Sök i Ratio Lex

Angående anslag till meteorologiska centralansialten in. m

1917-04-14 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:224, Angående anslag till meteorologiska centralansialten in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

1

Nr 224.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag

till meteorologiska centralansialten in. m.; given Stockholms

slott den 14 april 1917.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå

riksdagen

att — utan ändring av det till meteorologiska centralanstalten för

närvarande utgående ordinarie anslaget, 27,200 kronor — på extra stat

för år 1918 anvisa

a) till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer

samt för räknebiträden, anskaffande och underhåll av instrument, underhåll

av meteorologiska centralanstaltens telegraf och materiell ävensom för

andra behov vid anstalten ett reservationsanslag av 16,400 kronor,

b) till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten ett

reservationsanslag av 25,000 kronor,

c) till upprätthållande av två meteorologiska stationer, den ena i Gällivare

och den andra i Särna, ett reservationsanslag av 700 kronor,

d) till utförande under meteorologiska centralanstaltens ledning och

kontroll av meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen

av Sveriges färskvatten ett reservationsanslag av 12,100

kronor,

e) såsom bidrag från Sverige för år 1918 till bekostande av den internationella

kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation av

undersökningar rörande de högre luftlagren ett förslagsanslag, högst 720

kronor, samt

f) till utgivande genom meteorologiska centralanstaltens försorg av

»Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang ett reservationsanslag

av 5,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 185 käft. (Nr 224.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 224.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse''; välbevågen.

GUSTAF.

Alexis Hammarström.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i statsrådet å Stockholms slott den 14 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Hammarström anförde härefter:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t

under åttonde huvudtiteln, punkten 46, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på proposition i fråga om anslag till meteorologiska centralanstalten, för

ändamålet beräkna dels på ordinarie stat ett anslag av 28,000 kronor,

dels ock på extra stat för år 1918 ett anslag till åtskilliga centralanstaltens

ändamål av 62,000 kronor, tillhopa 90,000 kronor.

Beträffande förevarande anslagsbehov erinrade dåvarande departementschefen

i anförande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 13

januari 1917, hurusom riksdagen i skrivelse den 30 maj 1913 uttalat sig

för önskvärdheten av en utredning beträffande den av löneregleringskommittén

framställda tanken att till en gemensam institution sammanföra en

del vetenskapliga mindre anstalter, såsom hydrografiska byrån, nautiskmeterologiska

byrån och meteorologiska centralanstalten. Den sålunda ifrågasatta

utredningen hade av Kungl. Maj:t anbefallts och uppdragits åt löneregleringskommittén.

Under det att ärendet varit föremål för kommitténs

behandling, hade emellertid, efter vad departementschefen vidare anförde,

Ang. anslag

till meteorologiska

centralanstalten

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

i följd av en till Kungl. Maj:t inkommen framställning fråga uppstått,

huruvida den verksamhet, som uppehölles av vissa bland ovannämnda anstalter,

borde helt eller delvis förläggas till ort å Sveriges västkust, där

förutsättningarna för verksamhetens utövande ansetts mera gynnsamma än

i huvudstaden. Detta särskilda spörsmål krävde givetvis en ingående utredning.

Det syntes dock ej saknas förhoppning därom, att löneregleringskommitténs

behandling av det till kommittén överlämnade ärendet kunde

komma att avslutas så tidigt, att en på kommitténs blivande förslag grundad

framställning skulle kunna avlåtas till 1917 års riksdag.

I skrivelse den 23 mars 1917 har emellertid löneregleringskommittén

meddelat, att kommittén först under loppet av berörda mars månad

kommit i tillfälle återupptaga ifrågavarande ärende samt att behandlingen

av ärendet icke torde kunna av kommittén avslutas så tidigt, att på grundvalen

av kommitténs förslag i ämnet framställning skulle kunna avlåtas

till årets riksdag. Vid sådant förhållande torde nu böra till riksdagen avlåtas

framställning angående de anslag, som för år 1918 erfordras för

meteorologiska centralanstalten och därmed sammanhörande ändamål, under

förutsättning att ifrågavarande verksamhet skall under år 1918 fortgå

ungefär på samma sätt och i enahanda omfattning, som under de senare

åren varit fallet.

