Angående anslag till lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt
1917-04-16 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:247, Angående anslag till lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 247.
1
Nr 247.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag
till lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt; given Stockholms
slott den 16 april 1917.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen,
att för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt,
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, å extra
stat under nionde huvudtiteln för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
K. Dahlberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 208 käft. (Nr 247.)
1
2
Kungl. Majds Nid. Proposition Nr 247.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden: von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Departementschefen, statsrådet Dahlberg anförde:
Sedan åtskilliga år har riksdagen anvisat anslag å extra stat till
fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor. Denna verksamhet bedrives
vid en vid lantmäteristvrelsen inrättad reproduktionsanstalt. I
skrivelse den 11 november 1916 har nu lantmäteristyrelsen framlagt
förslag till ordinarie stat för anstalten samt framhållit, att medel till
bestridande av utgifterna enligt staten borde kunna påräknas av till
anstalten inflytande inkomster för utfört arbete. Tillika har styrelsen hemställt
om ett anslag å extra stat för år 1918 å 6,000 kronor för anstaltens
behov. Enär vid tiden för avlåtandet av 1917 års statsverksproposition
ett från statskontoret infordrat utlåtande i ärendet ännu icke inkommit,
täcktes Kungl. Maj:t på hemställan av min företrädare i ämbetet föreslå riks
-
3
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 247.
dagen att i avbidan på blivande proposition angående anslag till ifrågavarande
reproduktionsanstalt på extra stat för år 1918 beräkna ett belopp
av 6,000 kronor. ...
Sedan statskontorets utlåtande numera inkommit och lantmätenstyrelsen
fått yttra sig med anledning av vad statskontoret anfört, anhåller
jag att få anmäla detta ärende.
I förenämnda skrivelse den 11 november 1916 har lantmäteristyrelsen
först lämnat en framställning av anstaltens tillkomst och de
till densamma beviljade anslag samt till belysning av anstaltens ekonomiska
förhållanden framlagt följande redogörelse för dess inkomster
och utgifter från början av dess ''verksamhet intill utgången av september
månad år 1916.
Statsanslag:
Enl. nåd. brev den 3/8 1912...
» » » > 6/» 1913...
» > » » 19/e 1914...
» » » » 19/e 1914...
» » » » n/i2 1915...
Expensmedel .......................
Influtna medel .....................
Å r
"/9
Summa
1912
1913
1914
1915
191(
t. 0. m.
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
I n k
o m s t e
r
7,050
6
20
2,500
941
73
5,800
4,481
813
49
31
7,200
7,025
7,343
59
87
6,000
6,334
19
7,050
2,500
5,800
7,200
6,000
12,455
14,491
01
37
Summa inkomster
7,056
20
3,441
73
11,094
80
21,569
46
12,334
19
55,496
38
U t
g i
f t e
Utövningsrått........................
1,832
97
—
—
—
—
—
—
—
—
1,832
97
Inventarier ...........................
291
3,220
88
4,472
09
1,828
24
1,888
28
11,700
49
f 4,094
52
Avlöningar ...........................
—
—
650
—
5,234
18
7,042
60
l 1,693
93
18,715
23
Förbrukningsartiklar..............
6
20
941
73
4,481
49
7,168
14
3,957
15
16,554
71
Återbetalning av statsanslaget
enl. nåd. brev den s/s 1912...
167
03
167
03
Summa utgifter
2,297
20
4,812
61
14,187
76
16,038
98
11,633
88
48,970
43
Behållning den l/io 1916.........
6,525
95
4
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 247.
Styrelsen har framhållit, att anstalten emellertid hade en del maskiner,
inventarier och lager, vilka efter lämpliga avskrivningar kunde
upptagas till ett värde av 14,500 kronor. Dessutom funnes utestående
fordringar, så att det belopp, som dittills utbetalts av statsmedel samt
icke täcktes av tillgångarna, kunde beräknas till omkring 17,000 kronor.
