Sök i Ratio Lex

Angående ändringar i villkoren för lån från lånefonden för inköp av ädla avelsston m. m. /

1917-04-16 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:261, Angående ändringar i villkoren för lån från lånefonden för inköp av ädla avelsston m. m. /

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

1

Nr 261.

Kungl. Maj:ls nådiga proposition till riksdagen angående ändringar

i villkoren för lån från lånefonden för inköp av ädla

avelsston m. m. / given Stockholms slott den 16 april

1917.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag’ vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels godkänna nedan angivna ändringar i gällande allmänna

villkor och bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande av lån från

lånefonden för inköp av ädla avelsston, att från och med år 1918

tillämpas å lån, som därefter utlämnas, nämligen:

att det högsta belopp, vartill hästavelslån för varje särskilt sto

må beviljas, höjes till 2,000 kronor;

att det högsta belopp, för vilket låntagare på grund av särskilda

hästavelslån må samtidigt häfta i skuld, höjes till 5,000 kronor;

att, om med hästavelslån inköpt sto före lånets återgäldande dör

eller dödas eller avyttras, den oguldna delen av lånebeloppet genast

skall till hushållningssällskapet återbetalas;

att om med hästavelslån inköpt sto avyttras innan fem år förflutit

från lånets mottagande, låntagaren skall, därest hushållningssällskapet

eller stuteriöverstyrelsen finner avyttrandet hava ägt rum utan

tvingande skäl, erlägga ränta efter 6 procent om året från lånets

lyftningsdag såväl å redan återbetalat belopp för tiden till vederbörande

förfallodag som å återstående oguldet belopp, till dess betalning därav

sker; samt

att hushållningssällskap skall till statskontoret genast inleverera

sålunda influten ränta;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 222 käft. (Nr 261.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 261.

dels, vid bifall till förslaget om höjning av maximibeloppet av

hästavelslån, besluta, att det belopp, som årligen må av fondens medel

utlämnas såsom statslån, skall från och med år 1918 höjas till 150,000

kronor;

dels ock, under samma förutsättning, medgiva, att av de hästförsäljningsmedel,

vilka till statskontoret influtit eller komma att inflyta

på grund av hästexporter, som ägt rum enligt av Kungl. Maj:t efter

den 11 april 1916 meddelade utförseltillstånd, ett belopp av 200,000

kronor må tillföras ifrågavarande lånefond.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. Dahlberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 261.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

april 1917.

N ärvar ande:

Hans excellens herr statsministern SWARTZ,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena LlNDMAN,

Statsråden: VON SYDOW,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Dahlberg anförde:

Lånefonden för inköp av ädla avelsston inrättades enligt beslut

av 1913 års riksdag. Från fonden må i mån av tillgång och intill ett

belopp av högst 100,000 kronor årligen statslån tilldelas hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att till jordbrukare inom sällskapets

område utlämna hästavelslån för inköp av dylika avelsston och inom

vars område ädel hästavel bedrives samt goda förutsättningar för densamma

finnas. För lånerörelsen godkände samma riksdag enligt skrivelsen

nr 291 vissa allmänna villkor och bestämmelser, vilka innehålla, bland

annat, att å statslån från fonden icke någon ränta erlägges; att sedan statslån

innehafts under ett år från lyftningsdagen, en femtedel av det ursprungliga

beloppet skall återbetalas vid utgången av vart och ett av de därpå

följande fem åren; att, om förfallet kapitalbelopp icke inbetalas inom

tre månader från förfallodagen, å beloppet skall erläggas 6 procent ränta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

från nämnda dag; att den, som av hushållningssällskap erhåller hästavelslån,

skall åtnjuta samma räntefrihet och — med visst undantag,

varom nu ej är fråga — även samma återbetalningsvillkor; samt att

hästavelslån ej må beviljas till högre belopp för varje sto än 1,200

kronor och låntagare icke må på grund av särskilda hästavelslån samtidigt

häfta i skuld till högre belopp än 3,000 kronor.

