Sök i Ratio Lex

Angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmannaskolor

1917-04-16 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:252, Angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmannaskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 252.

1

Nr 252.

Kungl. Ma,j:ts nådiga proposition till riksdagen angående tillfällig

löneförbättring åt lärare vid lantmannaskolor; given

Stockholms slott den 16 april 1917.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att för beredande under läsåret 1917—1918 av tillfällig löneförbättring

åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor statsbidrag må

från det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt lantmannaskolor, efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje

särskilt fall, utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att

utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder

äro erforderliga:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår

a) med högst 250 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor

för en andra årskurs samt därutöver med högst 200 kronor i familjetillägg

till den, som vid läsårets början är anställd i egenskap av ordinarie

lärare, under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt

har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder;

b) med högst 250 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor

för en andra årskurs till varje ordinarie lärare, som icke äger erhålla

tillfällig löneförbättring enligt de i punkt a) angivna grunder; samt

c) med högst 200 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor

för en andra årskurs till varje icke ordinarie lärare, som har en tjänstgöringsskyldighet

av minst 15 timmar i veckan.

2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå

av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 213 höft. (Nr 252.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 252.

två tredjedelar av statsmedel, under villkor att den återstående tredjedelen

trilsk jutes genom bidrag från orten, elevavgifter inräknade.

De till ärendet börande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. Dahlberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 252.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von SYDOW,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen statsrådet Dahlberg anförde:

Under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

finnes upptaget ett ordinarie förslagsanslag till understöd

åt lantmannaskolor å 200,000 kronor. Angående de från anslaget utgående

statsbidrag till dylika skolor äro regler fastställda av riksdagen

senast år 1915 samt av Kungl. Maj:t utfärdade genom kungörelse den 18

juni samma år. Statsbidrag utgår enligt dessa regler till lantmannaskola,

anordnad enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna grunder, efter

Kungl. Maj:ts beprövande och under förutsättning av visst elevantal

med dels ett grundanslag av 2,000 kronor. och dels tilläggsanslag

av högst 3,000 kronor, vartill, då elevantalet överstiger 30, kan komma

ytterligare högst 1,000 kronor för parallellundervisning. Om vid samma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.

skola hålles ytterligare en kurs under läsåret, kan under vissa förutsättningar

av elevantal m. m. till den senare kursen erhållas dels ett

grundanslag av 1,000 kronor och dels högst 1,000 kronor såsom tilläggsanslag

ävensom ytterligare högst 1,000 kronor för parallellundervisning,

då elevantalet i kursen överstiger 30. Såsom villkor för statsbidrags

åtnjutande stadgas bland annat, att inom orten tillskjutes ett belopp,

som med inräknande av elevavgifterna uppgår till minst det belopp,

varmed statsunderstödet överstiger grundanslaget.

Enligt reglementet för dessa skolor den 10 juni 1912 skall för lantmannaskola

finnas en styrelse av minst fem personer, en vid skolan boende

föreståndare samt lärare till det antal undervisningen kräver. Om lantmannaskola

är förlagd till samma plats som folkhögskola samt har gemensamma

lokaler och lärare med denna, må, där skolorna äro ställda under

samma styrelse, endera skolans föreståndare kunna av styrelsen utses till

rektor för båda skolorna. Styrelsen antager och entledigar föreståndare

och lärare samt bestämmer deras avlöningsförmåner. Undervisningen skall

förläggas till den årstid, som med hänsyn till förhållandena i orten

finnes lämplig, och varje kurs skall fortgå minst 20 veckor. I regel

börjar kursen omkring den 1 november men i några få skolor först

på våren.

Med bestämmandet av lärarnas avlöningar har alltså staten icke

något att skaffa, utan statsbidraget utgår efter alldeles särskilda grunder,

vilka emellertid stödja sig på beräkningar angående skolornas utgifter.

Dessa utgifter beräknades av 1907 års lantbruksundervisningskommitté

till 8,750 kronor för ordinarie kurs, därav avlöningar till föreståndaren

3,000 kronor och förste läraren 2,000 kronor, i vartdera fallet jämte

bostad. Till övriga lärare beräknades arvoden å sammanlagt 500 kronor.

