Angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmannaskolor
1917-04-16 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:252, Angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmannaskolor
Dokumentets text
Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
1
Nr 252.
Kungl. Ma,j:ts nådiga proposition till riksdagen angående tillfällig
löneförbättring åt lärare vid lantmannaskolor; given
Stockholms slott den 16 april 1917.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att för beredande under läsåret 1917—1918 av tillfällig löneförbättring
åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor statsbidrag må
från det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt lantmannaskolor, efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje
särskilt fall, utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att
utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder
äro erforderliga:
1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår
a) med högst 250 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor
för en andra årskurs samt därutöver med högst 200 kronor i familjetillägg
till den, som vid läsårets början är anställd i egenskap av ordinarie
lärare, under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt
har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder;
b) med högst 250 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor
för en andra årskurs till varje ordinarie lärare, som icke äger erhålla
tillfällig löneförbättring enligt de i punkt a) angivna grunder; samt
c) med högst 200 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor
för en andra årskurs till varje icke ordinarie lärare, som har en tjänstgöringsskyldighet
av minst 15 timmar i veckan.
2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå
av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 213 höft. (Nr 252.) 1
2
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 252.
två tredjedelar av statsmedel, under villkor att den återstående tredjedelen
trilsk jutes genom bidrag från orten, elevavgifter inräknade.
De till ärendet börande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
K. Dahlberg.
Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 252.
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16
april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden: von SYDOW,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Departementschefen statsrådet Dahlberg anförde:
Under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
finnes upptaget ett ordinarie förslagsanslag till understöd
åt lantmannaskolor å 200,000 kronor. Angående de från anslaget utgående
statsbidrag till dylika skolor äro regler fastställda av riksdagen
senast år 1915 samt av Kungl. Maj:t utfärdade genom kungörelse den 18
juni samma år. Statsbidrag utgår enligt dessa regler till lantmannaskola,
anordnad enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna grunder, efter
Kungl. Maj:ts beprövande och under förutsättning av visst elevantal
med dels ett grundanslag av 2,000 kronor. och dels tilläggsanslag
av högst 3,000 kronor, vartill, då elevantalet överstiger 30, kan komma
ytterligare högst 1,000 kronor för parallellundervisning. Om vid samma
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
skola hålles ytterligare en kurs under läsåret, kan under vissa förutsättningar
av elevantal m. m. till den senare kursen erhållas dels ett
grundanslag av 1,000 kronor och dels högst 1,000 kronor såsom tilläggsanslag
ävensom ytterligare högst 1,000 kronor för parallellundervisning,
då elevantalet i kursen överstiger 30. Såsom villkor för statsbidrags
åtnjutande stadgas bland annat, att inom orten tillskjutes ett belopp,
som med inräknande av elevavgifterna uppgår till minst det belopp,
varmed statsunderstödet överstiger grundanslaget.
Enligt reglementet för dessa skolor den 10 juni 1912 skall för lantmannaskola
finnas en styrelse av minst fem personer, en vid skolan boende
föreståndare samt lärare till det antal undervisningen kräver. Om lantmannaskola
är förlagd till samma plats som folkhögskola samt har gemensamma
lokaler och lärare med denna, må, där skolorna äro ställda under
samma styrelse, endera skolans föreståndare kunna av styrelsen utses till
rektor för båda skolorna. Styrelsen antager och entledigar föreståndare
och lärare samt bestämmer deras avlöningsförmåner. Undervisningen skall
förläggas till den årstid, som med hänsyn till förhållandena i orten
finnes lämplig, och varje kurs skall fortgå minst 20 veckor. I regel
börjar kursen omkring den 1 november men i några få skolor först
på våren.
Med bestämmandet av lärarnas avlöningar har alltså staten icke
något att skaffa, utan statsbidraget utgår efter alldeles särskilda grunder,
vilka emellertid stödja sig på beräkningar angående skolornas utgifter.
Dessa utgifter beräknades av 1907 års lantbruksundervisningskommitté
till 8,750 kronor för ordinarie kurs, därav avlöningar till föreståndaren
3,000 kronor och förste läraren 2,000 kronor, i vartdera fallet jämte
bostad. Till övriga lärare beräknades arvoden å sammanlagt 500 kronor.
