Sök i Ratio Lex

Angående disponerande av 1916 års avkastning av statens hästavelsfond m. m

1917-04-14 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:219, Angående disponerande av 1916 års avkastning av statens hästavelsfond m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 219.

1

Nr 219.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående disponerande

av 1916 års avkastning av statens hästavelsfond

m. m.; given Stockholms slott den 14 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels besluta, att, sedan en tiondel av 1916 års avkastning av

statens hästavelsfond lagts till fondens kapital, ett belopp av 3,000

kronor av samma avkastning må av Kungl. Maj:t disponeras för åtgärder

för hästavelns främjande samt återstoden av avkastningen reserveras;

dels ock medgiva, att vid lån, som intill ett belopp av 250,000

kronor från fonden utlämnas till hushållningssällskap för inköp genom

sällskapets bemedling av lämpliga avelshingstar av nordsvensk eller

gudbrandsdalsk ras och vilka lån skola genom amortering återbetalas

inom fem år från lyftningsdagen, ränta icke skall beräknas under amorteringstiden.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. Dahlberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 181 höft. (Nr 219—220.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.

TJtdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern SWARTZ,

Statsråden: Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Dahlberg anförde:

I en den 11 april 1916 till riksdagen avlåten proposition, nr 172,

framlade Kungl. Maj:t förslag om inrättande av en statens hästavelsfond,

och denna proposition blev enligt riksdagens skrivelse den 9 juni samma

år, nr 248, i huvudsak av riksdagen bifallen. Riksdagen medgav nämligen,

att hela det nettobelopp, varmed de till statsverket då redan influtna

samt på grund av utav Kungl. Maj:t före den 11 april 1916 lämnade

utförseltillstånd inflytande hästförsäljningsmedel översköte 686,700 kronor,

finge avsättas till en under förvaltning av statskontoret ställd fond,

benämnd: statens hästavelsfond, vilken skulle av statskontoret göras

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 219.

räntebärande. Tillika beslöt riksdagen, att Kungl. Maj:t linge, sedan

årligen minst eu tiondel av fondens avkastning lagts till kapitalet, efter

stxiteriöverstyrelsens hörande, för åtgärder lör hästavelns främjande

disponera så stor del av återstoden av avkastningen av fonden, som

av riksdagen för varje år anvisades. Detta riksdagens beslut bär, i

vad det skilde sig från vad Kungl. Magt föreslagit, av Kungl. Maj:t

godkänts.

Jag vill erinra, att förenämnda undantagna belopp av (586,700

kronor var avsett att användas med 50,000 kronor för beredande av

möjlighet till höjning av inköpspriset å remonter under år 1916, med

536,700 kronor såsom bidrag till anläggningskostnaderna för ett statsstuteri

å Ottenby för varmblodig avel, med 75,000 kronor för uppsättning

av hästar och inventarier till ridskolan vid Strömsholm, vilken

avsågs skola omorganiseras och övertaga de till den nuvarande hingstdepån

hörande anläggningarna därstädes, samt med 25,000 kronor till

Norrbottens läns hushållningssällskap för bildande av en fond för hästavelns

befrämjande inom sällskapets område i likhet med vad som skett

hos andra sällskap i samband med hästexport från deras områden. De

till remontprisens höjning och till hästavelsfond inom Norrbottens län

avsedda medlen hava av Kungl. Maj:t anvisats för sina resp. ändamål.

Frågorna om upprättandet av statsstuteriet och till följd därav även om

ridskolans omorganisation hava däremot måst skjutas åt sidan. De för

dessa ändamål avsedda medlen torde få tillsvidare reserveras.

Då Kungl. Maj:t den 3 juli 1916 med anledning av riksdagens

skrivelse nr 249 den 9 juni samma ar fattade beslut angående inrättande

av ett statsstuteri å Ottenby, förklarade Kungl. Maj:t, att, enär genom

anläggandet av ifrågavarande stuteri den varmblodiga hästaveln i landet

borde komma att verksamt understödjas från statens sida, Kungl. Maj:t

funnit åtgärder till ytterligare främjande av den kallblodiga hästaveln

även böra från statens sida vidtagas, och anmodade fördenskull Kungl.

