Sök i Ratio Lex

Angående anslag till lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt

1917-04-16 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:247, Angående anslag till lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 247.

1

Nr 247.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag

till lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt; given Stockholms

slott den 16 april 1917.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen,

att för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt,

att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, å extra

stat under nionde huvudtiteln för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 6,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. Dahlberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 208 käft. (Nr 247.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nid. Proposition Nr 247.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Dahlberg anförde:

Sedan åtskilliga år har riksdagen anvisat anslag å extra stat till

fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor. Denna verksamhet bedrives

vid en vid lantmäteristvrelsen inrättad reproduktionsanstalt. I

skrivelse den 11 november 1916 har nu lantmäteristyrelsen framlagt

förslag till ordinarie stat för anstalten samt framhållit, att medel till

bestridande av utgifterna enligt staten borde kunna påräknas av till

anstalten inflytande inkomster för utfört arbete. Tillika har styrelsen hemställt

om ett anslag å extra stat för år 1918 å 6,000 kronor för anstaltens

behov. Enär vid tiden för avlåtandet av 1917 års statsverksproposition

ett från statskontoret infordrat utlåtande i ärendet ännu icke inkommit,

täcktes Kungl. Maj:t på hemställan av min företrädare i ämbetet föreslå riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 247.

dagen att i avbidan på blivande proposition angående anslag till ifrågavarande

reproduktionsanstalt på extra stat för år 1918 beräkna ett belopp

av 6,000 kronor. ...

Sedan statskontorets utlåtande numera inkommit och lantmätenstyrelsen

fått yttra sig med anledning av vad statskontoret anfört, anhåller

jag att få anmäla detta ärende.

I förenämnda skrivelse den 11 november 1916 har lantmäteristyrelsen

först lämnat en framställning av anstaltens tillkomst och de

till densamma beviljade anslag samt till belysning av anstaltens ekonomiska

förhållanden framlagt följande redogörelse för dess inkomster

och utgifter från början av dess ''verksamhet intill utgången av september

månad år 1916.

Statsanslag:

Enl. nåd. brev den 3/8 1912...

» » » > 6/» 1913...

» > » » 19/e 1914...

» » » » 19/e 1914...

» » » » n/i2 1915...

Expensmedel .......................

Influtna medel .....................

Å r

"/9

Summa

1912

1913

1914

1915

191(

t. 0. m.

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

I n k

o m s t e

r

7,050

6

20

2,500

941

73

5,800

4,481

813

49

31

7,200

7,025

7,343

59

87

6,000

6,334

19

7,050

2,500

5,800

7,200

6,000

12,455

14,491

01

37

Summa inkomster

7,056

20

3,441

73

11,094

80

21,569

46

12,334

19

55,496

38

U t

g i

f t e

Utövningsrått........................

1,832

97

—

—

—

—

—

—

—

—

1,832

97

Inventarier ...........................

291

3,220

88

4,472

09

1,828

24

1,888

28

11,700

49

f 4,094

52

Avlöningar ...........................

—

—

650

—

5,234

18

7,042

60

l 1,693

93

18,715

23

Förbrukningsartiklar..............

6

20

941

73

4,481

49

7,168

14

3,957

15

16,554

71

Återbetalning av statsanslaget

enl. nåd. brev den s/s 1912...

167

03

167

03

Summa utgifter

2,297

20

4,812

61

14,187

76

16,038

98

11,633

88

48,970

43

Behållning den l/io 1916.........

6,525

95

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 247.

Styrelsen har framhållit, att anstalten emellertid hade en del maskiner,

inventarier och lager, vilka efter lämpliga avskrivningar kunde

upptagas till ett värde av 14,500 kronor. Dessutom funnes utestående

fordringar, så att det belopp, som dittills utbetalts av statsmedel samt

icke täcktes av tillgångarna, kunde beräknas till omkring 17,000 kronor.