Beträffande utvecklingen av anstaltens arbeten har styrelsen anfört
följande:
“På sätt styrelsen meddelade uti i sina särskilda underdåniga framställningar
den 5 oktober 1915, angående dels användningen av 1916 års anslag
dels utverkande hos riksdagen av anslag för år 1917, hade försöksarbetena
redan på hösten 1914 fortskridit därhän, att anstalten kunde börja åtaga sig
utförande av arbete mot betalning. Under år 1915 skedde detta i allt större
utsträckning, så att försöksarbetena på hösten 1915 kunde anses huvudsakligen
avslutade. Genom försöksarbetena var då ådagalagt, ej mindre att kopior i ett
eller flera exemplar av lantmäterikartor och andra kartor och ritningar vare sig
i samma skala eller i större eller mindre sådan än originalet kunde medelst
fotomekanisk reproduktion framställas avsevärt både tillförlitligare, snabbare
och billigare än genom handkopiering och transportering, än även att de av
styrelsen prövade och valda metoder och anskaffade apparater och maskiner
vore för ändamålet lämpliga. Riktigheten härav har ytterligare bekräftats under
innevarande år och anstaltens verksamhet, som emellertid under omkring en
månads tid varit störd genom utförande av eldsäkerhetsanordningar i härvarande
byggnad, företer det oaktat en glädjande tillväxt. Anstaltens utveckling är
emellertid beroende, förutom av tillgång på medel och personal, av två viktiga
omständigheter. Den ena av dessa är tillgången på lönande arbete och den
andra en för behovet lämplig lokal.
För befrämjande av arbetstillgången vidtog styrelsen i slutet av år 1915,
såsom i styrelsens ovanberörda framställningar meddelades, en del åtgärder
bestående dels i framställning om sådan ändring i den för lantmäteristyrelsen
och rikets lantmätare gällande instruktion, att styrelsen skulle äga befogenhet
att ålägga lantmätarna att vid kopiering av kartor anlita styrelsens reproduktionsanstalt,
dels i en cirkulärskrivelse till lantmätarna med förnyad anmaning till
dem att mera allmänt använda sig av anstalten, dels i skrivelser till vissa" ämbetsverk
med upplysning, att anstaltens försöksarbeten voré huvudsakligen slutförda,
så att anstalten kunde åtaga sig reproduktionsarbeten.
Sedan i anledning av den föreslagna ändringen i instruktionen medlemmar
av lantmäterikåren inkommit med underdåniga framställningar, har Eders Kungl.
Maj:t genom nådig remiss den 25 februari 1916 överlämnat ärendet att tagas i
övervägande vid den utredning i fråga om ändringar i lantmäteristatens i länen
organisation m. m., vartill Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 21 samma
månad ställt särskilda medel till styrelsens disposition. Sistberörda utredning
angår huvudsakligen, förutom frågan om biträden å lantmäterikontoren i länen,
inrättandet av nya distriktslantmätarbefattningar samt revision av gällande
nådiga taxa på arvode för lantmäteriförrättningar. Frågan om användning av
fotomekanisk reproduktion och anlitande härför av anstalten visar sig för lantmätarnas
del vara en inkomst- och kostnadsfråga, som alltså närmast hör sam
-
5
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 247.
man med revisionen av taxan. En sådan har under senare åren visat sig av
behovet påkallad och framträder numera såsom synnerligen angelägen till följd
av inträdd stegring i levnadsomkostnaderna. Det är därför styrelsens mening
att före utgången av detta år förelägga Eders Kungl. Maj:t underdånigt förslag
till en förnyad taxa, avsedd att vinna tillämpning från våren 1917. I sammanhang
därmed kommer lantmäteristyrelsen att söka åstadkomma reglering även
i fråga om lantmätarnas ställning till reproduktionsanstalten. — — —.