Beträffande det ordinarie anslaget till meteorologiska centralanstalten,

nu 27,200 kronor, har jag icke anledning att föreslå någon ändring. På

sätt under åtskilliga föregående år ägt rum, torde emellertid vissa anslag

för meteorologiska ändamål böra äskas på extra stat för år 1918, och anhåller

jag nu att få redogöra för de framställningar, som i sådant syfte

inkommit.

I den ordinarie staten för meteorologiska centralanstalten ingick till

och med år 1913 ett reservationsanslag å 16,000 kronor till arvoden åt

observatörerna vid rikets meteorologiska stationer samt för räknebiträden,

anskaffande och underhåll av instrument, underhåll av meteorologiska

centralanstaltens telegraf och materiell m. m. Enligt beslut vid 1913 års

riksdag uppfördes detta anslag för år 1914 på extra stat med ett till

14,800 kronor nedsatt belopp, och har riksdagen jämväl för vart och ett av

åren 1915—1917 på extra stat anvisat ett anslag för ändamålet å sistnämnda

belopp.

Vetenskapsakademien har nu i skrivelse den 13 september 1916, under

åberopande av en utav centralanstaltens föreståndare till akademien avlåten

framställning i ämnet, anhållit, att för ifrågavarande ändamål ett

till 16,400 kronor förhöjt anslag måtte beredas för år 1918.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

E öreståndaren för centralanstalten har i sin framställning till vetenskapsakademien

anfört, att antalet observatörer vid rikets meteorologiska stationer sedan gammalt

varit 32 och efter upprättandet av de meteorologiska stationerna i Gällivare år 1897

och i Sårna år 1906 stigit till 34. Observatörernas arvoden hade före år 1877 utgått

med 150 kronor och alltsedan nämnda tid med 200 kronor årligen åt vatje observatör.

Anda till år 1914 syntes observatörerna hava funnit detta arvode tillräckligt, eftersom

dittills intet klagomal från deras sida framkommit. Men under de två sistförflutna

åren hade från flera av dem inkommit anhållan om ökning av arvodet, varjämte svårighet

yppats att för nuvarande arvode erhålla ny observatör i stället för gammal, som

avgått. Om man toge i betraktande, huru mycket levnadskostnaderna här i landet

stigit från år 1877 till nuvarande tid, syntes det väl också skäligt, att någon förhöjning

av meranämnda arvode beviljades de 34 observatörerna. Föreståndaren ansåge sig

därför böra föreslå, att arvodet höjdes med 50 kronor, således från nuvarande 200 kronor

till 250 kronor årligen. För alla 34 observatörerna krävde detta en ökning av

1,700 kronor. Därav skulle 1,600 kronor komma på ovannämnda reservationsanslag ä

14,800 kronor, vilket sålunda skulle ökas till 16,400 kronor, samt 100 kronor på anslaget

till de meteorologiska stationerna i Gällivare och Sårna, vilket anslag därigenom

skulle ökas till 700 kronor.

Mot den ifrågavarande anslagsökningen torde någon befogad erinran

icke kunna göras. Framställning i ärendet torde därför få avlåtas till riksdagen

i enlighet med vetenskapsakademiens hemställan.

Till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska

centralanstalten utgick under åren 1907—1913 på extra stat ett

årligt belopp av 10,250 kronor. Därefter anvisades till utvidgad väderlekstjänst

vid anstalten på extra stat för år 1914 21,000 kronor, för år 1915

27,360 kronor och för vart och ett av åren 1916 och 1917 25,000 kronor.

Av sistnämnda fyra anslag beräknades vissa belopp till bestridande

av kostnaderna lör sådan väderlekstjänst, som påkallades för anordnande

av stormvarningar vid rikets kuster.

Efter framställning av föreståndaren för centralanstalten har vetenskapsakademien

i sin omförmälda skrivelse den 13 september 1916 anhållit,

att till utvidgad väderlekstjänst vid anstalten måtte på extra stat för år

1918 äskas enahanda belopp, 25,000 kronor, som beviljats för år 1917,

samt att beloppet måtte anvisas såsom reservationsanslag.

