Sök i Ratio Lex

Angående anslag till upplysningsoch undervisningsverksamhet för nykterhetens främjande

1917-04-14 · 70 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 65 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:223, Angående anslag till upplysningsoch undervisningsverksamhet för nykterhetens främjande

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

t

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Nr 223.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag

till upplysnings- och undervisningsverksamhet för nykterhetens

främjande; given Stockholms slott den 14 april

1917.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels till upplysnings- och undervisningsverksamhet för nykterhetens

främjande anvisa under åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1918 ett

förslagsanslag, högst 106,300 kronor att under de villkor, som av Kungl.

Maj:t prövas lämpliga, utgå till nedan angivna ändamål med högst följande

belopp:

till anordnande vid universiteten och karolinska

mediko-kirurgiska institutet av kurser i allmän hygien,

avsedda för blivande lärares behov ....................................... kronor 5,000: —

till anordnande av pedagogiska kurser i alkohollära

med samhällskunskap och hygien för lärare och lärarinnor

vid under folkskolöverstyrelsens eller läroverksöverstyrelsens

inseende ställda läroanstalter samt för officerare

och underofficerare, nämligen dels en kurs, avsedd

företrädesvis för ämneslärare och ämneslärarinnor vid

folk- och småskoleseminarierna, vid folkhögskolorna och

de högre folkskolorna samt vid de under läroverksöverstyrelsens

inseende ställda läroanstalterna ävensom för

gymnastiklärare vid folkskoleserninarierna och de allmänna

läroverken, dels en kurs, avsedd företrädesvis för

folkskollärare ................................................................................ »

till anordnande av instruktionskurser i kommunerna »

till anordnande av föreläsningar för manskapet vid

armén och marinen..................................................................... »

till främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T.

studie- och ungdomsverksamhet............................................ »

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 184 käft. (Nr 223.)

54,000: —

2,800: —

10,000: —

8,000: —

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

till främjande av Sveriges blåbandsförenings studie
och

ungdomsverksamhet ............................................................ kronor

till främjande av Sveriges nationaltempels av Temp
larorden

studie- och ungdomsverksamhet .......................... »

till främjande av Nationalgodtemplarordens studie
och

ungdomsverksamhet ........................................................... »

till främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets

studie- och ungdomsverksamhet............................................... »

till främjande av nykterhetsorden Verdandis studie
-

och ungdomsverksamhet ......................................................... »

till främjande av centralförbundets för nykterhets
undervisning

verksamhet........................................................... »

till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften

Mimer............................................................................................... »

till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften

Tirfing ............................................................................................. »

dels till utarbetande och utgivande av publikationer

samt anskaffande och revision av undervisningsmateriell

i nykterhetsfrågan anvisa under åttonde huvudtiteln på

extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 8,200

kronor, därav

till utarbetande och utgivande av s. k. flygblad för

utdelning bland skolbarn.......................................................... »

till anskaffande och revision av materiell för nyk
terhetsundervisn

ingen.............................................................. »

till utarbetande och utgivande av småskrifter för

4,000: —

3,000: —

2,000: —

2,000: —

2,000: —

10,000: —

2,000: —

1,500: —

2,400: —

3,000: —

utdelning bland manskapet vid armén och marinen......... » 1,000: —

till utarbetande av en handbok i nykterhetsfrågan... » 1,800: —

dels ock medgiva, att uppkommande besparingar å anslaget till anordnande

av pedagogiska kurser i alkohollära med samhällskunskap och

hygien må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande användas till anskaffande och

revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alexis Hammarström.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 223.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swaktz,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg. •

Departementschefen, statsrådet Hammarström anförde:

Under åttonde huvudtiteln, punkten 203, i årets statsverksproposition

har Kungl. Maj:t på hemställan av min företrädare i statsrådsämbetet föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående anslag till upplysnings-

och undervisningsverksamhet för nykterhetens främjande, beräkna

för ändamålet under åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1918 ett belopp

av 118,400 kronor. Då jag nu anhåller att få anmäla detta ärende,

torde jag till en början få erinra om på vilket sätt och i vilken omfattning

ifrågavarande verksamhet blivit under de senare åren tillgodosedd

genom anslag av allmänna medel.

Enligt § 25 i nådiga förordningen angående försäljning av brännvin

den 9 juni 1905 i dess ursprungliga avfattning skulle de avgifter, som enligt

samma förordning inflöte för rättigheterna till detaljhandel med brännvin,

ävensom den nettovinst av rörelsen, som däri omförmälda bolag enligt

§ 21 hade att avstå, fördelas på det sätt, att,, beträffande stad, tjugunio

Ang. anslag

till upplysnings-

och undervisningsverksamhet

för nykterhetens

främjande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 223.

hundradelar av bolagets nyssnämnda avgifter och nettovinst tillfölle

staden och återstoden insattes i statskontoret, varemot för landsbygd

hela beloppet insattes i statskontoret. Av de andelar, vilka sålunda

inginge till statskontoret, skulle avsättas ett belopp, motsvarande en

hundradel av samtliga avgifter och vinstmedel för riket, för att användas

till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder.

Genom det av 1913 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

fattade beslut om brännvinsmedlens indragning till statsverket m. m.

bortföll nyssnämnda bestämmelse i § 25 av brännvinsförsäljningsförordningen.

Därvid förutsattes emellertid, att särskilt anslag till främjande av

nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder skulle från och med

år 1915 uppföras å riksstaten. I enlighet härmed uppförde ock riksdagen,

på därom av Kungl. Maj:t gjord framställning, under riksstatens sjätte

huvudtitel på extra stat för år 1915 ett anslag av 252,746 kronor till främjande

av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder.

Såsom förutvarande departementschefen erinrade i anförande till statsrådsprotokollet

den 14 januari 1915, punkten 156, ingick i detta anslag ett

belopp av 56,000 kronor till anordnande under år 1915 av kurser i alkohologi

och hälsolära dels för ämneslärare och ämneslärarinnor vid folk- och

småskoleseminarierna, vid folkhögskolorna och de högre folkskolorna samt

vid de under läroverksöverstyrelsens inseende ställda läroanstalterna ävensom

för gymnastiklärarna vid folkskolqpeminarierna och de allmänna läroverken,

dels ock för folkskollärare. Dessa kurser voro sålunda uteslutande

avsedda för personal vid sådana läroanstalter, som hörde under ecklesiastikdepartementet,

och på grund därav syntes det lämpligt, att anslag till

kurserna för framtiden begärdes under riksstatens åttonde huvudtitel.

Även vissa andra i det extra anslaget å 252,746 kronor ingående

mindre specialanslag ansågos vara av beskaffenhet att, såvitt understöd av

statsmedel fortfarande borde beviljas för därmed avsedda ändamål, böra

överföras från sjätte till åttonde huvudtiteln. Dessa specialanslag voro

följande: ,

till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Mimer kronor 2,000: —

» främjande av Sveriges nation altempels av Templar
orden

studieverksamhet ..................................................... > 3,000: —

» främjande av nykterhetsorden Verdandis studieverksamhet

.................................................................................. » 2,000: —

» främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T.

studieverksamhet................................................................. » 8,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:tf> Nåd. Proposition Nr 223.

till främjande av Nationalgodtemplarordens studieverksamhet

.................................................................................. kronor

* främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets

studieverksamhet................................................................. »

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studieverksamhet

.................................................................................... »

> understöd för utgivande av tidskriften Tirfing......... »

» främjande av centralförbundets för nykterhetsunder
visning

verksamhet............................................................... »

2,000: -

2,000: —

4,000: —

1,500: —

10,000: —

Summa kronor 34,500: —

1 enlighet med förre departementschefens hemställan föreslog

Kungl. Maj:t i proposition den 19 mars 1915 (nr 98) riksdagen att för

upplysnings- och undervisningsverksamhet till nykterhetens främjande anvisa

under åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1916 ett anslag av

90,500 kronor, att utgå till enahanda ändamål, som nyss angivits, dock att

understöden till de särskilda nykterhetssällskapen skulle utgå till främjande

ej blott av deras studieverksamhet utan jämväl av deras ungdomsverksamhet.

Riksdagen biföll propositionen med den ändring, att kurserna i alkohologi

och hälsolära skulle stå öppna även för vissa andra kategorier av

lärare än dem, som dittills ägt tillträde till desamma. Ifrågavarande anslagsbelopp,

56,000 kronor, skulle sålunda enligt riksdagens beslut användas

»till anordnande under år 1916 av kurser i alkohologi och hälsolära

för lärare och lärarinnor vid under folkskolöverstyrelsens eller läroverksöverstvrelsens

inseende ställda läroanstalter, nämligen dels en kurs, avsedd

företrädesvis för ämneslärare och ämneslärarinnor vid folk- och småskoleseminarierna,

vid folkhögskolorna och de högre folkskolorna samt vid de

under läroverksöverstyrelsens inseende ställda läroanstalterna ävensom för

gymnastiklärarna vid lolkskoleseminarierna och de allmänna läroverken, dels

en kurs, avsedd företrädesvis för folkskollärare». Riksdagen medgav vidare,

på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, att uppkommande besparingar å anslaget

till anordnande av kurser i alkohologi och hälsolära finge enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande användas för anskaffande av materiell för njdvterhetsundervisningen.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition den 31 mars 1916 (nr 189)

gjorda framställning har därefter riksdagen

dels till upplysnings- och undervisningsverksamhet för nykterhetens

främjande anvisat under åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1917 ett

anslag av 93,100 kronor;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

dels beslutat, att av detta belopp, 93,100 kronor,

villkor, som av Kungl. Maj:t prövades lämpliga, utgå:

till understöd för fortsatt utgivande under år 1917 av

tidskriften Mimer................................................................... 1

till främjande av Sveriges nationaltempels av Templarorden

studie- och ungdomsverksamhet under år 1917

till främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och

ungdomsverksamhet under år 1917 ..............................

till främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T.

studie- och ungdomsverksamhet under år 1917 .........

till främjande av Nationalgodtemplarordens studie- och

ungdomsverksamhet under år 1917....................................

till främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets

studie- och ungdomsverksamhet under år 1917............

till främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet under år 1917 ................................

till understöd för fortsatt utgivande under år 1917 av

tidskriften Tirting .................................................................

till främjande av centralförbundets för nykterhetsunder
visning

verksamhet under år 1917.................................

till anordnande under år 1917 av kurser i alkohologi och

hälsolära för lärare och lärarinnor vid under folkskolöverstyrelsens

eller läroverksöverstyrelsens inseende

ställda läroanstalter, nämligen dels en kurs, avsedd företrädesvis

för ämneslärare och ämneslärarinnor vid folkoch

småskoleseminarierna, vid folkhögskolorna och de

högre folkskolorna samt vid de under läroverksöverstvrelsens

inseende ställda läroanstalterna ävensom för

gymnastiklärare vid folkskoleseminarierna och de allmänna

läroverken, dels en kurs, avsedd företrädesvis

för folkskollärare......................................................................

till fullföljande av inredningen å centralförbundets för

nykterhetsundervisning permanenta utställning och

bibliotek ....................................................................................

, skulle under de

kronor 2,000: —

» 3,000: —

» 2,000: —

» 8,000: —

» 2,000: —

» 2,000: —

» 4,000: —

» 1,500: —

» 10,000: —

50,000: —

2,600: —

Summa kronor

93,100:

dels ock medgivit, att de under åren 1914 och 1915 uppkomna besparingarna

å de till anordnande av kurser i alkohologi och hälsolära anvisade

medel ävensom uppkommande besparingar å motsvarande anslag för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kunyl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 223.

5r 1917 Unge enligt Kung]. Mnj:ts bestämmande användas till anskaffande

av materiell för nykterhetsundervisningen.

Med avseende å användningen av det av riksdagen beviljade anslaget

för år 1917 har Kung], Maj:t genom nådigt beslut den SO juni 191(5 anbefallt

statskontoret att

dels på rekvisition efter ingången av år 1917 till utgivarens av tidskriften

Mimer, lektorn J. Bergman, förfogande till understöd för fortsatt

utgivande under år 1917 av tidskriften ställa ett belopp av 2,000 kronor,

dels efter ingången av år 1917 på rekvisition utbetala till Sveriges

nation al tempel av Templarorden 3,000 kronor, till nykterhetsorden Verdandi

2,000 kronor, till Sveriges storloge av I. O. G. T. 8,000 kronor,

till Nationalgodtemplarorden 2,000 kronor, till nykterhetsföreningen Vita

bandet 2,000 kronor och till Sveriges blåbandsförening 4,000 kronor, samtliga

belopp att användas för avsett ändamål och med skyldighet för en

var av nämnda organisationer att före den 1 mars 1918 till socialstyrelsen

avgiva redogörelse för sin verksamhet under år 1917 samt att före den

1 april 1918 till kammarrätten för granskning ingiva den del av sina räkenskaper,

som innefattade redogörelse för statsanslagets användning; och

skulle nämnda årsredogörelser och räkenskaper vara så uppställda, att en

noggrann kännedom om statsanslagets användning därav kunde vinnas,

samt vid förnyade ansökningar om statsbidrag till ifrågavarande ändamål

iakttagas, att planer för verksamhetens bedrivande framlades,

dels ock till centralförbundet för nykterhetsundervisning efter ino-ån^en

av år 1917 på rekvisition utbetala till understöd för fortsatt utgivande under

år 1917 av tidskriften Tirfing ett belopp av 1,500 kronor!

, Därjämte förklarade Kungl. Maj:t, att det till främjande av centralförbundets

för nykterhetsundervisning verksamhet undergår 1917 beviljade

belopp å 10,000 kronor skulle utgå, under villkor att förbundet från nykterhetskorporationer,

kommuner eller enskilda erhållit tillskott, som tillsammans

för år 1917 uppginge till minst lika mycket som statsanslaget,

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid förbundets föreläsningar

eller undervisningsarbete förbjödes, samt att förbundet före den 1

mars 1918 till socialstyrelsen avgåve redogörelse för sin verksamhet under

år 1917 och före den 1 april 1918 till kammarrätten för granskning ingåve

den del av sina räkenskaper, som innefattade redogörelse för statsanslagets

användning, varvid nämnda årsredogörelse och räkenskaper skulle

vara så uppställda, att en noggrann kännedom om statsanslagets användning

därav kunde vinnas; och anbefalldes statskontoret att tifl centralförbundet

efter ingången av år 1917 på rekvisition utbetala berörda belopp

av 10,000 kronor, sedan centralförbundet hos statskontoret styrkt, att före
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 223.

nämnda tillskott för år 1917 kommit centralförbundet till del. Samtidigt

ställdes det till fullföljande av inredningen å centralförbundets permanenta

utställning och bibliotek beviljade belopp å 2,600 kronor till centralförbundets

förfogande efter ingången av år 1917, med skyldighet för förbundet

att före den 1 april 1918 till kammarrätten för granskning ingiva den

del av sina räkenskaper, som innefattade redogörelse för beloppets användning.

Anslaget till kurser i alkohologi och hälsolära, 56,000 kronor, har genom

nådigt beslut den 20 januari 1917 ställts till centralförbundets förfogande

att användas, 23,000 kronor för anordnande under år 1917 av en

kurs i alkohologi och hälsolära, avsedd företrädesvis för ämneslärare och

ämneslärarinnor vid folk- och småskoleseminarierna, vid folkhögskolorna

och de högre folkskolorna samt vid de under läroverksöverstyrelsens inseende

ställda läroanstalterna ävensom för gymnastiklärare vid folkskoleseminarierna

och de allmänna läroverken, samt 33,000 kronor för anordnande

under år 1917 av en dylik kurs, avsedd företrädesvis för folkskollärare;

och hava i sammanhang därmed särskilda bestämmelser, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad förut varit gällande, meddelats i fråga

om kursernas anordnande och medlens disponerande. Jag torde här få

av dessa bestämmelser återgiva följande:

I. Beträffande kursen företrädesvis för ämneslärare och ämneslärarinnor

vid folk- och småskoleseminarierna, vid folkhögskolorna och de högre

folkskolorna samt vid de under läroverksöverstyrelsens inseende

ställda läroanstalterna ävensom för gymnastiklärare vid folkskoleseminarierna

och de allmänna läroverken.

1. Kursen pågår under tiden den 18 juni—den 18 augusti med sex timmars

undervisningstid varje helgfri dag.

2. Undervisningen meddelas under tiden den 18—den 30 juni i kemi, den 1— .

den 19 juli i anatomi och fysiologi, den 20 juli—den 6 augusti i hygien samt den 7—

den 18 augusti i alkohollära.

3. Närmare bestämmelser rörande undervisningen och dess fördelning på dagen

meddelas av centralförbundet efter samråd med respektive kursledare.

4. Undervisningen i anatomi och fysiologi förlägges till Uppsala och undervisningen

i övrigt till Stockholm.

6. Till kursledare utgår ett arvode av dels 30 kronor för varje föreläsningstimme

utom beträffande de föreläsningar, som hållas gemensamt med kursen för folkskollärare,

då arvodet utgår med 15 kronor för varje föreläsningstimme från var och en av de

båda kurserna, dels 10 kronor för varje demonstrations- eller laborationstimme.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

kronor'' Til1 arVOtle fi,r amani*enser åt kursledarna utgår ett belopp av högst 1,850

, ic kursdeltagare till ett antal av högst 20 utgår dagtraktamente under tiden

en 18 juni—den 18 augusti med 8 kronor jämte resekostnadsersättuing enligt bestämmelserna

för femte klassen i gällande resereglemente, dock ej för resan Stockholm

Uppsala och åter. Iillägg för sovplats och transport av resgods utgår icke.

i j 1111 „eltaSare } kursen antagas av folkskolöverstyrelsen högst 10 blaud sökande

lärare eller lärarinnor företrädesvis vid folk- och småskoleseminarier, folkhögskolor

och högre^ folkskolor ävensom gymnastiklärare vid seminarier, varjämte läroverksoverstyrelsen

ma antaga de övriga bland sökande lärare och lärarinnor eller gymnastiklärare

från de under läroverksöverstvrelsens inseende ställda läroanstalterna.

II. Beträffande kursen företrädesvis för folkskollärare.

-den 18 augusti med sex timmars un
-

1. Kursen förlägges till tiden den 9 julidervisningstid

varje helgfri dag.

2. Undervisningen meddelas under tiden den 9—den 14 juli i kemi den 15—

den 21 juli i anatomi, den 22—den 27 juli i fysiologi, den 28 juli—den 7 augusti i

hygien samt den 8—den 18 augusti i alkohollära.

3. Närmare bestämmelser rörande undervisningen och dess fördelning på da<*en

meddelas av centralförbundet efter samråd med respektive kursledare.

till Skickhol1^61^81^11^611 * ana^om'' förlägges till Uppsala och undervisningen i övrigt

6- Arvode till kursledare utgår med 30 kronor för varje föreläsningstimme samt

10 kronor for varje demonstrations- och laborationstimme, dock att för de föreläsningar

som hallas gemensamt med kursen för seminariernas m. fl. lärare, arvodet utgår med

15 kronor för varje timme från var och en av de båda kurserna.

,., Till kursdeltagare, vilkas antal bör vara högst 100, må av anslaget utgå under

tiden den 9 juli—den 18 augusti dagtraktamente med 4 kronor jämte resekostnadsersattmng

enligt bestämmelserna för femte klassen i gällande resereglemente dock

ej åt annan an den, som styrker, att landsting eller kommun lämnar ett tillskott

ti11 dagtraktamentet av minst 2 kronor för kursdag. Ersättning utgår icke för sovplats

eller transport av resgods. Ej heller utgår reseersättning för resa Stockholm—

Uppsala och åter.

, .?■ Deltagarna i kursen utses på sätt, som bestämmes av folkskolöverstyrelsen

med fördelning sa vitt möjligt av platserna efter folkmängden inom landstingsområden

och stader, som ej deltaga i landsting.

Det.åligger centralförbundets styrelse att senast den 15 november 1917 till Kungl

Maj:t avgiva saval berättelse över kurserna som ock redovisning för det nu anvisade

beloppet.

p,ir!dariÅJkriT1Sw den maj 1912> nr 213> hade emellertid riksdagen Riksdagen,

anhallit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, i vad mån ett skrivelse

mera planmässigt och effektivt undervisnings- och upplysningsarbete i är 1912‘

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 184 käft. (Nr 223.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 223.

nykterhetsfrågan vore erforderligt och kunde genomföras såväl inom som

utom skolan. Riksdagen anförde i denna skrivelse följande:

Knappast någon samhällsfråga torde under de senare årtiondena hava varit föremål

för så mycket intresse från skilda håll som nykterhetsfrågan. Det energiska oc

målmedvetna arbete, som nedlagts på lösandet av de med detta sporsmal sammanhändande

problemen, hade också hos vart folk åstadkommit väsentligt okad insikt om

nykterhetssträvandenas betydelse, och det vore uppenbart, att eu synnerlig förbättring

av de förr rådande förhållandena inträtt. , , ,

Om än sålunda mycket åstadkommits i dessa avseenden, maste man dock medgiva,

att ännu åtskilligt återstode att göra. Det vore helt naturligt, att en rörelse

sådan som denna till en början måste taga den väckande agitationens form, men hk,

naturligt syntes det vara, att detta väckelsearbete mer och mer fatt lämna plats för

ett allmänt upplysnings- och undervisningsarbete. Det vore också enligt riksdagens

mening just på denna sista väg, nykterhetsrörelsen i vara dagar borde allt mera av
gj°rt

för undervisning i skolorna rörande rusdryckerna hade redan på 1880-

och 1890-talen blivit vidtagna från det allmännas sida; och vore det, i enlighet med

föreskrifterna i kungl. cirkuläret den 4 november 1892, som nykterhetsundervismngen

vid våra läroanstalter hittills meddelats. ... .

I den för undervisningen i folkskolorna gällande normalplanen foresureves i anslutning

till ordalagen i sagda cirkulär undervisning om rusdryckernas natur och verkningar

m. m Något utförligare omnämndes denna undervisning i de av Kungl. Maj.t

respektive den 2 mars 1906 och den 30 april 1909 fastställda undervismngsplanerna for

realskolan ^och^foi^ymnasiet^^^^ jämväi erinras om den delvis mycket omfattande

undervisningsverksamhet, som sedan flera år bedrivits av centralförbundet för nykterhetsundervisning

och till vilken verksamhet sedan nagra ar statsunderstöd utgått.

Under de senare åren syntes emellertid den uppfattningen allt mer trångt igenom,

att den hittills meddelade undervisningen på nu ifrågavarande område ej vant; tillräcklig

Såsom ett mvcket anmärkningsvärt utslag harav betraktade nksda^en det

förslå? till undervisning i alkohologi vid folkskolesemmanerna, som folkundervismngs
kommlttén

framlagt i sitt nyligen avgivna betänkande om namnda jaroanstalter.

Givetvis skulle den vid seminarierna lämnade undervisningen i alkohologi komma

att bliva av den allra största vikt för nykterhetsundervismngen i folkskolan och darmed

för hela vårt folk. Och enligt vad för riksdagen angivits, både omformalda kommitté

under sitt fortsatta arbete behjärtat behovet av en forbattrad^nykterhetsundervisniim

vid andra läroanstalter, som folie inom kommitténs verksamhetsområde.

Om således all anledning funnes antaga, att det härutinnan inom kort bleve va,

sörjt vid folkskoleseminarierna och folkskolorna, så torde a andra områden manga önskemål

ännu återstå ouppfyllda. . , ,

I avseende å de allmänna läroverken syntes, utöver vad som åtgjorts genom de

omförmälda undervismngsplanerna, ytterligare åtgärder vara pakallade. Riksdagen ansåse

det nämligen vara av den största betydelse, att den bildade ungdomen i vält land

ejgstode främmande för den mäktiga och för samhället betydel^fulla nykterhetsrörelsen

och de spörsmål, som stode i nära samband med densamma. Detta maste vidaie galla

i hög grad dem, som fortsatte sina studier vid universiteten, hogskolorna och liknaude

läroanstalter, och av dessa särskilt de många, som hade för avsikt att i likhet med

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

seminariernas elever — en gång bliva lärare för stora skaror av ungdom. Slutligen

kunde erinras om att från de allmänna läroverken utginge också de blivande officerarna.

I samband med detta förhållande ville riksdagen något beröra frågan om nykterhetsundervisning

inom armén och flottan. Lägerplatser och garnisoner syntes riksdagen

vara passande platser för en god och planmässig undervisning i förevarande ämne.

De värnpliktiga hade ju i allmänhet nått en sådan grad av utveckling och mognad,

att ett väl ordnat upplysningsarbete i avseende å rusdryckerna och darrnål sammanhängande

frågor borde kunna bära god frukt. Av stor vikt för framgången av detta

arbete vore det naturligtvis då, att vederbörande befäl, som närmast hade de värnpliktigas

ledning och vård sig anförtrodd, ägde eu genom god skolundervisning vunnen

kännedom om nykterhetsfrågan.

På ungefär samma utvecklingsståndpunkt som de värnpliktiga befunne sig slutligen

de allt större skaror av unga män och kvinnor, som årligen samlades till våra

folkhögskolor. Aven där torde, enligt riksdagens förmenande, de bästa förutsättningar

finnas för ett gott resultat av eu på lämpligt sätt anordnad nykterhetsundervisning.

Beträffande sättet för nykterhetsundervisningens bedrivande vid våra skolor vore

det huvudsakligen ur medicinsk-fysiologisk synpunkt, som alkoholspörsmälet där behandlats.

Detta torde också hava stått i överensstämmelse med en något äldre uppfattning

av hela denna fråga. Hur viktig denna synpunkt än kunde vara vid meddelande

av nykterhetsundervisning, syntes den dock ej böra komma i första rummet.

Långt viktigare syntes det vara, att de etiska och sociala synpunkterna redan från

början framuölles. Först därigenom skapades den säkra grund, på vilken nykterhetsarbetet

i längden kunde med framgång bygga. Vida betydelsefullare än alla mer eller

mindre vetenskapliga skäl och säkrare än alla lagstiftningsåtgärder vore utan tvivel

barnens fostran till självtukt och självbehärskning. På den vägeu torde man småningom

kunna nå målet: viljans stärkande hos barnen därhän, att de såsom vuxna avhölle

sig från missbruk av rusdryckerna. Undervisningen borde uppvisa det förnedrande i

alkoholismen, dess ruinerande följder för den enskilde och för släktet och dess förråande

inverkan särskilt på familjelivet.