Uti sin skrivelse den 13 juni 1916 har riksdagen — med erinran ej
mindre att riksdagen år 1915 uttalat den förhoppningen, att under de fortsatta
försöken frågan om reproduktion av lantmäterikartor på fotomekanisk
väg snart måtte vinna en tillfredsställande lösning och anstalten härigenom
måtte bliva i tillfälle att i större utsträckning än dittills skett kunna åtaga sig
arbeten såväl för allmänhetens som för de statsinstitutioners räkning, som därav
vore i behov, än även att lantmäteristyrelsen genom cirkulär till underlydande
tjänstemän utfärdat föreskrifter att vid kartritning använda sådant papper och
sådana färger, varigenom autografisk reproduktion vid anstalten möjliggjordes —
uttalat den förhoppningen att, då även en del andra centrala ämbetsverk i
jämförelsevis stor utsträckning måste låta reproducera kartor, även dessa ämbetsverk
med det snaraste måtte vidtaga sådana åtgärder, att statens egen
reproduktionsanstalt måtte, så långt dess prestationsförmåga sträckte sig, bliva
anlitad vid förekommande behov av kartreproduktions arbeten. I anledning härav
har Eders Kungl. Maj:t vid föredragning av riksdagens ovanberörda skrivelse
den 21 juni 1916 förordnat, att sådana centrala ämbetsverk och andra statsinstitutioner,
som kunde antagas vara i behov att låta reproducera kartor och
ritningar, skulle genom ämbetsskrivelser från vederbörande departement anmodas
att med det snaraste vidtaga åtgärder i det av riksdagen angivna syfte,
varjämte Eders Kungl. Maj:t meddelat, g.tt vederbörande ämbetsverk och institutioner
anmodats vända sig till lantmäteristyrelsen för erhållande av närmare
besked om vad, som borde iakttagas för syftemålets ernående. Någon sådan
hänvändelse till lantmäteristyrelsen har visserligen ännu icke skett. Anstalten
har emellertid till belåtenhet redan utfört en del arbeten åt bland andra sjökarteverket
och kustbefästningskommissionen, åt båda arbeten av hemlig natur,
samt vidare åt telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och
domänstyrelsen. Särskilt uppdragen från domänstyrelsen hava under sista tiden
ökats högst betydligt. Lantmäteristyrelsen har emellertid för avsikt att framdeles
tillställa vederbörande ämbetsverk och institutioner anvisningar om lämpligaste
sättet för kartors ritning och färgläggning för underlättande av deras
reproduktion. Då emellertid anstalten för närvarande har så mycket arbete,
som synes kunna medhinnas och lokalen medgiver, torde härmed böra anstå,
till dess en större lokal ställts till anstaltens förfogande. “
Angående frågan om anstaltens uppförande å ordinarie stat har
styrelsen yttrat:
“Uti sin framställning den 5 oktober 1915 angående anslag för år 1917
framhöll styrelsen, att styrelsen hade för avsikt att efter försöksarbetenas fullbordande
för att få behålla den anställda och väl fackutbildade personalen
söka åt densamma utverka avlöning på fast stat. — — —.
opaginerad Kontrollera mot PDF
€
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 247.
Vid föredragning i statsrådet av frågan om beredande av anslag till anstalten
för år 1917 meddelade departementschefen, på sätt statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden den 14 januari 1916 utvisar, att den av lantmäteristyrelsen
omförmälda frågan om utvidgning av anstaltens lokaler, enligt vad chefen
för finansdepartementet meddelat, ännu icke kunnat anmälas för Edebs Kungl.
Maj:t samt att beträffande den av styrelsen föreslagna ändring i lantmäteriinstruktionen
framställningar inkommit från medlemmar av lantmäterikåren och hade
ej heller denna fråga ännu kunnat underställas Eders Kungl. Majrts prövning.
Vid sådant förhållande och då för övrigt något års erfarenhet borde avvaktas,
ansåge han i likhet med lantmäteristyrelsen, att frågan om beredande åt ifrågavarande
reproduktionsanstalt av en fastare ställning i förvaltningen borde för det
dåvarande uppskjutas.
Av vad ovan anförts torde emellertid framgå, att de anledningar, som
föranledde, att förslag icke redan på hösten 1915 framställdes om anstaltens
uppförande på ordinarie stat, kunna antagas bliva undanröjda under förra delen
av år 1917. Någon ovisshet torde visserligen ännu göra sig gällande i fråga om
lämpligaste sättet för lokalfrågans lösning, men på vilket sätt denna må sökas,
antar lantmäteristyrelsen, att en lösning bör kunna vinnas och att bristen på
lokal ej längre bör få stå hindrande i vägen för anstaltens lovande verksamhet.