Föreståndaren för centralanstalten har i sin framställning till vetenskapsakademien

i ämnet anfört följande.

.Vad anslaget till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralaustalten beträffade,

bleve detta, under förutsättning att det ännu pågående världskriget upphört

före 1917 års utgång och att således de för stormvarningarna behövliga utländska

väderlekstelegrammen år 1918 åter kunde erhållas, behövligt till samma belopp som

hittills. Men även om dessa utländska väderlekstelelegram också under år 1918 skulle

utebliva, syntes detta belopp icke desto mindre i sin helhet vara för den utvidgade

väderlekstjänsten behövligt, enär den nuvarande livliga utveckliugen av och stora risken

för sjöfarten i de svenska farvattnen framkallat krav från de sjöfarandes sida på

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

fullständigare väderleksuppgifter från en mängd platser i havsbandet samt på större

spridning därav till rikets förnämsta hamnplatser än hittills varit fallet. Föreståndaren

hänvisade i detta avseende till en framställningen bilagd skrivelse frän Sveriges fartygsbefälsförening.

Därjämte hade från aktiebolaget Isfjorden-Belsund, såsom företrädare

av de svenska intressena därstädes, till anstalten inkommit en jämväl bifogad skrivelse

med .anhållan, att anstalten måtte anskaffa dagliga väderlekstelegram från Spetsbergen.

Då anstaltens nuvarande anslag till utvidgad väderlekstjänst medgåve uppfyllandet,

åtminstone i allt huvudsakligt, av dessa sjöfartens och stenkolsdriftens behjärtansvärda

krav, utan att därtill under nuvarande förhållanden erfordrades någon ökning

av ifrågavarande anslag, syntes det vara anstaltens skyldighet att i mån av förmåga

uppfylla dem. Detta kunde såsom nämnt också ske, dock under förutsättning att avgiften

för de meteorologiska telegrammens befordran å svenska statens telegraflinjer

icke höjdes över det dåvarande beloppet, ty i sådant fall skulle givetvis krävas en

motsvarande höjning av anstaltens anslag.

Eu sådan höjning hade emellertid föreslagits av telegrafstyrelsen i en underdånig skrivelse

den 9 mars 1914, varöver meteorologiska centralanstaltens föreståndare den 8

augusti samma år avgivit infordrat utlåtande. Föreståndaren hade däri anfört bland annat,

att mot de ifrågavarande, av telegrafstyrelsen föreslagna bestämmelserna för expedition

och betalning av de meteorologiska telegrammen intet vore att invända, under förutsättning

att meteorologiska centralanstalten erhölle så stor ökning av sitt statsanslag,

som krävdes för att bestrida de föreslagna nya telegramportona för alla dittills avgiftsfria,

till centralanstalten ankommande och därifrån avgående meteorologiska

telegram; men att det då ännu icke vore möjligt att beräkna kostnaden för dessa

telegram, emedan de uppgörelser med utländska myndigheter, som för beräkningen

av dessa nya telegramporton behövdes, icke under rådande politiska förhållanden

medhunnits.

Sedan den tiden hade visserligen dylik uppgörelse hunnit ske med myndigheterna

i Norge och Danmark, men beträffande vederbörande myndigheter i England,

Frankrike, Tyskland och Ryssland stode de politiska förhållandena fortfarande hindrande

i vägen, och ingen torde kunna säga, huru den internationella meteorologiska

telegramväxlingen med dessa länder komme att ordnas etter krigets slut. För närvarande

vore denua telegramväxling helt och hållet inställd mellan Sverige samt England,

Frankrike och Ryssland.

Emellertid hade ånyo fråga väckts om ändrade bestämmelser för betalning av

meteorologiska telegram, i syfte att den hittills för en del av dessa telegram gällande

portofrihet skulle upphöra, vilken lindring dock tills vidare skulle vidtagas endast beträffande

de svenska telegrammen. Föreståndaren hade i anledning därav velat påpeka,

att möjligen härav kunde uppstå behovet att öka det extra anslaget för år 1918 till

utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten.