Det beräknades, att till dessa kostnader staten skulle bidraga med grundanslag

och tilläggsanslag å tillhopa 5,000 kronor samt att genom ortsbidrag,

elevavgifter inräknade, skulle erhållas resten, 3,750 kronor. Fölen

andra kurs beräknades år 1915 av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

kostnaderna till 3,600 kronor, därav 1,000 kronor till

vardera av föreståndaren och förste läraren, vilka alltså i detta fäll

skulle för 40 veckors undervisning uppbära inalles respektive 4,000 och

3.000 kronor jämte fri bostad. Han framhöll då, att dessa avlöningar

motsvarade respektive lektors och adjunkts vid de allmänna läroverken

begynnelseavlöning, ifall den fria bostaden finge anses uppvägd av det

kommunala hyresbidrag, som plägar tillerkännas läroverkslärare. Av den

till 3,600 kronor beräknade kostnaden för den senare kursen erhållas

2.000 kronor i statsbidrag och 1,600 kronor påräknas såsom ortsbidrag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 252. 5

och elevavgifter. Enär parallellundervisning kräver ökade lärarkrafter,

bör denna ej anses medföra ökning i de förut anställda ordinarie lärarnas

förmåner.

Under nuvarande prisförhållanden har lärarpersonalen vid lantmannaskolorna

funnit det möta stora svårigheter att existera på de till

dem utgående avlöningarna ävensom att uppehålla skolornas verksamhet

och inkommit med framställningar, att staten måtte träda emellan för

att bereda skolorna ökade statsbidrag.

Vid skånska lantbrukslärarföreningens sammanträde år 1916 enade

sig sålunda föreningens närvarande medlemmar därom, att för handen

varande dyrtid ovillkorligen krävde extra ekonomiska åtgöranden att

snarast vidtagas till avhjälpande av såväl lärarpersonalens som skolornas

ekonomiska svårigheter, om ej sådana risker skulle yppa sig, som ovillkorligen

borde förebyggas, samt utsåg vissa kommitterade att utreda frågan

och föra den vidare framåt. Bemälda kommitterade hava uti en till

Kungl. Maj:t den 12 december 1916 ställd skrift anfört, att, sedan sådan

utredning i fråga om lärarlönerna gjorts, vilken oförtydbart visade behov

av dyrtidstillägg för den redan på förhand svagt avlönade lärarpersonalen

vid lantmannaskolorna, kommitterade infordrat utlåtanden jämte utredningar

från rikets samtliga lantmannaskolor angående dyrtidsverkningarna

vid respektive skolor. Då emellertid nämnda redogörelser jämte eventuella

till Kungl. Maj:t ställda petitioner från skolornas styrelser, avsedda

att sammanföras till gemensam petition, ej hunne anlända förrän senare,

hava kommitterade, stödjande sig på redan förebragt utredning i fråga

om lärarlönerna samt under framhållande, att penningvärdet nedgått

med 30 å 40 procent, vilket i verkligheten måste vara liktydigt med

nedsättning av statsanslaget med motsvarande procent från det belopp,

som statsmakterna tidigare prövat nödigt bevilja för upprätthållande

av rikets lantmannaskolor, ansett sig böra hemställa, att Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att medgiva höjning på grund av dyrtiden

av det som understöd åt rikets lantmannaskolor beviljade anslaget

på sådant sätt, att varje skola erhölle årligt tillskott, så länge dyrtiden

varade, med 25 procent av dess ordinarie anslag till förstärkande av

lärarlönerna och med 25 procent av samma anslag som bidrag till

driftkostnaderna.

Vid skrivelsen voro fogade uträkningar över levnadskostnadernas

stegring från år 1913 till år 1916, enligt vilka stegringen upptagits till

385 kronor för ogift lärare, då skolan består möblerad bostad jämte

värme och lyse, till 1,187 kronor för gift lärare med tre barn under

skolåldern samt till 1,727 kronor för gift lärare med tre barn i skol
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.

åldern, varvid i de bägge senare fallen förutsatts, att skolan består

bostad men icke värme eller lyse.

