öppna sig att i

Burgmans ställe snart förvärva en eller två präster till finnbygden genom att mot förpliktelse

till tjänstgöring i denna del av stiftet erbjuda en eller två teologie studerande,

vaka varen 1917 avslutade sina teologiska studier, stipendiebeloppet eller del därav.

Dessa teologie studerande kunde givetvis under den korta tiden före deras slutliga

^examen icke medhinna att förvärva någon nämnvärd insikt i finska, men denna

omständighet syntes icke domkapitlet förtjänt av större avseende, enär svenskspråki"- heten numera och särskilt i nedre Tornedalen nått den utbredning, att en prästman

där kunde göra god nytta utan kännedom i finskan, särskilt om hans tjänstgöring förlädes

till församling, där även finsktalande präst funnes. Även i det hänseendet

borde i förevarande fall en avvikelse från föreskrifterna i nådiga brevet den 13 juni

1908 fa äga rum, att det återburna stipendiet finge utdelas utan sedvanligt ledi"torklarande

och utan medverkan av teologisk fakultet. För erhållande av lämpliga kandidater

torde nämligen personlig underhandling med teologie studerande, som ansåges

kunna ifrågakomma till stipendiet, böra åvägabringas genom stiftets biskop, som under

vistelse vid riksdagen lätt kunde genom resa till Uppsala träda i sådan underhandling

och förvissa^ sig om eventuell sökandes lämplighet. Till sist borde stipendiet, helt eller

delat pa tva, fa utgivas utan fördelning på terminer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 214.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört hemställde domkapitlet, det täcktes

Kungl. Maj:t medgiva, att oftanämnda av II. Burgman återgäldade stipendiebelopp,

1,875 kronor, måtte utan hinder av föreskrifterna i nådiga brevet den 13 juni 1908

få av domkapitlet tilldelas en eller två teologie studerande, vilka forbonde sig att efter

avläggande av föreskrivna teologiska examina inträda såsom präster i Luleå stift, med

skyldighet tillika att i mån av behov under minst tre år tjänstgöra inom stiftets finsktalande

församlingar.

På grund av nådig remiss har kanslersämbetet för rikets universitet,

efter hörande av teologiska fakulteten vid universitetet i Uppsala, den 28

februari 1917 avgivit yttrande i ärendet. Såväl fakulteten som kanslersämbetet

hava förordat bifall till domkapitlets framställning.

Härefter har statskontoret den 10 mars 1917 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet och därvid anfört:

Statskontoret hade för sin del icke något att erinra mot den av domkapitlet i

ärendet gjorda hemställan.

Då emellertid ifrågavarande stipendium anvisats från det under åttonde huvudtiteln

utgående extra anslaget: »till tre stipendier för utbildande vid universitet av

präster, förtrogna med finska språket», torde, med hänsyn till de av domkapitlet nu

föreslagna förändrade bestämmelser beträffande stipendiets utdelande, Kungl. Maj:t vilja

underställa ärendet riksdagens prövning.

Domkapitlets förslag till användning av det återburna stipendiebeloppet

innebär en så betydande avvikelse från det egentliga syftemålet med

de ifrågavarande stipendierna, att det till en början förefallit mig något

tveksamt, huruvida den ifrågasatta dispositionen av beloppet vore lämplig.

Inom Luleå stift har emellertid, såsom domkapitlet nu och vid andra

tillfällen framhållit, bristen på prästerliga arbetskrafter blivit allt mera

tryckande, och på grund därav har ock Kungl. Maj:t i flera fall under de

senare åren funnit anledning föreligga att meddela dispens från akademiska

examina för inträde i prästämbetet inom Luleå stift. I sammanhang med

vissa av dessa dispenser har föreskrivits, att tjänstgöringsskyldighet skulle

åligga vederbörande endast inom stiftets finsktalande församlingar. Under

sådana förhållanden och då genom den av domkapitlet nu föreslagna åtgärden

Luleå stifts finnbygder möjligen skulle tillföras en eller ett par

prästmän med teologiska examina, har jag ansett mig böra förorda domkapitlets

framställning. Föreskrift torde böra lämnas, att det skall åligga

den eller dem, som de återburna stipendiemedlen skulle tillfalla, att i män

av behov enligt domkapitlets förordnande under minst tre år tjänstgöra

inom Luleå stifts finsktalande församlingar. — I enlighet med vad statskontoret

ansett lärer ärendet böra underställas riksdagens prövning. |f;;

Departe
mentschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 214.

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

medgiva,

att av de stipendiemedel för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, vartill

anslag anvisats på extra stat för åren 1915—1917, ett

belopp av 1,875 kronor, som återburits av vederbörande

stipendiat, må av domkapitlet i Luleå tilldelas en eller

två teologie studerande, vilka förbinda sig att efter avläggande

av föreskrivna teologiska examina inträda såsom

präster i Luleå stift, med skyldighet att i mån av

behov enligt domkapitlets förordnande under minst tre

år tjänstgöra inom finsktalande församlingar i stiftet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Stockholm 1917, Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition av återburet stipendium för utbildande av präst, förtrogen med finska språ s. 8 i texten
  2. SU 1917:83 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition av äterburet stipendium för utbildande av präst, förtrogen med finska språket. s. 1 i texten