Givet är även, att inom en närliggande framtid förhållandena på det ekonomiska
livets område kunna komma att medföra fara för att den nuvarande personalen
söker sig utkomst annorstädes. På grund härav och med hänsyn till verksamhetens
omfattning samt jämväl ej mindre till värdet av de kartor, som bliva
föremål för behandling vid anstalten, än även till betydelsen för staten att haya
en egen anstalt ej minst för reproduktion av en del kartor och ritningar av
mer eller mindre diskret natur, håller lantmäteristyrelsen före, att något vidare
uppskov med anstaltens uppförande på fast stat ej bör äga rum.“
Det av lantmäteristyrelsen framlagda förslaget till ordinarie stat
för ifrågavarande reproduktionsanstalt har följande utseende.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 247.
7
Lön
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Orts-
till-
låfig
Summa
1 intendent.................
3,600
1,800
400
5,800 |
1 ingenjör ..................
2,000
1,000
300
3,3001
1 tryckeriföreståndare ...
2,000
1,000
300
3,300j
1 fotograf.....................
1,600
800
300
2,700
1 tryckare ..................
1,200
800
200
2,200
1 kvinnligt biträde ......
900
560
150
1,600 |
1 vaktmästare .............
700
350
150
1,200 j
Summa
—
—
—
20,100
Anslag till ålderstillägg,
förslagsvis ...............
1,800 1
Till extra personal och
vikariatsersättning, ma-
skiner, instrument och
andra inventarier samt
förbrukningsartiklar m.
m., förslagsvis .........
—
—
—
24,000
Totalsumma
—
—
| -
45,900
lElter 5 är kan lösen höjas med 500
kr., efter 10 år med ytterligare
500 kr. och efter 15 år med än ytterligare
500 kr.
Härtill kunna komma (yra ålderstillägg,
vart och ett å 400 kr.,
efter respektive 5, 10, 15 och 20
år. Av varje ålderstillägg utgöra
300 kr. lön och 100 kr. tjänstgeringspenningar.
Härtill kunna komma lyra ålderstillägg,
vart och ett å 300 kr.
efter respektive 5, 10, 15 och 20
år. Av varje ålderstillägg utgöra
200 kr. lön och 100 kr. tjänstgöringspenningar.
Härtill kunna komma lyra ålderstillägg,
vart och ett å 250 kr.,
efter respektive 5, 10, 15 och 20
år. Av varje ålderstillägg utgöra
150 kr. lön och 100 kr. tjänstgöringspenningar.
Efter 5 år kan lönen höjas med 200
kr. och efter 10 år med ytterligare
200 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas med 100
kr. och efter 10 år med ytterligare
100 kr.
Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri hostad samt bränsle, skall, sa länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom av lönen avdragas 100 kronor årligen.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 247. .
Intendenten borde hava fullgjort kompetensvillkor för befordran
till extra lantmätare och vore avsedd att handhava den dagliga och
omedelbara ledningen av arbetena vid anstalten. Detta uppdrag ansåges
icke längre kunna medhinnas av byråchefen å styrelsens lantmäteribyrå.
Denne skulle dock fortfarande hava inseendet över anstalten, vilken skulle
lyda under hans byrå. Någon befattning, motsvarande intendentens, har
förut ej funnits vid anstalten.
Ingenjören skulle omhänderhava granskningen och kontrollen av
arbetenas riktighet i avseende å skala, färgläggning och utstyrsel m. m.
Detta uppdrag utföres nu av en i kartritning och andra enklare lantmäterigöromål
skicklig och erfaren person, vilken härför uppburit 225 kronor i
månaden under år 1916 och ansetts böra åtminstone under senare delen
av år 1917 erhålla 300 kronor i månadsavlöning. Det vill synas, som om
samma kompetens ansåges tillräcklig för den föreslagne ingenjören.