Eu nödvändig förutsättning för en framgångsrik undervisning vore emellertid,

att densamma vore i alla avseenden objektiv och lidelsefri, utan färg av agitation i

ena eller andra riktningen — något som ingalunda behövde utesluta allvar och värme

vid behandlingen av ämnet.

Undervisningen borde slutligen alltid hålla sigill säkra och klara fakta, ur vilken

synpunkt frågan än behandlades.

Finge de av riksdagen nu uttalade grundsatser göra sig tillbörligt gällande vid

nykterhetsundervisningen, torde mycket vara vunnet, ehuru riksdagen dock ej förbisett,

att det här som vid all undervisning Lomme ytterst an på lärarens personlighet och

på ett levande intresse för saken.

Av vad här anförts fraraginge, att riksdagen ansåge åtskilligt återstå att önska i

fråga om nykterhetsundervisningen, såväl med avseende på utsträckningen av densamma

som sättet för dess bedrivande. Vad som härvid borde fordras och huru en god

nykterhetsundervisning skulle ordnas borde enligt riksdagens mening göras till föremål

för grundlig utredning av därför särskilt lämpade personer.

Efter det socialstyrelsen den 8 december 1913 yttrat sig i ärendet,

bemyndigade Kungl. Maj:t genom särskilda nådiga beslut den 27 juni och

Sakkunniga

år 1914.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

den 23 oktober 1914 chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst

sju sakkunniga för att inom departementet biträda vid frågans utredning.

De sakkunniga, som på grund av detta bemyndigande anlitats för utredningens

verkställande, avgåvo den 16 mars 1915 utlåtande med förslag

angående planmässig nykterhetsundervisning såväl inom som utom skolan.

Yttranden över de sakkunnigas förslag hava inhämtats från folkskolöverstyrelsen,

läroverksöverstyrelsen, samtliga domkapitel och Stockholms

stads konsistorium, universitetskanslern efter hörande av vederbörande

myndigheter vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet,

socialstyrelsen, cheferna för samtliga arméfördelningar, kommendanten i

Boden, militärbefälhavaren på Gottland, chefen för generalstaben, inspektören

för infanteriet, inspektören för militärläroverken, stationsbefälhavarna

vid flottans stationer i Stockholm och Karlskrona, chefen för marinstaben,

chefen för sjökrigsskolan, chefen för kustartilleriet, centralförbundet för

nykterhetsundervisning efter hörande av åtskilliga nykterhetsorganisationer

m. fl. samt svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran. Jag får i

det följande anledning att, i samband med en redogörelse för de sakkunnigas

förslag, beröra det huvudsakliga innehållet i dessa yttranden.

I sitt förenämnda utlåtande hava de sakkunniga till en början (sid.

1—11) lämnat en kortare historik över till ärendet hörande spörsmål.

Under hänvisning i övrigt till denna framställning torde jag här få återgiva

innehållet i det av riksdagen i dess ovanberörda skrivelse åberopade,

ännu gällande nådiga cirkuläret den 4 november 1892, vilket kan sägas

hava på ifrågavarande område varit av grundläggande betydelse.

Genom nämnda cirkulär, som var ställt till domkapitlen, direktionerna över Stockholms

stads undervisningsverk och nya elementarskolan samt överstyrelsen för Stockholms

stads folkskolor, har Kungl. Maj:t föreskrivit,

att i rikets allmänna läroverk, i seminarierna för bildande av lärare vid folkskolor

och småskolor samt i folkskolorna skall vid undervisningen i naturkunnighet meddelas

en efter lärjungarnas uppfattningsförmåga lämpad undervisning om de rusgivande ämnenas

natur och verkningar;

att denna undervisning bör meddelas vid lämpliga tillfällen under de åt naturkunnighet

anslagna lärotimmar samt, intill dess läroböckerna hunnit undergå för ändamålet

nödig omarbetning, huvudsakligen grunda sig på muntlig framställning av läraren

med anslutning, där så befinnes lämpligt, till sådana stycken i Läsebok för folkskolan,

där ifrågavarande ämne behandlas eller beröres, såsom nr 69 Hälsoregler, nr 70 De

båda vännerna, ur 86 Prövningen och nr 369 Om spritdryckers inverkan på kroppens

normala förrättningar;

att professor R. Tigerstedts skrift »Om spritdryckerna» skall genom domkapitlens,

ovannämnda direktioners och överstyrelses försorg utdelas till de lärare, vilka det tillkommer

att meddela berörda undervisning, för att tjäna dem såsom vägledning vid

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 223.

densamma; och skulle erforderligt antal exemplar av sagda skrift jämte närmare bestämmelser

angående fördelningen tillställas omförmälda myndigheter av ecklesiastikdepartementet;
att

vid antagandet av nya läroböcker eller av nya upplagor av äldre läroböcker

i naturkunnighet hänsyn bör tagas även därtill, huruvida de rusgivande ämnenas natur

och verkningar därvid blivit på tillfredsställande sätt framställda;

att vid de allmänna läroverken plan för nu föreskrivna undervisning bör uppgöras

i sammanhang med planen för undervisningen i naturkunnighet å de sammanträden,

som omnämnas i § 120 av gällande stadga för rikets allmänna läroverk; ävensom

att vid undervisningen i kristeudomskunskap och historia frågan om bruket av de

rusgivande ämnena bör, såsom väl redan dittills å de flesta ställen skett, med allvar

och kraft behandlas från etisk och ekonomisk synpunkt.

Härefter hava de sakkunniga, som inhämtat detaljerade uppgifter rörande

nykterhetsundervisningens anordning vid de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, folkskolorna m. fl. läroanstalter, lämnat en närmare

redogörelse för nykterhetsundervisningens nuvarande läge, och torde jag

ur denna redogörelse få återgiva följande:

Beträffande nykterhetsundervisningen vid de allmänna läroverken gällde härom

eu i läroverksstadgan intagen bestämmelse av följande lydelse (Kungl. Maj:ts stadga

för rikets allmänna läroverk den 18 februari 1905, § 66):

»Vid undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena bör, då lämpligt tillfälle

därtill erbjuder sig, lärjungarnas uppmärksamhet fästas på hälsolärans viktigare lärdomar

ävensom, enligt vid vederbörande ämneskonferens uppgjord plan, meddelas en efter

lärjungarnas uppfattning lämpad kännedom om de rusgivande ämnenas och tobakens

natur och verkningar. Även vid undervisningen i andra ämnen böra hithörande frågor,

där så lämpligen kan ske, uppmärksammas.»

Denna allmänna bestämmelse vore närmare specialiserad och fixerad i de olika för

realskola och gymnasium gällande undervisningsplanerna. Undervisningsplanen för realskolan

(kungl. kung. den 2 mars 1906) föreskreve, att i klass 6 undervisningen i biologi

skulle omfatta, bland annat, läran om människokroppen och i sammanhang därmed

det allmännaste av hälsolärau, däri inbegripet de rusgivande ämnenas samt tobakens

natur och verkningar. De i anslutning härtill givna metodiska anvisningarna

lydde sålunda: »Vid behandlingen av alkoholhaltiga dryckers inverkan på människokroppen

skall framställningen stödja sig på väl bestyrkta fäkta. Följande synpunkter

för ämnets behandling kunna exempelvis omnämnas: alkoholen som näringsämne; alkoholens

inflytande på kroppstemperaturen och våra subjektiva värmeförnimmelser;alkoholens

inflytande på hjärnans verksamhet och arbetsförmågan; alkoholismens inverkan

på de olika organen och deras funktioner; alkoholförbrukningens sammanhang med

dödlighet, brott och olycksfall; alkoholmissbrukets följder i ekonomiskt avseende, ävensom

dess följder i fysiskt och intellektuellt avseende för kommande släktled.»

I undervisningsplanen för gymnasiet (kungl. kung. den 30 april 1909) frambölle

de metodiska anvisningarna till ämnet kristendom, bland annat, att i ljuset av den

kristna världsåskådningen skulle till behandling upptagas »sådana spörsmål, som i synnerhet

för ungdomen ha verklighetsvärde, såsom frågorna om kyskhet, nykterhet, fosterlandskärlek

m. m.» I samma undervisningsplan stadgades vidare, att undervisningen

i biologi i ring II skulle omfatta, bland annat, människokroppens organ, vävnader

Nykterhetsundervisningens

nuvarande

läge.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 223.

och fysiologi; i anslutning härtill hälsolära, däri inbegripet de rusgivande ämnenas

samt tobakens natur och verkningar. I de metodiska anvisningarna till sistberörda

ämne hänvisades beträffande undervisningen om rusdryckernas och tobakens verkningar

till motsvarande anvisningar beträffande biologi i undervisningsplanen för realskolan.

I fråga om nykterhetsundervisuiugen vid folkskolorna gällde vad härom vore

stadgat i den av Kungl. Magt den 7 december 1900 godkända normalplanen för undervisningen

i folkskolor och småskolor. I denna normalplan berördes nykterhetsundervisningen

i samband med de metodiska anvisningarna för undervisningen dels i

kristendomskunskap, dels i naturkunnighet. Beträffande det förra läroämnet stadgades,

att vid undervisningen i kristendomskunskap faran av de rusgivande och narkotiska

ämnenas bruk borde med allvar och kraft framhållas. I fråga om ämnet naturkunnighet

föreskreves: »Vid redogörelsen för människokroppens byggnad, förrättningar och

vård bör en efter lärjungarnas uppfattningsförmåga lämpad undervisning om de rusgivande

och narkotiska ämnenas natur och verkningar meddelas.»

De sakkunniga erinrade vidare i detta sammanhang om det förslag och det uttalande,

som folkundervisningskornmittén i förevarande avseende gjort i sitt den 1 augusti

1914 avgivna betänkande angående folkskolan. 1 kommitténs förslag till undervisningsplan

för sexårig folkskola funnes i kursplanen för ämnet naturkunnighet upptagna,

bland annat, följande den föreliggande frågan berörande allmänna synpunkter:

»Vid undervisningen i hälsolära lägges särskild vikt vid att baruen erhålla kännedom

om ds rusgivande ämnenas natur och verkningar. Redan under de föregående

åren böra barnen, då tillfälle därtill erbjuder sig, undervisas om spritdryckerna och

deras skadlighet. Utom i ämnet naturkunnighet bör läraren även vid undervisningen

i kristendomskunskap och andra ämnen finna anledning att tala om rusdryckerna

och deras skadliga verkningar. — Den egentliga undervisningen i detta hänseende bör

dock förläggas till sjätte skolåret och då sättas i förbindelse med undervisningen om

människokroppen. Den bör upptaga en kort framställning av rusdryckernas fysiologiska

verkningar och deras skadliga inflytande i ekonomiskt och socialt hänseende. Härvid

bör man ej försumma att påpeka dryckessedens och i allmänhet exemplets makt.

— I samband med undervisningen om rusdryckerna bör ock givas eu framställning om

tobakens skadlighet samt om missbruket av kaffe och audra njutningsmedel.»

Beträffande nykterhetsundervisningen vid folkskoleseminarierna vore i den vid

Kungl. Maj:ts nådiga stadga för statens folkskoleseminarier den 8 juli 1914 fogade undervisningsplanen

föreskrivet, att i klass III undervisningen i hälsolära skulle, bland

annat, omfatta »spriten, tobaken och audra stimulerande medel, deras betydelse för

den enskilde och samhället».

I fråga om det sätt, varpå nykterhetsundervisningen bedreves vid övriga läroanstalter

i riket, saknades generella föreskrifter.

Beträffande nykterhetsspörsmålens berörande i fortsättningsskolan erinra de sakkunniga

om vad folkimdervisniugskommittén i detta avseende föreslagit. Kommittén

hade därvid framhållit, att det, med hänsyn till den stora betydelse ämnet hälsolära

med därtill anknuten nykterhetsundervisning ägde, till och med skulle kunna ifrågasättas,

om icke hälsolära borde i den av kommittén föreslagna nya fortsättningsskolan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

upptagas som ett särskilt läroämne; kommittén hade emellertid vid frågans övervägande

kommit till den uppfattningen, att detta icke vore lämpligt. Det huvudsakliga skit let

härtill vore, att den korta lärotid, som stode till förfogande, nödvändiggjorde en stark

koncentrering av undervisningen och följaktligen en begränsning i möjligaste mån av

ämnenas antal. Det syfte, det gällde, syntes kommittén kunna vinnas, om undervisningen

i hälsolära inordnades i de läroämnen, med vilka denna undervisning närmast hörde

samman, nämligen de av kommittén föreslagna ämnena arbetskunskap och medborgarkunskap.

Den del av hälsoläran, som avsåge yrkets, d. v. s. verkstadens och arbetets,

hygien, borde sålunda behandlas i samband med arbetskunskapen, varemot undervisningen

om bostadens hygien och den personliga hälsovården lämpligast läte sig anknyta

till undervisningen i inedborgarkunskap, närmast den del därav, som enligt kommitténs

kursplansförslag skulle avse familjen.

I de förslag till undervisningsplaner för olika typer av fortsättningsskolor, som

kommittén vidare framlagt i sitt betänkande, vore också under nämnda ämnen (arbetskunskap

och inedborgarkunskap) nykterhetsfrågan upptagen.

I och med fastställandet av närmare föreskrifter rörande förekomsten av nykterhetsundervisning

i olika slag av läroanstalter hade givetvis, fortsätta de sakkunniga,

lärarkårens uppmärksamhet måst mer och mer riktas på hithörande spörsmål. Nödvändigheten

av ökade kunskaper på detta område hade tidvis föranlett skolans egna representanter

att framställa vissa önskemål om effektiva åtgärder i denna riktning. En

organiserad och mer systematisk verksamhet i detta avseende bedreves av det år 1901

upprättade centralförbundet för nykterhetsundervisning. Detta förbund hade med understöd

från stat, kommuner och enskilda anordnat föreläsnings- och instruktionskurser dels

avsedda endast för lärare, dels avsedda såväl för lärare som för allmänheten. Dessutom

hade förbundet genom framställningar till skolmyndigheter, genom tillfälligt utsändande

av undervisare, genom utgivande av en särskild tidskrift, Tirfing, in. fl. åtgärder arbetat

för nvkterhetsundervisningens främjande. Särskilt den del av förbundets verksamhet, som

bestått i anordnande av kurser utav ovan antytt slag, hade bedrivits i stor utsträckning.

De s. k. sommarkurser i alkohologi och hälsolära, vilka centralförbundet med

understöd av statsmedel årligen anordnat och vilka närmast haft till syfte att skaffa

vissa lärare ökad kompetens till deras undervisning i hälsovårds- och alkohollära, vore

av två slag, dels de större kurserna omfattande nio veckor, dels de mindre omfattande

sex veckor. De förstnämnda vore från början och egentligen avsedda för ämneslärare

vid folkskoleseminarierna och de allmänna läroverken men vore nu tillgängliga även

för andra grupper av lärare (jfr ovan sid. 8 o. f.) Ifrågavarande nio-veckorskurser hade

pågått från mitten av juni till senare hälften av augusti med sex timmars undervisning

per dag. Under de två första veckorna hade undervisning meddelats i kemi,

under de därpå följande två till tre veckorna i anatomi och fysiologi samt under

den återstående tiden i hygien och alkohologi; undervisningen i anatomi och fysiologi

hade förlagts till Uppsala men undervisningen i övrigt till Stockholm. Antalet deltagare

i kursen hade i regel uppgått till 20. — De mindre kurserna, vilka omfattade

sex veckor, vore avsedda för folkskollärare. I dessa kurser hade deltagit

100 lärare årligen, fördelade på länen efter folkmängden inom dessa. Kurserna hade

pågått från början av juli till mitten av augusti med sex timmars undervisning per

dag. Ämnenas ordning hade varit densamma som vid nio-veckorskurserna, och hela

undervisningen hade varit förlagd till Stockholm.1)

J) Enligt bestämmelserna för 1917 års kurs skall undervisningen i anatomi vara förlagd till Uppsala

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Grundläggande

synpunkter

för

nykterhetsundervisningens

organisation.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Vid sidan av dessa mera omfattande kurser hade centralförbundet pa olika orter

inom riket, växlande till ett antal från 7 till 10, årligen anordnat korta kurser med

program, sträckande sig över 4 till 6 dagar och upptagande så gott sotn hela dagen.

Dessa kurser hade varit avsedda såväl för lärarpersonal vid folkskolor som för allmänheten,

och hade vid dem i särskilda föredrag och föreläsningar nykterhetsfrågan behandlats

från olika synpunkter. I samband med kurserna hade vanligen anordnats

utställning och försäljning av undervisningsmateriell och litteratur in. m.

Utom centralförbundet hade flera av de enskilda nykterhetssällskapen varit verksamma

på ifrågavarande område dels genom anordnande av instruktionskurser, dels på

annat sätt, exempelvis genom spridande av litteratur i ämnet. Särskilt hade svenska

sällskapet för nykterhet och folkuppfostran utövat en livaktig verksamhet genom utsändande

av billiga och populära skrifter, belysande olika områden av nykferhetsfrågan.

Ett omfattande upplysningsarbete hade vidare bedrivits av de olika nykterhetsorganisationerna

närmast genom den under deras ledning arbetande särskilda ungdomsverksamheten.

Genom den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten hade vidare nykterhetsfrågan

gjorts till föremål för ett stort antal föreläsningar. Den frivilliga nykterhetsverksamheten

inom armén och flottan hade i sitt arbete understundom begagnat

sig av de föreläsare, som eljest stode till disposition för nämnda föreläsningsverksamhet.

De sakkunniga övergå sedermera till en redogörelse för de allmänna

synpunkter, som varit grundläggande för det av dem framlagda förslaget

till nykterhetsundervisningens ordnande. I avseende å denna undervisnings

innehåll anföres därvid följande:

Nykterhetsundervisningen finge ingalunda avse meddelandet och hopandet av en

mängd kunskapsstoff, hämtat här och var på de områden, där alkoholspörsmålet komme

i kontakt med den biologiska forskningen eller med sociala undersökningar och strävanden.

Huvuduppgiften med denna undervisning borde däremot vara att skänka ett

bestående helhetsintryck av rusdryckernas farlighet och skadlighet såväl för samhället

som för den enskilde samt att påvisa behovet av åtgärder för att förekomma eller åtminstone

mildra de skador, som åsamkades genom alkoholmissbruket.

Utan kunskap om samhällets historiska utveckling och nuvarande byggnad, utan

kunskap om nationalekonomi ocli lagstiftning finge mottagaren föga behållning av den

upplysning, som meddelades honom i fråga om rusdryckernas skadliga inflytande på

samhällsorganismen eller i fråga om skyddsåtgärder däremot. Ej heller kunde mycket

vinnas med eu undervisning om alkoholens verkningar på människokroppen och på

det mänskliga själslivet, om icke denna hade föregåtts av undervisning såväl om människokroppens

byggnad och förrättningar som om det normala själslivets allmänna drag.

Det syntes därför de sakkunniga tydligt, att undervisningen om rusdryckernas

verkningar, långt ifrån att på de olika undervisningsanstalternas läsordningar upptagas

såsom ett särskilt ämne, hellre borde på ett naturligt sätt förbindas med andra läroämnen,

sådana som historia, samhällskunskap, hälsolära och kristendom m. tf. Väl vore

och förbleve speciella alkoholfrågor föremål för vetenskaplig forskning, men vid undervisninusanstalterna

borde icke finnas någon speciell alkohollära. Liksom man inom samhällslivet

ideligen påträffade missförhållanden, där intet tvivel förelåge, att rusdrycksmissbruk

utgjorde eu av de samverkande orsakerna, liksom man vid en hel del sjukliga

rubbningar i människokroppen och själslivet med säkerhet kunde inräkna alkoholen

såsom en av de orsakande faktorerna, så borde undervisningen om rusdryckernas

verkningar ingå i samhällsläran, i hälsoläran, i psykologien, i ekonomiläran o. s. v.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223. 17

Och icke heller utanför skolorna borde eu populär undervisning i alkohollära förekomma

t''rogjord från förbindelse med undervisning i samhällslära och hygien.

Läran om rusdryckernas natur och verkningar hade både teoretiskt och praktiskt

taget blivit allt mera omfattande. De problem, med vilka alkoholforskningen sysslade,

hade blivit allt derå och allt mera komplicerade, under det att frågeställningarna pa

detta område för ett trettiotal år sedan voro av betydligt enklare art. De uppgifter,

som på hithörande områden förelåge, hade från att vara av så gott som enbart ''medicinsk

eller individuellt-hygienisk natur allt mera förvandlats till sociala problem.

Alkoholläran — vilket ord helt borde ersätta den i alla avseenden olämpliga beteckningen

alkohologi — omfattade i våra dagar framför allt kunskapen om rusdrycksnnssbrukets

sociala verkningar. Om också på hithörande områden det oftast kunde

vara förenat med störa svårigheter att till full klarhet avslöja orsakssammanhanget,

stode dock en del sociala missförhållanden i så påtagligt samband med rusdrycksimssbruk,

att det utan ansträngning kunde iakttagas och påvisas av snart sagt vem som

helst.

Helt annorlunda vore det i fråga om alkoholens verkningar på den mänskliga

organismen. Dessa både nämligen på senare tid från vetenskapligt håll blivit till mycket^

stor del omstridda, tolkningarna av gjorda iakttagelser vore numera i hög ^rad

skiftande och till och med motsätta, och stora svårigheter förelåge, då det gädde5 att

konstatera såväl alkoholens roll såsom ensam sjukdomsorsak som ock dess specifika

d. v. s^ egenartade verkningar på organens byggnad och förrättningar.

Emellertid hade man under lång tid vid undervisning och vid populära framställningav

rörande rusdryckernas verkningar lagt tyngdpunkten på hälsolärans område.

Och detta hade skett i överensstämmelse dels med eu äldre vetenskaplig uppfattning,

dels med eu därpa grundad allmän åskådning, som huvudsakligen inriktats på de organiska

förändringar i människokroppen, som kunnat sättas i samband med alkoholmissbruk.

Efter att nykterhetssträvaudena till en början riktat sig mot missbruket av

rusdrycker, hade de numera allt mera inriktat sig på att förekomma alkoholmissbruket

helt enkelt genom att avskaffa alkoholbruket, ej minst genom att bibringa de un»a

alkoholfria vanor både i arbetet och i förströelsen.

Rusdryckernas undergrävande verkningar på individens hälsa bleve då icke längre

det centrala i nykterhetsundervisningen. Vidgad och fördjupad erfarenhet ändrade så småningom

den allmänna uppfattningen och inriktade uppmärksamheten på rusdrycksmissbrukets

skadliga inflytande på samhällsorganismen. Det vore därför också, enligt de

sakkunnigas mening, den sociala sidan av alkoholproblemet, som i första rummet borde

belysas vid nykterhetsundervisningen.

De sakkunniga ausåge sig böra i detta sammanhang ytterligare framhålla, hurusom

rusdryckernas sociala betydelse vore oändligt mera omfattande än vad fallet vore

med vissa andra, i vårt land allmänt brukade njutningsmedel, sådana som exempelvis

kaffe och tobak. Även om missbruk av dessa förekomme i betänklig grad och innebure

allvarliga skador för folkhälsan, sa kunde de i socialt avseende icke på något sätt

jämställas med rusdryckerna, vilkas inverkan på arbetsskickligheten, handlingskraften

och det moraliska omdömet vore sä allvarlig, så djupgående och så alldaglig, att alkoholmissbruket

väl kunde betecknas såsom en samhällslära och en samhällsskada.

Såsom redan framhållits, ansåge de sakkunniga, att alkoholläran icke

borde ifrågakomma såsom ett särskilt läroämne inom något slag av undervisningsanstalter,

varemot några lektioner väl kunde anslås till en samHUtäng

till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 184 käft. (Nr 223.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

manfattning av vad som förut vid olika tillfällen inhämtats på ifrågavarande

kunskapsområden.

De problem av social, etisk och hygienisk art, med vilka nykterhetsundervisningen

hade att syssla, vore i själva verket så invävda med andra

spörsmål, att ett lösryckande av alkoholläran och ett sammanförande under

denna rubrik eller inom samma ram av en mängd olikartat kunskapsstoff

både vore pedagogiskt felaktigt och dessutom skulle komma att bibringa

allmänheten en falsk uppfattning av vad saken gällde. Undervisningen

om rusdryckernas verkningar borde i stället på olika skolstadier

uppdelas på några av de på läroplanerna uppförda ämnena, i den mån

dessa under läsårets och lärotidens gång erbjöde punkter, kapitel och områden,

till vilka olika delar av alkoholspörsmålet på ett naturligt sätt kunde

anknytas. Så syntes kunna ske i ämnena historia (med samhälls- och

ekonomilära), naturlära (biologi) med hälsolära samt kristendom.

Slutligen ansåge sig de sakkunniga böra framhålla nödvändigheten av

att all nykterhetsundervisning grundade sig på vetenskapligt bestyrkta fakta

och att den finge en objektiv karaktär.

De nu anförda allmänna synpunkterna i fråga om nykterhetsundervisningens

innehåll och fördelning på kursplanerna inom läroanstalter av olika slag

borde gälla även vid s. k. »nykterhetskurser» av större eller mindre omfattning

som ock eljest vid nykterhetsundervisning utanför de egentliga läroanstalterna.

De sakkunniga, som tillfullo insåge och ville erkänna nödvändigheten av

en planmässigt bedriven nykterhetsundervisning, ville emellertid framhålla, att

kunskapsinhämtandet ensamt icke vore tillräckligt för att skapa en verklig och

bestående folknykterhet, utan att därjämte fordrades en utbredd och fördjupad

folkuppfostran, ledande till en allt starkare ansvars- och samhörighetskänsla.