Beträffande utvecklingen av anstaltens arbeten har styrelsen anfört

följande:

“På sätt styrelsen meddelade uti i sina särskilda underdåniga framställningar

den 5 oktober 1915, angående dels användningen av 1916 års anslag

dels utverkande hos riksdagen av anslag för år 1917, hade försöksarbetena

redan på hösten 1914 fortskridit därhän, att anstalten kunde börja åtaga sig

utförande av arbete mot betalning. Under år 1915 skedde detta i allt större

utsträckning, så att försöksarbetena på hösten 1915 kunde anses huvudsakligen

avslutade. Genom försöksarbetena var då ådagalagt, ej mindre att kopior i ett

eller flera exemplar av lantmäterikartor och andra kartor och ritningar vare sig

i samma skala eller i större eller mindre sådan än originalet kunde medelst

fotomekanisk reproduktion framställas avsevärt både tillförlitligare, snabbare

och billigare än genom handkopiering och transportering, än även att de av

styrelsen prövade och valda metoder och anskaffade apparater och maskiner

vore för ändamålet lämpliga. Riktigheten härav har ytterligare bekräftats under

innevarande år och anstaltens verksamhet, som emellertid under omkring en

månads tid varit störd genom utförande av eldsäkerhetsanordningar i härvarande

byggnad, företer det oaktat en glädjande tillväxt. Anstaltens utveckling är

emellertid beroende, förutom av tillgång på medel och personal, av två viktiga

omständigheter. Den ena av dessa är tillgången på lönande arbete och den

andra en för behovet lämplig lokal.

För befrämjande av arbetstillgången vidtog styrelsen i slutet av år 1915,

såsom i styrelsens ovanberörda framställningar meddelades, en del åtgärder

bestående dels i framställning om sådan ändring i den för lantmäteristyrelsen

och rikets lantmätare gällande instruktion, att styrelsen skulle äga befogenhet

att ålägga lantmätarna att vid kopiering av kartor anlita styrelsens reproduktionsanstalt,

dels i en cirkulärskrivelse till lantmätarna med förnyad anmaning till

dem att mera allmänt använda sig av anstalten, dels i skrivelser till vissa" ämbetsverk

med upplysning, att anstaltens försöksarbeten voré huvudsakligen slutförda,

så att anstalten kunde åtaga sig reproduktionsarbeten.

Sedan i anledning av den föreslagna ändringen i instruktionen medlemmar

av lantmäterikåren inkommit med underdåniga framställningar, har Eders Kungl.

Maj:t genom nådig remiss den 25 februari 1916 överlämnat ärendet att tagas i

övervägande vid den utredning i fråga om ändringar i lantmäteristatens i länen

organisation m. m., vartill Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 21 samma

månad ställt särskilda medel till styrelsens disposition. Sistberörda utredning

angår huvudsakligen, förutom frågan om biträden å lantmäterikontoren i länen,

inrättandet av nya distriktslantmätarbefattningar samt revision av gällande

nådiga taxa på arvode för lantmäteriförrättningar. Frågan om användning av

fotomekanisk reproduktion och anlitande härför av anstalten visar sig för lantmätarnas

del vara en inkomst- och kostnadsfråga, som alltså närmast hör sam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 247.

man med revisionen av taxan. En sådan har under senare åren visat sig av

behovet påkallad och framträder numera såsom synnerligen angelägen till följd

av inträdd stegring i levnadsomkostnaderna. Det är därför styrelsens mening

att före utgången av detta år förelägga Eders Kungl. Maj:t underdånigt förslag

till en förnyad taxa, avsedd att vinna tillämpning från våren 1917. I sammanhang

därmed kommer lantmäteristyrelsen att söka åstadkomma reglering även

i fråga om lantmätarnas ställning till reproduktionsanstalten. — — —.