Tiyckeriföreståndaren och fotografen skulle vara i sina fack skickliga
och framstående yrkesmän. För närvarande innehavas dessa befattningar
av två tyska undersåtar, vilkas skicklighet erhållit de bästa vitsord
av lantmäteristyrelsen, som ansett dem så gott som oumbärliga för
arbetenas bedrivande med framgång. Under år 1916 uppburo de vardera
en veckoavlöning av 55 kronor, motsvarande 2,860 kronor för år.
De hava för år 1917 begärt avlöningsförhöjning.
Lantmäteristyrelsen har framhållit, att de i staten föreslagna avlöningarna
för ingenjören och tryckeriföreståndaren vore närmast formade
efter den avlöningstyp, som gällde för geodeter och kartografer vid rikets
allmänna kartverk, dock med tillägg av ortstillägg.
Tryckaren har ansetts nödvändig att anställa från och med år 1917.
Det kvinnliga biträdet skulle sysselsättas med ritarbete.
Beträffande de sista bägge posterna i statförslaget och dettas anordning
i övrigt har styrelsen anfört:
“Redan av — — — plan för år 1917 framgår, att för anstaltens skötsel
är erforderlig åtskillig pensonal utöver den, som nu föreslagits till uppförande
på ordinarie stat. Förstberörda personal bör givetvis anställas såsom extra
och antagas endast i mån av behov. Emellertid torde härför liksom för vikariatsersättningar,
maskiner, instrument och andra inventarier samt förbrukningsartiklar
böra upptagas en post uti staten, och torde denna böra beräknas med
hänsyn till framtida utveckling under de närmaste åren. Av styrelsen gjord
beräkning visar, att ett belopp av 12,000 kronor erfordras för den extra personalens
avlöning. De årliga utgifterna för maskiner, instrument och övriga
inventarier beräknar styrelsen till 6,000 kronor samt utgifterna för förbrukningsartiklar
in. m. till 10,000 kronor. Enligt dessa beräkningar skulle alltså anstaltens
samtliga utgifter förutom avlöningen till den ordinarie personalen samt
kostnaderna för lokal uppgå till 28,000 kronor, vilket belopp emellertid med
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 247.
hänsyn, till oförutsedda utgifter torde böra höjas till 30,000 kronor. När härtill
läggas avlöningarna enligt staten jämte förslagsvis beräknade kostnader för
ålderstillägg eller 21,900 kronor, uppgår summan till 51,900 kronor. Största
delen av denna summa anser lantmäteristyrelsen böra kunna bestridas av inflytande
medel för verkställda arbeten. Ätt uteslutande lita till dessa anser
styrelsen emellertid icke böra ske. Därigenom skulle anstaltens utveckling
kunna hämmas, utan håller styrelsen före, att åtminstone för närmaste åren
ett särskilt anslag bör finnas tillgängligt. Beloppet härav beräknar styrelsen
till 6,000 kronor eller samma belopp, som ovan beräknats för den årliga anskaffningen
av maskiner, instrument och inventarier. Under förhoppning att
detta anslag efter några år ej vidare skall behöva tagas i anspråk, torde detsamma
böra upptagas på extra stat.
I enlighet med vad som skett exempelvis beträffande mynt- och justeringsverket
samt patent- och registreringsverket torde blivande ordinarie anslag
böra uppföras såsom reservationsanslag, och torde den behållning, som
kan uppstå å det ifrågasatta anslaget på extra stat, jämväl böra i mån av
behov få användas under kommande år.“
Styrelsens framställning utmynnar i hemställan, att Kungl. Maj:t
måtte i proposition föreslå riksdagen
dels att såsom reservationsanslag att direkt utgå av medel, som
för verkställt arbete inflyta till lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt,
i riksstaten uppföra ett ordinarie anslag till belopp av 45,900 kronor;
dels att godkänna förenämnda avlönings- och utgiftsstat för samma
anstalt;
dels att godkänna vissa av styrelsen föreslagna allmänna villkor
och bestämmelser för åtnjutande av de avlöningsförmåner staten upptoge;
dels att medgiva, att till ovan omförmälda reservationsanslag finge
överföras den behållning, som vid utgången av år 1917 kunde finnas å
för ifrågavarande anstalt anvisade statsmedel eller för verkställt arbete
influtna medel;
dels slutligen att till anstalten å extra stat för år 1918 anvisa ett
anslag av 6,000 kronor att i mån av behov användas.