Efter att sålunda hava angivit de allmänna synpunkter, som för de

sakkunniga varit ledande vid bedömandet av föreliggande spörsmål, övergå

de sakkunniga till att under särskilda avdelningar i sitt utlåtande behandla

frågorna om nykterhetsundervisningens uppdelande på olika läroämnen,

nykterhetsundervisningens omfattning vid olika läroanstalter m. m., nykterhetsundervisningen

i form av kurser och föreläsningar samt andra åtgärder för

nykterhetsundervisningens främjande (nykterhetsfrågans behandling i läroböcker,

utgivande av undervisningsmateriel! m. in.). För de sakkunnigas uttalanden

och förslag i nu nämnda hänseenden kommer jag i det följande att redogöra.

Innan jag ingår på dessa mera detaljerade spörsmål, torde jag emellertid

böra återgiva vissa allmänna erinringar, som av några bland de

hörda myndigheterna och nykterhetsorganisationerna gjorts mot de sakkunnigas

förslag. Därvid har bland annat anmärkts, att den grundläggande,

mera principiella utredningen vore ofullständig och bristfällig.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Sålunda bär karolinska mediko-kirurgislca institutets lärarkollegium mot de sakkunnigas

arbete framställt den anmärkningen, att de icke läinuat någon som helst förklaring

eller företagit någon undersökning över orsakerna till den brist på enhetlighet

och plaumässighet, som vidlådde den nuvarande, på grund av nådiga cirkuläret den

4 november 1892 igångsatta nykterhetsundervisningen. De sakkunniga hade visserligen

infordrat och erhållit ett värdefullt material av uppgifter över nykterhetsundervisningen

vid olika läroanstalter, men någon som helst bearbetning av detta material

hade de sakkunniga icke förebragt. Eu dylik undersökning, avsedd att utröna, varför

den hittillsvarande nykterhetsundervisningen blivit så föga enhetlig och planmässig och,

enligt vad särskilt av socialstyrelsen framhållits, icke svarande mot de betydande ekonomiska

uppoffringar, staten fått vidkännas, syntes desto nödvändigare, som de sakkunniga

faktiskt fortskrede på den av nyssnämnda nådiga cirkulär utstakade vägen. Man

kunde alltså frukta, att de sakkunnigas utan tvivel berättigade och välmenta förslag skulle

komma att i praktiken visa sig lika litet effektiva som de nu gällande bestämmelserna.

Socialstyrelsen erinrar i sitt den 3 mars 1916 avgivna underdåniga utlåtande

dels om de i riksdagens förberörda skrivelse den 24 maj 1912 framställda synpunkterna

med avseende på nykterhetsundervisningen och dels om sitt utlåtande över samma

skrivelse, däri styrelsen särskilt påpekat bristen på enhetlighet och planmässighet i den

nuvarande nykterhetsundervisningen. Beträffande det nu föreliggande förslaget anför

styrelsen i detta avseende huvudsakligen följande:

Det syntes styrelsen uppenbart, att de sakkunniga icke — åtminstone efter föreliggande

utredning att döma — ägnat erforderlig uppmärksamhet åt den egentliga

kärnpunkten i sitt uppdrag, nämligen att söka åstadkomma en mera planmässig och

systematiskt ordnad nykterhetsundervisning. Betänkandet innehölle nämligen icke någon

kritisk undersökning av den nuvarande nykterhetsuudervisningens principer och

organisation, vilka utan vidare syntes hava godtagits såsom grundläggande även för framtiden.

Någon diskussion av andra tänkbara linjer eller något avvägande av skälen för den

ena eller andra lösningen av det förhandenvarande spörsmålet förekomme sålunda icke.

De sakkunniga lösryckte i stället varje detalj för sig och utginge därvid helt

från de nuvarande formerna för nykterhetsundervisningen. Förslaget i dess helhet innebure

ock i huvudsak ett godtagande av dessa, ehuru med påbyggnader och utvikningar

i vissa avseenden. Tillfyllestgörande utredning syntes sålunda saknas just beträffande

den punkt, på vilken man framför allt bort taga sikte. Denna brist i planläggningen

hade givetvis kommit att menligt inverka även på de sakkunnigas positiva

detalj förslag. Då socialstyrelsen funnit de sakkunnigas utredning i flera grundläggande

punkter otillfredsställande, ansåge styrelsen, att denna utredning icke borde läggas

till grund för statliga åtgärder i frågau.

Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund förklarar sig icke kunna finna,

att det föreliggande förslaget löste frågan om nykterhetsundervisningen. Man kunde

i de sakkunnigas betänkande visserligen finna många beaktansvärda uttalanden, men få

följdriktigt formulerade förslag. Något allvarligt försök att tränga problemet in på

livet hade de sakkunniga uppenbarligen icke gjort. Förändringarna i gällande former

träffade endast detaljer, den gamla stommen — om man kunde tala om någon sådan

— hade helt bibehållits.

Domkapitlet i Uppsala, som förklarar sig visserligen helt kunna ansluta sig till

de sakkuuuigas förslag i vad det avser att låta de iudividuellt-medicinska synpunkterna

vid nykterhetsundervisuiugen träda tillbaka för den sociala sidan av nykterhetsproblemet,

anför vidare följande: Det kunde emellertid svårligen förbises, att den sociala

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

och socialhygieniska synpunkten i betänkandet på flera ställen fått en så exklusiv betoning,

att vid sidan därav ej heller de rent etiska synpunkterna kunnat komma till

sin fulla rätt. Enligt domkapitlets mening hade dock dessa senare vid en nykterhetsundervisning

av den art, det här gällde, anspråk på att nämnas i allra första rummet.

Om de sociala synpunkterna isolerades från de etiska, läge, såsom erfarenheten torde

visa, faran för förytligande och ensidighet här knappast mera avlägsen än vid de individual-hygieniska.

Domkapitlet i Luleå framhåller, att vid de religiösa och etiska synpunkterna

borde fästas synnerligen vikt, om annars undervisningen skulle kunna bliva av bestående

värde. Det syntes domkapitlet, som de sakkunniga särskilt i fråga om undervisningen

utom skolan ej tillräckligt behjärtat denna sida av spörsmålet.

Likartade synpunkter betonas även av vissa andra domkapitel.

Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran instämmer i huvudsak med

de sakkunnigas allmänna synpunkter men påpekar även, att huru viktig den sociala

synpunkten på frågan än vore, den religiöst-etiska dock vore den, som framför allt

borde vinna beaktande vid nvkterhetsfrägans behandling i skolan.

Såsom riksdagen framhållit i sin ovanberörda skrivelse, är det utan

tvivel så, att det undervisnings- och upplysningsarbete i nykterhetsfrågan,

som hittills hos oss förekommit, lämnat åtskilligt övrigt att önska beträffande

såväl undervisningens omfattning som sättet för dess bedrivande.

Vill man med stöd av den utredning, som numera åvägabragts i detta

ärende, söka angiva de huvudsakliga bristerna i den hittills bedrivna nykterhetsundervisningen,

torde detta kunna ske ungefär sålunda:

undervisningen har i stort sett bedrivits föga planmässigt och till följd

därav icke blivit tillräckligt effektiv;

undervisningen har främst varit inriktad på nykterhetsproblemets medicinskt-fysiologiska

sidor, under det att de sociala, liksom ock de religiöst-etiska

synpunkterna fått träda i bakgrunden;

ofta nog har undervisningen brustit i vederhäftighet därigenom, att densamma

icke varit grundad på bestyrkta fakta eller haft fullt objektiv karaktär.

Dessa bristfälligheter hos undervisningen, sådan den bedrivits inom

och utom skolan, hava ansetts till väsentlig del förorsakade därav,

att utbildningen av de lärare, som haft att meddela undervisning i

nykterhetsfrågan, icke varit tillfredsställande ordnad,

att lämpliga kursplaner och metodiska anvisningar för undervisningen

saknats samt

att tillgängliga läroböcker, undervisningsmateriell in. m. icke motsvarat

berättigade anspråk.

Gäller det nu att angiva, huru de missförhållanden, som här föreligga,

skulle kunna undanröjas för vinnande av det i riksdagens skrivelse avsedda

syftet: större planmässighet och effektivitet i undervisningen, så torde det

från början vara ganska tydligt — och detta kommer att bestyrkas av den

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

följande framställningen — att nämnda syfte icke står att vinna utan vidtagande

av ingående förändringar såväl beträffande undervisningen vid

olika slag av läroanstalter som ock med avseende å den enskilda verksamheten

på hithörande område, i den mån denna verksamhet kan vara föremål

för ingripande från statens sida. Fråga är väl emellertid, om ens

hilrmed målet kan utan vidare nås inom den närmaste framtiden. Vad särskilt

lärarutbildningen angår, bör icke förbises, att vid åtskilliga av de

läroanstalter, som meddela undervisning åt blivande lärare — jag tänker i

främsta rummet på universiteten och de enskilda högskolorna — det åtminstone

under nuvarande omständigheter svårligen låter sig göra att träffa

sådana anordningar, varigenom samtliga de studerande, som efter inträde

på lärarbanan kunna få sig ålagt att meddela undervisning jämväl i nykterbetsfrågan,

skulle kunna erhålla därför avsedd utbildning. Men frånsett

detta förhållande är det utan vidare klart, att rätt lång tid måste förlöpa,

innan verkningarna av de förändringar, som i förevarande avseende kunna

vidtagas vid läroanstalterna, förmå göra sig fullt gällande.

Det är under dessa förhållanden helt naturligt, att de förslag till omläggning

av nykterhetsundervisningen, som för närvarande kunna bringas till

utförande, icke kunna väntas omedelbart undanröja överklagade brister i

denna undervisning och förty icke heller kunna medföra någon mera definitiv

lösning av denna fråga. Man får måhända för den närmaste framtiden

icke sätta målet högre än att söka genomföra partiella förbättringar

på den nuvarande grunden för att framdeles, när erfarenhet vunnits rörande

de vidtagna åtgärdernas verkningar, fortsätta på den inslagna vägen

eller, därest denna skulle finnas icke leda till målet, söka andra banor för

reformarbetets fullföljande.

Jag vill här ytterligare endast anmärka, att om också, i enlighet med

de sakkunnigas mening, såsom ledande princip må uppställas, att det är

den sociala sidan av nykterhetsproblemet, som framför den rnedicinsktfysiologiska

bör vid undervisningen vinna beaktande, detta dock ingalunda

får anses innebära, att de religiösa och de etiska synpunkterna skola undanskjutas.

Såsom ock framgår av de sakkunnigas förslag, lärer det ej

heller kunna undvikas att i rätt stor omfattning — åtminstone beträffande

undervisningen å folkskolans lägre stadier — lämna de medicinskt-fysiologiska

synpunkterna ett vidsträckt utrymme vid undervisningen.

Beträffande nykterhetsundervisningens uppdelande på olika läroämnen

vid de läroanstalter, där dylik undervisning skulle förekomma, framhålla

de sakkunniga, att de ämnen, i sammanhang med vilka sådan undervisning

i främsta rummet borde upptagas, vore historia (med samhälls- och

Nykterhetsundervisningens

uppdelande

på

olika läroämnen
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

ekonomilära), naturlära (biologi) med hälsolära samt kristendom. De sakkunniga

hade låtit utarbeta grundlinjer rörande alkohollärans behandling

i samband med nämnda ämnen, vilka grundlinjer enligt de sakkunnigas

förmenande borde kunna tjäna till ledning vid den nykterhetsundervisning,

som under sagda ämnen borde meddelas inom olika slag av läroanstalter.

Jag torde få hänvisa till dessa grundlinjer, som finnas återgivna i de sakkunnigas

utlåtande (sid. 27—42).

De sakkunniga betona, att undervisningen i alkohollära icke bör få

ryckas ur sitt naturliga sammanhang med framställningen om de historiska,

sociala och biologiska företeelserna och så erhålla karaktären av en

från skolans övriga läroämnen fristående kurs. Nykterhetsundervisningen

kunde i de olika läroämnena naturligt inpassas i framställningen av livsoch

samhällsföreteelserna på två olika sätt, vilka båda borde användas.

Å ena sidan kunde man i alla eller de flesta ämnen i alla klasser mera

tillfälligt komma in på nykterhetsfrågan alldeles osökt och naturligt, och

tydligt vore, att även det slaget nykterhetsundervisning kunde göras synnerligen

effektiv. Å andra sidan kunde man emellertid i vissa ämnen

(historia med samhällslära och ekonomilära samt biologi med hälsolära)

på visst skolstadium sträva efter ett mera samlat och fördjupat inträngande

i alkoholfrågan, t. ex., såsom folkundervisningskommittén föreslagit,

i naturlära för folkskolans högsta klass.

I sammanhang härmed påpeka de sakkunniga vikten av att detaljerade

anvisningar utarbetades om varest i de olika ämnena kunde finnas anknytningspunkter

till nykterhetsundervisningen. Sådana anvisningar skulle

säkerligen, på samma gång de underlättade arbetet för de intresserade lärarna,

vara ägnade att inskärpa ämnets vikt och betydelse för de övriga.

Någon egentlig garanti för en tillfredsställande nykterhetsundervisning i alla

skolor hade man emellertid icke, förrän alkoholfrågan vunnit tillräckligt beäktande

i skolans läroböcker. Aven för åstadkommandet av i detta hänseende

tillfredsställande läroböcker hade de ifrågasatta metodiska anvisningarna

stor betydelse. Ett förslag till detaljerade anvisningar hade av de

sakkunniga uppgjorts för folkskolan och fortsättningsskolan (sid. 137—

140 i utlåtandet).

Mot den uppdelning av nykterhetsundervisningen på förutnämnda tre

ämnen, som av de sakkunniga sålunda ifrågasatts, samt vad de sakkunniga

därom vidare anfört hava invändningar framställts av en del bland de hörda

myndigheterna.

Så har läroverlcsöverstyrelsen, beträffande nykterhetsundervisningen i samband

med ämnet kristendom, framhållit, att en viss aktsamhet borde iakttagas, så att läraren

icke i tid och otid komme in på nykterhetsfrågan, då han härigenom säkerligen skulle

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

K ungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

komma att snarare motverka iin befrämja det mai, han åsyftade. Vid vilket parti av

ämnet nykterhetsproblemet borde upptagas till mera ingående behandling, humle överlämnas

åt den enskilde lärarens uppfattning. Att meddela några detaljerade föreskrifter

härutinnan torde ur alla synpunkter vara olämpligt och säkert mer skada än gagna

nykterhetsundervisningen. Dock torde det ej vara ur vägen att påpeka, att anknytningen

måste ske till sådana delar av lärostoffet, som omedelbart och naturligt erbjöde

tankeförbindelse, och icke pressas in i ett för saken främmande eller åtminstone mera

fjärran liggande sammanhang. — Beträffande den ifrågasatta undervisningen inom ämnet

historia, dit enligt överstyrelsens mening tyngdpunkten i skolans nykterhetsuudervisning

borde förläggas, syntes möjligen läroböckernas framställning vid undervisningen

i eu eller annan punkt behöva utvidgas och fördjupas, men det borde dock

fasthållas, att förevarande spörsmål under inga förhållanden finge inom historieundervisningen

intaga någon mera framträdande plats eller erhålla sådana proportioner,

att därigenom audra berättigade intressen åsidosattes. — överstyrelsen ausåge

det icke heller lämpligt, att nykterhetsundervisningen i samband med biologien

anknötes till ett större flertal utgångspunkter. Kör att nödig planmässighet och

överskådlighet i sagda undervisning skulle vinnas, torde tvärtom eu koncentration

vara nödvändig.

Aven fo l ks k olöv e rsty r c is c n har, vad särskilt folkskoleseminarierna angår, ansett

det ligga i nykterhetsundervisningens eget intresse, att vid dylika läroanstalter, där de

enskilda ämnena behandlas av olika lärare, denna undervisning dock huvudsakligen

knytes till något visst ämne och lägges på någon viss lärares ansvar (se sid. 40 i det

följande).

Karolinska institutets lärarkollegium har betonat faran av splittring i nykterhetsundervisningen

och framhållit vikten av att denna undervisning i skolan så vitt

möjligt sammanfördes, bäst på eu eller ett par händer, och bättre begränsades till tid

och omfattning.

Domkapitlet i Uppsala har anfört, att de sakkunniga, i sin iver att inom de bestående

läroämnena finna anknytningspunkter för nykterhetsfrågans behandling, icke

alltid syntes hava varit på sin vakt mot faran att vilja skaffa rum för densamma även

på punkter, där den svårligen kunde sägas »på naturligt sätt» foga sig in i undervisningen.

Genom ett allt för ivrigt sökande efter anknytningspunkter kunde man komma

att motverka i stället för att befrämja nykterhetsintresset.

Domkapitlet i Lund har framställt vissa betänkligheter mot det forcerade sätt,

varpå ifrågavarande undervisning enligt de sakkunnigas förslag skulle bedrivas. Det

syntes domkapitlet, som hade man all anledning befara, att nykterhetsundervisningens

uppdelning på de tre ovannämnda skolämnena och samma undervisnings meddelande

jämväl i förbindelse med andra ämnen skulle skadligt inverka såväl på undervisningen

överhuvud som på denna nykterhetsundervisning själv. Domkapitlet ansåge det riktigaste

vara, att vid nykterhetsundervisningen tyngdpunkten förlädes, ej till två eller

tre skolämnen, utan till ettdera av ämnena historia med samhällslära eller biologi med

hälsolära. Vidare funne domkapitlet det betänkligt att inom det särskilda skolämnet

anbefalla en mångfald anknytningspunkter för nykterhetsundervisningen.

Liknande erinringar mot de sakkunnigas förslag hava gjorts även av vissa andra

domkapitel.

Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, vilket i det stora hela

gillat de sakkunnigas förslag i avseende å nykterhetsundervisningens uppdelande på olika

ämnen, har framhållit, att nykterhetsfrågans behandling främst borde anknytas till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departe
mentschefen.

Nykterhetsundervisningens

omfattning

vid

olika läroanstalter

m. m.

Folk- och

småskolan.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

ämnena kristendom och historia och icke till så stor del, som hittills skett, till ämnet

naturlära. Dels vore nämligen den vetenskapliga diskussionen i ämnet långt ifrån avslutad,

dels erbjöde ämnet, om det skulle tjäna såsom den huvudsakliga anknytningspunkten

vid framställning av nykterhetsfrågan, stora frestelser till ensidighet.

De erinringar, som framkommit mot de sakkunnigas uttalanden i förevarande

hänseende, lära ej kunna frånkännas ett visst berättigande. Åven

om man måste ansluta sig till de sakkunnigas mening, att alkohoiläran

icke bör förekomma såsom särskilt läroämne vid någon av de läroanstalter,

varom här kan vara fråga, måste det å andra sidan vara angeläget att

undvika, att genom för stark splittring av denna undervisning resultatet

av densamma äventyras. Särskilt vid sådana läroanstalter, där undervisning

i nykterhetsfrågan skulle meddelas av ett flertal lärare, av vilka endast

vissa kunna antagas hava erhållit därför lämpad utbildning, torde det

för vinnande av planmässighet och effektivitet i undervisningen vara nödvändigt

att eftersträva en viss koncentration av densamma, såväl beträffande

fördelningen mellan olika läroämnen som ock i fråga om undervisningen

inom de särskilda ämnena. Dessa synpunkter böra därför enligt

min mening i görligaste mån vinna beaktande vid utarbetandet av kursplaner

och metodiska anvisningar för ifrågavarande undervisning.

Jag övergår nu till att redogöra för huru de sakkunniga tänkt sig nykterhetsundervisningens

omfattning vid olika läroanstalter m. m. samt för

det huvudsakliga av de invändningar, som gjorts mot de härutinnan framställda

förslagen.

Vad då först och främst folk- ock småskolan beträffar, framhålla de

sakkunniga, att den nykterhetsundervisning, som såväl här som i andra

skolor, där lärjungarna befunne sig på samma åldersstadium, borde bibringas,

ej syntes så mycket böra hava till mål att genom inlärande av

en mängd fakta giva ett visst mått av kunskaper, utan huvudsakligen

borde hava i ögonsikte att påverka lärjungarnas viljeliv och deras uppfattning.

Huvudvikten borde synbarligen ligga på att ingiva barnen en

verklig förståelse för de hygieniska och sociala sidorna av nykterhetsfrågan.

De sakkunniga ville därjämte framhålla, att folkskolan vid behandlingen

av nykterhetsfrågan i viss mån intoge en särställning i förhållande

till övriga skolarter därutinnan, att klasserna i samtliga ämnen här undervisades

av en och samme lärare. Denne kunde nämligen beröra frågan

vid det ämne, han funne härför erbjuda anknytningspunkter, och sålunda

vid olika ämnen låta olika sidor av spörsmålet komma till belysning.

Det hade nog varit lyckligast, om undervisningens tyngdpunkt även

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

i folkskolan kunnat läggas på den sociala sidan av alkoholspörsmålet, eftersom

främjandet av den allmänna folknykterheten i vårt land stode i oupplösligt

samband med en klar folkuppfattning av detta spörsmåls rent sociala

karaktär. Det stötte emellertid på rätt stora svårigheter att för barn

i skolåldern (som i allmänhet räckte tills de bleve högst 13 år) lämna

någon mera ingående utredning i sociala frågor. Sådan undervisning hörde

givetvis mera hemma i fortsättningsskolan, där eleverna nått en större

mognad. Men även i den egentliga folkskolans högsta klass torde det

dock vara möjligt att vid undervisningen få fram sociala synpunkter, så

att de bleve tillgängliga för barnens uppfattningsförmåga. I största utsträckning

kunde detta ske vid historieunder visning en. Det vore nämligen

tydligt, särskilt om man toge hänsyn till folkskolebarnens nivå, att de sociala

företeelserna helst borde sättas i sitt historiska sammanhang för att

kunna avvinnas intresse och förstående. I de lägsta klasserna borde enligt

de sakkunnigas förmenande nykterhetsundervisningen förekomma i form

av enkla berättelser och i samband med anvisningar rörande den personliga

hygienen samt anknytas till undervisningen i de ämnen, där läraren

så funne lämpligt. I folkskolans högre klasser borde i samband med undervisningen

i naturkunnighet frågans rent hygieniska och fysiologiska synpunkter

erhålla en så vitt möjligt ingående behandling. Således borde

tyngdpunkten i nykterhetsundervisningen här läggas till ämnena hälsolära

och, såsom ovan nämnts, historia. Det vore nämligen givet, att de frågor,

som härvid trädde i förgrunden, vore för barn i den ålder, varom här

vore fråga, de lättfattligaste. Under det de sakkunniga sålunda ansåge

den planmässiga nykterhetsundervisningen i folkskolans högre klasser böra

huvudsakligen förläggas till ämnena historia och naturkunnighet, hade de

sakkunniga ingalunda förbisett, att undervisning om alkoholläran kunde

och borde meddelas även i samband med andra ämnen. Vad särskilt

flickornas undervisning anginge, syntes undervisningen i huslig ekonomi

erbjuda ett lämpligt tillfälle att beröra frågan från födoämneslärans synpunkt.

Vidare borde givetvis också vid Årntendomsundervisningen de

etiska, ej minst de socialetiska sidorna av frågan erhålla behörigt beaktande.

Slutligen ville de sakkunniga erinra därom, att ämnet hembygdskunskap,

därest detta ämne bleve infört å folkskolans undervisningsplan, syntes

böra erbjuda synnerligen konkreta anknytningar med frågan om rusdryckerna

och deras verkningar.

I fråga om den av folkundervisningskommittén föreslagna obligatoriska

fortsättningsskolan anse de sakkunniga, att för den ungdom, som i denna

skola skulle komma att få sin utbildning och i allmänhet hade nått en

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 184 käft (Nr 223.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

mognare ålder, nykterhetsfrågans olika problem med fördel kunde framställas.

I likhet med vad folkundervisningskommittén rörande denna fråga

yttrat, framhålla de sakkunniga vikten av att spörsmålen komma till sin

fulla belysning i samband med de föreslagna ämnena medborgarkunskap

och arb et skum kap. Utöver vad nämnda kommitté föreslagit, framhålla de

sakkunniga, att i samband med ämnet medborgarkunskap lämpligt tillfälle

torde erbjudas att mera ingående framhålla alkoholspörsmålets sociala

sidor.

I anslutning till sin förut omnämnda kritik av de grundläggande principerna för

de sakkunnigas förslag framhåller socialstyrelsen, att de sakkunniga visserligen vid

upprepade tillfällen principiellt uttalat sin anslutning till den numera allmänt erkända

uppfattningen, att nykterhetsfrågan framför allt vore av social innebörd och att sålunda

den ifrågavarande undervisningen borde anpassa sig därefter. Det syntes emellertid,

som om de sakkunniga icke helt velat taga de praktiska konsekvenserna av en sådan

ståndpunkt. Det stora flertalet av landets befolkning eller de, vilka finge sin skolutbildning

enbart i folkskolorna, skulle enligt de sakkunnigas förslag komma alt få

sin nykterhetsundervisning i huvudsak inriktad på den hygieniska och fysiologiska sidan

av alkoholfrågan. Då samma invändning i huvudsak gällde jämväl den ytterligare

form av nykterhetsundervisning, som jämlikt förslaget, förutom undervisningen i folkskolan,

skulle komma den stora allmänheten till del, nämligen den, som skulle anordnas

för arméns och marinens manskap, så skulle den egentliga folkundervisningen

i nykterhetsfrågan allt igenom erhålla eu enligt styrelsens mening allt för ensidig

läggning.

Styrelsen för centralförbundet för nykterhetsundervisning instämmer i de sakkunnigas

förslag, att huvudvikten vid nykterhetsfrågans behandling på ett lägre stadium

av skolan skulle läggas vid den hygieniska sidan, men framhåller, att vissa sociala

synpunkter kunde även på ett lägre stadium bliva fullt begripliga och väcka intresse.