Kungörelse om lånevillkoren är utfärdad den 4 juli 1913.

Då departementschefen år 1913 motiverade förslaget om fondens

inrättande, anförde han, att med hänsyn till de föreslagna åt erbetalningsvillkoren

för erhållna lån det kapital, som staten skulle inalles komma

att behöva småningom tillskjuta till fonden, skulle vid en årsutlåning av

100,000 kronor uppgå till föga mer än 400,000 kronor. Till kapitalökning

för fonden har riksdagen anvisat 100,000 kronor för vartdera av

åren 1914 och 1915, 80,000 kronor för år 1916 och C$,000 kronor för

år 1917. I årets statsverks proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för år 1918 såsom kapitalökning till denna fond anvisa

ytterligare 30,000 kronor. Bifalles detta, blir alltså inalles till fonden

anvisat ett belopp av 360,000 kronor.

Den 27 oktober 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt stuteriöverstyrelsen

att verkställa utredning samt avgiva förslag rörande de åtgärder, som

borde vidtagas för befrämjande av den ädla hästaveln, samt bemyndigade

styrelsen att, om så erfordrades, tillkalla sakkunniga personer

att biträda vid uppdragets fullgörande. I anledning härav anmodade

styrelsen ordförandena i första och andra distriktens hästpremieringsnämnder

översten A. av Petersens och friherre F. J. von Essen, ledamoten

av riksdagens första kammare friherre O. Silfverschiöld, ledamoten av

riksdagens andra kammare J. P. Jespersson, godsägarna A. W. Francke

och J. Philipson samt sekreteraren hos Skånes stuteribokstyrelse C. G.

Nordström att biträda styrelsen. Med skrivelse den 28 december

1916, som den 23 januari 1917 inkom till Kungl. Maj:t, har stuteriöverstyrelsen

överlämnat ett av de sakkunniga avgivet betänkande i ämnet.

I detta betänkande uttala sig; de sakkunniga först angående den

ädla hästavelns betydelse för landet och anföra härom följande:

»Att aveln av ädla hästar inom vårt land i hög grad är beroende av understöd

från statens sida, är ett förhållande, som numera torde vara så väl känt, att

det knappast erfordras vidlyftigare bevisföring för dess konstaterande. Och detta

förhållande är ingalunda av nytt datum. Redan långt tillbaka i tiden måste statsmakterna

börja att vidtaga åtgärder för att understödja uppfödningen av ädla hästar

Det torde vara tillräckligt att här erinra allenast om stuterierna å Flyinge, Ströms
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261. 5

holm och Ottenby för att påvisa det stora intresse från statens sida denna avel

städse rönt samt de omfattande och dyrbara åtgärder den erfordrat. Anledningen

till detta intresse har varit å ena sidan, att militära skäl alltid påkallat den ädla

hästavelns upprätthållande för arméns förseende med remonter, och å andra sidan,

att det funnits allenast jämförelsevis obetydliga avsättningsmöjligheter för produkter

av ädel hästavel, om ej armén varit avnämare.

Förhållandena äro numera i detta avseende icke synnerligen olika dem i

äldre tider. Snarare hava de förändrats till den ädla hästavelns nackdel. Efterfrågan

på ädla hästar för andra ändamål än armébruk är numera mindre än någonsin.

Den förut ej sällan förekommande användningen av ädla hästar till bättre vagnshästar

har mycket inskränkts genom det över hela landet allt mer sig utbredande

bruket av automobiler. Därtill kommer, att den ädla hästaveln indirekt motverkas

genom det uppsving, som aveln av hästar av kall blodigt slag numera tagit. Dä

det visat sig vara både ett mera lönande och ett mindre riskabelt företag att uppföda

ardennerhästar eller hästar av nordsvensk ras än ädla hästar, kan det ingalunda

väcka förundran, att hästavelsintresset alltmera vänt sig åt den kallblodiga aveln.