Uti sin skrivelse den 13 juni 1916 har riksdagen — med erinran ej

mindre att riksdagen år 1915 uttalat den förhoppningen, att under de fortsatta

försöken frågan om reproduktion av lantmäterikartor på fotomekanisk

väg snart måtte vinna en tillfredsställande lösning och anstalten härigenom

måtte bliva i tillfälle att i större utsträckning än dittills skett kunna åtaga sig

arbeten såväl för allmänhetens som för de statsinstitutioners räkning, som därav

vore i behov, än även att lantmäteristyrelsen genom cirkulär till underlydande

tjänstemän utfärdat föreskrifter att vid kartritning använda sådant papper och

sådana färger, varigenom autografisk reproduktion vid anstalten möjliggjordes —

uttalat den förhoppningen att, då även en del andra centrala ämbetsverk i

jämförelsevis stor utsträckning måste låta reproducera kartor, även dessa ämbetsverk

med det snaraste måtte vidtaga sådana åtgärder, att statens egen

reproduktionsanstalt måtte, så långt dess prestationsförmåga sträckte sig, bliva

anlitad vid förekommande behov av kartreproduktions arbeten. I anledning härav

har Eders Kungl. Maj:t vid föredragning av riksdagens ovanberörda skrivelse

den 21 juni 1916 förordnat, att sådana centrala ämbetsverk och andra statsinstitutioner,

som kunde antagas vara i behov att låta reproducera kartor och

ritningar, skulle genom ämbetsskrivelser från vederbörande departement anmodas

att med det snaraste vidtaga åtgärder i det av riksdagen angivna syfte,

varjämte Eders Kungl. Maj:t meddelat, g.tt vederbörande ämbetsverk och institutioner

anmodats vända sig till lantmäteristyrelsen för erhållande av närmare

besked om vad, som borde iakttagas för syftemålets ernående. Någon sådan

hänvändelse till lantmäteristyrelsen har visserligen ännu icke skett. Anstalten

har emellertid till belåtenhet redan utfört en del arbeten åt bland andra sjökarteverket

och kustbefästningskommissionen, åt båda arbeten av hemlig natur,

samt vidare åt telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och

domänstyrelsen. Särskilt uppdragen från domänstyrelsen hava under sista tiden

ökats högst betydligt. Lantmäteristyrelsen har emellertid för avsikt att framdeles

tillställa vederbörande ämbetsverk och institutioner anvisningar om lämpligaste

sättet för kartors ritning och färgläggning för underlättande av deras

reproduktion. Då emellertid anstalten för närvarande har så mycket arbete,

som synes kunna medhinnas och lokalen medgiver, torde härmed böra anstå,

till dess en större lokal ställts till anstaltens förfogande. “

Angående frågan om anstaltens uppförande å ordinarie stat har

styrelsen yttrat:

“Uti sin framställning den 5 oktober 1915 angående anslag för år 1917

framhöll styrelsen, att styrelsen hade för avsikt att efter försöksarbetenas fullbordande

för att få behålla den anställda och väl fackutbildade personalen

söka åt densamma utverka avlöning på fast stat. — — —.

opaginerad Kontrollera mot PDF

€

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 247.

Vid föredragning i statsrådet av frågan om beredande av anslag till anstalten

för år 1917 meddelade departementschefen, på sätt statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden den 14 januari 1916 utvisar, att den av lantmäteristyrelsen

omförmälda frågan om utvidgning av anstaltens lokaler, enligt vad chefen

för finansdepartementet meddelat, ännu icke kunnat anmälas för Edebs Kungl.

Maj:t samt att beträffande den av styrelsen föreslagna ändring i lantmäteriinstruktionen

framställningar inkommit från medlemmar av lantmäterikåren och hade

ej heller denna fråga ännu kunnat underställas Eders Kungl. Majrts prövning.

Vid sådant förhållande och då för övrigt något års erfarenhet borde avvaktas,

ansåge han i likhet med lantmäteristyrelsen, att frågan om beredande åt ifrågavarande

reproduktionsanstalt av en fastare ställning i förvaltningen borde för det

dåvarande uppskjutas.

Av vad ovan anförts torde emellertid framgå, att de anledningar, som

föranledde, att förslag icke redan på hösten 1915 framställdes om anstaltens

uppförande på ordinarie stat, kunna antagas bliva undanröjda under förra delen

av år 1917. Någon ovisshet torde visserligen ännu göra sig gällande i fråga om

lämpligaste sättet för lokalfrågans lösning, men på vilket sätt denna må sökas,

antar lantmäteristyrelsen, att en lösning bör kunna vinnas och att bristen på

lokal ej längre bör få stå hindrande i vägen för anstaltens lovande verksamhet.

