Sök i Ratio Lex

Angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken

1917-04-14 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:215, Angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

KungI. Majtts Nåd. Proposition Nr 215.

1

»

Nr 215.

Kungi. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående tillfällig

löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken;

given Stockholms slott den 14 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kung]. Maj:t härigenom föreslå riksdagen

att anvisa på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag av 301,300

kronor såsom bidrag till beredande under år 1918 av tillfällig löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor,

högre goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier att utgå enligt

följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:
1)

Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den,

som under år 1918 eller någon del av nämnda år är anställd i egenskap

av föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare

vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre gosseller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd

från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver

föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om ininimiavlöning saknas,

utöver den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått

under åren 1913—1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 300 kronor för år;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 179 höft. (Nr 215.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 • Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 215.

b) till äinneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid

enskild mellanskof högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium med 300 kronor för år;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller samskola

samt enskilt lärarinneseminarium med 12 kronor för veckotimme,

dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal

veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid bestämmande

av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning

av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 10 kronor för veckotimme

;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 10 kronor

för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 10 kronor för veckotimme;

dock att för de under c)—f) omförmäla grupper av lärare den tillfälliga

löneförbättringen i intet fall må överstiga 300 kronor för år.

3) Till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring bidrager staten med

två tredjedelar av det för varje fall bestämda beloppet, under villkor att

den återstående tredjedelen tillskjutes av kommun eller enskilda donatorer

eller utgår av medel, som eljest stå till vederbörande läroanstalts förfogande.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alexis Hammarström.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 215.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk.

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Föredragande departementschefen, statsrådet Hammarström yttrade

härefter:

Vid anmälan den 13 januari 1917 av de ärenden, som tillhörde regleringen

av riksstatens åttonde huvudtitel för år 1918, framhöll dåvarande

departementschefen angelägenheten av att åtgärder vidtoges för beredande

av tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid vissa statens läroanstalter

men förklarade sig ej då vara beredd att framlägga definitiva förslag i denna

fråga. I enlighet med hans hemställan föreslog Ivungl. Maj:t fördenskull

riksdagen att, i avbidan å proposition i ämnet, för ändamalet- beräkna erfor

derliga medel på extra stat för år 1918. När slutligt förslag i detta ärende

sedermera utarbetats, anmäldes ärendet ånyo den 16 mars 1911, varvid

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid privatläroverk

en.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 215.

Kungl. Maj:t fann gott besluta om avlåtande till riksdagen av proposition

angående tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande lärarpersonal.

Vid ovanberörda tillfälle den 13 januari 1917 framhöll min företrädare

i statsrådsämbetet önskvärdheten av att eu tillfällig löneförbättring måtte

kunna beredas även lärarpersonalen vid privatläroverken — d. v? s. enskilda

inellanskolor, högre flickskolor, högre g oss- och samskolor samt

enskilda lärarinneseminarier. Då emellertid ej heller detta ärende förelåg

i fullt utrett skick, fann Kungl. Maj:t på hans hemställan gott i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln, punkten 150, föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition i ämnet, för detta ändamål beräkna

ett belopp av 310,000 kronor på extra stat för år 1918.

Sedan frågan om tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid nyssberörda

enskilda läroanstalter numera undergått vederbörlig prövnino- och

utredning, anhaller jag att få anmäla densamma för avlåtande till riksdagen

av framställning i ämnet.

Innan jag går att närmare yttra mig om föreliggande förslag i avseende

å tillfällig löneförbättring för dessa skolors lärarpersonal, vill jaai

korthet redogöra för de bestämmelser, som gälla rörande statens bidrag

till uppehållande av verksamheten vid nämnda skolor, enkannerligen till

lärarnas avlöning, ävensom för de regler, enligt vilka denna avlöning utgår

vid de olika slagen av skolor.

Till enskilda inellanskolor är i riksstaten för år 1917 under det gemensamma

ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk uppfört ett ”belopp

av 70,000 kronor. Statsunderstödet till dessa skolor, av vilka flertalet inom

de närmaste åren torde komma att upphöra, kan utgå till en var skola med

högst 4,800 kronor för år, varjämte skola, däri flickor undervisas, kan erhålla

ett särskilt understöd till undervisning i huslig ekonomi. Vid skola,

däld gossar undervisas, skall finnas minst en manlig lärare med full tjänstgöring

och vid skola, däri flickor undervisas, skall finnas minst en kvinnlig

lärare med full tjänstgöring. Det ovannämnda statsunderstödet utgår,

under förutsättning att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande

lämna ett bidrag, vars värde för år räknat uppgår till minst

samma belopp som statsunderstödet, samt under villkor av visst bidrag

till de vid skolorna anställda lärarinnornas ålderstillägg och pensionering.

Till sistnämnda villkor återkommer jag i det följande.

För högre flickskolor är i riksstaten för år 1917 under ovannämnda

reservationsanslag uppfört ett belopp av 400,000 kronor. Statsunderstödet

utgår för år räknat, därest skolan omfattar fyra årsklasser utöver den egentliga

folkskolan, med högst 4,400 kronor och, därest skolan omfattar”flera

sådana klasser, med högst 5,200 kronor, varjämte skolan kan erhålla ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2tö.

särskilt understöd till undervisning i huslig ekonomi. År skolan förbunden

med gymnasium, kan under vissa förutsättningar understödet ökas,

dock ej med högre belopp, för år räknat, än 2,000 kronor. Statsunderstödet

utgår, under villkor att kommun eller enskilda donatorer till skolans

uppehållande lämna ett bidrag, vars värde för år räknat uppgår till minst

samma belopp som statsanslaget, ävensom under förutsättning av visst bidrag

till de vid skolorna anställda lärarinnornas ålderstillägg och pensionering.

— 1 särskild den 20 januari 1917 till riksdagen avlåten proposition

(nr 101) föreslås ett statsunderstöd av ytterligare högst 1,000 kronor för

en fortsättningsklass vid dylika skolor. Även därvid förutsattes ett motsvarande

bidrag från kommun eller enskilda donatorer.

För högre goss- och samskolor är i innevarande års riksstat under

ovannämnda reservationsanslag uppfört ett belopp av 190,000 kronor.