Emellertid är det alltjämt en angelägenhet av yttersta vikt för armén, att

tillgång finnes ej blott å ett tillräckligt antal ädla remonter för fyllande av den

årliga avgången bland arméns stamhästar och bland officershästarna utan även å

hästar av dylikt slag för tillgodoseende av behovet vid mobilisering och under krig.

Visserligen är det sant, att man numera kommit till insikt om, att även nordsvenska

hästar äro av betydelse för armén, särskilt i fråga om dess förseende med dragare

i anspann för artilleri- och trängfordon, men det är dock allenast en jämförelsevis

ringa del av arméns behov av hästar, som kan fyllas på detta sätt. Det övervägande

flertalet och framför allt alla hästar, som äro avsedda för ridning, måste

äga sådana egenskaper, som endast det ädla blodet förlänar. Erfarenheterna från

det nu pågående kriget hava bestyrkt detta förhållande. Särskilt har det visat sig,

att tyngre ardennerhästar äro olämpliga för krigsbruk, även då de blott behöva

användas såsom dragare.

Det är under dessa omständigheter givet, att det är ett rent och ofrånkomligt

statsintresse av stor betydelse, att den ädla hästaveln upprätthålles och föres

framåt.»

I fråga om de åtgärder, som för detta ändamåls uppnående borde

vidtagas, hava de sakkunniga först erinrat om 1916 års riksdags beslut

om upprättandet av ett statsstuteri för halvblodshästar samt framhållit,

att en dylik institution, vars betydelse de ingalunda förbisåge, icke vore

tillräcklig. Åtgärderna för den ädla hästavelns främjande borde inriktas

på två huvudändamål, det första och viktigaste att öka hästuppfödarnas

ekonomiska intresse av denna avel och det andra att medelst premieringsväsendet,

stamboksföring och understödjande av föreningsväsendet in. m.

leda aveln in på rätta banor.

Vad angår åtgärder av förstnämnda slag hava de sakkunniga förordat

höjning av priset dels på remonter, vilken fråga ankommer på

föredragning av chefen för lantförsvarsdepartementet, samt dels på de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

hingstar och hingstföl, som inköpas för statens hingstdepåers räkning.

Därefter hava de yttrat följande:

»Innan de sakkunniga lämna denna del av sitt betänkande, anse de sig böra

giva uttryck åt sin uppfattning av ändamålsenligheten med den av staten bildade

lånefonden för inköp av ädla avelsston, samt uttala sin förhoppning, att den härigenom

påbörjade verksamheten vidare fullföljes under aktgivande på de anledningar

till smärre förändringar i gällande bestämmelser rörande dessa låns åtnjutande och

återbetalning, vilka efter hand kunna yppa sig. I detta avseende vilja de sakkunniga

särskilt ifrågasätta, huruvida icke lämpligen bör meddelas föreskrift om skyldighet

för den, som före lånetidens utgång försäljer sitt avelssto och förty återbetalar

lånet, att därvid jämväl gälda ränta å detsamma från dagen för lånets erhållande.

I synnerhet under tider med hastigt stigande hästpris ligger det eljest nära till hands,

att lånefonden får tjäna ett ej avsett ändamål att underlätta spekulationer.»

Vad de sakkunniga därefter anfört i fråga om premieringsväsendet

m. m. torde jag i detta sammanhang få lämna å sido.

Stuteriöverstyrelsen har i sin omförmälda skrivelse, i likhet med

de sakkunniga, framhållit den ädla hästavelns betydelse och det bekymmersamma

läge, vari denna avel nu befunne sig. Styrelsen meddelar

bland annat, att missmodet hos idkarna av ädel hästavel gripit så vida

omkring sig, att under ett fåtal år den varmblodiga aveln gatt tillbaka

med över 40 procent. Antalet ston, som betäckts av ädla hingstar,

hade nämligen minskats från 9,998 år 1907 till 5,724 år 1915 eller

med 43 procent. Samtidigt hade totalantalet betäckta ston ökats högst

väsentligt, nämligen med 50—70 procent.