Genom biografier och historiska skildringar kunde denna undervisning kompletteras, så

att de olika sidorna av alkoholbrukets sociala verkningar kunde uppfattas av så unga

elever som folkskolans lärjungar. Vidare anför styrelsen, att styrelsen helst skulle

sett, att hälsolära med nykterhetsundervisning upptagits som särskilt ämne å folkskolans

läsordning. Men då detta önskemål icke torde kunna förverkligas, borde betonas

vikten av att varje folkskolelärjunge under sjätte skolåret måtte få en sammanhängande

framställning av ämnets olika sidor. Styrelsen erinrade om att enligt förslaget

till ny normalplan såväl hälsolära som tiden efter år 1809 i svenska historien

lästes ungefär samtidigt. De båda ämnena kunde sålunda komplettera varandra, dä

det gällde att giva huvudparten av vårt folks barn en rätt uppfattning av alkoholbrukets

faror såväl för den enskilde som för samhället.

Folkskolöverstyrelsen anför beträffande nykterhetsundervisningen i folkskolan, att

det vore uppenbart, att frågan om denna undervisnings ordnande på det närmaste

sammanhängde med frågan om skolans läroplan i det hela. Då nu överstyrelsen erhållit

Kungl. Maj:ts uppdrag att avgiva utlåtande angående folkundervisningskommitténs

förslag till ny normalplan för folkskolan och detta omfattande ärende läge under behandling

inom överstyrelsen, funne sig överstyrelsen icke för närvarande kunna inlåta

sig närmare på frågan om planen för nykterhetsundervisningen i denna skola. Vid

fullgörandet av det givna uppdraget skulle överstyrelsen icke underlåta att, så långt

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

överstyrelsen funne det förenligt med riktiga principer för skolundervisningens anordning,

tillgodogöra sig de av de sakkunuiga lämnade anvisningarna och framställda

förslagen. Frågan om undervisningsplanen för den framtida fortsättningsskolan befunne

sig i samma läge som frågan om folkskolans normalplan. Överstyrelsen finge därför

med avseende på undervisningen i fortsättningsskolan hänvisa till vad anförts rörande

samma undervisning i folkskolan. — Beträffande den högre folkskolan, om vilken de

sakkunniga ej särskilt uttalat sig, påpekades, att nykterhetsundervisuingen i den högre

folkskolan med hänsyn till lärjungarnas ålder skulle bliva av samma art som i fortsättningsskolan

men till följd av deu längre undervisningstiden kunde få något större

omfång än i denna. Vid sin befattning med de högre folkskolorna skulle överstyrelsen

givetvis tillse, att den ifrågavarande undervisningen där bleve i tillbörlig mån tillgodosedd.

Beträffande nykterhetsundervisningen i folkskolor och småskolor torde

böra uppmärksammas, att den fara för splittring, varom jag i det föregående

yttrat mig, endast i ringa grad är förhanden, då nämligen, såsom

de sakkunniga erinrat, i dessa skolor undervisningen av särskilda lärjungegrupper

i regel omhänderhaves av en enda lärare. Därest vid lärarutbildningen

tillräckligt avseende fästes vid angelägenheten av att lärarna vinna

kompetens att meddela undervisning även i alkoholläran, synas jämförelsevis

ringa svårigheter möta att här ordna denna undervisning på ett tillfredsställande

sätt. Givetvis måste man emellertid räkna med att för de

yngre barnen undervisningen näppeligen kan läggas så, att de sociala synpunkterna

i nykterhetsspörsmålet komma att intaga främsta rummet.

Huru denna undervisning bör i detalj ordnas vid folkskolor och småskolor

samt folkskolans överbyggnader torde emellertid, såsom ock av folkskolöverstyrelsen

framhållits, lämpligen böra komma under omprövning vid

fastställande av nya undervisningsplaner för de olika grupperna av läroanstalter.

I fråga om nykterhetsundervisningens ordnande vid de högre allmänna

läroverken fästa de sakkunniga uppmärksamheten därpå, att undervisningen

här träffade elever, vilka i genomsnitt tillbringade en längre tid i

skolan och uppnådde en mognare ålder och för vilka följaktligen ett mera

omfattande och djupare ingående på alkoholspörsmålets olika sidor kunde

vara på sin plats. I de högre allmänna läroverken erhölle blivande lärare,

officerare, präster in. fl. sin grundläggande utbildning, varförutom den

ungdom, som här finge sin uppfostran, kunde väntas på grund av sin högre

bildningsgrad komma att intaga platser i samhället, på vilkas innehavare

med rätta kunde ställas större krav på social ansvarskänsla. Då dessutom

skolungdomen i de allmänna läroverken tillhörde eller i regel komine att

tillhöra de samhällsklasser, vilka mera sällan komme i direkt och personlig

Departe
mentschefen.

Allmänna

läroverk m. fl.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

beröring med de fruktansvärda verkningar, som alkoholmissbruket så ofta

medförde inom de bredare samhällslagren, så borde det från synpunkten av

medborgarfostran vara högeligen önskvärt, för att icke säga nödvändigt,

att denna ungdom i samband med sina egna studier i samhällskunskap

finge en så ingående kännedom som möjligt om rusdrycksmissbrukets

sociala verkningar.

Alkoholspörsmålet borde just därför i dessa läroanstalter behandlas

med särskild hänsyn till dess sociala betydelse. Givetvis borde spörsmålets

olika sidor i dessa skolor komma till belysning i samband med olika

undervisningsämnen. Först och främst syntes undervisningen i historia

med samhällskunskap böra giva många och goda tillfällen att framdraga

och belysa spörsmålets sociala problem. Dessutom borde andra sidor av

nykterhetsfrågan komma till synes vid undervisningen i biologi samt i

kristendom med kyrkohistoria och religionshistoria. Härförutom borde

frågan kunna beröras även i andra ämnen, sådana som filosofisk propedeutik

(psykologi) och kemi, vad sistnämnda ämne beträffade särskilt med

hänsyn till rusdryckernas kemiska egenskaper och tekniska tillverkning.

I fråga om det s. k. mellanskolestadiet, d. v. s. realskolor, samskolor,

kommunala mellanskolor och högre folkskolor, ävensom i fråga om de

högre flickskolorna kunde i tillämpliga delar gälla detsamma som beträffande

de högre allmänna läroverken.

Läroverksöverstyrelsen bar, såsom redan förut är nämnt (sid. 23), uttalat den

meningen, att vid de allmänna läroverken tyngdpunken i nykterhetsundervisningen

borde förläggas till ämnet historia, varför ur de metodiska anvisningarna för ämnet

biologi borde utgå de punkter, som berörde alkoholspörsmålets sociala sidor, nämligen

alkoholförbrukningens sammanhang med dödlighet,, brott och olycksfall, alkoholmissbrukets

följder i ekonomiskt avseende ävensom dess följder i fysiskt och intellektuellt

avseende för kommande släktled. En sådan omläggning av nykterhetsundervisningen

borde icke föranleda någon ändring i eller tillägg till de för realskolan och gymnasiet

fastställda kursplaner. Däremot kunde det vara lämpligt, att vissa huvudpunkter i de

av de sakkunniga uppställda grundlinjerna rörande nykterhetsundervisningens anknytning

till kristendom och historia inpassades i de metodiska anvisningar, som åtföljde

kursplanerna för sagda ämnen. För nykterhetsundervisningen i samband med undervisningen

i biologi syntes nu uppställda metodiska anvisningar böra bibehållas med

förut angivna uteslutningar.

Sveriges studerande ungdoms helnyTcterhetsförbund anför beträffande nykterhetsundervisningen

vid de allmänna läroverken bland annat följande:

Varje försök till ordnande av ifrågavarande undervisning, som icke utginge ifrån

att de nuvarande läroverkslärarna — betraktade som kår — hyste ett blott matt intresse

för nykterhetsundervisningen, vore dömt att misslyckas. Om man strävade till

den förening av värme med objektivitet vid denna undervisning, som ensamt kunde

göra ett bestående intryck, så vore det en conditio sine qua non, att den meddelades

endast av lärare, besjälade av intresse för uppgiften och med omfattande kunskaper.

s. 29 Kontrollera mot PDF

[Tf Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

29

Med säkerhet skulle en undervisning, som fördelades på tre ämnen, erbjuda en splittrad,

föga planmässig bild. Den ene lärarens synpunkter komme att sakna samband, ja stå

i strid med den andres. Först när alla dessa synpunkter av en lärare med grundlig

och allsidig bildning bringades att konvergera mot en punkt, skapades bos eleverna

ett bestående helhetsintryck. Den förestående gymnasiereformen erbjöde ett osökt

tillfälle att nå detta mål. Inom ramen av en verklig samhällslära, vilken som självständigt

ämne ersatte den ensidigt statsrättsliga statskunskap, som hittills i samband

med ämnet historia varit undervisningsämne i de högsta klasserna, hade en planmässig

nykterhetsundervisning sin givna plats. Det kunde icke förnekas, att en lösning efter

dessa linjer skulle gripa djupare i de svenska läroverkens nuvarande organisation än

de sakkunnigas förslag, att dess genomförande skulle komma att erbjuda betydligt

större svårigheter, men detta av förbundet framlagda förslag hade med säkerhet den

förtjänsten gent emot de sakkunnigas att vara — en lösning.

Styrelsen för centralförbundet för nykterhetsundervisning anser likaledes, att

därest sambällsläran upptages som självständigt ämne på gymnasiets undervisningsplan,

nykterhetsundervisningen å gymnasiestudiet bör anknytas till detta ämne. Tills en

sådan reform eventuellt hunne genomföras, borde nykterhetsundervisningen i de allmänna

läroverken och med dem likställda läroanstalter tillgodoses åtminstone i den

omfattning, de sakkunniga angivit. Skulle denna undervisning bliva tillfredsställande,

vore dock utan tvivel mera detaljerade föreskrifter därom i kursplanerna av stor betydelse.

Jag har i det föregående framhållit angelägenheten av att så vitt

möjligt undvika splittring i den nykterhetsundervisning, som meddelas vid

olika läroanstalter, och denna synpunkt torde höra särskilt uppmärksammas

beträffande de allmänna läroverken, där undervisningen på detta område

skulle ligga i händerna på ett flertal lärare. Då det väl får anses

givet, att åtminstone vid dessa läroanstalter det är de sociala synpunkterna

i nykterhetsproblemet, som böra få företrädet vid undervisningen,

vill det synas naturligt, att, såsom ock från läroverksöverstyrelsens sida

uttalats, nykterhetsundervisningen vid de allmänna läroverken koncentreras

kring ämnet historia. Jag kan således i denna del ansluta mig till vad

läroverksöverstyrelsen anfört, och torde i enlighet härmed vissa ändringar

böra vidtagas i de metodiska anvisningarna för ämnena kristendom, historia

och biologi.

1 fråga om nykterhetsundervisningen vid folkhögskolorna erinra de

sakkunniga därom, att folkhögskolorna icke vore bundna av några utav

statsmyndigheter fastställda reglementariska föreskrifter rörande de ämnen

och kurser, som skulle ingå i deras läroplan. Någon ändring härutinnan

i avseende å nykterhetsundervisningen ville de sakkunniga icke ifrågasätta.

I övrigt hänvisa de sakkunniga till ett av folkhögskolinspektören E.

Ingers avgivet yttrande i frågan, däri Ingers anfört följande:

Departe
mentschefen.

Folkhög
skolorna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Departe
mentschefen.

Armén och

flottan.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Nykterhetsundervisning är ett ämne, som så att säga ger sig av sig självt inom

folkhögskolans program. Även där man icke har särskilda lärotimmar anslagna åt

ämnet, måste man i folkhögskolans undervisning stöta på så många anknytningspunkter

för nykterhetsspörsmålet, att detta helt enkelt icke kan förbigås. I alla

dessa skolor förekommer undervisning i hälsolära, stats- och kommunalkunskap samt

nationalekonomi, och inom dessa m. fl. ämnen givas rikliga tillfällen att komma in

på olika sidor av denna fråga: de hygieniska, legislativa, ekonomiska och sociala.

I anslutning härtill uttala de sakkunniga önskvärdheten av att vid

O o

de av folkhögskolinspektören anförda ämnena de synpunkter må komma

till beaktande, till vilka de sakkunniga hänvisat i fråga om nykterhetsfrågans

behandling i övriga läroanstalter.

Folhsholöverstyrelsen har, med hänvisning i övrigt till folkhögskolinspektörens

yttrande, instämt med de sakkunniga däri, att de fria former i avseende å undervisningens

ordnande, som folkhögskolorna äga, måtte bevaras även i fråga om nykterhetsundervisningen.

Mot de uttalanden, som under denna punkt förekommit, har jag icke

någon erinran att göra.

Beträffande nykterhetsundervisningen inom armén och flottan anföra

de sakkunniga, att vid skilda tillfällen framhållits, hurusom de stora skaror

av ungdom, som samlades på olika ställen i landet såsom fast anställda

vid armén och flottan eller för fullgörande av sin värnplikt, borde bliva

föremål för en planmässig undervisning i förevarande ämne. De sakkunniga

anslöte sig till fullo till en dylik uppfattning och ville, utan att anse

sig behöva närmare motivera densamma, framhålla, hurusom de yttre förhållanden,

under vilka den militära utbildningen framdeles komme att bedrivas,

i väsenligt högre grad än förr möjliggjorde ett beaktande av nykterhetsspörsmålen

i samband med den rent militära undervisningen.

I fråga om sättet för nykterhetsundervisningens anordnande bland

manskapet ville de sakkunniga framhålla, att, då det ej torde kunna

ifrågasättas, att den skulle meddelas av särskilt tillkallade lärare, och den

dessutom enligt de sakkunnigas mening borde ske i samband med den

militära utbildningen, densamma borde läggas i befälets hand. Det befäl,

som omhänderhade manskapets militära och dagliga utbildning, borde följaktligen

få sig anförtrott uppgiften att vid denna framhålla och belysa

lämpliga sidor av alkoholspörsmålet, och det syntes härvid ligga nära till

hands, att sådana synpunkter i första rummet borde vinna beaktande, vilka

närmare sammanhörde med militära frågor, såsom exempelvis alkoholens

förhållande till idrott, till skjutskicklighet, till marschduglighet, till ut
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223. 31

fyllighet i allmänhet och dylikt ävensom dess betydelse i disciplinärt

avseende.

Då de sakkunniga som sin åsikt uttalat, att nykterhetsundervisningen

bland manskapet borde ske i förening med den rent militära utbildningen,

ville de sakkunniga framhålla, att de därvid avsett den enskilda utbildningen,

som vore förlagd till början av beväringsrekrytskolan. Det vore

under sådana förhållanden givet, att denna undervisning borde anordnas

så, att den nådde var och en av manskapet särskilt, och syntes den följaktligen

ej böra meddelas detsamma i större formationer, utan givas kompanivis

(respektive batteri- och skvadronvis) och ske under vederbörande

kompanichefs (respektive batteri- och skvadronchefs) ledning. I fråga om

flottan borde motsvarande förhållanden gälla.

Av de militära myndigheter, vilka yttrat sig i ämnet, hava några förklarat

sig intet hava att invända mot vad de sakkunniga sålunda föreslagit

om anordnande av nykterhetsundervisning för arméns och marinens

personal; andra åter hava framställt skarpa anmärkningar mot förslaget.

Chefen för andra arméfördelningen anför sålunda: Den fastställda utbildnings
tiden

för olika kategorier av de värnpliktiga vore ingalunda beräknad med hänsyn till

möjligheten att lämna rum för annan undervisning än den, som erfordrades för den

militära daningen; tvärtom hade från kompetent håll bestämt framhållits, hurusom

denna tid vore att betrakta såsom ett minimum. Han ansåge det obehövligt och

olämpligt att betunga den militära utbildningen med en undervisning, som läge på sidan

om det militära området och som för övrigt vore av så omtvistad natur som den här

ifrågavarande.

Chefen för fjärde arméfördelningen avstyrker på det bestämdaste all nykterhetsundervisning

på tvångets väg inom armén, dels på grund av svårigheten att få

tid därtill med den nuvarande utbildningstiden, som väl behövdes för sitt egentliga

syfte, den rent militära uppfostran, dels ock av det skäl, att en så ordnad nykterhetsundervisning,

som de sakkunniga föreslagit, skulle kunna medföra vådor i disciplinärt

avseende, då förmännen skulle vara nödsakade att i en icke militär fråga framställa

åsikter, som de kanske icke hyste, och utöva tvång på de underlydande i en viss

riktning.

Chefen för generalstaben hänvisar till att enligt gällande instruktioner för

rekryt- och underbefälsutbildningen nykterhetsundervisning redan vore föreskriven vid

den militära utbildningen. En ytterligare utvidgning av denna undervisning syntes

dels ur militär synpunkt ej vara av behovet påkallad, dels icke finna plats på det

fullt upptagna utbildningsprogrammet. De sakkunniga framhölle visserligen, att de

yttre förhållanden, under vilka den militära utbildningen framdeles komme att bedrivas,

i väsentligt högre grad än förr möjliggjorde ett beaktande av nykterhetsspörsmålen

i samband med den rent militära undervisningen, men i den mån detta yttrande

innebure, att den ökade övningstiden skulle bereda tillfälle att under värnpliktsövningarna

ägna mera tid än tillförene åt undervisning i icke militära ämnen, vore

chefen för generalstaben tvungen att däremot inlägga en bestämd gensaga. Övningstiden

vore allt fortfarande vid alla truppslag så knappt tillmätt, att någon minskning

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Departe
mentschefen
-

Konfirma
tionsunder
visningen.

Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

av den för det rent militära utbildningsarbetet förfogbara tiden till förmän för andra

ämnen icke vore möjlig.

Några av de hörda myndigheterna framhålla, att behandlingen av nykterhetsspörsmålet

i »Undervisning för infanteristen» och motsvarande instruktioner skulle

kunna göras mera omfattande, varigenom syftemålet med de av de sakkunniga framställda

förslagen delvis skulle vinnas.

Av de icke-militära myndigheter, som yttrat sig i denna punkt, har karolinska

institutets lärarkollegium ansett det icke vara lämpligt, att nykterhetsundervisningen

inom armén och marinen obligatoriskt uppdroges åt militärbefälet, vars kompetens

och håg att sköta detta uppdrag torde ställa sig synnerligen ojämnt. Så,som en konsekvens

härav följde, att kollegiet ansåge eu särskild utbildning av militärbefälet till

lärare på detta område överflödig. — Två av kollegiets medlemmar förklarade sig

emellertid i avgiven reservation icke finna anledning att till kritik upptaga de sakkunnigas

förslag i denna del.

Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran anser, att ett obligatoriskt

åliggande för officerare och underofficerare att meddela nykterhetsundervisning icke

bör ifrågakomma utöver vad instruktionsböckerna giva anledning till, i synnerhet då

det ju knappast torde vara tänkbart, att deras strängt belastade tid medgåve en vidlyftigare

undervisning i ämnet.

Beträffande det förslag, som av de sakkunniga sålunda framställts om

meddelande av planmässig nykterhetsundervisning åt arméns och marinens

personal i samband med den militära och dagliga utbildningen, har jag

efter samråd med cheferna för lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

kommit till den uppfattningen, att, ehuru denna tanke är väl värd beaktande,

det knappast låter sig göra att på ett verksamt sätt bringa densamma

till utförande utan förfång för den militära utbildningen. Jag är

dock övertygad, att nykterhetsspörsmålen, som redan enligt nu gällande

föreskrifter skola behandlas vid manskapets utbildning, även framgent

komma att därvid uppmärksammas. Ett uppslag, som därvid torde kunna

bliva till gagn och som synes lätt kunna genomföras, är förslaget, att

dessa spörsmål skulle erhålla en utförligare behandling i soldatinstruktionerna

och motsvarande handledningar. Därigenom skulle även för saken

särskilt intresserade officerare lättare beredas tillfälle att mera uppmärksamma

detta ämne.

I fråga om nykterhetsfrågans behandling i samband med den etiska

delen av konfirmationsundervisningen anföra de sakkunniga, att de hade

sig bekant, att redan nu i många fall sådan ägde rum, men det syntes

högeligen önskvärt, att det bleve en allmän regel, enär frågan då, om undervisningen

över huvud sköttes på ett rätt sätt, komme i ett sådant sammanhang,

att dess behandling borde kunna göra ett djupt och varaktigt

intryck. Då det nu emellertid vore en gammal hävd med djupa rötter i det

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

allmänna, medvetandet, att deri närmare anordningen av konfirmationsundervisningen

med stor frihet överlätes åt den enskilde prästen, ville de

sakkunniga icke föreslå några föreskrifter i antydd riktning utan nöja sig

med att ifrågasätta, huruvida icke domkapitlen borde i cirkulär till prästerskapet

påpeka sakens vikt.

Av de domkapitel, vilka yttrat sig särskilt i denna fråga, har domkapitlet i

Strängnäs avstyrkt det föreslagna cirkuläret, domkapitlet i Växjö förklarat sig ej

kunna förorda detsamma och domkapitlet i Luleå funnit det obehövligt, varemot domkapitlet

i Västerås förklarat sig icke hava något att invända däremot.

Man torde enligt min mening kunna förutsätta såsom givet, att redan

under nuvarande förhållanden nykterhetsspörsmålen i regel erhålla tillbörligt

beaktande vid konfirmationsundervisningen, och därest på ett eller annat

ställe så icke skulle vara förhållandet, lärer med visshet kunna förutsättas,

att vederbörande konsistorium icke lämnar sådant utan uppmärksamhet.

1 fråga om utbildandet av lärare för att handhava nykterhetsundervisningen

inom olika läroanstalter och för arméns och marinens personal

anföra de sakkunniga till en början, att eu av de viktigaste förutsättningarna

för eu rationellt bedriven, planmässig nykterhetsundervisning i

skolan vore en hos vederbörande lärare förefintlig sakkunskap på området.

Lärarnas utbildning i och för ernående av en dylik sakkunskap vore följaktligen

en fråga, varåt uppmärksamheten i hög grad borde riktas, och

de sakkunniga hade jämväl tagit detta spörsmål i skärskådande. Givet

vore då först och främst, att den utbildning, som vissa för lärare av olika

kategorier avsedda speciella föreläsningskurser i nykterhetsfrågan vore ämnade

att. bibringa, erbjöde en god grund för fortsatt meddelande av undervisning

i frågan. Då emellertid dessa speciella fortbildningskurser endast

kunde stå öppna för ett relativt fåtal lärare, måste den erforderliga

utbildningen i ämnet för att kunna komma alla lärare till del meddelas

i samband med själva lärarutbildningen. De sakkunniga hade härvid närmast

haft tanken riktad på dels de lärare, som hade att i folk- och småskolorna

undervisa den största delen av landets barn, dels ock på de lärare,

som hade sig anförtrodd vården och utbildningen av de värnpliktiga,

d. v. s. med andra ord arméns och flottans officerare och underofficerare.

Härom anför socialstyrelsen, att det syntes vara naturligast, att lärarutbildningen

meddelades vid universiteten, högskolorna och seminarierna. Vidare läge det i sakens

natur, att utbildningen skulle anordnas på så sätt, att de blivande lärarna erhölle eu

djupare inblick i och närmare kännedom om just de delar av alkoholspörsmålet, dit

nykterhetsundervisningens tyngdpunkt skulle förläggas. De sakkunniga syntes emellertid

i sitt förslag i väsentliga delar hava frångått dessa synpunkter, då de bibehållit

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 184 käft. (Nr 223.) 5

Departe
mentschefen.

Lärarutbildningen

i allmänhet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Beparte
»eatschefen
-

öairersi
teten.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

centralförbundets sommarkurser utan att framlägga något bärande skäl, varför icke

lärarutbildningen jämväl i alkoholläran skulle kunna erhållas där, varest den primära

utbildningen för lärarkallet i övrigt meddelades.

Sveriges studerande ungdoms helnylcterhetsförbund anmärker, att de sakkunniga,

som betonade vikten av lärarnas utbildning, icke föresloge någon sammanhängande,

grundläggande undervisning för dem utan framhölle den komplettering av utbildningen,

som stode till buds i form av centralförbundets kurser.

Det synes mig alldeles klart, att den utbildning, som kan för lärarna

vara erforderlig för vinnande av kompetens att meddela undervisning

rörande nykterhetsfrågan, helst bör beredas dem i sammanhang med lärarutbildningen

i övrigt, således — om jag här bortser från arméns och

marinens officerare och underofficerare, till vilka jag återkommer i den

följande framställningen — vid universiteten och de enskilda högskolorna

samt vid seminarierna. Såsom jag redan förut antytt, resa sig emellertid

häremot beaktansvärda hinder, och det är även påtagligt, att verkningarna

av de åtgärder, som i berörda hänseende må kunna vidtagas vid nämnda

läroanstalter, först efter en avsevärd tid kunna framträda. Under

dessa förhållanden torde man tills vidare få anlita även andra utvägar för

att bereda åtminstone någon del av lärarkåren tillräcklig utbildning i förevarande

avseende; jag syftar härmed i främsta rummet på de hittills av

centralförbundet för nykterhetsundervisning anordnade kurserna, vilka sålunda

torde få anses åtminstone under en tid framåt hava en given uppgift

att fylla. Om dessa kurser kommer jag att här efteråt närmare yttra mig.

Beträffande läroverks- och seminarielärarnas utbildning med avseende

å önskvärd kompetens för meddelande — i samband med olika läroämnen

— av nykterhetsundervisning hava de sakkunniga framhållit vikten av att

blivande lärare i samband med sina universitetsstudier erhölle kännedom

om de sidor av alkoholspörsmålet, som de vid undervisningen inom läroverk

eller seminarier komme att beröra. De sakkunniga hava därvid

åberopat ett uttalande i nykterhetskommitténs underdåniga utlåtande den

23 augusti 1912, där det dels talades om »det undervisningsbehov, som

måste erkännas föreligga vid våra universitet i och för utbildande av de

lärare, som ha att i rikets läroverk och seminarier meddela undervisning

rörande alkoholens verkningar», dels ifrågasattes, huruvida icke »universiteten

böra åläggas att meddela obligatorisk undervisning över alkoholforskningens

metoder och resultat åt alla dem, som avlägga examen, berättigande

att söka lärarbefattning med skyldighet att undervisa på detta

område. Men godkänner man denna princip, måste anslag beviljas för

avlönande av universitetslärare med åliggande att upprätthålla denna un
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

dervisning. — —». I det ifrågavarande utlåtandet sades däremot —

o O

erinra de sakkunniga — intet i fråga om blivande historielärares eventuella

behov av undervisning rörande alkoholens sociala verkningar eller

nykterhetssträvandenas historiska utveckling.