Sedan lantbruksstyrelsen anbefallts att häröver avgiva utlåtande,

liar styrelsen i skrivelse den 15 december 1916, som inkom till jordbruksdepartementet

den 8 januari 1917, anfört följande:

»Ehuru visserligen ett fallande penningvärde medför en minskning i statsanslaget,

anser lantbruksstyrelsen dock, att denna minskning uti ifrågavarande fall

ingalunda får betraktas såsom lika stor som penningvärdets. Vissa skolornas utgifter,

såsom hyresbelopp eller räntor för skolornas fastigheter, lärarnas pensionsavgifter

m. fl. kostnader, hava icke ökats, och andra ökats endast obetydligt, varjämte

en del inkomster, såsom arrenden av skolornas jordbruksfastigheter, elevavgifter

m. fl. kunna höjas med penningvärdets sjunkande.

Att lärarna torde vara i behov av ett dyrtidstillägg och att en del omkostnader

ökats, är emellertid obestridligt, och lantbruksstyrelsen anser därför, att ett

tillskott i skolornas årsanslag är behövligt. Storleken av det tillskott, som kan

anses erforderligt för att skolornas ekonomi ej skall bliva lidande, är med den utredning,

som nu föreligger, svår att avgöra.

Enligt vad som kommit till lantbruksstyrelsens kännedom har en framställning

om dyrtidstillägg, sådan som den nu avgivna, gjorts av svenska folkhögskolans

lärarförening för lärarna vid folkhögskolorna. Här föreligger en något fullständigare

utredning, och är behovet av folkhögskolornas dyrtidstillägg beräknat till 75,000

kronor. Därvid har dock endast ifrågasatts dyrtidslönetillägg åt lärarna, varemot

något sådant för skolornas övriga utgifter ej begärts. Dyrtidstillägget åt lärarna

är upptaget till 250 kronor, där endast vinterkurs förekommer, och 100 kronor

ytterligare för sommarkurs samt 200 kronor därutöver till familjeförsörjare. Med

hänsyn till att folkhögskolläramas antal är större än lärarnas vid lantmannaskolorna,

torde efter samma beräkningsgrund för dyrtidstillägget i förevarande fall omkring

40,000 kronor vara erforderligt. Detta utgör ungefärligen 20 procent av skolornas

statsanslag, eller samma höjning i anslagen, som svenska folkhögskolans lärarförening

i sin framställning föreslagit.

En dyrtidshjälp av 250 kronor för ogift och 450 kronor för gift lärare kan

visserligen förefalla obetydlig, om man jämför denna summa med de av sökandena

anförda belopp, varmed dyrtiden ökat levnadskostnaderna. Men det måste ihågkommas,

att lärarnas löner äro avsedda för ett arbete, som omfattar fem månader,

och att de i allmänhet äro hänvisade till inkomster utöver dem, de uppbära såsom

lärare vid lantmannaskolor. Under sådana förhållanden bör givetvis icke hela den

behövliga inkomstökningen bestridas av lantmannaskolorna.

Såsom villkor för dyrtidstillägget borde enligt de grunder, som nu äro gällande

för statsanslags beviljande till lantmannaskolor, ett ökat ortsbidrag krävas. I

allmänhet uppgår detta till s/o av statsanslaget eller s/8 av het för skolan behövliga

understödet. Vid skolor, som hava över 30 elever, och där sålunda statsanslag för

parallellkurs beviljas, uppgår dock ortsbidraget till av statsbidraget eller 2/ä av sammanlagda

understödet. Under sådana förhållanden kan emellertid en fordran på ökning

av ortsbidraget med samma belopp som statens dyrtidsanslag icke skäligen begäras, då

staten bidrager med större belopp till skolans uppehållande än vad som lämnas från

orten. Där, såsom vid vissa skolor, huvudsakliga ortsbidraget utgöres av elevavgifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Knuff/. Majds Säd. Proposition Sr 252.

eller donationsmedel, torde en höjning av ortsbidraget för år 11117 icke ens vara

möjlig att åstadkomma. Men även för andra skolor torde det komma att medföra

betydliga svårigheter att till den redan påbörjade kursen erhålla dyrtidsanslag från

orten. Då vidare uppställandet av ett dylikt villkor för statsanslagets utbekommande

skulle medföra, att för största antalet skolor dyrtidsbidraget skulle kunna utbetalas

först långt sedan kursen avslutats, ett förhållande som skulle vålla lärarna stora

olägenheter, anser sig lantbruksstyrelsen icke böra föreslå en dylik anordning för

den dyrtidshjälp, som är behövlig för år 1917. För 1918 års tilläggsanslag torde

däremot ett sådant villkor böra uppställas.