Sedan styrelsen därefter kraftigt förordat en tillräcklig höjning

av remontprisen samt meddelat, att styrelsen börjat vid inköp av hingstföl

för depåernas räkning tillämpa ett system, som tillförsäkrade säljaren

ett ganska högt tilläggspris, ifall fölet framdeles kunde inmönstras som

beskällare, har styrelsen yttrat sig på följande sätt angående den ovan

omförmälda lånefonden:

»Genom den år 1913 bildade lånefonden för inköp av ädla avelsston, som är

bestämd att framdeles uppgå till ett belopp av 400,000 kronor, har ett kraftigt

och mycket uppskattat understöd givits den ädla hästavehi. Fonden har också allt

sedan sin tillkomst varit så livligt anlitad, att ej på långt när alla ansökningar om

lån ur densamma kunnat beviljas av brist på medel. För utlåning stå årligen högst

100,000 kronor till förfogande, under det att inkomna låneansökningar åren 1914—

1916 avsett följande belopp:

år 1914................................................................... 157,000 kronor

» 1915 .................................................................. 149,200 »

» 1916 ................................................................... 158,500 »

För att samtliga dessa låneansökningar skulle kunna beviljas, behövde fonden

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kun f/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

ökas med omkring 50 procent. Då det emellertid torde kunna förutsättas, att en

del ansökningar i och för sig iiro av beskaffenhet att icke höra bifallas, skulle man

måhända ur denna synpunkt kunna anse lånefonden tillsvidare tillräcklig. En ökning

av densamma påfordras dock av annan anledning. När villkoren för åtnjutande av

lån ur ifrågavarande fond bestämdes av Eders Kung!. Maj:t och riksdagen, utgjorde

maximipriset för remonter 1,200 kronor, och med hänsyn därtill föreskrevs, att

samma belopp skulle utgöra maximilånet för varje med bidrag av lånefonden inköpt

avelssto. Med nu gällande hästpris är detta lånebelopp givetvis för lågt. Det måste

nämligen vara så ordnat, att remonteringsstyrelsen, genom vilkens försorg avelsstona

inköpas för att tillhandahållas låntagarna, skall vara i tillfälle att göra sitt urval

bland de allra bästa djuren och alltså kunna betala dem med maximipriset för

remonter. Då detta maximipris nu föreslås till 1,700 kronor, bör vid bifall härtill

jämväl lånens maximibelopp höjas till 1,700 kronor eller med 500 kronor utöver

nuvarande högsta belopp. För att bereda möjlighet härtill utan att behöva allt för

mycket minska det antal ston, som ursprungligen beräknats kunna för varje år

inköpas, torde lånefonden böra ökas med 150,000 kronor utöver det ursprungligen

bestämda beloppet, 400,000 kronor.

Medel till denna ökning torde kunna erhållas från de tillgångar, varöver

statsverket förfogar genom erhållna andelar av försäljningssummorna för exporterade

hästar, eller ock, om detta icke låter sig göra, genom att en del av statens hästavelsfond

avsättes för dylikt ändamål.

Därest den av stuteriöverstyrelsen nu föreslagna ändringen av villkoren för

åtnjutande av lån ur lånefonden för inköp av ädla avelsston varder av Eders Ivungl.

Maj:t godkänd och framställning därom till riksdagen avlåten, torde det samtidigt

böra tagas under övervägande, huruvida icke en sådan ändring i dessa villkor bör

äga rum, att låntagare, som avyttrar inköpt sto, innan fem år förflutit från mottagandet

av lånet, skall vara skyldig att betala ränta å detsamma efter sex procent

om året från lyftningsdagen. Stuteriöverstyrelsen anser en dylik bestämmelse vara

önskvärd, såsom bidragande att förhindra dessa låns användande i spekulationssyfte.»