Maj:t stuteriöverstyrelsen att inkomma med förslag i dylikt syfte. Sedan

Kungl. Maj:t därefter bemyndigat nämnda styrelse att för utredning och

förslag i ämnet tillkalla särskilda sakkunniga samt med anledning härav

sådana sakkunniga anlitats dels beträffande ardenneraveln och dels i fråga

om aveln av den nordsvenska hästen, har stuteriöverstyrelsen med skrivelse

den 30 september 1916 överlämnat de sakkunnigas utlåtanden och

för egen del yttrat sig i ämnet. Så vitt rör statens hästavelsfond har

därvid stuteriöverstyrelsen framställt följande förslag.

Av den disponibla avkastningen av nämnda fond borde ett belopp

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.

av högst 10,000 kronor reserveras för att ställas till förfogande av

stamboksföreningen för svenska ardennerhästen, under villkor dels att

föreningen gjorde framställning om statsbidrag för sådana åtgärder till

ardenneravelns främjande, vilka kunde, efter stuteriöverstyrelsens hörande,

av Kungl. Maj:t befinnas bliva till verklig nytta för denna avel, dels

ock att sådan ändring av föreningens stadgar beslutades, att en av

styrelsens ledamöter skulle förordnas av Kungl. Maj:t.

Sedan därefter nämnda förening till Kungl. Maj:t inkommit med

begäran om ett statsanslag för år 1917 å 10,000 kronor för stärkande och

utvidgande av föreningens verksamhet, har stuteriöverstyrelsen uti häröver

infordrat, den 28 december 1916 avgivet utlåtande, enär det vore ovisst,

hur stort belopp av hästavelsfondens avkastning under år 1917 kunde

ställas till förfogande för kallblodig hästavel, samt föreningen icke

angivit, hur det begärda understödet skulle användas, än mindre lämnat

något kostnadsförslag över de avsedda åtgärderna, hemställt, att framställningen

måtte förklaras vilande i avvaktan på, bland annat, närmare

utredning från föreningen. Någon dylik utredning har icke inkommit.

Stuteriöverstyrelsen har vidare i förenämnda skrivelse den 30 september

1916 föreslagit, att av hästavelsfondens avkastning ett belopp

av högst 2,000 kronor måtte reserveras för att ställas till förfogande

av Skånes stuteribokstyrelse under villkor, dels att denna styrelse gjorde

framställning om statsbidrag för sådana åtgärder för ardenneravelns främjande,

vilka kunde, efter stuteriöverstyrelsens hörande, av Kungl. Maj:t

befinnas bliva till verklig nytta för denna avel, dels ock att en av

styrelsens ledamöter förordnades av Kungl. Maj:t. Någon framställning

i ämnet har icke inkommit från stuteribokstyrelsen.

Vidare har stuteriöverstyrelsen, under förutsättning att styrelsen för

hingstuppfödningsanstalten å Vången beslutade sådan utvidgning av

anstalten, att unghingstar till minst dubbla antalet av det nuvarande

kunde där uppfödas, hemställt, bland annat, att av nämnda fonds avkastning

högst 10,000 kronor måtte reserveras för att på framställning

av anstaltens styrelse användas till ytterligare understöd av anstalten

under vissa villkor. Sådan framställning har icke ingivits.

Stuteriöverstyrelsen har även föreslagit, att ett belopp av 250,000

kronor av samma fond måtte avsättas till en särskild lånefond, varav

årligen under vederbörande hushållningssällskaps garanti må utlånas

högst 50,000 kronor i poster om högst 5,000 kronor, löpande utan

ränta under fem års amorteringstid, för inköp genom hushållningssällskapets

bemedling av lämpliga avelshingstar av nordsvensk eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.

gudbrandsdalsk ras. Till motivering av detta förslag har styrelsen

anfört:

»Mot de sakkunnigas förslag, att staten skulle genom bidrag till hingstföreningar

medverka till anskaffande av framstående beskiillare av nordsvensk eller

gudbrandsdalsk ras, har stuteriöverstyrelsen intet att erinra. Tillgången av för den

nordsvenska aveln behövliga beskällare är synnerligen knapp, och detta förhållande

utgör för närvarande ett av de svåraste hindren för denna avels raska framåtskridande.