Statsunderstödet kan utgå, för år räknat, för det skolstadium, som i avseende

på undervisningens mål motsvarar realskolan, med högst 9,000 kronor

och för det skolstadium, som i nämnda avseende motsvarar gymnasiet,

med högst 6,000 kronor, varjämte särskilt understöd kan tillkomma dels

läroverk, soin i större omfattning anlitar manliga lärarkrafter, dels ock

läroverk, som uppehåller på ändamålsenligt sätt anordnad undervisning i

särskilt praktiska ämnen. Beträffande understödet för anlitande av manliga

lärarkrafter gäller, att dylikt understöd må kunna tilldelas sådana

skolor av detta slag, inom vilka minst 14 procent av undervisningstimmarna

i läroämnen över det förberedande skolstadiet uppehållas av manliga

lärare, och utgå med 20 kronor årligen för varje av sådan lärare

bestridd veckotimme om 45 minuter till det antal veckotimmar, som Kungl.

Maj:t efter prövning av inkomna ansökningar bestämmer. Något villkor

angående understöd från kommun eller enskilda donatorer är icke knutet

vid det till dessa skolor utgående statsanslaget. — I nyssnämnda propositon

(nr 101) föreslås, att ett särskilt understöd å 2,000 kronor må kunna

beviljas till en fortsättningsklass vid sådana skolor, om vilka här är fråga.

Till enskilda lärarinneseminarier är i innevarande års riksstat likaledes

under ovannämnda reservationsanslag uppfört ett belopp av 30,000

kronor. Statsunderstöd kan utgå, för år räknat, med högst 2,500 kronor

för varje läsavdelning. Ej heller vid understödet till dessa läroanstalter

är något villkor knutet angående bidrag från kommun eller enskilda donatorer.

Jämväl för de enskilda lärarinneseminarierna föreslås i ovanberörda

proposition under vissa förutsättningar tilläggsunderstöd, högst 2,000

kronor, eventuellt 3,000 kronor, för varje seminarium.

Beträffande avlöningen till lärarinnorna vid de läroanstalter, som åtnjuta

understöd från något av omförmälda anslag, gälla för närvarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

KungL Maj;ts Nåd. Proposition Nr 215.

följande bestämmelser. Föreståndarinna skall åtnjuta minst 2,000 kronor

i första och 2,300 kronor i andra lönegraden samt därjämte bostad eller

hyresersättning. Amneslärarinna med full tjänstgöring skall, därest hon

avlagt de prov, som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst

vid allmänt läroverk, åtnjuta avlöning till minst följande belopp:

1,400 kronor i första, 1,700 kronor i andra och 2,000 kronor i tredje

lönegraden, eljest 1,200 kronor i första, 1,500 kronor i andra, 1,800 kronor

i tredje och 2,000 kronor i fjärde lönegraden. Timlärarinna i läroämne

skall åtnjuta minst 60 kronor för varje veckotimme. För övningslärarinnor

äro stadgade följande minimibelopp: 60 kronor för varje veckotimmes

undervisning i välskrivning, teckning, musik, gymnastik och huslig ekonomi

samt 50 kronor för varje veckotimmes undervisning i kvinnligt handarbete,

träslöjd och andra liknande slöjdarter, dock att för lärarinna i

huslig ekonomi sålunda beräknad avlöning icke må överstiga 1,400 kronor;

varjämte lärarinna med minst 4 veckotimmars undervisning i gymnastik

eller minst 6 veckotimmars undervisning i ett eller liera av de övriga av

dessa övningsämnen äger åtnjuta ålderstillägg, beräknat efter veckotimme,

av 10 kronor i andra och 20 kronor i tredje lönegraden; skolande dock

ålderstilläggen för lärarinna i huslig ekonomi icke överstiga 250 kronor i

andra och 500 kronor i tredje lönegraden.

Några särskilda bestämmelser om minimiavlöning för den vid ifrågavarande

läroanstalter anställda manliga lärarpersonalen äro icke givna.

Till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

är i riksstaten för år 1917 uppfört ett ordinarie förslagsanslag å

280,000 kronor. Av detta anslag skola till varje läroanstalt, som åtnjuter

understöd från något av de i det gemensamma reservationsanslaget till

privatläroverken ingående särskilda anslagen, under den tid, statsunderstöd

åtnjutes, utgå följande bidrag, för läsår räknat, nämligen 200 kronor

för varje amneslärarinna, som är berättigad till en avlöning av minst 1,400

kronor i första, 1,700 kronor i andra och 2,000 kronor i tredje lönegraden,

ävensom två tredjedelar av de föreståndarinnor och lärarinnor tillförsäkrade

ålderstillägg. Statsbidrag utgår även till lärarinna, som vid sjukdom

åtnjuter tjänstledighet.

Av vad jag ovan anfört framgår, att, det endast är beträffande de enskilda

mellanskolorna och de högre flickskolorna, som det från staten utgående årsbidraget

är förknippat med villkor om bidrag från kommuner eller enskilda

donatorer. Beträffande fördelningen mellan å ena sidan staten, å andra sidan

kommuner eller enskilda donatorer av kostnaderna för verksamheten vid dessa

läroanstalter gäller, att utöver det ovannämnda årliga statsanslaget till de

särskilda skolorna, vilket skall motsvaras av bidrag från kommuner eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts Säd. Proposition Nr 215.

enskilda donatorer, som i värde uppgår till minst samma belopp som

statsunderstödet, staten skall bidraga med dels två tredjedelar av lärarinnornas

ålderstillägg, dels ock ett belopp, motsvarande skillnaden i ininimiavlöning

för lärarinna, som innehar behörighet''till ordinarie äraneslärarinnetjänst

vid allmänt läroverk, och för lärarinna, som saknar dylik behörighet.

Kommuner eller enskilda donatorer skola ansvara för en tredjedel

av lärarinnornas ålderstillägg samt — likasom staten — bidraga till

lärarinnornas pensionering enligt vissa grunder.

Aven vid högre goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier

utgår statens bidrag till lärarpersonalens avlöning med de belopp, som

nu angivits. Det åligger jämväl dessa läroanstalter att enligt angivna grunder

bidraga till lärarinnornas pensionering.

I de utredningsarbeten, som anförtrotts åt lärarlönenämnden, ingår

jämväl eu revision av avlöningsbestämmelserna för lärarna vid privatläroverken.

I denna del äro emellertid nämndens arbeten ännu icke slutförda.

Det är givet, att nu rådande exceptionella förhållanden måst menligt

inverka jämväl på den vid förevarande läroanstalter tjänstgörande lärarpersonalens

ekonomiska ställning, och det synes nödvändigt att åtgärder

från statens sida vidtagas för att genom tillfällig löneförbättring

söka upprätthålla dessa lärares ekonomiska nivå och därigenom tillvarataga

det statsintresse, som i förevarande avseende otvetydigt är för

handen.

