Sök i Ratio Lex

Angående ombyggnadsarbeten å länsresidenset i Malmö m. m

1917-04-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:231, Angående ombyggnadsarbeten å länsresidenset i Malmö m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 231.

1

Nr 231.

Kung1. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ombyggnadsarbeten

å länsresidenset i Malmö m. m.; given

Stockholms slott den 16 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att för utvidgande och förbättrande av länsstyrelsens i Malmöhus

län ämbetslokaler m. m., i huvudsaklig överensstämmelse med ett av

överintendentsämbetet tillstyrkt, av föredragande departementschefen

förordat förslag, å extra stat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 135,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan innevarande

år disponera beloppet i fråga.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Conrad Carleson.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 192 käft. (Nr 231.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 231.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 april 1917.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson anförde:

Vid anmälan av anslagsbehoven för år 1918 under riksstatens

sjunde huvudtitel omnämnde min företrädare i ämbetet, på sätt statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 13 januari 1917 punkten 51 utvisar,

att Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län gjort framställning

om anslag till ombyggnad av länsstyrelsens ämbetslokaler, ävensom

till anskaffande av de möbler, som efter ombyggnaden bleve erforderliga.

Jämte det föredragande departementschefen meddelade, att utredningen

i ärendet icke vore avslutad och att han därför icke vore

beredd att då förelägga Kungl. Maj:t definitivt förslag, framhöll han,

att han emellertid kommit till den uppfattningen, att proposition i

ämnet borde avlåtas till innevarande års riksdag. På grund därav hem
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 231.

ställde lian, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen att i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde bliva förelagd riksdagen, för

ombyggnadsarbeten å länsresidenset i Malmö in. m. bland de extra

anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1918 beräkna ett belopp av

135,000 kronor. I enlighet härmed avlät Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

framställning till riksdagen.

Sedan vederbörlig utredning i ärendet numera åvägabragts, anhåller

jag att få underställa detsamma Kungl. Maj:ts prövning.

Uti sin i ämnet avlåtna, den 29 november 1915 dagtecknade skrivelse

har befallningshavanden anfört följande.

Sedan flera år tillbaka hade länsstyrelsens ämbetslokaler varit

alltför trånga och otillräckliga. Behovet av utvidgade och mera praktiskt

anordnade ämbetslokaler hade blivit mer och mer kännbart, och

för det dåvarande kunde detta behov sägas vara oundgängligt.

Länsstyrelsens arbetsbörda hade år efter år blivit allt större, och

i den mån disponibla medel därtill lämnat tillgång, hade i sammanhang

därmed antalet tjänstemän hos länsstyrelsen ökats. Utom landshövdingen

och de båda avdelningscheferna vore hos länsstyrelsen anställda 25

personer i ständig tjänstgöring, förutom tre vaktmästare. Hela bottenvåningen

i landsstatshuset disponerades av lantmäterikontoret och de

lantmätare, som vore sysselsatta med uppläggande av länets jordregister.

Givetvis måste denna förhandenvarande »trångboddhet» först och främst

vara otillfredsställande från hygienisk synpunkt, men lika uppenbart

vore, att densamma i hög grad måste inverka menligt på tjänstemännens

arbetsprestationer. Emellanåt hade antalet tjänstemän och extra biträden

hos länsstyrelsen måst vara ännu större än det ovan angivna. Så t. ex.

hade under förarbetena till krigskonjunkturskattetaxeringen år 1915 —

genom omständigheternas nödtvång — ibland icke mindre än nio personer

placerats till samtidigt arbete i ett och samma rum å landskontoret. 1

detta rum hade på samma gång ofta två skrivmaskiner och en med

elektricitet driven räknemaskin varit i verksamhet, där vore landskontorets

telefon anbragt och där framförde ständigt och jämnt rättssökande personer

muntligen sina ärenden. Det läge i öppen dag, att dylika yttre förhållanden

måste verka störande och försvårande på arbetet

Att med ytterligare exempel söka belysa frågan om nödvändigheten

av en utvidgning av länsstyrelsens lokaler vore måhända onödigt.

Overintendenten och chefen för överintendentsämbetet hade vid sina

årliga besök i Malmö säkerligen fått den uppfattuingen, att det sålunda

påpekade behovet av utvidgat lokalutrymme för länsstyrelsen vore synner
-

Kungl. Maj.ts

befallningshavande

den

29 november

1915.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 231.

ligen stort, och de av länets riksdagsmän, som haft anledning besöka

landskansli eller landskontoret, kunde tvivelsutan vitsorda, att länsstyrelsen

arbetade under synnerligen otillfredsställande lokala förhållanden.

Befallningshavanden hade låtit utarbeta förslag till om- och tillbyggnad

av länsstyrelsens ämbetslokaler jämte kostnadsberäkning å anskaffande

av de möbler, som efter eventuell ombyggnad av landsstatshuset

skulle bliva erforderliga.