Givet är även, att inom en närliggande framtid förhållandena på det ekonomiska

livets område kunna komma att medföra fara för att den nuvarande personalen

söker sig utkomst annorstädes. På grund härav och med hänsyn till verksamhetens

omfattning samt jämväl ej mindre till värdet av de kartor, som bliva

föremål för behandling vid anstalten, än även till betydelsen för staten att haya

en egen anstalt ej minst för reproduktion av en del kartor och ritningar av

mer eller mindre diskret natur, håller lantmäteristyrelsen före, att något vidare

uppskov med anstaltens uppförande på fast stat ej bör äga rum.“

Det av lantmäteristyrelsen framlagda förslaget till ordinarie stat

för ifrågavarande reproduktionsanstalt har följande utseende.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 247.

7

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Orts-

till-

låfig

Summa

1 intendent.................

3,600

1,800

400

5,800 |

1 ingenjör ..................

2,000

1,000

300

3,3001

1 tryckeriföreståndare ...

2,000

1,000

300

3,300j

1 fotograf.....................

1,600

800

300

2,700

1 tryckare ..................

1,200

800

200

2,200

1 kvinnligt biträde ......

900

560

150

1,600 |

1 vaktmästare .............

700

350

150

1,200 j

Summa

—

—

—

20,100

Anslag till ålderstillägg,

förslagsvis ...............

1,800 1

Till extra personal och

vikariatsersättning, ma-

skiner, instrument och

andra inventarier samt

förbrukningsartiklar m.

m., förslagsvis .........

—

—

—

24,000

Totalsumma

—

—

| -

45,900

lElter 5 är kan lösen höjas med 500

kr., efter 10 år med ytterligare

500 kr. och efter 15 år med än ytterligare

500 kr.

Härtill kunna komma (yra ålderstillägg,

vart och ett å 400 kr.,

efter respektive 5, 10, 15 och 20

år. Av varje ålderstillägg utgöra

300 kr. lön och 100 kr. tjänstgeringspenningar.

Härtill kunna komma lyra ålderstillägg,

vart och ett å 300 kr.

efter respektive 5, 10, 15 och 20

år. Av varje ålderstillägg utgöra

200 kr. lön och 100 kr. tjänstgöringspenningar.

Härtill kunna komma lyra ålderstillägg,

vart och ett å 250 kr.,

efter respektive 5, 10, 15 och 20

år. Av varje ålderstillägg utgöra

150 kr. lön och 100 kr. tjänstgöringspenningar.

Efter 5 år kan lönen höjas med 200

kr. och efter 10 år med ytterligare

200 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas med 100

kr. och efter 10 år med ytterligare

100 kr.

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri hostad samt bränsle, skall, sa länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom av lönen avdragas 100 kronor årligen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 247. .

Intendenten borde hava fullgjort kompetensvillkor för befordran

till extra lantmätare och vore avsedd att handhava den dagliga och

omedelbara ledningen av arbetena vid anstalten. Detta uppdrag ansåges

icke längre kunna medhinnas av byråchefen å styrelsens lantmäteribyrå.

Denne skulle dock fortfarande hava inseendet över anstalten, vilken skulle

lyda under hans byrå. Någon befattning, motsvarande intendentens, har

förut ej funnits vid anstalten.

Ingenjören skulle omhänderhava granskningen och kontrollen av

arbetenas riktighet i avseende å skala, färgläggning och utstyrsel m. m.

Detta uppdrag utföres nu av en i kartritning och andra enklare lantmäterigöromål

skicklig och erfaren person, vilken härför uppburit 225 kronor i

månaden under år 1916 och ansetts böra åtminstone under senare delen

av år 1917 erhålla 300 kronor i månadsavlöning. Det vill synas, som om

samma kompetens ansåges tillräcklig för den föreslagne ingenjören.