Under sådana förhållanden torde statsanslaget böra beräknas så, att dyrtidshjälpen

för lärarna bestrides med statsmedel och övriga ökade kostnader med ortsbidrag.

Lantbruksstyrelsen anser, att såsom statsbidrag för dyrtidstillägg åt lantmannaskolorna

bör beviljas det belopp, som begärts av folkhögskollärama, eller 250

kronor till varje lärare och därutöver 200 kronor till gift lärare, som bär barn att

försörja, intill ett belopp av 20 procent av det utgående statsanslaget. Därest ett

belopp motsvarande tre femtedelar av det ökade statsanslaget lämnas skolorna genom

ortsbidrag, erhålla dessa sålunda i dyrtidshjälp omkring 20 procent av hela det

hittills utgående årsanslaget, en ökning, som, med åberopande av vad ovan anförts,

torde vara tillräcklig ersättning för den minskning i penningvärdet, varigenom en

del utgifter förhöjts.

På grund av vad sålunda anförts får lantbruksstyrelsen i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva, att till med statsmedel

understödd lantmannaskola dyrtidstillägg under åren 1917 och 1918 må, där

sådant under annan form icke till vederbörande lärare redan utgår av statsmedel, - beviljas skolan att utgå med 250 kronor för varje lärare vid skolan och därutöver

med 200 kronor till en var dylik lärare, som är gift och har barn att försörja, dock

ej till sammanlagt högre belopp än som motsvarar 20 procent av det enligt gällande

bestämmelser nu utgående statsanslaget, med iakttagande, vad angår år 1918, av

det villkor, att ortsbidraget, utöver vad som nu finnes stadgat, uppgår till minst

tre femtedelar av dyrtidstillägget av statsmedel.»

Därefter hava till Kungl. Maj:t inkommit petitioner från styrelserna

för 31 lantmannaskolor. I 25 av dessa petitioner göres framställning

om enahanda förmåner, som begärts i kommitterades framställning den

12 december IDIG. 1 de G återstående petitionerna begäres: i tre höjning

endast av lärarlönerna; i en 15 procents förhöjning till driftkostnaderna

och 25 procents förhöjning till lärare, i en »skäligt extra anslag»

i anslutning till kommitterades framställning och i en 25 procents höjning

till skolans utgifter i allmänhet. Därjämte har av lantbruksstyrelsen

överlämnats framställning från en skolstyrelse om vidtagande av sådana

ändringar i sättet och villkoren för åtnjutande av statsbidrag, att en

nödig förbättring av lärarpersonalens avlöningsförmåner möjliggjordes.

Från en annan skolstyrelse har inkommit protokollsutdrag, vari styrelsen

uttalat sin livliga anslutning till kommitterades framställning. Ytterligare

eu skolstyrelse har i insänt protokollsutdrag instämt i petitionen, i vad

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.

den avser dyrtidstillägg åt lärarna. Inalles hava sålunda 34 skolstyrelser

uttalat sig för ökat bidrag av staten under nuvarande tid. Då lantmannaskolornas

hela antal är 44, hava alltså 10 icke ansett sig böra

ingiva någon framställning, ehuru de blivit av kommitterade därtill uppmanade.

Det är givet, att uppehållandet av verksamheten vid lantmannaskolorna

under nuvarande förhållanden kräver större kostnader än eljest.

I likhet med lantbruksstyrelsen tinner jag emellertid icke tillräcklig anledning

för staten att tråda emellan för övertagande av någon del av dessa

ökade kostnader i annan mån än som kan avse ett visst tillägg till

lärarnas avlöningar. Övriga kostnadsökningar synas böra helt och hållet

bestridas genom bidrag från orten. I överensstämmelse med vad Kungl.