Vidare vore att märka, att det under åren 1914 och 1915 visat sig vara så gott

som omöjligt att före årets slut erhålla och likvidera en del räkningar å de utgifter,

som skulle bestridas med nämnda anslag. Härav kunde bliva följden, att eu del av

detta anslag måste vid årsskiftet återbäras till statskontoret och således icke komme

det därmed avsedda ändamålet till godo, under det att nästkommande års anslag måste

delvis tagas i anspråk för bestridande av föregående års utgifter. Till undvikande av

detta missförhållande hemställde föreståndaren, att ifrågavarande anslag för framtiden

måtte anvisas såsom reservationsanslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

Den av centralanstaltens föreståndare åberopade skrivelsen från Sveriges

fartygsbefälsförening är av följande innehåll:

De storm varningssignaler, vilka meddelades från för detta ändamål av centralaustalten

anordnade stationer längs rikets kuster, hade visat sig vara till väsentligt gagn icke

allenast för fiskefartyg och båtar, för vilka de i forsta hand torde vara avsedda, utan

jämväl för sjöfarten i allmänhet, och även de väderleks- och vindrapporter, vilka från

eu mängd platser havsbandet meddelades till centralanstalten och där sammanfattades

samt jämte på dem grundade sannolikhetsuppgifter rörande väderleken under det

närmaste dygnet offentliggjordes genom anslag och i de dagliga huvudstadtidningarna,

hade befunnits vid talrika tillfällen kunna tjäna till ledning och bereda lättnader vid

navigeringen i våra farvatten. Värdet av dessa sammanfattningar och tillförlitligheten

av väderleksutsikterna vore givetvis i hög grad beroende på omfattningen och tillräckligheten

av det material, pa vilket de vilade, och det läge i sjöfartens intresse,

att detta, så vitt ske kunde, fullständigades. Sveriges fartygsbefälsförening, som fullt

uppskattade värdet av vad som på detta område redan åstadkommits, ansåge, att eu

avsevärd utvidgning av primäruppgifterna till sjöfartens gagn skulle till jämförelsevis

ringa kostnad kunna åstadkommas bland annat därigenom, att från en de] stationer

kunde avgivas, två rapporter dagligen i stället för, såsom nu skedde, endast en, varjämte

från några av stormvarningskontrollstationerna eller andra lämpliga stationer

också kunde sändas dylika telegram två gånger dagligen.

Föreningen tilläte sig därför hemställa, att centralanstalten ville snarast möjligt

vidtaga de åtgärder, som stode till buds för fullständigande av det material, varpå

sammanfattningarna och utsiktsuppgifterna grundades. De platser, från vilka det ur

sjöfartens synpunkt vore önskvärt att två gånger om dagen erhålla så fullständiga

väderleksuppgifter som möjligt, vore: Rönnskär, Bjuröklubb, Bremö, Agö, Stugsund,

Söderarm, Sandhamn, Landsort, Oxelösund, Härvik, Visby, Ölands norra udde, Ölands

södra udde (Fyrskeppet), Utlängan, Simrishamn, Östratorp, Skanör, Hälsingboro-’ Kullen

Morups Tånge, Varberg, Vinga, Klädesholmen och Smögen.

De genom centralanstalten insamlade väderleksuppgifterna meddelades nu genom

anslag utanför telegrafstationen, anstaltens lokal samt å några andra ställen i Stockholm,

sammanfattningen och utsikterna genom de dagliga huvudstadstidningarna. Primäruppgifterna

bleve för sjöfarten i andra hamnar tillgängliga, först då dessa tidningar

dit anlände, och därigenom inskränktes avsevärt det gagn, sjöfarten av dem

kunde hava. Föreningen ville därför såsom synnerligen önskvärt framhålla, att dessa

uppgifter genom telegraf'' eller telefon dagligen meddelades till viktigare hamnplatser

och där genom telegraf- eller telefonstationernas, eventuellt hamnmyndigheternas försorg

ansloges eller ofientliggjordes. De hamnar, för vilka sådana direkta meddelanden

skulle vara särskilt värdefulla, vore: Luleå, Umeå (Holmsund), Härnösand, Sundsvall

Gävle, Visbv, Oxelösund, Trälleborg, Ystad, Skanör, Malmö, Hälsingboro, Halmstad

och Göteborg.