Tiyckeriföreståndaren och fotografen skulle vara i sina fack skickliga

och framstående yrkesmän. För närvarande innehavas dessa befattningar

av två tyska undersåtar, vilkas skicklighet erhållit de bästa vitsord

av lantmäteristyrelsen, som ansett dem så gott som oumbärliga för

arbetenas bedrivande med framgång. Under år 1916 uppburo de vardera

en veckoavlöning av 55 kronor, motsvarande 2,860 kronor för år.

De hava för år 1917 begärt avlöningsförhöjning.

Lantmäteristyrelsen har framhållit, att de i staten föreslagna avlöningarna

för ingenjören och tryckeriföreståndaren vore närmast formade

efter den avlöningstyp, som gällde för geodeter och kartografer vid rikets

allmänna kartverk, dock med tillägg av ortstillägg.

Tryckaren har ansetts nödvändig att anställa från och med år 1917.

Det kvinnliga biträdet skulle sysselsättas med ritarbete.

Beträffande de sista bägge posterna i statförslaget och dettas anordning

i övrigt har styrelsen anfört:

“Redan av — — — plan för år 1917 framgår, att för anstaltens skötsel

är erforderlig åtskillig pensonal utöver den, som nu föreslagits till uppförande

på ordinarie stat. Förstberörda personal bör givetvis anställas såsom extra

och antagas endast i mån av behov. Emellertid torde härför liksom för vikariatsersättningar,

maskiner, instrument och andra inventarier samt förbrukningsartiklar

böra upptagas en post uti staten, och torde denna böra beräknas med

hänsyn till framtida utveckling under de närmaste åren. Av styrelsen gjord

beräkning visar, att ett belopp av 12,000 kronor erfordras för den extra personalens

avlöning. De årliga utgifterna för maskiner, instrument och övriga

inventarier beräknar styrelsen till 6,000 kronor samt utgifterna för förbrukningsartiklar

in. m. till 10,000 kronor. Enligt dessa beräkningar skulle alltså anstaltens

samtliga utgifter förutom avlöningen till den ordinarie personalen samt

kostnaderna för lokal uppgå till 28,000 kronor, vilket belopp emellertid med

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 247.

hänsyn, till oförutsedda utgifter torde böra höjas till 30,000 kronor. När härtill

läggas avlöningarna enligt staten jämte förslagsvis beräknade kostnader för

ålderstillägg eller 21,900 kronor, uppgår summan till 51,900 kronor. Största

delen av denna summa anser lantmäteristyrelsen böra kunna bestridas av inflytande

medel för verkställda arbeten. Ätt uteslutande lita till dessa anser

styrelsen emellertid icke böra ske. Därigenom skulle anstaltens utveckling

kunna hämmas, utan håller styrelsen före, att åtminstone för närmaste åren

ett särskilt anslag bör finnas tillgängligt. Beloppet härav beräknar styrelsen

till 6,000 kronor eller samma belopp, som ovan beräknats för den årliga anskaffningen

av maskiner, instrument och inventarier. Under förhoppning att

detta anslag efter några år ej vidare skall behöva tagas i anspråk, torde detsamma

böra upptagas på extra stat.

I enlighet med vad som skett exempelvis beträffande mynt- och justeringsverket

samt patent- och registreringsverket torde blivande ordinarie anslag

böra uppföras såsom reservationsanslag, och torde den behållning, som

kan uppstå å det ifrågasatta anslaget på extra stat, jämväl böra i mån av

behov få användas under kommande år.“

Styrelsens framställning utmynnar i hemställan, att Kungl. Maj:t

måtte i proposition föreslå riksdagen

dels att såsom reservationsanslag att direkt utgå av medel, som

för verkställt arbete inflyta till lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt,

i riksstaten uppföra ett ordinarie anslag till belopp av 45,900 kronor;

dels att godkänna förenämnda avlönings- och utgiftsstat för samma

anstalt;

dels att godkänna vissa av styrelsen föreslagna allmänna villkor

och bestämmelser för åtnjutande av de avlöningsförmåner staten upptoge;

dels att medgiva, att till ovan omförmälda reservationsanslag finge

överföras den behållning, som vid utgången av år 1917 kunde finnas å

för ifrågavarande anstalt anvisade statsmedel eller för verkställt arbete

influtna medel;

dels slutligen att till anstalten å extra stat för år 1918 anvisa ett

anslag av 6,000 kronor att i mån av behov användas.