Med dessa synpunkter för ögonen hava nu vissa korporationer av förevarande

lärarpersonal anhållit om beredande av en tillfällig löneförbättring

för de enskilda skolornas lärarkårer, och jämväl läroverksöverstyrelsen har

gjort framställningar i samma syfte.

I en till lvungl. Maj:t ingiven skrift har sålunda centralstyrelsen för fiickoch

samskoleföreningen — vilken förening utgör en sammanslutning av

lärarpersonalen vid Sveriges högre flickskolor och samskolor — anhållit,

att genom Kungl. Maj:ts försorg måtte av allmänna medel anslås skäliga

belopp att på sätt och under villkor, som Kungl. Maj:t ansåge nödigt närmare

föreskriva, för åren 1917 och J918 utgå som dyrtidstillägg till lärarinnor

och lärare vid statsunderstödda flick- och samskolor.

Styrelsen har i sin framställning till en början erinrat, hurusom för folkskolornas

och de allmänna läroverkens lärarkårer tillfällig löneförbättring begärts och —ifråga

om folkskolans lärare — av staten och även av en del kommuner beviljats. Jämväl

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Majds Nåd. Proposition Nr Slö.

för de statsunderstödda enskilda läroanstalternas lärarkår både dyrtiden, efter vad

styrelsen vidare frarabållit, medfört allvarliga bekymmer, och många av dess medlemmar

stode inför verklig nöd.

Då lönerna, fortsätter styrelsen, år 1909 reglerades för lärarinnorna vid ifrågavarande

skolor, togos till utgångspunkt för lönebeloppens fastställande de löner, som

bestämts för lärarinnor vid statens samskolor. Det visade sig emellertid, att de löner,

som för statssamskolorua fastställts, varit otillräckliga, varför redan år 1912 en provisorisk

löneförhöjning för dessa skolors lärarinnor beviljades. Härav syntes med rätta

kunna dragas den slutsatsen, att de för de enskilda flick- och samskolornas lärarinnor

år 1909 fastställda lönerna redan från början varit för låga, ett förhållande, som i

och med den allmänna stegring av levnadskostnaderna, vilken ägde rum under de

närmast följande åren, framstod allt tydligare. Genom den i och med världskriget

uppkomna ekonomiska krisen både svårigheterna för nämnda skolors lärarinnor att

reda sig på sina redan förut knappt tillmätta löner givetvis i högsta grad ökats. Åven

om från denna lärarkår med den behärskning och försynthet, den städse visat, i den

offentliga diskussionen klagomål endast i mindre grad avhörts, vore det ett självklart

förhållande, att dess ekonomiska ställning vore åtminstone lika bekymmersam som

andra lärarkårers. Behovet av ett dyrtidstillägg för dessa lärarinnor vore därför synnerligen

trängande. De enskilda skolorna, vilkas förnämsta inkomstkälla vore de

inflytande terminsavgifterna, vore emellertid för närvarande icke i stånd att bereda

sådant dyrtidstillägg, så mycket mindre som deras utgifter väsentligt ökats framför allt

genom de oerhört uppdrivna bränsleprisen och en höjning av terminsavgifterna icke

nu rimligen kunde ifrågasättas, då en sådan åtgärd i de flesta fäll skulle gå ut över

en allmänhet, som redan förut i hög grad lede under dyrtiden. Det syntes därför

vara oundgängligt, att kostnaden för dyrtidstillägg uteslutande folie på det

allmänna.

Styrelsen framlägger därefter förslag angående storleken av det ifrågasatta lönetillägget

och yttrar i detta avseende:

Vad beträffade storleken av ett sådant dyrtidstillägg, syntes det lämpligt, att det

för föreståndarinna och ämneslärarinna med full tjänstgöring utginge med ett belopp,

motsvarande ett ålderstillägg eller 300 kronor, och att det för övningslärarinna

utginge efter motsvarande princip, d. v. s. med 10 kronor för veckotimme.

Då för timlärarinnor lönen för närvarande utginge med samma belopp som för

de flesta övningslärarinnor i första lönegraden eller med 60 kronor för veckotimme,

syntes dyrtidstillägget även för dem böra utgå med 10 kronor för veckotimme.

Yad ovan anförts rörande behovet av lönetillägg för de enskilda läroanstalternas

lärarinnor gällde även i det hela med hänsyn till dessa skolors manliga lärare. Även

åt de manliga lärarna borde därför genom hjälp av det allmänna ett skäligt dyrtidstillägg

beredas, vilket för lärare med full tjänstgöring syntes böra bestämmas i

överensstämmelse med vad läroverksöverstyrelsen föreslagit för de allmänna läroverkens

lärare. För de statsunderstödda högre samskolorna borde dyrtidstillägg lämpligen

möjliggöras genom höjning under vissa villkor av de till dessa skolor utgående

särskilda anslagen till manliga lärare.

I en till läroverksöverstyrelsen ingiven, till Kungl. Maj:t ställd skrivelse

har vidare styrelsen för de enskilda läroverkens förbund — till vilket enligt

uppgift äro anslutna Beskowska skolan och Palmgrenska samskolan i

Stockholm, Djursholms och Saltsjöbadens samskolor, Lundsbergs skola,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. May.ls Nåd. Proposition Nr 215.

Lunds privata elementarskola samt Fjellstedtska skolan och Uppsala enskilda

läroverk och privatgymnasium — hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till

1917 års riksdag avlåta proposition om höjning av det till högre gossoch

samskolor uppförda anslaget med 30,000 kronor att utgå från och

med år 1917, så att understödet till de läroverk, som i större utsträckning

använde manliga lärare, måtte kunna beräknas efter 32 kronor 50

öre årligen för varje av sådan lärare bestridd veckotimme om 45 minuter.

Styrelsen erinrar till en början om ovanberörda, av centralstyrelsen för flickoch

samskoleföreningen gjorda framställning och säger sig i anslutning härtill vilja

närmare precisera de högre goss- och samskolornas oundgängligaste behov av ökat

statsunderstöd, så vitt det gällde vid dessa skolor anställda manliga lärare.

Styrelsen anför vidare, att styrelsen den 26 september 1913 ingått till Kungl.

Maj:t med en skrivelse, vari -— med framhållande av den merkostnad, 10 enskilda läroverk

haft att vidkännas under ett år, därför att de använt manliga lärarkrafter i stället

för kvinnliga — uppvisats, att för år 1913 ytterligare 118,056 kronor bort utbetalas

i understöd till manliga lärare, om de enskilda läroverken med manliga lärarkrafter

i detta avseende med hänsyn till statsunderstöd skulle bliva lika gynnsamt ställda

som flickskolor eller enskilda läroverk med huvudsakligen kvinnlig arbetskraft.