De sakkunniga hava föreslagit, att dylikt statsbidrag skulle lämnas på det

sätt, att hingstförening, som önskade anskaffa lämplig beskällare av nordsvensk eller

gudbrandsdalsk ras samt erhållit vederbörande hushållningssällskaps och premieringsnämndsordförandes

förord, skulle kunna komma i åtnjutande av statsunderstöd med

en femtedel av hingstens inköpspris, dock högst 2,000 kronor. För ändamålet skulle

ett belopp av högst 10,000 kronor anvisas.

Stuteriöverstyrelsen anser sig emellertid icke kunna tillstyrka detta förslag,

dels emedan den ifrågavarande åtgärden torde bliva mindre effektiv än omständigheterna

påkalla, då allenast omkring fem hingstar årligen skulle på detta sätt kunna

anskaffas, dels ock enär man kan ifrågasätta lämpligheten av att med gåva av

allmänna medel bidraga till anskaffande av enskild egendom, vars användning undandrager

sig varje kontroll från statens sida. Stuteriöverstyrelsen vill därför i stället

föreslå, att det ifrågasatta bidraget beredes på det sätt, att ett visst belopp av

statens hästavelsfond, förslagsvis 250,000 kronor, avsättes till en särskild lånefond,

varav årligen under vederbörande hushållningssällskaps garanti skulle kunna utlånas

högst 50,000 kronor i poster om högst 5,000 kronor, löpande utan ränta under fem

års amorteringstid, för inköp av lämpliga avelshingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk

ras genom hushållningssällskapets bemedling och, om så erfordrades,

jämväl med understöd av sällskapet. I övrigt synes villkoren för åtnjutande av

dylika lån kunna bestämmas i huvudsaklig överensstämmelse med föreskrifterna i

nådiga kungörelsen den 4 juli 1913 angående villkoren för erhållande och tillgodonjutande

av lån ur lånefonden för inköp av ädla avelsston. Om en dylik lånefond

bildades, skulle med bidrag av densamma omkring tio hingstar årligen kunna inköpas.

Statens bidrag härtill motsvarar räntan å de utlånade medlen efter en

räntefot av 4 procent, eller alltså högst 10,000 kronor om året, då fonden kommer

till sin fulla användning.

Stuteriöverstyrelsen har icke förbisett, att den föreslagna åtgärden att inom

statens hästavelsfond bilda en särskild lånefond utan ränteavkastning skulle kunna

anses strida mot Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut, att hela hästavelsfonden

skulle göras räntebärande och att en tiondel av avkastningen skulle läggas till

kapitalet. Förslaget innebär emellertid i själva verket endast, att räntan å ett belopp

av högst 250,000 kronor disponeras för det föreslagna ändamålet, och vid bestämmande

av den del av avkastningen, som skall fonderas, bör en tiondel jämväl

av den icke inflytande räntan å dessa medel läggas till fonden.»

Över denna del av stuteriöverstyrelsens framställningar tiar statskontoret

avgivit utlåtande den 10 januari 1917 och därvid meddelat, att å

hästavelsfonden förefanns vid 1916 års slut ett kapital av 1,164,297

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.

kronor 94 öre samt ett upplupet räntebelopp av i runt tal 12,900 kronor.

Statskontoret liar förklarat sig icke hava något att erinra mot att framställning

avlätes till riksdagen i det av stuteriöverstyrelsen angivna

syftet, men ansåge sig dock böra ifrågasätta, huruvida för ändamålets

vinnande någon utbrytning av medel från fonden med åtföljande ny

fondbildning behövde äga rum, då redan inom den nuvarande fondens

ram den ifrågasatta lånerörelsen borde kunna komma till stånd.