Befallningshavanden hemställde alltså, huruvida icke Kungl. Maj:t

täcktes redan till 1916 års riksdag avlåta nådig proposition om anslag

till utförande av de byggnadsarbeten och för de inköp, som åsyftats,

allt i enlighet med av stadsarkitekten Salomon Sörensen i ämnet upprättat

förslag med tillhörande handlingar.

Enligt detta förslag, som grundade sig på ingivna anbud, skulle

kostnaderna uppgå till

för byggnads- och förändringsarbetena........................... kronor 60,000: —

)) värme- och ventilationsanläggning........................... » 6,000: —

» sanitär anläggning........................................................ )) 500: —

» elektrisk belysning........................................................ » 2,180: —

» åskledare.......................................................................... » 350: —

)) oförutsedda utgifter, arkitekt- och ingenjörsarvode » 10,970: —

eller tillhopa kronor 80,000: —

Ett anbud å erforderliga möbler belöpte sig till » 17,466: —

Det ifrågavarande ombyggnadsarbetet borde kunna utföras under

ett år. Under arbetets gång kunde lantmäterikontoret använda de åt

kontoret upplåtna lokalerna i landsstatshusets nedre våning, under det

att länsstyrelsen bleve nödsakad hyra erforderliga tjänsterum i annan fastighet

i Malmö. Hyran för dessa lokaler kunde beräknas till 5,000 kronor.

överinten- Överintendentsämbetet avgav i skrivelse den 25 januari 1916

den25januari infordrat utlåtande i ämnet och anmälde därvid, att ämbetet — som

1916. sedan länge varit i tillfälle att konstatera länsstyrelsens i Malmöhus län

ämbetslokalers otillräcklighet — icke funnit något att erinra emot befallningshavandens

ifrågavarande framställning.

Med hänsyn till de rådande kristiderna ansåg sig min företrädare

i ämbetet icke böra hos 1916 års riksdag begära anslag för ifrågavarande

ändamål.

Landshövdin- Nu har emellertid landshövdingen i länet uti skrivelse den 8

9hus * landeri novemi)er 1916 hemställt, att till innevarande års riksdag måtte av8

november låtas proposition i ämnet, och har landshövdingen härvid anfört följande.

1916.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 231.

Landshövdingen ville allvarligt och kraftigt framhålla, att en förbättring

av läusstyrelsens lokaler vore absolut nödvändig. På grund av

mångahanda ökade göromål och den stora arbetspersonal, som erfordrades,

rådde eu sådan trångboddhet, att det icke kunde längre förbliva

vid de förhandenvaraude förhållandena. Arbetet stördes väsentligt därigenom,

och något som helst mottagnings- eller samtalsrum funnes icke

för vare sig landshövdingen eller någondera av hans avdelningschefer;

dessutom ansåge han sig icke kunna ur hygienisk synpunkt längre stå

till svars med de rådande förhållandena. Såsom ett exempel på dessa

förhållanden ville landshövdingen blott meddela, att sessionssalen vore

provisoriskt avdelad medelst brädväggar, för att de där .inrymda olika

arbetsavdelningarna icke skulle alltför mycket störa varandra, genom

vilken åtgärd emellertid prövningsnämnds och andra sammanträden m. m.

icke kunde hållas därstädes.

Det föreliggande förslaget avser i huvudsak påbyggande av en

våning å landsstatsbyggnaden för landskontorets räkning, varigenom

våningen en trappa upp skulle kunna helt upplåtas åt landskansliet,

inredande av brand fritt arkiv över tredje våningen samt vidtagande av

åtskilliga förändrings- och reparationsarbeten beträffande byggnaden i

i övrigt.

Överintendentsämbetet har emellertid, på därtill given anledning,

i skrivelse den 5 december 1916 anmält, att kostnaderna för de ifrågavarande

byggnadsarbetena borde, med hänsyn till de stegrade materialoch

arbetsprisen, beräknas till 106,600 kronor i stället för det av Sörensen

angivna beloppet, 80,000 kronor.

Enligt den sålunda senast uppgjorda kostnadsberäkningen skulle

kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsarbetena, såsom ovan sagts,

böra beräknas till .............................................................. kronor 106,600: —,

enligt den tidigare uppgjorda beräkningen å

kostnaderna för anskaffande av möbler skulle för

detta ändamål erfordras ett belopp av 17,466 kronor,

vilken summa emellertid torde böra numera höjas

med 33 procent eller till................................................... » 23,230: —

om till dessa båda poster läggas till förhyrande

av lokal för länsstyrelsens räkning under ombyggnadstiden

en summa av ................................................... » 5,000: —

skulle för utförandet av de ifrågavarande arbetena

böra beräknas en slutsumma av ..................... kronor 134,830: —

eller i runt tal 135,000 kronor.

Departements*

chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 231.