Det beräknades, att till dessa kostnader staten skulle bidraga med grundanslag
och tilläggsanslag å tillhopa 5,000 kronor samt att genom ortsbidrag,
elevavgifter inräknade, skulle erhållas resten, 3,750 kronor. Fölen
andra kurs beräknades år 1915 av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
kostnaderna till 3,600 kronor, därav 1,000 kronor till
vardera av föreståndaren och förste läraren, vilka alltså i detta fäll
skulle för 40 veckors undervisning uppbära inalles respektive 4,000 och
3.000 kronor jämte fri bostad. Han framhöll då, att dessa avlöningar
motsvarade respektive lektors och adjunkts vid de allmänna läroverken
begynnelseavlöning, ifall den fria bostaden finge anses uppvägd av det
kommunala hyresbidrag, som plägar tillerkännas läroverkslärare. Av den
till 3,600 kronor beräknade kostnaden för den senare kursen erhållas
2.000 kronor i statsbidrag och 1,600 kronor påräknas såsom ortsbidrag
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 252. 5
och elevavgifter. Enär parallellundervisning kräver ökade lärarkrafter,
bör denna ej anses medföra ökning i de förut anställda ordinarie lärarnas
förmåner.
Under nuvarande prisförhållanden har lärarpersonalen vid lantmannaskolorna
funnit det möta stora svårigheter att existera på de till
dem utgående avlöningarna ävensom att uppehålla skolornas verksamhet
och inkommit med framställningar, att staten måtte träda emellan för
att bereda skolorna ökade statsbidrag.
Vid skånska lantbrukslärarföreningens sammanträde år 1916 enade
sig sålunda föreningens närvarande medlemmar därom, att för handen
varande dyrtid ovillkorligen krävde extra ekonomiska åtgöranden att
snarast vidtagas till avhjälpande av såväl lärarpersonalens som skolornas
ekonomiska svårigheter, om ej sådana risker skulle yppa sig, som ovillkorligen
borde förebyggas, samt utsåg vissa kommitterade att utreda frågan
och föra den vidare framåt. Bemälda kommitterade hava uti en till
Kungl. Maj:t den 12 december 1916 ställd skrift anfört, att, sedan sådan
utredning i fråga om lärarlönerna gjorts, vilken oförtydbart visade behov
av dyrtidstillägg för den redan på förhand svagt avlönade lärarpersonalen
vid lantmannaskolorna, kommitterade infordrat utlåtanden jämte utredningar
från rikets samtliga lantmannaskolor angående dyrtidsverkningarna
vid respektive skolor. Då emellertid nämnda redogörelser jämte eventuella
till Kungl. Maj:t ställda petitioner från skolornas styrelser, avsedda
att sammanföras till gemensam petition, ej hunne anlända förrän senare,
hava kommitterade, stödjande sig på redan förebragt utredning i fråga
om lärarlönerna samt under framhållande, att penningvärdet nedgått
med 30 å 40 procent, vilket i verkligheten måste vara liktydigt med
nedsättning av statsanslaget med motsvarande procent från det belopp,
som statsmakterna tidigare prövat nödigt bevilja för upprätthållande
av rikets lantmannaskolor, ansett sig böra hemställa, att Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att medgiva höjning på grund av dyrtiden
av det som understöd åt rikets lantmannaskolor beviljade anslaget
på sådant sätt, att varje skola erhölle årligt tillskott, så länge dyrtiden
varade, med 25 procent av dess ordinarie anslag till förstärkande av
lärarlönerna och med 25 procent av samma anslag som bidrag till
driftkostnaderna.
Vid skrivelsen voro fogade uträkningar över levnadskostnadernas
stegring från år 1913 till år 1916, enligt vilka stegringen upptagits till
385 kronor för ogift lärare, då skolan består möblerad bostad jämte
värme och lyse, till 1,187 kronor för gift lärare med tre barn under
skolåldern samt till 1,727 kronor för gift lärare med tre barn i skol
-
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
åldern, varvid i de bägge senare fallen förutsatts, att skolan består
bostad men icke värme eller lyse.