Då styrelsen emellertid ej vågat ifrågasätta en så stor höjning av anslagsbeloppet,

hade styrelsen begärt ett belopp av 25 kronor för varje års- och veckotimme, bestridd

av manlig lärare, motsvarande det bidrag av 600 kronor, som utginge till lärainna

i högsta lönegraden med högre kompetens och med i genomsnitt 24 timmars

tjänstgöring i veckan. (För 24 timmar bestridda av manlig lärare således 24 X 25

kronor = 600 kronor).

Med anledning av denna ansökan hade Kungl. Maj:t höjt det för varje av manlig

lärarkraft bestridd veckotimme utgående beloppet från 12 kronor till 20 kronor.

Härefter fortsätter styrelsen: Då fiick- och samskoleföreningen nu för åren 1917

och 1918 ifrågasatte ett tillfälligt dyrtidstillägg för ämneslärarinna å 300 kronor, skulle

detta enligt nyss omnämnda beräkning motsvara en höjning av statsunderstödet för

manliga lärare med 12 kronor 50 öre per års- och veckotimme (24 veckotimmar X

12,50 = 300 kronor.)

Enligt den beräkning av timantalet, som legat till grund för det anslag till manliga

lärare, vilket för åren 1916, 1917 och 1918 beviljats enligt nådig resolution den 28

april 1916, skulle anslaget, som år 1916 för de 14 ifrågavarande enskilda läroverken

utginge med sammanlagt 41,900 kronor (enligt 20 kronor för års- och veckotimme),

behöva höjas med ett belopp av 26,187 kronor 50 öre. Då de manlisa lärarnas tjänstgöring

höstterminen 1916 — för Almqvistska och Whitlockska samskolorna hade styrelsen

endast haft tillgång till vårterminens timantal och för Palmgrenska samskolan,

Stockholms samgymnasium och Landskrona stads gymnasium upptoges det förmodligen

reducerade timantal, enligt vilket Kungl. Maj:t beräknat understödet — omfattade 3,019

års- och veckotimmar eller 924 mer än det av Kungl. Maj:t vid beviljandet av anslaget

beräknade antalet (redan 20 kronors statsbidrag för var och en av dessa 924 timmar

skulle höja beloppet med 18,480 kronor), så borde den ifrågasatta höjningen av

anslaget till manliga lärare sättas till minst 30,000 kronor.

När styrelsen ej vågade ifrågasätta ett överskridande av detta belopp, berodde

detta endast på hänsyn till den omständigheten, att anspråk på ökade anslag ur stats
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 179 höft. (Nr 215.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts K ad. Proposition Nr 215.

kassan i dessa^ tider framställdes också från så många andra håll. Ett beviljande av

styrelsens anhållan skulle dock i någon mån lätta de bekymmer, varmed de enskilda

läroverken med hänsyn till såväl sin egen som sina lärarkrafters ekonomi såge den

närmaste framtiden an.

Till sist ville styrelsen framhålla, att om Kungl. Maj:t, vad lärarinnorna beträffade,

förutsatte möjlighet av ett tillfälligt extra understöd från vederbörande kommun,

för den händelse sådant understöd av statsmedel ej skulle komma att beviljas, borde’

en sådan synpunkt ej kunna göras gällaude vad de högre goss- och samskolorna beträffade.

Med ett par undantag hade dessa ej något understöd från vederbörande

kommun. Som villkor för statsanslaget krävdes ej kommunalt anslag, såsom när det

gällde flickskolorna. De flesta högre enskilda läroverk skulle för övrigt aldrig kunna

erhålla något kommunalt understöd och allra minst för sina manliga lärare, vilka ju

huvudsakligen undervisade på ett stadium, där eleverna i ganska^stor utsträckning

hade hemort i främmande kommuner.

I anledning av berörda framställningar har läroverksöverstyrelsen den

24 november 1916 yttrat sig och därvid till en början erinrat om den

framställning, som överstyrelsen avgivit rörande tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter.

Yad överstyrelsen till stöd för sistnämnda framställning anfört beträffande lärarkårens

under trycket av de hårda tiderna allt mer förvärrade ställning i ekonomiskt

hänseende, ansåge överstyrelsen jämväl för lärarpersonalen vid de enskilda statsunderstödda

läroanstalterna äga full tillämplighet, och syntes jämväl vidkommande denna

lärarpersonals betryckta ekonomiska förhållanden kunna sägas, att det läge verklig

fara för det allmänna i att undanskjuta de åtgärder, som erfordrades för avhjälpande

av nödläget.

Överstyrelsen berör därefter spörsmålet, i vad man det kunde ifrågasättas

att i förevarande avseende räkna på bidrag från vederbörande kommuner

eller från de enskilda läroanstalternas egen sida, och anför i detta

avseende:

Bortsett från det förhållandet att, vad de högre goss- och samskolorna beträffade,

dessa läroanstalter — på ett par undantag när —• icke åtnjöte något understöd

från vederbörande kommuns sida samt följaktligen något kommunalt bidrag till förbättrade

löneförmåner åt lärarpersonalen vid sagda läroanstalter icke kunde påräknas,

syntes med bestämdhet kunna sägas, att med hänsyn till de enskilda läroanstalternas

på grund av den rådande dyrtiden redan nu hårt anlitade budget, särskilt i fråga om

kostnaden för bränsle, något bidrag till förhöjning av lärarpersonalens vid dessa läroanstalter

nuvarande avlöning icke torde kunna utgå av skolornas egna inkomster, allra

helst, på sätt centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen själv i sin framställning

påpekat, en höjning av terminsavgifterna icke nu rimligen kunde ifrågasättas,

då en sådan åtgärd i de flesta fall skulle gå ut över en allmänhet, som redan förut i

hög grad lede under dyrtiden.

Yad åter anginge frågan om bidrag från vederbörande kommuners sida till bestridande

av kostnaden för dyrtidstillägg åt den ifrågavarande lärarpersonalen ville

opaginerad Kontrollera mot PDF

IL

Kung!. Muj:ts Nåd. Proposition AV 215

överstyrelsen framhålla, att överstyrelsen, redan innan nu förevarande framställningar

kommit till överstyrelsens kännedom, vidtagit åtgärder för utverkande hos vederbörande

kommuner av en tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid statsunderstödda

högre flickskolor samt enskilda mellanskolor genom att till styrelserna för

sagda skolor utfärda en cirkulärskrivelse av den 14 oktober 1916, avseende att vädja

till kommunernas offervillighet i nu antytt syfte.