Med anledning av vad meteorologiska centralanstaltens föreståndare

anfört angående ifrågasatta ändringar i gällande bestämmelser rörande befordringen

av meteorologiska telegram torde jag få erinra, att sedan telegrafstyrelsen

i underdånig skrivelse den 12 september 1916 inkommit

med ett i vissa avseenden förändrat förslag till nya bestämmelser angå
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

onde berörda telegrambefordran samt meteorologiska centralanstalten den

29 november 1916 avgivit förnyat underdånigt utlåtande i ärendet, Kungl.

Maj:t genom beslut den 15 december 1916 funnit gott, med upphävande av

dittills i ämnet gällande bestämmelser, för tillämpning från och med den

1 januari 1917 förordna:

att till in- och utländska meteorologiska institutioner adresserade telegram, innefattande

uppgift om meteorologiska observationer, skola under befordringen inom Sverige

åtnjuta samma företrädesrätt som tjänstetelegram,

att meteorologiska centralanstalten för befordringen av telegram med motsvarande

innehåll, som från inländska orter avsändas till anstalten, skall till telegrafverket utgiva

ersättning, beräknad för helt år efter 50 kronor per telegram om högst fem ord

och 100 kronor per telegram om högst tio ord, med tillägg av 50 kronor för varje

påbörjat nytt tiotal ord i telegrammet,

att telegrafstyrelsen skall — om och när medel till bestridande av de ökade utgifter,

som därav skulle föranledas, av Kungl. Maj:t ställas till meteorologiska centralanstaltens

förfogande — äga befogenhet att med utländska telegrafförvaltniugar träffa

överenskommelse angående befordring av meteorologiska telegram till och från Sverige

mot en på grundval av presstelegramtaxan beräknad ersättning, skolande, intill dess

sådan överenskommelse träffats, meteorologiska centralaustalten ersätta telegrafverket

för dylika telegrams befordring inom Sverige efter samma grunder, som nyss angivits

beträffande inländska meteorologiska telegram,

att varje så kallat samlingstelegram, varmed förstås telegram, innefattande uppgifter

om meteorologiska observationer från skilda orter, skall, även om detsamma uppdelas

i flera särskilda telegram, vilkas sammanlagda ordantal överstiger det, som skolat

ingå i samlingstelegrammet, likväl betraktas såsom ett telegram, för så vitt ej telegrafstyrelsen,

efter samråd med meteorologiska centralanstalten, på grund av samlingstelegrammets

mera regelbundna uppdelning i skilda telegram, finner detsamma böra

anses såsom särskilda telegram,

att de institutioner och enskilda personer i Sverige, som anmäla sig önska genom

telegrafverkets försorg erhålla del av de från meteorologiska centralanstalten dagligen

utsända uppgifter och förutsägelser rörande väderleken, skola till telegrafverket

erlägga avgift, beräknad efter 100 kronor för helt år,

samt att meteorologiska centralanstalten skall fortfarande till telegrafstyrelsen

utbetala ersättning med 500 kronor för år att utgå till den tjänsteman å Stockholms

telegrafstation, som övervakar och sammanfattar de inkommande väderlekstelegrammen.

Från meteorologiska centralanstalten har infordrats uppgift, huruvida

centralanstalten komme att på grund av de sålunda givna bestämmelserna få

vidkännas ökade utgifter för telegrainbefordring och, i sådant fall, till vilket

belopp kostnadsökningen kunde beräknas; och har till svar härå centralanstaltens

föreståndare meddelat, att någon dylik ökning icke vore att motse

förrän ny överenskommelse, på sätt i nyssberörda nådiga beslut förutsattes,

blivit träffad med utländska telegrafförvaltningar angående befordring av

meteorologiska telegram till och från Sverige mot ersättning, beräknad på

grundval av presstelegramtaxan. En dylik överenskommelse skulle enligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

föreståndarens beräkning medföra, att centralanstaltens kostnader för telegrambefordringen

korame att stegras med 11,000 kronor för år. Föreståndaren

framhåller emellertid önskvärdheten av att lägre avgifter än de,

som utgå efter presstelegramtaxan, kunde utverkas för de meteorologiska telegrammen,

varigenom totalkostnaden givetvis skulle stanna vid ett lägre belopp.