Slutligen har stuteriöverstyrelsen i förenämnda skrivelse den 30

september 1916 föreslagit, att av hästavelsfondens avkastning ett belopp

av 3,000 kronor måtte få användas till arvoden å 500 krouor åt ordförandena

i statens hästpremieringsnämnder såsom ersättning för utövande

av verksamhet såsom hästkonsulenter inom vederbörande distrikt.

Detta förslag har styrelsen motiverat sålunda:

»Bland åtgärder, som från statens sida borde vidtagas för hästavelns befrämjande,

hava de sakkunnigas båda avdelningar ifrågasatt upprättandet av statsunderstödda

konsulentbefattningar och särskilt hava de för nordsvenska hästavelsfrågan

tillkallade sakkunniga livligt förordat anställande av länskonsulenter i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av särskilda inom jordbruksdepartementet åren

1909—1911 tillkallade sakkunniga utarbetat förslag.

Stuteriöverstyrelsen kan emellertid icke ansluta sig till denna form av ett

konsulentskap i hästavelsfrågor. Att vid sidan av premieringsnämnderna och oberoende

av dessa anställa tjänstemän med en i hästavelsfrågor ledande ställning,

kunde enligt stuteriöverstyrelsens mening lätt vålla olägenheter för premieringsnämnderna

i deras arbete och oreda i ledningen av aveln. Enligt gällande premieringsreglemente

åligger det premieringsnämndsordförandena att utöva tillsyn över

hästaveln i distriktet samt att vid besiktningsmötena meddela de förklaringar, råd

och upplysningar, som kunna vara påkallade av omständigheterna. Dessa föreskrifter

hava föranlett, att intresserade premieringsnämndsordförande av eget initiativ och

ofta på egen bekostnad utvecklat ett slags konsulentverksamhet inom sina distrikt.

Det gäller alltså enligt stuteriöverstyrelsens mening allenast att bygga vidare

på den sålunda lagda grunden och att åt ordförandena i premieringsnämnderna anförtro

konsulentskapet i deras respektive distrikt. Då emellertid denna verksamhet

säkerligen kan bliva ganska omfattande, måste rimlig gottgörelse därför ställas i

utsikt. Ordförandena erhålla nu, förutom rese- och traktamentsersättning under

premieringsresoma, allenast ett arvode av 400 kronor om året, vilket är avsett till

ersättning för det ej obetydliga expeditionsarbete, som enligt premieringsreglementet

åligger ordförandena.

Stuteriöverstyrelsen anser ett särskilt arvode av tills vidare 500 kronor om

året vara erforderligt för att från statens sida bereda premieringsnämndsordförandena

skälig ersättning för deras konsulentverksamhet. Skulle det emellertid visa sig, att

ordförandenas arbete med detta konsulentskap tages i större anspråk, än som motsvarar

det ifrågasatta statsbidraget, bör detta givetvis ökas. Dessutom bör det till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kanyl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 219.

komma de hushållningssällskap, som anlita deras biträde i hästavelsfrågor, att bestrida

rese- och traktamentsersättning under förekommande resor.

Statsbidraget, som enligt ovannämnda förslag skulle för alla premieringsnämndsordförandena

uppgå till sammanlagt 3,000 kronor, bör bestridas från avkastningen

av statens hästavelsfond.»

Med förberörda skrivelse den 30 september IDIG har även

överlämnats en skrivelse från svenska travsällskapet angående vissa åtgärder

och anslag för befordrande av den nordsvenska hästaveln genom

travtävlingar. Stuteriöverstyrelsen har erinrat, att Kungl. Maj:t alltsedan

år 1905 beviljat medel till pris vid trav tävlingar, under senare tid

med i allmänhet 3,000 kronor årligen, vilka medel utgått från anslaget

till hästavelns förbättrande. Någon ökning i statsbidraget syntes numera

behövlig, men ytterligare utredning tarvades. I varje fall kunde

ej nyssnämnda ordinarie anslag anlitas för dylik ökning.