Men oavsett vad som frän en eller annan kommuns sida kunde vinnas i nu

ifrågavarande avseende, syntes det med hänsyn särskilt till de låga belopp, med vilka

lärarpersonalens löner vid de enskilda läroanstalterna för närvarande i allmänhet utgin<re,

vara oundgängligt, att en blivande kostnad för dyrtidstillägg åt lärarpersonalen^

vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, om ej helt, så dock till största

delen måste falla på statsverket.

Sedan överstyrelsen sålunda avböjt tanken på att i förevarande avseende,

åtminstone i någon större utsträckning, göra anspråk pa bidrag

från kommunalt eller enskilt båll, uttalar sig överstyrelsen om storleken

av den löneförbättring, som i detta fall kunde tänkas, och anför härutinnan:
Vad

först anginge den av centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen gjorda

framställningen ville överstyrelsen till jämförelse erinra, att överstyrelsen rörande de

allmänna läroverkens lärare såsom tillfälliga löneförbättringar föreslagit följande belopp:

åt iimneslärarinna vid statssamskola 300 kronor, åt rektor vid högre allmänt läroverk

och åt lektor i femte lönegraden 400 kronor, åt rektor vid real- eller samskola, lektor

i någon av de fyra första lönegraderna samt adjunkt 500 kronor, åt tecknings-,

musik- och gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk 300 kronor samt åt samma

övniugslärare vid real- eller Barnskola 200 kronor.

De av flick- och samskoleföreningen framställda kraven beträffande dyrtidstillägg

åt lärarpersonalen vid privatläroverken hade vid en jämförelse med vad överstyrelsen

själv föreslagit i fråga om dylikt lönetillägg åt lärarpersonalen vid statsläroverken

synts överstyrelsen rimliga och billiga; och ville överstyrelsen för sin del såsom sin

mening uttala önskvärdheten av att, därest Kungl. Maj:t skulle finna skäl att hos

riksdagen i ärendet göra framställning, någon minskning i de av flick- och samskoleföreningen

föreslagna beloppen icke måtte av Kungl. Maj:t vidtagas.

Beträffande härefter det av de enskilda läroverkens förbund gjorda yrkandet

ville överstyrelsen framhålla, hurusom ifrågavarande yrkande till sin beräkningsgrund

samman folie med det av flick- och samskoleföreningen framställda förslaget till dyrtidstillägg

för ämneslärarinna å 300 kronor, därest nämligen den manliga lärarens

undervisningsskyldighet skulle uppgå till 24 veckotimmar. Lädes åter ett timantal

av 25 veckotimmar till grund för beräkningeD, vilket överstyrelsen för sin del skulle

anse lämpligt, utgjorde nämnda förhöjning i timpenningen 12 kronor och dennas belopp

sålunda 32 kronor för veckotimme. I det hela syntes denna beräkning för en

lärare med full tjänstgöring, vilkens timantal per vecka väl oftast snarare över- än

understege 25, icke komma att innebära någon förlust. Då de manliga lärarnas avlöningsförmåner

jämväl vid andra enskilda läroanstalter än de högre goss- och samskolorna

borde beräknas efter antalet tjänstgöringstimmar per vecka, skulle den här

ovan gjorda beräkningen av 12 kronors ökning per veckotimme kunna läggas till

grund vid fastställandet över huvud taget av beloppet av de manliga lärarnas vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 215.

enskilda läroanstalter dyrtidstillägg. Undantag härifrån skulle möjligen kunna ifrågasattas

beträffande de vid flickskolorna tjänstgörande manliga lärarna, vilka vid dessa

skolor representerade ett jämförelsevis ringa timantal, enär kvinnliga lärare där ansetts

som det normala. För dessa lärare syntes då böra beräknas samma arvodesförhojning

som för de kvinnliga timlärarna, nämligen 10 kronor för veckotimme. —

Enahanda, beräkmngsgrund borde enligt överstyrelsens mening jämväl tillämpas

vid taststallandet av dyrtidstillägget för manlig övningslärare vid samtliga privatlaroverken.

° r

överstyrelsen meddelar vidare, att överstyrelsen för beräkning av

statsverkets eventuella kostnader för de sålunda begärda dyrtidstilläggen

verkställt en utredning såväl rörande storleken av lärarpersonalen i dess

helhet vid privatläroverken soin ock beträffande omfattningen av denna

personals tjänstgöring, särskilt med hänsyn till antalet veckotimmar för

timlårarinnor och timlärare samt lärarinnor och lärare i övningsämnen.

Resultatet av denna. utredning framgår av nedanstående tabell, vars

siffror emellertid, enligt vad överstyrelsen meddelar, i några fall måste

betraktas såsom approximativa:

Summarisk översikt rörande storleken av lärarpersonalen vid de statsunderstödda

privatläroverken samt omfattningen av denna personals tjänstgöring:

Högre

I

Enskilda

Högre goss- och

Enskilda lära-

flickskolor.

mellanskolor.

samskolor.

rinnesemi-

i.

narier.

Antal

lärare.

Antal

vecko-

tim.

Antal

lärare.

Antal

vecko-

Antal

lärare.

Antal

vecko-

Antal i Anjal

lärare ve.ck°-

1. Amneslärare.

Föreståndare eller föreståndarinna

tim.

tim.

1 tim.

79

—

15

! 14

3 —

Manlig ämneslärare med full tjänst-

.. gonng.........................................

Amneslärarinna med full tjänst-

—

20

—

45

—

— I —

gonng..........................................

750

_

73

96

j Manlig timlärare ......

234

1,185

30

210

153

1,469

43 | 154

; Timlärarinnor...

235

1.811

6

42

23

197

25 116

2. Övningslärare.

Lärarinnor i teckning ..

135

1,364

8

84

17

235

3 7

» » musik......

74

480

4

12

4

26

2 ! 2

» » gymnastik...............

93

1,151

6

31

10

831/,

168

3 7

» » handarbete . .

119

1,629

12

70

9

» » huslig ekonomi......

65

897

2

9

4

54

_

Övriga...........

D ...............................

30

196

4

72

11

1257,

i

Summa

516

5,717

36 |

278

55

692

8 | 16

Manliga övningslärare .......

30

168

30

170 !

42 :

348

- '' _

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Sr 2 15.

