Sök i Ratio Lex

Angående utbetalande i förskott av viss del av statsbidrag till kostnader för laga skiften inom Jukkasjärvi och Karesuando socknar av Norrbottens län

1917-04-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:220, Angående utbetalande i förskott av viss del av statsbidrag till kostnader för laga skiften inom Jukkasjärvi och Karesuando socknar av Norrbottens län

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

11

Nr 220.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående utbetalande

i förskott av viss del av statsbidrag till kostnader

för laga skiften inom Jukkasjärvi och Karesuando

socknar av Norrbottens län; given Stockholms slott den

14 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att vid laga skiften inom Jukkasjärvi och Karesuando socknar av

Norrbottens län delägare må, efter det mätning, gradering och uträkning

skett, bävdeförteckning upprättats samt delningsgrunden blivit bestämd,

kunna tillerkännas förskott med högst hälften av honom enligt

gällande bestämmelser tillkommande statsbidrag.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. Dahlberg.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Statsråden: Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Dahlberg anförde:

Hos Kungl. Maj:t har lantmäteristyrelsen i skrivelse den 8 februari

1917 gjort framställning om sådan ändring av bestämmelserna rörande

statsbidrag till gäldande av kostnader för laga skiften i Jukkasjärvi och

Karesuando socknar av Norrbottens län, att hälften av det bidrag av

allmänna medel, som enligt redan meddelade bestämmelser får utgå,

måtte kunna i förskott tillerkännas delägare, efter det mätning, gradering

och uträkning skett, hävdeförteckning upprättats samt delningsgrunden

blivit bestämd. Jag anhåller att, innan jag närmare redogör för ifrågavarande

framställning, få erinra om de för statsbidragets erhållande

gällande grunder.

På förslag av Kungl. Maj:t medgav 1909 års riksdag enligt skrivelsen

nr 209, att från anslaget till skiften och avvittringar finge av

Kungl. Maj:t beviljas bidrag, enligt vissa i statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden den 23 april 1909 angivna grunder, till gäldandet av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 220.

kostnaderna för sådana laga skiften inom Jukkasjärvi och Karesuando

socknar, som därefter kunde varda avslutade och fastställda. Nämnda

grunder innehöllo,

att bidraget skulle beräknas efter 1 krona för varje hektar inrösningsjord

och 75 öre iör varje hektar annan mark, som inginge i skiftet;

att bidragssumman skulle lördelas mellan delägarna efter samma

grund som skifteskostnaderna; samt

att bidrag icke skulle utgå till bolag eller sådan enskild ägare

eller innehavare av i skiftet ingående fastighet, vilken icke vore mantalsskriven

inom socknen.

Kungörelse angående dessa statsbidrag utfärdades den 25 november

1910.

Statsbidraget utgår i regel först sedan skiftet blivit fastställt.

Emellertid stadgas i 7 mom. av berörda kungörelse, att, då laga

skifte blivit avslutat men ännu icke fastställt, sakägare må kunna tillerkännas

förskott å honom enligt de i kungörelsen givna bestämmelser

tillkommande statsbidrag. Inkommer ansökning om sådant förskott,

skall Kungl. Maj:ts befallningshavande genom förste lantmätaren i länet

låta verkställa provisorisk beräkning över statsbidragets belopp och fördelning

mellan sakägarna samt i övrigt inhämta förste lantmätarens

yttrande i ärendet, särskilt beträffande det av skiftesförrättaren utförda

arbetets beskaffenhet. Finner Kungl. Maj:ts befallningshavande förskott

kunna beviljas, må detsamma icke bestämmas till högre belopp än hälften

av den å sökanden enligt den provisoriska beräkningen belöpande

andel i statsbidraget. Förskott må av sakägare lyf tas endast såvitt nan

styrker, att han till skiftesförrättaren betalt det på hans fastighet belöpande

lantmäteriarvode, men skall i annat fall genom Kungl. Maj:ts

befallningshavandes försorg utbetalas till skiftesförrättaren i avräkning å

dennes fordran hos sakägaren.

I sin omförmälda framställning har nu lantmäteristyrelsen anfört

följande.

»När dessa bestämmelser tillkommo, trodde man sig hava anledning antaga,

att desamma skulle föranleda, att laga skiften allmänt skulle komma till stånd inom

Jukkasjärvi socken. Beträffande Karesuando socken förelåg hinder däruti, att avvittringen

ännu icke fastställts. Så har emellertid nu skett och utstakning av byområdena

har slutförts under sommaren 1916. Förhållandena på jord- och skogsbrukets

område inom Karesuando socken äro emellertid sådana, att föga utsikt

förefinnes att annat än undantagsvis få till stånd några skiften, av vilka för övrigt

ringa gagn torde vara att vänta. Yad däremot angår Jukkasjärvi socken äro förhållandena

i stort sett sådana, att genomförande av laga skiften måste anses såsom

en oundgänglig förutsättning för en sund utveckling.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

Emellertid har efter år 1910 endast ett laga skifte börjats inom sistnämnda

socken eller rörande Jukkasjärvi by, vilken förrättning fortfarande är under handläggning.