Sedan därefter travsällskapet inkommit med begäran, att de till

detsamma utgående statsbidragen måtte höjas, vad bidraget till avelspris

angår från 1,000 till 3,000 kronor och vad beträffar det till tävlingsoch

uppmuntringspris vid tävlingar i Stockholm utgående bidraget från

2,000 till 3,000 kronor, har stuteriöverstyrelsen i skrivelse den 28

december 1916 anfört, att styrelsen funne den föreslagna ökningen av

sammanlagt 3,000 kronor behövlig, men ansåge densamma böra användas

uteslutande till avelspris och utgå från avkastningen från statens hästavelsfond.

Såsom förut nämnts har till Norrbottens läns hushållningssällskap

från de hästförsäljningsmedel, som influtit på grund av utförseltillstånd,

som beviljats före den 11 april 1916, överlämnats ett belopp av 25,000

kronor för bildande av en hästavelsfond för länet. Nämnda sällskaps

förvaltningsutskott har nu i skrivelse den 25 november 1916 anhållit,

att ytterligare 25,000 kronor måtte för detta ändamål beviljas sällskapet.

I häröver avgivet utlåtande den 28 december 1916 har stuteriöverstyrelsen

tillstyrkt bifall till denna framställning.

Enligt från statskontoret erhållen uppgift utgör avkastningen under

år 1916 av den i fjol bildade statens hästavelsfond 12,955 kronor 56

öre. Om en tiondel härav med 1,295 kronor 56 öre tillägges fondens

kapital, kommer detta att uppgå till 1,165,593 kronor 50 öre. Av avkastningen

återstår då disponibelt ett belopp av 11,660 kronor.

Beträffande användningen av detta belopp symes något avseende

icke nu behöva fästas vid de framkomna förslagen att därav tilldela

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.

bidrag åt stamboksföreningen för svenska ardennerhästen, Skånes stuteribokstyrelse

och styrelsen för hingstuppfödningsanstalten å Vången, enär

de förutsättningar, under vilka dessa förslag framställts, icke inträffat.

Förslaget att av dessa medel tilldela ordförandena i hästpremieringsnämnderna

arvoden å 500 kronor såsom ersättning för deras verksamhet

i egenskap av hästkonsulenter synes mig lyckligt funnet. Härtill

erfordras 3,000 kronor. Åvenså synes det föreslagna villkoret, att de

hushållningssällskap, som anlita deras biträde i hästavelsfrågor, skola

av egna medel bestrida konsulenternas rese- och traktamentsersättning

under förekommande resor, vara välbetänkt. Jag vill framhålla, att nu

ifrågavarande konsulentverksamhet bör hållas skild från själva premieringsväsendet

och icke minska ordförandenas skyldighet att vid premieringsmötena

lämna upplysningar och råd.

Jag vill erinra, att i det betänkande ifråga om åtgärder för främjande

av landets hästavel, som den 11 december 1911 avgavs av särskilt

tillkallade sakkunniga, föreslogs, att statsanslag skulle beviljas för anställande

genom hushållningssällskapens försorg inom varje underdistrikt

av en för länets hästavel intresserad person, ett slags länskonsulent, för

att i samverkan med premieringsnämnden lämna råd och anvisningar i

hästavelssyfte. Detta förslag har ännu ej blivit föremål för slutligt beslut.

Jag anser emellertid det av stuteriöverstyrelsen nu framlagda förslaget

till sakens ordnande innebära avsevärda fördelar framför sistnämnda

sakkunnigas förslag samt, om än antalet hästkonsulenter därigenom blir

mindre än samma förslag åsyftade, dock medföra tillräcklig tillgång

på dylika konsulenter. De sakkunnigas nyssnämnda förslag torde därför

icke böra föranleda någon vidare åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.

Vad beträffar det ifrågasatta ökade statsbidraget till svenska travsällskapet,

vill jag visserligen ej ställa mig principiellt avvisande mot

en måttlig ökning, men då de för året tillgängliga medlen av hästavelsfondens

avkastning äro till beloppet ganska obetydliga och det synes

önskvärt, att frågan om, i vilket förhållande inbördes olika, för hästaveln

betydelsefulla ändamål må främjas medelst fondens avkastning,

tages under förnyad omprövning i ett sammanhang, anser jag något

bidrag till sagda sällskap icke nu böra beviljas från ifrågavarande medel.