1 anledning av denna utredning anför överstyrelsen vidare:

Vid beräkning av höjningen av det till högre goss- och samskolor för närvarande

utgående anslaget för ökat anlitande av manliga lärarkrafter hade överstyrelsen

lagt till grund det antal av 2,095 veckotimmar, som efter det nuvarande beloppet

av 20 kronor för veckotimme gåve till resultat den sammanlagda summa av 41,900

kronor, som enligt nådiga cirkuläret den 28 april 1916 vore avsedd för ifrågavarande

ändamål samt inginge i det för närvarande till ett belopp av 190,000 kronor utgående

anslaget till högre goss- och samskolor. Efter ett med 12 kronor eller från 20 kronor

till 32 kronor höjt belopp för veckotimme skulle anslaget för ökat anlitande av manliga

lärarkrafter behöva ökas med 2,095 X 12 kronor, d. v. s. med 25,140 kronor

eller avrundat uppåt 25,200 kronor eller från 41,900 kronor till 67,100 kronor. Då

vid beviljande av statsunderstöd för anlitande i större utsträckning av manliga lärare

det av sådan lärare vid varje skola bestridda timantalet vid understödets fastställande

i regel mer eller mindre reducerats, komme förhöjningen per veckotimme att i verkligheten

understiga här angivet belopp.

1 fråga om ovannämnda utredning ville överstyrelsen särskilt framhålla, ''att i de

fall, då ämneslärarinna eller ämneslärare med full tjänstgöring, förutom sin egentliga

avlöning, vid samma skola åtnjutit ersättning för exceptionellt högt timantal, såsom

någon gång förekomme, till exempel för meddelande av undervisning i övningsämne,

denna ytterligare undervisning icke ansetts motivera ytterligare höjning av det ifrågasatta

dyrtidstillägget, vilket sålunda i intet fall skulle komma att överskrida 300

kronor. Samma maximibelopp skulle jämväl tänkas fastställt för manlig eller kvinnlig

timlärare eller övningslärare.

Vidare berör överstyrelsen i sin framställning en kategori av de

statsunderstödda privatläroverken, från vilken någon framställning om

dyrtidstillägg åt den vid desamma anställda lärarpersonalen icke gjorts,

nämligen de privata högre lärarinneseminarierna, och anför i detta avseende:
Därest

av Kungl. Maj:t framställning i nu ifrågavarande avseende komme att

göras till riksdagen beträffande lärarpersonalen vid de övriga privatläroverken, nämligen

vid de högre flickskolorna, de enskilda mellanskolorna samt de högre goss- och

samskolorna, skulle det dock synas överstyrelsen med rättvisa och billighet överensstämmande,

att jämväl lärarpersonalen vid de privata högre lärarinneseminarierna

komme i åtnjutande av enahanda förmån. Till stöd för eu framställning härom ville

överstyrelsen särskilt framhålla ifrågavarande läroanstalters synnerligen begränsade

ekonomiska resurser med hänsyn till det för närvarande och de närmaste åren jämförelsevis

låga lärjungeantalet.

Samtidigt ville emellertid överstyrelsen erinra därom, att statsunderstödet till

ifrågavarande läroanstalter icke — i likhet med vad förhållandet vore beträffande de

övriga privatläroverken — vore beviljat för treårsperioden 1916—1918 utan jämlikt

nådigt brev den 27 juni 1916 allenast för kalenderåret 1916, men att frågan

om förnyat statsunderstöd till de enskilda högre lärarinneseminarierna för åren 1917

och 1918 torde av Kungl. Maj:t göras till föremål för 1917 års riksdags prövning.

Med ledning av ovan uttalade principer för fastställandet av beloppet

utav eventuella lönetillägg åt lärarpersonalen vid de statsunderstödda pri
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 215.

vatläroverken har överstyrelsen beträffande de olika slagen av dessa läroanstalter

gjort följande summariska kostnadsberäkningar:

Högre flickskolor.

79 föreståndarinnor med ett dyrtidstillägg å 300 kronor............... kronor 23,700: —

750 ämneslärarinnor med full tjänstgöring med ett dyrtidstillägg å

300 kronor......................................................................... » 225,000: —

235 timlärarinnor med ett sammanlagt timantal i veckan av 1,811

timmar och med ett dyrtidstillägg å 10 kronor för

veckotimme........................................................................... > 18,110: —

234 manliga timlärare med ett sammanlagt timantal i veckan av

1,185 timmar och med ett dyrtidstillägg å 10 kronor

för veckotimme..................................................................... > 11,850: —

516 övningslärarinnor med ett sammanlagt timantal i veckan av

5,717 timmar och med ett dyrtidstillägg å 10 kronor

för veckotimme..................................................................... » 57,170: —

30 manliga övningslärare med ett sammanlagt timantal i veckan

av 168 timmar och med ett dyrtidstillägg å 10 kronor

för veckotimme .................................................................. s 1,680: —

Summa kronor 337,510: —

Enskilda mellanskolor.

15 föreståndare eller föreståndarinnor med ett dyrtidstillägg å

300 kronor........................................................................... kronor

73 ämneslärarinnor med full tjänstgöring med ett dyrtidstillägg

å 300 kronor........................................................................ »

20 manliga ämneslärare med full tjänstgöring, beräknad efter i

medeltal 25 timmar i veckan, för samtliga utgörande tillhopa

500 veckotimmar, med ett dyrtidstillägg å 12 kronor

för veckotimme ............................................................ *

6 timlärarinnor med ett sammanlagt timantal i veckan av 42

timmar och med ett dyrtidstillägg å 10 kronor för veckotimme

................................................................................. »

30 manliga timlärare med ett sammanlagt timantal i veckan av

210 timmar och med ett dyrtidstillägg å 12 kronor för

veckotimme........................................................................... >

36 övningslärarinnor med ett sammanlagt timantal i veckan av

278 timmar och med ett dyrtidstillägg å 10 kronor för

veckotimme........................................................................... »

30 manliga övningslärare med ett sammanlagt timantal i veckan

av 170 timmar och med ett dyrtidstillägg å 10 kronor

för veckotimme .................................................................. »

4,500: —

21,900: —

6,000: —

420: —

2,520: —

2,780:

1,700: —

Summa kronor 39,820: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 215.

15

Högre goss- och samslcolor.

14 föreståndare eller föreståndarinnor med ett dyrtidstillägg ä

300 kronor..........................................................................

kronor

4,200: —

96 ämneslärarinnor med tull tjänstgöring med ett dyrtidstillägg å

300 kronor..........................................................................

28,800: —

23 timlärarinnor med ett sammanlagt timantal i veckan av 197

timmar och med ett dyrtidstillägg å 10 kronor för vecko- timme .................................................................................