Statskontoret har i sitt häröver avgivha, den 18 december 1916
dagtecknade och den 5 februari 1917 till jordbruksdepartementet inkomna
utlåtande till en början anfört följande:
“Beträffande först frågan om reproduktionsanstaltens uppförande å ordinarie
stat framgår visserligen av lantmäteristyrelsens underdåniga framställning,
dels att de vid anstalten försökta metoderna för kartreproduktioner numera
äro utexperimenterade och lämna ett tillfredsställande resultat, dels ock
att anstalten kan anses komma att fylla ett stadigvarande behov såväl för
lantmäteriväsendet som ock för allmänna verk och inrättningar i övrigt jämte
enskilda, för vilka mångfaldigande av kartor kan ifrågakomma. Men av samma
framställning framgår även, att fråga är om en högst väsentlig anslagsökning,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 20S käft. (Nr 247.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2i7.
och den föreslagna staten upptager ett flertal nya befattningar, däribland även
sådana, vilka såsom motsvarande yrkesanställning inom privata näringar knappast
lämpa sig för att ens i framtiden uppföras på ordinarie stat med därav följande
mera fast lönereglering. Vid sådant förhållande kan statskontoret icke tillstyrka,
att anstalten uppföres redan nu å ordinarie stat.
Vidkommande de av lantmäteristyrelsen föreslagna befattningshavarna
vid anstalten är statskontoret givetvis icke i tillfälle att i vidare mån uttala
något omdöme om det erforderliga antalet eller deras olika tj änstegrader, än
att med hänsyn därtill, att det kvinnliga biträdet är avsett att jämväl utföra
ritarbete, intet lärer vara att erinra mot att detta biträde erhåller avlöning,
motsvarande andra avlöningsgraden.“
Statskontoret har därefter framställt vissa erinringar angående de
av lantmäteristyrelsen föreslagna avlöningsbeloppen och övriga poster i
den föreslagna staten ävensom avlöningsvillkoren. Därefter har statskontoret
anfört:
-Vidkommande härefter sättet för anslagets till ifrågavarande anstalt upptagande
i riksstaten innebär lantmäteristyrelsens förslag i ämnet, att anstalten
skulle i budgettekniskt hänseende komma att intaga samma ställning som myntoch
justeringsverket samt patent- och registreringsverket, d. v. s. att den beräknade
inkomsten upptages å riksstaten under titel “uppbörd i statens verksamhet"
och ett däremot svarande belopp uppföres såsom ordinarie reservationsanslag
att av inkomsterna direkt utgå. Härjämte skulle, såsom förut omförmälts,
åtminstone för år 1918 erfordras ett fyllnadsanslag, vilket styrelsen ansett böra
beviljas såsom extra anslag. Mot detta förslag kan emellertid anmärkas, att
den verksamhet, som av anstalten utövas, icke är i avseende å sättet för beredande
av inkomst åt staten likartad med den, som utövas av de båda ovannämnda
ämbetsverken. Dessas inkomster bestå nämligen endera av en direkt
vinst vid utövandet av en statsfunktion, sådan som myntningen, eller av avgifter,
som skola erläggas vid allmänhetens författningsenliga anlitande av ämbetsverken,
såsom vid kontrollering av ädla metaller eller anmälningar till patent-,
varumärkes- och aktiebolags-registren. Reproduktionsanstaltens verksamhet
däremot har, såvitt statskontoret kan finna, helt och hållet prägeln av enskild
affärsverksamhet, och anledning att i nu ifrågavarande hänseende jämnställa
anstalten med berörda ämbetsverk synes icke förefinnas. Statskontoret anser
däremot, att anstaltens inkomster och utgifter böra i budgettekniskt hänseende
behandlas lika med inkomster och utgifter för t. ex. trädgårdsskolan vid Alnarp
eller andra dylika av staten vid sidan av och i samband med dess egentliga
verksamhet inrättade och förvaltade anstalter, med vilka lantmäteristyrelsens
reproduktionsanstalt synes mest likartad. För denna anstalt bör således i riksstaten
endast upptagas ett anslag å det nettobelopp, 5,700 kronor, varmed man,
såsom nämnts, kan beräkna, att anstaltens utgifter till en början komma att
överstiga inkomsterna. I enlighet, med vad statskontoret förut erinrat bör detta
anslag tills vidare endast erhålla karaktär av extra anslag. Mot styrelsens
förslag, att till det nya anslaget må överföras de vid 1917 års utgång befintliga
besparingarna å föregående extra anslag till anstalten samt å anstaltens inkomster,
har statskontoret intet att erinra.