Sedan lantbruksstyrelsen anbefallts att häröver avgiva utlåtande,
liar styrelsen i skrivelse den 15 december 1916, som inkom till jordbruksdepartementet
den 8 januari 1917, anfört följande:
»Ehuru visserligen ett fallande penningvärde medför en minskning i statsanslaget,
anser lantbruksstyrelsen dock, att denna minskning uti ifrågavarande fall
ingalunda får betraktas såsom lika stor som penningvärdets. Vissa skolornas utgifter,
såsom hyresbelopp eller räntor för skolornas fastigheter, lärarnas pensionsavgifter
m. fl. kostnader, hava icke ökats, och andra ökats endast obetydligt, varjämte
en del inkomster, såsom arrenden av skolornas jordbruksfastigheter, elevavgifter
m. fl. kunna höjas med penningvärdets sjunkande.
Att lärarna torde vara i behov av ett dyrtidstillägg och att en del omkostnader
ökats, är emellertid obestridligt, och lantbruksstyrelsen anser därför, att ett
tillskott i skolornas årsanslag är behövligt. Storleken av det tillskott, som kan
anses erforderligt för att skolornas ekonomi ej skall bliva lidande, är med den utredning,
som nu föreligger, svår att avgöra.
Enligt vad som kommit till lantbruksstyrelsens kännedom har en framställning
om dyrtidstillägg, sådan som den nu avgivna, gjorts av svenska folkhögskolans
lärarförening för lärarna vid folkhögskolorna. Här föreligger en något fullständigare
utredning, och är behovet av folkhögskolornas dyrtidstillägg beräknat till 75,000
kronor. Därvid har dock endast ifrågasatts dyrtidslönetillägg åt lärarna, varemot
något sådant för skolornas övriga utgifter ej begärts. Dyrtidstillägget åt lärarna
är upptaget till 250 kronor, där endast vinterkurs förekommer, och 100 kronor
ytterligare för sommarkurs samt 200 kronor därutöver till familjeförsörjare. Med
hänsyn till att folkhögskolläramas antal är större än lärarnas vid lantmannaskolorna,
torde efter samma beräkningsgrund för dyrtidstillägget i förevarande fall omkring
40,000 kronor vara erforderligt. Detta utgör ungefärligen 20 procent av skolornas
statsanslag, eller samma höjning i anslagen, som svenska folkhögskolans lärarförening
i sin framställning föreslagit.
En dyrtidshjälp av 250 kronor för ogift och 450 kronor för gift lärare kan
visserligen förefalla obetydlig, om man jämför denna summa med de av sökandena
anförda belopp, varmed dyrtiden ökat levnadskostnaderna. Men det måste ihågkommas,
att lärarnas löner äro avsedda för ett arbete, som omfattar fem månader,
och att de i allmänhet äro hänvisade till inkomster utöver dem, de uppbära såsom
lärare vid lantmannaskolor. Under sådana förhållanden bör givetvis icke hela den
behövliga inkomstökningen bestridas av lantmannaskolorna.
Såsom villkor för dyrtidstillägget borde enligt de grunder, som nu äro gällande
för statsanslags beviljande till lantmannaskolor, ett ökat ortsbidrag krävas. I
allmänhet uppgår detta till s/o av statsanslaget eller s/8 av het för skolan behövliga
understödet. Vid skolor, som hava över 30 elever, och där sålunda statsanslag för
parallellkurs beviljas, uppgår dock ortsbidraget till av statsbidraget eller 2/ä av sammanlagda
understödet. Under sådana förhållanden kan emellertid en fordran på ökning
av ortsbidraget med samma belopp som statens dyrtidsanslag icke skäligen begäras, då
staten bidrager med större belopp till skolans uppehållande än vad som lämnas från
orten. Där, såsom vid vissa skolor, huvudsakliga ortsbidraget utgöres av elevavgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
Knuff/. Majds Säd. Proposition Sr 252.
eller donationsmedel, torde en höjning av ortsbidraget för år 11117 icke ens vara
möjlig att åstadkomma. Men även för andra skolor torde det komma att medföra
betydliga svårigheter att till den redan påbörjade kursen erhålla dyrtidsanslag från
orten. Då vidare uppställandet av ett dylikt villkor för statsanslagets utbekommande
skulle medföra, att för största antalet skolor dyrtidsbidraget skulle kunna utbetalas
först långt sedan kursen avslutats, ett förhållande som skulle vålla lärarna stora
olägenheter, anser sig lantbruksstyrelsen icke böra föreslå en dylik anordning för
den dyrtidshjälp, som är behövlig för år 1917. För 1918 års tilläggsanslag torde
däremot ett sådant villkor böra uppställas.