Att derå skiftesförrättningar ännu icke kommit till stånd, beror enligt

vad i orten verkställd undersökning giver vid handen till ingalunda ringa del på

det såväl för sakägarna som förrättningsmannen ofördelaktiga däri, att ingen del av

statsbidraget får lyftas, förr än skiftet avslutats.

Jämlikt bestämmelser i gällande nådiga taxa på arvode för lantmäteriförrättningar

äger lantmätare i fråga om förrättning av den vidlyftiga beskaffenhet, att

densamma första året ej kan medhinnas, eller därest densamma utan lantmätarens

förvållande varder uppskjuten, uppbära, jämte full reseersättning, hälften av arvodet

för det av honom verkställda arbete utan pant eller borgen, samt, om dylik säkerhet

ställes, ytterligare en fjärdedel. Flertalet förrättningar, varom här är fråga, komma

att hava en varaktighet av flera år. Det kan icke anses billigt, att lantmätaren

under dessa år skall nödgas hålla kredit åt skifteslagens delägare. Beloppen torde

också vara så stora, att han oftast icke heller torde hava förmåga härtill. Man

måste därför räkna med att förrättningsmannen med stöd av ovanberörda stadganden

fordrar förskottsbetalning. Men kunna delägarna icke gälda kostnaderna för ett

skifte efter dess avslutande, torde deras förmåga i den delen knappast vara större

under pågående förrättning och med den kännedom lantmäteristyrelsen har om förhållandena

i orten anser styrelsen, att en stor del av befolkningen saknar möjlighet

att gälda några förskott åt förrättningsmannen. För att befordra skiftena synes det

alltså angeläget, att förhållandena ordnas så, att en del av statsbidraget kan utbekommas

under förrättningens handläggning.

Lantmätaren tillkommande ersättning för mätning, gradering och uträkning

samt upprättande av hävdeförteckning tillika med därför erforderliga resor torde

kunna beräknas till omkring -/, av hela arvodet för en förrättning. Enahanda torde

förhållandet vara med ersättningen till gode män och kostnaderna för hantlangning.

Om blivande förskott begränsas till hälften av statsbidragets hela belopp, torde till

följd härav utlämnande av förskott icke innebära någon risk. Huvudsakligen efter

dessa grunder har riksdagen även år 1916 medgivit förskott å samtidigt beviljat

statsbidrag till laga skiftet i Killinge by i Gällivare socken av Norrbottens län.

Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida man under nuvarande tider bör söka

påskynda skiftena uti ifrågavarande ort. Otvivelaktigt kunna goda skäl anföras för

att låta frågan anstå, till dess normala förhållanden inträda. Det förhåller sig

emellertid så, att såsom ovan meddelats ett större laga skifte är under handläggning

sedan en del år tillbaka samt att ansökan, enligt vad lantmäteristyrelsen erfarit,

föreligger hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande om laga skifte å Vittangi by

i Jukkasjärvi socken, som är den utan jämförelse största by i orten. Och beträffande

denna by är laga skifte av alldeles särskild betydelse för att hämma den förödelse

i byns grannskap av skog, vilken sedan en del år tillbaka pågått och som, därest

den ej omedelbart stävjas, kommer att medföra svåra olägenheter för framtiden.»

Till följd av särskilda remisser hava utlåtanden i ärendet avgivits

av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens lön den 23 februari

1917 samt av statskontoret den 7 mars 1917. Kungl. Maj:ts befallningshavande

har därvid, under åberopande av skrivelsen bilagt, från

t. f. förste lantmätaren i länet infordrat yttrande samt med framhållande

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

av det synnerliga behovet av ändrade bestämmelser i enlighet med lantmäteristyrelsens

förslag, tillstyrkt den av nämnda styrelse gjorda hemställan.

T. f. förste lantmätaren har i sagda yttrande anfört, att han

på grund av de utav lantmäteristyrelsen i ärendet anförda skäl och

sin kännedom i övrigt om skiftesförhållandena i ifrågavarande socknar

ansåge det oundgängligen av behovet påkallat såväl ur det allmännas

som enskildas synpunkt, att åtgärder från statsmakternas sida snarast

vidtoges för underlättande eller snart sagt möjliggörande av laga skiftens

verkställande inom rimlig tidrymd uti berörda lappmarkssocknar.