11
Kung! Maj:ts Nåd,. Proposition Nr 247.
På grund av vad sålunda anförts får statskontoret i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå riksdagen att
dels för år 1918 till lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt anvisa ett
extra anslag å 5,700 kronor;
dels godkänna följande stat för lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt:
Statsanslag ......................................
Upphörd i anstaltens verksamhet
''Inkomster:
................................. kronor 5,700
........................... „ 45,900
Summa inkomster kronor 51,600
Utgifter:
1 intendent .............................................................................................. kronor
1 ingenjör .................................................................................................... »
1 tryckeriföreståndare............................................................................. »
1 fotograf .................................................................................................... »
1 tryckare.................................................................................................... »
1 kvinnligt biträde .................................................................................... »
1 vaktmästare ......................................................................................... »
Till ålderstillägg, förslagsvis.................................................................... »
Till extra personal och vikariatsersättning ....................................... „
Till maskiner, instrument och andra inventarier samt förbrukningsartiklar
och för oförutsedda utgifter ............................................
5,600
3,300
3,300
2,700
2,200
1,550
1,150
1,800
12,000
18,000
Summa utgifter kronor 51,600
■ Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt
bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå
ävensom av lönen avdragas 100 kronor årligen.’
dels godkänna de av lantmäteristyrelsen föreslagna allmänna villkor och
bestämmelser för åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmåner, med
den av statskontoret här ovan förordade ändring;
dels ock medgiva, att de vid 1917 års utgång befintliga besparingar å till
anstalten förut anvisade extra anslag och å dess inkomster må tillgodoföras
ovanberörda anslag.''''
Med anledning av vad statskontoret sålunda anfört och hemställt
har lantmäteristyrelsen yttrat, sig den 20 februari 1917.
För min del skulle jag gärna sett, att det varit mig möjligt att
'' nu tillstyrka ifrågavarande reproduktionsanstalts uppförande å ordinarie
stat. Jag är nämligen övertygad såväl om det stora gagnet av denna
anstalt som därom, att den kommer att fylla ett stadigvarande och sannolikt
ökat behov. För personalen vid anstalten och lör underlättande av
att till denna anskaffa och vid densamma bibehålla verkligt dugande
förmågor skulle också den större trygghet, en ordinarie anställning
Departement!.
chefen.
12
Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 247.
medför, vara av stor betydelse. Av flera skäl kan jag emellertid icke
nu fölorda en sådan åtgärd. Till vad statskontoret i sådant avseende
anfört, vilket påvisar vissa svårigheter vid beredande av ordinarie anställning
för en del befattningshavare, motsvarande yrkesmän i privata
näringar, och som ådagalägger, att man vid bedömandet av denna fråga
bör framgå med stor försiktighet och efter noggrannare utredning om
alla på frågan. inverkande omständigheter, kan jag lägga, att åtskilliga
förhållanden, vilka öva inflytande på anstaltens arbetsmängd och arbetsformer
m. m., ännu icke erhållit sådan utredning, att de kunna för
framtiden fastslås. Härvid vill jag först erinra om att jag förut i dag
ansett frågan om ökning i lantmäteristyrelsens egna arbetskrafter tarva
ytterligare övervägande och endast tillstyrkt en mindre ökning å extra
stat. Vidare, har jag anfört, att även styrelsens förslag till ny lantmäteritaxa
och om renovationsskyldighetens utsträckning icke syntes mioredan
nu mogna för avgörande. Dessa bägge förslag bygga i viss män
på att reproduktionsanstalten skulle anlitas för mångfaldigande av kartor
m. m., varigenom givetvis dennas arbetsmängd skulle ökas. Slutligen
ar ej heller anstaltens lokalfråga ännu löst på sådant sätt, att man kan
bedöma, i vad mån anstalten behöver ställas mer eller mindre fristående
från själva lantmäteristyrelsen.