Maj: t föreslagit i en den 14 april 1917 beslutad proposition angående tillfällig

löneförbättring åt lärare vid folkhögskolor bör den ifrågasatta dyrtidshjälpen

icke utgå till skolorna utan direkt i form av tillfällig löneförbättring

för lärarna.

Ehuruväl staten icke lämnat några föreskrifter angående storleken

av lantmannaskollärarnas avlöningar, kan det förutsättas, att de tillgängliga

medlen icke annat än i undantagsfall medgiva tilldelande av högre

löner än dem, som ovan angivits såsom grundläggande för statsbidragets

beräknande. Av de visserligen ej fullständiga uppgifter, som bifogats

petitionerna, framgår, att avlöningsförhållandena äro synnerligen växlande,

vilket torde bero på flera skilda orsaker, såsom skolans förening med

folkhögskola, skolans storlek, dess egenskap av A- eller B-skola, kursens

längd, förekomsten av eu andra årskurs, lärarantalet, lärarnas tjänstår,

lärarnas undervisningsslcyldighet m. m. Uppgifterna angiva avlöningar,

som växla för föreståndare mellan 1,500 och 5,000 kronor och för förste

lärare mellan 1,400 och 3,000 kronor. Vid några skolor finnes anställd

även en andre lärare, påtagligen för parallellundervisningens skull, med

avlöning växlande mellan 750 och 2,800 kronor. Då avlöningarna växla

i så hög grad, som dessa uppgifter utvisa, är det tydligt, att de anspråk

på dyrtidshjälp, som skäligen må böra tillgodoses, även äro mycket olika.

Detta torde även kunna anses framgå därav, att ett ganska betydligt

antal av skolstyrelserna icke ansett sig böra göra någon framställning

om ökat statsbidrag samt att även av dem, som gjort sådan framställning,

olika förslag framlagts. Det vill därför synas mig, som om det

knappast är möjligt att na finna en för alla fall tillämplig gemensam

grund för dyrtidstilläggets beräknande, utan lärer det vara nödvändigt,

att Kungl. Maj:t, såsom även föreslagits i fråga om den tillfälliga löne
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 252.

förbättringen till folk högskol lärarn», erhåller rätt stor frihet att avpassa

statsbidraget efter omständigheterna.

Vissa grunder för dylikt bidrags medgivande måste emellertid uppställas.

1 anslutning till vad som föreslagits i nyssnämnda proposition

angående lärarna vid folkhögskolor synes mig dyrtidshjälpen böra utgå med

särskilda belopp för den ordinarie kursen och för den andra kursen under

året, där sådan är anordnad. Likaledes anser jag ett särskilt familjetillägg

böra tilldelas dom, som äro familjeförsörjare. Därjämte torde

det vara nödvändigt att fastslå vissa maximibelopp för dyrtidshjälpen.

Petitionärerna hava beträffande storleken av det dyrtidstillägg-, som

må beräknas, i allmänhet ifrågasatt, att detsamma, vad staten beträffade,

skulle utgöra 25 procent av det ordinarie statsbidraget. Då detta statsbidrag

för en skola utan parallellundervisning i regel utgör 5,000 kronor,

skulle denna begäran alltså avse en bidragsökning för sådan skola med

1,250 kronor. Då vidare enligt förenämnda beräkningar av 1907 års

kommitté de ordinarie lärarlönerna vid sådan skola uppgå tillhopa till

5,000 kronor, blir ökningen härigenom för dem 25 procent. I fall någon

del av bidraget skulle användas till ökning av extralärarnas arvoden, bleve

bidraget till de ordinarie förhållandevis mindre. Hur som helst, finner

jag denna begäran innefatta alltför stora anspråk på statsverket, helst

med hänsyn till de belopp för tillfällig löneförbättring, som av Kungl.

Maj:t föreslagits såväl i nyssnämnda proposition angående folkhögskollärarna

som i proposition den 16 mars 1917, ur 148, ifråga om jämförliga

lärargrupper vid vissa andra läroanstalter.