En anordning i den riktning, som anbefalldes i det nyss citerade utlåtandet,

syntes komma till stånd vid universitetet i Uppsala. Enligt fastställda

bestämmelser rörande undervisningsskyldigheten för professorn i

hygien och bakteriologi vid detta universitet skulle det åligga nämnda befattningshavare

att varje hösttermin giva en kurs i hygien för blivande lärare,

omfattande minst 30 undervisningstimmar (föreläsningar och laborationer).

I den plan för denna undervisning, som framlagts av professurens

nuvarande innehavare G. Wirgin, hade även upptagits ämnet alkoholundervisning

med följande underrubriker: den svenska rusdryckslagstiftningen,

alkoholbrukets psykologiska och moraliska följder, alkoholens fysiologiska

verkningar samt alkoholbrukets sociala följder, önskvärt vore givetvis, att

denna kurs bleve obligatorisk för blivande lärare, liksom ock att eu motsvarande

anordning kunde komma till stånd vid universitetet i Lund. Enligt

vad de sakkunniga inhämtat, skulle en sådan kurs därstädes kunna

anordnas för en årlig kostnad av omkring 2,000 kronor.

Vad särskilt beträffade de blivande lärarna i historia hade de sakkunniga

visserligen ej kunnat underlåta att skänka sitt erkännande åt den

uppfattningen, att dessa lärare på grund av läggningen och omfattningen

av- sina studier borde hava tillräckliga förutsättningar att på egen hand

skaffa sig kunskaper rörande alkoholspörsmålets sociala sidor; men de sakkunniga

ville likväl som sin åsikt uttala, att större garantier för dessa lärares

kompetens att undervisa i förevarande ämne givetvis skulle erhållas,

därest vid universiteten för dem gåves en överblick över alkoholfrågan

närmast i anslutning till undervisningen i nationalekonomi eller statistik

(respektive sociologi) ungefär i enlighet med vad rörande den ovannämnda

kursen i hygien vore föreslaget. En dylik översikt torde särskilt förtjäna

beaktande med hänsyn till blivande seminarielärare, som enligt de nyaste

bestämmelserna skulle undervisa i ämnet ekonomilära och för vilkas kompetens

härutinnan intet vore åtgjort. Slutligen ville de sakkunniga i detta

sammanhang framhålla det högeligen önskvärda uti att även blivande präster,

domare och ämbetsmän i samband med sina universitetsstudier finge någon

kännedom om alkoholbrukets sociala verkningar.

I fråga om lärarnas utbildning vid universiteten anför läroverlcsöverstyrelsen, att

lärarna i kristendom och historia redan genom examensstudier i sina speciella ämnen

syntes utan särskild kurs i alkohollära vara eller kunna göra sig skickade att meddela

undervisning över de delar av ämnena kristendom och historia, som avhandlade nyk
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 223.

terhetsspörsmalet. Beträffande åter lärarna i biologi, som hade att undervisa i liälsolära,

utan att man för dem upprättat någon universitetskurs i ämnet, svntes eu obligatorisk

kurs i allmän hygien komma att utgöra ett värdefullt tillskott i deras speciella utbildning

för lärarkallet. Överstyrelsen delade således icke de sakkunnigas åsikt, att ifrågavarande

universitetskurs borde göras obligatorisk för alla blivande lärare, men skulle

dock finna det välbetänkt, om varje blivande lärare genom en föreskriven kurs i hygien

och fysisk uppfostran bibringades ett vaket intresse för hygieniska frågor samt en

klar uppfattning om den fysiska uppfostrans grundprinciper. En sådan kurs kunde

emellertid icke föreskrivas såsom obligatorisk, förr än en motsvarande kurs blivit upprättad

icke blott, såsom de sakkunniga föresloge, vid universiteten i Uppsala och Lund

utan även vid Stockholms och Göteborgs högskolor. Därjämte borde nu meddelade

kurser i hygien vid högre lärarinneseminariet i Stockholm och de privata högre lärarinneseminarierna

i Stockholm, Göteborg och Lund 1) så omläggas, att de skulle komma

att beröra alla de frågor, som den ifrågasatta lärokursen i hygien och fysisk uppfostran

vid universiteten och högskolorna omfattade.

Av universitetsmyndigheterna hava såväl de teologiska, medicinska och filosofiska

fakulteterna vid universitetet i Uppsala som ock det större akademiska konsistoriet

därstädes uttalat sig mot att den ifrågavarande kursen i hygien skulle göras obligatorisk

för blivande lärare. Medicinska fakulteten framhåller, att professorn i hygien

ännu icke hade till sitt förfogande egen institution med lämpliga lokaler och erforderlig

assistans, varför kursen i hygien för blivande lärare icke kunde anordnas för ett större

antal deltagare. Teologiska och filosofiska fakulteterna hava avstyrkt, att särskilda

kurser i. nykter!)etsfrågan skulle anordnas för blivande historielärare, och det större

kousistoriet har uttalat sig mot att någon särskild undervisning i alkoholspörsmålet,

utöver vad som kan komma att meddelas i kursen i allmän hygien, skulle vid universitetet

anordnas i samband med vissa andra föreslagna ämnen.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Lund förklarar sig beredd att anordna

eu kurs, motsvarande den i Uppsala, för ett belopp av 2,000 kronor, såsom de sakkunniga

föreslagit, och framhåller såsom önskemål, att fakulteten finge för kursen använda

olika fackmän dels inom och dels utom fakulteten för att dymedelst i möjligaste

män tillfredsställa sakkunskapens krav.

Filosofiska fakulteten vid universitetet i Lund tillstyrker även anordnandet av

den ifrågasatta kursen för lärare i biologi, under förutsättning att dess anordnande och

ledande överlämnades åt medicinska fakulteten, så att garanti för verklig vetenskaplig

objektiv undervisning erhölles.

Karolinska institutets lärarkollegium erinrar om ett i samband med förslaget till

omorganisation av gymnastiska centralinstitutet framställt förslag, att vården om ungdomens

fysiska fostran i alla riktningar, såväl teoretiskt som praktiskt, skulle uppdragas

åt så kallade »sundhetslära^», som skulle utbildas vid den gymnastiska högskolan och

undervisa icke blott i gymnastik, idrott, lekar och dylikt utan även i »sundhetslära»,

det vill säga i personlig hygien och även i de drag av samhällets hygien, som måste

anses böra ingå i skolbildningen. Med denna undervisning kunde den del av alkoholläran,

som vore avsedd att meddelas i skolan, naturligt förenas och få sin rätta belysning

även ur etisk synpunkt. Beträffande kursen i allmän hygien för blivande lärare

föreslår lärarkollegiet, att eu dylik kurs anordnas även vid institutet. Där hade ju

*) Lärarinneseminariet i Lund har med slutet av vårterminen 1916 upphört med sin

verksamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

/villig/. Maj:ts Nåd. Proposition- Nr 22'',/. ‘Öl

sedan länge undervisning i hygien bedrivits och där funnes eu hygienisk institution

och ett hygieniskt museum med riklig undervisningsmateriel]. Behov av en sådan kurs

i Stockholm syntes föreligga, da numera ej så fä blivande lärare i biologi studerade

vid Stockholms högskola, och detsamma skulle säkerligen fortfarande bliva förhållandet,

om framdeles undervisningen i hygien med alkohollära i en del läroverk skulle anförtros

åt förenämnda »sundhetslärare».

Kanslern för rikets universitet anser sig böra bestämt avstyrka, att den vid Uppsala

universitet anordnade kursen i allmän hygien gjordes obligatorisk för blivande

lärare. Däremot tillstyrker kanslern anordnandet av en motsvarande kurs vid Lunds

universitet och anför, att framdeles även en dylik kurs torde erfordras vid karolinska

institutet.

Socialstyrelsen anmärker, att de sakkunniga icke föreslagit någon kurs för sådana

blivande lärare, vilka bedreve sina studier vid Stockholms eller Göteborgs högskolor

eller vid något av de högre lärarinneseminarierna. Ett konsekvent genomförande av

de utav styrelsen hävdade principerna fordrade givetvis, att åtgärder vidtoges för behörigt

tillgodoseende även vid nu nämnda läroanstalter av behovet av fördjupad undervisning

i alkoholläran. Vidare vore i detta sammanhang att anmärka, att undervisningens

koncentrering till de hygieniska och naturvetenskapliga delarna av alkoholläran

vid de utav de sakkunniga förordade universitetskurserna i hygien i Uppsala och Lund

icke kunde anses tillfredsställa styrelsens uppfattning av problemets huvudsakligen

sociala och ekonomiska innebörd eller ens kunde sägas vara i överensstämmelse med de

sakkunnigas egna principuttalanden i nämnda hänseenden.

o Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran har i det stora hela gillat

åtgärder, som föreslagits för lärarnas vid de olika läroanstalterna utbildning, och

därjämte framkastat frågan, huruvida ej, jämte eu till någon medicinsk fakultet förlagd

kurs i hygien, en dylik i samhällslära borde bliva obligatorisk för de akademiskt utbildade

lärarna, prästerna däri inbegripna.

Sveriges studerande ungdoms helnykterhets förlund anför, att den föreslagna kursen

i allmän hygien för blivande lärares behov vore värdefull, men att densamma icke

kunde giva den blivande läraren den helhetsbild av de sociala företeelserna, han borde

äga. Först när den undervisning i nationalekonomi och statistik (sociologi), av vilken

blivande lärare i historia och ekonomilära enligt de sakkunnigas förslag borde beredas

tillfälle att taga del, sattes i organiskt samband med denna undervisning i hygien, först

når även den bleve obligatorisk för de lärare, som skulle behandla någon fas av de

sociala problemen, först då kunde den akademiska undervisningen giva de blivande lärarna

en tillfredsställande utbildning för denna del av deras kall.

Styrelsen för centralförbundet för nykterhetsundervisning anser det icke tillräckligt,

att en sådan undervisning i nykterhetsfrågau ur hygienisk synpunkt, som de sakkunniga

föreslagit, skulle komma blivande lärare till del, utan fastmer borde dessa

framför allt erhålla en obligatorisk kurs i samhällskunskap, och däri borde alkoholfrågan

ingå.

Såsom jag i det föregående antytt, kan man åtminstone för närvarande neparteknappast

räkna med möjligheten av att vid universiteten och de enskilda mentschcfeD''

högskolorna kunna anordna kurser i alkohollära för alla sådana studerande

vid dessa läroanstalter, som i framtiden komma att såsom lärare i olika

ämnen meddela undervisning även på nyssberörda område. En dylik anordning,

som visserligen torde få anses vara den enda fullt effektiva,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

har ej heller av de sakkunniga blivit ifrågasatt. Lika litet torde det nu

vara möjligt att genomföra en sådan omläggning av det för ämneslärare

vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter obligatoriska provåret,

att detsamma komine att omfatta även den för meddelande av undervisning

i nykterhetsfrågan önskvärda utbildningen. Man måste för närvarande

inskränka sig till vissa åtgärder av mindre ingripande beskaffenhet, vilka

emellertid kunna förutsättas komma att verka i det avsedda syftet.

Vid sådant förhållande anser jag mig kunna biträda läroverksöverstvrelsens

mening, att någon särskild kurs i alkohollära icke nu bör anordnas

för blivande lärare i kristendom och historia. Tvivelsutan kunna dessa,

såsom läroverksöverstvrelsen framhåller, antagas äga tillräckliga förutsättningar

för att själva förskaffa sig den utbildning, som kan anses erforderlig

för att vid undervisningen i respektive ämnen ägna nykterhetsproblemen

tillbörligt beaktande.

Vad åter angår de blivande lärarna i biologi, har deras behov av utbildning

i förevarande hänseende blivit i någon män tillgodosett genom

den vid universitetet i Uppsala — i enlighet med den vid inrättandet

år 1912 av professuren i hygien och bakteriologi professurens innehavare

ålagda skyldighet — anordnade kursen i allmän hygien. På sätt föreslagits

av de sakkunniga och av medicinska fakulteten vid universitetet i Lund,

torde emellertid även vid detta universitet en motsvarande kurs böra komma

till stånd, och jämväl vid karolinska institutet synes, i enlighet med förslag

av institutets lärarkollegium, böra anordnas en dylik kurs, avsedd för

det betydande antal studerande, som i Stockholm utbilda sig till lärare.

Kurserna böra emellertid, enligt min mening, vara frivilliga och sålunda icke

ingå såsom ett obligatoriskt moment i de blivande lärarnas utbildning.

Enligt de bestämmelser, som äro givna beträffande den i Uppsala anordnade

kursen i allmän hygien, har alkoholläran helt naturligt fått ett

mycket begränsat utrymme på undervisningsplanen. Det är önskvärt, att

denna gren av undervisningen något utvidgas, och torde för sådant ändamål

totalantalet undervisningstimmar, för närvarande 30, böra i någon mån

ökas. På liknande sätt torde undervisningen i alkohollära böra tillgodoses

vid de ifrågasatta nva kurserna i Lund och Stockholm. Genom en dylik

utvidgning skulle det bliva möjligt att skänka särskilt de sociala sidorna

av nykterhetsspörsmålet en mera ingående behandling och sålunda för

kursernas deltagare ställa detta spörsmål i en allsidigare belysning.

Den av de sakkunniga föreslagna kursen i Lund har av dem beräknats

komma att betinga en årlig kostnad av omkring 2,000 kronor, och denna

beräkning har godtagits av universitetets medicinska fakultet. Om kostnaden

för en liknande kurs vid karolinska institutet beräknas till samma belopp,

2,000 kronor, samt den av mig föreslagna utvidgningen av kurserna

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kun yl. \laj:tx K dil. Proposition Kr 223.

antages medföra eu kostnadsökning av sammanlagt 1,000 kronor, kommer

anslagsbehovet — frånsett den redan förefintliga kursen i Uppsala — att

utgöra i runt tal 5,000 kronor för år.

Därest anslag för nu ifrågavarande ändamål av riksdagen beviljas, torde

jag framdeles få tillfälle av för Kungl. Maj:t anmäla frågan om närmare

bestämmelser rörande kursernas anordnande och vad därmed står i samband.

Jag vill bär tillägga, att även vid den akademiska undervisningen i

vissa andra ämnen — nationalekonomi, statistik m. fl. — tillfälle osökt

erbjuder sig att, oberoende av särskilda föreskrifter i sådan riktning, upptaga

olika sidor av nykterhetsspörsmålet till skärskådande.

Beträffande nykterhetsundervisningen vid folkskoleseminarierna anföra

de sakkunniga, att, enligt för dessa läroanstalter gällande bestämmelser berörda

undervisning vid dem kunde sägas vara i viss mån tillgodosedd.

De sakkunniga erinra därom, att enligt för folkskoleseminarierna gällande

undervisningsplan nämnda undervisning skulle ingå i undervisningen i biologi

och hälsolära i klass III, varvid såväl de fysiologiska som de sociala,

och ekonomiska sidorna av ämnet skulle komma’ till behandling. En viss

omläggning av undervisningen ville de sakkunniga emellertid härvid föreslå.

I anslutning till den uppfattning om själva alkoholspörsmålets behandling

i skolorna, som de sakkunniga hävdat, d. v. s. tyngdpunktens

överflyttning på den sociala sidan jämte anknytning av spörsmålets olika

sidor till de med dem närbesläktade skilda undervisningsämnena, ville de

sakkunniga som sin åsikt framhålla, att vid nykterhetsundervisningen i

folkskoleseminarierna borde i samband med ämnet biologi och hälsolära

upptagas till behandling endast läran om alkoholens fysiologiska och psykiska

verkningar; dessa sistnämnda hade läraren i seminariet även tillfälle

att avhandla vid undervisningen i psykologi och pedagogik. De sociala

sidorna av spörsmålet borde förläggas till ämnet historia och alldeles särskilt

komma till beaktande vid den kurs i svensk kommunal- och statskunskap,

som enligt undervisningsplanen skulle givas i klass IV. De nationalekonomiska

(och statsfinansiella) synpunkterna borde medtagas vid den

kurs i ekonomilära, som enligt undervisningsplanen skulle läsas i samma klass.

Beträffande seminariernas övningsskolor borde, såsom hittills vid vissa

seminarier varit fallet, uppmärksamheten riktas på seminarieelevernas pedagogiska

utbildning jämväl beträffande hithörande undervisning.

Vidkommande småskoleseminarierna hölle de sakkunniga före, att

nykterhetsspörsmålen borde upptagas till behandling med en motsvarande

läggning av frågan, som de sakkunniga föreslagit beträffande folkskoleseminarierna,

dock med den inskränkning, som betingades av dessa läroanstalters

mindre ämneskrets och mindre omfattande kurser.

Folk- och

småskoleseminarieroa.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223

I fråga om detta förslag framhåller folkskolöver&tyrelmi 1 sitt yttrande

huvudsakligen följande:

Enligt folkundervisningskommitténs förslag .skulle nykterhetsundervisningen sammanhållas,

åtminstone till det huvudsakliga, i eu och samma lärares hand, i det att

»alkoholens och nikotinets verkningar och betydelse för den enskilde och samhället»

skulle upptagas såsom ett moment i kursen för hälsoläran, som i sin tur i undervisningsplanen

.skulle sammanhållas med biologien, om den ock borde kunna anförtros även åt

annan lärare än biologiläraren eller åt seminariets läkare. Den ifrågavarande kursen

i hälsolära, i vilken alkohollärau innefattades, skulle förläggas till tredje seminarieklassen.

Den nya officiella undervisningsplanen för statens folkskoleseminarier (bilaga

till nådiga stadgan den 3 juli 1914) hade i detta förslag ej gjort någon väsentlig ändring;

kursmomentet i fråga hade fått något ändrad lydelse: »spriten, tobaken och

andra stimulerande medel, deras betydelse för den enskilde och samhället».

De sakkunnigas förslag innebure uppenbarligen en ganska vittgående förändring

av den gällande undervisningsplanen i föreliggande punkt. Det avsåge icke en sammanhållning

av ämnet i en och samma lärares hand utan dess uppdelning på ej mindre än

fyra olika ämnen och därmed i regel på fyra olika lärare. Huruvida med denna anordning]

av nykterhetsundervisningen skulle vinnas ett bättre resultat än med nuvarande

anordning torde icke utan vidare vara säkert. Snarare läge det i nykterhetsundervisniugens

eget intresse, att denna undervisning dock huvudsakligen knötes till

något visst ämne och lades på någon viss lärares ansvar, för vilken det då ock bleve

eu förpliktelse att skaffa sig de för eu allsidig behandling av frågan erforderliga förutsättningarna.

Att denna lärare lämpligen kunde vara läraren i biologi och hälsolära

torde svårligen kunna förnekas, och uppenbart vore i varje fall, att hälsoläran erbjöde

åtminstone en mycket god utgångspunkt för undervisningen i alkoholläran.

Skulle emellertid den huvudsakliga behandlingen av nykterhetsspörsmålet i seminarierna

förläggas till annat ämne äti hälsoläran, syntes det överstyrelsen, som skulle

ekonomiläran vara det ämne, som därvid närmast borde komma i betraktande.

Huruvida eu sådan överflyttning av nykterhetsundervisningen till ekonomiläran

skulle kunna ske utan några väsentligare ändringar i det för närvarande för sistnämnda

ämne angivna kursinnehållet blott genom upptagande i dess kursplan (närmast i anmärkningarna

till densamma) av en föreskrift därom, att en framställning av alkoholspörsinålet

från ekonomisk och social synpunkt skulle ingå i kursen, vore med den

ringa erfarenhet angående det nya ämnet, som hittills förelåge, svårt att avgöra.

Visade det sig framdeles, att åtgärden i fråga på ett eller annat sätt läte sig genomföras,

torde den ock böra bringas till stånd, och i samband därmed borde då i kursplanen

för hälsoläran i tredje seminarieklassen den förändring vidtagas, att alkoholläran

där uttryckligen begränsades till att avse allenast alkoholens fysiologiska och

psykiska verkningar.

Det vore överstyrelsens avsikt att hava sin uppmärksamhet riktad på denna

fråga och, om vunnen erfarenhet det medgåve, söka få till stånd en ändring i sådan

riktning.

Med avseende på nykterhetsundervisningen i folkskoleseminarierna erinrade överstyrelsen

slutligen om den frihet, som dessa läroanstalter ägde vid bestämmandet av

lärokurser och uppgörandet av arbetsordning, i det att den officiella undervisningsplanen

härvid endast skulle tjäna till huvudsaklig ledning. Till följd av denna frihet

kunde vid de särskilda seminarierna försök göras med olika anordningar av nykter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223. -1]

hetsundervisningen, liksom ock möjlighet funnes att anförtro det huvudsakliga av denna

undervisning åt deu lärare, som därför ägde de bästa förutsättningarna.

\ ad småskoleseminarierna anginge, vore arbetet för åstadkommande av förslag

till normalplan för undervisningen vid dessa för närvarande under utförande inom

överstyrelsen, och det vore överstyrelsens avsikt att framdeles inkomma med underdånig

framställning i ämnet. Härvid finge överstyrelsen tillfälle att angiva sin åsikt rörande

det närmare ordnandet av nykterhetsundervisningen i de ifrågavarande läroanstalterna.

I lider åberopande av vad jag i det föregående anfört om önskvärdheten

av en viss koncentration i den undervisning, som avser att klarlägga olika

sidor av nykterhetsspörsmålet, och övertygad, som jag är, att folkskolöverstyrelsen

icke skall underlåta att beakta möjligen framträdande behov av

ändringar i folkskoleseminariernas undervisningsplan även på detta område,

kan jag, såvitt angår undervisningen i folkskoleserninarierna, inskränka mig

till att ansluta mig till folkskolöverstyrelsens yttrande i ämnet; och torde

enahanda synpunkter vinna beaktande även vid utfärdande av närmare

föreskrifter om ordnande av undervisningen i småskoleseminarierna.

Såsom de sakkunniga i fråga om nykterhetsundervisningen inom armén

och flottan uttalat, borde huvudvikten vid denna undervisning, liksom för

övrigt vid den rent militära uppfostran, läggas på den enskilda utbildningen.

Då emellertid denna utbildning borde anförtros åt det militära befälet,

finge man tillse, att hos detta, d. v. s. hos vederbörande officerare och

underofficerare, förefunnes nödiga förutsättningar att kunna meddela en

efter förhållandena lämpad undervisning i nykterhetsfrågan. Med hänsyn

härtill hade de sakkunniga velat föreslå, att de för officerare och underofficerare

härför nödiga betingelser ernåddes genom att kunskaper på ifrågavarande

område bibringades dem i samband med deras egen militära utbildning,

d. v. s. att vissa sidor av nykterhetsspörsmålen bleve på lämpligt

sätt belysta inom vederbörande officers- och underofficersskolor.

Enligt de sakkunnigas förmenande borde följaktligen såväl vid krigsskolan

å Karlberg som vid sjökrigsskolan av sakkunniga föreläsare, kompetenta

på olika områden av alkoholfrågan, en serie föreläsningar, belysande

skilda sidor av nykterhetsspörsmålet, hållas på tid, som vederbörande

chefer ägde att bestämma. Likaledes ansåge de sakkunniga, att vid de

underofficersskolor, som enligt den nya härordningen komrne att upprättas,

borde hållas lektioner eller föreläsningar, behandlande olika sidor av

nykterhetsfrågan till ett efter förhållandena lämpat antal vid varje skola.

De sakkunniga framhålla vidare önskvärdheten av att, för tillgodoseende

huvudsakligen av den frivilliga nykterhetsverksamheten inom respektiva

truppförband, tillfälle måtte beredas officerare och underofficerare,

som därtill anmälde sig, att bevista den pedagogiska kursen i alkohollära

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 184 käft. (Nr 223.) 6

Departe
mentschefen.

Officers- och

underofficersskolor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

med samhällskunskap och hygien (jfr sid. 43 o. f.) eller åtminstone den del

av sagda kurs, som avhandlade själva alkoholläran.

Vad de sakkunniga föreslagit rörande föreläsningar i nykterhetsfrågan

vid officers- och underofficersskolor betingade givetvis särskilda kostnader.

Om vid de båda officersskolorna föredragens antal sattes till exempelvis

10 för vardera, skulle, med en beräkning av 25 kronor för föreläsning,

det härför erforderliga anslaget uppgå till 500 kronor. Likaledes ville de

sakkunniga föreslå anordnande av exempelvis 10 föreläsningar vid en var

av de blivande underofficersskolorna. Enligt vad de sakkunniga inhämtat,

skulle dessa skolor kunna beräknas uppgå till högst 10, och skulle alltså

för dessa föreläsningar med samma föreläsningsarvode eller 25 kronor erfordras

2,500 kronor. Därtill komme, vad sistnämnda skolor beträffade, i

flertalet fall reseersättning, betingad av det förhållandet, att lämpliga föreläsare

ej alltid kunde tänkas vara boende på de orter, där dessa skolor

komme att förläggas; denna reseersättning torde — med stöd av erfarenhet

från den statsunderstödda föreläsningsverksainheten i riket — i genomsnitt

kunna beräknas till 15 kronor per gång, och skulle kostnaderna härför alltså

belöpa sig till 1,500 kronor. Sammanlagda beloppet av kostnaderna för

föreläsningar vid nu nämnda skolor skulle sålunda uppgå till 4,500 kronor.

De sakkunnigas förslag i nu nämnda avseende har lämnats utan erinran

av vissa bland de militära myndigheter, som yttrat sig i ärendet,

andra åter hava framställt bestämda invändningar mot detsamma.

Cheferna för tredje och sjätte arméfördelningarna hava mot förslagets genomförande

framfört betänkligheter med hänsyn till svårigheten att få tiden att räcka till.

Den senare framhåller, att det avsedda ändamålet torde kunna vinnas på det sätt, att

nykterhetsspörsmålet behandlades i samband med undervisningen i militär hälsolära

samt stats- och samhällslära, varjämte undervisningen i tjänstgöringsreglementet och

krigslagarna även gåve anledning att beröra denna fråga särskilt ur disciplinär synpunkt.