Statskontoret har i sitt häröver avgivha, den 18 december 1916

dagtecknade och den 5 februari 1917 till jordbruksdepartementet inkomna

utlåtande till en början anfört följande:

“Beträffande först frågan om reproduktionsanstaltens uppförande å ordinarie

stat framgår visserligen av lantmäteristyrelsens underdåniga framställning,

dels att de vid anstalten försökta metoderna för kartreproduktioner numera

äro utexperimenterade och lämna ett tillfredsställande resultat, dels ock

att anstalten kan anses komma att fylla ett stadigvarande behov såväl för

lantmäteriväsendet som ock för allmänna verk och inrättningar i övrigt jämte

enskilda, för vilka mångfaldigande av kartor kan ifrågakomma. Men av samma

framställning framgår även, att fråga är om en högst väsentlig anslagsökning,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 20S käft. (Nr 247.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2i7.

och den föreslagna staten upptager ett flertal nya befattningar, däribland även

sådana, vilka såsom motsvarande yrkesanställning inom privata näringar knappast

lämpa sig för att ens i framtiden uppföras på ordinarie stat med därav följande

mera fast lönereglering. Vid sådant förhållande kan statskontoret icke tillstyrka,

att anstalten uppföres redan nu å ordinarie stat.

Vidkommande de av lantmäteristyrelsen föreslagna befattningshavarna

vid anstalten är statskontoret givetvis icke i tillfälle att i vidare mån uttala

något omdöme om det erforderliga antalet eller deras olika tj änstegrader, än

att med hänsyn därtill, att det kvinnliga biträdet är avsett att jämväl utföra

ritarbete, intet lärer vara att erinra mot att detta biträde erhåller avlöning,

motsvarande andra avlöningsgraden.“

Statskontoret har därefter framställt vissa erinringar angående de

av lantmäteristyrelsen föreslagna avlöningsbeloppen och övriga poster i

den föreslagna staten ävensom avlöningsvillkoren. Därefter har statskontoret

anfört:

-Vidkommande härefter sättet för anslagets till ifrågavarande anstalt upptagande

i riksstaten innebär lantmäteristyrelsens förslag i ämnet, att anstalten

skulle i budgettekniskt hänseende komma att intaga samma ställning som myntoch

justeringsverket samt patent- och registreringsverket, d. v. s. att den beräknade

inkomsten upptages å riksstaten under titel “uppbörd i statens verksamhet"

och ett däremot svarande belopp uppföres såsom ordinarie reservationsanslag

att av inkomsterna direkt utgå. Härjämte skulle, såsom förut omförmälts,

åtminstone för år 1918 erfordras ett fyllnadsanslag, vilket styrelsen ansett böra

beviljas såsom extra anslag. Mot detta förslag kan emellertid anmärkas, att

den verksamhet, som av anstalten utövas, icke är i avseende å sättet för beredande

av inkomst åt staten likartad med den, som utövas av de båda ovannämnda

ämbetsverken. Dessas inkomster bestå nämligen endera av en direkt

vinst vid utövandet av en statsfunktion, sådan som myntningen, eller av avgifter,

som skola erläggas vid allmänhetens författningsenliga anlitande av ämbetsverken,

såsom vid kontrollering av ädla metaller eller anmälningar till patent-,

varumärkes- och aktiebolags-registren. Reproduktionsanstaltens verksamhet

däremot har, såvitt statskontoret kan finna, helt och hållet prägeln av enskild

affärsverksamhet, och anledning att i nu ifrågavarande hänseende jämnställa

anstalten med berörda ämbetsverk synes icke förefinnas. Statskontoret anser

däremot, att anstaltens inkomster och utgifter böra i budgettekniskt hänseende

behandlas lika med inkomster och utgifter för t. ex. trädgårdsskolan vid Alnarp

eller andra dylika av staten vid sidan av och i samband med dess egentliga

verksamhet inrättade och förvaltade anstalter, med vilka lantmäteristyrelsens

reproduktionsanstalt synes mest likartad. För denna anstalt bör således i riksstaten