Efter överläggning i frågan med chefen för stuteriöverstyrelsen anser

jag lämpligast, att den del av 1916 års disponibla avkastning, som

icke åtgår till arvoden åt premieringsnämndsordförandena, reserveras för

att framdeles komma till användning.

Förslaget att använda en del av fondens kapital till räntefria lån

för inköp av avelshingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras finner

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.

jag behjärtansvärt och vill tillstyrka detsamma. Mot det föreslagna

kapitalbeloppet av 250,000 kronor bär jag ingen erinran. Såsom statskontoret

framhållit, torde någon särskild fondbildning för detta ändamål

ej vara erforderlig. Då räntefriheten strider mot riksdagens beslut, att

fondens medel skola göras räntebärande, bör emellertid riksdagens medgivande

inhämtas därtill, att vid placering av angiven del av fondens

kapital på nu föreslaget sätt ränta icke må beräknas. Då någon avkastning

icke erhålles av den del av fonden, som användes till dessa

räntefria lån, synes det mig oegentligt, att, såsom stuteriöverstyrelsen

ifrågasatt, en tiondel jämväl av den icke inflytande räntan å dessa medel

lägges till fonden. Om tiondelen räknas på det verkliga beloppet av

årets avkastning, synes det också vara tillräckligt för fondens tillväxt.

Något särskilt beslut om sättet att beräkna fondens avkastning erfordras

då icke.

Vad slutligen angår Norrbottens läns hushållningssällskaps framställning

om erhållande av ytterligare medel till sin hästavelsfond vill

jag erinra därom, att vid de hästexporter, som medgivits efter det fjolårets

proposition om bildande av statens hästavelsfond beslöts, ingalunda

alla hushållningssällskap utom Norrbottens deltagit. En överslagsberäkning

över de medel, som genom samtliga av staten organiserade

hästexporter intill 1916 års slut tillflutit sällskapens hästavelsfond er,

visar emellertid, att beloppet av dessa medel i hög grad växlar. För

två hushållningssällskap uppgå de icke till mer än det belopp av 25,000

kronor, som redan tilldelats Norrbottens läns hushållningssällskap, och

för icke mindre än tolv sällskap understiga dessa medel det belopp av

50,000 kronor, som skulle tillkomma nyssnämnda hushållningssällskap vid

bifall till dess nu ifrågavarande framställning. På grund härav synes det

vara skäl att framdeles, när de genom statens försorg organiserade hästexporterna

— av vilka en för närvarande pågår — avslutats, upptaga

till bedömande i ett sammanhang frågan, huruvida tillskott från de

odisponerade i statskontoret innestående hästförsäljningsmedlen bör medgivas

vissa hushållningssällskap. För närvarande anser jag alltså, att

ifrågavarande framställning från Norrbottens län icke bör föranleda någon

vidare åtgärd.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels besluta, att, sedan en tiondel av 1916 års avkastning av statens

hästavelsfond lagts till fondens kapital, ett belopp av 3,000 kronor av

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 181 käft. (Nr 219—220.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 219.

samma avkastning må av Kungl. Maj:t disponeras för åtgärder för hästavelns

främjande samt återstoden av avkastningen reserveras
dels

och medgiva, att vid lån, som intill ett belopp av 250,000

kronor från fonden utlämnas till hushållningssällskap för inköp genom

sällskapets bemedling av lämpliga avelshingstar av nordsvensk eller

gudbrandsdalsk ras och vilka lån skola genom amortering återbetalas

inom fem år från lyftningsdagen, ränta icke skall beräknas under amorteringstiden.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,

däruti statsrådets övriga ledamöter förenade sig, behagade

Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet skulle avlåtas till

riksdagen av den lydelse, bil. — vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:336 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disponerande av 1916 års avkastning av statens hästavelsfond. s. 1 i texten