— Chefen för krigsskolan anför, att enligt hans åsikt de av de sakkunniga föreslagna

föreläsningarna vid krigsskolan av särskilda, i övrigt utom skolan stående föredragshållare

av principiella skäl icke vore att förorda ävensom att förhållandena i övrigt

icke tilläte att införa något nytt ämne vid undervisningen. Tiden vid krigsskolan

vore redan så hårt tagen i anspråk av de nu förefintliga ämnena och anspråken på

kadetternas arbetsförmåga och uthållighet så högt ställda, att en ytterligare ökning

av dessa vore utesluten. På grund härav och då skolans militärläkare måste anses

fullt kompetenta att inom ramen av det nuvarande ämnet militär hälsolära bibringa

kadetterna de teoretiska insikter, som erfordrades för att undervisa i alkoholfrågan ur

hygienisk synpunkt, föreslår chefen, att någon ändring icke måtte företagas i skolans

undervisning i förevarande hänseende. — Chefen för generalstaben anför, att genom

anordnande av föreläsningar, såsom de sakkunniga föreslagit, en dyrbar tid för det

militära arbetet skulle gä förlorad, utan att man skulle vinna något vidare i avsett

syfte. — Stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm förklarar sig icke

kunna tillstyrka att till fördel för ett huvudsakligen utommilitärt statsintresse ytterligare

splittra befälsutbildningen, såväl den högre inom sjökrigsskolan som den lägre

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223. 43

inom uuderofficersskolorna, ock inkräkta på den redan nu knappa tiden för undervisningen

därstädes. — Chefen för sjökrigsskolan autor, att undervisningstiden vid skolan

redan nu vore otillräcklig och att de föreslagna föreläsningarna, om de skulle införas,

måste hållas på kvällarna. — Även chefen för kustartilleriet avstyrker förslaget främst

med hänsyn till den redan nu förefintliga svårigheten att medhinna föreskrivna undervisningskurser.

Med avseende å de uttalanden, som sålunda framkommit från åtskilliga

militära myndigheter, har jag, efter samråd med cheferna

för lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen, kommit till den uppfattningen,

att nykterhetsundervisning icke bör, i form av lektioner eller föreläsningar,

införas såsom särskilt läroämne vid officers- ocli underofficersskolorna.

Däremot är det givetvis att förorda, att nykterhetsfrågan vinner

erforderligt beaktande vid undervisningen i redan förefintliga ämnen, företrädesvis

sådana som militär hälsolära, stats- och samhällslära m. fl. Önskvärt

är även, att officerare och underofficerare kunna, i den mån deras

militära tjänstgöring sådant medgiver, beredas tillfälle att deltaga i sådana

särskilda kurser i alkohollära m. m., som komma att framdeles anordnas.

Beträffande nykterhetsundervisning i form av kurser och föreläsningar

anföra de sakkunniga till en början, att den föreläsningskurs, vilken under

namn av »kurs i alkohologi och hälsolära» årligen anordnades av centralförbundet

för nykterhetsundervisning (se sid. 8 o. f.), ägde en stor betydelse

med avseende å lärarnas utbildning i och för ernående av kompetens att

undervisa i nykterhetsspörsmålets olika sidor. Enligt de sakkunnigas förmenande

hade planläggningen av denna kurs visat sig i det hela ändamålsenlig,

och densamma torde i allmänhet kunna sägas hava medfört

önskvärt resultat.

Givet vore, att den undervisning, de sakkunniga tänkt sig komma till

stånd inom skolorna, ej gjorde all annan nykterhetsundervisning obehövlig.

Intill dess det planmässiga arbetet i vissa läroanstalter — de sakkunniga

tänkte härvid närmast på folkskoleseminarierna — visat sina verkningar,

syntes den nuvarande kursen alltjämt böra fortvara. Uppenbart vore dock,

att den vid lärarutbildningen förekommande undervisningen måste återverka

på den undervisning, som bedreves utom skolan, och när seminarieundervisningens

verkningar bleve skönjbara, torde kunna vara tillfälle att överväga,

i vad mån den utanför skolan meddelade undervisningen kunde och

borde inskränkas.

Då de sakkunniga emellertid ansett sig böra taga i närmare skärskådande

läggningen av ifrågavarande kurs och programmet för densamma,

hade de ej kunnat undgå att finna åtskilliga skäl tala för vissa ändringar

Departe
mentschefen.

Pedagogiska

kurden i alkohollära

med samhällskunskap

och

hygien.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

av de nuvarande anordningarna. Till en början ville de sakkunniga framhålla,

att benämningen å kursen i fråga syntes böra ändras därhän, att den

hädanefter kallades »Pedagogiska, kursen i nlkohollära med samhällskunskap

och hygien*. Genom denna ändrade benämning ansåge nämligen de sakkunniga,

att själva avsikten med kursen bättre komrne till synes, i det dess

betydelse för lärarutbildningen härigenom framhävdes, liksom de sakkunniga

medelst tilläggandet av namnet samhällskunskap velat betona, att

tyngdpunkten i behandlingen av alkoholfrågan även här borde läggas på

spörsmålets sociala sidor.

De sakkunniga hade vidare tagit i övervägande, i vad mån det skulle

låta sig göra att sammanslå de olika linjerna till en, men hade, efter att

under hand hava härom inhämtat upplysningar från lärarna i de mera

omfattande ämnena, ej ansett sig böra förorda en dylik åtgärd. De sakkunniga

hade därefter tagit i skärskådande, huruvida det vore möjligt att

vidtaga en förkortning av kurserna i fråga. Därvid hade de ej kunnat

undgå att finna den nuvarande anordningen med en undervisningstid av

sex timmar per dag vara från flera synpunkter synnerligen olämplig. Genom

åhörande av föreläsningar eller bevistande av övningar under sex

timmar om dagen komme enligt de sakkunnigas förmenande för vederbörande

kursdeltagare allt för mycket kunskapsstoff att hopas, så att den

övriga delen av dagen, som till äventyrs kunde stå till buds, ej kunde

för deltagarna möjliggöra att genom fullständigande av anteckningar och

genom självstudier tillgodogöra sig vad de vid själva föreläsningarna eller

övningarna inhämtat. Så mycket större skäl för eu inskränkning av timantalet

per dag ansåge sig de sakkunniga äga, som de, efter vad från

flera håll försports, härmed skulle tillmötesgå en allmänt uttryckt önskan

från kursdeltagarnas sida. De sakkunniga hade därför velat förorda, att

timantalet nedsattes till fem timmar per dag. Därjämte hade de sakkunniga

tagit i övervägande, huruvida en inskränkning av själva timantalet

för de olika ämnena skulle vara möjlig, utan att därigenom kursen förlorade

i värde, och hade de sakkunniga därvid ansett sig böra föreslå vissa

ändringar å de nuvarande kursplanerna.

Amnesfördelningen för kursens båda linjer hade hittills varit följande:

Ämnen.

Den längre linjen.

Den kortare linjen.

1. kemi .................................

72 timmar

36 timmar

2. anatomi ...........................................

48

36

3. fysiologi.........................................................

48

30

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223. 45

Ä m nen.

Den längre linjen

Den kortare linjen.

4. hygien ................................................

90 timmar

54 timmar

5. alkohol lära......................................................

66 »

60 »

a) alkoholens fysiologiska verkningar......

18 timmar

18 timmar

b) alkoholens psykologiska och moraliska

verkningar ...........................

12

12

c) alkoholens sociala verkningar...

18

18

d) alkoholistvård................

2 »

2 »

e) nykterhetsrörelsens historia................

5

5 »

f) nykterhetsrörelsens etiska innebörd ...

2

2 »

g) nykterhetsundervisning....................

3

3

h) nykterhetslagstiftning..............................

6 »

0

Undervisningen inom de olika ämnena hade hittills så fördelats mellan

föreläsningar och övningar:_

Ämnen.

Den längre linjen.

Den kortare linjen.

1. kemi ............

18 föreläsn., 54 laborationer

14 föreläsn., 22 laborationer

(resp. demonstrationer)

(resp. demonstrationer)

2. anatomi ......

31 d:o, 17 d:o d:o

31 d:o, 5 d:o d:o

3. fysiologi......

31 d:o, 17 d:o d:o

15 d:o, 15 d:o d:o

4. hygien........

33 d:o, 57 d:o d:o

15 d:o, 39 d:o d:o

5. alkohollära

66 d:o, 0 d:o d:o

60 d:o, 0 d:o d:o

Vad då först anginge den kortare linjen, som för närvarande omfattade

sex veckor, hade de sakkunniga ansett, att timantalet för ämnet anatomi

borde kunna minskas med 6 timmar, och likaledes hade de ansett,

att en inskränkning borde kunna ske i antalet åt ämnet hygien anslagna

timmar. Det åt sistnämnda ämne anslagna antalet demonstrationstimmar

syntes kunna inskränkas till 15, varigenom skulle vinnas ett överskott av

24 timmar, vilka enligt de sakkunnigas förmenande borde ägnas åt själva

alkoholläran. Genom att öka antalet timmar åt detta ämne möjliggjordes

upptagande å programmet av vissa viktiga delar av alkoholspörsmålet, speciellt

vissa sociala och nationalekonomiska sidor, vilka hittills ej erhållit

tillräcklig belysning;. Ämnesfördelningen för den kortare linjen skulle

sålunda te sig på följande sätt enligt av de sakkunniga uppgjort förslag

till kursplan:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

1. Kemi. 36 timmar (14 föreläsningar, 22 laborationer resp. demonstrationer).

2. Anatomi. 30 timmar (25 föreläsningar, 5 demonstrationer).

3. Fysiologi. 30 timmar (15 föreläsningar, 15 demonstrationer).

4. Hygien. 30 timmar (15 föreläsningar, 15 demonstrationer).

5. Alkohollära med samhällskunskap. 84 timmar (föreläsningar).

a) Alkoholens fysiologiska verkningar. 9 timmar.

b) Alkoholens patologiska verkningar. 9 timmar.

c) Alkoholens psykiska och moraliska verkningar. 12 timmar.

d) Alkoholen och samhället. 54 timmar.

1. Verkningar:

1) Alkoholfrågan ur nationalekonomisk och statsfinansiell syn
punkt.

8 timmar.

2) Alkohol och fattigdom. 4 timmar.

3) Alkohol och brott. 4 timmar.

4) Alkohol förbrukningens betydelse för storstadsproblemets lös
ning

(nativiteten och befolkningsproblemet). 10 timmar.

II. Skyddsåtgärder:

1) Nykterhetsrörelsen. 7 timmar.

2) Nykterhetslagstiftningen. 9 timmar.

3) Alkoholistvården. 3 timmar.

4) Folkuppfostran till nykterhet. 9 timmar.

Omfattningen av denna linje i dess helhet skulle sålunda minskas

med sex timmar. Genom den av de sakkunniga ovan förordade minskningen

från sex till fem timmar per dag skulle emellertid denna linje

komma att utsträckas med ytterligare en vecka och sålunda omfatta sju

veckor. Såsom de sakkunniga i det föregående erinrat, avsåge den kortare

linjen folkskollärares utbildning och vore förlagd till sommarmånaderna.

Mot en dylik utsträckning av tiden till sju veckor skulle visserligen kursdeltagarnas

tjänstgöring kunna tänkas lägga vissa hinder, men ville de

sakkunniga härvid uttala önskvärdheten av utfärdande av bestämmelser

därom, att den tid, under vilken undervisningen i folkskolorna kunde

komma att inställas för vederbörande lärares och lärarinnors deltagande i

ifrågavarande kurs, finge inräknas i den fastställda årliga lärotiden.

Vad därefter beträffade den längre linjen, som för närvarande omfattade

nio veckor, ansåge de sakkunniga, att timantalet även här borde inskränkas

från sex till fem timmar per dag utom för de delar av denna

linje, vilka vore förlagda till Uppsala, sistnämnda omständighet betingad

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

av de särskilda förhållanden, som verkade bestämmande på anordnandet

av de dit förlagda föreläsningarna och övningarna. Beträffande ämnet

kemi, varåt för närvarande 72 timmar vore anslagna, hade de sakkunniga

ansett timtalet kunna inskränkas till 36 eller samma antal som för den

kortare linjen. I fråga om ämnena anatomi och fysiologi hade de sakkunniga

ej velat föreslå några ändringar i detta avseende. Då emellertid för

att möjliggöra en förkortning av dagsprogrammet till fem timmar med

bibehållande av denna linje vid nio veckor en ytterligare inskränkning

måste göras, hade de sakkunniga ansett denna inskränkning böra drabba

ämnet hygien, som enligt de sakkunnigas förmenande erhållit ett oproportionerligt

stort timantal i förhållande till övriga ämnen. De sakkunniga

föresloge härvid en inskränkning i timantalet från 90 till 66. Det överskott

i timantal, som genom denna beräkning erhölles, ansåge de sakkunniga

böra tillgodoföras alkoholläran, vilket ämne vore gemensamt för båda linjerna

och följaktligen borde betinga samma timantal i båda. Enligt dessa

beräkningar skulle ett förslag till kursplan för den längre linjen få följande

utseende:

1. Kemi. 36 timmar (14 föreläsningar, 22 laborationer resp. demonstra
tioner).

2. Anatomi. 48 timmar (31 föreläsningar, 17 demonstrationer).

3. Fysiologi. 48 timmar (31 föreläsningar, 17 demonstrationer resp. la
borationer).

4. Hygien. 66 timmar (25 föreläsningar, 41 laborationer).

5. Alkohollära med samhällskunskap. 84 timmar (föreläsningar).

(Programmet för sistnämnda punkt, se den kortare linjen, sid. 46).

Genom den förskjutning av timantalet till den egentliga alkoholläran,

som de sakkunniga för denna kurs föreslagit, hade de sakkunniga velat

bereda ytterligare rum åt spörsmålets sociala och ekonomiska sidor och på

så sätt även i fråga om denna art av nykterhetsundervisning låta alkoholfrågans

sociala problem träda mer i förgrunden.

Från visst håll hade anmärkning gjorts av innehåll, att de propedeutiska

kurserna i kemi, anatomi och fysiologi borde såsom obehövliga utgå;

häremot ville de sakkunniga starkt framhålla, att det just vore den propedeutiska

undervisningen i nämnda ämnen, som skänkte den naturliga och

säkra grundvalen för en rätt uppfattning och ett verkligt tillgodogörande

av den därpå följande undervisningen i den egentliga alkoholläran. Därjämte

vore de härvid inhämtade kunskaperna med all säkerhet av synnerligt

stor betydelse för deltagarnas fortsatta lärarverksamhet vid undervisning

i hälsolära.

Vad kostnaderna för ifrågavarande kurs anginge, hade de sakkunniga

velat förorda dels en nedsättning av föreläsarnas arvoden från 30 kronor

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

till 25 kronor per föreläsning, dels ock en sänkning av dagtraktamentet

för deltagarna i den längre linjen från 8 kronor till 6 kronor; genom

dessa minskningar skulle enligt de sakkunnigas beräkningar en besparing

på något över 2,000 kronor komma att uppstå å det till denna kurs anslagna

beloppet, 56,000 kronor. Utan att närmare vilja ingå på en detaljberäkning

i avseende å kostnaderna, hade de sakkunniga velat uttala, att

det belopp å 54,000 kronor, som anordnande av ifrågavarande kurs skulle

betinga, borde ställas till centralförbundets för nykterhetsundervisning förfogande,

med rätt för centralförbundet att inom den föreslagna ramen företaga

sådana mindre ändringar, som kunde anses erforderliga.

Av de uttalanden, som i de avgivna yttrandena förekommit rörande

ifrågavarande kurs, torde jag få återgiva följande:

Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet ville på det kraftigaste instämma

med de sakkunniga däri, att den propedeutiska undervisningen i ämnena kemi, anatomi

och fysiologi skänkte den naturliga och säkra grundvalen för en rätt uppfattning och

ett verkligt tillgodogörande av den därpå följande undervisningen såväl i den egentliga

alkoholläran som ock i hälsolära. Från sådan synpunkt syntes den av de sakkunniga

ifrågasatta inskränkningen av den förberedande undervisningen i kemi icke vara att

tillråda. Beträffande den föreslagna minskningen av antalet undervisuingstimmar i

hygien syntes denna väl kunna godtagas i fråga om den kortare kursen, men kunde i

den längre kursen befaras komma att väsentligen förringa nyttan av kursen till men

för den undervisning i hälsolära, som framdeles komme att meddelas av kursdeltagarna

själva.

Socialstyrelsen har redan i sitt den 8 december 1913 avgivna utlåtande i nu

förevarande fråga framfört vissa betänkligheter mot den nuvarande anordningen av

dessa kurser. Styrelsen funne kostnaderna vara synnerligen stora och ifrågasatte,

huruvida icke de resultat, som vunnits genom dessa kurser, skulle kunnat i huvudsak

nås med lägre kostnad och något mindre omfattande anordningar. Utgifterna kunde

hava nedbragts genom avltnappning av kursernas längd, som synnerligast för läroverkslärarna

syntes ganska drygt tillmätt. Ett eller annat bland de i kurserna ingående

ämnena syntes utan allt för stor skada hava kunnat utelämnas eller åtminstone erhålla

mindre rum på kursplanen. Därigenom hade något vidare plats kunnat beredas åt

andra synpunkter än de medicinskt-hygieniska, vilka måhända uppmärksammats mer

än behövligt varit. — I sitt utlåtande över de sakkunnigas förslag vidhåller socialstyrelsen

sina förut framförda anmärkningar mot centralförbundets kurser. Såsom förut

omnämnts skulle styrelsen helst sett, att all undervisning för blivande lärare i nykterhetsfrågan

förlagts till respektiv^ utbildningsanstalter för lärare, varför styrelsen principiellt

icke gillade bibehållandet av dessa kurser. Beträffande de höga kostnaderna

anföres, att utgifterna uppginge i den kortare kursen till över 400 kronor och i den

längre till över 1,200 kronor för varje deltagare. Inför så höga kostnader syntes det

hava varit anledning att undersöka, huruvida kurserna borde bibehållas i ungefär oförändrat

skick. De sakkunniga hade emellertid icke verkställt någon grundlig utredning

i denna fråga. Denna bristande utredning framträdde även i de sakkunnigas förslag

till ämnesfördelning, och man frågade sig ovillkorligen, huruvida det icke läge inom

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:In Nåd. Proposition Nr 223. 49

möjlighetens gräns att mera väsentligt inskränka på kursernas medicinskt-fysiologiska

dela), utan att ett eftersträvansvärt resultat därigenom behövde äventyras.

Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran framhåller, att det borde

underkastas en grundlig utredning, huruvida ifrågavarande kurser fortfarande borde

fortgå pa tva särskilda linjer och i nuvarande omfattning eller om icke dessa linjer

lämpligen kunde dels i det hela förkortas, dels ock sammanslås till en enda, därvid

de propedeutiska kurserna i kemi, anatomi och fysiologi högst väsentligt inskränktes

och i stället en propedeutisk kurs i samhällskunskap infördes.

Svei iges studerande ungdoms helnykterhetsförbund anser, att nämnda kurser

endast borde få eu provisorisk karaktär. Den summa, som fortfarande ansloges till

kurserna, skulle, använd lör andra syften, kunna bliva till långt större ga^n för nvkterhetsarbetet.

Styrelsen för centralförbundet för nykterhetsundervisning framhåller, att frågan

om den längre kursens indragning borde bliva föremål för ytterligare utredning. För

övrigt syntes det väl motiverat av de sakkunniga, att de propedeutiska kurserna i

anatomi och fysiologi fortfarande borde förbereda undervisningen i alkohollära.

Möjligen skulle en särskild kurs i samhällskunskap även kunna förordas såsom förberedelse

till alkoholläran, men då måste tiden ytterligare utsträckas.

Såsom jag förut framhållit, är jag av den åsikten, att den utbildning,

som kan för blivande lärare vara erforderlig för vinnande av kompetens

att meddela undervisning i nykterhetsfrågan, helst bör förläggas till lärarutbildningsanstalterna,

d. v. s. i främsta rummet universiteten och seminarierna.

Till dess fullt verksamma anordningar i denna riktning kunna

träffas och verkningarna av desamma hunnit någorlunda göra sig gällande,

torde dock de nu ifrågavarande kurserna, genom vilka åtminstone en del av

v ederbörande lärarpersonal göres skickad att meddela nykterhetsundervisning,

höra i mer eller mindre modifierad form bibehållas.

Vad kursernas allmänna läggning angår, torde det knappast finnas fog för

att såsom alldeles oberättigad tillbakavisa den från flera håll framställda anmärkningen,

att den propedeutiska undervisningen i kemi, anatomi och

fysiologi liksom ock de medicinskt-fysiologiska sidorna av nykterhetsspörsmålet

skulle även enligt de sakkunnigas förslag erhålla större utrymme

vid dessa kurser, än som i och för sig är fullt lämpligt och väl står

tillsammans med de sakkunnigas principuttalande därom, att det är den

sociala sidan av nykterhetsproblemet, som i första rummet bör belysas vid

nykterhetsundervisningen.

När dylika kurser år 1908 för första gången koinmo till stånd, hade

frågan om undervisning i hälsolära blivit aktuell särskilt genom en riksdagens

skrivelse i ämnet den 21 april 1906 (nr 79), och det låg då nära

till hands, att vid dessa kurser huvudsaklig uppmärksamhet skulle ägnas

åt de medicinskt-fysiologiska spörsmålen och därmed besläktade ämnen.

Så har ock i fortsättningen blivit fallet, ehuru under tiden de samhälleliga

Bihang Ull riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 184 käft. (Nr 223.) 7 ''

Departe
mentschefen.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kunr/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

synpunkterna även på detta område funnits allt mera förtjänta av beaktande.

Väl är det sant, såsom av medicinska fakulteten i Uppsala framhållits,

att den propedeutiska undervisningen i kemi m. fl. ämnen är av

stor betydelse för deri efterföljande undervisningen i alkohollära och hälsolära,

men det får å andra sidan icke förbises, att även den framställning,

som vid dessa kurser lämnas av alkoholspörsmålets sociala sidor, måste,

för att bliva av värde, vila på tillräckligt bred grundval.

Jag måste därför finna det angeläget att, utan någon utvidgning av de

nuvarande kurserna utöver vad de sakkunnigas förslag innebär, en sådan

jämkning i planen för desamma kommer till stånd, att de sociala sidorna

av ämnet komma att vid dessa kurser erhålla en fylligare behandling.

Något detaljerat förslag härutinnan är jag icke beredd att nu framlägga,

men det synes önskvärt, att därest fortsatt anslag för ändamålet kommer att

av riksdagen beviljas, berörda fråga göres till föremål för närmare utredning.

Kurserna torde, såsom jag i det föregående antytt, böra stå öppna

även för officerare och underofficerare, som därtill anmäla sig och utan

hinder för sin militära tjänstgöring kunna deltaga i desamma.

Till frågan om huru ledningen av berörda kurser lämpligen bör utövas

återkommer jag i det följande.

I fråga om det av de sakkunniga framställda förslaget, att folkskollärares

deltagande i dylik kurs skulle få inräknas i den fastställda årliga

lärotiden, hava bestämda anmärkningar framställts av vissa myndigheter,

däribland folkskolöverstyrelsen, som anfört, att med fasthållande av grundsatsen,

att skolans arbetstid så vitt möjligt borde bevaras oavkortad, det

skulle kunna tagas under övervägande, huruvida icke i de helt visst relativt

få fall, då tiden för den förevarande kursen i större utsträckning

kunde komma att sammanfalla med skolans lästid och ett »återläsande»

av den förlorade tiden således skulle kunna möta svårighet, det allmänna

borde träda emellan på det sätt, att genom allmänna medel sörjdes för avlöning

av vederbörande vikarie. Om i framtiden det skulle visa sig nödvändigt

att för folkskolans lärare i jämförelsevis stor omfattning anordna

fortbildningskurser av olika slag, för vilka ferierna ej kunde komma att

giva utrymme eller lämplig tid, syntes annat sätt att utan förfång för skolarbetet

möjliggöra lärarnas deltagande i kurserna knappast förefinnas.

Jag kan i denna punkt ansluta mig till folkskolöverstyrelsens mening.

I underdånig skrivelse den 30 september 1916 har styrelsen för centralförbundet

för nykterhetsundervisning — för den händelse de sakkunnigas

förslag rörande ändrad anordning av nykterhetsundervisningen, däri inbe
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

gripet även de ifrågavarande sommarkurserna, icke komme att i tillräckligt

god tid bliva föremål för slutlig prövning — anhållit, bland annat, det

Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen äska anslag för år 1918 till anordnande

under nämnda år av kurser i alkohologi och hälsolära för lärare och lärarinnor

vid under folkskolöverstyrelsens eller läroverksöverstyrelsens inseende

ställda läroanstalter, nämligen med 23,000 kronor till en kurs, avsedd

företrädesvis för ämneslärare och ämneslärarinnor vid folk- och småskoleseminarierna,

vid folkhögskolorna och de högre folkskolorna samt vid de

under läroverksöverstyrelsens inseende ställda läroanstalterna ävensom för

gymnastiklärare vid folkskoleseminarierna och de allmänna läroverken, och

med 33,000 kronor till en kurs, avsedd företrädesvis för lärare och lärarinnor

vid folkskolan; och har styrelsen tillika hemställt, det Kungl. Maj:t

ville utverka riksdagens medgivande därtill, att de under år 1918 eventuellt

uppkommande besparingarna å de anslag, som kunde bliva anvisade

för anordnande av nämnda kurser, finge efter Kungl. Maj:ts bestämmande

användas till anskaffande och revidering av materiell för nykterhetsundervisningen.

I sistnämnda hänseende har styrelsen upplyst, att de å 1914

och 1915 årens sommarkurser gjorda och till statskontoret inlevererade

besparingarna uppginge till sammanlagt 5,567 kronor 37 öre.

Över ansökningen hava infordrade underdåniga utlåtanden avgivits av

folkskolöverstyrelsen den 20 november och av socialstyrelsen den 4 december

1916; och hava nämnda myndigheter därvid hemställt om bifall

till den gjorda framställningen.