Lantbruksstyrelsen har ifrågasatt 250 kronor till varje lärare och

därutöver 200 kronor till gift lärare, som har barn att försörja. Denna

metod har fördelen av rätt stor enkelhet och överensstämmer ganska

nära med vad som föreslagits beträffande folkhögskolorna. Jag finner

mig kunna biträda densamma vad de ordinarie lärarna beträffar, dock

med jämkningar såtillvida, att, för vinnande av likhet med sistnämnda

förslag, dels för en andra årskurs må till lärare utgå 100 kronor, dels

alla beloppen angivas såsom maximibelopp, och dels familjetillägget

tillkommer endast ordinarie lärare, som har eget äkta barn under 18

års ålder.

Lantbruksstyrelsens förslag innefattar icke några särskilda bestämmelser

för extralärarna. Dylika bestämmelser synas mig dock nödvändiga.

Dessa lärares tjänstgöring är emellertid så växlande, att det

är ännu svårare att för dem fastställa några allmänna regler än beträffande

de ordinarie. För åtnjutande av tillfällig löneförbättring synes mig böra

krävas en minsta tjänstgöring av 15 timmar i veckan. Högsta beloppet

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 218 käft. (Nr 252.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.

av sådan löneförbättring vill jag föreslå till 200 kronor för ordinarie

kurs och 100 kronor för en andra årsknrs. Familjetillägg bör icke

utgå till extra lärare.

Med hänsyn till den ordinarie kursens normala fördelning på olika

kalenderår synes mig den tillfälliga löneförbättringen för lantmannaskolornas

lärarpersonal böra utgå för läsår, till vilket bör räknas en

ordinarie kurs med eventuellt efterföljande andra årskurs. I nu förevarande

framställning synes böra äskas anslag för läsåret 1917—1918.

Jag kau alltså icke förorda dylikt anslag redan för innevarande läsår.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

bestämmelser, som äro erforderliga för tillämpning av nu angivna

grunder för den tillfälliga löneförbättringen.

Med ledning av tillgängliga uppgifter angående lärarnas antal har

approximativt beräknats, att den av mig ifrågasatta tillfälliga löneförbättringen

för läsåret 1917—1918 skulle betinga en kostnad av sammanlagt

omkring 50,000 kronor. Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att hela

den föreslagna löneförbättringen skulle utgå av statsmedel och för år

1918 därutöver krävas ortsbidrag till minst tre femtedelar av dyrtidstillägget

av statsmedel. I likhet med vad som föreslagits beträffande

folkhögskollärarna anser jag emellertid, att viss del av själva löneförbättringen

bör utgå från orten och torde, i överensstämmelse med förslaget

beträffande sistnämnda lärare, sagda andel böra bestämmas till eu

tredjedel. För statens del skulle då ett belopp av 35,000 kronor kunna

antagas bliva tillräckligt. Statsbidraget torde kunna utgå från det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor.

Någon sådan begränsning till högst 20 procent av det nuvarande

statsanslaget till skolan, som lantbruksstyrelsen föreslagit, synes icke

erforderlig, då ortsbidrag kräves till själva löneförbättringen.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att för beredande under läsåret 1917—1918 av tillfällig löneförbättring

åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor statsbidrag må från

det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt lantmannaskolor, efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje

särskilt fall, utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t

att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder

äro erforderliga:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår

a) med högst 250 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.

för en andra årskurs samt därutöver med högst 200 kronor i fämiljetillägg

till den, som vid läsårets början är anställd i egenskap av ordinarie

lärare, under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt

har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder;

b) med högst 250 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor

för en andra årskurs till varje ordinarie lärare, som icke äger erhålla

tillfällig löneförbättring enligt de i punkt a) angivna grunder; samt

c) med högst 200 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor

för en andra årskurs till varje icke ordinarie lärare, som har eu tjänstgöringsskyldighet

av minst 15 timmar i veckan.

2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå

av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,

två tredjedelar av statsmedel, under villkor att den återstående tredjedelen

tillskjutes genom bidrag från orten, elevavgifter inräknade.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olle Åkerberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1917:102 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmannaskolor ävensom tre i ämnet väckta m s. 5 i texten