Under sådana förhållanden torde statsanslaget böra beräknas så, att dyrtidshjälpen
för lärarna bestrides med statsmedel och övriga ökade kostnader med ortsbidrag.
Lantbruksstyrelsen anser, att såsom statsbidrag för dyrtidstillägg åt lantmannaskolorna
bör beviljas det belopp, som begärts av folkhögskollärama, eller 250
kronor till varje lärare och därutöver 200 kronor till gift lärare, som bär barn att
försörja, intill ett belopp av 20 procent av det utgående statsanslaget. Därest ett
belopp motsvarande tre femtedelar av det ökade statsanslaget lämnas skolorna genom
ortsbidrag, erhålla dessa sålunda i dyrtidshjälp omkring 20 procent av hela det
hittills utgående årsanslaget, en ökning, som, med åberopande av vad ovan anförts,
torde vara tillräcklig ersättning för den minskning i penningvärdet, varigenom en
del utgifter förhöjts.
På grund av vad sålunda anförts får lantbruksstyrelsen i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva, att till med statsmedel
understödd lantmannaskola dyrtidstillägg under åren 1917 och 1918 må, där
sådant under annan form icke till vederbörande lärare redan utgår av statsmedel, - beviljas skolan att utgå med 250 kronor för varje lärare vid skolan och därutöver
med 200 kronor till en var dylik lärare, som är gift och har barn att försörja, dock
ej till sammanlagt högre belopp än som motsvarar 20 procent av det enligt gällande
bestämmelser nu utgående statsanslaget, med iakttagande, vad angår år 1918, av
det villkor, att ortsbidraget, utöver vad som nu finnes stadgat, uppgår till minst
tre femtedelar av dyrtidstillägget av statsmedel.»
Därefter hava till Kungl. Maj:t inkommit petitioner från styrelserna
för 31 lantmannaskolor. I 25 av dessa petitioner göres framställning
om enahanda förmåner, som begärts i kommitterades framställning den
12 december IDIG. 1 de G återstående petitionerna begäres: i tre höjning
endast av lärarlönerna; i en 15 procents förhöjning till driftkostnaderna
och 25 procents förhöjning till lärare, i en »skäligt extra anslag»
i anslutning till kommitterades framställning och i en 25 procents höjning
till skolans utgifter i allmänhet. Därjämte har av lantbruksstyrelsen
överlämnats framställning från en skolstyrelse om vidtagande av sådana
ändringar i sättet och villkoren för åtnjutande av statsbidrag, att en
nödig förbättring av lärarpersonalens avlöningsförmåner möjliggjordes.
Från en annan skolstyrelse har inkommit protokollsutdrag, vari styrelsen
uttalat sin livliga anslutning till kommitterades framställning. Ytterligare
eu skolstyrelse har i insänt protokollsutdrag instämt i petitionen, i vad
Departements
chefen.
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
den avser dyrtidstillägg åt lärarna. Inalles hava sålunda 34 skolstyrelser
uttalat sig för ökat bidrag av staten under nuvarande tid. Då lantmannaskolornas
hela antal är 44, hava alltså 10 icke ansett sig böra
ingiva någon framställning, ehuru de blivit av kommitterade därtill uppmanade.
Det är givet, att uppehållandet av verksamheten vid lantmannaskolorna
under nuvarande förhållanden kräver större kostnader än eljest.
I likhet med lantbruksstyrelsen tinner jag emellertid icke tillräcklig anledning
för staten att tråda emellan för övertagande av någon del av dessa
ökade kostnader i annan mån än som kan avse ett visst tillägg till
lärarnas avlöningar. Övriga kostnadsökningar synas böra helt och hållet
bestridas genom bidrag från orten. I överensstämmelse med vad Kungl.