endast upptagas ett anslag å det nettobelopp, 5,700 kronor, varmed man,

såsom nämnts, kan beräkna, att anstaltens utgifter till en början komma att

överstiga inkomsterna. I enlighet, med vad statskontoret förut erinrat bör detta

anslag tills vidare endast erhålla karaktär av extra anslag. Mot styrelsens

förslag, att till det nya anslaget må överföras de vid 1917 års utgång befintliga

besparingarna å föregående extra anslag till anstalten samt å anstaltens inkomster,

har statskontoret intet att erinra.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung! Maj:ts Nåd,. Proposition Nr 247.

På grund av vad sålunda anförts får statskontoret i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå riksdagen att

dels för år 1918 till lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt anvisa ett

extra anslag å 5,700 kronor;

dels godkänna följande stat för lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt:

Statsanslag ......................................

Upphörd i anstaltens verksamhet

''Inkomster:

................................. kronor 5,700

........................... „ 45,900

Summa inkomster kronor 51,600

Utgifter:

1 intendent .............................................................................................. kronor

1 ingenjör .................................................................................................... »

1 tryckeriföreståndare............................................................................. »

1 fotograf .................................................................................................... »

1 tryckare.................................................................................................... »

1 kvinnligt biträde .................................................................................... »

1 vaktmästare ......................................................................................... »

Till ålderstillägg, förslagsvis.................................................................... »

Till extra personal och vikariatsersättning ....................................... „

Till maskiner, instrument och andra inventarier samt förbrukningsartiklar

och för oförutsedda utgifter ............................................

5,600

3,300

3,300

2,700

2,200

1,550

1,150

1,800

12,000

18,000

Summa utgifter kronor 51,600

■ Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt

bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå

ävensom av lönen avdragas 100 kronor årligen.’

dels godkänna de av lantmäteristyrelsen föreslagna allmänna villkor och

bestämmelser för åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmåner, med

den av statskontoret här ovan förordade ändring;

dels ock medgiva, att de vid 1917 års utgång befintliga besparingar å till

anstalten förut anvisade extra anslag och å dess inkomster må tillgodoföras

ovanberörda anslag.''''

Med anledning av vad statskontoret sålunda anfört och hemställt

har lantmäteristyrelsen yttrat, sig den 20 februari 1917.

För min del skulle jag gärna sett, att det varit mig möjligt att

'' nu tillstyrka ifrågavarande reproduktionsanstalts uppförande å ordinarie

stat. Jag är nämligen övertygad såväl om det stora gagnet av denna

anstalt som därom, att den kommer att fylla ett stadigvarande och sannolikt

ökat behov. För personalen vid anstalten och lör underlättande av

att till denna anskaffa och vid densamma bibehålla verkligt dugande

förmågor skulle också den större trygghet, en ordinarie anställning

Departement!.

chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 247.

medför, vara av stor betydelse. Av flera skäl kan jag emellertid icke

nu fölorda en sådan åtgärd. Till vad statskontoret i sådant avseende

anfört, vilket påvisar vissa svårigheter vid beredande av ordinarie anställning

för en del befattningshavare, motsvarande yrkesmän i privata

näringar, och som ådagalägger, att man vid bedömandet av denna fråga

bör framgå med stor försiktighet och efter noggrannare utredning om

alla på frågan. inverkande omständigheter, kan jag lägga, att åtskilliga

förhållanden, vilka öva inflytande på anstaltens arbetsmängd och arbetsformer

m. m., ännu icke erhållit sådan utredning, att de kunna för

framtiden fastslås. Härvid vill jag först erinra om att jag förut i dag

ansett frågan om ökning i lantmäteristyrelsens egna arbetskrafter tarva

ytterligare övervägande och endast tillstyrkt en mindre ökning å extra

stat. Vidare, har jag anfört, att även styrelsens förslag till ny lantmäteritaxa

och om renovationsskyldighetens utsträckning icke syntes mioredan

nu mogna för avgörande. Dessa bägge förslag bygga i viss män

på att reproduktionsanstalten skulle anlitas för mångfaldigande av kartor

m. m., varigenom givetvis dennas arbetsmängd skulle ökas. Slutligen

ar ej heller anstaltens lokalfråga ännu löst på sådant sätt, att man kan

bedöma, i vad mån anstalten behöver ställas mer eller mindre fristående

från själva lantmäteristyrelsen.