1,970: —

höjning av det till högre goss- och samskolor för närvarande utgå- ende anslaget för anlitande i större utsträckning av man- liga lärarkrafter enligt ovan gjord beräkning..................

55 övningslärarinnor med ett sammanlagt timantal i veckan av

692 timmar och med ett dyrtidstillägg å 10 kronor för

veckotimme...........................................................................

25,200: —

6,920: —

42 manliga övningslärare med ett sammanlagt timantal i veckan

av 348 timmar och med ett dyrtidstillägg å 10 kronor

för veckotimme ..................................................................

»

3.480: —

Summa kronor

70,570: —

Enskilda lärarinneseminarier.

3 föreståndarinnor med ett dyrtidstillägg å 300 kronor ............... kronor 900: —

!5 timlärarinnor med ett sammanlagt timantal i veckan av 116

timmar och med ett dyrtidstillägg å 10 kronor för veckotimme.

................................................................................... » 1,160: —

s3 manliga timlärare med ett sammanlagt timantal i veckan av

154 timmar och med ett dyrtidstillägg å 12 kronor för

veckotimme........................................................................... » 1,848: —

8 övningslärarinnor med ett sammanlagt timantal i veckan av

16 timmar och med ett dyrtidstillägg å 10 kronor för

veckotimme .................................................. >__160: -

Summa kronor 4,068: —

Tolalkostnaden skulle alltså uppgå till 451,968 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte till 1917 års riksdag ingå med framställning, att riksdagen

måtte för beredande under åren 1917 och 1918 av tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid de statsunderstödda privatläroverken på extra

stat för vartdera av nämnda år anvisa ett förslagsanslag av tillhopa

451,968 kronor, eller i runt tal 450,000 kronor, att utgå enligt de grunder,

som i överstyrelsens ovanberörda utlåtande angivits.

I min företrädares framställning angående tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken och andra statens läro
-

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 215.

anstalter, betonades det svåra läge, i vilket dessa lärare under nu rådande

förhållanden befinna sig, ett läge så mycket bekymmersammare,

som deras avlöningsförhållanden vid den senast genomförda löneregleringen

blevo synnerligen knappt tillmätta och de nu under flera år väntat på en

definitiv lösning av sin lönefråga. Departementschefen underströk därvid

även vikten av att staten nu genom beviljande av eu tillfällig förbättring

trädde hjälpande emellan, och han framhöll tillika, hurusom här enligt

hans mening i icke oväsentlig grad förelåge ett statsintresse, som det nu

grälide att tillgodose.

© ©

Sistberörda synpunkt torde utan tvivel vara förtjänt att beaktas

även då fråga är om lärarpersonalen vid privatläroverken. De för denna

personal gällande avlöningsförmånerna äro visserligen av ett relativt sent

datum — de fastställdes år 1909 — och man kan sålunda här ej i lika

hög grad tala om ett nödläge som beträffande de statsanställda lärarna.

Att emellertid ifrågavarande vid enskilda läroanstalter anställda lärares

avlöningsförhållanden ej äro tillfredsställande torde framgå bland annat

därav, att det ansetts nödigt att underkasta jämväl avlöningarna för privatläroverkens

lärarpersonal en revision. Denna revision har dock, såsom

i det föregående nämnts, ännu icke hunnit slutföras.

Därest nu ett förslag om tillfällig löneförbättring för de statsanställda

lärarnas vidkommande vinner riksdagens godkännande, synes det mig vara

med billighet förenligt, att ett visst ekonomiskt bistånd från statens sida även

kommer de statsunderstödda enskilda läroverkens lärare till del. Som sagt

föreligger även här ett statsintresse, vilket tagit sig uttryck i de avsevärda

anslag, som av riksdagen beviljats till ifrågavarande läroanstalters vidmakthållande

och utveckling.

Den tillfälliga löneförbättring, som enligt mitt förmenande sålunda

bör komma även ifrågavarande lärare och lärarinnor till del, bör, i likhet

med löneförbättringen för de statsanställda lärarna, avse år 1918.

Vad angår omfattningen av den tillfälliga löneförbättringen, har jag

intet att erinra mot de av läroverksöverstyrelsen föreslagna beloppen, vilka

jag finner väl avvägda jämväl i förhållande till motsvarande för de statsanställda

lärarna ifrågasatta belopp. Jag vill endast anmärka, att, på sätt

ock iakttagits i den av överstyrelsen uppgjorda kostnadsberäkningen, den

löneförbättring, som skall tillkomma manliga lärare vid högre gross- och

samskolor, endast bör utgå för det antal veckotimmar, som beträffande

de olika läroanstalterna tagits i beräkning vid utdelning av det särskilda

understödet för anlitande i större omfattning av manliga lärarkrafter.

Då det nu emellertid är fråga om statsbidrag till enskilda läroanstalter,

uppställer sig självfallet det spörsmålet, huruvida man icke även

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 215.

bär bör upprätthålla samma princip, som i vissa fall av liknande art

förut tillämpats, nämligen kravet på en fördelning av de för löneförbättringen

erforderliga beloppen mellan å ena sidan staten och å andra sidan

vederbörande kommun eller enskilda donatorer; eventuellt skulle något

tillskott i vissa fall kunna utgå även av medel, som eljest stå till läroanstalternas

förfogande.

Läroverksöverstyrelsen har ställt sig avvisande till en sådan tanke.

För de högre goss- och samskolornas vidkommande har överstyrelsen

erinrat, att dessa läroanstalter på ett par undantag när icke åtnjuta

understöd från vederbörande kommuns sida, och framhållit, att vid

sådant förhållande ett kommunalt bidrag till löneförbättring åt lärårpersonalen

icke kunde påräknas. Men även i fråga om de skolor,

till vilka kommunalt bidrag för närvarande utgår, tillbakavisar överstyrelsen

'' tanken på ytterligare krav i detta hänseende utöver vad som kunnat

vinnas genom att vädja till vederbörande kommuners offervillighet,

överstyrelsen anser jämväl, att något bidrag till ifrågavarande ändamål

icke kan påräknas från skolornas egna inkomster, helst som en höjning i

lärjungarnas terminsavgifter så vitt möjligt bör undvikas.

Jag kan icke anse de av överstyrelsen i detta avseende förebragta

skälen vara av avgörande betydelse för den föreliggande frågan.