Maj: t föreslagit i en den 14 april 1917 beslutad proposition angående tillfällig
löneförbättring åt lärare vid folkhögskolor bör den ifrågasatta dyrtidshjälpen
icke utgå till skolorna utan direkt i form av tillfällig löneförbättring
för lärarna.
Ehuruväl staten icke lämnat några föreskrifter angående storleken
av lantmannaskollärarnas avlöningar, kan det förutsättas, att de tillgängliga
medlen icke annat än i undantagsfall medgiva tilldelande av högre
löner än dem, som ovan angivits såsom grundläggande för statsbidragets
beräknande. Av de visserligen ej fullständiga uppgifter, som bifogats
petitionerna, framgår, att avlöningsförhållandena äro synnerligen växlande,
vilket torde bero på flera skilda orsaker, såsom skolans förening med
folkhögskola, skolans storlek, dess egenskap av A- eller B-skola, kursens
längd, förekomsten av eu andra årskurs, lärarantalet, lärarnas tjänstår,
lärarnas undervisningsslcyldighet m. m. Uppgifterna angiva avlöningar,
som växla för föreståndare mellan 1,500 och 5,000 kronor och för förste
lärare mellan 1,400 och 3,000 kronor. Vid några skolor finnes anställd
även en andre lärare, påtagligen för parallellundervisningens skull, med
avlöning växlande mellan 750 och 2,800 kronor. Då avlöningarna växla
i så hög grad, som dessa uppgifter utvisa, är det tydligt, att de anspråk
på dyrtidshjälp, som skäligen må böra tillgodoses, även äro mycket olika.
Detta torde även kunna anses framgå därav, att ett ganska betydligt
antal av skolstyrelserna icke ansett sig böra göra någon framställning
om ökat statsbidrag samt att även av dem, som gjort sådan framställning,
olika förslag framlagts. Det vill därför synas mig, som om det
knappast är möjligt att na finna en för alla fall tillämplig gemensam
grund för dyrtidstilläggets beräknande, utan lärer det vara nödvändigt,
att Kungl. Maj:t, såsom även föreslagits i fråga om den tillfälliga löne
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
It
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 252.
förbättringen till folk högskol lärarn», erhåller rätt stor frihet att avpassa
statsbidraget efter omständigheterna.
Vissa grunder för dylikt bidrags medgivande måste emellertid uppställas.
1 anslutning till vad som föreslagits i nyssnämnda proposition
angående lärarna vid folkhögskolor synes mig dyrtidshjälpen böra utgå med
särskilda belopp för den ordinarie kursen och för den andra kursen under
året, där sådan är anordnad. Likaledes anser jag ett särskilt familjetillägg
böra tilldelas dom, som äro familjeförsörjare. Därjämte torde
det vara nödvändigt att fastslå vissa maximibelopp för dyrtidshjälpen.
Petitionärerna hava beträffande storleken av det dyrtidstillägg-, som
må beräknas, i allmänhet ifrågasatt, att detsamma, vad staten beträffade,
skulle utgöra 25 procent av det ordinarie statsbidraget. Då detta statsbidrag
för en skola utan parallellundervisning i regel utgör 5,000 kronor,
skulle denna begäran alltså avse en bidragsökning för sådan skola med
1,250 kronor. Då vidare enligt förenämnda beräkningar av 1907 års
kommitté de ordinarie lärarlönerna vid sådan skola uppgå tillhopa till
5,000 kronor, blir ökningen härigenom för dem 25 procent. I fall någon
del av bidraget skulle användas till ökning av extralärarnas arvoden, bleve
bidraget till de ordinarie förhållandevis mindre. Hur som helst, finner
jag denna begäran innefatta alltför stora anspråk på statsverket, helst
med hänsyn till de belopp för tillfällig löneförbättring, som av Kungl.
Maj:t föreslagits såväl i nyssnämnda proposition angående folkhögskollärarna
som i proposition den 16 mars 1917, ur 148, ifråga om jämförliga
lärargrupper vid vissa andra läroanstalter.