Vad de sakkunniga och. stuteriöverstyrelsen sålunda anfört angående Departementsifrågavarande

lånefond finner jag vara värt allt beaktande. Det är chefenglädjande,

att densamma hittills visat sig vara till verkligt gagn och blivit

flitigt anlitad, men med de hästpriser, som numera inträtt, torde det

icke vara möjligt att anskaffa ett avelssto av önskvärd kvalitet för det

högsta nu medgivna lånebeloppet eller 1,200 kronor. Åven det av

stuteriöverstyrelsen nu föreslagna maximibelopp av 1,700 kronor synes

mig väl lågt och torde böra höjas till 2,000 kronor för att möjliggöra

anskaffandet av framstående avelsdjur.

I samband härmed bör det högsta belopp, för vilket låntagare må

samtidigt kunna häfta i skuld för hästavelslån, höjas till 5,000 kronor.

Förslaget, att låntagare, som avyttrar ett med hästavelslån inköpt

sto innan fem år förflutit från det lånet mottagits, skall genast återbetala

ogulden del av lånet samt gälda sex procent ränta å lånet från

lyftningsdagen, avser att medföra ökad trygghet för att ändamålet med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

lånerörelsen vinnes. Det vore uppenbarligen ett missförhållande, om

lånen skulle kunna användas såsom räntefritt rörelsekapital vid hästaffärer.

Jag anser därför eu bestämmelse i dylikt syfte böra införas.

Själva återbetalningsskyldigheten bör dock icke begränsas till det fall,

att avyttrandet sker inom de fem första åren. Då, å andra sidan,

förhållanden kunna inträffa, som göra ett sådant avyttrande oundvikligt

— exempelvis vid ägarens dödsfall eller konkurs eller vid egendomens

försäljning, då ägaren upphör med jordbruk inom sällskapets

område, eller vid andra liknande anledningar —, synes mig kravet på

räntas erläggande endast böra gälla det fall, att avyttrandet skett utan

tvingande skäl. Bedömandet härav bör i första hand tillkomma hushållningssällskapet.

Räntan bör av hushållningssällskapet genast inlevereras

till statskontoret. Stuteriöverstyrelsen får i den årliga redogörelse för

lånerörelsen, som styrelsen mottager från vederbörande sällskap, kännedom

om dylika förtidiga inbetalningar av hästavelslån och kan då kontrollera,

huruvida skälen för eventuell räntebefrielse kunna godkännas. Kan

detta ej ske, bör det åligga sällskapet att på stuteriöverstyrelsens anmodan

från låntagaren indriva felande räntebelopp. Vad själva lånekapitalet

beträffar, torde detsamma böra få, för att icke biyta planen

för amorteringen av statslånet från statskontoret, tillsvidare behållas

av hushållningssällskapet.

Ehuru det bör vara tydligt, att hästavelslån bör inbetalas, då stoet

dör eller dödas eller avyttras, torde bestämmelse även härom böra inflyta

i villkoren.

Om maximibeloppet av de enskilda lånen höjes på nu föreslaget

sätt, men den nuvarande maximiutlåningssumman av 100,000 kronor

bibehålies, måste följden bliva, att mindre antal lån kan lämnas om året.

Detta vore en påföljd av förändringen, som skulle i hög grad förminska

nyttan därav. Det synes därför mycket önskvärt, att höjning även sker

i den medgivna totala år sutlåningen. Fondens nuvarande tillgångar,

som äro beräknade för eu lånerörelse av nuvarande beskaffenhet, medge

dock ej detta. Nytt kapital måste för detta ändamål tillföras fonden. Då

emellertid det ej kan antagas, att maximibeloppet städse behöver betalas

vid stonas inköp, torde det vara tillräckligt, om årsutlåningen liöjes med

hälften eller till 150,000 kronor, ehuru maximibeloppet för de enskilda

hästavelslånen höjes med två tredjedelar eller från 1,200 till 2,000 kronor.