Styrelsens framställda förslag i ämnet syntes honom därför utan att

medföra någon risk för det allmänna innebära en synnerligen lyckligt

funnen utväg att lösa såAml delägare som skiftesförrättare ur de svårigheter,

vilka till följd av nu gällande strängare bestämmelser vore förenade

med erläggande och utbekommande av skiftesarvode.

Statskontoret har i sitt utlåtande erinrat om vad statskontoret anfört

den 31 mars 1916 angående statsbidrag till kostnaderna för laga

skifte i Killinge by, vilket yttrande finnes återgivet i statsrådsprotokollet

vid propositionen nr 224 till 1916 års riksdag. Detta yttrande är emellertid

icke direkt tillämpligt på nu ifrågavarande skiften, eftersom särskilda

regler gälla för skiften i Jukkasjärvi och Karesuando socknar

enligt lagen den 5 juni 1909. Enligt denna må i regel i skifte ej intagas

mera än inom Jukkasjärvi socken hälften och inom Karesuando

socken en tredjedel av skifteslagets hela areal enligt avvittringshandlingarna,

och skifteskostnaderna bliva härigenom i hög grad minskade.

I sitt nu ifrågavarande utlåtande har statskontoret åberopat det

beslut, som år 1916 fattades angående statsbidrag till skiftet i Killinge

by, samt förklarat sig biträda lantmäteristyrelsens nu föreliggande framställning.

Såsom lantmäteristyrelsen och statskontoret erinrat, medgav riksdagen

år 1916 i samband med beviljande av statsbidrag till laga skiftet

i Killinge by, att högst hälften av statsbidraget finge såsom förskott

tillerkännas skiftesdelägare redan efter det mätning, gradering och uträkning

skett, hävdeförteckning upprättats samt delningsgrunden blivit

bestämd. Då min företrädare i ämbetet den 25 april 1916 anmälde

detta ärende för avlåtande av proposition, meddelade han, att lantmäteristyrelsen

redan då ifrågasatt, att det sålunda föreslagna förskottsförfarandet

skulle få tillämpas även å laga skiften inom Jukkasjärvi och Karesuando

socknar, men att statskontoret ansett sistnämnda fråga icke nödvändigt
-

Departement#- chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 220.

vis behöva upptagas i det då förevarande sammanhanget. För egen del

anslöt sig min företrädare till statskontorets åsikt, under framhållande

att Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet och övriga ortsmyndigheter

då ännu ej haft tillfälle att yttra sig därom.

Då nu särskild framställning i ämnet föreligger, vilken blivit tillstyrkt

av samtliga myndigheter, varvid särskilt såväl t. f. förste lantmätaren

som länsstyrelsen ansett ändring i gällande bestämmelser i

enlighet med lantmäteristyrelsens förslag vara synnerligen behövlig eller

till och med oundgängligen påkallad, synes det mig lämpligt, att den

beträffande skiftet i Killinge by medgivna förskottsmetoden må utsträckas

även till skiften i nu ifrågavarande socknar. Visserligen äro skifteskostnaderna

i dessa socknar i väsentlig grad nedbringade genom förberörda

lag den 5 juni 1909, men de äro givetvis likafullt ganska betungande

för befolkningen i dessa karga trakter, vilket för övrigt visar

sig av de svårigheter, som mött att där få skiften till stånd. Jag vill

för övrigt erinra, att statsbidraget till skiftet i Killinge beviljades med

högre belopp än som utgår i nu förevarande socknar. Utbetalande av

högst halva statsbidraget på ett tidigare stadium av förrättningen än som

nu får ske skulle påtagligen bereda befolkningen en avsevärd lättnad

och befria densamma från en del av svårigheten att anskaffa de nödiga

medlen. Från statsverkets synpunkt gäller frågan endast utbetalning något

eller några år förr än eljest av ett redan medgivet statsbidrag och är

således ur ekonomisk synpunkt för staten av ganska ringa betydelse.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

att vid laga skiften inom Jukkasjärvi och Karesuando socknar av

Norrbottens län delägare må, efter det mätning, gradering och uträkning

skett, hävdeförteckning upprättats samt delningsgrunden blivit bestämd,

kunna tillerkännas förskott med högst hälften av honom enligt gällande

bestämmelser tillkommande statsbidrag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISÅAC HARCUS’ BOKTEYCKEBJ-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbetalande i förskott av viss del av statsbidrag till kostnader för laga skiften inom a1 i texten
  2. JoU 1917:60 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 60 a1 i texten