Men om också anstalten icke nu kan uppföras å ordinarie stat,

skulle dock möjligen — såsom statskontoret synes anse — riksdagens

godkännande kunna begäras å en extra stat för densamma. Avlöningarna

borde väl då upptagas såsom arvoden. En sådan metod är icke&utan

motstycke, vad anslagen under nionde huvudtiteln beträffar. År 1908

godkände sålunda riksdagen dylik stat för år 1909 för statens veterinärbakteriologiska

anstalt. Vid denna stat voro fogade särskilda anmärkningar,

av vilka en innefattade vissa avlöningsvillkor. Vid följande

riksdagar godkändes varje ar stat för sistnämnda anstalt för nästföljande

år, ända till dess samma anstalt uppfördes på ordinarie stat. Ett annat

sätt har vant, att riksdagen beslutat inrättande å extra stat av en viss

statsinstitution i huvudsaklig överensstämmelse med de i vederbörande

statsrådsprotokoll angivna grunder, varibland även ingått statförslag.

Detta sätt tillämpades år 1907 vid inrättandet av hydrografiska byrån.

Ifall omfattningen av nu ifrågavarande reproduktionsanstalts behov av ‘

personal och dess medelsbehov i övrigt nu kunde med någorlunda

säkerhet bedömas samt om det måste antagas, att ett uppskov med

anstaltens uppförande å ordinarie stat skulle bliva av någon längre

varaktighet, skulle enligt min mening endera av dessa metoder vara

förtjänt att tillämpas. Men av delvis samma skäl, som hindrat mig

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 247.

att förorda anstaltens omedelbara uppförande å ordinarie stat, anser

jag mig icke nu kunna framlägga förslag till en dylik extra Btat. Det

synes mig för övrigt innebära vissa fördelar, isynnerhet under nuvarande

tider, då alla pris, även å arbetskraft, äro i hög grad osäkra och hastigt

växla, att anstalten ännu något år får behålla den mera fria och obundna

ställning den hittills intagit, varigenom den lättare kan följa med utvecklingen

och rätta avlöningarna efter behovet.

Frågan om reproduktionsanstaltens framtida ställning och om stat

för densamma torde därför böra hänskjutas till ytterligare utredning i

samband med den utredning angående vissa andra lantmäteriväsendet

berörande frågor, som jag förut förklarat mig finna erforderlig.

Då det i varje fall är osäkert, huruvida anstaltens egna inkomster

under år 1918 komma att fullt räcka till dess utgifter, anser jag försiktigheten

bjuda, att även för sistnämnda år ett belopp anvisas å extra

stat för att i händelse av behov av Kungl. Maj:t anvisas. Jag vill

erinra, att Kungl. Maj:t den 20 januari 1917 ställt till lantmäteristyrelsens

förfogande för anstaltens behov under år 1917 ej mindre

den förut icke anvisade återstoden av 1916 års anslag, nämligen 4,000

kronor, än även 1917 års hela anslag, 6,000 kronor. Med hänsyn härtill

har jag ej något att invända mot att anslagsbeloppet lör år 1918

upptages'' till 6,000 kronor, såsom beräknats i statsverkspropositionen.

På grund härav hemställer jag nu allenast, att Eders Kungl. Maj:t

måtte i proposition föreslå riksdagen

att för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt,

att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, å extra stat

under nionde huvudtiteln för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av

6,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olle Åkerberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 208 käft. (Nr 247.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1917:72 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72 s. 27 i texten