De läroanstalter, den förevarande framställningen avser, äro visserligen

till sin karaktär och sitt ändamål varandra väsentligen olika. De enskilda

mellanskolorna och de högre flickskolorna, i fråga om vilka bidrag från

kommuner eller enskilda donatorer stipulerats såsom villkor för statsbidragets

utgående, äro i allmänhet enskilda företag. I fråga om samtliga

dessa skolor, vilka tillgodose ett på vederbörande orter förefintligt bildningsbehov,

för vilket icke på annat sätt är sörjt, föreligger uppenbarligen

ett kommunalt intresse. Vad åter angår de högre goss- och samskolorna,

vilka i allmänhet icke åtnjuta något kommunalt bidrag, kan man icke tala

om något dylikt kommunalt intresse eller åtminstone endast om ett ringa

sådant, då nämligen det bildningsbehov, dessa skolor äro avsedda att fylla,

i regel är väl tillgodosett genom statens läroanstalter eller genom statsunderstödda

flickskolor, till vilka kommunen lämnar bidrag. Ej heller

beträffande de enskilda lärarinneseminarierna torde något större kommunalt

intresse kunna anses vara för handen.

Med fasthållande av denna princip skulle det kunna ifrågasättas att

även beträffande sådant bidrag till löneförbättring åt lärarpersonalen, som

nu avses, göra en åtskillnad mellan de olika slagen av läroanstalter. Det

synes mig emellertid, att ett dylikt förfaringssätt icke skulle vara lämpligt.

Då jag därför funnit mig böra i det fall, som nu föreligger, förBUtäng

till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 179 käft. (Nr 215.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 215.

orda krav på bidrag från kommunalt eller enskilt håll för samtliga ifrågavarande

läroanstalter, har jag främst tagit hänsyn därtill, att ett helt och

hållet från staten utgående bidrag näppeligen kan anses väl förenligt med

lärarpersonalens ställning såsom löntagare i enskild tjänst. Det har ock

synts mig angeläget att icke förmedelst ett statens fullständiga övertagande

av den tillfälliga löneförbättringen föregripa de principer, som kunna

komma att i detta avseende göras gällande vid den slutliga löneregleringen

för ifrågavarande personal.

" Härefter uppställer sig då frågan, i vilken proportion å ena sidan

staten och å andra sidan kommuner eller enskilda böra bidraga till den

ifrågasatta löneförbättringen. Beträffande enskilda mellanskolor och högre

flickskolor är i fråga om det allmänna årsbidraget stadgat, att kommun

eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande lämna ett bidrag,

vars värde för år räknat uppgår till minst samma belopp som det av

staten beviljade understödet. Att i nu förevarande fall ifrågasätta ett motsvarande

villkor synes mig vara att ställa allt för stora krav på bidrag från

kommunalt eller enskilt håll. Jag har därför funnit mig höra stanna vid

att förorda, att kommuner eller enskilda, eventuellt vederbörande läroanstalt,

skola bidraga till den tillfälliga löneförbättringen med hälften av det

belopp, staten för samma ändamål tillskjuter. Såsom i det föregående

är omförmält, är motsvarande fördelningsgrund godtagen i fråga om statens

bidrag till ålderstillägg åt lärarinnor vid samtliga statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

Vid en del läroanstalter har emellertid, efter vad känt är, genom

bidrag från kommuner eller eljest någon löneförhöjning redan beretts

vederbörande lärarpersonal. Där dylikt bidrag uppgår till minst hälften

av det ifrågasatta statsbidraget och kommer att utgå även för år 1918,

bör givetvis det för statsbidraget föreslagna villkoret därigenom anses

fyllt. Den löneförbättring, som genom samverkan mellan staten samt

kommuner eller enskilda åstadkommes för år 1918, bör sålunda .avse. en

förhöjning utöver stadgad minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning

saknas — såsom beträffande manliga lärare är fallet — utöver den

normalavlöning, som tillämpats exempelvis under treårsperioden 1913

—1915.

Den sammanlagda kostnaden för en enligt ovan angivna grunder utgående

tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid ifrågavarande läroanstalter

har av läroverksöverstyrelsen beräknats utgöra 451,968 kronor.

Med tillämpning av nyss angivna fördelning av kostnaderna mellan staten

å ena sidan och kommuner eller enskilda å den andra skulle det från

staten erforderliga bidraget belöpa sig till 301,312 kronor, avrundat till

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 215.

301,300 kronor och uppfört såsom förslagsanslag. För ändamålet är i

statsverkspropositionen, såsom jag redan nämnt i början av mitt anförande

under denna punkt, beräknat ett belopp av 310,000 kronor.

De närmare bestämmelser, som kunna befinnas erforderliga för tilllämpning

av grunderna för den tillfälliga löneförbättringen, torde böra

meddelas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, det

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag

av 301,300 kronor såsom bidrag till beredande

under år 1918 av tillfällig löneförbättring åt lärare och

lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor,

högre goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier

att utgå enligt följande grunder, med rätt för

Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som

för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga

:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen

tillkommer den, som under år 1918 eller någon del

av nämnda år är anställd i egenskap av föreståndare,

ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare

vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola eller enskilt lärarinneseminarium,

som åtnjuter understöd från det i

riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget

till privatläroverk.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande

belopp utöver föreskriven minimiavlöning eller,

där föreskrift om minimiavlöning saknas, utöver den avlöning,

som för motsvarande tjänstgöring i medeltal

utgått under åren 1913—1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild

mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola

samt enskilt lärarinneseminarium med 300 kronor

för år;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig

eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 300 kronor för år;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 215.

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskof

högre goss- eller Barnskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 12 kronor för veckotimme, dock beträffande

lärare vid högre goss- eller sam skola endast för det

antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt

tagits i beräkning vid bestämmande av det särskilda

understödet för anlitande i större omfattning av manliga

lärår krafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med

10 kronor för veckotimme;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskof

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium med 10 kronor för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild

mellanskof högre flickskola, högre goss- eller samskola

samt enskilt lärarinneseminarium med 10 kronor

för veckotimme;

dock att för de under c)—f) omförmälda grupper

av lärare den tillfälliga löneförbättringen i intet fall

må överstiga 300 kronor för år.

3) Till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring bidrager

staten med två tredjedelar av det för varje fall bestämda

beloppet, under villkor att den återstående tredjedelen

tillskjutes av kommun eller enskilda donatorer eller

utgår av medel, som eljest stå till vederbörande läroanstalts

förfogande.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av

statsrådets övriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Stockholm 1917, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:206 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken jämte i ärendet väc s. 1 i texten
  2. SU 1917:133 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken jämte i ärendet väckta motioner. s. 19 i texten