Av vad i ärendet förekommit tinner jag framgå, att länsstyrelsens

1 Malmöhus län ämbetslokaler äro i starkt behov av att utvidgas och

förbättras. De nuvarande lokalerna äro, förutom den del av det forna

sessionsrummet, som fortfarande användes av länsstyrelsen, inrymda i

våningen en trappa upp i landsstatsbyggnaden och disponeras på följande

sätt. Det med nr 46 betecknade rummet är upplåtet årt landskamreraren

och användes i regel allenast av denne. I rum nr 47 vistas numera stadigvarande

8—10 å landskontoret anställda personer; detta rum tages emellertid

i anspråk av ytterligare ett antal personer, vilka för arbetet med jordavsöndrings-

och skatteärenden behöva nästan ständig tillgång till de därstädes

förvarade jordeböckerna och deklarationerna. Härtill kommer, att

allmänheten i regel är hänvisad till detta rum, att detsamma är genomgångsrum

till övriga till landskontoret hörande rum samt att två skrivmaskiner

och eu räknemaskin äro placerade där. Rum nr 45 är ursprungligen

avsett till handarkiv, men har måst tagas i bruk av 2 eller 3 med den

dagliga expeditionen sysselsatta personer. I rum nr 48, domänrummet,

sysselsättas 1 eller 2 personer. Länsbokhållarrummet, nr 49, användes

av 2 personer. Samtliga dessa rum äro upplåtna åt landskontoret. De

rum, som äro upplåtna åt landskansli!, disponeras sålunda. I rum

nr 51, länsnotarie™as rum, vistas 4 personer. Kanslirummet, nr 53,

begagnas av 8 eller 9 personer, varjämte det tages i anspråk vid den

ofta förekommande användningen av skrymmande handels- och föreningsregister

m. m. och utgör genomgångsrum till de övriga rummen å

landskansliavdelningen samt ofta upptages av den besökande allmänheten.

Rum nr 54 användes visserligen allenast av landssekreteraren, men är

genomgångsrum för all passage till handarkiv, toalett och den del av

nedre våningen, som användes av länsstyrelsen. Rum nr 55 har ursprungligen

bestått av två rum och avsetts till handarkiv in. m., men

har på senaste tiden måst tagas i anspråk för den dagliga expeditionen

och hyser två, stundom tre, skrivmaskiner. Av landshövdingens — med

nr 58 och 59 betecknade — båda rum användes, sedan länsstyrelsens

sessionsrum numera måst tagas i bruk för andra ändamål, det ena, nr 59,

för sammanträden, vid öppnandet av posten och vid föredragningar,

varjämte ett biträde har sin plats där; det andra rummet, nr 58, användes

uteslutande av landshövdingen. Det med nr 42 betecknade, å

nedre botten belägna, till sessionsrum avsedda rummet har numera

medelst en brädvägg uppdelats i två rum, av vilka det ena användes av

2 eller 3 personer utav landskansliets personal och det andra av lantmäterikontoret.

Av förste lantmätaren i länet och av lantmäteristyrelsen har hos

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 231.

Kungl. Maj:t blivit ifrågasatt, huruvida icke jämväl nu länets lantmäterikontor

— vilket för närvarande är inrymt i landsstatsbyggnadens bottenvåning

— skulle kunna beredas ökat och förbättrat utrymme. Jag har

emellertid genom överiutendentsämbetet inhämtat, dels att lantmäterikontorets

behov anses kunna för en tid framåt tillgodoses med kontorets

nuvarande lokaler, för den händelse ett av rummen göres brandsäkert,

dels ock att överintendentsämbetet har för avsikt att i innevarande års

generalförslag över reparation och underhåll av Kungl. Maj:ts och kronans

hus och byggnader i landsorterna upptaga en post å 4,000 kronor, för att

berörda rum må kunna bliva brandsäkert. Jag anser fördenskull utrett,

att för närvarande intet beh över lrån Kungl. Maj ds och riksdagens sida

åtgöras för beredande av förbättrade lokaler åt lantmäterikontoret i länet.

Mot det förslag till förbättrande av länsstyrelsens lokaler, som i

ärendet framlagts, har jag icke något att anmärka. Ej heller hava de

för ändamålet beräknade kostnaderna givit mig anledning till erinran.

Då, enligt vad landshövdingen i länet tillkännagivit, behovet av ökat

utrymme är synnerligen trängande, torde anslagsbeloppet böra kunna

disponeras redan innevarande år.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag alltså hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för utvidgande och förbättrande

av länsstyrelsens i Malmöhus län ämbetslokaler m. m., i huvudsaklig

överensstämmelse med det av överintendentsämbetet tillstyrkta, av

mig förordade förslaget, å extra stat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 135,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan innevarande

år disponera beloppet i fråga.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och

skulle proposition i ärendet till riksdagen avlåtas av

den lydelse, bilaga litt----vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig Östergren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1917:112 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds ''proposition angående ombyggnadsarbeten ä länsresidenset i Malmö m. m. s. 1 i texten