Med avseende å vad centralanstaltens föreståndare sålunda anfört och

då det väl är mindre troligt, att nya bestämmelser rörande den internationella

utväxlingen av meteorologiska telegram skulle kunna genomföras

så tidigt, att ökade medel för telegramavgifternas gäldande borde vara att

tillgå redan år 1918, synes för sistnämnda år böra till utvidgad väderlekstjänst

vid meteorologiska centralanstalten äskas ett extra anslag till samma

belopp, 25,000 kronor, som för ändamålet är uppfört å 1917 års stat.

För vart och ett av åren 1907 —1914 har riksdagen till upprätthållande

av två meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra i

norra Värmland eller norra Dalarna, på extra stat anvisat ett belopp av

600 kronor, och för vart och ett av åren 1915—1917 har riksdagen likaledes

på extra stat beviljat ett anslag av samma belopp till upprätthållande

av två meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra i Särna.

I sin förut omnämnda skrivelse den 13 september 1916 har vetenskapsakademien,

med åberopande av vad meteorologiska centralanstaltens

föreståndare i ärendet anfört, anhållit om beredande för år 1918 av ett

till 700 kronor förhöjt anslag för ifrågavarande ändamål.

Denna anslagsökning är, såsom förut nämnts, betingad av den föreslagna

höjningen av observatörernas arvoden. Jag biträder vetenskapsakademiens

äskande jämväl i denna punkt.

Med anledning av särskilda, av Kungl. Maj:t gjorda framställningar

beslöt 1907 års riksdag, att, i huvudsaklig överensstämmelse med vissa

av chefen för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för den 21 december 1907 angivna grunder, en hydrografisk

undersökning av Sveriges färskvatten skulle företagas under ledning av en

särskild, för ändamålet bildad hydrografisk byrå. Därjämte anvisades på

extra stat för år 1908 dels för ifrågavarande ändamål ett anslag under

riksstatens nionde huvudtitel, dels ock till utförande under meteorologiska

centralanstaltens ledning och kontroll av vissa meteorologiska observationer

för nämnda undersökning under åttonde huvudtiteln ett belopp av

10,800 kronor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beviljade sedermera

riksdagen för sistnämnda ändamål på extra stat under åttonde huvudtiteln

för år 1909 ett belopp av 12,300 kronor, för vart och ett av åren

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 185 käft. {Nr 224.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

1910—1913 ett belopp av 13,700 kronor samt för vart och ett av åren

1914—1917 ett belopp av 12,100 kronor.

I skrivelse den 8 november 1916 har nu vetenskapsakademien hemställt,

att hos riksdagen måtte äskas ett anslag för år 1918 av. 12,100

kronor till utförande under meteorologiska centralanstaltens ledning och

kontroll av de meteorologiska observationer, som för hydrografiska byråns

arbeten äro behövliga. Vid skrivelsen har fogats en av anstaltens föreståndare

framlagd beräkning av kostnaderna för berörda undersökningar,

vilken beräkning såsom slutsumma upptager nämnda belopp, 12,100 kronor.

Enär anslag till enahanda belopp fortfarande lärer vara för ändamålet

behövligt, torde framställning böra avlåtas till riksdagen i enlighet

med vetenskapsakademiens hemställan.

Såsom bidrag från Sverige till bekostande av den internationella kommissionens

för vetenskaplig luftsegling •publikation av undersökningar rörande

de högre luftlagren har 1913 års riksdag för åren 1914—1916 beviljat

ett anslag av 2,160 kronor, därav på extra stat för vart och ett av

sistnämnda tre år anvisats ett belopp av 720 kronor, varjämte 1916 års

riksdag för ändamålet beviljat på extra stat för år 1917 ett anslag av

720 kronor.

I skrivelse den 13 september 1916 har vetenskapsakademien anhållit,

att för berörda ändamål måtte jämväl för år 1918 anvisas samma belopp,

720 kronor.