Såsom förut är nämnt, hava de sakkunniga hemställt, att arvodet till

föreläsarna i berörda kurser måtte nedsättas från 30 till 25 kronor per

föreläsning samt att dagtraktamentet för deltagarna i den längre kursen

måtte sänkas från 8 till 6 kronor. Därigenom skulle, trots den avsedda

förlängningen av den kortare kursen, totala an slagsbeloppet kunna minskas

från nu utgående 56,000 till 54,000 kronor.

Jag anser, att för år 1918 bör till ifrågavarande ändamål äskas ett

belopp av 54,000 kronor. Uppkommande besparingar härå torde, i likhet

med vad som medgivits beträffande motsvarande anslag: för åren 1914—

1917, böra få användas till anskaffande och revision av undervisningsmateriell.

De sakkunniga erinra vidare om de korta kurser, vilka centralförbundet

för nykterhetsundervisning utan kostnad för statsverket till ett antal

av från 7 till 10 årligen anordnat på olika ställen inom landet. Syftet

med dessa kurser, vilka varit avsedda såväl för lärarkåren vid folkskolorna

som för allmänheten, hade varit att genom olika föreläsningar giva en kort

Tillfälliga

kurser i nykterhetsfrågau.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Departe
mentschefen.

Instruktionskurser

i kommunerna.

översikt över nykterhetsfrågan och genom att väcka intresse för olika sidor

av spörsmålet framkalla självstudier. I enlighet med vad de sakkunniga

föreslagit i fråga om den pedagogiska kursen i alkohollära med samhällskunskap

och hygien, hade de sakkunniga ansett, att även vid dessa smärre,

tillfälliga kurser tyngdpunkten borde förskjutas åt de sociala sidorna av

alkoholspörsmålet. — De sakkunniga hade tagit närmare kännedom om

anordnandet och programmen för dessa kurser och vid sin granskning

därav ej funnit anledning till anmärkning. Såsom i det föregående erinrats,

bestredes kostnaderna för dessa kurser ej av statsmedel utan genom anslag

från landsting, städer, andra kommuner och enskilda. Det årliga belopp,

anordnandet av ifrågavarande kurser betingade, uppginge till omkring

10,000 kronor, och omhänderhades även de ekonomiska angelägenheterna

helt och hållet av centralförbundet för nykterhetsundervisning. Då enligt

de sakkunnigas förmenande dessa kurser på ett tillfredsställande sätt fyllde

den uppgift, som med dem vore avsedd, och en tid framåt alltjämt

finge anses vara av behovet påkallade, uttalade de sakkunniga endast önskvärdheten

av att centralförbundet även framdeles måtte bliva i tillfälle att

anordna sådana kurser.

Socialstyrelsen instämmer i de sakkunnigas yttrande ock anför, att dessa kurser

alltid rönt en mycket livlig anslutning och att desamma anordnades på ett förtjänstfullt

sätt, vartill komme, att kostnaderna med hänsyn till deltagarantalet syntes ganska

måttliga.

I likhet med de sakkunniga och socialstyrelsen anser jag, att dessa

kurser väl fylla sin uppgift och att de fördenskull böra under nuvarande

förhållanden bibehållas. Något statsbidrag till desamma har icke blivit

ifrågasatt.

Då endast ett relativt fåtal lärare, särskilt av folkskolans lärare, kunde

komma i tillfälle att bevista den av centralförbundet för nykterhetsundervisning

anordnade pedagogiska kursen i Stockholm och de tillfälliga

nykterhetskurserna i landsorten givetvis ej heller kunde påräkna som deltagare

alla de lärare, som hade att i folkskolorna undervisa i nykterhetsfrågan,

syntes det de sakkunniga vara av synnerligen stor betydelse att genom

vissa instruktionskurser ute i bygderna söka nå ett så stort antal lärare

som möjligt. Erfarenheten hade också visat, huru framgångsrikt och effektivt

det arbete varit, som på enskilt initiativ utförts förmedelst till skoldistrikten

utsända föreläsare och instruktörer, vilka i skolor och föreningar

inför ej endast lärarkåren i orten utan även den intresserade allmänheten

givit anvisningar rörande en planmässig nykterhetsundervisning. Enligt

de sakkunnigas förmenande skulle en organiserad och mer omfattande

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Majtis Nåd. Proposition Nr 221!.

verksamhet av detta slag vara av stor betydelse för bibringande av ökad

kompetens åt lärarkåren för undervisning i ifrågavarande ämnen. Och

innan den undervisning, som i folkskoleseminarierna meddelades eller komme

att meddelas rörande nykterhetsspörsmålet, hunne visa sina verkningar,

syntes en ytterligare upplysningsverksamhet i frågan bland landets folkskola

rarkår vara av nöden.

De sakkunniga föresloge därför, att ett visst, antal föreläsare eller instruktörer

måtte ställas till förfogande för skoldistrikten, vilka skulle äga

att efter önskan och behov rekvirera sådana. Dessa instruktörer skulle i

respektive distrikt inför lärarkåren ävensom för andra intresserade i orten

under 2 k 3 dagar på varje ställe dels med skolbarnen hålla vissa instruktion

slektion er i nykterhetsfrågan, dels i föreläsningsform giva anvisningar

rörande nykterhetsundervisningens ändamålsenliga bedrivande såväl genom

upplysningar rörande nykterhetsspörsmålet som genom demonstrerande av

undervisningsmateriell. Dessutom borde dessa instruktörer kunna av nykterhetsföreningar

å orten kallas att, i den mån tiden tilläte, vid av föreningarna

anordnade offentliga möten för allmänheten hålla föredrag, belysande

olika sidor av nykterhetsfrågan. Instruktörerna, vilka de sakkunniga ansett

sig böra föreslå till ett antal av högst sex, fördelade i mån av efterfrågan

på olika delar av landet, borde utses av folkskolöverstyrelsen på

förslag av centralförbundet för nykterhetsundervisning. Sedan vederbörande

skoldistrikt hos centralförbundet gjort framställning om dylika instruktionskurser,

skulle förbundet äga att förordna instruktörer samt uppgöra

resplaner för dem inom deras respektive områden. Den tid, vilken varje

instruktör torde kunna antagas böra ägna åt detta arbete, ansåge de

sakkunniga böra anslås till högst 8 månader om året, varvid borde tillses,

att denna verksamhet för varje instruktör så mycket som möjligt förlädes

i sammanhängande tidsföljd.

Att få kompetenta personer, vilka skulle befinnas villiga till dylik

verksamhet, syntes de sakkunniga ej vara förenat med nämnvärda svårigheter.

Såväl inom den stora folkskollärarkåren som inom andra lärarkårer

torde med säkerhet personer finnas, vilka med fullgod kompetens på området

förenade intresse för saken och i övrigt lämpade sig för ett dylikt

uppdrag. För saken gagneligast vore utan tvivel enligt de sakkunnigas

förmenande, därest i tjänst varande lärare kunde vinnas för uppdrag av

antydd art. Aven andra personer kunde tänkas ifrågakomma. För att

emellertid det onekligen ansträngande arbete, som vore förenat med ett

dylikt resande från ort till ort, ej skulle verka avskräckande, syntes skäligt

arvode böra tillerkännas vederbörande instruktörer, och hade de sakkunniga

beräknat detta till 350 kronor för månad. I betraktande av för
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

delen att för dylikt uppdrag vinna i tjänst varande lärare ville de sakkunniga

uttala önskvärdheten av att lärare, som beviljades tjänstledighet för

dylikt uppdrag, måtte få räkna tjänstår och lönetursrätt även under den

tid, nämnda instruktionsverksamhet hindrade honom att utöva sin ordinarie

befattning.

Vad kostnaderna för den av de sakkunniga föreslagna organisationen

beträffade, komrne för 6 instruktörer med en verksamhetstid för en var av

8 månader och med ett månatligt arvode av 350 kronor att erfordras ett

belopp av 16,800 kronor. Av denna summa ansåge emellertid de sakkunniga,

att hälften borde bestridas av statsmedel och den andra hälften av

vederbörande kommuner, landsting eller enskilda. Vad därutöver erfordrades

för logi, viver, skjuts och dylikt borde tillkomma vederbörande kommuner

eller enskilda att bestrida in natura eller genom kontant ersättning.

I avseende å beräkningen av dessa kostnader hava reservationer avgivits

av två bland de sakkunniga, Ollas A. Ericsson och August Ljunggren.

Den förre framhåller, att det av nykterhetsordnarnas räkenskaper framgått, att

dessa ordnar i liknande verksamhet kunnat erhålla mycket lämpliga dylika instruktörer

till och med från seminarielärarkåren mot en ersättning av endast 7 kronor om dagen,

vilken ersättning icke i något fall syntes hava behöft överskridas. Om man nu vid

förslag om att staten skulle direkt lämna bidrag till denna verksamhet stannade vid

en ökad ersättning av 10 kronor om dagen jämte fritt logi, viver, skjuts och dylikt,

syntes det, som om detta kunde vara fullt tillräckligt. Månadsarvodet kunde då beräknas

efter 300 kronor, och slutsumman således bliva 14,400 kronor, vadan det erforderliga

statsanslaget komme att utgöra endast 7,200 kronor.

Den senare reservanten anser, att avlöningen till instruktörerna icke borde begränsas

uppåt till 2,800 kronor. Även om man utginge ifrån att enbart lärare vid

folkskolan komme att användas för ifrågavarande uppdrag, vilket dock icke varit de sakkunnigas

mening, torde det i vissa fall erbjuda svårigheter att för detta arvode kunna

anställa en lärare, som för sin tjänst i skolan uppbure en avlöning, överstigande ovan

angivna belopp, såsom förhållandet vore i vissa städer för lärare i de högre lönegraderna.

Följden härav kunde bliva, att en högt kvalificerad lärare i dylika fall icke

kunde anställas, och detta vore så mycket mera att beklaga, som huvudändamålet med

instruktionskurserna vore att hålla lärarkåren och andra intresserade å nivå med de

nyaste rönen och de bästa metoderna i fråga om nykterhetsundervisningen.

På grund härav föreslår Ljunggren, att — i de fall, där sådant påkallades av

här angivna skäl — arvodet till instruktörerna skulle kunna utgå intill ett belopp av

400 kronor per månad, vilket skulle för sex instruktörer bliva sammanlagt 19,200 kronor

för är räknat. Det erforderliga statsanslaget bleve då 9,600 kronor, vilket belopp

borde utgå såsom förslagsanslag.

Mot ett genomförande av detta de sakkunnigas förslag framföra domkapitlen i

Karlstad och Luleå starka betänkligheter, varvid det förra domkapitlet, med instämmande

i ett yttrande av eu bland stiftets folkskolinspektörer, särskilt fäst sig vid

svårigheten att erhålla för uppgiften fullt lämpliga personer. — Även socialstyrel
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kung}. Maj:In Nåd. Proposition Kr 223.

sen ställer sig synnerligen tveksam beträffande dessa instruktionskurser och autor, att

styrelsen icke vore övertygad därom, att några nämnvärda svårigheter icke skulle möta

för anskaffande av kompetenta och lämpliga föreläsare. Därjämte syntes det uppenbart,

att dessa kurser med endast en föreläsare icke skulle mottagas med det intresse

och röna den tillslutning av deltagare och sålunda ej heller verka på samma sätt väckande

som de av central förbundet anordnade kurser, vilka arrangerades under mera

högtidliga former. Styrelsen avstyrkte därför de föreslagna kommunala instruktionskurserna.

— Folkskolöverstyrelsen förklarar sig, om ock ej utan en viss tvekan, förorda

de sakkunnigas förslag. Styrelsen förutsatte likväl därvid, att instruktörernas

verksamhet, i vad den avsåge folkskolorna, skulle regleras genom av styrelsen i samråd

med centralförbundet utfärdad instruktion. Beträffande förslaget om rätt för lärare,

som erhölle uppdrag att tjänstgöra såsom instruktörer, att räkna tjänstår och lönetur

även under den tid, de fullgjorde sådant uppdrag, så kunde de, om de utsåges av styrelsen,

betraktas såsom förordnade att bestrida allmänt uppdrag, varvid den avsedda

förmånen kunde anses vara dem tillförsäkrad redan genom gällande bestämmelser.

— Styrelsen för centralförbundet för nykterhetsundervisning ansluter sig till de sakkunnigas

förslag men föreslår, att hela arvodet måtte utgå av statsmedel, enär i annat fall

de bygder, där nykterhetsintresset vore ljummast och där verksamheten vore mest av

behovet påkallad, ej alls skulle komma att kalla någon instruktör. Instruktörerna borde

vidare få sig förelagt att även träda i förbindelse med nykterhetsordnarnas ungdomsorganisationers

ledare och, då sådant önskades, lämna sin hjälp på samma villkor,

under vilka de stode kommunerna till tjänst.

Innan detta förslag till anordnande av nykterhetsundervisning under

en helt ny form genomföres i den av de sakkunniga avsedda omfattningen,

torde ett försök av mindre räckvidd böra göras, på det att därigenom erfarenhet

må vinnas, huru en dylik verksamhet lämpligast bör anordnas för

att motsvara sitt ändamål. Jag anser därför, att medel nu böra anvisas

för bidrag till arvoden åt allenast två sådana instruktörer, som här äro i fråga.

Därest instruktörerna förordnas av folkskolöverstyrelsen, torde lärare,

som erhåller sådant förordnande, enligt gällande bestämmelser vara berättigad

att för den tid, uppdraget varar, räkna tjänstår och lönetur.

Beträffande ersättningen till de av mig ifrågasatta två instruktörerna

ansluter jag mig till den mening, som omfattats av flertalet bland de sakkunniga.

För 8 månaders verksamhet med ett månatligt arvode av 350

kronor skulle sålunda den sammanlagda ersättningen till de två instruktörerna

utgöra 5,600 kronor, varav hälften eller 2,800 kronor skulle utgå

av statsmedel.

Förutom det förslag till planmässig nykterhetsundervisning bland manskapet

vid armén och marinen, för vilket förut redogjorts, hava de sakkunniga

framställt förslag därom, att föreläsningar i nykterhetsfrågan måtte

hållas för manskapet dels obligatoriskt å övningstid, dels ock fakultativt å

fritid.

Departe
mentschefen.

Föreläsningar

vid armén

och marinen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

För att, yttra de sakkunniga, utom den undervisning, vilken enligt de

sakkunnigas förmenande borde ske i samband med den enskilda utbildningen,

vissa synpunkter i nykterhetsfrågan skulle kunna från fackmannamässigt

håll erhålla en mera enhetlig och allsidig behandling, syntes för detta

ändamål vissa föreläsningar för större, samlade truppförband böra hållas.

Den enskilda utbildningen, varav man från undervisningens synpunkt torde

hava mest att vänta, borde givetvis komma i främsta rummet, men å

andra sidan finge ej underskattas den betydelse, som åhörande av ett eller

annat föredrag kunde äga. Föredragen erbjöde dessutom en viss förströelse

och kunde säkerligen, där de hölles av skickliga föreläsare, väcka ett

verkligt intresse hos manskapet samt därigenom giva nyttiga impulser.

I betraktande därav, att den militära utbildningstiden näppeligen borde

ytterligare belastas, torde emellertid antalet dylika föredrag böra inskränkas

till två vid varje truppförband, hållna å övningstid under varje rekrytskola.

Därjämte ansåge de sakkunniga, att den frivilliga nykterhetsverksamhet,

som kunde förefinnas bland manskapet, borde röna uppmuntran,

och ville fördenskull uttala, att det borde stå vederbörande chefer fritt att

utom de nyss föreslagna två föredragen föranstalta om anordnande å fritid

av ytterligare föreläsningar för manskapet. Valet av föreläsare kunde

bestämmas av vederbörande chef, och kunde, därest så önskades, sådana

anskaffas av centralförbundet för nykterhetsundervisning.

Beträffande utgifterna härför koinme, med en medelkostnad av 40

kronor för varje föreläsning (däri inbegripet reseersättning) och tillgodoseende

av varje truppförband jämte flottans båda stationer, att erfordras

ett belopp av 4,800 kronor eller i runt tal 5,000 kronor för den

å övningstid föreslagna föreläsningsverksamheten. För den frivilliga verksamheten

hade de sakkunniga beräknat i runt tal likaledes 5,000 kronor,

vadan sålunda totalkostnaderna för den föreläsningsverksamhet, de sakkunniga

ansåge böra äga rum bland manskapet vid armén och flottan, skulle

uppgå till 10,000 kronor.

Chefen för fjärde arméfördelningen uttalar sig för att endast frivilligt åhörda

föredrag i nykterhetsfrågan borde ifrågakomma, och dessa blott under förutsättning att

såsom föreläsare verkligt sakkunniga personer anlitades. — Chefen för sjätte arméfördelningen

förklarar sig anse, att det skulle vara av gagn, om dylika föredrag kunde komma

till stånd. — Chefen för generalstaben framhåller, att för de ifrågasatta föredragen

erforderliga fackkunskaper torde finnas hos vid truppförbanden anställda läkare. Genom

deras verksamhet, möjligen fullständigad med ett föredrag av någon fackman på det

ekonomiska eller sociala området, torde ändamålet med de av de sakkunniga föreslagna

föredragen kunna på lämpligaste sätt uppnås. — Stationsbefälhavaren vid flottans station

i Stockholm ifrågasätter, att de föreslagna föredragen i någon mån skulle kunna

ökas till antalet, särskilt om den av de sakkunniga föreslagna nykterhetsundervisnin
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

gen i samband med rekrytutbildningen icke skulle anses lämplig att anordna. — Chefen

för kustartilleriet ifrågasätter, huruvida icke föredragen borde hållas av vederbörande

militärläkare. Dessa hade säkerligen till följd av sin utbildning och på grund

av vunnen erfarenhet under utövningen av sitt yrke fått en mycket god inblick i alkoholmissbrukets

fördärvliga verkningar, och syntes de därför väl ägnade att taga befattning

med denna del av upplysningsarbetet i nykterhetsspörsmålet.

Efter överläggning med cheferna för lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

har jag funnit mig böra biträda den meningen,'' att de av de

sakkunniga föreslagna föredragen skulle vara en lämplig form att bibringa

manskapet vid armén och marinen ytterligare kunskap i alkoholspörsmålet.

Någon väsentlig erinran torde ej heller kunna göras mot en

anordning, varigenom vid varje truppförband två dylika föreläsningar under

varje rekrytskola göras obligatoriska och hållas ä övningstid. Därutöver

torde, på sätt av de sakkunniga föreslagits, möjlighet böra beredas manskapet

att å fritid åhöra föreläsningar i nykterhetsfrågan.

Mot förslaget om militärläkares användande såsom föredragshållare kan

anmärkas, att man tydligen icke kan taga för givet, att militärläkare i

varje fall skall vara sakkunnig på detta område, åtminstone vad angår den

sociala sidan av ämnet. Genom att, såsom de sakkunniga föreslå, överlämna

åt vederbörande befälhavare att träffa val av föreläsare skulle ju dock

alltid den möjligheten hållas öppen, att militärläkare, som vore lämpliga,

bleve använda för detta uppdrag.

För ändamålet torde, i enlighet med de sakkunnigas förslag, böra avses

ett anslagsbelopp av 10,000 kronor för år.

De sakkunniga erinra vidare, hurusom riksdagen under en följd av år

beviljat medel till den studieverksamhet, som utövades av vissa större nyktc

i hetsorDanisationer såsom Godtemplarorden, Sveriges Blåbandsförening,

Templarorden, Nationalgodtemplarorden, Verdandiorden och Vita bandet.

Denna föreningarnas studieverksamhet hade visserligen avsett spridande på

olika sått av kunskap i eu mängd allmänbildande ämnen men hade enligt

sakens natur också varit direkt inriktad på nykterhetsintressets främjande.

Det vore till stor del det av de olika ungdomsorganisationer, som sorterade

under de stora nykterhetsordnarna, bedrivna nykterhetsarbetet, som

under senare år kommit i beaktande vid användandet av de till ifrågavarande

föreningars studieverksamhet beviljade medel.

De sakkunniga behjärtade till fullo det syfte, i enlighet varmed anslagen

då utginge, nämligen respektive föreningars studieverksamhet, och

ansåge, att. dessa anslag fortfarande vore av behovet påkallade med hänsyn

såväl till den allmänbildande som till den direkt i nykterhetsintresset

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 184 höft. (Nr 223.) 8

Departe
mentschefen
-

Stadie- och

ungdomsverksamheten
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

arbetande, förtjänstfulla verksamhet, som av dessa föreningar utövades.

Enligt de sakkunnigas förmenande borde dock i själva namnet tydligt angivas

det dubbla ändamål, till vilket anslaget utginge, och syntes därför

en ändring i vederbörande anslagsrubriker »till studie- och ungdomsverksamhet»

bättre motsvara de faktiska förhållandena. Och ville de sakkunniga

i samband därmed uttala önskvärdheten, att hälften av det till

respektive förening utgående anslag måtte användas till den verksamhet,

som bedreves av vederbörande ungdomsorganisationer. På grund av den

granskning av sagda föreningars räkenskaper för de senare åren, som de

sakkunniga vidtagit, hade de sakkunniga anseflt sig böra framhålla önskvärdheten

av att i de redovisningar för statsmedlens användning, som av

föreningarna skulle ingivas till kammarrätten, hädanefter en bestämd skillnad

gjordes, så att därav framginge, vilka medel använts till den ena eller

andra grenen av dessa föreningars verksamhet.

I fråga om anslag till nykterhetsorganisationerna för det av dem bedrivna upplysningsarbetet

ansluter sig domkapitlet i Karlstad till vissa erinringar, som framförts

i ett yttrande av en bland stiftets folkskolinspektörer; särskilt påpekas, att den

studieverksamhet, som dessa organisationer bedriver, ofta endast till eu liten del har

nykterhetsfrågan till föremål och för övrigt sysslar med alla möjliga ämnen; domkapitlet

vore även tveksamt beträffande kompetensen hos de i organisationerna verksamma

studieledarna.

Socialstyrelsen anför rörande denna del av nykterhetsundervisningen: Man torde

sannolikt komma sanningen närmast, därest man sade, att ifrågavarande gren av nykterhetsorganisationernas

verksamhet, liksom verksamheten i dess helhet, framför allt

avsåge agitation för nykterhetssaken. Redan av denna orsak torde det knappast vara fullt

riktigt att angiva statsbidragen såsom utgående för studieverksamhet. Styrelsen hyste

därjämte starka tvivel, huruvida det över huvud kunde vara möjligt att i den omfattning,

nykterhetsorganisationernas ifrågavarande verksamhet krävde, erhålla så kompetenta

lärare och ledare för undervisningen, att det kunde vara lämpligt att genom

statsbidrag auktorisera denna undervisning såsom ett led i den av staten understödda

nykterhetsupplysningen. Av dessa skäl ansåge sig styrelsen icke kunna tillstyrka

statsbidrag speciellt för nykterhetsorganisationernas studieverksamhet. Däremot kunde

ju ifrågasättas, huruvida icke bidrag av statsmedel skulle kunna utgå till organisationernas

verksamhet i allmänhet. För sådant fall syntes det emellertid böra tagas under

omprövning, huruvida icke dessa statsbidrag, vilka nu fastställdes alldeles godtyckligt,

borde utmätas efter vissa grunder, exempelvis efter medlemsantalet.

I underdånig skrivelse den 30 september 1916 har Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamling genom sitt arbetsutskott hemställt, det

Kungl. Maj;t täcktes föreslå riksdagen att på de villkor, Kungl. Maj:t prövade

lämpliga, för upplysnings- och undervisningsverksamheten inom nedannämnda

sällskap till nykterhetens främjande anvisa för år 1918:

Kronor.

till Sveriges storloge av I. O. G. T..................................... 8,000; —

» Sveriges blåbandsförening ............................................... 4,000: —

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

59

Kronor.

till Sveriges nationaltempel av Templarorden

» Nationalgodternplarorden................................

» Vita bandet .....................................................

» Verdandiorden ................................................

3.000

2.000

2,000

2,000

Över ansökningen har socialstyrelsen den 4 december 1916 avgivit

infordrat underdånigt yttrande och därvid tillstyrkt densamma.

Beträffande de önskemål, som av de sakkunniga uttalats rörande an- Departeslagen

till nykterhetsorganisationerna, kan jag hänvisa till den förut (sid. 4 mentschefen

o. f.) lämnade redogörelsen, av vilken framgår, att dessa anslag från och med

år 1916 rubricerats såsom anslag till främjande av respektive organisationers

studie- och ungdomsverksamhet. Även det av de sakkunniga gjorda

uttalandet rörande anslagens redovisning har genom det förut anförda

nådiga beslutet den 30 juni 1916 (sid. 7) vunnit beaktande.

Den nu föreliggande framställningen från nykterhetssällskapens representantförsamling

innebär, att enahanda anslag, som för år 1917 utgå

till främjande av nykterhetssällskapens »studie- och ungdomsverksamhet»,

skulle för år 1918 anvisas till främjande av sällskapens »upplysnings-

och undervisningsverksamhet». Denna framställning torde böra

vinna bifall, dock med iakttagande därav att någon ändrad rubricering

av anslagen nu icke torde böra ifrågakomma.