Lantbruksstyrelsen har ifrågasatt 250 kronor till varje lärare och
därutöver 200 kronor till gift lärare, som har barn att försörja. Denna
metod har fördelen av rätt stor enkelhet och överensstämmer ganska
nära med vad som föreslagits beträffande folkhögskolorna. Jag finner
mig kunna biträda densamma vad de ordinarie lärarna beträffar, dock
med jämkningar såtillvida, att, för vinnande av likhet med sistnämnda
förslag, dels för en andra årskurs må till lärare utgå 100 kronor, dels
alla beloppen angivas såsom maximibelopp, och dels familjetillägget
tillkommer endast ordinarie lärare, som har eget äkta barn under 18
års ålder.
Lantbruksstyrelsens förslag innefattar icke några särskilda bestämmelser
för extralärarna. Dylika bestämmelser synas mig dock nödvändiga.
Dessa lärares tjänstgöring är emellertid så växlande, att det
är ännu svårare att för dem fastställa några allmänna regler än beträffande
de ordinarie. För åtnjutande av tillfällig löneförbättring synes mig böra
krävas en minsta tjänstgöring av 15 timmar i veckan. Högsta beloppet
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 218 käft. (Nr 252.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
av sådan löneförbättring vill jag föreslå till 200 kronor för ordinarie
kurs och 100 kronor för en andra årsknrs. Familjetillägg bör icke
utgå till extra lärare.
Med hänsyn till den ordinarie kursens normala fördelning på olika
kalenderår synes mig den tillfälliga löneförbättringen för lantmannaskolornas
lärarpersonal böra utgå för läsår, till vilket bör räknas en
ordinarie kurs med eventuellt efterföljande andra årskurs. I nu förevarande
framställning synes böra äskas anslag för läsåret 1917—1918.
Jag kau alltså icke förorda dylikt anslag redan för innevarande läsår.
Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
bestämmelser, som äro erforderliga för tillämpning av nu angivna
grunder för den tillfälliga löneförbättringen.
Med ledning av tillgängliga uppgifter angående lärarnas antal har
approximativt beräknats, att den av mig ifrågasatta tillfälliga löneförbättringen
för läsåret 1917—1918 skulle betinga en kostnad av sammanlagt
omkring 50,000 kronor. Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att hela
den föreslagna löneförbättringen skulle utgå av statsmedel och för år
1918 därutöver krävas ortsbidrag till minst tre femtedelar av dyrtidstillägget
av statsmedel. I likhet med vad som föreslagits beträffande
folkhögskollärarna anser jag emellertid, att viss del av själva löneförbättringen
bör utgå från orten och torde, i överensstämmelse med förslaget
beträffande sistnämnda lärare, sagda andel böra bestämmas till eu
tredjedel. För statens del skulle då ett belopp av 35,000 kronor kunna
antagas bliva tillräckligt. Statsbidraget torde kunna utgå från det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor.
Någon sådan begränsning till högst 20 procent av det nuvarande
statsanslaget till skolan, som lantbruksstyrelsen föreslagit, synes icke
erforderlig, då ortsbidrag kräves till själva löneförbättringen.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att för beredande under läsåret 1917—1918 av tillfällig löneförbättring
åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor statsbidrag må från
det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt lantmannaskolor, efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje
särskilt fall, utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t
att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder
äro erforderliga:
1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår
a) med högst 250 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor
11
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
för en andra årskurs samt därutöver med högst 200 kronor i fämiljetillägg
till den, som vid läsårets början är anställd i egenskap av ordinarie
lärare, under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt
har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder;
b) med högst 250 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor
för en andra årskurs till varje ordinarie lärare, som icke äger erhålla
tillfällig löneförbättring enligt de i punkt a) angivna grunder; samt
c) med högst 200 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor
för en andra årskurs till varje icke ordinarie lärare, som har eu tjänstgöringsskyldighet
av minst 15 timmar i veckan.
2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå
av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,
två tredjedelar av statsmedel, under villkor att den återstående tredjedelen
tillskjutes genom bidrag från orten, elevavgifter inräknade.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Olle Åkerberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- JoU 1917:102 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmannaskolor ävensom tre i ämnet väckta m s. 5 i texten