Då anslag för ändamålet synes böra fortfarande utgå, torde .framställning

få avlåtas till riksdagen i enlighet med vetenskapsakademiens hemställan.

För meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska

telegram under tjugu års tid från Färöarna och Island beviljade

1900 års ''riksdag ett extra anslag av 144,000 kronor. Av detta anslag

anvisades på extra stat för vart och ett av åren 1901—1903 ett belopp

av 7,200 kronor. Såsom framgår av den utredning i ämnet, som under

punkten 158 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 13 januari

1911 lämnades av dåvarande departementschefen, användes dessa belopp,

tillhopa 21,600 kronor, för träffande av avtal med det store nordiske

telegrafselskab i Köpenhamn om femårigt abonnemang från den 14

februari 1907, mot en avgift av 6,000 francs för år räknat, å meteorologiska

telegram från Färöarna och Island. För att detta abonnemang, da

detsamma den 14 februari 1912 utginge, skulle kunna förnyas, gjorde

Kungl. Maj:t hos 1911 års riksdag framställning om anvisande på extra

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 224.

stat för år 1912 av 4,320 kronor av ovanberörda anslag, och blev denna

framställning bifallen av riksdagen. Till enahanda ändamål anvisades av

riksdagen på extra stat för år 1913 4,320 kronor, för år 1914 4,442 kronor,

för år 1915 2,256 kronor och för år 1916 3,000 kronor. För år 1915

fanns, jämte det anvisade anslaget, att tillgå en å vissa föregående års

anslag uppkommen besparing å 2,082 kronor, och för år 1916 bestämdes

anslaget till det angivna beloppet, 3,000 kronor, med hänsyn till de besparingar

å 1914 och 1915 årens anslag, som skulle uppkomma till följd

därav, att några meteorologiska telegram från Färöarna och Island icke

ingått till meteorologiska centralanstalten sedan början av augusti 1914.

Då de befintliga besparingarna ansågos vara tillräckliga för bestridande

av kostnaderna för meteorologiska centralanstaltens förseende med ifrågavarande

telegram under år 1917, äskades hos 1916 års riksdag icke något

nytt anslag för ändamålet.

Föreståndaren för meteorologiska centralanstalten har nu i framställning

till vetenskapsakademien beträffande ifrågavarande anslagsbehov anfört

följande:

Vad anginge det för år 1916 beviljade extra anslaget av 3,000 kronor till meteorologiska

centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna

och Island hade därav år 1916, liksom år 1915, endast en ringa del behöft tagas i anspråk,

enär, i följd av brittiska rikets regerings den 5 augusti 1914 ikraftträdda och

fortfarande gällande förbud mot dessa telegrams befordran å brittiska telegraflinjer,

det store nordiske telegrafselskab i Köpenhamn mot en överenskommen avgift av 500

francs om året även år 1916 befordrat ifrågavarande meteorologiska uppgifter med

vanlig post till meteorologiska centralanstalten, vilket förhållande säkerligen komme

att fortfara, så länge världskriget varade. Enligt den nu gällande överenskommelsen

med det store nordiske telegrafselskab hade meteorologiska centralanstalten å ifrågavarande

telegram erhållit abonnemang på fem år från den 14 februari 1912. Detta

abonnemang utginge alltså den 14 februari 1917, men då av de anvisade medlen vid

den tiden ännu återstode mer än två års anslag, syntes intet nytt anslag för år 1918

behöva begäras. Föreståndaren för meteorologiska centralanstalten ville därför hemställa

om bemyndigande att med det store nordiske telegrafselskab i Köpenhamn träffa

avtal om förlängning av det ifrågavarande abonnemanget till den 14 februari 1919,

så att de överenskomna meteorologiska telegrammen från Färöarna och Island hit befordrades

med post till ett pris av högst 500 francs årligen, så länge befordringen på

telegrafväg vore förhindrad, och till ett pris av högst 6,000 francs årligen, så snart

sistnämnda befordringssätt åter komme till användning, samt att till bestridande av

härför nödiga utgifter finge användas uppkomna besparingar å 1916 och föregående

års anslag.