O o

De sakkunniga erinra vidare, att centralförbundet för nykterhetsun- Centrala ordervisning

till främjande av sin verksamhet under en följd av år åtnjutit av san,satlonerriksdagen

på extra stat beviljade medel till ett belopp av 10,000 kronor

årligen. Denna summa hade till förbundet utanordnats under villkor —

frånsett viss redovisningsskyldighet — dels att förbundet från nykterhetskorporationer,

kommuner eller enskilda erhållit tillskott, som tillsammans

uppginge till minst lika mycket som statsanslaget, dels ock att alla politiska

och religiösa strider eller förhandlingar vid förbundets föreläsningar

eller undervisningsarbete förbjödes (se sid. 7). Då genom vissa förslag,

som de sakkunniga framlagt, ytterligare arbete skulle påläggas förbundet,

hade de sakkunniga velat understryka behovet av denna centrala organisation,

som fortfarande borde leda och övervaka det omfattande upplysningsarbetet

i nykterhetsfrågan. De sakkunniga ville sålunda framhålla

förbundets verksamhet såsom förtjänt av fortsatt statsunderstöd, då detsamma

spelade en betydande roll genom att tillhandagå föreningar och myndigheter

med upplysningar samt med förmedling av olika undervisningsanordningar.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Departe
mentschefen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Gent emot de sakkunnigas förslag, att centralförbundet fortfarande borde leda

och övervaka det omfattande upplysningsarbetet i nykterhetsfrågan, vilket uttalande i

något förändrad form återkommer i annat sammanhang i de sakkunnigas utlåtande,

framhåller läroverksöverstyrelsen olämpligheten av att någon del av undervisningen vid

statens egna eller statsunderstödda läroanstalter ställdes under annan ledning eller

kontroll än deras lagligen överordnade myndigheter. — Socialstyrelsen ställer sig

tveksam beträffande innebörden av de sakkunnigas uttalande i denna punkt och framhåller,

att centralförbundet bör liksom hittills hava till uppgift att funktionera såsom

enskild initiativtagare och ledare av den frivilliga verksamheten å området i fråga. —

Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran framhåller, att övervakandet

över ifrågavarande upplysnings- och undervisningsarbete borde ske genom offentlig

myndighet enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Styrelsen för centralförbundet för nykterhetsundervisning har nu i sin

ovanberörda underdåniga skrivelse den 30 september 1916 anhållit, att

till riksdagen måtte avlåtas framställning om ett anslag å samma belopp

som hittills, 10,000 kronor, till främjande av centralförbundets verksamhet

under år 1918. Denna ansökning har tillstyrkts av folkskolöverstyrelsen

och socialstyrelsen.

•lag är givetvis beredd att förorda, att hos riksdagen måtte även

för år 1918 till främjande av centralförbundets verksamhet begäras anslag

till enahanda belopp, 10,000 kronor, som under åtskilliga år utgått

till detta ändamål.

De uttalanden, som framkommit angående centralförbundets allmänna

uppgift med avseende å nykterhetsundervisningen, giva mig emellertid anledning

att till skärskådande upptaga frågan om huru ledningen av denna

undervisning lämpligen bör för framtiden ordnas.

De tungt vägande anmärkningar, som av riksdagen i dess skrivelse

den 24 maj 1912, av de sakkunniga i deras utlåtande och av åtskilliga

myndigheter i avgivna yttranden framställts mot nykterhetsundervisningens

nuvarande anordning, kunna så att säga koncentreras i det ofta återkommande

uttalandet, att denna undervisning lider av brist på planmässighet

och effektivitet. För att den önskvärda planmässigheten i ett så

omfattande och på så många händer fördelat arbete som nykterhetsundervisningen

skall kunna vinnas, vill det synas oundgängligt, att detta arbete

är så vitt möjligt ställt under enhetlig ledning. Så har emellertid hittills

långt ifrån varit fallet. Den nykterhetsundervisning, som meddelats i statens

egna eller statsunderstödda läroanstalter, har givetvis stått under inseende

av de myndigheter, som haft att övervaka verksamheten vid dessa

läroanstalter över huvud; vad åter angår den frivilliga verksamheten på

hithörande område, har densamma i huvudsak letts av centralförbundet

för nykterhetsundervisning, och jag kan tillägga, att denna ledning för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Säd. Proposition Nr 223. Öl

tjänar allt erkännande. Men det synes mig alldeles påtagligt, att det för

sakens befrämjande vore i hög grad gagneligt, om en större samverkan

än som hittills förefunnits, här kunde komma till stånd.

Det bör, såsom i ärendet framhållits, icke ifrågakomma, att de statliga

myndigheter, åt vilka ledningen av undervisningen vid olika slag av

läroanstalter år anförtrodd, lida något intrång i denna sin befogenhet,

men å andra sidan är det ganska naturligt, att det skulle lända till betydande

fördel, om dessa myndigheter hade tillfälle att i någon form

tillgodogöra sig de erfarenheter, som inhämtats vid den enskilda verksamheten

på detta område. Vidare får det väl anses givet, att denna enskilda

verksamhet skulle hava gagn av att kunna räkna på det stöd, som

statens ifrågavarande myndigheter kunna vara i tillfälle att lämna. En dvlik

samverkan synes mig kunna åvägabringas på det sätt, att åtskilliga

uppgifter med avseende å nvkterhetsundervisningen — anordnande av kurser

för lärare, anordnande av instruktionskurser i kommunerna, anskaffande

av undervisningsmateriel], utgivande av handböcker in. in., om vilket jag kommer

att längre fram yttra mig — lades i händerna på en särskild nämnd, bestående

exempelvis av en lärare vid någotdera av universiteten eller vid

karolinska institutet, en ledamot av läroverksöverstyrelsen, en ledamot av

folkskolöverstyrelsen samt två representanter för centralförbundet, varjämte

i nämnden torde böra ytterligare ingå en ledamot av socialstyrelsen samt,

vid behandlingen av frågor rörande nykterhetsundervisningen vid armén

och marinen, en officer eller militärläkare. Ledamöterna i en dylik nämnd

torde icke böra åtnjuta någon särskild gottgörelse utöver rese- och traktamentsersättning

enligt tredje klassen i gällande resereglemente för de

resor, de företaga för fullgörande av ifrågavarande uppdrag. Berörda

ersättning synes kunna utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag till

rese- och traktamentspenmngar, vadan i nu förevarande sammanhang något

anslag för berörda ändamål icke behöver tagas i beräkning.

Beträffande den statsunderstödda populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten

erinra de sakkunniga, hurusom här rätt ofta nykterhetsfrågan

komme till belysning, i det att ortsbidrag till föreläsningars anordnande

understundom beviljades, under villkor att föredrag hölles rörande

eu eller annan sida av denna fråga. I samband härmed ville de sakkunniga

uttala önskvärdheten av att de tre statsunderstödda centralbyråerna

i Stockholm, Göteborg och Lund framdeles såsom hittills för föreläsningsföreningar

och andra institutioner tillhandahölle kompetenta föreläsare i

nykterhetsfrågan.

Populärvetenskapliga

föreläsningar
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Departe
mentschefen
-

Läroböcker.

Departe
mentschefen.

»Flygblad

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 223.

Mot de sakkunnigas uttalande i denna punkt har jag icke någon erinran

att göra. Det önskemål, som av de sakkunniga framhållits, torde

emellertid vinna beaktande utan någon särskild åtgärd från statens sida.

De sakkunniga framhålla önskvärdheten av att i läroböcker uti sådana

ämnen, vid vilkas behandling vissa sidor av nykterhetsspörsmålet enligt

de sakkunnigas förslag borde belysas, motsvarande synpunkter också bleve

tillbörligt framhållna. Så borde exempelvis i läroböckerna i historia och

samhällskunskap de sociala problemen och nykterhetssträvandenas historiska

bakgrund och utveckling erhålla en fylligare framställning än nu

vore fallet; likaledes torde läroböckerna i kristendom samt kyrko- och

religionshistoria kunna beröra vissa etiska sidor av frågan. Naturligt

vore, att de olika synpunkterna borde anpassas efter de olika åldersstadier,

för vilka läroböckerna vore avsedda. I och med uppdelandet av

nykterhetsfrågans olika sidor på läroböcker i olika ämnen vore givet,

att den framställning av spörsmålet, som nu förefunnes i vissa läroböcker

i hälsolära och behandlade detsamma från olika synpunkter, efter

hand borde begränsas att endast beröra de med hälsoläran sammanhängande

problemen.

Vad de sakkunniga sålunda framhållit förtjänar utan tvivel beaktande;

och torde jag framdeles få anledning att yttra mig om de åtgärder, som

kunna vara lämpliga för att de av de sakkunniga framförda synpunkterna

må uppmärksammas vid användningen av läroböcker i hithörande ämnen.

En åtgärd, som enligt de sakkunnigas förmenande skulle äga en viss

betydelse, då det gällde att fästa lärjungarnas uppmärksamhet på hithörande

spörsmål, vore att vid en viss tidpunkt under deras skolgång giva dem en kort

sammanfattning av nykterhetsspörsmålets olika sidor. De sakkunniga ville

därför föreslå, att en sådan sammanfattning, uppställd i olika punkter,

måtte utarbetas och att dylika s. k. flygblad måtte överlämnas till lärjungarna,

då de lämnade skolan. De årliga kostnaderna härför hade de

sakkunniga beräknat till omkring 1 öre för varje flygblad till varje barn,

som lämnade skolan, och skulle totalbeloppet komma att i runt tal uppgå

till sammanlagt 1,200 kronor.

Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran ifrågasätter, huruvida icke

utarbetandet av dylika flygblad för varje år borde anförtros åt olika författare och

hava formen av ett slags hälsning till den avgående skolungdomen. — Styrelsen för

centralförbundet för nykterhetsundervisning förordar, att flygbladen gåves en tilltalande

form för att vinna tillbörlig uppmärksamhet; i sådant fall borde kostnaden beräknas

till 2 öre för varje flygblad eller sammanlagt 2,400 kronor årligen.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tn Säd. Proposition AV 2‘d3. 63

Deri av de sakkunniga ifrågasätta åtgärden synes vara ett lämpligt.

sätt att i vida kretsar sprida upplysning i nykterhetsspörsmålet.

Utdelning av dylika flygblad torde emellertid höra företrädesvis ske till

barn, som avgå från folkskolan eller dess överbyggnader. Därest den av

mig i det föregående ifrågasatta nämnden kommer till stånd, torde det

höra ankomma pa densamma att ombesörja utarbetandet av flygbladen.

Med avseende å de numera högt uppdrivna kostnaderna för papper

och tryckning torde kostnaden, på sätt av centralförbundet föreslagits, böra

beräknas till 2,400 kronor för år.

De sakkunniga ville vidare framhålla behovet av nv och delvis även

omarbetad materiell för nykterhetsundervisningen. Detta behov hade

flerstädes visat sig kännbart, och krav på förbättringar i detta avseende

både upprepade gånger framställts. Det vore enligt de sakkunnigas förmenande

synnerligen önskvärt, att medel ställdes till förfogande dels för

utgivande av ny materiell, dels för revision av redan förefintlig. Framför

allt borde därvid sådan materiell anskaffas, som förmedelst grafiska

och statistiska framställningar på ett lättfattligt sätt påvisade alkoholens

sociala verkningar. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, förelåge hos

centralförbundet för nykterhetsundervisning dylik materiell utarbetad,

vars successiva utgivande vore i hög grad ömkligt. Centralförbundet hade

också de senare åren gjort framställningar om anslag till utgivande härav.

De sakkunniga hade tagit i övervägande huru stort belopp, som skulle för

ändamålet erfordras, och ville föreslå ett årsanslag å 1,000 kronor. Att

härvid ett årsanslag för en tid framåt vore att föredraga framför ett

större anslag för en gång, syntes de sakkunniga uppenbart, då man genom

ett successivt utgivande av dylik materiell torde kunna tillgodogöra

sig den kritik, som tilläventyrs kunde komma, och även bättre torde

kunna anpassa materiellen efter de metoder, en ändrad undervisning i

nykterhetsfrågan möjligen kornme att medföra. Ifrågavarande årsanslag

borde ställas till centralförbundets förfogande, och borde det åligga förbundet

att, i den mån sig göra läte, tillhandahålla föreningar och skolor undervisningsmateriel!

till tillverkningskostnaderna. De sakkunniga ville därjämte

framhålla, att, innan anslagen utbetalades, av centralförbundet borde

styrkas, att materiellen blivit av därtill kompetenta personer granskad

och godkänd. Slutligen ville de sakkunniga påpeka önskvärdheten av att

varje slag av dylik materiell borde åtföljas av några korta anvisningar

rörande dess begagnande vid undervisningen.

Karolinska institutets lärarkollegium framställer ganska allvarliga anmärkningar

mot eu del av den nu använda åskådningsmateriellen, vilken förklaras olämplig för

Departe
mentschefen.

Undervis
nings
materiel!''.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

Småskrifter

för manskapet

vid armén

■och marinen.

64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

sitt ändamål, samt varnar för kritiklös användning därav, särskilt vid undervisningen

i skolorna. — Läroverksöverstyrelsen framhåller betydelsen av att materiellen för

nykterhetsundervisningen, i motsats till vad som ofta varit fallet med förut tillhandahållen

sådan materiell, för framtiden grundade sig på säkra och klara fakta, i anledning

varav uppdraget att utarbeta sådan materiell borde anförtros åt någon eller

några av statens egna institutioner eller av dem utsedda förtroendemän. — Socialstyrelsen

ifrågasätter nödvändigheten av att centralförbundet, som redan förut åtnjöte

ett betydande ekonomiskt understöd från statens sida, skulle tilldelas ett särskilt statsbidrag

för den speciella gren av dess verksamhet, som avsåge utarbetande av undervisningsmateriell.

Den bästa och enda fullt tillfredsställande utvägen vore, att staten

helt toge denna angelägenhet i egen hand och kostnadsfritt till skolorna utdelade

erforderlig undervisningsmateriell. — Styrelsen för centralförbundet för nykterhetsundervisning

meddelar, att ett tjugutal planscher av den materiell, förbundet låtit

utarbeta, vore av den beskaffenhet, att de snarast möjligt borde komma nykterhetsundervisningen

till godo genom att utgivas i stor upplaga. För sådant ändamål vore

givetvis det föreslagna anslaget å 1,000 kronor årligen alldeles för litet.

Därest den av mig förordade särskilda nämnden kommer till stånd,

bör densamma givetvis erhålla uppdrag att ombesörja utarbetandet av den

för nvkterhetsundervisning erforderliga materiellen.

Såsom förut är nämnt, har riksdagen medgivit, att de besparingar,

som under åren 1914 —1917 uppkomme å de till anordnande av kurser i

alkohologi och hälsolära anvisade medlen, Unge användas till anskaffande

av materiell för nykterhetsundervisning, och jag har i det föregående uttalat

mig för att även de besparingar, som under år 1918 kunde uppkomma

å motsvarande anslagsmedel, måtte få tagas i anspråk för nyssberörda

ändamål. För åren 1914—1915 utgöra enligt nu föreliggande uppgift

de ifrågavarande besparingarna tillhopa 5,567 kronor 37 öre. Dessa

och senare besparingar hava ännu icke disponerats för sitt ändamål.

Det är otvivelaktigt, att ett rätt betydande belopp erfordras för att

åstadkomma eu första, fullt tillfredsställande uppsättning av nykterhetsmateriell.

En del av nu förefintlig materiell torde emellertid efter vederbörlig

revision vara fullt användbar för ändamålet. Jag anser mig böra

förorda, att för år 1918 äskas ett belopp av 3,000 kronor att, utöver omförmälda

besparingar, tagas i anspråk för utgivande av dylik materiell.

Till vilket belopp medel härför kunna i fortsättningen böra äskas, får bliva

beroende på framdeles föreliggande utredning.

Såsom en lämplig åtgärd för att hos manskapet vid armén och marinen

inprägla den nykterhetsundervisning, som muntligen borde meddelas,

ville de sakkunniga föreslå, att en kortfattad framställning av rusdryckerna

och deras verkningar utarbetades och vid lämplig tidpunkt under utbildningens

gång tilldelades en var av manskapet. En dylik kortfattad re
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

dogörelse torde böra i huvudsak innehålla de synpunkter i frågan, som

förut lämnats, samt dessutom särskilt beakta sådana synpunkter, som sammanhörde

med militära frågor, såsom exempelvis alkoholens förhållande

till idrott, till skjutskicklighet, till marschduglighet, till uthållighet i allmänhet

ävensom dess betydelse i disciplinärt avseende. Det hela torde

kunna innefattas i ett häfte på 3 å 4 sidor. Kostnaderna för dessa småskrifter

torde, beräknade till omkring 2 öre per exemplar, komma att

årligen uppgå till en summa av i runt tal 1,000 kronor.

Detta förslag, som förordats av åtskilliga bland de hörda militära Departemyndigheterna,

anser jag böra komma till utförande. Utarbetandet av dy- mentsche!en

lika småskrifter bör anförtros åt den förut omförmälda nämnden. Mot kostnadsberäkningen

har jag intet att erinra.

De sakkunniga hava ansett det olämpligt, att en särskild lärobok i Handbok i

nykterhetsfrågan utarbetades. Däremot ville de sakkunniga föreslå utar- nyfMerahneu‘

betande av en särskild handbok (uppslagsbok), avsedd att vara till ledning gan

vid undervisningen såväl för lärare i allmänhet som även för officerare

och underofficerare. En dylik handbok borde lämna uppgifter och erforderliga

upplysningar på de områden, där nykterhetsfrågan trädde i beröring

med olika ämnen. Kostnaderna för utarbetande av en sådan hade

de sakkunniga beräknat till ett belopp av 1,800 kronor att utgå som författarhonorar

m. in., varemot den, i motsats till ovan föreslagna »flygblad»

och småskrifter, ej vore avsedd att gratis utdelas.

Ifrågavarande förslag har vunnit understöd av åtskilliga myndigheter, Depanesom

yttrat sig i ämnet, och synes mig vara värt allt beaktande. Dess ge- mentechefen

nomförande torde rent av få anses vara ett nödvändigt villkor för att°de

lärare, som ej kommit i tillfälle att på annat sätt inhämta kännedom om

nykterhetsfrågan, skola kunna skaffa sig nödiga förutsättningar för att

meddela undervisning i detta ämne. Uppdraget att ombesörja handbokens

utgivande torde böra lämnas åt den av mig ifrågasatta nämnden.

För ändamålet torde böra, på sätt de sakkunniga föreslagit, beräknas

eu kostnad för en gång av 1,800 kronor.

Slutligen ville de sakkunniga framhålla, att genom den under senare Folk- och

åren förmedelst statsmedel allt rikligare understödda biblioteksverksamhe- skolbibliotek

ten tillfälle borde kunna beredas att i folk- och skolbiblioteken införa sådan

litteratur, som för allmänheten och särskilt för skolungdomen kunde

bidraga till ökande av kunskaper på ifrågavarande område.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sam!. 184 höft. (Nr 223.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Departe
mentschefen.

Tidskriften

Mimer.

Tidskriften

Tirfing.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Jag är ense med de sakkunniga, att detta önskemål bör förverkligas,

i den mån det låter sig göra, utan att andra lika berättigade intressen därigenom

bliva lidande.

Med bifall till lvungl. Maj:ts förslag i ämnet har riksdagen till understöd

för fortsatt utgivande av tidskriften Mimer på extra stat för vartdera

av åren 1907 och 1908 beviljat ett anslag av 1,500 kronor ävensom

medgivit, att av den andel i brännvinsförsäljningsmedlen, som, på grund

av bestämmelserna i 21 och 25 §§ i nådiga förordningen angående försäljning

av brännvin den 9 juni 1905 i dess ursprungliga avfattning, avsattes

till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder,

finge för tidskriftens fortsatta utgivande under åren 1909—1914 utgå, för

år 1909 1,500 kronor samt för vart och ett av åren 1910—1914 2,000

kronor. Av det under sjätte huvudtiteln på extra stat för år 1915 anvisade

anslaget å 252,746 kronor till främjande av nykterhet och motarbetande

av dryckenskapens följder har likaledes ett belopp av 2,000 kronor

avsetts till understöd åt berörda tidskrift, varjämte av de under åttonde

huvudtiteln på extra stat för åren 1916 och 1917 anvisade anslagen å

respektive 90,500 kronor och 93,100 kronor till upplysnings- och undervisningsverksamhet

för nykterhetens främjande ett belopp av 2,000 kronor

för år beviljats för samma ändamål. Den 30 juni 1916 ställdes, såsom

förut (sid. 7) är omförmält, sistnämnda belopp, 2,000 kronor, till utgivarens,

lektorn J. Bergman, förfogande efter ingången av år 1917 för tidskriftens

fortsatta utgivande under sistnämnda år.

I skrivelse den 29 september 1916 har nu Bergman hemställt om beredande

jämväl för år 1918 av enahanda belopp som det senast beviljade,

eller 2,000 kronor, för tidskriftens fortsatta utgivande, och har Bergman

därvid upplyst, att tidskriften under år 1918 komme att utgivas efter

samma plan och under samma medverkan som hittills.

Socialstyrelsen har i infordrat underdånigt yttrande den 4 december

1916 tillstyrkt bifall till ansökningen, och torde framställning i ärendet

böra avlåtas till riksdagen.

Vidare har riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ärendet medgivit,

att för vart och ett av åren 1911—1914 finge till understöd för utgivande

under nämnda år av Tirfing, tidskrift för nykterhetsundervisning

och hälsolära, av brännvinsförsäljningsmedlen utgå ett belopp av 1,500

kronor. Samma belopp har anvisats för år 1915 från det förut omförmälda,

å extra stat under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget å 252,746

kronor till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 233.

följder och för åren 1916 och 1917 från de under åttonde huvudtiteln på

extra stat beviljade anslagen å respektive 90,500 kronor och 93,100 kronor

till upplysnings- och undervisningsverksamhet för nykterhetens främjande.

Den 30 juni 1916 anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret att av sistnämnda

anslag, 93,100 kronor, till centralförbundet för nykterhetsundervisning

efter ingången av år 1917 på rekvisition utbetala det av riksdagen

till understöd för fortsatt utgivande under år 1917 av tidskriften Tirfing

beviljade belopp å 1,500 kronor (se sid. 7).

Nu har styrelsen för centralförbundet för nykterhetsundervisning i

ovan omförmälda skrivelse den 30 september 1916 hemställt om utverkande

hos riksdagen av anslag till oförändrat belopp för fortsatt utgivande

av nämnda tidskrift under år 1918.

Folkskolöverstyrelsen och socialstyrelsen hava i infordrade, den 20

november respektive den 4 december 1916 dagtecknade underdåniga utlåtanden

tillstyrkt bifall till den gjorda ansökningen. Även jag finner mig

böra understödja densamma.

Jag torde ytterligare böra omförmäla, att svenska sällskapet för nykterhet

och folkuppfostran i sitt yttrande över de sakkunnigas förslag påpekat

vikten av att tillräckliga medel anvisades för vetenskapliga specialundersökningar

i alkoholfrågan ävensom att nykterhetsundervisningen bleve

vederbörligen uppmärksammad vid den allmänna skolinspektionen. Enligt

min åsikt äro dessa erinringar väl värda att uppmärksammas, och är jag,

i vad på mig ankommer, beredd att bidraga till förverkligandet av de uttalade

önskemålen.

Därest de för folk- och småskolor, allmänna läroverk in. fl. läroanstalter

gällande undervisningsplaner komma att ändras i den riktning, som

framgår av det föregående, torde, på sätt de sakkunniga erinrat, förutnämnda

nådiga cirkulär den 4 november 1892, i vad det avser nykterhetsundervisning,

böra upphävas.

Departe
mentschefen.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels till upplysnings- och undervisningsverksamhet

för nykterhetens främjande anvisa under åttonde huvudtiteln

på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst

106,300 kronor att under de villkor, som av Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Maj:t prövas lämpliga, utgå till nedan angivna är

mål med högst följande belopp:

till anordnande vid universiteten

och karolinska mediko-kirurgiska

institutet av kurser i allmän hygien,

avsedda för blivande lärares behov kronor 5,000:

till anordnande av pedagogiska kurser

i alkohollära med samhällskunskap

och hygien för lärare och lärarinnor

vid under folkskolöverstyrelsens

eller läroverksöverstyrelsens inseende

ställda läroanstalter samt

för officerare och underofficerare,

nämligen dels en kurs, avsedd företrädesvis

för ämneslärare och ämneslärarinnor

vid folk- och småskoleseminarierna,

vid folkhögskolorna

och de högre folkskolorna

samt vid de under läroverksöverstyrelsens

inseende ställda läroanstalterna

ävensom för gymnastiklärare

vid folkskoleseminarierna och

de allmänna läroverken, dels en

kurs, avsedd företrädesvis för folk
-

skollärare..............................................

54,000:

till anordnande av instruktionskurser

i kommunerna.......................................

2,800:

till anordnande av föreläsningar för

manskapet vid armén och marinen

10,000:

till främjande av Sveriges storloges

av I. 0. G. T. studie- och ung- domsverksamhet .................................

>

8,000:

till främjande av Sveriges blåbands- förenings studie- och ungdomsverk- samhet ................................................

»

4,000:

till främjande av Sveriges national- tempels av Templarorden studie- och ungdomsverksamhet ................

3,000:

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 223.

till främjande av Nationalgodteraplarordens

studie- och ungdomsverk
-

samhet ................................................... kronor

till främjande av nykterhetsföreningen

Vita bandets studie- och ungdomsverksamhet.

...!....................................... »

till främjande av nykterhetsorden Verdandis

studie- och ungdomsverksamhet

................................................

till främjande av centralförbundets

för nykterhetsundervisning verksamhet

...................................................

till understöd för fortsatt utgivande

av tidskriften Mimer ......................

till understöd för fortsatt utgivande

av tidskriften Tirfinar

c5 ..........

2,000: —

2,000: —

2,000: —

10,000: —

2,000: —

1,500: —

dels till utarbetande och utgivande av publikationer

samt anskaffande och revision av undervisningsmateriell

i nykterhetsfrågan anvisa under åttonde huvudtiteln

på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag

av 8,200 kronor, därav

till utarbetande och utgivande av s.

k. flygblad för utdelning bland skol- barn ....................................................... s

2,400: —

till anskaffande och revision av mate- riell för nykterhetsundervisningen »

3,000: —

till utarbetande och utgivande av

småskrifter för utdelning bland

manskapet vid armén och marinen »

1,000: —

till utarbetande av en handbok i

nykterhetsfrågan.......................... »

1,800: —

dels ock medgiva, att uppkommande besparingar å

anslaget till anordnande av pedagogiska kurser i alkohollära

med samhällskunskap och hygien må enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande användas till anskaffande

och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 223.

Till denna av statsrådets Övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lämna

bifall; och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

STOCKHOLM 1917, IVAR HAIGGSTRÖMS BOKTRYCKERI A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1917:170 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till upplysningsoch undervisningsverksamhet för nykterhetens främjande jämte i ämnet väckta s. 5 i texten