Men om också anstalten icke nu kan uppföras å ordinarie stat,
skulle dock möjligen — såsom statskontoret synes anse — riksdagens
godkännande kunna begäras å en extra stat för densamma. Avlöningarna
borde väl då upptagas såsom arvoden. En sådan metod är icke&utan
motstycke, vad anslagen under nionde huvudtiteln beträffar. År 1908
godkände sålunda riksdagen dylik stat för år 1909 för statens veterinärbakteriologiska
anstalt. Vid denna stat voro fogade särskilda anmärkningar,
av vilka en innefattade vissa avlöningsvillkor. Vid följande
riksdagar godkändes varje ar stat för sistnämnda anstalt för nästföljande
år, ända till dess samma anstalt uppfördes på ordinarie stat. Ett annat
sätt har vant, att riksdagen beslutat inrättande å extra stat av en viss
statsinstitution i huvudsaklig överensstämmelse med de i vederbörande
statsrådsprotokoll angivna grunder, varibland även ingått statförslag.
Detta sätt tillämpades år 1907 vid inrättandet av hydrografiska byrån.
Ifall omfattningen av nu ifrågavarande reproduktionsanstalts behov av ‘
personal och dess medelsbehov i övrigt nu kunde med någorlunda
säkerhet bedömas samt om det måste antagas, att ett uppskov med
anstaltens uppförande å ordinarie stat skulle bliva av någon längre
varaktighet, skulle enligt min mening endera av dessa metoder vara
förtjänt att tillämpas. Men av delvis samma skäl, som hindrat mig
13
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 247.
att förorda anstaltens omedelbara uppförande å ordinarie stat, anser
jag mig icke nu kunna framlägga förslag till en dylik extra Btat. Det
synes mig för övrigt innebära vissa fördelar, isynnerhet under nuvarande
tider, då alla pris, även å arbetskraft, äro i hög grad osäkra och hastigt
växla, att anstalten ännu något år får behålla den mera fria och obundna
ställning den hittills intagit, varigenom den lättare kan följa med utvecklingen
och rätta avlöningarna efter behovet.
Frågan om reproduktionsanstaltens framtida ställning och om stat
för densamma torde därför böra hänskjutas till ytterligare utredning i
samband med den utredning angående vissa andra lantmäteriväsendet
berörande frågor, som jag förut förklarat mig finna erforderlig.
Då det i varje fall är osäkert, huruvida anstaltens egna inkomster
under år 1918 komma att fullt räcka till dess utgifter, anser jag försiktigheten
bjuda, att även för sistnämnda år ett belopp anvisas å extra
stat för att i händelse av behov av Kungl. Maj:t anvisas. Jag vill
erinra, att Kungl. Maj:t den 20 januari 1917 ställt till lantmäteristyrelsens
förfogande för anstaltens behov under år 1917 ej mindre
den förut icke anvisade återstoden av 1916 års anslag, nämligen 4,000
kronor, än även 1917 års hela anslag, 6,000 kronor. Med hänsyn härtill
har jag ej något att invända mot att anslagsbeloppet lör år 1918
upptages'' till 6,000 kronor, såsom beräknats i statsverkspropositionen.
På grund härav hemställer jag nu allenast, att Eders Kungl. Maj:t
måtte i proposition föreslå riksdagen
att för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt,
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, å extra stat
under nionde huvudtiteln för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av
6,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Olle Åkerberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 208 käft. (Nr 247.)
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- JoU 1917:72 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72 s. 27 i texten