Statskontoret, som den 7 oktober 1916 avgivit infordrat underdånigt

utlåtande i ämnet, har därvid anfört huvudsakligen följande:

Vid 1916 års ingång både å ifrågavarande anslag förefunnits en besparing å

4,137 kronor 46 öre. I följd härav och då av skäl, som handlingarna i ärendet °ut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

visade, denna besparing komme att under år 1916 ytterligare ökas, samt besparingen,

på sätt framhölles i den till 1916 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen (åttonde

huvudtiteln sid. 80), kunde för ett följande år för ändamålet tagas i anspråk, syntes

något anslag för år 1918 ej vara erforderligt.

Med anledning av framställning från vetenskapsakademien har sedermera

Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 20 oktober 1916 bemyndigat

föreståndaren för meteorologiska centralanstalten att träffa ny överenskommelse

med det store nordiske telegrafselskab i Köpenhamn angående

centralanstaltens förseende med meteorologiska uppgifter från Färöarna

och Island, att gälla från den 14 februari 1917 tills vidare, intill dess

överenskommelsen å endera sidan blivit ett halvt år i förväg uppsagd,

samt på villkor, att anstalten för dessa erlade en årlig avgift av högst

500 francs, så länge de befordrades med post, och högst 6,000 francs, då

de befordrades på telegrafisk väg. Föreståndaren har sedermera med

skrivelse den 20 november 1916 överlämnat avskrift av en med det store

nordiske telegrafselskab träffad överenskommelse i förevarande ärende.

Då, såsom av föreståndarens för centralanstalten och statskontorets

yttranden synes framgå, besparingarna å omförmälda anslag torde vara tillräckliga

att täcka ifrågavarande kostnader .även för år 1918, lärer något

nytt anslag för ändamålet nu icke behöva äskas.

Till utgivande genom meteorologiska centralanstaltens försorg av

»Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang anvisade riksdagen på

extra stat för vart och ett av åren 1915—1917 ett reservationsanslag av

5,500 kronor.

I sin ovanberörda skrivelse den 13 september 1916 har vetenskapsakademien,

med bifogande av en utav centralanstaltens föreståndare gjord

framställning i ämnet, anhållit om beredande för ifrågavarande ändamål

av enahanda anslag för år 1918.

Denna framställning synes böra vinna bifall.

Ifrågavarande anslag torde samtliga böra erhålla reservationsanslags

natur med undantag allenast för det, som avser bidrag från Sverige till

bekostande av den internationella kommissionens för vetenskaplig luftsegling

publikation av undersökningar rörande de högre luftlagren. Detta

anslag torde sålunda böra betecknas såsom »förslagsanslag, högst».

Sammanlagda beloppet av de å extra stat sålunda ifrågasatta anslagen

uto-ör 60,420 kronor och understiger alltså det i statsverkspropositionen

för ändamålet beräknade beloppet, 62,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Mnj:ts Nid. Proposition Nr 224.

I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att — utan ändring av det till meteorologiska centralanstalten

för närvarande utgående ordinarie anslaget,

27,200 kronor — på extra stat för år 1918 anvisa

a) till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska

stationer samt för räknebiträden, anskaffande

och underhåll av instrument, underhåll av meteorologiska

centralanstaltens telegraf och materiell ävensom

för andra behov vid anstalten ett reservationsanslag av

16,400 kronor,

b) till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska

centralanstalten ett reservationsanslag av 25,000 kronor,

c) till upprätthållande av två meteorologiska stationer,

den ena i Gällivare och den andra i Sårna, ett

reservationsanslag av 700 kronor,

d) till utförande under meteorologiska centralanstaltens

ledning och kontroll av meteorologiska observationer

för den hydrografiska undersökningen av Sveriges

färskvatten ett reservationsanslag av 12,100 kronor,

e) såsom bidrag från Sverige för år 1918 till bekostande

av den internationella kommissionens för vetenskaplig

luftsegling publikation av undersökningar rörande

de högre luftlagren ett förslagsanslag, högst 720

kronor, samt

f) till utgivande genom meteorologiska centralanstaltens

försorg av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige»

jämte bihang ett reservationsanslag av 5,500

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lämna

bifall; och skulle proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1917:105 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till meteorologiska centralanstalten m. m. s. 4 i texten