Då, såsom ovan angivits, år 1913 beräknades, att en årsutlåning

av 100,000 kronor skulle, när lånerörelsen fått full omfattning, kräva med de

fastställda lånevillkoren ett sammanlagt kapital av ungefär 400,000 kronor,

skulle årsutlåningens höjning till 150,000 kronor påfordra fondens ökning

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 261.

med 200,000 kronor. Denna ökning behöver visserligen icke i sin helhet

nu genast vidtagas, men det lämpligaste förfaringssättet härvid beror

på, varifrån medlen skola erhållas. Ifall de, såsom fondens övriga medel,

skulle uppföras å budgeten och utgå av andra statsinkomster än lånemedel,

vore det naturligt, att tillskottet till fonden borde fördelas på

flera år.

Genom de hästexporter, som hittills ägt rum på grund av utav

Kungl. Maj:t efter den 11 april 1916 meddelade tillstånd, kan, såsom

jag förut i dag omnämnt vid frågan om beredande av medel till vissa

byggnader vid Ottenby, omkring 1 miljon kronor beräknas inflyta till

statskassan. Härav har Kungl. Maj:t beslutat föreslå riksdagen att

disponera 137,300 kronor till nyssnämnda byggnader, varjämte på hemställan

av chefen för lantförsvarsdepartementet Kungl. Maj:t genom

proposition den 14 innevarande april föreslagit riksdagen medgiva, att

av samma medel ett belopp av högst 330,400 kronor måtte få tagas i

anspråk för höjande av medelinköpspriset för remonter under innevarande

år. Aven om någon del av återstoden må finnas böra användas för tillökning-''av

något eller några hushållningssällskaps hästavelsfonder, synes

ett belopp av 200,000 kronor kunna utan olägenhet överflyttas till nu

ifrågavarande fond och där få eu användning, som bör bliva landets

varmblodiga hästavel till stort och stadigvarande gagn. Om medlen

beredas på detta sätt, synes ingen anledning föreligga att icke på en

gång överflytta hela beloppet.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna nedan angivna ändringar i gällande allmänna villkor

och bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande av lån från lånefonden

för inköp av ädla avelsston, att från och med år 1918 tillämpas

å lån, som därefter utlämnas, nämligen:

att det högsta belopp, vartill hästavelslån för varje särskilt sto

må beviljas, höjes till 2,000 kronor;

att det högsta belopp, för vilket låntagare på grund av särskilda

hästavelslån må samtidigt häfta i skuld, höjes till 5,000 kronor;

att, om med hästavelslån inköpt sto före lånets återgäldande dör

eller dödas eller avyttras, den oguldna delen av lånebeloppet genast

skall till hushållningssällskapet återbetalas;

att, om med hästavelslån inköpt sto avyttras innan fem år förflutit

från lånets mottagande, låntagaren skall, därest hushållningssällskapet

eller stuteriöverstyrelsen finner avyttrandet hava ägt rum utan tvingande

skäl, erlägga ränta efter 6 procent om året från lånets lyftningsdag

Bihang till riksdagons protokoll 1917. 1 saml. 222 höft. (Nr 261.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

såväl å redan återbetalat belopp för tiden till vederbörande förfallodag

som å återstående oguldet belopp, till dess betalning därav sker; samt

att hushållningssällskap skall till statskontoret genast inleverera

sålunda influten ränta;

<7e/s, vid bifall till förslaget om höjning av maximibeloppet av

hästavelslån, besluta, att det belopp, som årligen må av fondens medel

utlämnas såsom statslån, skall från och med år 1918 höjas till 150,000

kronor;

dels och, under samma förutsättning, medgiva, att av de hästförsälj

ningsmedel, vilka till statsverket influtit eller komma att inflyta

på grund av hästexporter, som ägt rum enligt av Kungl. Maj:t efter

den 11 april 1916 meddelade utförseltillstånd, ett belopp av 200,000

kronor må tillföras ifrågavarande lånefond.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olle Åkerberg.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ändringar i villkoren för lån från lånefonden för inköp av ädla avelsston m. m. s. 14 i texten
  2. JoU 1917:97 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändringar i villkoren för lån från lånefonden för inköp av ädla avelsston m. m. s. 1 i texten